Transcript En jämlik folkhälsa

DELAKTIGHET OCH EN
JÄMLIK FOLKHÄLSA
Gunnar Ågren 2011
Några utgångspunkter



En bred definition av hälsa: WHO: ett tillstånd av
fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
välbefinnande
Bästa möjliga hälsa är en grundläggande mänsklig
rättighet och till och med en förutsättning för andra
rättigheter
Det är i allmänhet både bättre och
kostnadseffektivare att förebygga än att ingripa i
efterhand
Något om hälsa



Rätten till bästa möjliga hälsa är mycket ojämnt
fördelad
En del kan vi inte göra så mycket åt exempelvis
genetiska faktorer
En del kan påverkas:
 Levnadsförhållanden
– social situation och yttre miljö,
tillgång till sjukvård och andra samhällsresurser
 Levnadsvanor som i sin tur samspelar med
levnadsförhållanden
 Sammanfattas som hälsans bestämningsfaktorer
Hälsans sociala bestämningsfaktorer









Jämlikhet
Låg arbetslöshet
Bra arbetsmiljöer
Hög grad av inkomsttrygghet som förhindrar att människor
marginaliseras
Tillgång till kultur, folkbildning, möjligheter till en bra fritid och
möjligheter till fysisk aktivitet
Ett bra skolsystem
Tillgång till primärvård och barnhälsovård
Låg tillgänglighet till alkohol, narkotika och tobak
Ett samhälle som underlättar hälsosamma levnadsvanor
Vad är bra för hälsan?
Att ha ett jobb, särskilt ett med mycket att säga
till om
Det är bättre att vara rik än att vara fattig
Det är bättre att ha en bra utbildning
Det är viktigt att veta att hälsoskillnaderna finns vid
alla inkomst och utbildningsnivåer –hälsan
klasstrappa
Ohälsans klasstrappa
Dödlighet i olika yrkeskategorier, män 30-60 år
1990, uppföljda till 2003
2.5
2
1.5
1
0.5
0
Högre tjänstemän Tjm på mellannivå
Mellangrupper
Lägre tjänstemän
Facklärda
arbetare
Ej facklärda
Dödligheten bland samtliga män i dessa åldrar som fanns med i
folk och bostadsräkningen 1999 har följts upp. Dödligheten bland
icke facklärda arbetare var mer än dubbelt så hög som bland
högre tjänstemän
Källa: R. Eriksson, J. Torssander European J Puplic Health 2008
Klasstrappan ser likadan ut hos kvinnor även om
två kategorier bytt plats
Dödlighet i olika yrkeskategorier, kvinnor 30-60 år
1990, uppföljda till 2003
1.8
1.6
1.4
1.2
1
0.8
0.6
0.4
0.2
0
Högre tjänstemän Tjm på mellannivå
Källa: R. Eriksson, J. Torssander European J Puplic Health 2008
Mellangrupper
Facklärda arbetare Lägre tjänstemän
Ej facklärda
Ju högre inkomst, desto
bättre hälsa
Risk att drabbas av hjŠrt-kŠrlsjukdom
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
HŠgst
inkomst
MellanhŠg
MellanlŠg
LŠg inkomst
Stora skillnader i medellivslängd mellan svenska kommunder
I Danderyd lever kvinnor i genomsnitt 85,6 år, Strömsund 80,8 år
I Danderyd lever män i genomsnitt 82,6 år , Pajala 74,9 år
Medelinkomst Danderyd 403 tkr, Strömsund 187 tkr, Pajala 182 tkr
Medellivslängd i några svenska kommuner
Haparanda
Pajala
Arvidsjaur
Malå
Strömsund
Katrineholm
Män
Kvinnor
Trosa
Vellinge
Kungsbacka
Lidingö
Danderyd
70
75
80
Medellivslängd - år
85
90
Medelinkomst kr/invånare
Haparanda
Pajala
Arvidsjaur
Malå
Strömsund
Katrineholm
Trosa
Vellinge
Kungsbacka
Lidingö
Danderyd
0
50
100
150
200
250
300
350
400
450
Andel som uppgav att de försökt ta sitt liv (Nationella folkhälsoenkäten
2009)
9
8
7
Procent
6
5
Kvinnor
Män
4
3
2
1
0
Kort utbildning
Mellanlång utbildning
Lång utbildning
Socialstyrelsens folkhälsorapport visar på stora
hälsoskillnader mellan utbildningsgrupper
Är det bra att leva i ett rikt samhälle?




Ja till en viss gräns
Mycket hälsosammare att leva i Sverige än i Sierra
Leone
Men mindre hälsosamt att leva i USA som har högre
BNP per invånare än Sverige
Det verkar som det går en gräns vid ungefär
15.000 dollar (100.000 kr) /per person där
ytterligare ökning av BNP inte spelar någon roll för
folkhälsan
De globala hälsoklyftorna:
Så här stor andel av 15-åringarna i ett land
beräknas överleva till 65 års ålder
Land
Flickor
Pojkar
Sverige
95%
92%
Japan
96%
90%
USA
92%
86%
Ryssland
82%
52%
Zimbabwe
18%
17%
Vad är viktigt för folkhälsan när man
jämför olika industriländer?





BNP per invånare spelar liten roll
Sjukvårdsutgifter per invånare spelar liten roll
Graden av jämlikhet spelar stor roll
Länder med mindre inkomstskillnader och utbyggda
välfärdssystem har i allmänhet bättre hälsa
Mer jämlika länder har i allmänhet också mindre
brottslighet, större förtroende mellan människor och
bättre skolresultat
Man mår bättre i jämlika samhällen
Vad är det som påverkar hälsan?




Knappast inkomsten i sig – pengar är inte särskilt
hälsosamma
En vägledning ges av stressforskningen. Vi klarar
ganska mycket långvarig stress men kombinerar
man stress med brist på inflytande blir det väldigt
ohälsosamt
Jobb med hög belastning och lite inflytande =
riskyrken – i allmänhet dåligt betalda.
Jobb med stort inflytande, friskyrken- i allmänhet
högt betalda
Inkomsttrygghet och marginalisering



Svårt att mäta marginalisering – ”utanförskap” ett
alltför allmänt begrepp
Inkomsttrygghet vid sjukdom och arbetslöshet en
viktig förebyggande åtgärd som håller på att
urholkas
En stor del av ohälsan bland människor med
funktionsnedsättning sammanhänger inte med
funktionsnedsättningen utan med bristande tillgång
till resurser och bristande möjligeter att påverka –
rapporten ”Onödig ohälsa” från FHI
Onödig ohälsa – ett exempel på
delaktighetens betydelse



Att ha en funktionsnedsättning behöver inte
innebära någon nedsatt hälsa – däremot är det en
hälsorisk
Nedsatt hälsa bland människor med
funktionsnedsättning är betydligt vanligare än vad
den behöver vara
En mycket stor del av ohälsan beror på dålig
ekonomi, lågt beslutsutrymme, bristande tillgång till
samhällsresurser, brister i utbildning etc.
Levnadsvanornas betydelse




Kost, fysisk aktivitet, arbetet mot tobak, alkohol och
narkotika har stor betydelse för folkhälsan
Men – det är svårt att påverka levnadsvanor om
man inte påverkar människors levnadsförhållanden
Tyvärr har funnits en tendens att släppa den sociala
helhetssynen på folkhälsa och börja prata om
livsstilar
En fara är att arbetet inte når ut till de som har de
allvarligaste problemen – risk för ökade
hälsoklyftor
Minskad rökning - ett exempel på
framgångsrikt folkhälsoarbete
Utvecklingen av andelen dagligrš
kare
35,0
30,0
Procent
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
0,0
1980- 1982- 1984- 1986- 1988- 1990- 1992- 1994- 1996- 1998- 2000- 2002- 2004 2005
81
83
85
87
89
91
93
95
97
99
01
03
Men inte lika framgångsrikt om man
tar hänsyn till den sociala gradienten
Utve ck linge n av ande le n dagligrš
k are
35,0
25,0
20,0
15,0
Kvinnor, ej facklŠ
r da arbetare
Kvinnor, hŠ
g re tjŠ
nstemŠ
n
10,0
5,0
0,0
19
8
19 0-8
82 1
19 -8
8 3
19 4-8
86 5
19 -8
88 7
19 -8
90 9
19 -9
92 1
19 -9
94 3
19 -9
96 5
19 -9
9 7
20 8-9
00 9
20 -0
02 1
-0
3
20
0
20 4
05
Procent
30,0
Tidsperiod
Exempel på framgångsrika insatser
ur jämlikhetssynpunkt








Bra utbildning till alla
Låg arbetslöshet
Bra och generösa social skyddsnät
Obligatorisk mödra- och barnhälsovård
Hälsokontroller i primärvården
Ett effektivt arbetsmiljöarbete
Bra tillgång till grönområden och kultur
En restriktiv alkohol- och tobakspolitik
Sammanfattande slutsats!

Generella åtgärder som vänder sig
till hela befolkningen ger i allmänhet
individen större möjlighet att ta
ansvar för sin hälsa