Litteraturhistoria

download report

Transcript Litteraturhistoria

Litteraturhistoria
Litteraturhistorien handlar om:
• hur människan genom litteraturen upptäcker nya verkligheter och
hur sätten att beskriva verkligheten växer
• hur genrer och litterära grepp uppstår och utvecklas
• hur olika stilgrepp formar och skapar förutsättningar för skapande
• om de villkor under vilka utvecklingen sker – hur författarna levde
och hur människan och samhället skildras
Litteraturhistoria är TEXTER
Kanon
• Det är bara en bråkdel av all litteratur som hamnar i den
västerländska litterära kanon (kaaaanon).
• Kanon betyder: urval och bevarande av betydelsefulla texter som
ska förmedlas till kommande generationer.
• Urvalet ligger hos inflytelserika personer och urvalet bygger på att
förmedla texter som säger något om mänsklighetens historia.
Varför läser vi litteraturhistoria?
• Det är för att ni är den kommande
generationen och ni ska del av den
västerländska litterära kanon.
Men varför behövs den västerländska
litterära kanon?
• Därför att ni själva ska ingå och ta del av den västerländska kulturen
så ni i er tur kan förmedla den vidare.
• Litteraturläsningen ska vara utvecklande för ert eget tänkande och
skrivande.
• Litteraturläsning är ett sätt att ta till sig nya idéer och utveckla egna.
Världen växer genom litteraturläsning!
De litterära epokerna
• Man brukar dela in tiden i olika litterära
epoker. Denna epokindelning ligger nära den
som används inom historia.
Vi börjar med de tre första
• Forntiden
• Antiken
• Medeltiden
Forntiden
•
•
•
•
•
•
•
Tidsperiod: Ca. 3000 f.Kr. – 700 f.Kr.
Plats: Mesopotamien och Egypten
Tidstypiskt: Högkultur: Västerländska kulturens vagga.
Religiöst samhälle (med ledaren som Gud) med en starkt centraliserad ledning.Väldigt
ojämlikt samhälle.
Den enskilda individen inget värd.
Inga specifika författare.
Litteraturen bygger på en muntlig tradition.
Genre: Epik, religiösa hymner och skrönor och levnadsregler
Författare och verk: Gilgamesheposet – ett hjälteepos
Hymner till solen av Echnaton – religiös hymn
Bibeln (GT) – skrönor och levnadsregler
Typiska stildrag: Bunden form (versmått).
Religiösa inslag.
Talrika upprepningar.
Liknelser.
Motto: ”Ledaren är gudsmäktig” och ”Människan lever för att tjäna”
Antiken
•
•
•
•
•
•
•
Tidsperiod: Ca. 700 f.Kr. – 500 e.Kr.
Plats: Greklands Athen och Rom i dagens Italien
Tidstypiskt: Hög kulturell utveckling: Västerländska civilisationens vagga. Kunskapens och filosofins
tidsera. Man tillbad flera gudar.
Väldigt ojämlikt samhälle fastän att demokratitänkandet utvecklas.
Individen i kollektivet.
Litteraturen bygger på en muntlig tradition. Och skriftspråket var grekiska i Athen och latin i Rom.
Man skriver på papyrusrullar.
Genre: Epik, lyrik, filosofiska samtal och dramatik
Författare och verk: Illiaden av Homeros (Gre) – ett hjälteepos
Dikter av Sapfo (Gre) – lyrik
Staten av Platon - filosofiska samtal
Oidipus av Sofokles (Gre) – dramatik
Aeneiden av Vergilius (Rom) – ett hjälteepos
Metamorfoser av Ovidius (Rom) – lyrik
Typiska stildrag: Bunden form (versmått; ex. hexameter (ett sexfotat versmått med fallande rytm) och
sapfisk strof(fyrstrofig dikt med fyra versrader per strof). Religiösa inslag. Talrika upprepningar och långa
dialoger. Liknelser. Stående epitet.
Motto: ”En sund själ i en sund kropp” och ”Begå ej övermod (hybris) – det straffar sig”
Medeltiden
•
•
•
•
•
•
•
Tidsperiod: 500 – (1300)1500
Plats: Centraleuropa (Frankrike, Tyskland, Italien och England)
Tidstypiskt: Kulturell nedgång i och med oroliga tider. Skriften får inledningsvis en lägre status. Kyrkan
har det kulturella ansvaret och all konst präglas av den kristna tron.
Religiöst samhälle (alla underställda en Gud) med en starkt centraliserad ledning. Ojämlikt
samhälle. Kollektivet framför individen. Litteraturen bygger delvis på en muntlig tradition. Och
skriftspråket var latin och man börjar skriva i bokform (codex) och pergament.
Genre: Epik, Religiösa berättelser (helgonlegender och hymner), Sagor och sägner, Chansons,
Trubadurlyrik, ballader och dikter skrivna i den ljuva nya stilen.
Författare och verk: Beowulf – ett hjälteepos
Lovsånger av Franciscus av Assisi – religiös hymn
Den gudomliga komedin av Dante Alighiere
Canterbury Tales av Chaucer – en sägen
Lyrik och dikter (canzoner och sonetter) av Petrarca
Decamerone av Boccaccio – första novellen (prosa)
Typiska stildrag: Bunden form (versmått). Religiösa inslag. Levnadsregler – sensmoral. Rikligt
symbolspråk och flitigt användande av liknelser och metaforer.
Motto: ”Memento mori” och ”Gudsfruktan är kunskapens begynnelse”
Vi fortsätter med de fyra följande
litterära epokerna
•
•
•
•
Renässansen (1300-1500)
Barocken (början av 1600)
Klassicismen (slutet av 1600)
Upplysningen (1700)
Renässansens - Upplysningen
•
Renässansen kännetecknas av en återfödelse av antiken som blandas med kristna
värderingar och symboler.
•
Barockens litteratur är frodig och pompös till stilen
•
Klassicismen är en stilriktning och estetisk epok som efterbildar den grekiska och
romerska klassiska konsten och litteraturen. Stilen präglas av klarhet och harmoni.
•
Upplysningen började i England och därefter Frankrike (Voltaire och
encyklopedisterna). Upplysningen hämtade sin livskraft från naturvetenskapens
framsteg och kritik mot den kristna religionen. Upplysningens viktigaste idé var
tron på människans förnuft. "Alla människor är kapabla att tänka själva", menade
man. Därför ska man inte okritiskt tro på sådant som makthavare och andra
auktoriteter hävdar. Man behöver inte ens tro på det som olika kyrkor lär ut och det
som prästerna predikar.
Vi fortsätter med ännu tre litterära
epoker
• Romantiken (slutet av 1700)
• Realismen (1800)
• Naturalismen (mitten av 1800)
Romantiken - Naturalismen
•
Romantiken var till stor del en proteströrelse mot upplysningens empirism .Typiskt
romantiken är stora känslor och ett poetiskt språk.
•
Realismen betecknas av en strävan efter att skildra omvärlden så realistiskt som
möjligt, det vill säga ur ett mer eller mindre objektivt och vetenskapligt perspektiv.
Realismen uppkom som en direkt opposition mot romantiken och dess fantasi och
naturmystik.
•
Naturalismen kan beskrivas som en radikal form av realism inom litteraturen, som
påverkad av tidens naturvetenskapliga strömningar tog fram manifest för hur
litteratur skulle skrivas. Man införde naturvetenskapliga metoder i romanen:
författaren var en naturvetenskapsman.
Följande litterära epok är
Modernismen
•
Modernismen är en kulturell rörelse inom västerländsk kultur på det sena 1800-talet
och tidiga 1900-talet. På den mest grundläggande nivån kan modernism beskrivas
som ett experimenterande av den mänskliga upplevelsen och graden av
självmedvetenhet. Litterära och samhälleliga normer ifrågasattes. De modernistiska
verken upplevdes ofta som chockerande. Litteraturen kännetecknades av
formexperiment på bekostnad av verklighetstrogenhet, fri vers på bekostnad av den
bundna versen och avancerad berättarstruktur på bekostnad av
verklighetsavbildning (mimesis).Det uppstod olika modernistiska rörelser där alla
hade egna manifest (program för hur litteratur skulle skrivas). Några exempel på
litterära ismer är futurism, expressionism, impressionism, dadaism, surrealism och
absurdism.
Vi avslutar med den litterära epoken:
Postmodernismen
•
Postmodernism är ett begrepp som syftar på en utveckling inom kritisk teori,
filosofi, arkitektur, konst, litteratur och kultur som kan beskrivas som antingen
sprungen ur eller en reaktion på modernism och modernitet. Postmodernismen har
även definierats som trevandet efter något nytt efter det att luften gått ur
modernismen. Men vad postmodernism egentligen innebär är inte klart definierat,
utan föremål för ständig debatt. Postmodernismen vände sig ifrån tanken på att det
fanns fasta värden, absoluta sanningar och jagets existens och kritiserade därmed
varje tanke på objektivitet. Istället är allt relationellt och kontextuellt; den
postmoderna världsbilden är skeptisk.