Begreppet Klass

Klass som kategorisering eller identitet?

Objektiv klass avser den klassificering av människor som görs utifrån mått såsom utbildningsnivå, inkomst och bakgrund. Subjektiv klass beror däremot utifrån en persons upplevda klasstillhörighet. Enligt denna uppdelning kan en person således objektivt sett tillhöra till exempel övre medelklass, men subjektivt anse sig tillhöra arbetarklass.

Olika sorters stratifikation – Juridisk ojämlikhet Apartheid Slavsamhälle Kastsamhälle Ståndsamhälle

Klassamhället – lika inför lagen, men olika makt och förutsättningar

Är förutsättningar olika?

källa: tala om klass Det är fem gånger så sannolikt att den med akademikerföräldrar studera vidare än den med arbetarföräldrar Löneskillnaden mellan tjänstemän och arbetare har ökat från 34% (94) till 43% (03) Förtidspension och långtidssjukskrivning är nästan 7ggr så vanligt bland kvinnliga arbetare än manliga högre tjänstemän Arbete på obekväm arbetstid är 10ggr vanliga bland kvinnor inom LO- yrken än SACO

Klassikerna: Durkheim

• • En specialisering behövs Klass är ett hot mot det jämlika och rättvisa samhället Skillnader beror på - Ärvda sociala förutsättningar - Ville avskaffa arvsrätten

Konsensusperspektiv enligt Parsons

• • • • • Det finns olika viktiga uppgifter i samhället Vissa uppgifter måste belönas mer Detta ger upphov till ojämlikhet Social stratifiering Människor är överens om rollfördelningen = konsensus

Konsensusperspektiv

Chef Assientent Arbetslag Administration Arbetslag

Marxism ett konfliktperspektiv

Arbetare Kapitalist

1. Ekonomisk klass 2. Position 3. Status

Max Weber

 Klassposition är summan av dessa tre delar

Vardaglig indelning

Överklass Medelklass Arbetarklass

Goldthorpes klass Schema

Indelning enligt SCB

Arbetare Tjänstemän Företagare

Arbetarklass i Sverige

ANSTÄLLDA (OFTAST LO) YRKESGRUPP Normalt utbildningskrav efter grundskola

Arbetare (yrken normalt organiserade inom LO) a.

b.

Ej facklärda, varuproducerande Ej facklärda, tjänsteproducerande Mindre än två år Enkla industrijobb Kassabiträde

Andel av befolkningen (2004)

32%

Andel kvinnor

52% 38% a.

b.

Facklärda, varuproducerande Facklärda, tjänsteproducerande Minst två år Elektriker Frisör 16%

Tjänstemän och företagare i Sverige

YRKESGRUPP Tjänstemän (yrken normalt organiserade inom TCO eller SACO)

a.

b.

Lägre tjänstemän I Lägre tjänstemän II -

Normalt utbildningskrav efter grundskola

Mindre än två år Två men ej tre år Kontorsjobb

Andel av befolkningen (2004)

13%

FÖRETAGARE

Tjänstemän på mellannivå Högre tjänsteman Läkare, jurister, civiliekonomer Ledande befattning Tre men ej sex år Minst sex år Minst sex år 22% 16% Minst sex år + eget företag 9% Fria yrkesutövare med akademikeryrken Företagare exkl. lantbrukare Lantbrukare

Andel kvinnor

62% 56% 43% 28%

En äldre indelning

Socialgrupp I: Högre tjänstemän och större företagare/lantbrukare Socialgrupp II: Övriga tjänstemän och företagare/lantbrukare.

Socialgrupp III: Arbetare

Pierre Bourdieu

Ekonomiskt kapital Kulturellt kapital Symboliskt kapital Socialt kapital

Studier om klass och kön

Beverly Skeggs: Att bli respaktabel Ett 80- tal brittiska arbetarklass kvinnor som följdes under 12år - De råbarkade - Den respaktabla

De råbarkade

De är oborstade. Du märker det direkt. Kvinnor är skitiga och billiga, alltid med en cigg hängande i mungipan. Männen är grova och rå typer.

Citat: Skeggs

De respektabla

”Hela tiden måste du överväga varje sak. Är den för fnaskig? Kommer jag att se ut som en slampa i den? Vad ska folk tänka? … Citat: Skeggs

Dagens klassamhälle??

Elitgrupper Arbetare och tjänstemän Arbetslösa, fattiga och sjuka

2/3-dels samhälle

Elit 2/3 I arbete 1/3 Utan arbete

Vad är välfärd?

• • Materiellt mått = hög levnadsstandard Eller ett mått på livskvalitet? (lycka, harmoni och delaktighet)

Att mäta välfärd!

Källa: HDI 2010, FN:s biståndsorgan UNDP.

Skillnad mellan HDI-ranking och BNI-ranking

1 Norge 2 Australien 3 Nya Zeeland 4 USA 5 Irland

BNI per capita-ranking år 2008 (köpkraftsjusterad) minus HDI-ranking år 2010

2 11 30 5 20 6 Liechtenstein 7 Nederländerna 8 Kanada 9 Sverige 10 Tyskland 11 Japan -5 4 6 8 9 11 12 Sydkorea 13 Schweiz 14 Frankrike 15 Israel 16 -1 9 14

•

Vägen till ett välfärdssamhälle

God ekonomi (tillväxt) 1870-1970 • Politisk vilja att fördela tillgångarna: 1930-tal och framåt?

• Socialpolitiska reformer på 60-talet • Socialtjänstlagen 1982

Olika modeller

• • • • Den universella modellen Den behovsprövade modellen Grundtrygghets modellen Den korporativa modellen

Den universella modellen

• Omfatta alla medborgare • Generell välfärd som folkpension, barnbidrag och sjukförsäkring • Ska även miljonärer få barnbidrag?

Den behovsprövade modellen

• • • Bara den som behöver hjälp ska få den Exempelvis social- och bostadsbidrag Kräver en kontrollapparat

Grundtrygghetsmodellen

• Alla garanteras en ersättning vid sjukdom och arbetslöshet • Ersättningen är mycket låg • För att få bidragstagaren att anstränga sig mer

Den korporativa modellen

• Välfärdssystemet garanteras och sköts genom samarbete mellan stat, arbetsgivare och anställde • Vanligt i USA & Japan

Ideologiska skillnader

Socialliberaler och socialdemokrater förespråkar en

generell socialpolitik

Konservativa och nyliberaler en

selektiv socialpolitik

Socialt skyddsnät

Skyddsnät

• • •

Socialt skyddsnät

Barnomsorg Äldre- och handikappvård Individ och familjeomsorg • • • •

Ekonomiskt skyddsnät

Socialförsäkringar Finansieras genom arbetsgivaravgiften Ska kompensera för förlorad inkomst vid sjukdom, ålderdom och föräldraledighet Sköt av försäkringskassan

Framtida utmaningar

• Undvika ökade klyftor – 2/3 delssamhälle • Åldersexplosionen • Klarar vi kostnaderna