Transcript Hur vård och omsorg kommersialiserats i Sverige

Hur vård och omsorg
kommersialiserats i Sverige
• Folkrörelsen Nej till EU
• Medlemskonferens i Norrköping 13-14 april 2013
• Peter Lorentzon
Vem och när?
• ”En omstrukturering av den offentliga sektorn
som innebär avkommunalisering och
avreglering av allt från daghem och
åldringsvård till parkförvaltning, brandförsvar
och gatuunderhåll… även socialförsäkringssystemen. …hand i hand med en övergång från
skattefinansiering till marknadsfinansiering…
en konsumentstyrd produktion.”
( C Bildt 1985)
Nyliberal attack
• Chile, Reagan, Thatcher
• Systemskiftesval 1985, förlorade
• Lex Pysslingen; stopplag för vinstdrivna
företag inom vård, skolan och omsorg, 1984.
Avskaffades 1992.
• SAF-kongress 1987: ”Tjänster morgondagens
marknad. Mer privata tjänster”
• Gradvis; köp-sälj, intraprenader…
SAF 1991
•
•
•
•
•
•
•
Sänka skatten till 40 % (då 57 %)
Alla offentliga monopol brytas upp
Hyresrätter säljas ut
Hemtjänst och barnomsorg, privata företag
Skolpeng och friskolor
Statliga verk och företag säljas ut
Arbetsrätt försämras
Tidsplan
• Program med detaljerad tidsplan
• ”I september år 2000 kan, om SAFs planer
blir verklighet, Sverige betraktas som
privatiserat” (SAF- tidningen)
1990-talet
• Lagen om offentlig upphandling LOU 1992.
Möjlighet för företag lägga anbud. Service,
städning, viss vård…
• Skolpengen, val av skola. Personlig assistans
• Två grundmodeller
• Industriförbundet 1997; ” En ny strategi för
sjukvården - en industriell tillväxtmiljö
• Upprop 1997 ”Låt marknaden ta över
sjukvården”, SACO, Läkarförbundet, Vårdförb.
EU
• ”Ett systemskifte… för ekonomisk frigörelse
och liberalisering med det fria företagandet
och den fria konkurrensen som hörnstenar
(Bildt 1991)
• EU-inträdet 1994
2000-talet
• Upphandling på alltmer
• LOV- lag om valfrihet. Frivillig inom
kommunen (hemtjänst). 1 jan2009
• Tvingande inom primärvården. Fri
etablering. 1 jan 2010
• Slussarna öppnades helt 2006
• Stockholm extremt
Stora nya marknader
• Ekonomiska drivkrafter
• Hårdnande konkurrens, vinster ökade i
förhållande till löner…
• Var tjäna pengar, investera?
• Tjänster! Offentlig verksamhet. Sverige!
• Vård och omsorg; 300 mdr, Skola; 200 mdr,
annat; 300 mdr
• Totalt; 7-800 mdr kronor
Vård och omsorg
•
•
•
•
•
•
Specialistvård, nationellt
Specialistvård, Sthlm
Primärvård, nationellt
Primärvård, Sthlm
Äldreomsorg, nationellt
Äldreomsorg, Sthlm
10 %
20 %
30 %
62 %
20 %
60 %
Företagen
• Vårdföretagarna
• 2 000 företag
• 80 000 anställda
Koncentration
• Vården
De tre största:
Ca 50 %
Capio, Praktikertjänst och Aleris
• Capio köpte Caremas 35 vårdcentraler 2013
• Omsorgen
De fyra största: Ca 40 %
Attendo Care, Carema, Aleris och Frösunda
Riskkapitalbolag
•
•
•
•
•
•
•
Nytt och stort, bokstavligt
Carema
- Triton
Attendo Care - IK Investment Partners
Aleris
- (Investor)
Capio
- Nordic Capital
Frösunda
- HG Capital
(Praktikertjänst- Läkare och tandläkare)
Vad är det?
• Köpa och sälja företag för att tjäna pengar
• Triton; hela världen, 23 koncerner, 50 000
anställda
• Fonder för investerare, banker, pensioner
• Eget kapital 20 %, banklån 80 %
• Rationaliserar, minskar kostnader, köper upp
andra företag inom samma område
• Säljer efter 3-5 år, med hög vinst
Hur skapas vinsten?
• Årligt överskott i uppköpta företaget
• Delas inte ut. Används till
– Uppköp av andra företag i branschen
– Betala ränta på lån från egna fonden, 12-15 %
Avdragsgill i Sverige. Går med ”förlust”. Ingen skatt
Lagras som en skuld till fonden
• Försäljning efter 3-5 år. Vinst.
• Skattefritt i skatteparadis
• Avkastning 20-30 % per år (!!) jämfört med
industriföretag 10-15 %
Exemplet Carema
• Carema köptes 2005 av 3i för 1,9 mdr kronor
• Såldes 2010 till Triton för 8,3 mdr kronor
(minus banklån 3,4 mdr); vinst 3 mdr
• Äldreboenden, LSS-insatser, vårdcentraler;
färre personal, minskad administration, sämre
kollektivavtal, mindre utbildning…
• Få investeringar, fungerande verksamhet,
säker efterfrågan, inga risker
Vart tar pengarna vägen?
• Bankerna, investerarna, pensionsfonder…
• Ägarna av riskkapitalbolaget, fåtal
personer, grupper
–Förvaltningskostnader för fonden
–20 % av reavinsten
–Miljardärer
• Nya insatser!
Konsekvenser
•
•
•
•
Pressar kostnaderna (personal….)
Koncentration, inte mångfald
Inget långsiktigt ägande
Skattepengar försvinner
– 10 mdr per år ”räntesnurror”
– Inte skatt på försäljningen
Stockholm, sjukvård
•
•
•
•
•
Primärvården
62 % privat (122 av 196)
Specialistvården
20 %
Geriatriken
80 %
Psykiatrin
20 %
Fri etablering med vårdval inom primärvård
och ”inom alla områden av sjukvården där det
är funktionellt och möjligt”, öppen
specialistvård; gynekologi, diabetes, kirurgi…
Vad finns kvar?
• Om 5 – 10 år?
• Ingenting i offentlig regi??!
• Sjukhusen?
• St Göran, återtogs inte. Upphandlades, inte
egenregianbud.
• Stora sjukvårdskedjor, har ”allting”
• Privata försäkringar och ”gräddfiler”
Äldreomsorgen Stockholm
• Äldreboenden
• Hemtjänst
•
•
•
•
• 2008
2011
42 %
50 %
71 %
60 %
Samma koncentration av ägandet
Fler småföretag i hemtjänsten
LOV – utredning, Tvångslag
90 mdr kronor i hela landet
Handikappomsorgen
• Daglig verksamhet, särskilda boenden,
korttidshem (LSS)
• Nästan allt varit kommunalt, ska
”konkurrensutsättas”, dvs. läggs ut på anbud,
övertar fungerande verksamheter (Sthlm)
• Inga egenregianbud
• ”Kundval” i princip också här. Får en
”handikappeng”
Personlig assistans (LSS)
•
•
•
•
16 000 personer, 46 % kommunal regi
Kundval från början 1994
70 000 personliga assistenter
Flera hundra företag. Några dominerar. Tre
största ägs av riskapitalbolag. Uppköp
• Kommunal enheter privatiseras
• Totalt 23 mdr kronor
– Privata företagen 9 mdr kronor
LSS
•
•
•
•
Stor marknad! LSS 59 mdr kronor
(Personlig assistans 23 mdr)
Daglig verksamhet, korttidshem mm…
Vinsten på varje boende inte så hög, därför
”köpa och sälja”, ”förädla marknaden”
• Flera miljarder i vinster
• Därtill fusk med personlig assistans, 2 mdr
kronor
Systemskifte
• Skifte av system på 20 år
• Offentlig och behovsdriven till
privat och vinstdriven
• Solidariskt finansierad till mer privat
finansierad
• Vårdföretagarnas vision:
– 2010
– 2012
–?
10 %
25 %
50 %
NPM
•
•
•
•
•
•
•
New Public Management inom det offentliga
Enkla snuvor prioriteras
Besöken delas upp
Telefonrådgivning ersätts med besök
”Svarte petter” på sjukhusen
Fusk med diagnoser
2 500 avtal med prislistor i Stockholm
En marknad
• Decentralisering
•
•
•
•
•
Beställare - utförare
Kliniken, vårdcentralen egen budget
Får betalt efter prestation
Metoder från varuproduktion införs
Konkurrera med varandra
Konsekvenserna
•
•
•
•
•
•
•
Patienterna blir kunder
Verksamheten styckas upp
Det mätbara ger ersättning
Helheten försvinner, hela patienten ses inte
Empatin, etiken riskeras
Avprofessionalisering
Byråkrati för prissättning och kontroll
Kommersialisering
• Allt mer privatiseras, vinstdrivet
• Den offentliga drivna verksamheten
kommersialiseras genom NPM
• Förbereder för privatisering, ”samma sak”
Grunden
•
•
•
•
Egennyttan
Konkurrensen
Nyliberalismens människosyn
Litar inte till människans vilja att göra gott, att
göra ett bra arbete, att utvecklas i arbetet
tillsammans med andra, att vilja vara en del i
ett meningsfullt sammanhang.
Mörkt men ljust
• Privatiseringen gått långt
• Marknadiseringen av vård och omsorg (och
annan offentlig verksamhet) också gått långt
• Mycket olika mellan landsting och kommuner
• 160 kommuner enbart kommunal hemtjänst
• Rörelse ute bland personal
• Majoriteten av befolkningen vill ha en
offentlig finansierad och driven välfärd