Transcript Upplysningen-Romantik

Från starke Robinson till unge
Werther
Vägen från upplysningen via
förromantik till romantiken
Upplysningen – 1700-tal
Central tanke: Lita bara på dina egna
iakttagelser!
Med förnuft och kunskaper ska världen
förbättras.
Kunde inte ha sagt det
bättre själv!
• Det är vetenskapsmän, filosofer, författare och
debattörer som går i spetsen för upplysningen.
• I allmänhet är upplysningsmännen politiskt
radikala – dvs. de ifrågasätter enväldet och
förordar religionsfrihet – yttrandefrihet och
tryckfrihet.
•
(I Littteraturen – Epoker och diktare kan du läsa om epoken på sidorna 123-148. OBS!
Fokusera på de författare/företeelser vi tar upp på lektionerna)
Samhället
• London och Paris blev centrum för denna epok
– men villkoren var olika…
England
• Förhållandevis stor intellektuell och politisk frihet
• London: ett viktigt handelscentrum med växande
medelklass (bli förmögen genom hårt arbete och
skötsamhet: arbets- och pliktmoral. Återges i viss litteratur,
t.ex. Robinson Crusoe av Daniel Defoe)
• Läskunnigheten ökade – den litterära kulturen blev allt mer
framträdande
– Bokaffärer/bibliotek/coffehouses växte fram
– ”Litterära veckotidningar” gavs ut: nyheter, historier,
sedelärande berättelser och kulturellt material.
Frankrike
• Envälde: Kungen, högadeln och kyrkan hade makten
• Idéer om tolerans och spirande demokrati fanns inte – därför fick
upplysningens idéer en vassare politisk udd i Frankrike än i England
• Franska upplysningsmän samlades kring Encyklopedin – ett uppslagsverk
på 35 band. Utgivare var filosofen Denis Diderot och geometrikern Jean
D´Alembert. Författare, fackmän och filosofer samarbetade.
(Bl.a. Rosseau och Voltaire)
• Texterna i Encyklopedin var utmanande för både kyrka
och stat. Vissa delar censurerades och fick inte ges ut
– ändå såldes den bra hos vissa etablerade grupper,
t.ex. officerare, jurister, präster (!) och bildade adelsmän.
”Om jag är något, vilket jag starkt
tvivlar på, så har jag blivit det genom
hårt arbete”
Fysikern Isaac Newton (1642-1727)
Gravitationsteori: förklarar bl.a. varför månen kretsar runt jorden, varför det
uppstår ebb och flod samt varför jordklotet inte är exakt runt
”Bemöda dig av alla krafter att bli gift. Får
du en god hustru blir du mycket lycklig. Får
du en dålig hustru blir du filosof. ”
• Författaren: Jonathan Swift (1667-1745)
–
–
• Född irländare (då: engelsk koloni)
Var ingen ”upplysningsman” fullt ut: pessimist – trodde varken på vetenskapen eller människans
naturliga godhet…
• Skrev satiren Ett anspråkslöst förslag – hungersnöden på Irland kunde lösas genom att man
slaktade och åt upp småbarnen.
• Skrev också Gullivers resor
Använder satirens form för att kritisera företeelserna i sin samtid:
• Intriger, religionsstrider, smicker och hyckleri hos makthavarna
• Vetenskapsdyrkan
• Människors girighet, liderlighet och tarvlighet…
”Dårskap består i att dra felaktiga slutsatser av riktiga
förutsättningar och skiljer sig därigenom från
galenskap, som innebär att man drar riktiga slutsatser
av felaktiga förutsättningar.”
Filosofen John Locke (1632-1704)
• Empirisk kunskapsfilosofi: All kunskap utgår ifrån erfarenhet!
”Jag delar inte er åsikt, men jag är beredd att gå
i döden för att försvara er rätt att hävda den.”
• Filosofen/författaren Francois Voltaire (1694-1778) hette
egentligen Francois Marie Arouet)
•
Kämpade mot åsiktsförtryck och ofrihet.
•
Satte förnuftet före tron på dogmer och religiös vidskepelse:
– Slogs för religionsfrihet; menade att alla borde få rätt att tro vad de vill
– Hans fiende var kyrkan – inte den kristna tron. Slagord: tolerans.
•
Skrev en mängd filosofiska verk, skådespel, berättelser – och ca 18 000 brev.
•
Skrev Candide, där han driver med den optimism som råder under upplysningen och låter sin
huvudperson resa runt och leta efter sin älskade, i ”den bästa av världar”.
Något nytt smyger sig in i den
mekaniska världsbilden…
Tillbaka till naturen!
Jean-Jaques Rosseau (1712-1778)
•
Mannen bakom vår syn på barndom, barnuppfostran, förälskelse och passion.
•
Skrev Émile: (boken brändes på bål och orsakade starka reaktioner)
– Uppfostran ska utveckla varje människas naturliga anlag – inte anpassa
henne till färdiga mallar
– All fostran ska utgå ifrån barnets eget känsloliv
– Den ska också anpassas efter barnets mognad och vilka erfarenheter
barnet gjort
– Trots sina omvälvande teorier – satte han sina 5 egna barn på barnhem…
•
Rosseau menade att kulturen undergräver moralen och att vetenskapen
urholkar religionen.
Vi ska vända oss inåt och lyssna till vår egen inre röst…
•
•
Rosseau sägs ha avskytt intelligenta kvinnor – han hade en konservativ syn på
kvinnans roll i samhället/familjen.
•
Rousseau anses vara startskottet för romantiken, samtidigt som han i sina
tankar om att vi alla är jämlikar från början gav bränsle åt upplysningen och de
revolutionära krafterna som drev fram franska revolutionen 1789.
Ungdomskult?
• Vi ska nu möta en annan ung man som gjorde
ett minst lika stort avtryck som Robinson
Crusoe. Inte minst på unga män…
Den unge Werther
• Känslorna stormar in över Europa. Framförallt
i Tyskland där Den unge Werthers lidanden
(1774) skapar en identifiering och
självmordsepidemi bland unga män.
• Författare : Johann Wolfgang Von Goethe
(1749-1832)
• Romanen blev skandalsuccé och
Goethe blev Tysklands främste diktare.
• Romanen förbjöds på flera håll: ansågs som en
fara för ungdomens moral och livsvilja (detta
ökade bara nyfikenheten…). Romanen väckte
oerhört starka känslor…
Samma typ av moralpanik har man
sett även senare…
• http://www.youtube.com/watch?v=xA_rOS3U
15I
Romantiken: 1800-tal
Som litterär period, ca. 1800-1830
Känslosamhet och tårar tränger ut de förnuftiga resonemangen. Naturen ses som en spegel
för själen och en väg till det gudomliga. Något definitivt nytt är på väg att bryta fram i
europeisk kultur. Denna nya känslosamhet varslar om den breda och genomgripande
kulturrörelse som bryter fram runt sekelskiftet 1800: romantiken.
http://svenska123.se/index.php?option=com_content&view=article&id=125:2romantiken&catid=37:romantik-realism-naturalism&Itemid=16
Romantikens idéer
• En reaktion mot upplysningstidens förnuftstro och den franska
revolutionen. (Människorna förlorade upplysningens tro på ett förnuftigt
ordnat samhälle under det skräckvälde som blev följden av revolutionen).
• En känslosam våg… stark längtan efter det enkla och ursprungliga livet
• Man skulle öppna sinnena för naturen, finna samhörighet med den - för
att återfinna det ursprungliga och äkta inom oss… (Rosseau) ”Naturen är
själens spegel”.
• Ensamhet – natur – nattliv – längtan – gåtfullhet – vansinne – skräck –
mänskligt inre djup: Sanningen kan endast nås med hjälp av fantasi,
känsla och dröm!
• Framhävandet av individen och individens känsloliv.
”Vi föds som original. Hur kommer det
sig då att vi dör som kopior?”
• Edward Young (präst/poet)
• Kritisk mot alla klassiska regler och mönster för litteratur och konst.
• Young ställde frågan på sin spets och lanserade en ny norm…
– Originalitet
• Young menade att de stora diktarna är de som skapar något helt
nytt och eget – t.ex. Homeros, Gamla Testamentets diktare och
Shakespeare…
Geniets era
• Romantikens grundläggande värderingsnorm
blev alltså: Det originella är det mest
värdefulla inom konst, litteratur och musik.
Denna norm är än idag helt dominerande
inom västerländsk kultur.
Språket påverkades också…
• Från upplysningens exakta och utredande
språk, som även användes som satir. En slags
distansierad hållning.
• ”Efter åtskilligt funderande kom jag fram till en rad olika fordringar
som jag borde ställa på min boplats. I första hans som sagt ett
hälsosamt läge och tillgång till friskt vatten. För det andra skydd mot
solhettan. För det tredje trygghet mot rovgiriga varelser, både
människor och djur.” (utdrag ur Robinson Crusoe)
• Till ett känslosamt, målande språk där det inre
och yttre verklighet ofta smälte ihop och där
naturen inte sällan blev själens spegel:
• ” Mitt hjärtas fulla, varma kärlek till den levande naturen, som fyllt mig
med en sådan lycka, som förvandlat hela världen kring mig till ett paradis,
har nu blivit en outhärdlig plåga, som ständigt förföljer mig vart jag går.
När jag förr från klippan skådade bort över den fruktbara dalen, lät blicken
vandra bort till sydrandens kullar och såg allt omkring mig gro och
grönska/…/ Ack, hur ofta har jag då inte längtat att på vingar likt tranan,
som flög förbi över mig, få sväva hän till stränderna av det hav, som ingen
mätt, få dricka översvallande livsberusning ur det oändligas skummande
bägare och blott ett ögonblick i min egen begränsning känna en droppe av
saligheten hos det väsen, som skapar allt i sig och genom sig.” (Utdrag ur
Den unge Werthers lidanden)