Transcript Förstudie - Litterära hållplatser i Mittnorden

Förstudie
Litterära hållplatser i Mittnorden
Theres K Agdler
Förstudien har finansierats av Mittnordenkommittén, Jämtlands läns landsting (ägare av
projektet) samt Sør-Trøndelags fylkeskommune, Nord-Trøndelags fylkeskommune,
Landstinget Västernorrland, Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur,
Österbottens förbund, Södra Österbottens förbund och Mellersta Finland.
NORD-TRØNDELAG
FYLKESKOMMUNE
2
FÖRORD
Det politiska samarbetet i Mittnorden formaliserades 1978 genom bildandet av
Mittnordenkommittén. Mittnordenkommitténs samarbete syftar till att främja hållbar utveckling
och tillväxt i Mittnorden baserad på historisk och kulturell samhörighet och gemensamt regionalt
utvecklingsintresse. Kulturarbetsgruppen har verkat inom kommittén sedan 1984 och de
övergripande målen är att utveckla ett aktivt och engagerande kulturliv som drivkraft för en
positiv och hållbar samhällsutveckling samt att använda kulturen som verktyg för att förmedla de
värderingar som knyts till strategin för Mittnordensamarbetet. Särskilt framgångsrikt har arbetet
med de årliga Mittnordiska kulturdagarna varit där man har skapat ett forum för kulturaktörer
över gränserna. Vid två tillfällen har temat på Kulturdagarna varit litteratur; 1988 i Korsholm,
Österbotten samt 2006 i Östersund, Jämtlands län.
Det litterära Mittnorden är ett tematiskt område som dock förtjänar ett större fokus. Litteraturen
liksom andra konstnärliga uttryck har ett betydande värde i sig själv men det betyder inte att den
även har bäring inom det vi kallar kreativa näringar. Litteraturens bildande och berörande
dimension är naturligtvis det centrala men vi ser även att litteraturen och författarskapet inte
sällan resulterar i bokförlag och besöksmål men även litteraturvandringar, filminspelningar och
mycket annat. I en tid där kultur ofta diskuteras i termer av kreativa näringar, regional utveckling
och attraktionskraft används litteraturen som verktyg för att stärka såväl den regionala identiteten
men även för att utveckla turism och besöksnäring. På flera håll i Mittnordenområdet finns
litterära initiativ som syftar till att öka den regionala attraktionskraften och grunden för detta är
naturligtvis de författare som bor och verkar eller har verkat i de olika regionerna. Genom att
synliggöra litteraturen som konstnärligt uttryck och lyfta upp de litterära initiativ och
verksamheter som redan idag existerar stärker vi inte bara litteraturens ställning inom
kulturområdet utan ökar även förutsättningarna för en positiv regional utveckling.
Den här förstudien hoppas vi ska kunna tjäna som underlag för fortsatta utvecklingsprocesser,
både regionala och interregionala. Det går aldrig att garantera att kulturella uttryck blir en kreativ
näring men genom att synliggöra de författare som är eller har varit betydelsefulla för
Mittnordenområdet så stärker vi litteraturens ställning och ger därmed bättre förutsättningar,
både att bo och verka som författare i vårt område, men även för en utvecklad besöksnäring.
Jag vill, å Kulturarbetsgruppens vägnar, tacka Mittnordenkommittén samt de regioner som
bidragit med finansiering och kompetens för att göra denna förstudie möjlig.
Jimmy Eriksson
Kultursekreterare, Länskulturen, Jämtlands läns landsting
Ledamot i Mittnordiska Kulturarbetsgruppen
3
Innehållsförteckning
1. Inledning
6
1.1. Bakgrund
1.2. Syfte med Förstudien
1.3. Frågeställning
1.4. Metod, avgränsning
6
6
6
6
2. Litterära resurser i Mittnorden – en inventering
10
2.1. Norge
2.1.1. Sør-Trøndelag fylke
2.1.2. Nord-Trøndelag fylke
10
10
21
2.2. Sverige
2.2.1. Jämtlands län
2.2.2. Västernorrlands län
28
28
40
2.3. Sydsamisk litteratur och berättande
53
2.4. Finland
2.4.1. Österbotten
2.4.2. Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk)
2.4.3. Österbottens Förbund – Pohjanmaan liitto
2.4.4. Södra Österbotten – Etelä-Pohjanmaan liitto
2.4.5. Mellersta Finland – Keski Suomi
56
56
56
66
72
82
3. Erfarenheter av andra projekt och rapport om aktuell forskning
85
3.1. Plats och periferi – några reflektioner
3.2. Hur litteratur blir besöksmål – några exempel
3.3. ”Litterär Tursim i Norr” – erfarenheter från ett projekt i Västerbotten
och Norrbotten
3.4. Mid Nordic Filmcommission
85
87
88
89
4
4. Litterära resurser i Mittnorden – en analys
91
4.1. Norge
4.1.1. Sør-Trøndelag fylke
4.1.2. Nord-Trøndelag fylke
91
91
93
4.2. Sverige
4.2.1. Jämtlands län
4.2.2. Västernorrlands län
94
94
99
4.3. Sydsamisk litteratur och berättande
101
4.4. Finland
4.4.1. Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk)
4.4.2. Österbottens Förbund – Pohjanmaan liitto
4.4.3. Södra Österbotten – Etelä-Pohjanmaan liitto
4.4.4. Mellersta Finland – Keski Suomi
102
102
104
105
106
4.5. Möjligheter att utveckla befintliga turistmål till mittnordiska
samarbetsprojekt
108
4.6. Sammanfattande analys av hela Mittnordenregionen
109
5. Presentation av möjliga nya litterära projekt i Mittnorden
111
5.1. Projekt inom enskilda mittnordiska regioner
5.2. Samarbetsprojekt mellan olika regioner i Mittnorden
5.3. Samarbetsprojekt för hela Mittnordenregionen
111
115
117
6. Ekonomi
120
7. Att skapa en litterär hållplats
124
8. Sammanfattning och förslag till åtgärder
128
9. Litteratur
129
10. Bilagor
130
5
1. Inledning
1.1. Bakgrund
Kultur och turism är var för sig viktiga faktorer i det regionala utvecklingsarbetet. På senare år
har kultursektorn uppgraderats till en ”kreativ näring”, idag är upplevelseindustrin den snabbast
växande branschen i Europa. En gren inom kulturturismen är ”litterär turism”. Med begreppet
avses olika former av turism kopplad till historiska eller nu levande författare och/eller fiktiva
litterära gestalter och de litterära landskap där berättelserna utspelar sig. Berättelserna har ofta en
stor betydelse för en plats symbolvärde och identitet.
I Mittnorden finns åtskilliga författare av regional, nationell och internationell dignitet. Det finns
även påbörjade och genomförda lokala och regionala initiativ som syftar till att lyfta fram
författare och verk knutna till fysiska platser, exempelvis i Österbotten, Härnösand och
Sundsvall. Det kan finnas underlag, i form av författare, platser, dokumentation av folklig
berättartradition och samtida uttryck, för att utveckla en besöksnäring baserad på det litterära
kulturarvet och berättartraditioner.
Förstudien genomförs på uppdrag av Mittnordenkommittén och Jämtlands läns landsting (som är
ägare av förstudien).
1.2. Syfte med förstudien
Förstudien ska inventera litterära resurser i Mittnorden samt undersöka regionala förutsättningar
för deltagande i interregionala och mittnordiska samarbetsprojekt med ändamålet att utveckla
litterär turism. Förstudien ska också specificera teman/delprojekt utifrån inventeringen.
1.3. Frågeställning


Hur kan det skapas förutsättningar för litterär turism i Mittnorden?
Hur kan litteratur bli till en upplevelse både för boende och för turister samt skapa
arbetstillfällen i regionerna?
1.4. Metod, avgränsning
Metod:
För att inventera och analysera de litterära resurserna i förstudien har litteraturstudier gjorts inom
området kulturella näringar/upplevelseindustri samt platsmarknadsföring. Vidare har intervjuer
med berörda parter (mestadels via mejl) genomförts. Som enkel och tydlig analysmetod av
inventeringen används SWOT-analysen. SWOT står för engelskans strengths, weakneses, opportunities
6
och threats, på svenska styrkor, svagheter (interna), möjligheter och hot (externa). Modellen
hjälper till att på ett pedagogiskt och enkelt sätt analysera redan identifierade faktorer i
omvärlden. Den bidrar till ett möjlighetstänkande, dvs. att tydliggöra ett projekts
utvecklingsmöjligheter. Nackdelen med metoden är att vissa faktorer kan tydas både som hot och
möjlighet. Metoden tar inte heller hänsyn till att faktorer kan förändras över tid, dvs. att ett hot
med tiden kan övergå till en möjlighet.1 Men då det i denna förstudie handlar om att analysera de
inventerade litterära resurserna i dagsläget anses metoden vara ett fruktbart verktyg.
En annan metod att grundligt både inventera och analysera en plats eller regions kulturella
resurser är ”Cultural Planning”. Tidsplanen för en sådan analys anges vara minst ett år och
överskrider således ramen för denna förstudie. Några tankegångar kring ”Cultural Planning”
kommer ändå att flätas in i analysen (Se kapitel 3 och 7).
Cultural planning handlar *…+ om att hitta ”den verkliga bilden” – ”platsens DNA”. Det
handlar om att även våga vara kritisk och inte ens väja för de mörkare sidorna av
självbilden. Med ”den verkliga” bilden som grund och med utgångspunkt i det som är
platsens styrka och särart, är det möjligt att skapa kreativa och kulturella
aktiviteter/verksamheter som bidrar till att bygga upp eftersatta områden och skapa
kraft att möta nya utmaningar i konkurrensen om talang, investeringar och
2
erkännande.
Metoden tar hänsyn till att kulturella resurser har betydelse inom de flesta samhällsområden:
socialt och politiskt, ekonomiskt, miljömässigt och symboliskt. Vikten av att också involvera
samhället utanför den politiska organisationen, såsom ideella föreningar, det lokala näringslivet,
ungdomsföreningar etc. betonas. ”Cultural Planning” omfattar en analys av både kvantitativa och
kvalitativa värden. 3
För att långsiktig stärka och utveckla de litterära resurserna i Mittnorden, dvs. stärka litteraturens
plats i samhällena och använda litteraturen som tillväxtfaktor i upplevelseindustrin kan FUNKmodellen4 anses vara en användbar metod.
Modellen förklarar hur tillväxt i upplevelseindustrin kan stöttas och stimuleras. FUNK visar på
hur samarbetet mellan olika aktörer i samhället bör stärkas för att skapa tillväxt. FUNK står för
forskning, utbildning, näring och kultur.
Det är inom dessa områden som stimulerande åtgärder främst behövs för
upplevelseindustrin. För att maximera den potentiella utvecklingen måste åtgärderna
dessutom samverka. I många fall handlar det om att utveckla samarbetet mellan
5
befintliga verksamheter, inte att starta upp nya aktiviteter.
Samarbete med olika aktörer (både amatörer och professionella), näringsliv och institutioner har
alltså stor betydelse för tillväxten inom upplevelseindustrin. Nielsén jämför till exempel med
Idrotts-Sverige som i årtionden har arbetat aktivt med infrastrukturella frågor. Inom idrotten
1
Frankelius, Per: Omvärldsanalys, Malmö 2001, s. 53 f.
Hjorth, Christina & Lundberg, Kerstin: Att fånga platsens själ. Handbok om Cultural Planning. Sveriges
Kommuner och Landsting, 2010, s. 6 f. Se även Cultural planning toolkit, www.creativecity.ca
3
Ibidem s. 16, s. 21f.
4
FUNK utvecklades som arbetsmetod inom Mötesplats Upplevelseindustrin i Hultsfred. Se Nielsén, 2006.
5
Nielsén, 2006, s. 90
2
7
arbetas det områdesspecifikt (t.ex. Fotbollsförbundet) respektive generellt (Riksidrottsförbundet),
på olika geografiska nivåer (lokalt, distrikt, nationellt), både med elit och med amatörer. Bredd
skapar spets, konstaterar Nielsén. Och detta gäller även inom kultursektorn. För att ytterligare
förklara kulturens roll enligt FUNK-synsättet använder Nielsén ”tratten” som metafor. ”Tratten”
illustrerar att det av en mängd utövare blir ett fåtal professionella.
Brett Kulturliv
Framgångsrikt
Näringsliv
Kulturbredd
Skapandet
Marknadselit
Det sker en rörelse mot professionell verksamhet (”näringsliv”) från vänster till höger i tratten,
från bredd i kultursammanhang till marknadselit:
FUNK-modellen särskiljer alltså mellan icke-kommersiell och kommersiell verksamhet
där kulturen motsvarar det icke-kommersiella perspektivet. Det innebär att aktörerna
som står bakom specialiserade inputs *…+ både kan höra hemma inom kultur och
näring. De som framför musiken, till exempel, kan både göra det som ett
fritidsintresse och professionellt. *…+ Aktörer kan dock samtidigt verka både i ickekommersiella och kommersiella sammanhang. Poängen är snarare att ett
framgångsrikt näringsliv i upplevelseindustrin är beroende av och/eller kan dra stor
nytta av icke-kommersiella verksamheter, både direkt genom användning av resurser
samt indirekt och på sikt genom bättre förutsättningar för att odla fram talanger och
6
innovationer m.m.
FUNK-modellen kan sammanfattas i tre steg:
1. Identifiera behov
2. Identifiera åtgärder
3. Genomförande – med betoning på samverkan
FUNK-modellen består alltså inte bara av de fyra hörnstenarna forskning-utbildning-näringkultur utan även av att och hur en sammankoppling av dessa sker. Först då fungerar helheten och
tillväxtmålen kan uppfyllas på bästa sätt.
6
Nielsén, 2006, s. 101f.
8
Avgränsning:
Under ett telefonmöte med referensgruppen7 (2011-01-19) bestämdes att varje region skickar en
lista med maximalt 10 författare till projektledaren. Dessa listor bildar själva grundmaterialet för
inventeringen och analysen.
7
För medlemmar i referensgruppen se bilaga 3.
9
2. Litterära resurser i Mittnorden – en inventering
Här nedan presenteras de författarskap som har valts ut av regionerna som ingår i förstudien.
2.1. Norge
2.1.1. Sør-Trøndelag fylke
Sør-Trøndelag fylke består av 25 kommuner och har ca 290 000 invånare.
10
Författare i Sør-Trøndelag fylke8
Avlidna författare med ett betydelsefullt författarskap (regionalt, nationellt och delvis
internationellt)
Johan Bojer (1872 – 1959)
Född i Orkanger och uppvuxen i Rissa. Bojer växte upp som fosterbarn hos fiskare och bönder.
Han arbetade som fiskare, symaskinsagent och kontorist. 1893 debuterade han med romanen
Unge tankar. Genombrottet kom 1896 med Ett folketog. Hans författarskap har anknytning till
kustkulturen. Han var populär även utomlands och översattes till bl.a. svenska, engelska, tyska
och franska. Bojer var under tre omgångar ordförande för ”Den norska forfattarforening” och en
av grundarna till P.E.N.-klubbens norska avdelning (1922). 1953 fick han ”Statens
kunstnerslønn”. Under åren 1895 – 1915 var han bosatt i Paris.
Verk (i urval):











Et folketog, 1896
Den evige Krig, 1899
Moder Lea, 1900
En pilgrimsgang, 1902
Troens magt, 1903
Brutus, 1904 skådespel
Vort rige, 1908
Den store hunger, 1916
Sigurd Braa, 1916 skådespel
Den sidste viking, 1921
Folk ved sjøen, 1929
Översättningar till svenska (urval):






Världens ansikte, 1918
Den stora hungern, 1918
Vårt rike, 1918
Dyrendal, 1920
Den siste vikingen, 1923 (ny översättning 1940: Den siste vikingen: en berättelse från
Lofoten, auktor. ungdomsuppl.; nyöversättning 1979 av Sven Barthel och med ill. av
Kaare Espolin Johnson
Vår egen stam, 1925
8
Urvalet och indelningen är gjort av Hilde Vistnes, rådgivare kulturutveckling och Hildegunn Hestnes,
fylkesbibliotekschef, båda medlemmar i referensgruppen.
På http://trondelag.kulturnett.no/show.aspx?p=1533 kan man hitta mer information om en del av författarna
(gäller både Sør- och Nord-Trøndelag).
11





Fången som sjöng, 1928
Folket vid fjorden, 1930
Huset och havet, 1934
Dagen och natten, 1935
Kronans karlar, 1938
Johan Falkberget (1879 – 1967)
Falkberget var född och bosatt i Røros. Han skrev dikter, romaner, berättelser, sagor och
barnböcker om gruvsamhället i Røros. Sammanlagt skrev han ett 50-tal böcker och drygt 7000
tidningsartiklar. Han debuterade 1902 med Når livskelden kjem. Falkberget arbetade i gruvan från
tolvårsåldern och fram till 1906 då han började arbeta som tidningsredaktör. 1911 fick han
Statens författarstipendium och kunde genomföra en resa genom Europa. 1922 återvände han till
Røros och byggde gården Ratvolden (som numera är ett museum). Från och med 1930 tilldelades
han ”Statens diktergasje”. Han var stortingsman och aktiv som lokalpolitiker i Røros.
Verk i urval:











Eli Sjursdotter, 1913
Lisbet paa Jarnfjeld, 1915
Bør Børson jr., 1920
Den fjerde nattevakt, 1923
Christianus Sextus. De første geseller, 1927
Christianus Sextus. I hammerens tegn, 1931
Christianus Sextus. Tårnvekteren, 1935
Nattens Brød. An-Magritt, 1940
Nattens Brød. Plogjernet, 1946
Nattens Brød. Johannes, 1952
Nattens Brød. Kjærlighets veier, 1959
Filmatiseringar:

An-Margritt, 1969
Det finns en vänförening (www.falkberget.no) och årligen arrangeras en Litteraturfestival i Røros
till Falkbergets minne.
12
Kristian Kristiansen (1909 – 1980)
Född i Tromsø, uppvuxen i Melhus. Kristiansen var bosatt i Trondheim (Adrianstua, uppkallat
efter hans mest kända romanfigur Adrian Posepilt). Kristiansen arbetade bland annat som
kontorist, tvålfabrikatör och vaktmästare. Deltog i motståndsrörelsen och tvingades 1942 fly till
Sverige. 1950 återvände han till Trondheim. Han debuterade 1938 med barnboken Eggtjuver i
fugleberget. Därefter skrev han främst historiska romaner som delvis bygger på faktiska händelser i
stadens historia.
Verk (i urval):















Eggtjuver i fugleberget, 1938
Vi bærer et bilde, 1939
Jeg er ingen spion, 1940
Hvem skal havren binde, 1940
Over de høye fjelle, 1941
Men än står Dovre, 1943 (utgiven i Sverige under pseudonymen Christian Wessel)
Fredens øy, 1945
Brev til Stefan, 1947
Adrian Posepilt, 1950
Vårherres blindebukk, 1952
I den sorte gryte, 1954
Jesper nattmann, 1957
Jomfru Lide, 1960
Heia nordinger!, 1962 (omarbetad utgåva av Eggtjuver i fugleberget)
Klokken på Kalvskinnet, 1966
Dramatik:


Det dages, 1937
Medaljen, 1938
Översättningar till svenska:






Nordlingar, 1939
Det gick ett rop över landet, 1941
Jag är inte spion, 1941
Vem skall havren binda?, 1942
Men än står Dovre, 1943
Väktare på fredens ö, 1945
13
Snorre Sturlasson (1100-talet)
Isländsk skald från 1100-talet. Nationalverk om vikingatiden med handling i Trøndelag
(Trondheim, Stiklestad).
Verk:

Snorres kongesagaer
Nutida författare med ett betydelsefullt författarskap
Fredrik Skagen (1936 – )
Född och bosatt i Trondheim. Skagen satsade först på en karriär som jazzmusiker och
bibliotekarie men sedan 1976 arbetar han som författare på heltid. Han debuterade 1968 med
romanen Jakten etter Auriga. Han har därefter skrivit en rad romaner, barnböcker och deckare som
utspelar sig i Trondheim. Skagen sägs vara en av Norges mest produktiva och översatta författare.
Verk (i urval):










Skrik, 1994
Nattsug, 1995
Rekyl, 1996
Blackout, 1998
Drømmen om Marilyn, 1998
Blomster og blod, 2000
Blitz, 2001
Fri som fuglen, 2002
En by som ingen ainnen: Trondheim og jeg siden 1936, 2004
God natt, elskede, 2007
Översättningar till svenska:



Viktor! Viktor!, 1990
Pelle Maradona, 1990
Nattsug, 1997
14
Kim Småge (1945 – )
Småge (pseudonym för Anne Karin Thorshus) är född och uppväxt i Trondheim, bosatt i Fosen.
Hon skriver framförallt kriminalromaner men även noveller och ungdomsböcker. Hon
debuterade 1983 med Nattdyk. Småge var den första i Norge som blev kallad ”krimdronning” och
räknas som en av förgrundsgestalterna för den feministiska deckarvågen i Norge.
Verk (i urval):









Lex Love, 1991
Kvinnens lange arm, 1992
Sub rosa, 1993
En kjernesunn død, 1995
Containerkvinnen, 1997
Medaljen, 1997 (lättläst bok för psykiskt funktionshindrade)
Koksbiter og trollsplint, 1999
Solefall, 2002
Dobbeltmann, 2004
Anne B Ragde (1957 – )
Ragde är född i Odda, uppvuxen och bosatt i Trondheim. Hon skriver romaner, noveller, deckare
samt barn- och ungdomsböcker. 1986 debuterade hon med barnboken Hallo! – Her er Jo. Hon har
gett ut över 40 böcker och sålt mer än en miljon exemplar. Hon fick bl.a. Bragepriset 2001 för
Ogsaa en ung pige.
Verk (i urval):
Böcker för vuxna:







Arsenikktårnet, 2001
Dr. Zellwegers gave, 2002
Fosterstilling, 2003
Berlinerpoplene, 2004
Eremittkrepsene, 2005
Ligge i grønne enger, 2007
Nattønsket, 2009
15
Barn- och ungdomsböcker:






Ogsaa en ung Pige, 2001 (biografi om Sigrid Undset)
Laksen og løgnhalsen, 2003 (illustrerad av Kristin Granli)
Harehjerte, 2005
Pappa er et surrehue!, 2005
På bunnen av havet ligger et slott, 2005 (illustrerad av Hilde Kramer)
Ikke gi meg mat!, 2006 (illustrerad av Philip Hauglin)
Filmatiseringar:

Berlinerpoplene, tv-serie (både norsk och svensk) 2007.9
Översättningar:
Många av Radges böcker är översatta till svenska och finska.
Nutida barn- och ungdomsförfattare
Grete Haagenrud (1938 – )
Haagenrud är född i Vardø och bosatt i Røros. Lärare och barnboksförfattare. Haagenrud
debuterade 1991 med Sofie og Kathrine, den första av fem minnesböcker om hennes barndom i
Finnmark och flykten undan andra världskriget.
Verk:








9
Sofie og Kathrine 1, 1991
Sofie og Kathrine 2 - Ritsj, ratsj, fillibom-bom-bom, 1992
Sofie og Kathrine 3 - Med humørdrops i bagasjen, 1993
Sofie og Kathrine 4 - Tre ord på snei. Glem meg ei, 1994
Sofie og Kathrine 5 - Det gror i brent jord, 1995
Johanne og Lyder - Det skumle brevet, 2002
Johanne og Lyder - Et forrykende uvær, 2003
Johanne og Lyder går til filmen, 2004
Se: http://www.nrk.no/berlinerpoplene
16
Idar Lind (1953 – )
Lind är född i Namsos och bosatt i Trondheim. Han skriver romaner, deckare, ungdomsböcker,
teaterpjäser, filmmanus och sångtexter. Han debuterade som romanförfattare 1983 (Stengte dører)
och som dramatiker 1990 (En mann må gjørra de'n må). Som kriminalförfattare använder han sig
ofta av pseudonymen António Steen och Telma B. S. Hansen, båda är huvudpersoner i böckerna
och berättare. Linds kriminalromaner skildrar Trondheims kulturhistoria.
Verk (i urval):









Stengte dører, 1983
Hotell Tordenskjold, 1985
Ormens gift, 1986
13 takters blues, 1989
De beste blandt dere, 1992
Usynlige spor, 1994
Hysj!, 1996
Kark, 2000
Norrøn mytologi frå A til Å, 2005
Ungdomsböcker:



Drakeblod - Det kvite spydet, 1988
Drakeblod - Vegen til Åsgard, 1989
Drakeblod - Den siste dronninga, 1991
Skådespel:







En mann må gjørra de'n må, 1990 (Tillsammans med Lasse Kolsrud och Petter Wiik)
Gjengen eller ingen, 1991
Fars lille pike, 1993 (Tillsammans med Hege Eugenie Tokle och Elin Hassel Iversen)
Ska du bygg en by, 1995 (Namsos bys 150-årsjubileum)
Korsvikaspillet, 1995 (Foreningen Korsvikaspillet)
Sangen fra Utvær, 1995
Skotet i Buvika, 2008 (musikspel med musik av Knut Anders Vestad)
17
Erlend Loe (1969 – )
Loe är född i Trondheim och bosatt i Oslo. Han skriver romaner, barnböcker och filmmanus.
Loe debuterade 1993 med Tatt av kvinnen. Debutromanen blev uppförd som teaterpjäs 2001 och
filmad 2007. Barnboken Kurt blir grusom blev filmad 2008 (animation).
Verk (i urval):
Böcker för vuxna:









Naiv. Super, 1997
L, 1999
Fakta om Finland, 2001
Doppler, 2004
Volvo Lastvagnar, 2005
Muleum, 2007
Kurtby, 2008
Stille dager i Mixing Part, 2009
Kurt kurér, 2010
Barnböcker:





Fisken, 1994
Kurt blir grusom, 1996
Den store røde hunden, 1996
Kurt quo vadis?, 1998
Kurt koker i hodet, 2003
Filmmanus:




Dedektor, 2000
Folk flest bor i Kina, 2002 (Loe skrev delar av manuset)
Nord, 2009
En helt vanlig dag på jobben, 2010
Översättningar:
De flesta av Loes böcker är översatta till svenska och finska.
18
Befintliga litterära turistmål samt påbörjade projekt i Sør-Trøndelag Fylke
Johan Bojer
Museet ”Kystens Arv” (på Fosenhalvön, Rissa kommun) förvaltar och förmedlar kustkulturen.
(www.kystensarv.no)
Historiskt skådespel, baserad på boken Den siste viking.
(www.densisteviking.no/forestillinger.html)
Johan Falkberget/Ratvalden
(Bild från www.falkberget.no)
Falkbergets hem, Ratvalden, är numera ett museum. Ratvalden ligger ca 2 mil norr om Røros.
Museet är öppet från maj till oktober. Det finns ett café och souvenirförsäljning.
(www.falkberget.no/name/dikter_museet)
Årlig litteraturfest i Røros till Falkbergets minne (www.litteraturfest.no). Litteraturfesten
presenterar både skönlitterära och fackboksförfattare. Målet är att publiken ska möta både kända
och mindre kända författare, lokala, regionala, nationella och internationella. Arrangör för
festivalen är Røros Litteraturlag i samarbete med Falkberget-Ringen, Røros Kirkeforum och
Røros kunstlag. Målgrupp för festivalen är barn, unga och vuxna huvudsakligen från regionen
men också ”stugbefolkningen”. Nästa festival arrangeras 29 september – 2 oktober 2011.
Världsarv Røros: www.verdensarvroros.no.
Kristian Kristiansen/Adrianstua
Kristian Kristiansens hem är numera kommunägt. Huset disponeras av ”Trøndersk forfattarlag”
och hyrs ut till lokala författare för en femårsperiod. I avtalet med kommunen ingår att årligen
hålla ett öppet litterärt arrangemang, s.k. ”hagefest”. Viktig mötesplats för författare, musiker och
konstnärer.
19
Idar Lind, Korsvikaspillet/Lade, Trondheim
Lind skrev manus till ”Korsvikaspillet”, Håkan och Kark, ett historiskt sagospel som blir uppfört i
närheten av Trondheim (Lade), spelas 23 – 26 juni 2011 för tionde gången. Spelet bygger på
historien om Håkan Ladejarl och Tormod Kark (de beskrivs av Snorre Sturlasson) men Lind har
även skrivit dit en del fiktiva roller.
Æ Å – Trondheim Litteraturfestival
Festivalen har funnits sedan 2003 och arrangeras vartannat år. Initiativtagare var Norsk
Forfattarsentrum tillsammans med författare bosatta i Trondheim. Festivalen arrangeras av
Norsk Forfattarsentrum i samarbete med ett konstnärligt råd (9 medlemmar, bestående av
författare och litteraturintresserade i Trondheim). Styrelsen av Norsk Forfattarsentrum fungerar
även som styrelse för festivalen. Till festivalen inbjuds 15-20 författare. Administrationen sköts
av Norsk Forfattarsentrum. Under själva festivalen deltar 10-15 frivilliga i arbetet. Nästa festival
arrangeras 5 – 8 maj 2011.
20
2.1.2. Nord-Trøndelag fylke
Nord-Trøndelag fylke består av 24 kommuner med ca 131 000 invånare.
21
Författare i Nord-Trøndelag fylke10
Olav Duun (1876 – 1939)
Född på Jøa i Fosnes, död i Holmestrand. Duun bodde på ön Jøa tills han var 25 år, han flyttade
aldrig tillbaka men i sina verk hämtade han motiv från Namdalen. Han debuterade 1907 med
novellsamlingen Løglege skruvar og anna folk, därefter skrev han framförallt romaner. Duun skrev på
nynorska med starka inslag av Namdalsdialekt. Från och med 1919 var han kandidat 13 gånger till
Nobelpriset men fick det aldrig. Från och med 1923 fick han konstnärslön av Stortinget.
Verk (i urval):













Løglege skruvar og anna folk, 1907
Marjane, 1907
Juvikfolke, 1918–23: (Juvikingar, 1918, I blinda, 1919, Storbryllope 1920, I eventyre, 1921, I
ungdommen, 1922, I stormen, 1923)
Blind-Anders, 1924
Straumen og evja, 1926
Olsøygutane, 1927
Carolus Magnus, 1928
Ragnhild-trilogien, 1929–33: (Medmenneske, 1929, Ragnhild, 1930, Siste leveåre, 1933)
Vegar og villstig, 1931
Ettermæle, 1932
Gud smiler, 1935
Samtid, 1936
Menneske og maktene, 1938
Översättningar:
Flera av Duuns böcker är översatta till 14 språk, bland dessa svenska, danska, isländska och
engelska.
Filmatisering:

Medmenneske, 1981 (Norsk tv-serie i 4 delar)
10
Urvalet är gjort av Mette J. Vaag, rådgivare Kulturavdelninga, Nord-Trøndelag fylke samt medlem i
referensgruppen.
22
Magnhild Camilla Haalke (1885 – 1984)
Född i Vikna (en ö vid Namdalskusten, inte långt från Duuns barndomshem), bosatt i NordOdal, Oslo och Lillehammar. Hon dog i Oslo. Haalke debuterade 1935 med romanen Allis sønn.
Debutromanen räknas till hennes bästa verk och har kommit i nyutgåvor flera gånger. 1939 vann
hon en romantävling (med temat: om yrkeskvinnans förhållande till arbete, kärlek och hem) med
romanen Trine Torgersen. Fram till 1940 arbetade hon som lärare. Från och med 1954 fick hon
Statens konstnärslön.
Verk (i urval):
















Allis sønn, 1935
Åkfestet, 1936
Dagblinket, 1937
Trine Torgersen, 1940
Rød haust?, 1941
Kan vi bygge en bedre menneskeslekt?, 1946 (föredrag)
Karenanna Velde, 1946
Kaja Augusta, 1947
Grys saga ( Åkfestet, Dagblinket og Rød haust?), 2 bd., 1950
Kvinneverden, 1954
Serinas hus, 1955
Munter kvinne, 1957
Dragspill, 1958
Kommer far i dag?, 1969
Sol og skygge, 1971
Mot nytt liv, 1978 (självbiografi)
Översättningar:
Flera böcker är översatta till svenska. Även översättningar till danska, franska, och engelska.
Kristofer Uppdal (1878 – 1961)
Född på gården Oppdal i Beitstad (numera Steinkjer), Nord-Trøndelag fylke, död i Oppdal, SørTrøndelag fylke. Uppdal skrev framförallt romaner och dikter, han debuterade 1910 med Ved
Akerselva og andre forteljingar. Han var arbetarförfattare och den som förde in modernismen i den
norska litteraturen. Från och med 1939 fick han Statens diktarlön.
23
Verk (i urval):












Ved Akerselva og andre forteljingar, 1910
Dansen gjenom skuggeheimen, 1911–1924, (romancykel, bestående av 10 romaner: Dansen
gjenom skuggeheimen, 1911, Trolldom i lufta, 1912, Røysingfolket, 1914, Stigeren, 1919, Kongen,
1920, Domkyrkjebyggjaren, 1921, I skiftet, 1922, Vandringa, 1923, Fjellskjeringa, 1924 och
Herdsla, 1924)
Uversskyer, essä, 1917
Andedrag, essä, 1918
Elskhug, dikt, 1919
Altarelden, dikt, 1920
Jotunbrunnen, aforismer, 1925
Galgberget, 1930
Hagamannen, 1939
Kulten, 3 bd. (Galgberget, Hagamannen och Løysinga), 1947
Hestane mine. Etterlatne dikt, 1963
Om dikting og diktarar, artiklar utg. av L. Mæhle, 1965
Torvald Sund (1952 – )
Född i Råkvåg, Rissa, Sør Trøndelag, bosatt i Levanger, Nord-Trøndelag. Sund är dramatiker och
författare (både vuxen- och barnböcker). Han debuterade 1979 med diktsamlingen Dugnadstid och
ungdomsboken Haustsommar i reinfjellet. Teman i hans författarskap är underklassen, minoriteter
och de utstötta. I vissa böcker använder han historier och miljöer från sin uppväxt i kustkulturen.
Sund fick Nynorsk barnlitteraturpris 1991 och 2001.
Verk (i urval):
Barn- och ungdomsböcker:







Haustsommar i reinfjellet, 1979
Anselm reineigaren, 1981
Du klarer det, Næjla, 1982
Eg er med deg, Kim, 1983
Snøstormen, 1984
Villmarksguten, 1985
Knivkastarens son, 2001
24


Da nissen kyssa mamma, 2003
Siste ytre, 2005
Böcker för vuxna:


Seglet og dansen, 1999
Dans stille før stormen, 2010
Dramatik:




Trua og saltet, 2005
Raud vinter, 2006
Takoradi, 2006
Namsens Auge, 2008
Filmatisering:

Onkel Oskar, 1996 (efter boken Onkel Oskars saueost och andre godbitar, 1988)
Översättningar:
Svenska:



Snöstormen, 1985
Vildmarkspojken, 1987
Fågelfångarträdet, 2007
25
Befintliga litterära turistmål samt påbörjade projekt i Nord-Trøndelag fylke
Olav Duun
(Foto från Fosnes kommuns hemsida, adress se nedan)
Hans barndomshem, Øver-Dun (Fosnes kommun) håller på att restaureras och invigs den 25 juni
2011. Det existerar redan en ”Kulturstig” med tillhörande häfte (säljs på Turistinformationen) i
området. (www.fosnes.kommune.no/olav-duun.133574.no.html)
En webbplats om Olav Duun är under arbete (www.olavduun.no).
Magnhild Camilla Haalke
2010 arrangerades en litteraturfestival i Vikna (125 års jubileum av Haalkes födelse).
Kristofer Uppdal
Familjen som bor på hans födelsegård tar emot besökare. Sedan 1997 finns det en minnessten på
gården. I Steinkjer finns en byst av Uppdal. En skylt med citat ur Uppdals verk har placerats i byn
(det planeras att sätta upp en andra skylt 2011 och en tredje 2012).
Föreningen ”Kristofer Uppdals venner” (sedan 2006) arrangerar kulturkvällar och uppläsningar.
Det finns en hemsida om Uppdal, www.uppdal.no, startad av Steinkjer bibliotek. Sidan är gjord i
samarbete med Høgskolan i Nord-Trøndelag (studenter från multimediautbildningen). I
samarbete med vänföreningen/uppdal.no har biblioteket i Steinkjer byggt upp en utställning om
Uppdal. Några ägodelar av författaren ingår i utställningen.
26
Litteraturhus Nord-Trøndelag
Mellan 2010 och 2012 pågår projektet ”Litteraturhus Nord-Trøndelag”. Projektet handlar inte
om att bygga ett litteraturhus utan om att förvandla befintliga bibliotek 11 i regionen till
”Litteraturhus”, dvs. erbjuda evenemang och vara en mötesplats. En projektledare (50%) leder
arbetet och är även sekreterare för styrgruppen som består av politiska representanter från olika
delar av regionen. Som huvudmål nämns följande i projektbeskrivningen12:
Å gi innbyggerne et rikt program for opplevelser, læring og deltagelse, gjennom å
utvikle bibliotek i NT som lokale litteraturhus med aktiv lesesatsing, felles regional
arrangementsplan og mer utadvendt profil. Bibliotekenes virksomhet innen
lesestimulering, litteratur- og kunnskapsformidling skal styrkes og markedsføres, og
rollen som demokratisk møteplass revitaliseres.
Projektet ska särskilt satsa på författare med lokalanknytning. Möjligheter att ordna en
litteraturfestival i Nord-Trøndelag ska undersökas, även att få till litterära evenemang under redan
befintliga festivaler (t.ex. Steinkjerfestivalen). Projektet ska även utarbeta en plan för gemensam
marknadsföring av biblioteken som ingår i ”Litteraturhus Nord-Trøndelag”.
11
Bibliotek som ingår i projektet: Leksvik, Mosvik, Inderøy, Steinkjer, Verran, Levanger, Verdal, Stjørdal,
Meråker, Frosta och Nord-Trøndelags fylkesbibliotek.
12
Prosjektbeskrivelsen (pdf)
27
2.2. Sverige
2.2.1. Jämtlands län
Jämtlands län består av 8 kommuner och har ca 126 000 invånare.
28
Författare i Jämtlands län13
Allan Edwall (1924 – 1997)
Edwall är född och uppvuxen i Hissmofors, Krokoms kommun, och avled i Stockholm. Han var
verksam som skådespelare, regissör, teaterdirektör, musiker, visdiktare och författare. Han skrev
fyra romaner (debut 1954), teaterpjäser, filmmanus och visor. Edwall fick Piratenpriset 1996.
Verk (i urval):




Protokoll, 1954
Ljuva läge, 1967
Engeln, 1974 (TV-film 1974, uppföljare 1976)
Limpan, 1977 (Film 1983)
Pjäser:







Doktor Glas
Dr Jekyll och Mr Hyde
Häxfisken
Kranes Konditori
Edit – Tummelisas mamma
Huset
Mellan liv och död: sju teaterstycken på Brunnsgatan 4 med personlig kommentar, 1993
Filmmanus:








Engeln, 1974 (TV)
Engeln II, 1976 (TV)
Limpan, 1983
Åke och hans värld, 1984
Svenska folkets sex och snusk, 1984 (TV)
Det är mänskligt att fela, 1985 (TV)
Den nervöse mannen, 1986 (TV)
Mälarpirater, 1987
13
Författarna valdes ut av Bodil Köpsén, länsbibliotekschef och medlem i referensgruppen, i samarbete med
bibliotekarierna Anna-Kari Bäckvall och Louise Hellström. För fullständiga verkförteckningar av författarna se
www.alex.se
29
Diskografi:










Grovdoppa, 1979
Färdknäpp, 1981
Gnällspik, 1982
Ramsor om dom och oss, 1982
Vetahuteri, 1984
Edwalls blandning, 1991
Den lilla bäcken - Allans bästa, 2002 (postumt)
Aftonro, 2005 (postumt)
Alla Allans visor, 2005 (postumt)
Allans allra bästa, 2005 (postumt)
Krokoms kommun delar årligen ut ett stipendium ur ”Allan Edwalls stipendiefond”. Ceremonin
hålls på Hissmofors Folkets hus i samband med en föreställning till Allan Edwalls minne.
Carl-Göran Ekerwald (1923 – )
Ekerwald är född i Östersund, växte upp i byn Änge i Offerdal och bor numera i Knivsta. Innan
han blev författare på heltid jobbade han som lärare och rektor i Svenstavik. Ekerwald var under
många år bosatt i Svindalen utanför Östersund. Han debuterade 1959. Hans fiktiva samhälle
Kumminåkern (novellsamling Kumminåkern, 1962) har många drag av tätorten Svenstavik.
Ekerwald har skrivit romaner, noveller, essäer och böcker om Jämtland. Han fick
Mittnordenkomitténs kulturpris 2006.
Verk (i urval):












Voltaire, 2000
Stagnelius och Swedenborg, 2001
Skogvaktarns pojke, 2002
Essäer, 2002
Filosofins ättestupa, 2002
Céline, 2003
Jämtarnas historia intill 1319, 2004
Horatius, 2006
Läsa innantill och bli en annan, 2006
Persisk balsam, 2007 (Ekerwald har skrivit inledningar och gjort urvalet till denna antologi
med Eric Hermelins översättningar av persisk poesi)
Tabula rasa - fragment av ett liv, 2008
Lyssna med ögat, 2009
30
Böcker om Jämtland:




Jämtarnas land, 1980
Storsjöbygden, 1984
Frösön, 1986
Jämtarnas historia intill 1319, 2004
Kerstin Ekman (1933 – )
Född i Risinge (Östergötland), bosatt i Roslagen.
Under ett antal år var Ekman bosatt i Jämtland (Valsjöbyn). Ekman debuterade 1959. Sedan 1970
har hon arbetat som författare på heltid. Hon blev invald i Svenska Akademin 1978 men sedan
1989 (Rushdie-affären) betraktar hon sig inte längre som medlem. Ekman har fått Augustpriset
1993 och 2003 samt Nordiska Rådets litteraturpris 1994.
Verk (i urval):








Gör mig levande igen, 1996
Guds barmhärtighet (Vargskinnet 1), 1991
Urminnes tecken, 2000
Sista rompan (Vargskinnet 2), 2002
Skraplotter (Vargskinnet 3), 2003
Herrarna i skogen, 2007
Mordets praktik, 2009
Se blomman, 2011 (tillsammans med Gunnar Eriksson)
Filmatiseringar:





Tärningen är kastad, 1960
Societetshuset, 1963
Dödsklockan, 1999
Hunden, 2003
Varg, 2008
31
Aksel Lindström (1904 – 1962)
Född i Lockne. Han utvandrade i unga år till USA, där han bland annat bedrev konststudier i
Minneapolis. Lindström reste till Alaska och Kanada och prövade på att vara guldgrävare och
trapper. 1930 återvände han till Jämtland, gifte sig och var verksam som bildkonstnär,
skidfabrikant, hundspannsförare, fjällräddare m.m. Han deltog även som frivillig i finska
vinterkriget. Lindström debuterade 1946 med dokumentären Grå grannar. 1947 kom hans första
roman, Kanuk. Som Lindströms främsta verk räknas ”Frösötrilogin”.
1994 grundades Aksel Lindström-sällskapet i Ås utanför Östersund.
Verk:













Grå grannar, 1946
Kanuk, 1947
Santa-Lo, 1948
Vilddjuret, 1949
Kanuks kvinna, 1950
Den leende guden (Frösötrilogin 1), 1951
Österhus brinner (Frösötrilogin 2), 1952
Sjung Debora, 1954
Den röda elden, 1955
Husfröjornas nycklar (Frösötrilogin 3), 1957
Vidundret, 1958
Rövaren, 1959
Debora, 1962 (omarbetad och utvidgad upplaga av Sjung Debora)
Sommaren 2010 satte Estrad Norr upp pjäsen Vidundret (baserad på Aksel Lindströms verk).
Pjäsen spelades på bilfärjan Hymer och turnerade på Storsjön.
Bodil Malmsten (1944 – )
Malmsten är född i Hackås. I tonåren flyttade hon till Stockholm där hon kom att bo i närmare
40 år. Därefter vistades hon under några år i Frankrike. Numera bor hon åter i Stockholm. Hon
debuterade 1977 med diktsamlingen Dvärgen Gustaf. 1994 romandebuterade hon med Den dagen
kastanjerna slår ut är jag långt härifrån. Hon skriver även dramatik och barnböcker och är verksam
som översättare. Under våren 2011 turnerar hon med förställningen ”Enligt Bodil Malmsten” i
Sverige.
32
Verk (i urval):








Priset på vatten i Finistère, 2001
Det är fortfarande ingen ordning på mina papper, 2003
Mitt första liv: den gudarna älskar dör inte, 2004 (Självbiografisk skildring om hennes uppväxt
i Jämtland på 1940- och 50-talen.)
För att lämna röstmeddelande tryck stjärna, 2005
Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig: www.finistere.se juni 2005-feb 2006, 2006
Kom och hälsa på mig om tusen år, 2007
Sista boken från Finistère, 2008
De från norr kommande leoparderna, 2009
Henning Mankell (1948 – )
Mankell är född i Stockholm men uppvuxen i Sveg och Borås. Han bor omväxlande i Ystad och
Göteborg samt i Maputo (Moçambique). Han debuterade 1973 med romanen Bergsprängaren.
Verksam som dramatiker, regissör och författare.
Verk (i urval):
Böcker för vuxna:











Danslärarens återkomst, 2000 (utspelar sig i Härjedalen)
Tea-Bag, 2001
Innan Frosten, 2002
Jag dör men minnet lever: en personlig betraktelse om aids, 2003
Djup, 2004
Kennedys hjärna, 2004
Italienska skor 2006
Eldens vrede, 2006
Kinesen, 2008
Den orolige mannen, 2009
Darwins kapten och andra pjäser, 2010
Barn- och ungdomsböcker:



Hunden som sprang mot en stjärna, 1990 (första boken om Joel)
Skuggorna växer i skymningen, 1991 (andra boken om Joel)
Eldens hemlighet, 1995
33




Pojken som sov med snö i sin säng, 1996 (tredje boken om Joel)
Resan till världens ände, 1998 (fjärde boken om Joel)
Eldens gåta, 2001
Eldens vrede, 2007
Mankell är översatt till fyrtio språk och många av hans böcker har filmatiserats. Han har sålt mer
än 30 miljoner böcker.
Sedan 2007 finns Kulturcentrum Mankell i Sveg. Henning Mankell donerade en gård i Överberg
(6 km utanför Sveg) till Dramatiker- och författarförbundet som stipendiebostad.
Ola Nilsson (1972 – )
Född i Jukkasjärvi. Flyttade med sin pappa till Jämtland (Hammerdal) när han var fyra år. Han är
bosatt i Stockholm. Nilsson debuterade 2006. 2010 fick han Norrlands Litteraturpris av
Norrländska Litteratursällskapet.
Verk:




Prosa åren 1995 – 2005, 2006
Nattbete, 2007
Hundarna, 2010 (första delen i en romantrilogi, utspelar sig troligen i Hammerdal)
Änglarna, 2011 (andra delen i trilogin)
Wilhelm Peterson-Berger (1867 – 1942)
Född i Ullånger (Ångermanland). Bosatte sig 1930 på Frösön i sin villa Sommarhagen där han
också dog. Peterson-Berger var verksam som tonsättare, musikskribent, essäist och författare.
Han skrev libretto och dikter (sångtexter).
Verk i urval14:

14
Soluppgång (Kantat till 250-årsminnet av Frösö trivialskolas instiftelse), 1929
För en fullständig verkförteckning se: www.peterson-berger.se
34

Jämtlandssången, 1931
Musikdramer:





Ran, 1895 – 1900
Lyckan, 1903
Arnljot, 1907 – 1909
Domedagsprofeterna, 1912 – 1917
Adils och Elisiv, 1921 – 1924
(Alla med text av Peterson-Berger)
Essäer och artiklar:



Minnen, 1943
Från utsiktstornet. Essayer om musik och annat (urval Telemak Fredbärj), 1951
Fjällminnen. Samlade Artiklar (Red. Orwar Eriksson & Gusten Rolandsson), 2003
1927 gjordes en film av Arnljot (regi Theodor Berthels, manus Greta Berthels) med exteriörer från
Frösön och Mullfjället i Jämtland.
Hans hem, Sommarhagen, är idag ett museum.
Eva Swedenmark/Annica Wennström
Eva Swedenmark (1944 – )
Född och uppvuxen i Sundsvall. Hon har arbetat som journalist men är nu verksam som
författare på heltid och boende på Söder i Stockholm. Hon debuterade 1998. Eva Swedenmark
fick 2005 Sundsvalls kommuns hederspris för sitt författarskap.
Annica Wennström (1966 – )
Född i Örnsköldsvik men uppvuxen i Holmsund, Västerbotten. Hon debuterade 1998 med
barnboken Flickan i medaljongen under pseudonymen Emma Wahl (tillsammans med Maria
Herngren och Eva Swedenmark).
35
Tillsammans har Swedenmark och Wennström skrivit de s.k. ”Bärböckerna” som utspelar sig i
och kring Östersund:





Smultron och svek, 2005
Vinbär och vemod, 2007
Hallon och hat, 2008
Lingon och lust, 2009
Kärlek och käk ur La Stellas Skafferi, 2010 (Kokbok med recept ur böckerna, utgiven på det
jämtländska förlaget Förlag 404)
Beppe Wolgers (1928 – 1986)
Född och uppväxt i Stockholm. Flyttade i slutet av 60-talet till Öhn i Strömsunds kommun.
Wolgers debuterade 1949 med en novell i Stockholmgymnasisternas litterära tidning. 1953
debuterade han i bokform med diktsamlingen Jag sjunger i skon. Han skrev framförallt dikter och
barnböcker. Han var även verksam som översättare, manusförfattare (film, revy, kabaréer) och
skådespelare. Han skrev dessutom vistexter och var bildkonstnär.
Verk (i urval):
Lyrik:








Jag sjunger i skon, 1953
Bilden av vattnet, 1954
Gissningar, 1957
Kärleksbevisen, 1961
Bilder från Milwaukee, 1969
Röster från Vattudalen, 1972
Episod i Vikens kapell, 1973
Mannen i Vattudalen, 1983
Barnböcker:







Doj-doj , 1969
Förtrollningar, 1969 (Förlaga till Dunderklumpen)
Sommaren med Pia och muliga Glömma-Karlson (1972)
Dunderklumpen!, 1973 med Per Åhlin och Lennart Carlsson
Den stora fixaren, 1973
Fantasier,1973
Ur en kos dagbok, 1973
36
Sedan 1999 finns ett ”Beppe Wolgers museum” på Öhn i Strömsund.
Strömsunds kommun (i samarbete med Camilla och Kerstin Wolgers) delar årligen ut
”Beppepriset”.
Antologier med Jämtlandsförfattare:


Jämtland i litteraturen, NBV (red.), 1979
Röster i Jämtland, Carl Göran Ekerwald (red.), 2000
Befintliga litterära turistmål samt påbörjade projekt i Jämtlands län
Kulturcentrum Mankell, Sveg
(Foto Henry Jonasson, webbadministratör Härjedalens kommun)
37
Kulturcentrum Mankell skapades som ett EU-projekt och pågick mellan 2006-01-01 och 200709-15. Det invigdes den 25-26 augusti 2007. Centrumet består av en utbyggnad av Folkets Hus
och rymmer en utställning kring Henning Mankells böcker, filmer och liv. Där finns också
”Mankellsamlingen” som består av samtliga svenska utgåvor och en del utländska (ska
kompletteras). På sikt ska även Mankells originalmanus arkiveras där.
Upplevelsevandring: Från Kulturcentret startar en vandring baserad på ”Joel-böckerna”. På olika
ställen i Sveg finns skyltar med citat och illustrationer ur böckerna. Guidebroschyr och karta säljs
på turistbyrån.
Sagoön: Promenadstig med information kring vilda djur (träskulpturer av djuren är uppställda
längs stigen). ”Myriaden” är en saga för de yngsta barnen, skriven av Arne Ring. Ett sagohäfte
kan köpas på turistbyrån. Kulturcentrumet har idag nästan ingen verksamhet.
Sommarhagen (Wilhelm Peterson-Berger), Frösön
Sommarhagen, Peterson-Bergers villa på Frösön, förvaltas av Wilhelm Peterson-Berger stiftelsen.
Huset har varit museum sedan 1940-talet och är öppet för besökare under sommaren. Det finns
ett café, en butik och det ordnas visningar. Ibland arrangeras konserter (olika musikstilar). I
närheten av Sommarhagen finns Arnljotlägden där Arnljotspelet uppförs som taldrama (efter
operan av Peterson-Berger) under sommaren. Dramat utspelar sig på Frösön, i fjällen och i
Stiklestad (Nord-Trøndelag).
Beppe Wolgers Museum, Öhn (Strömsund)
Museet består av olika avdelningar som berättar om Beppe Wolgers verksamhet. I ett rum
skildras hans tv-historia, i revy- och musikrummet beskrivs bl.a. samarbetet med Monica
Zetterlund. I ”författarlyan” ligger tyngdpunkten på Beppes barnböcker och memoarer. På
vinden finns ”Jämtlandsrummet” med målarateljén. I det angränsande ”Dunderklumpens hus”
visas filmen ”Dunderklumpen” på storbild. Vidare finns ett ”Godnattstunden-rum” med
originaldockor från tv-programmen.
Vid museet finns även ett café och en utomhusscen. Öppet maj – september (högsäsong mellan
midsommar och första veckan i augusti).
”Bärböckerna”, Eva Swedenmark/Annica Wennström
Förlag 404, med säte i Offerdal har gett ut Kärlek och käk (en kokbok om maten i ”Bärböckerna”)
samt ett nytryck av Smultron och svek. Förlaget planerar en ”Bärboksdag” i juni 2011, ev. även en
skrivarworkshop tillsammans med författarna Eva Swedenmark och Annica Wennström.
38
Litterära stadsvandringar
I samband med Storsjöyran har Jimmy Eriksson (kultursekreterare Länskulturen) genomfört
litterära stadsvandringar i Östersund.
Aksel Lindström-sällskapet
Sällskapet ordnade för några år sedan bussresor i Aksel Lindströms fotspår. Rutten var
Östersund-Rossbol-Tandsbyn-Sundsjö kyrkogård – Frösö kyrkogård – Stocke Titt. Resorna var
öppna för allmänheten och annonserades i Länstidningen och Östersundsposten.15
Ideella initiativ
Sedan hösten 2010 har Theres K Agdler tillsammans med Lars Bohlin (gallerist), Magnus Ottelid
(författare, ordförande Norrländska Litteratursällskapet) och Sara Swedenmark (förläggare) drivit
det ideella projektet ”Sätt litteraturen på Jämtlandskartan” med föreläsningskvällar om jämtländsk
litteratur och författarskap. I december 2010 tilldelades projektet 20 000 Sek av Kulturrådet.
15
Information från Torsten Jonsson, mejlväxling 2011-03-14.
39
2.2.2. Västernorrlands län
Västernorrlands län består av sju kommuner och har ca 243 000 invånare. Administrativt
centrum: Härnösand, största stad: Sundsvall.
40
Författare i Västernorrlands län16
Alfhild Agrell (1849 – 1923)
Agrell föddes i Härnösand. Efter sin fars död gifte hon sig med grosshandlaren Per Albert Agrell.
Paret flyttade först till Sundsvall, sedan till Stockholm. Hon är begravd på Säbrå kyrkogård.
Under 1880-talet hade Alfhild Agrell en hög litterär status och översattes flitigt under några år
men glömdes sedan bort. Hon debuterade med pjäsen Räddad (1882). Agrell använde sig av ett
flertal olika pseudonymer. Hon skrev pjäser, novellsamlingar, reseskildringar samt en roman.
Folklivsskildringarna utspelar sig ofta i Ångermanland (ibland Jämtland) och är av lokalt intresse,
som t.ex. Från land och stad (1884) samt På landsbygden (1887). I den senare ingår berättelsen ”Ett
norrländskt fiskeläge”, en detaljerad skildring av fiskarnas liv (tjugo år före Ludvig Nordströms
Fiskare). Agrell skilde sig 1894 och levde därefter under svåra ekonomiska förhållande. 1898 gav
Agrell ur novellsamlingen Nordanfrån, inspirerad av Pelle Molins postumt utgivna novellsamling
Ådalens poesi (1897).
Riksteatern/Östgötateatern turnerade under 2008 med Räddad. Under en teaterfestival i
Stockholm i maj 2008 delades för första gången ett Alfhild-Agrell-stipendium ut.
Verk (i urval):
Dramatik:






Dramatiska arbeten 1, 1883 (innehåller Räddad, Varför, En Huvudsak)
Dramatiska arbeten 2, 1884 (innehåller Dömd, Småstadsliv)
En lektion: konversation i en akt, 1884
Ensam: skådespel i tre akter, 1886
Vår: skådespel i två avdelningar, 1889
Ingrid: en döds kärlekssaga, skådespel i tre akter och epilog, 1900
Prosa:





Nordanfrån: händelser, 1898
Norrlandsgubbar och norrlandsgummor samt andra gamlingar och ungdomar, 1899
Guds drömmare, 1904
Norrlandshumör: skisser, 1910
En lappbok, 1919
16
Urvalet av författare är gjord av Margareta Bergvall (antikvarie Murberget, Länsmuseet Västernorrland) och
Roland Tiger, länsbibliotekarie. Båda ingår i förstudiens referensgrupp. Information om författarna och deras
verk är hämtad från http://www.ylb.se/authors/ samt författardatabasen alex, www.alex.se.
41
Lars Ahlin (1915 – 1997)
Född i Sundsvall. När Ahlin var 18 år lämnade han Sundsvall. Han luffade runt och gick ett flertal
folkhögskolekurser. Ahlin fick vänta i tio år på att bli utgiven och debuterade slutligen med Tåbb
med manifestet 1943. Han skrev främst romaner och noveller men även dramatik. Efter romanen i
konstnärsmiljö, Bark och löv (1961), tog han en paus från författandet i mer än tjugo år. Ahlin
återkom med romanen Sjätte munnen (1985) som utspelar sig i Sundsvall. Därefter följde ytterligare
nio verk.
Ahlin fick bl. a. Ivar Lo-Johanssons personliga pris 1992 och Svenska Akademins Nordiska pris
1995.
Verk (i urval):














Tåbb med manifestet, 1943
Om, 1946
Kanelbiten, 1953
Stora Glömskan, 1954
Sjätte munnen, 1985
Vaktpojkens eld, 1986
Fyra pjäser, 1990
De sotarna! De sotarna!, 1990
Det florentinska vildsvinet, 1991
Estetiska essayer, 1994
Sjung för de dömda!, 1995
Breviarium, 1996
Landsatt per fallskärm, 2002 (postumt)
Som guld i glöd: historien om en gubbes hjärtdöd, 2007 (postumt)
Ett Lars Ahlin-sällskap bildades år 2000 i Sundsvall. Under våren 2011 planeras seminarier kring
Lars Ahlins författarskap i samarbete med Folkuniversitet.17
17
http://www.larsahlinsallskapet.se
42
Mauritz Edström (1927 – 1987)
Edström växte upp i Lugnvik, en liten by vid Ångermanälven. Han debuterade redan som
sjuttonåring med ungdomsboken Flygarhjälten från Ardennerna. En berättelse om Jean Mermoz (1944).
Sedan 50-talet jobbade han som journalist, först på Arbetaren och från 1956 till sin död på Dagens
Nyheter.
Verk (i urval):












Flygarhjälten från Ardennerna. En berättelse om Jean Mermoz, 1944.
Vävaren som upptäckte Amerika. Kristofer Columbus liv och upptäckter, 1945.
Blixtens betvingare. Romantiserad berättelse om Benjamin Franklin, 1946.
Stilla Oceanens besegrare. Ferdinand Magellan. Historisk berättelse, 1946.
Ivar Lo-Johansson, 1954
Stad och land i litteraturen, 1955
Sucksdorff, främlingen i hemmaskogen, 1968
Medan världen dör, 1971
Äran, kärleken, klassen. En bok om Ivar Lo-Johanssons författarskap, 1976
Mitt Ådalen, 1978
Drömmen om Norrland och världen. En bok kring Olof Högbergs författarskap, 1981 (tillsammans
med Ingeborg Nordin Hennel)
I min faders hus, 1984
Laura Fitinghoff (1848 – 1908)
Född och begravd i Sollefteå.
Fitinghoff debuterade 1885 med barnboken En liten verld bland fjällen, därefter skrev hon främst
barn- och ungdomsböcker men även några vuxenromaner. Hon är mest känd för Barnen ifrån
Frostmofjället (1907) som även filmades (1945). Debuten kallades för ”Sveriges första moderna
barnbok”.
Verk:
Barn- och ungdomsböcker:




En liten verld bland fjällen, 1885
Taflor ur lifvet och naturen, 1886
Erik och Saima. I lövsprickningen, 1891
Vårluft. Berättelse för ungt folk, 1892
43


Lille Lapp-Natti och hans fostersystrar, 1904
Barnen ifrån Frostmofjället, 1907
Böcker för vuxna:








Dyrköpt. Nykterhetsskiss, 1887
I rosengård, 1890
Gamla näset, 1895
I fjälluft. Tidsbild från seklets mitt, 1899
Skisser och berättelser 1–2, 1901–1904
Om uppfostran. Några allvarsord, 1904
Vid gränsen. Roman ur vita slaveriets historia, 1906
Mellan tvenne makter, 1916
Postum utgivning:
(sannolikt utgivna av Lauras dotter Rosa)






Ovännen med flera, 1916
Brittsommar, 1917 (roman)
Stella, 1924 (roman)
I myrstacken, 1917 (ungdomsbok)
För många om rummet, 1926 (barnbok)
Född med märket, 1935 (roman)
2008 bildades det ett Laura Fitinghoff-sällskap i Sollefteå.18
Bo R Holmberg (1945 – )
Holmberg är född och uppvuxen i byn Loön i Ångermanland och bor numera i Örnsköldsvik.
Han är främst verksam som barn- och ungdomsboksförfattare men har även gett ut ett antal
historiska kriminalromaner. Just nu arbetar han på uppdrag med sägner från Junsele. Holmberg
debuterade 1982 med ungdomsboken Rymlingen. En del av hans böcker har översatts till tyska,
danska, kinesiska och färöiska.
18
http://www.laurafitinghoff.se/Hem.html
44
Verk (i urval):
Barn- och ungdomsböcker:











Linnea och snömannen, 2004 (tillsammans med Eva Eriksson)
Magdas mejl, 2004
Eddie Bolander & jag, 2005
Vem ska jag ta?, 2005
Skuggaren, 2006
Rånaren, 2007
Ska vi rymma?, 2007
Ristaren, 2008
Hon heter Beatrice, 2009
Vi rymmer igen!, 2009
Alice varannan vecka, 2010
Böcker för vuxna:






Liemannen, 2002
Snögrav, 2003
Brandvakt, 2004
Väktarsax, 2005
Återvändarna, 2008
Knivsliparen, 2010
Olof Högberg (1855 – 1932)
Högberg föddes i Högsjö socken i Ångermanland och är begravd på Njurunda kyrkogård.
1905 vann han tidskriften Iduns romanpristävling med ett manuskript som han kallade
Nordsvenska öden ur hävd och sägen vilket också blev hans debut under titeln Den stora vreden, 1906.
Tack vare tävlingsvinsten blev han och hans verk berömda i vida kretsar. Romanen utspelar sig
under 1600- och 1700-talet, tiden för det stora nordiska kriget. Högberg skildrar frihetskampen
mot ekonomiskt och andligt förtryck från stat och kyrka.
45
Verk (i urval):













Den stora vreden, 1906
Sjösagorna om Late Jim, 1909
Fribytare, 1910
Från Medelpads förtider, 1910
Ljungans ådal, 1910
Baggbölingar, 1911
Fågelskytten och andra berättelser, 1912
Utbölingar, 1912
Under Jesu bröders spira, 1915
Lambertska milliarden, 1916
Boltzius och andra gubbar, 1920
Medelpad och Ångermanland I-II. Läsebok för skola och hem (tillsammans med Maria RieckMüller), 1920
De frostiga Bottenlanden. Texturval till Olof Högbergs författarskap och norrlandssyn
(kommenterade och valda av Ingeborg Nordin Hennel och Claes Rosenqvist), 1986
1977 bildades Olof Högberg-sällskapet.19
Pelle Molin (1864 – 1896)
Född i byn Tjäll, Multrå socken. Molin gick på läroverk i Härnösand och Östersund men lyckades
inte ta studenten. Han började arbeta på Härnösandsposten. 1886 lämnade han Härnösand och
reste till Oviken, Jämtland, där han förberedde sig för att komma in på Konstakademin i
Stockholm. Han skrevs in 1887 men slutade efter två år och flyttade tillbaka till Ångermanland
och Näsåker för att måla. De flesta av sina berättelser skrev eller påbörjade han i Näsåker. Han
inspirerades av Björnstjerne Björnson, Mark Twain och August Strindberg. Ingen bok av Pelle
Molin publicerades under hans livstid. Tillsammans med Fredrik Lindskog vandrade han 1894
från Näsåker till Lofoten och bosatte sig sedan i Bodö där han också dog och är begravd.
Verk (i urval):



19
Ådalens poesi. Efterlämnade skrifter. Utgivna och försedda med en levnadsteckning över
författaren, av Gustaf af Geijerstam, 1897
Från Ådal och Nordlandskust. En efterskörd. Samlad och utgiven av Maria Rieck-Müller, 1916
Nordland. Konturer till en reseskildring. Med förord av Olof Högberg. Östersund, 1913.
http://www.nilsjohantjarnlund.se/sidor/olof-hogberg-sallskapet.aspx
46


Samlade skrifter. Utgivna av Erik Gamby och Lennart Hjelmstedt; dialektuttrycken
förklarade av Karl-Hampus Dahlstedt. Uppsala, 1964.
Ådalens poesi i ord och bild. Av Thage Nordholm och Pelle Molin, 1988.
Översättningar:
Ådalens Poesi översattes 1902 till finska.
Ett Pelle Molin-sällskap bildades i Sollefteå 2007: http://pellemolin.se.
Ludvig Nordström (1882 – 1942)
Nordström är född och uppväxt i Härnösand. En plakett påminner om hans barndomshus. Han
dog 1942 och är begravd på Härnösands gamla kyrkogård. Nordström debuterade 1906 med
diktsamlingen Kains land. Han var en mångsidig författare som skrev romaner, noveller, dikter,
essäer, reportageböcker, reseskildringar samt en mängd tidningsartiklar. Hans fiktiva stad
”Öbacka” sägs vara ett porträtt av Härnösand (och delvis Sundsvall).
Verk (i urval):
















Kains land, 1906
Fiskare, 1907
Borgare, 1909
Herrar, 1910
Lumpsamlare, 1910
Landsortsbohème, 1911
Tomas Lack, 1912
Fyrskeppet, 1922
Historier, 1926
Svenskar, 1929
På hemväg till Öbacka, 1934
Planeten Markattan, 1937
Lort-Sverige, 1938
Sveriges guldkust, 1939
En dag i mitt liv, 1942
Ur Ludvig Nordströms dagböcker. Individuella registret, 1955 (postumt)
47
1992 bildades ett Ludvig Nordström-sällskap20. Årligen delas Ludvig Nordström-priset ut. Priset
går vartannat år till en novellförfattare och vartannat år till en journalist.
Birger Norman (1914 – 1995)
Född på Svanö (Kramfors). Kulturdebattör och författare. Norman debuterade med Sånger vid
floden, 1951. Han skrev dikter, prosa, dramatik och journalistik. Landskapet Ångermanland finns
som en klangbotten i mycket av det Norman skrivit. Om händelserna i Ådalen 1931 (då militären
sköt på demonstranter) skrev han både en faktabok och en pjäs. Birger Norman mottog bl. a.
utmärkelserna Litteraturfrämjandets stora pris 1971, Bellmanpriset 1974, Svenska Akademins
Doblougska pris 1989 och Illis Quorum 1991. Han avled 1995.
Verk (i urval):
Diktsamlingar:


















20
Sånger vid floden, 1951
Vandringsutställning, 1953
Frånvarons ring, 1955
Våg under vinden, 1957
Resa genom dagrar, 1960
Från tystnad till tystnad, 1960
Styvmorsviolen, 1961
Stjärnan och fisken, 1962
Såsom ett minne, 1965
Sverige – orientering för infödda, 1966
Vinterfiske, 1970
Utanför Eden, dikter, lite kortprosa, 1974
Utanikring, 1976
Medan sommaren ännu är sommar, 1979
Speleka, 1980
Dikter om socialismen och friheten, 1983
Samvetets landsflykt, 1983
Vägen längs sjön, 1988
http://ludvignordstromsallskapet.se/
48
Prosa:






Ön, 1963
Strykfågel, 1964
Mannen i backspegeln, 1969
Sista natten på Nordstjernan, 1979
Löken, 1972
Noveller 1969–1978, 1980
Sakprosa och journalistik:








Medan mandarinerna mognar, 1957
Ådalen, 1960
Syneförrättning i folkhemmet, 1964
Samverkan med en flod. Ångermanälvens flottningsförening från förstadierna till Sandslån Sommaren
1966, 1966
Ådalen 31, 1968
Björkå, ett historiereportage, 1972
Vinkelskott och annan journalistik 1955–1978, 1980
Dramatik:


Sol, vad vill du mig?, 1971
Lerduvan, 1976.
2004 bildades Birger Norman-sällskapet21, 2011 kommer det för första gången att delas ut ett
Birger Norman pris.
Bo Widerbergs uppmärksammade film ”Ådalen 31” (1969) bygger bland annat på Birger
Normans bok. Musikalen ”En vacker dag”, som hade premiär hösten 2004 i Kramfors Folkets
Hus, har också Ådalen 31 som förlaga.
21
www.birgernorman.se
49
Karl Östman (1876 – 1953)
Född i Hummelvik, Nätra Socken (Ångermanland). Han började redan som elvaåring arbeta i en
stavsåg och både hans arbetsliv och författarskap är starkt förknippat med sågverksepoken.
Östman debuterade under storstrejksåret 1909 med novellsamlingen Pilgrimer. Han skrev främst
noveller samt en roman, Den breda vägen, 1923. Östman sägs vara den första kroppsarbetaren som
valdes in i Författarförbundet (1918).
Verk (i urval):







Pilgrimer, 1909
En fiol och en kvinna och andra historier, 1912
Hunger, En bok om sågverksfolk och annat, 1916
Den breda vägen. Roman, 1923
”De döda sågverken på Alnön”, Sundsvalls Tidning 1934–1935 (artikelserie)
Stabbläggare och andra noveller 1976 (Postum samlingsvolym)
1909. En glömd skatt, 2009 (postumt)
Ett Karl Östman-sällskap bildades 2002.22
Befintliga litterära turistmål samt påbörjade projekt i Västernorrlands län
Författarstaden Härnösand
Mellan 1997-10-06 och 1998-04-03 arbetade Carin Magnusson-Kettunen med ”Författarstaden
Härnösand” som ett ALU-projekt. Hon har kartlagt ett stort antal författarmiljöer och
sammanställt en omfattande citatsamling ur litterära verk med anknytning till staden.
Målsättningen var att därefter sätta upp citatskyltar i staden och komplettera dessa med
broschyrer, en karta samt en hemsida med bilder och texter. Enligt Margareta Bergvall är
projektet planlagt och förberett men ännu har inga pengar tillförts. Kostnaden för projektet
beräknas till 30 000 – 50 000 Sek.23
22
http://www.karlostman.com
Uppgifter från Margareta Bergvall (mejlväxling 2011-03-01)
23
50
Lars Ahlin, Sundsvall
En litterär promenad i Lars Ahlins fotspår invigdes 1999 i Sundsvall. 14 emaljskyltar med
textutdrag ur Lars Ahlins romaner sattes upp på platser dit texterna anknyter. Projektet
genomfördes i samarbete mellan Sundsvalls litterära sällskap, Sundsvalls stadsbibliotek och
Sundsvalls museum.
Skylt nr 6 (av 14) finns i Kulturmagasinet och är placerad vid ingången till Café Skonerten (se
bild). Skylten handlar om romanen Stora Glömskan (1954). Kafé Tomten som romanens
huvudperson, Zackarias, besöker tillsammans med vedhuggaren Matti, låg just där Café
Skonerten nu ligger.
Sedan maj 2010 kan man också vandra promenaden virtuellt på nätet. Efter en idé av Ulla RickEdin producerades en hemsida där man kan klicka sig fram bland skyltarna. Utgångspunkten är
en karta med de 14 platserna markerade och klickbara. Klickar man på en plats kommer man till
en sida med bilder från dåtidens och nutidens Sundsvall. Emaljskyltarna har avfotograferats och
är klickbara så att man kan läsa textutdragen.24
Pelle Molin
Tallen (som Salmon och Nalle dansade runt i ”En ringdans medan mor väntar”) blåste 1944 ner
och flyttades från sin plats i skogen till Junsele hembygdsgård där den fortfarande finns.
24
Här finns den virtuella promenaden: http://www.larsahlinsallskapet.se/promenad/startsida.html. Sidan har
producerats av gymnasieeleverna Carl Karlström och Henrik Jonsson som ett skolprojekt.
51
Minnessten gjort av Holger Persson i Tjälls by utanför Sollefteå. Den står i närheten av Pelle
Molins fädernesgård. Varje sommar – sedan 1987 – firas Pelle Molins födelsedag den 8 juli med
att en författare eller annan ”kulturpersonlighet” håller ett tal framför minnesstenen.
”Pelle Molins stuga” finner man på Pelle Molins väg i Näsåker. Invid stugan står en byst av
författaren. Några berömda rader ur skissen ”Gamla Ådalen”, ur Ådalens poesi är inhuggna i
konstverkets sockel.
Olof Högberg
Högbergs barndomshem i Ås används som hembygdsgård i Högsjö och hembygdsföreningen
uppmärksammar regelbundet författaren.
Medelpads fornminnesförening har skapat ett ”Högberg-rum” på Norra Berget i Sundsvall.
Högbergs omfattande arkiv av manuskript och brev finns på Landsarkivet i Härnösand.
Enligt uppgifter från Nils Johan Tjärnlund, ordförande i Olof Högberg-sällskapet, har det tidigare
arrangerats resor på Ångermanälven tillsammans med Ludvig Nordström-sällskapet. Tjärnlund
påpekade att det vore önskvärt att sätta upp Högbergs epos Den stora vreden på en scen i
Västernorrland (detta skedde för 20 år sedan av Folkteatern Gävleborg i Iggesund). I slutet av
maj 2011 ska Tjärnlund hålla en litterär stadsvandring i Sundsvalls stenstad med tonvikt på Olof
Högberg. Han planerar även att sammanställa en litterär guide till Sundsvalls stenstad,
inkluderande de många författarskap som kan knytas dit.25
Litterära arrangemang
PoesY: Poesifestival i Västernorrland, v. 41 varje år.
Berättarfest/Härnösand: regionalt berättararrangemang, februari varje år
Ahlindagen: Sundsvall
25
Mejlväxling med Nils Johan Tjärnlund, ordförande Olof Högberg sällskapet, 2011-03-10.
52
2.3. Sydsamisk litteratur och berättande26
Ella Holm Bull (1929 – 2006)
Föddes i Snåsa, där hon också arbetade och dog. Bull var lärare och författare, känd för sitt
engagemang för det sydsamiska språket. Hon mottog ett flertal utmärkelser, bl. a. det första
nordiska samiska språkpriset, Gulliegïelle-priset 2004 och Nord-Trøndelag fylkes kulturpris 1982.
Verk (i urval):









Lohkede Saemien, 1974 (sydsamisk läsebok tillsammans med Knut Bergsland)
Brorke, 1984
Tsååbpe-niejlen jih Tsååbpe-baernien bijre, 1984
Suhtjegh, 1984
Ovmese veareldh, 1985
Manne joe maahtam lohkedh, 1989
Jielije saemien, 1996
Ov-messie darjomes, 2000
Dejpeladtje muvhth vätnoeh jih vuekieh, 2001
Anders Fjellner (1795 – 1876)
Född i Rutfjällen, Härjedalen, död i Sorsele. Sydsamisk präst och poet. Han nedtecknade sägner,
myter, legender och sånger som i enlighet med den samiska traditionen hade vidareförts muntligt
från generation till generation. Översatte även jojkar. Hans mest kända text är ”Solens söner”.
Bo Lundmark har skrivit en monografi om Fjellner: Anders Fjellner – samernas Homeros och
diktningen om solsönerna, Umeå 1979.
Lajla Mattson Magga (1942 – )
Född i Kall, sedan många år bosatt i Kautokeino. Hon är utbildad lärare och har även studerat
sydsamiska på universitetet i Oslo och Uppsala. Hennes verksamhetsområde spänner över
skönlitteratur och facklitteratur, översättningar, undervisning, insamling av språkmaterial och
26
Inga uppgifter från referenspersonen för det sydsamiska området har inkommit. Inventeringen baseras på
projektledarens egna efterforskningar samt förslag av Kari Hortman, Nord-Trøndelag fylkesbibliotek.
53
ortsnamn samt arbete med sydsamiska ordböcker. 1984 publicerades hennes första bok, Maahke
ryöknie som sedan följts av andra läroböcker och barnböcker.
2010 mottog hon Nordiskt samiskt språkpris, Gulliegïele.
Verk (i urval):




Åarjelsaemien-daaron bakoegärja Sydsamisk-norsk ordbok, 1993 (tillsammans med Knut
Bergsland)
Govne-boetske/saemiegielese, 1984
Maahke ryöknie = Máhtte rehkenasta, 1984
Daate lea Piere, 1984
Madeleine Renhuvud (1968 – )
Född och uppvuxen i Mittådalen, bosatt i Falun.
Renhuvud arbetar som lärare i bild, textil, slöjd och sydsamiska. Hon är även verksam som
konstnär och renägare.
Renhuvud debuterade med barnboken Mavve. Boken släpptes den 3 mars 2011 under ”Lopme
Naestie” (Samiska Fest- och Kulturdagar i Funäsdalen)
Andra författare och verk med sydsamisk anknytning:





Birkeland, Kristi: Samiska sagor: 25 sydsamiska sagor, 1988
Gåebrehki soptsesh – Røros samiske tekster, (ljudbok), Aajege/Sametinget, 2010
Haarstad, Kjell: Sørsamisk historie: ekspansjon og konflikter i Rørostraktene 1630 – 1900, 1992
Naestie tjoevkesne: sørsamisk litterær årbok, 1995
Tomasson Torkel: Några sägner, seder och bruk upptecknade efter lapparna i Åsele och Lycksele
lappmark samt Herjedalen 1917, 1988
Med hjälp av bibliotekarie Bengt Engdahl, länsbiblioteket Östersund, gjordes en sökning i
länsbibliotekets ”Expertsök” på ”Hueb” (klassifikation för sydsamisk skönlitteratur) som
resulterade i 19 titlar. Man kan även söka i Libris deldatabas, ”svensk samisk databas” och får då
upp ett sextiotal titlar. För att bedöma verken krävs dock kunskaper i sydsamiska.
54
2011-04-16 inkom ett mejl från Birgitta Edeborg, bibliotekarie på Ájtte, Svenskt Fjäll- och
Samemuseum. Hon skriver att det saknas en stor genomgång av sydsamiska författare. De
översikter som finns (se nedan) tar för det mesta upp många samiska författare varav några få är
från sydsamiskt område (förutom Lena Kappfjells bok som noggrant tar upp tre sydsamiska
författare).
Översiktsverk om samiska författarskap:




Åvtese jåhta : åarjelsaemien tjaalegh jih tjaalegh åarjelsaemien / Harald Gaski & Lena Kappfjell,
deajv. ; [jarkoestaejjah: Lena Kappfjell jih Åsta Vangberg ; ålkoebielie: Lena Kappfjell]. Guovdageaidnu : DAT, 2005. - 135 s. - ISBN 82-90625-47-2
[Sámi cállit. Sydsamiska]
Saemien tjaelijh : 16 saemien tjiehpies- jïh faagelidteratuvren tjaelijh / Harald Gaski jïh Lena
Kappfjell. - Kárásjohka : CálliidLágádus, 2006. - 56 s. : ill.
ISBN 82-92044-47-7 (Innehåller i huvudsak samma biografier som Sámi cállit - några
borttagna, några tillagda)
Den lille forfatterboka : samisk / av Harald Gaski. - Oslo : Biblioteksentralen, 2004. - 39,
[1] s. : ill. - ISBN 82-7022-306-9
Vuelieh jïh tjïhtesh : 3 voernges åarjelsaemien vaajestæjjah. / Lena Kappfjell. - Karasjok :
CálliidLágádus, 2008. - 103 s. : ill. (SÁMIacademica ; 1). - ISBN 978-82-92044-63-6
55
2.4. Finland
2.4.1. Österbotten
Landskapet Österbotten har ca 177 000 invånare och består av 16 kommuner. 51% av
befolkningen har svenska som modersmål, 45,4% finska. Den regionala kulturplaneringen i
Österbotten handhas av två samkommuner, Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur
(Söfuk) och Österbottens förbund – Pohjanmaan liitto.
2.4.2. Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk)
Söfuk ansvarar med enheten KulturÖsterbotten för regional kulturbevakning och kulturplanering
vad gäller de svenskspråkiga invånarna i regionen.
56
Författare i Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur27
Nutidsförfattare
Eva-Stina Byggmästar (1967 – )
Född i Jakobstad, uppvuxen i Nykarleby, bosatt i Jeppo, Nykarleby. Poet.
Byggmästar debuterade 1986. Åren 1994 – 2006 var hon bosatt i Sverige.
Verk:













I glasskärvornas rike, 1986
Amuletten, 1987
Spiralens form, 1988
Drivkrafter, 1990
För upp en svan, 1992
Framåt i blått, 1994
Bo under ko, 1997
Den harhjärtade människan, 2001
Näckrosön, 2003
Knoppar blommar blad och grenar, 2005
Älvdrottningen, 2006
Men hur små poeter finns det egentligen, 2008
Vagga liten vagabond, 2010
Översättningar:
Ett urval av hennes dikter utkom på finska under titeln Onnenvaellus käydään varvasjuoksua år 2002
Yvonne Hoffmann (1941 – )
Född i Helsingfors, bosatt i Vasa.
Hoffman debuterade 1977. Hon är verksam som barn- och ungdomsförfattare, dramatiker och
prosaist. Hon har även skrivit sångtexter samt läroböcker för låg- och mellanstadiet. Hoffmann
arbetade som lektor i svenska vid Vasa universitet.
27
Urvalet är gjort av Vivan Lygdbäck, kulturchef Söfuk, representant i Mittnordenkommitténs
kulturarbetsgrupp samt medlem i referensgruppen för förstudien Litterära hållplatser i Mittnorden.
57
Verk (i urval):





Hastighetsmätaren, 2001
Det röda bokmärket, 2006
Spåren efter Mitja. Breven till Ingrid 1896-1899, 2006
Pojken i dimman, tretton skymningsberättelser, 2006
Berättelser från kusten, 2008
Översättningar:
En del av hennes böcker finns översatta till finska och danska.
Lars Huldén (1926 – )
Född i Jakobstad, uppvuxen i Monå, Munsala (Nykarleby), bosatt i Helsingfors. Huldén
debuterade 1958. Han är verksam som poet, prosaist, dramatiker och översättare. Huldén har
även skrivit språk- och litteraturvetenskapliga verk, biografier samt visor.
Verk (i urval):








Den finlandssvenska dikten 10: Lars Hulden, 2001
Återkommen från Atlanta, 2005
Den problematiske Runeberg, 2005
Utförlig beskrivning av en bärplockares väg. Dikter från femtio år, 2006
Himmelshögt och vattentätt, 2007
Känt och okänt, folk och fä, 2008
Landet Lupinen (tillsammans med Kaj Chydenius), 2008
To å ja, vi boåda/Du och jag, vi båda, 2010
Översättningar:
En del av Lars Huldens texter är översatta till finska.
Fredrik Lång (1947 – )
Född i Närpes, bosatt i Helsingfors.
Lång debuterade 1978 och har sedan dess skrivit ett flertal romaner samt även verk i filosofiska
ämnen.
58
Verk (i urval):









Något som liknar en roman av Fredrik Lång, 2000
Vägen, vandringen och livet, 2001
Den äktenskapliga komedin (Samlingsvolym), 2002
Ryska kusinen, 2003
Mitt liv som Pythagoras, 2005
Hålla hus, 2006
Porträtt av direktör Rask (nyutgåva), 2007
Dick, Docenten och Jane, 2009
Jaget, duet och kärleken, 2010
Översättningar:
De flesta av hans verk är översatta till finska
Lars Sund (1953 – )
Född i Jakobstad, bosatt i Uppsala (Sverige).
Sund debuterade som poet 1974 men har sedan dess skrivit romaner.
Verk:








Ögonblick, 1974
Natten är ännu ung, 1975
Vinterhamn, 1983
Colorado Avenue, 1991
Lanthandlerskans son, 1997
Eriks bok, 2003
En lycklig liten ö, 2007
En morgontrött fågelskådares bekännelser. Dagboksblad maj-december, 2010
Sunds böcker har blivit översatta till finska tyska, estniska och danska. Eriks bok nominerades till
Nordiska Rådets litteraturpris och fick Statens litteraturpris (2004). Sund fick Svenska
Kulturfondens pris 2009.
Filmatiseringar:

Colorado Avenue, 2007 (filmatisering av böckerna Colorado Avenue och Lanthandlerskans son)
59
Inga-Britt Wik (1930 – 2008)
Föddes och dog i Vasa.
Wik debuterade 1952. Hon var framförallt verksam som poet men skrev även några romaner och
noveller samt en biografi om Lars Huldén.
Verk (i urval):





Vilken dröm hon har. Fyra berättelser, 2001
Strövtåg i ordskogen. Lars Huldén om liv och verk, 2002
Dagar, gläntor, 2003
Ett ändligt antal gröna dagar, 2005
Skriver i dagarnas bok, 2008 (postumt)
Översättningar:
Vissa av Inga-Britt Wiks böcker är översatta till finska.
Historiska författare
Anna Bondestam (1907 – 1995)
Föddes och dog i Jakobstad. Bodde större delen av sitt liv i Helsingfors, återflyttade till Jakobstad
1977.
Bondestam debuterade 1936 och skrev romaner fram till 1960-talet. Hennes romaner handlar
framförallt om den finlandsvenska arbetarklassen. Hon var även verksam som dramatiker och
översättare. Under sina senare år ägnade hon sig framförallt åt historisk sakprosa.
Verk (i urval):








Panik i Rölleby, 1936
Fröken Elina Johansson, 1939
Bergtagen, 1941
Lågt i tak, 1943
Klyftan, 1946
Sällboda frivilliga deckarkår, 1949
Enskilt område, 1952
Vägen till staden, 1957
60

Stadens bröd, 1960
Översättningar:
En del av Anna Bondestams böcker är översatta till finska.
Johan Ludvig Runeberg (1804 – 1877)
Född i Jakobstad, död i Borgå.
Debut 1830. Finlands nationalskald. Mest känd för Fänrik Ståls sägner som utkom i två delar
(1848 och 1860). Inledningsdikten ”Vårt land” blev Finlands nationalsång. Runeberg skrev även
skådespel, noveller och psalmer. Förutom som författare arbetade han som lärare, docent, rektor
och tidningsredaktör. Gift med Fredrika Runeberg som även hon var författare.
Verk (i urval), nyutgåvor28:



Samlade skrifter I-XX (20 delar), 1933-2005
JLR. Johan Ludvig Runeberg i urval. Red. Hedvid Rask, 2004
Fänrik Ståls sägner. Kommenterad utgåva med illustrationer av Albert Edelfelt, 2008
Runebergs verk har utkommit i talrika upplagor i både Finland och Sverige.
Översättningar:
Bl. a. till finska, engelska, danska, ryska, tyska och franska.
Zacharias Topelius (1818 – 1898)
Född i Nykarleby, död i Sibbo.
Debuterade som lyriker 1845. Topelius skrev barnlitteratur (sagor), historiska romaner, dramatik
journalistik och lyrik.
Verk (i urval)29:

28
29
Fältskärns berättelser. Första cykeln (romanserie i totalt fem delar utg. 1853 – 1867), 1853
För en fullständig verkförteckning se: http://www.svof.fi/forfattare/runeberg_johan_ludvig.htm
För en fullständig verkförteckning se: http://www.svof.fi/forfattare/topelius.htm
61

Zacharias Topelius Skrifter (samlade verk i den hittills mest kompletta utgåvan) ges ut av
Svenska litteratursällskapet i Finland under perioden 2010–2018 och kommer att omfatta
mellan 20 och 25 band samt även finnas tillgängliga i elektronisk form på nätet.
Översättningar:
Översatt till ett flertal språk.
Sara Wacklin (1790 – 1846)
Född i Uleåborg, dog i Stockholm.
Signatur S.E. W-n. Wacklin arbetade som lärare i Uleåborg, Åbo och Helsingfors. Pedagogisk
pionjär i undervisningen av flickor. Hon pensionerade sig 1843 och flyttade till Stockholm där
hon debuterade 1844.
Verk:



Hundrade minnen från Österbotten. Del 1, 1844
Hundrade minnen från Österbotten. Del 2, 1844
Hundrade minnen från Österbotten. Del 3, 1845
Översättningar:
Hundrade minnen från Österbotten har utkommit i flera finska översättningar, de tidigaste med titeln
”Satanen muistelmia Pohjanmaalta” , senare med titeln ”Sata muistelmaa Pohjanmaalta”
62
Befintliga litterära turistmål eller påbörjade projekt i Svenska Österbottens förbund för
utbildning och kultur (Söfuk)
Sedan år 2005 har KulturÖsterbotten bedrivit litteratur- och identitetsprojektet Brösttoner och
bland annat skapat en författardatabas med 70 nutidsförfattare och ca 120 historiska författare. 30
Inom ramen för samma projekt görs nu för tredje året i rad en skrift kallad Författarnas Österbotten,
platser, miljöer och fenomen ur den svenskösterbottniska litteraturen. Skriften har gjorts i en upplaga på
8 000 exemplar och distribueras till skolor, bibliotek, turistbyråer etc.
Carola Harmaakivi, informationssekreterare KulturÖsterbotten, har sedan 2005 arbetat med
projektet. Officiellt ska hon lägga 10 % av sin arbetstid (3.5 timmar i veckan) på projektet.
Databasen krävde en stor arbetsinsats när den byggdes upp (nutidsdelen 2006, den historiska
delen 2007), numera görs det bara uppdateringar vilket går ganska fort. Kostnaden för databasen
(utöver Harmaakivis lön) bestod av en klumpsumma till redaktör Maria Sandin som gjorde
bakgrundsarbetet. Själva sajten är av modell enklast tänkbara, tekniskt sett. Den fixade vi till själva, vilket i
tillbakablick kanske inte var så smart. Men då hade vi inte pengar till några proffsigare lösningar.31
Harmaakivi meddelar att hon har lagt ned ”massor med tid och möda” på häftet ”Författarnas
Österbotten”. Hon har själv gjort hela häftet från grunden: letat lämpliga citat ur skönlitteraturen,
skrivit författarpresentationer, kontaktat författarna, letat fram uppgifter och skrivit infotext om
själva platsen/miljön. Hon har även fotograferat, gjort layout och brytningen av materialet så att
det kunde lämnas klart till tryckeriet. Häftet distribueras gratis och finansieras bland annat av
Statens Litteraturkommission, Svenska Kulturfonden och Svenska folkskolans vänner. Det tredje
häftet kommer ut i april 2011 (upplaga 10 000 ex.) beräknad tryckkostnad ungefär 6 000 Euro
(utan moms).
Till sin hjälp har projektledaren en referensgrupp bestående av från början två författare (numera
en), en bibliotekschef, en tidigare rektor för ett stort vuxeninstitut, en frilansande
litteraturarbetare samt kulturchefen för KulturÖsterbotten. Det är den gruppen som är Brösttoner.
Ingen i gruppen får något mötesarvode eller ens ersättning för resor. Vi bjuder medlemmarna på en enkel lunch före
varje möte – det är allt. Ändå sluter de upp, mangrant, varje gång. Det säger en del om deras engagemang.32
Förutom databasen och skrifterna arbetar projektet ”Brösttoner” också med litteraturtävlingar
(just nu pågår en lyriktävling med deadline 2 maj). Projektet medverkar på Vasa Bokmässa och
kommer under ”Konstens natt” i Vasa i augusti att ordna uppläsningar kring temat ”Kvarkens
natur”. Tidigare har projektet även ordnat författaraftnar, seminarier och en manuskripttävling
som resulterade i antologin Skulle det bli Brösttoner? Svenskösterbottniska författarporträtt, 2007.
30
http://www.kulturosterbotten.fi/forfattare
Information och citat från Carola Harmaakivi, informationssekreterare KulturÖsterbotten och projektledare
för projektet Brösttoner (mejlväxling 2011-03-08).
32
Information och citat från Carola Harmaakivi, informationssekreterare KulturÖsterbotten och projektledare
för projektet Brösttoner (mejlväxling 2011-03-08).
31
63
I Österbotten finns nationalskalden Johan Ludvig Runebergs barndomsstad Jakobstad med
diverse besöksmål och en årlig Runebergs-vecka.33 I staden Nykarleby föddes en annan av
Finlands stora författare, Zacharias Topelius. Hans barndomshem Kuddnäs är nu ett museum. 34
(Foto Carola Harmaakivi)
Vaasa Littfest Vasa35
Officiell huvudman för festivalen är Vasa stadsbibliotek. Vaasa Littfest Vasa har en styrgrupp, en
innehållsgrupp, en konstnärlig ledare och en projektsekreterare. Styrgruppen ansvarar för
förverkligandet av festivalen och väljer innehållsgruppens ledare och festivalens konstnärliga
ledare. Innehållsgruppen skapar festivalens tema i samarbete med konstnärliga ledaren och
planerar seminariet och övriga litteraturprogram. Den konstnärliga ledaren väljer årets tema och
är med och bjuder in författare och föreläsare till festivalen. Projektsekreteraren anställs med
Vasa stads anslag och ansvarar för bidragsansökan, information och marknadsföring.
Vaasa Littfest Vasa är utspridd i olika lokaler i staden. Antalet inbjudna författare eller andra
gäster varierar, men är vanligtvis mellan 30 och 40. Den konstnärliga ledaren och
projektsekreteraren får betalt; personalen på stadsbiblioteket och de andra festivalplatserna sköter
om det praktiska men får inte betalt.
33
http://www.jakobstad.fi, http://www.runebergsveckan.fi
http://www.nykarleby.fi/kuddnas-museum
35
Uppgifter från Kristina Grönberg, LittFest-projektsekreterare, Vasa stadsbibliotek (mejl 2011-04-08)
34
64
Vasa Bokmässa36
Arrangeras under våren 2011 för tredje gången av det privata aktiebolaget Pohjanmaan Expo Oy
– Expo Österbotten AB. Vasa Bokmässa arrangeras tillsammans med Österbottens Stormässa
och Trädgård 2011. Hela mässan omfattar ca 250 utställare varav ca 40 deltar i Bokmässan.
Bokmässan har en lokal prägel. De förlag som deltar är nationella medan besökarna kommer från
Österbotten. Förlagen bokar monter.37 Vid bokning av monter får förlagen även tid på scen
(förlagen ansvarar själva för kostnader för författargäster och intervjuare). Bokmässan har två
scener, en med program på finska och en med program på svenska, totalt ca 30 gäster. Mässan
besöks årligen av 18 000 – 20 000 personer.
Både Vaasa Littfest Vasa och Vasa Bokmässa är ett samarrangemang mellan Söfuk och
Österbottens Förbund.
Litterära sällskap
Svenska Österbottens litteraturförening rf38 (grundad 1950) arbetar aktivt för litteraturen i
Österbotten. Föreningen ger ut tidskriften Horisont (med redaktör både i Finland och Sverige),
ordnar skrivarkurser, seminarier och andra aktiviteter.
36
Informationen kommer från Hanna Nyholm, ansvarig för Bokmässan, Expo Österbotten AB (mejlväxling
2011-03-17).
37
Prisexempel: färdig monter inkl. väggar, matta och elanslutning kostar 80 €/kvm +moms.
38
www.litteratur.fi
65
2.4.3. Österbottens förbund – Pohjanmaan liito
Österbottens förbund – Pohjanmaan liitto ansvarar för regional kulturbevakning och
kulturplanering för de finskspråkiga invånarna i regionen.
66
Författare i Österbottens förbund39
Pirkko Aitoaho (1946 – )
Pirkko Aitoaho är utbildad sjuksköterska och förskollärare. Hon har arbetat på mentalsjukhus,
förskola och arkitektbyrå. Aitoaho bor i Iskmo by i Korsholms kommun (grannkommun till
Vasa). Hon debuterade 1995.
Verk:




Kolmekymmentä senttiä on pitkä aika, 1995
Tiistait ovat hyviä lähtöpäiviä, 1998
Omilla teillä, 2001
Parempia ihmisiä, 2005
Leif Juhani ”Lefa” Färding (1951 – 1983)
Född i Gävle (Sverige), död i Vasa.
Färding debuterade som poet 1971. I år (2011) är det 60 år sedan han föddes. Under sina sista
levnadsår bodde han på mentalsjukhus i Vasa varifrån han rymde på hösten 1983 och begick
självmord i en skog i stadsdelen Gerby i Vasa. Den 11 oktober 2000 invigdes Leif Färdings stig i
närheten av platsen där han hittades död på våren 1984.
Verk:







Maailmaa minä rakastan, 1971
Luominen, 1972
Olen onnen poika, 1973
Levoton oksa, keinuva sydän, 1977
Seitsemän vuoden, 1979
Ihan kuin ihminen kuuntelisi, 1984
Kasvojesi valossa, valitut runot 1971–1984, 2000 (red. Eila Kostamo)
39
Urvalet är gjort av Tarja Hautamäki, kulturchef Österbottens förbund, representant i Mittnordenkommitténs
kulturarbetsgrupp samt medlem i referensgruppen för förstudien Litterära hållplatser i Mittnorden.
67
Översättningar:
Göran Ekström håller på med att översätta några av Färdings dikter till svenska. Boken planeras
komma ut på hösten 2011 (svenskt bokförlag Fri Press).
Marko Hautala (1973 – )
Marko Hautala är född i Kauhava (Södra Österbotten) men bosatt i Vasa sedan flera årtionden.
Han har studerat och undervisat i engelska språket och engelsk litteratur vid Vasa universitet.
Hautala debuterade 2001. Han skriver romaner och noveller. Idag är han författare på heltid.
Verk:
Romaner:




Kirottu maa, 2002
Itsevalaisevat, 2008
Käärinliinat, 2009
Torajyvät, 2011
Noveller:





Alex Schuller ja Wotanin lapset, 2001
Tulihäntäisen käärmeen hiljaisuus, 2001
Minä perhonen, sinä Morfeus (Usva 1/2006)
Lumikeiju (Usva 1/2008)
Pyövelin paradigma (Usva 3/2008)
Tiina Hietikko-Hautala (1973 – )
Tiina Hietikko-Hautala har blivit berömd för sin bok Aaveiden kaupunki, som innehåller
spökhistorier om kända offentliga byggnader i Vasa. Boken är översatt även till svenska och
engelska (Andarnas stad, Ghosts of Vaasa). Hietikko-Hautala arbetar som informatör vid Västra
Finlands miljöcentral och har tidigare gett ut facklitteratur i tjänsten.
68
Verk:


Aaveiden kaupunki, 2009
Jääkauden jälkinäytös, 2010 (sv. Ekot från istiden – Kvarkens skärgård – ett världsarv/eng.
The Kvarken Archipelago World Heritage site)
Venny Selma Sylvia Kontturi (1913 – 1981)
Född i Vasa, död i Helsingfors.
Debuterade 1967 som romanförfattare. Venny Kontturi använde sig ofta av pseudonym (hon
hade flera till olika ändamål). Kontturi var en mycket populär kåsör i den största lokaltidning
Vaasa (heter nuförtiden Pohjalainen). Hon skrev kåserier även i andra tidningar (t.ex. i Kansan
Ääni och Kansan Uutiset). Hon skrev fem romaner, ett manuskript till TV-pjäsen Martta och
flera texter till kisällsånger. I sina böcker behandlade hon miljöer i Vasa stad och
arbetarbefolkningens liv i stadsdelen Brändö där hon själv bodde.
Det finns en minnessten av Venny Kontturi i Vasa på samma plats där hon bodde största delen
av sitt liv, fostrade sina barn och skrev sina romaner. Huset där Kontturi bodde har rivits och där
står nu ett modernt höghus.
Venny Kontturi är aktuell just nu, hennes roman Ruukinkuja har dramatiserats ifjol och spelas på
Vaasan kaupunginteatteris (finska teatern) scen.
Verk:





Ruukinkuja, 1967
Kankurikello, 1968
Karikkoiset vuodet, 1970
Ehtoomaisemat, 1972
Paperikengät, 1977
Jorma Ojaharju (1938 – 2011)
Jorma Ojaharju var född i Vasa och dog i Helsingfors. Han debuterade 1966. Ojaharju var känd
som arbetarförfattare med sjömansbakgrund. Han var även hamnarbetare, dykare och boxare.
Han var en central gestalt i de finländska författarkretsarna på 1960 och 70-talet. Hans huvudverk
är Vasatrilogin (Valkoinen kaupunki, 1976, Paremmassa maailmassa, 1979, och Maa kallis isien, 1982),
som beskriver händelser i Vasa från inbördeskrig 1918 till 1970-talet. Första delen av Vasatrilogin
översattes 1978 till svenska (Den vita staden) och nominerades 1979 till Nordiska Rådets
Litteraturpris. Ojaharju har gett ut 40 böcker samt hörspel och teaterpjäser.
69
Verk (i urval):


















Kakku, 1966
Koiravahti, 1966
Harvoin mekin ansaitsemme, 1967
Wiinan kauhistuksen ylistys, 1967 (tillsammans med Pentti Saarikoski)
Avustajat kehästä, 1968
Amok, 1970
Vappumarssi, 1972
Karhea, hellä, 1973
Valkoinen kaupunki, 1976
Paremmassa maailmassa, 1978
Iloisesti muihin maailmoihin, 1979
Maa kallis isien, 1982
Minun Kosmokseni, 1982
Pandora, 1984
Avoimien ovien päivät, 1987
Operaatio Ilohauska, 1998
Merenkurkun merihirviö, 1999
Rakasta rahaa kuin itseäsi, 2001
Ritva Viljanmaa (1934 – )
Född i Helsingfors men numera bosatt i Vasa.
Debuterade som poet 1966.
Verk:






Sininen kirkkaus, 1966
Päiväni ovat kädessäsi, 1975
Kultaomenia hopeamaljassa, 1977
Anna heille anteeksi, 1980
Puu ja linnut, 1982
Pilvipouta, 1991
70
Översättningar:
Översättningar av enskilda dikter till estniska och svenska.
Antologier med österbottniska författare:



Runon vuoksi – diktens flod, Konstkommissionen i Vasa län, 1997 (dikter av österbottniska
författare både på finska och svenska).
Väv av ord, Österbottens Konstkommission, 2000 (noveller av österbottniska författare
både på finska och svenska).
Extremt platt & otroligt nära. Texter om Österbotten, Philip Teir (red.), 2010
Befintliga litterära turistmål samt påbörjade projekt i Österbottens Förbund
Det finns ännu inga etablerade litterära turistmål kring de inventerade författarna i regionen.
Enligt Carola Harmaakivi finns planer att starta ett projekt liknande ”Brösttoner” även för de
finskspråkiga författarna i Österbotten.
Vaasa Littfest Vasa och Vasa Bokmässa (samarrangemang med Söfuk, se s. 64-65).
Det finns en databas för finskspråkiga författare från Österbotten och Södra Österbotten:
www.seinajoki.fi/kirjasto/kirjailijat/index.htm.
71
2.4.4. Södra Österbotten - Etelä-Pohjanmaan liitto
Södra Österbotten40 har ca 195 000 invånare. Majoriteten av befolkningen är finskspråkig.
40
Läs mer om regionen på http://www.epliitto.fi och http://www.etela-pohjanmaa.fi
72
Författare i Södra Österbotten41
Orvokki Autio (1941 – )
Född i Kurikka, bosatt i Helsingfors.
Autio skriver romaner, noveller, dikter, hörspel och tv-dramer. Hon debuterade 1969 med en
diktsamling.
Verk (i urval):









Kaukana soi haitari, 1969
Timanttihäät, 1970
Puimakone bulevardilla, 1971
Sininen kaappi, 1972
Viistotaival, 1980
Kotipesä, 1982
Merkki päällä, 1985
Pesärikko-trilogy, 1986
Valokuvavarkaat, 1988
TV-manus:



Rippipuvut, 1980
Naisten peli, 1985
Pesärikko, 1989
Hennes romaner utspelar sig i regionen.
Jaska Filppula (1965 – )
Född i Ilmajoki. Bosatt i Valkeakoski.
Filppula skriver romaner. Han debuterade 2002. Filppulas romaner utspelar sig i regionen. Platser
att besöka: Koskenkorven Trahteeri samt närliggande platser.
41
Urvalet är gjort av arbetsgruppen Södra Österbotten, Marjatta Eväsoja, Maria-Leena Mäkelä, Teppo Ylitalo
och Tuuliina Tuominen (medlem i referensgruppen).
73
Verk:




Chicago, 1995, 2002
Virginia City, 1965, 2005
Kauniita ilmoja, 2006
Me ei oltu valtaosaa, 2009
Heiki Klemetti (1876 – 1953)
Född i Kuortane, död i Helsingfors.
Klemetti var verksam som författare, musiker och orkesterledare. Han debuterade 1946. 1958
grundades ”Heikki Klemetti museum”, beläget i hans sommarhus i Kuortane.
Verk (i urval):








Ei ne olleetkaan viimeiset, 1946
Elämää, jota elin, 1947
Kansan sana taiteessa, 1948
Kuorolaulun opas, 1917/1954
Kuortaneen vaiheita sanoin ja kuvin: muistojulkaisu pitäjän 300- vuotisjuhlaan 1932/1987
Kuvat kulki 1943/1946
Kuvat kulki vielä, 1944
Maailman mylläkässä, 1949
Mirja Kuivaniemi42
Född i Isojoki, bosatt i Seinäjoki.
Kuivaniemi skriver romaner (både för vuxna och ungdomar), dikter och dramatik. Hon
debuterade som dramatiker 1981 och som romanförfattare 1984. Hennes romaner utspelar sig i
regionen.
42
Mirja Kuivaniemi har tagit bort sitt födelsedatum ur alla författarregister.
74
Verk (i urval):
Böcker för vuxna:







Lasillinen Saint Amouria, 1991
Hyvä aviomies, 1992
Jää hyvästi, Dublin, 1994
Ihmisten lainaajat, 1996
Hinta, 2004
Virta, 2007
Sudenkuopat, 2009
Ungdomsromaner:



Salaperäiset kirjeet, 1991
Mikset sä vastaa?, 1993
Pojat ja pankkiryöstäjä, 1999 (tillsammans med Hellevi Salminen)
Översättningar:


Runon vuoksi – Diktens flod (tillsammans med andra poeter), 1997.
Sanonen kudos – Väv av ord (novellantologi, tillsammans med andra författare) 2001 och
2003.
Arturi Leinonen (1888 – 1963)
Född i Ylihärmä, död i Vasa.
Leinonen debuterade som dramatiker 1914 och som romanförfattare 1918. Leinonen beskriver
byarna i Södra Österbotten i sina romaner, med fokus på religion, sociala och moraliska problem.
En utställning om hans liv och verk finns i Ylihärmä Art House. Artturi Leinonen-sällskapet
ordnar varje sommar ”Artturi Leinonen´s summer festival”.
Verk (i urval):



Punaisen aallon ajelemana 1917–1937, 1943 (pseudonym Yrjö Kultajärvi)
Johannes Jussoila, 1944
Perintötalo, 1946
75







Kahden joen kansa, 1948
Imarinmaa, 1952
Kahden lipun alla, 1953
Maalaispojan matkaanlähtö, 1959
Vuosikymmenten valinkauhassa, 1960
Kohtalo miestä kuljettaa, 1960
Päin nousevan Suomen rantaa, 1962
Wilhelmi Malmivaara (1854 – 1922)
Född och död i Lapua.
Präst, politiker och poet. Plats att besöka: Lapua katedral.
Verk:


Kaita tie Jooanan kirjan valossa, 1900
Puolivuosisataa heränneiden keskuudessa, 1914
Milla Paloniemi (1983 – )
Född i Jalasjärvi, bosatt i Helsingfors. Paloniemi är verksam som serietecknare, illustratör och
grafisk formgivare. Hon debuterade 2004.
Verk:









Tassutellen, 2004
Kiroileva siili, 2006
Kiroileva siili, 2007
Kiroileva siili 2, 2008
Tassutellen, 2008
En vaan osaa!, 2008
Kiroileva siili 3, 2009
Kiroileva siili 4, 2010
En vaan osaa! 2, cartoon cookbook 2010
76
En av hennes huvudkaraktärer är en igelkott från Södra Österbotten:
Översättningar:
Under våren 2011 publicerar förlaget Sammako det första albumet om igelkotten ”Kiroileva siili”
på engelska under titeln ”The Cursing Hedgehog”. Några av stripparna har även översatts till
svenska och tyska.43
Samuli Paulaharju (1875 – 1944)
Född i Kurikka, död i Oulu.
Paulaharju var verksam som etnograf, folklivsskildrare och författare. I sina verk beskrev han
livet i Nordkalotten och Karelen. Han besökte även Norrbotten (Sverige) fyra gånger (mellan
1932-1936). Paulaharju berättar om Kurikka och Österbotten i Kytösavujen mailla, Rintakyliä ja
larvamaita och Suomenselän vieriltä. Platser att besöka: Kurikka museum och kulturhus har en stor
utställning om Paulaharju.
Verk (i urval):





43
Suomenselän vieriltä, 1930
Seitoja ja seidan palvontaa. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 1932
Härmän aukeilta, 1932
Tunturien yöpuolta, 1934
Ruijan äärimmäisillä saarilla, 1935
Läs mer om Milla Paloniemi på http://www.burningbridge.fi/authors/milla-paloniemi/ (hennes agentur)och
Paloniemis egen hemsida http://www.thecursinghedgehog.com/.
77






Kiveliöitten kansaa, 1936
Sompio, 1939
Rintakyliä ja larvamaita, 1943
Metsän satua ja totta, 1945
Vaeltaja tunturien maassa, 1947
Kytösavujen mailla – Kuvauksia Etelä-Pohjanmaalta, 2005
Översättningar:





Ödebygds Folk, 1966
Finnmarkens folk, 1973
Hågkomster från nordliga nejder, 1975
Lappmarks minnen, 1977
På Finnmarkens yttersta öar, 1982
Hellevi Salminen (1941 – )
Född i Lapua, bosatt i Vanda.
Salminen debuterade 1962. Hon skriver framförallt barn- och ungdomsböcker och är även
verksam som journalist. Salminen skildrar inte exakt Kauhava men när man läser hennes böcker
Käppyrä, Pikku sammakkoprinssi och Pekko ja Jänis Joplin kan läsaren känna att de utspelar sig i
Kauhava.
Verk (i urval):
Ungdomsböcker:









Mökkijuhannus, 1980
Aikalisä, 1980
Elämä on ehkä, 1986
Kymmenen pistettä neitsyydestä, 1987
Jerry, 1988
Neljä päivää Napsolahtisen elämästä, 1989
Käppyrä, 1991
Niin mieletön ikävä, 1995
Siipiä vaille enkeli, 2000
78
Barnböcker:





Pikku sammakkoprinssi, 1996
Pekko ja Jänis Joplin, 1998
Pojat ja pankkiryöstäjä, 1999
Naapuriin muuttaa noita, 2004
Tinjan keinukesä, 2007
Översättning:
Romanen Jerry (1988) översattes till danska, ”Ett virkeligt talent” (1991).
Antti Tuuri (1944 – )
Född i Kauhava, bosatt i Helsingfors.
Tuuri debuterade 1971. Han skriver noveller, romaner, dramatik, filmmanus, operalibretton och
facklitteratur. Han fick Nordiska rådets litteraturpris 1985 för En dag i Österbotten (Pohjanmaa,
1982). En stor del av hans verk utspelar sig i Österbotten. Författaren äger ett sommarhus i
Molpe.
Verk (i urval):
Romaner:














Pohjanmaa, 1982
Talvisota, 1984
Ameriikan raitti, 1986
Uusi Jerusalem, 1988
Maan avaruus, 1989
Rukajärven tiellä, 1990
Rukajärven aika, 1991
Rukajärven linja, 1992
Lakeuden kutsu, 1997
Eerikinpojat, 2001
Ullan kirja, 2002
Muukalaiset, 2003
Wallenberg, 2004
Taivaanraapijat, 2005
79

Kylmien kyytimies, 2007
Noveller:




Perhokalastuksen alkeet. Kuvitettu laitos, 1991
Suuri pieni maa. Kertomuksia Islannista, 1993
Suomi elää metsistään, 1996
Perhokalastus Pohjanmaalla: kalastuskertomuksia, 2006
Pjäser och filmmanus:







Pitti-poika, 1983
Maakunnan mies, 1986
Pohjanmaa, 1988
Talvisota, 1989
Ameriikan raitti, 1990
Rukajärven tie, 1999
Lakeuden kutsu, 2000
Libretton:


Sinapinsiemen, 2001
Vierivä kivi, 2008
Översättningar:
Svenska







En dag i Österbotten, 1985
Ån strömmar genom staden, 1983
Vinterkriget, 1989
Amerikaresan, 1990
Nya Jerusalem, 1991
Jordens vida rymd, 1993
Hem till Österbotten, 2000
Norska

Skjebnedag i Österbotten, 1986
80
Befintliga litterära turistmål samt påbörjade projekt i Södra Österbotten
I samband med inventeringen av författarskap i Södra Österbotten presenterade Tuulina
Tuominen tillsammans med arbetsgruppen Södra Österbotten en plan för en litterär färdväg.
Idén är att koppla ihop redan kända författare som kan väcka intresse även för mindre kända
författarskap längs vägen. Vägen baseras på de ovan beskrivna tio författarna och intressanta
platser kopplade till deras personligheter eller verk. Planen är att skapa en förbindelse mellan
modern litteratur och traditionell litteratur.
Rutten ska starta i Kurikka med Samuli Paulaharju. Övriga författare som ska kopplas till
Kurikka-destinationen är Orvokki Autio, Heikki Hemminki och Eira Pättikangas. Platser att
besöka är Kurrika Museum, kulturhuset och biblioteket.
Nästa stopp blir Ilmajoki där det planeras en sightseeingtur utifrån Jaska Filppulas romaner.
Övriga författare att uppmärksamma i Ilmajoki är Valdemar Rantoja, Katri Tapola och Virpi
Talvitie. Möjligt besöksmål är Koskenkorvan Trahteeri, en restaurang i gammal stil (med
möjlighet att både äta och bada bastu). Restaurangen ägs av författaren Martti Koskenkorva.
Tredje orten som ska ingå i turen är Jalasjärvi där fokus ska ligga på Milla Paloniemi och hennes
serieböcker. Därefter besöks Alavus med författarna Jani Nieminen och Artturi Järviluoma.
Rutten leder vidare till Kuortane där man kan bekanta sig med Heikki Klemettis verk i Heikki
Klemetti museet.
I Seinäjoki finns författarna Mirja Kuivaniemi, Jussi Matilainen, Jukka Sahlberg och Tuula
Matintupa. Platser att besöka är biblioteket, ett gammalt rallarhus (idag restaurang och hotell) och
Lotta Svärd museet. Många av de nämnda författarnas romaner handlar om samtidshistorien som
presenteras i olika museer i staden.
Nästa anhalt blir i Lapua. Författare här är Wilhelmi Malmivaara, Taina Latvala, Jyrki Tuulari. En
plats att besöka är Vanha Paukku (Kulturcentrum).
Turen slutar i Kauhava med författarna Antti Tuuri, Artturi Leinonen, Sari Peltoniemi, Heikki
Ylikangas och Hellevi Salminen. Ylihärma Art House visar en omfattande utställning om Artturi
Leinonen.
I november varje år arrangeras ”bokdagar” i Rytmikorjaamo (Seinäjoki) med författarbesök och
Poetry Slam-tävlingar.
I januari brukar Pohjanmaan Kirjailijat rf (Österbottens författarförbund) ordna ett
tvådagarsmöte kring olika teman.
I mars: Kirja-Matin päivä event (bokdag).
Gemensam databas tillsammans med Österbottens Förbund:
www.seinajoki.fi/kirjasto/kirjailijat/index.htm
81
2.4.5. Mellersta Finland – Keski-Suomi
Mellersta Finland består av 23 kommuner och ca 271 000 invånare. Centralorten är Jyväskylä.44
[ingen karta tillgänglig]
Författare i Mellersta Finland45
Ropponen Markku (1955 – )
Ropponen är bibliotekarie och författare. Han bor och arbetar i Jyväskylä. Han skriver framförallt
deckare med Otto Kuhala som huvudkaraktär. Även Kuhala är bosatt och arbetar i Jyväskylä.
Böckerna tar upp livet i staden och dess omgivning, de innehåller vissa hänvisningar till levande
personer. Ropponen har även skrivit noveller, romaner och radiopjäser.
Verk i urval:









Puhelu kiusaajalta, 2002
Kuhala ja musta juhannus, 2003
Kuhala ja viimeinen kesävieras, 2004
Linnut vaikenevat, Kuhala, 2005
Kuhala ja takapihojen tuonenvarjo, 2006
Kuhala ja kuoleman hipaisu, 2007
Suruaika päättyy, Kuhala, 2008
Kuhala ja hautausmaan risteys, 2009
Kuhala ja kevään ensi ruumis, 2010
Översättningar:
Ropponen har översatts till tyska och engelska.
44
Läs mer om regionen på www.keskisuomi.fi
Uppgifter från Raija Partanen, projektledare för kultur och kreativa näringar, Regional Council of Centre
Finland och medlem i referensgruppen.
45
82
Einari Vuorela (1889 – 1972)
Vuorela bodde och arbetade (som poet och lärare) i Keuruu. Han skrev främst om naturen och
årstidsväxlingar. I sin poesi provade han på olika former (bland annat sonetter). 1969 valdes han
till hedersdoktor i filosofi, Jyväskylä universitet.
Verk (i urval):







Runoja. Valikoima laajasta tuotannosta, 1947
Korpien takaa, 1948
Veräjäpuu, 1952
Tikan kannel, 1958
Puut ajattelevat, 1967
Kiurun portaat, 1971
Siintää himmeyden metsät, 1975 (postumt)
Befintliga litterära turistmål samt påbörjade projekt i Mellersta Finland
Otto Kuhala tur, Jyväskylä
Rundtur i Jyväskylä baserat på Ropponens böcker om detektiven Kuhala.
www.dekkariseikkailu.fi/ (information endast på finska)
Einari Vuorelas hem, Keuruu
www.keuruu.fi/kirjailijakoti_vuorela.html (information endast på finska)
Runebergutställning, Säätyläiskotimuseo
J L Runeberg arbetade två år som lärare i Mellersta Finland.
www.avoinmuseo.fi/museokohde.php?id=37oqwpm6Pr5_m1awUVN2Vw
(information endast på finska)
Keski-Suomen Kirjailijatalo – Central Finland Writers House, Jyväskylä
Författarhuset delas av Mellersta Finlands författarförening och Mellersta Finlands
amatörförfattarförening. Huset erbjuder arbetsrum till författare, det finns kök, bastu och
mötesrum samt en stipendiebostad. Det ordnas litterära aftnar, skrivarkurser, utställningar, m.m.
Författarhuset i Jyväskylä grundades 1989 och var det första i Finland. Det ingår i nätverket
HALMA (The European Network of Literary Centres).46
46
Läs mer om huset på följande hemsidor: http://www.kirjailijatalo.ma-pe.net/?page_id=4
http://www.halma-network.eu/en/houses/writers-house-jyvaeskylae.html
83
Citat från den engelskspråkiga hemsidan om Författarhuset i Jyväskylä:
Finnish is a smart language. "Kulttuurin tila" means "the condition of culture".
However, "tila" does not only mean "condition" but also "place". For us Finnish, it
seems self-evident and natural that when speaking of the condition of culture, one
also means the place at which culture is at home.
It only makes sense to speak of the condition of culture if there is some place reserved
for this culture. When examining the etymology of the word "tila", it becomes even
more obvious: originally, "tila" not only means "condition", "place" or "space", but
also "bed". In Estonian, which is closely related to Finnish, it furthermore means "road
condition" and "weather situation", and makes us think of the climate and a nature
with friendly intentions. The Germanic archetype of the word also describes the
"place" or "ground", and is still included in the German word “Ziel” (aim, goal) and the
Swedish preposition "till" ("to the", "towards"). This almost summarizes everything a
house of literature can possibly mean for the culture of a town: It is a meeting place,
where people gather around literature. There is a climate favourable to literature, we
register a stable friendly weather situation. There is also a bed for a visiting writer to
spend the night in. For others it is a resting place to revive the spirit.
(text: Hannele Huovi)
Databas
Det finns en databas47 som sammanställdes och underhålls av Stads- och Regionalbiblioteket i
Jyväskylä. Databasen är endast tillgänglig på finska.
47
Adress till databasen: http://www3.jkl.fi/kirjasto/kirjailijat/index.htm
84
3. Erfarenheter av andra projekt och rapport om aktuell forskning
3.1. Plats, regionalitet och periferi – några reflektioner
En plats är geografisk, en punkt på en karta i en region. En plats kan också vara en kontext där
sociala relationer skapas. En plats betydelse och användbarhet formas i möten och flöden mellan
människor och objekt.48 Konkurrensen mellan platser är idag global. Globaliseringen består av två, som det
kan tyckas, paradoxala huvudtrender – å ena sidan homogenisering och å andra sidan regionalisering som
eftersträvas genom exempelvis positionering av rumsliga identiteter. Platser befinner sig mitt i detta spänningsfält.49
Globaliseringen innebär att balansen mellan periferi och centrum förändras. Perifera platser
uppvärderas, särskilt i kulturellt hänseende. I Kulturens Kraft (2010) skriver Lisbeth Lindeborg:
Tidigare tvingades periferierna att blicka mot centrum och adaptera sig efter deras
regler. Men med regionaliseringen vänder de bort blicken från centrum och ser åt
andra håll för att med kulturens hjälp hitta sin egen identitet och en ny plats i det
europeiska och globala sammanhanget (Weihe-Lindeborg, 2001/2005: 77-79). Det är
mot den bakgrunden som också de gränsöverskridande samarbetena, som
gränsregionerna, nu gör entré som nya arenor för kultur och kreativitet. (s. 415)
En plats identitet skiljer sig för lokalbefolkningen och turister. Medan lokalbefolkningen ser
”platsen” som en del av sin lokala hemmiljö, är den för turisten en destination som innehåller
attraktioner och aktiviteter. Platsens symbolvärde ska attrahera både turister, lokalbefolkningen,
företag och potentiella inflyttare.50 Det är viktigt att en plats har en tydlig identitet när den
utvecklas till en turistisk besöksattraktion. En stark identitet ger en stad och region dess profil. I ett Europa
med allt fler kulturplatser ökar konkurrensen dem emellan. Desto mer avgörande blir det att understryka platsens
”personlighet”. Viktigt är att platserna profilerar sig från varandra. Detta sker bland annat med hjälp av
kulturens kraft […].51
För att en plats ska bli konkurrenskraftig som turistmål krävs att den kan ge gästen en berikande
upplevelse – och inte bara en bra produkt eller grundläggande tjänst.52 För att lyckas med det krävs att olika
aktörer i en region samarbetar. I en rapport från OECD, The impact of Culture on Tourism (2009)
betonas vikten av samarbete för att kultur ska bli en ekonomisk utvecklingsfaktor. Rapporten tar
upp betydelsen av att kultur- och turismsektorn samverkar och att även privata entreprenörer
engagerar sig i regionens utveckling. Vikten av samarbete på olika nivåer nämns genomgående i
forskningslitteraturen och rapporter kring kreativa näringar. Att regioner även arbetar
gränsöverskridande anses alltmer nödvändigt:
Gränsöverskridande samarbete tillför en annan dimension på regional utveckling och
rätt utnyttjade kan interreg-programmen utgöra effektiva verktyg i tillväxtarbetet.
Samarbete i partnerskap med andra regioner och länder ger nya perspektiv och
insikter som kan stärka organisationens sätt att arbeta. Det blir allt viktigare för
48
Jfr Ek, 2007, s. 13 ff.
Aronsson (m. fl.), 2007, s. 110.
50
Ibidem s. 116 f.
51
Linderborg (m. fl.), 2010, s. 424.
52
Aronsson (m. fl.), 2007, s. 139.
49
85
kommuner och regioner att se sig själva i ett större sammanhang och att utveckla sin
potential för att kunna konkurrera med andra. Genom att samverka kring
gemensamma problem och utmaningar skapar regionerna en kritisk massa.
Kompetenser inom olika utvecklingsområden kan tas tillvara och regionen eller
53
samarbetsområdet i sin helhet kan stärkas.
Projekt inom Mittnorden som redan bygger på befintliga samarbetsstrukturer lyfts fram som
positiva exempel i rapporten ovan. En tydlig politisk förankring nämns som en viktig
förutsättning för lyckade projekt.
En litterär hållplats kan både vara en existerande geografisk plats och en fiktiv plats. Vissa
författare använder sig av geografiska platser i sina verk (ibland med en viss fiktionalisering),
andra skapar fiktiva platser som kan tillhöra en geografisk region:
Min favoritplats existerar inte i sinnevärlden: Siklax, den ort där mina två senaste
romaner utspelas. Siklax ligger vid kusten i Sydösterbotten och är en kommun med
omkring 7 000 invånare, präglad av jordbruk, växthusodling och pälsfarming. Jag
har gjort Siklax till ett eget litet universum, där jag kan styra och ställa suveränt.
Siklax är en plats där berättelserna föds och galenskapen frodas. Det är den
vackraste platsen på jorden – mellan slätten och det grunda havet. Där är himlen
stor.
Så skriver författaren Lars Sund.54 Carina Sjöholm, Lunds universitet, forskar om litterär turism.
Hennes forskningsprojekt har titeln: ”Resor i böckers och författares fotspår. En kulturanalytisk
studie av litterär turism”. I några artiklar och rapporter har hon tillgängliggjort en del av sin
forskning. I ”Att äga rum – Litterär turism som resor i heterotopierna”55 beskriver hon skillnaden
mellan geografiska och litterära platser:
Oberoende inspirationskälla ser man platserna och landskapet genom böckerna man
läst eller filmerna man sett. Platsen i sin nya kontext blir till genom läsefrukterna eller
filmupplevelsen. Samtidigt som en litterär text kan beskriva en fysisk plats oerhört
noggrant så kan alltså läsaren med hjälp av sin fantasi (och erfarenhet förstås) göra
platsen [till] något annat, till sin imaginära plats, genom att ändra om och personifiera
utifrån sina läserfarenheter. Det är läsaren som skapar platsen, inte författaren. (s. 6).
53
Ivarsson, Ellinor: Nya dimensioner på regional utveckling: erfarenheter från gränsöverskridande samarbete
[om svenska aktörers medverkan i Interreg III B programmet för Östersjön under 2000-2006], Sveriges
kommuner och landsting (2008), s. 49 f.
54
Citatet är hämtat från ”Ord i tiden – nutida finländska författare”,
http://kirjailijat.kirjastot.fi/sv-fi/kirjailija.aspx?PersonId=158&PageContent=-5.
55
Kulturella Perspektiv, 2010:1, årg. 19, s. 2-11.
86
Det är viktigt att ha i åtanke att litterära hållplatser besöks både av människor som har läst
böckerna i fråga men även av sådana som (ännu) inte har gjort det. Det är därför viktigt att
besöksmålet har något att erbjuda för båda besöksgrupper. Enligt Sjöholm handlar litterär turism
om en blandning mellan ”det offentliga” och ”det privata”: Det är den offentliga boken som vem som
helst kan ta del av och den privata, egna tolkningen av boken som uppstår vid läsning. Det är kort sagt en
kulturell process som kan pendla till ett offentligt stadium igen när boken/författaren ger upphov till litterär
turism […].56 Det litterära landskapet blir enligt Sjöholm således både en offentlig plats och ett
privat fält. Privat syftar då både på författarens privata liv och på besökarens privata upplevelse.
Platsen blir till en produkt som pendlar mellan det offentliga och det privata.
Litterär turism handlar om att iscensätta människors upplevelser, både verkliga och fiktiva. Platsen
konsumeras, ofta i något som kan ses som en lek eller ett spel. Att vara någonstans där man aldrig har varit förut
och ändå känna platsen in på bara kroppen.57
För att med hjälp av litterära hållplatser skapa kreativa landskap i Mittnorden krävs samarbete
mellan författare, bibliotek, universitet/folkhögskolor, politiker och turismnäringen. Nedan
presenteras några exempel på hur ”litterär turism” kan se ut i praktiken.
3.2. Hur litteratur blir till besöksmål – några exempel från Sverige
Västergötland – Arn Magnusson
Jan Guillous Arn-böcker (som även filmats) har blivit till en stor turistmagnet i Västergötland.
Guillou har vävt ihop en fiktiv person (Arn) med den svenska historien och geografiska platser
som Varnhem, Forshem och Aranäs. Idag kommer stora mängder turister till dessa platser.
Namnet ”I Arns fotspår” är skyddat och man har varit noga med kvalitetssäkringen av projektet.
För att använda sig av namnet i marknadsföringen krävs tillstånd från Västergötlands museum.
Museet har även utbildat officiella Arnguider.58
Ystad – Wallanderland59
Henning Mankells böcker om kommissarie Wallander (samt filminspelningarna av dessa) har
lockat turister till Ystad, där de kan delta i vandringar i Wallanders fotspår, besöka hans
favoritcafé och även filmstudion med rekvisita från filmerna.
56
Ibidem s. 8.
Sjöholm, Carina, 2008, s. 216.
58
Mossberg (m. fl.) 2006, s. 130 ff.
59
För en utförlig beskrivning av Wallanderturismen i Ystad se: Sjöholm 2008.
57
87
Vimmerby – Astrid Lindgrens värld60
Upplevelsepark med Astrid Lindgrens sagor och figurer som grund. I parken finns uppbyggda
miljöer ur Astrid Lindgrens böcker, det visas teater- och sångföreställningar. Ett flertal butiker
lockar mer souvenirer. Parken har en egen stugby och campingplats, man samarbetar även med
övrigt närliggande boende (paketerbjudanden).
Det man kan konstatera är att det krävs ett stort namn (författare och/eller karaktär) samt oftast
en filminspelning för att litteratur kan bli en turistmagnet under längre tid. I t.ex. Pajala, som
sattes på kartan av Niemis bok ”Populärmusik från Vittula” (plus film) har man gjort en karta
med besöksmål. Turistströmmen avtog dock ganska snart.61
En fråga man bör ställa sig är alltså vilka författarnamn i de mittnordiska regionerna som har
tillräckligt stor dragningskraft för ett större projekt. Det krävs både investeringar och intresse från
både befolkning och författaren för att kunna hålla ett projekt levande. Ett litterärt besöksmål
behöver innehålla mer än bara information om en författare, den ska bjuda på upplevelser,
mervärden och spänning. En skylt på en gård räcker inte (se kapitel 7).
3.3. ”Litterär Turism i Norr” – erfarenheter från ett projekt i Västerbotten och Norrbotten
”Litterär Turism i Norr” är ett treårigt projekt (2008 – 2011) i Västerbotten och Norrbotten.
Projektet ägs av Länsbiblioteket i Västerbotten och medfinansieras av Europeiska unionens
regionala utvecklingsfond. Övriga medfinansiärer är Västerbottens läns landsting, Norrbottens
läns landsting, Umeå kommun och Skellefteå kommun.62
Syftet med projektet är:





Att stärka, utveckla och marknadsföra starka varumärken med litterära anknytningar i
länen
Att utveckla samt stärka kulturturismen i länen
Att nationellt/internationellt marknadsföra samt profilera länen kulturturistiskt
Att skapa, utveckla samt marknadsföra produkter och tjänster inom litterär turism i länen
Att stärka samt utveckla litteraturbranschen i länen
Annika Eriksson, vikarierande projektledare i Umeå säger att huvuduppgiften har varit att skapa
en turistisk infrastruktur (t.ex. sätta upp skyltar) samt att stötta andra lokala projekt med
framförallt marknadsföringsinsatser.63 Målet har varit att stötta och hjälpa till, men att låta
besöksmålen jobba självständigt för att det ska vara något kvar även när projektet tar slut. Mycket
60
Se www.alv.se
Se Lundström, 2011, s. 28.
62
Totalkostnad för projektet: 4 704 100 Sek, varav 2 343 300 Sek från EU’s regionala utvecklingsfond.
63
Samtal i Umeå 2011-03-17
61
88
fokus har lagts på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg men även på mer lokala/regionala
evenemang som Umeå Littfest och Berättarfestivalen i Skellefteå. Marknadsföring har delvis även
skett på utländska mässor, t.ex. bokmässan i Helsingfors. Projektet har skapat nätverk för
erfarenhetsutbyte mellan ideella organisationer och turismarrangörer. 2011 producerades en
folder, Litterära platser i Västerbotten & Norrbotten. Den har även översatts och getts ut i en engelsk
version. Den totala kostnaden för 28 000 ex (20 000 svenska och 8 000 engelska) var ca 460 000
Sek. Foldern skickas ut till turistbyråer i hela Sverige, planer finns att även sprida dem i Norge
och Finland. Projektet har även initierat en litterär guideutbildning på folkhögskolor i regionen.
Då Annika Eriksson har kommit in sent i projektet som vikarierande projektledare (hon började
2010-10-01) har jag även ställt några frågor via mejl till den tidigare projektledaren Annette
Kohkoinen (se bilaga 2). Enligt Kohkoinen har projektets syfte varit att bygga upp en
infrastruktur kring litterär turism, vilket har varit tidskrävande, samt gemensam marknadsföring
av de olika besöksmålen. Störst effekt gav marknadsföringen på bokmässor (Bok & Bibliotek
samt lokala mässor i Västerbotten och Norrbotten). Hon poängterar också vikten av
erfarenhetsutbyte mellan olika besöksmål samt samarbetet med turismorganisationer.
3.4. Mid Nordic Filmcommission
Mellan 2008 – 2011 pågår projektet ”Mid Nordic Filmcommission”, ett treårigt Interregprojekt
mellan Jämtlands län och Tröndelag. Totalt omsatte projektet 8 miljoner Sek, varav hälften av
den svenska delen finansierats via Europeiska regionala utvecklingsfonden. Övriga finansiärer i
Sverige är länsstyrelsen, landstinget och KK-stiftelsen. Projektet ägs av Filmpool Jämtland. Syftet
med projektet var att utveckla och marknadsföra regionerna Jämtland och Tröndelag som
nationella och internationella produktionsplatser för film, video och multimedia. Två
filmkommissionärer, en i Östersund och en i Trondheim har arbetat med projektet.
Målsättningen var att skapa arbetstillfällen och utveckla filmturismen i regionen.64 Som
Lundströms följdforskarrapport visar har projektet genererat en samhällsekonomisk vinst för
regionen. Förväntningarna om utvecklingen av litterär turism har dock inte uppnåtts. Lundström
studerade filmproduktionen ”Varg” som till stor del spelades in i byn Valsjöbyn, Jämtlands län
under perioden 2006 – 2007 (dvs. innan projektet Mid Nordic Filmcommission startade).
De förväntade effekterna har hittills uteblivit när det gäller filmen Varg. Från
Turistbyråns sida har man noga informerat besökare om att filmen spelades in i
Valsjöbyn, man har också erbjudit en särskild busstur på filmtema, vilken tyvärr inte
rönt något större intresse under sommarsäsongen 2009. *…+ Trots att inspelningarna
som sådana blev mycket lyckade och alla inblandade var nöjda med själva
filmprojektet har de mer långsiktiga effekterna hittills uteblivit. Som turistprojekt
betraktat måste Varg betraktas som misslyckat, vilket har flera både rimliga och
förklarliga skäl. Den kanske viktigaste faktorn är att det fattades möjliga
entreprenörer som hade kunnat driva utvecklingen av Valsjöbyn som besöksmål.
(Lundström 2011, s. 31.)
64
Lundström 2011, s. 8 f.
89
Per Hjärpsgård, filmkommissionär i Jämtlands län skriver i ett mejl (2011-04-15) att
han för en dialog med diverse nationella samt internationella producenter kring speloch reklamfilm i regionen under 2011 och 2012. Planering för spelfilm finns även för
2013. Producenter hör av sig och visar intresse för regionen, vilket naturligtvis är kul och
motiverande, samt att regionen börjar få upp ögonen för denna näring, skriver Hjärpsgård. I
dagsläge är inga regionala författare aktuella för en filminspelning, något som kanske
kan ske i framtiden: En av många ambitioner jag har är att ta vara på våra lokala författare
som skriver mycket bra och intressanta berättelser och som jag ser kan filmatiseras. Hjärpsgårds
önskan är att bygga upp en manusbank i regionen, berättelser som kan erbjudas
producenter och som är unika för länet. Kriteriet ska då vara att boken ska filmas i
regionen. Projektet ”Mid Nordic Filmcommission” avslutas i maj. Möjligen blir det
en fortsättning med turistnäringen (JHT). Om det blir en fortsättning kommer
filmkommissionen att arbeta i Jämtland/Härjedalen men samarbeta med Tröndelag
om utbildningar och kurser med mera.
90
4. Litterära resurser i Mittnorden – en analys
4.1. Norge
4.1.1. Sør-Trøndelag fylke
Inventeringen visar att det finns en stor mångfald av författarskap i regionen: Såväl
”kulturarvsförfattare”, kommersiellt framgångsrika deckarförfattare samt barn- och
ungdomsförfattare. Referensgruppen har dessutom i sitt underlag till inventeringen påpekat att
det finns en rad unga talanger i regionen.65 Det finns redan en del litterära besöksmål (mestadels
knutet till kulturarv) som kan utvecklas ytterligare. Det finns goda möjligheter att skapa turism
kring t.ex. Anne B Ragdes succétrilogi Berlinerpoplene som gick både som norsk och svensk tvserie. Många, både norska och utländska, historiska och nutida författare har skildrat Trondheim i
sina verk.66 Här skulle man kunna arbeta med litterära stadsvandringar på olika språk och kanske
med hjälp av dramatiseringar. (Se även sidan 108, ”Staden i Litteraturen”.)
Det finns två intressanta litteraturfestivaler i regionen, Trondheim (på våren) och Røros (på
hösten). Med hjälp av paketerbjudanden (festivalpass, mat, logi, guidning) borde man kunna locka
även litteraturintresserade turister till dessa festivaler. Båda festivalerna ligger relativt nära den
svenska gränsen och brukar även ha svenska författare på sitt program.
Norsk Forfattarsentrum Midt-Norge, Trøndersk forfattarlag, Trondheim Folkebiliotek och Sør
Trøndelag fylkesbibliotek (m.fl.) har börjat arbeta aktivt för att få ett litteraturhus i staden.
Nyligen har Fritt Ord gett 200 000 Nok till en förstudie.
Det finns en författardatabas (gemensamt för Sør-Trøndelag och Nord-Trøndelag) på
”Kulturnett Trøndelag”.67
65
Författarna är följande: Ellen Grimdmo Foros, Marthe Huke, Kristin Ribe, Ingrid Storholmen, Carl Frode Tiller
(nominerad till Nordiska Rådets Litteraturpris 2011), Gunnar Wærnes. ”Disse forfatterne representerer de
viktigste talentene i dag, og de vil bli enda mer betydningsfulle framover. Forfatterskapene deres er imidlertid
ennå ikke store nok for å kunne gi større ringvirkninger innen litterær turisme, men det er viktig å være våken
for nutidige talenter for å sikre nyskaping. (Kommentar av Hilde Vistnes)
66
Läs mer på: http://www.trondheim.com/content/238825/Trondheim%20i%20Litteraturen
67
http://trondelag.kulturnett.no/show.aspx?p=1533
91
SWOT-analys av litterära resurser i Sør-Trøndelag fylke
STYRKOR (INTERNA)
SVAGHETER (INTERNA)
Ett antal befintliga besöksmål kring det
litterära kulturarvet
Gemensam marknadsföring av redan
befintliga turistmål saknas
Kommersiellt framgångsrika
deckarförfattare som bor i och skriver om
regionen
Deckarförfattarnas potential som
turistmagnet (t.ex. Berlinerpoplene) har
ännu inte tillvaratagits
Unga talanger bosatta i regionen
Samarbete med turismorganisationer/
entreprenörer bör etableras
Två litteraturfestivaler (Trondheim, Røros)
Trondheims universitet
Planer på ett Litteraturhus
MÖJLIGHETER (EXTERNA)
Intresset för litterär turism är växande
HOT (EXTERNA)
Andra regioner i Norge har kommit längre
med sina satsningar på litterär turism68
Möjligheter till gränsöverskridande projekt
finns (EU-finansiering, Nordisk Kulturfond)
Samarbete med Nord-Trøndelag
68
Som ett exempel kan satsningen på Sigrid Undsets roman Kristin Lavransdatter nämnas, se:
http://www.kristinlavransdatter.no.
92
4.1.2. Nord-Trøndelag fylke
Ett besöksmål kring Olav Duun är på väg att skapas (hans barndomshem öppnar sommaren
2011). Det som behövs för att locka turister är att olika evenemang knyts till platsen samt att ett
samarbete med hotell/pensionat och restauranger i närheten etableras.
Även i Steinkjer har man kommit en bit på väg. Kristofer Uppdals födelsegård går att besöka, på
biblioteket finns en utställning, skyltprojekt har påbörjats. Man skulle kunna ordna guidade turer
som besöker de olika platserna.
Projektet ”Litteraturhus Nord-Trøndelag” är intressant genom att det använder befintliga
bibliotek och försöker utveckla dem till litteraturhus. Tyvärr fick projektledaren information om
projektet först 2011-04-15 och det saknas tid för en mer ingående analys av projektet.
SWOT-analys av litterära resurser i Nord-Trøndelag fylke
STYRKOR (INTERNA)
Besöksmål kring Olav Duun under
uppbyggnad
Ett antal aktiviteter kring Kristofer Uppdal i
Steinkjer
SVAGHETER (INTERNA)
Relativt få författarskap
Samarbete med
turismorganisationer/entreprenörer bör
etableras
Lokal entusiasm
Projekt ”Litteraturhus Nord-Trøndelag” som
arbetar aktivt med litterära arrangemang i
regionen
MÖJLIGHETER (EXTERNA)
Intresset för litterär turism är växande
HOT (EXTERNA)
Andra regioner i Norge har kommit längre
med sina satsningar på litterär turism
Möjligheter till gränsöverskridande projekt
finns (EU-finansiering, Nordisk Kulturfond)
Samarbete med Sør-Trøndelag
93
4.2. Sverige
4.2.1. Jämtlands län
Inventeringen av de litterära resurserna i Jämtlands län visar på en stor bredd. Länets litterära
karta innehåller både författarskap av stort kulturarvsintresse (Aksel Lindström, Wilhelm
Peterson-Berger) och nu levande aktiva författare. Det finns redan ett antal etablerade litterära
besöksmål i länet som kan och bör utvecklas ytterligare. Konstateras kan dock att de enskilda
författarskapen troligen inte förmår locka turister i en större omfattning om det inte avsätts
medel för att arrangera upplevelser och kringaktiviteter. De flesta av de befintliga turistmålen är
oftast bara öppna sommartid. Möjligheter att förlänga säsongen bör undersökas.
Det har hittills inte satsats på litteraturen som en viktig del i länets identitet. Det krävs tydliga
insatser både för att öka kunskapen och intresset för den litterära identiteten samt för att skapa
utvecklingsmöjligheter för lokala författarskap. Att arbete med ”FUNK” (se sidan 7) anses vara
en användbar strategi.
Allan Edvall, Hissmofors Folkets Hus
Hissmofors Folkets hus invigdes 1923 och är numera ett byggnadsminne. Under ett par år
arrangerade Folkets Hus-föreningen ”Allan Edwalls värld”. Evenemanget pågick under två
sommarveckor och omfattade en fotoutställning och dagliga gästspel av i första hand artister från
länet. Idag finns ett ”Kulturcafé” som ordnar kulturarrangemang med lokala och ”nya” ännu ej
etablerade kulturutövare från regionen. Här finns goda möjligheter att uppmärksamma Allan
Edwall mer kontinuerligt, t.ex. genom en permanent fotoutställning och återkommande
evenemang kring hans skapande.
Carl-Göran Ekerwald
Möjligheten att tillgängligöra hans stuga i Namn/Svindalen för besökare eller ev. stipendiater bör
undersökas närmare. Även Svenstavik är en plats med starka kopplingar till hans författarskap.
Kerstin Ekman, ”Vargskinnstrilogi” och filmen ”Varg”, Valsjöbyn
I samband med utgivningen av ”Vargskinnstrilogin” väcktes idén att använda miljöerna kring
Valsjöbyn som litterärt turistmål av Krokoms Turistbyrå (Anneli Åman). En projektplan skrevs
”Vargskinn – en aktivitet för att utveckla turismen i Krokoms kommun”. Projektet planerades
starta sommaren 2004 och pågå till sommaren 2006. Författaren Kerstin Ekman ställde sig dock
negativ till en förfrågan att få använda hennes namn och böcker i sammanhanget. Hon menade
94
att hon beskrev fiktiva och inte geografiska platser i sina verk.69 Projektet realiserades aldrig.
2006-2007 inspelades filmen ”Varg” i Valsjöbyn och både miljön och romanerna
uppmärksammades ytterligare (Se även kapitel 3.4.). Möjligen borde man kunna ställa ytterligare
en förfrågan till Kerstin Ekman och där kanske just föreslå att projektet ska tematisera skillnaden
mellan fiktiva och geografiska platser. Detta kräver dock ett grundligt förarbete och ett
diplomatiskt tillvägagångssätt. Området kring Valsjöbyn skulle möjliggöra ett gränsöverskridande
projekt med Norge. Nackdelen är att det nu har gått några år sedan böckerna och filmen släpptes,
aktualiteten i satsningen är inte längre given. Å andra sidan är Ekman en författare som både
älskas och läses av många, både inom och utanför Sverige.
Aksel Lindström
Bussresorna kring Aksel Lindströms författarskap borde kunna utvecklas av ett professionellt
turismföretag. De ideella krafterna i sällskapet räcker inte till för att arrangera och marknadsföra
sådana resor i större skala. Möjligen skulle man kunna koppla fler författarskap till en sådan resa
som då även kunde innehålla övernattningar.70 Ett författarskap som skulle kunna locka turister
som är intresserade av historia/kulturarv.
Bodil Malmsten
Det verkar finnas underlag för att skapa turism kring Bodil Malmstens författarskap. Under våren
2011 fyllde hon Storsjöteatern i Östersund två kvällar i rad med sin föreställning ”Enligt Bodil
Malmsten”. Även i resten av Sverige har delvis extraföreställningar getts. Möjligheten att
tillgängliggöra hennes barndomshem i Bjärme för besökare bör undersökas närmare.
Kulturcentrum Mankell, Sveg
Kulturcentrum Mankell saknar i dagsläge (mars 2011) ekonomiska medel för att driva en
meningsfull verksamhet. Visionerna som nämns på centrets hemsida är långt ifrån uppfyllda:
Kulturcentrum Mankell ska vara samlingspunkten för kulturen i Härjedalens kommun
med omnejd. Teaterensembler, poeter, musiker, konstnärer ska alla kunna ha ett
ställe att synas och höras på.
Långsiktigt ska det vara en träffpunkt och skrivplats för författare. De som vill
koncentrera sig på sitt skrivande ska kunna komma hit och hitta en stimulerande och
rogivande miljö. Skrivarlya, researchmöjligheter m.m. ska ge förutsättningar för
utveckling. Kulturcentrumet ska vara en plats för möte och diskussion författare
emellan.
69
Ekman har dock medverkat med texter till en hemsida: www.hotagensminne.se där hon både beskriver sitt
möte med trakten och publicerar citat ur sina verk med anknytning till regionen. Läs mer om turism i följd av
filminspelningar i Lundström, 2001, s. 27 ff.
70
För uppslag om platser att besöka (både kring Lindströms liv och hans böcker) se: Jonsson, Torsten: Aksel
Lindström och hans tid, 2004.
95
För att visionen ska kunna uppnås krävs det att aktiviteter anordnas och medel tillförs. Enligt
Lasse Lohmander har efter invigningen 2007 varken en föreståndare anställts eller budget skapats
för att ge Kulturcentrum Mankell en varaktig verksamhet.71
Planer för Kulturcentrum Mankell:
Lasse Lohmander har författat en skrivelse ”Kulturcentrum Mankell – ett centrum för
berättande”72 där han preciserar mål och syfte samt åtgärder för Kulturcentrum Mankell:
Den ursprungliga tanken, att skapa ett besöksmål kring Henning Mankell och hans
författarskap, har efter hand kommit att vidgas till att omfatta ett vidare
kulturbegrepp. Målet måste vara att skapa en nationell och internationell mötesplats
för berättande av olika slag genom: utställningar, litteratur, musik, teater, dans, foto,
film m.fl. – gärna i tvärkulturella former. Möjlighet att skapa en bestående och
uppskattad evenemangsmiljö med tonvikt på skrivande och författarskap.
I skrivelsen ger Lohmander ett flertal förslag för aktiviteter kopplade till Mankellcentret (se bilaga
3)
Lohmander uppskattar att det krävs 250 000 – 300 000 Sek i löpande anslag per år plus tillägg för
inventeringar samt lön till en föreståndare för att kunna realisera aktiviteterna.
Lohmanders förslag är intressanta men kanske något spretiga. Det verkar svårt att gå från nästan
ingen aktivitet till en sådan omfattande verksamhet. Förutsättning för att Kulturcentrum Mankell
kan bli ett levande kulturcentrum är att medel avsätts för att anställa en föreståndare samt för att
finansiera aktiviteter. Ett tomt och tyst Kulturcentrum lockar varken till sig lokalbefolkning eller
turister. Centrumet behöver dels en verksamhet som riktar sig till lokalbefolkningen (t.ex.
ungdomsverksamhet, skrivarcirklar) och dels en verksamhet som riktar in sig på tillresta besökare.
Chansen att locka Wallanderturister från Ystad till Sveg anses vara liten. Snarare ska centrumet
hitta sin egen nisch, visa ”en annan sida av Mankell” som man även beskriver på hemsidan. Till
exempel kunde en satsning mot forskning göras och samarbete med lämplig
folkhögkola/högskola/universitet inledas. Kulturcentrum Mankell borde även samarbeta mer
med stipendiaterna på Mankells gård i Överberg.
För att vara attraktivt för turister bör centret erbjuda aktiviteter och förställningar. Här är ett
samarbete med turismorganisatörer (skapandet av turistpaket, marknadsföring) viktigt.
Kulturcentrumet behöver en ordentlig nystart, till exempel med en (professionell) uppsättning av
Mankells opublicerade manus som kommunen har köpt. Möjligheten att turnera runt med
uppsättningen (t.ex. i samarbete med Riksteatern) och på detta sätt marknadsföra Kulturcentrum
Mankell bör undersökas.
71
Mejlväxling med Lasse Lohmander (kultursekreterare och före detta projektledare för Kulturcentrum
Mankell), 2011-03-01.
72
Skrivelsen ska överlämnas till Härjedalens kommun under våren 2011.
96
Sagoön borde kunna kopplas till Mankells böcker om Joel, t.ex. omvandla bron till en liten
järnvägsbro, där barnen kan klättra över (som Joel, fast med sele – som en höghöjdsbana).
Intressant vore att utveckla skyltprojektet kring Joel-böckerna genom att också våga lyfta fram
den ”mörka sidan” i dem, dvs. Joels längtan bort från Sveg. Ett sätt att använda litteraturen för
att t. ex. diskutera in-/utflyttning med ungdomar/skolelever på orten.
Sommarhagen (Wilhelm Peterson-Berger), Frösön
Sommarhagen är ett fungerande besöksmål under några få sommarveckor. Under de senaste åren
har dock besöksantalet sjunkit. Under 2010 hade Sommarhagen drygt 8 000 besökare totalt
(museibesökare, konsertbesökare, besökare i caféet och butiken).73
Verksamheten har hittills finansierats av STIM-intäkter. Sista året då intäkter kommer in till
stiftelsen är 2012. Därefter saknas ekonomi för att hålla Sommarhagen öppen som tidigare.
Stiftelsen undersöker nu möjligheter för att söka stöd för verksamheten. Även möjligheten att
verksamheten kan drivas av annan aktör än stiftelsen (som äger fastigheten) är under utredning.
Möjligheter att kunna vara ett besöksmål under en större del av året samt en tydlig koppling till
Wilhelm Peterson-Bergers litterära verksamhet bör studeras närmare. I dagsläge finns det inte
underlag för någon större litterär turism kring Peterson-Berger.
”Bärböckerna”, Eva Swedenmark/Annica Wennström
Förlaget planerar en ”Bärboksdag” i juni 2011, ev. även en skrivarworkshop tillsammans med
författarna Eva Swedenmark och Annica Wennström. Här finns goda möjligheter att
sammanlänka mat och böcker (Östersund är mathuvudstad 2011) på ett mer
lättsamt/underhållande sätt samt att samarbeta med ett förlag i regionen.
Beppe Wolgers Museum, Öhn (Strömsund)
Sommaren 2010 hade museet 2 700 besökare.74 Ett väl fungerande besöksmål i länet. Möjligen
(om det är önskvärt) skulle besökssiffrorna kunna ökas genom ytterligare marknadsföring och
evenemang som riktar sig till utvalda målgrupper. Här skulle man t.ex. kunna samarbete kring
animerad film (kurser, konferenser) tillsammans med Filmpool Jämtland.
Filmen Dunderklumpens inspelningsplatser i Frostviken (t. ex Brakkåfallet där Blomhåret
sjunger) borde kunna synliggöras i samarbete med Beppe Wolgers Museum genom att erbjuda
turer som innehåller ett besök på museet med vidare färd till Jormlien med omnejd.
73
74
Uppgifter från Ulrica N Ljungh, Peterson-Berger Stiftelsen (mejlväxling 2011-03-01).
Information från Camilla Wolgers, mejlväxling 2011-03-16.
97
Litterära stadsvandringar, Östersund
Det existerar en citatsamling75 med ett urval citat kopplat till staden Östersund som kunde bilda
underlag för ett ev. skyltprojekt (se ”Staden i litteraturen”, s. 108).
SWOT-analys av litterära resurser i Jämtlands län:
STYRKOR (INTERNA)
SVAGHETER (INTERNA)
Mångfald av författarskap
Få författare som är tillräckligt kända
Ett flertal regionala förlag
Regionala författare och förlag har svårt att
nå en nationell (och internationell) publik
Litterära sällskap som värnar om kulturarvet
Författarutbildningar på högre nivå saknas
Skrivarkurser på Birka Folkhögskola samt av
lokal företagare
Få offentliga medel satsas på litteratur
Utvecklingsbara geografiska miljöer som kan Konkurrens mellan idrott och kultur (vad
kopplas till författarskap
gäller investeringar, projektmedel)
Ett antal befintliga litterära turistmål
Ideellt engagemang
Litteratur är ingen prioriterad konstart
Länsbiblioteket saknar en databas över
jämtländska författarskap
MÖJLIGHETER (EXTERNA)
Intresset för litterär turism är växande
Möjligheter till gränsöverskridande projekt
finns (EU-finansiering, Nordisk Kulturfond)
Kulturdriven företagsutveckling är ett
prioriterat område
75
HOT (EXTERNA)
Andra regioner (t.ex. Ystad, Västergötland,
Norr- och Västerbotten) har kommit längre i
sina satsningar på litterär turism
Länets utpräglade profilering mot friluftsliv
lockar ännu inte kulturturister
Sammanställt av Jimmy Eriksson, kultursekreterare Länskulturen.
98
4.2.2. Västernorrlands län
Inventeringen fokuserar främst på historiska författarskap (det litterära kulturarvet). Men det
finns även en del nutida författarskap med anknytning till länet som borde kunna vara intressanta
med tanke på litterär turism.76
Författarstaden Härnösand
Enligt Margareta Bergvall är projektet planlagt och förberett men ännu har inga pengar tillförts.
Kostnaden för projektet beräknas till 30 000 – 50 000 Sek.77 Material finns tillgängligt – om
projektet får finansiering skulle det kunna starta ganska omgående.
Lars Ahlin, Sundsvall
Den litterära promenaden i Lars Ahlins fotspår samt den virtuella vandringen på nätet är
genomförda projekt som borde kunna stödjas med en marknadsföringsinsats. Goda möjligheter
att koppla ihop med ett ev. nytt projekt i Härnösand och andra litterära städer i Mittnorden (se s.
108)
Berättarfesten: arrangerades under tre år i Härnösand, 2011 i Sundsvall. Det ordnades även ett
”regionalt Berättarslam”, tävling i berättande.
PoesY: Poesifestivalen i Härnösand/Sundsvall har funnits i 12 år. 2010 arrangerades en
poesitävling för ungdomar i samband med festivalen som resulterade i en antologi, ”Ung Poesi”.
Antologin säljs på kommunbiblioteken i länet.
Litterära sällskap
Ett flertal litterära sällskap i Västernorrlands län försöker väcka intresse för länets litterära
kulturarv. Dessa besöksmål bör kunna utvecklas ytterligare. Samarbete mellan sällskapen och
turismarrangörer vore önskvärt.
76
T.ex. är den uppskattade barnboksförfattaren Pija Lindenbaum född i Sundsvall, serietecknaren Mats Jonsson
är uppvuxen i Kramfors (han skildrar Kramfors i en del av sina serier), Ewa Swedenmark har skrivit ett antal
böcker som utspelar sig i Sundsvall med omnejd, Kristina Sandberg kom 2010 med den uppmärksammade
romanen, Att föda ett barn, som utspelar sig i Härnösand.
77
Uppgifter från Margareta Bergvall, antikvarie på Murberget, Länsmuseet Västernorrland (mejlväxling
2011-03-01).
99
På länsbibliotekets hemsida finns det en länk till en pdf-fil med information om 83
västernorrländska författare.
SWOT-analys av litterära resurser i Västernorrlands län:
STYRKOR (INTERNA)
SVAGHETER (INTERNA)
Ett flertal litterära sällskap som värnar om
det litterära kulturarvet
De litterära sällskapen (ideella krafter) borde
stödjas av professionella turismarrangörer
Skrivarkurser på universitetsnivå
Länet bör avsätta medel för gemensam
marknadsföring av det litterära kulturarvet
Forskning om den litterära staden (MIUN)
Ett flertal aktuella författarskap (som dock
inte ingick i inventeringen)
Yngre/aktuella författare borde
uppmärksammas mera (skapa underlag för
fler än de kulturarvsintresserade turisterna)
Länsbibliotekets omfattande databas om
författare med anknytning till Västernorrlands län
MÖJLIGHETER (EXTERNA)
HOT (EXTERNA)
Intresset för litterär turism är växande
Andra regioner (t.ex. Ystad, Västergötland,
Norr- och Västerbotten) har kommit längre i
Möjligheter till gränsöverskridande projekt sina satsningar på litterär turism
finns (EU-finansiering, Nordisk Kulturfond)
100
4.3. Sydsamisk litteratur och berättande
Då inventeringen är ofullständig är det omöjligt att analysera området. En person med kunskaper
i sydsamisk kultur och språk bör anlitas för att bedöma sydsamiska författarskap och verk. Här
borde det finnas goda samarbetsmöjligheter mellan Sør- och Nord-Trøndelag samt Jämtlands län.
101
4.4. Finland
4.4.1. Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk)
Svenska Österbotten har ett livligt litteraturliv och det satsas på litterära projekt (t.ex. Brösttoner)
vilka kan vara ett bra utgångsläge för att skapa litterär turism. Litteraturen är något man är stolt
över och intar en självklar ställning för identitetsskapande i Svenska Österbotten.
Projektet Brösttoner kan anses vara ett lyckat projekt för att bevara det litterära kulturarvet och
skapa en litterär identitet för befolkningen i regionen. Det handlar om att skapa något bestående,
som projektledaren Carola Harmaakivi själv uttrycker det: En författarafton kan vara jättefin och
givande på alla sätt, men det är bara en afton och sedan är den borta. Databasen, antologin, Författarnas
Österbotten … det är grejor som finns kvar.78
För att de litterära miljöerna ska bli attraktiva turistmål krävs dock att det skapas arrangemang
kring dessa. Ett samarbete med turistorganisationer är önskvärd (paketering, marknadsföring).
De redan existerande turistmålen kring nationalskalden Johan Ludvig Runebergs barndomsstad
Jakobstad med diverse besöksmål och en årlig Runebergs-vecka bör kunna utvecklas ytterligare.79
Besöksmålen borde kopplas ihop tydligare. Även kring Zacharias Topelius barndomshem
Kuddnäs (som nu är ett museum) borde det kunna ordnas fler litterära aktiviteter.80 Möjligen
kunde en del av museet användas som stipendiebostad under icke-säsong.
Vaasa Littfest Vasa
Ett tvåspråkigt litterärt evenemang som fungerar väl och lockar framförallt besökare från
regionen. Med riktad marknadsföring skulle man kunna locka även mer långväga besökare.
Vasa Bokmässa
Bokmässan är idag framförallt av intresse för lokalbefolkningen men skulle kunna utvecklas till
ett turistmål även för angränsande regioner genom att t. ex. erbjuda helgpaket med övernattning,
litterär guidning i Vasa (och ev. omnejd) samt inträde till mässan.
78
Mejlväxling med Carola Harmaakivi, informationssekreterare KulturÖsterbotten och projektledare för
Brösttoner, 2011-03-08.
79
http://www.jakobstad.fi, http://www.runebergsveckan.fi
80
http://www.nykarleby.fi/kuddnas-museum
102
SWOT-analys av litterära resurser i Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur
(Söfuk)
STYRKOR (INTERNA)
SVAGHETER (INTERNA)
Stort antal författare bosatta eller födda i
regionen
Yngre (uppmärksammade) författare lämnar
ofta Österbotten
Omfattande databas samt broschyrer där
författare och deras verk knyts till
geografiska platser
Databasen och broschyrer riktar sig mer till
invånarna/skolor än till turister
Enstaka befintliga litterära turistmål
För att skapa besöksmål krävs evenemang
(och marknadsföring) kring platserna och
författarna
Ett flertal regionala förlag
Söfuk arbetar aktiv för litteraturen i
regionen (svenska är minoritetsspråk i
Finland dock inte i regionen)
Goda möjligheter för regionala författare att
bli utgiven och få stöd
Litteratur och författarskap nämns som egen
kategori på regionens informationssidor om
kultur i regionen
Vaasa Littfest Vasa och Vasa Bokmässa
MÖJLIGHETER (EXTERNA)
Intresset för litterär turism är växande
Möjligheter till gränsöverskridande projekt
finns (EU-finansiering, Nordisk Kulturfond)
HOT (EXTERNA)
Svenska områden i och kring Helsingfors
(svårt att få bort stämpeln av
provinsiallitteratur trots att flertal nyare
uppmärksammade författarskap har en
bakgrund i Österbotten)
Finska är dominerande språk i landet
103
4.4.2. Österbottens Förbund – Pohjanmaan liitto
Ännu inga etablerade litterära turistmål i större utsträckning. Flera författare har skrivit om Vasa,
t.ex. Kontturi och Ojaharju. Här borde man kunna samarbeta med den svenskspråkiga
litteraturen om Vasa. Då finskan i detta område är minoritetsspråk borde det satsas på de
finskspråkiga författarna (t.ex. ge stöd till översättningar).
Enligt Carola Harmaakivi finns planer att starta ett projekt liknande ”Brösttoner” även för de
finskspråkiga författarna.
SWOT-analys av litterära resurser i Österbottens Förbund
STYRKOR (INTERNA)
SVAGHETER (INTERNA)
En vilja att satsa på litteraturen
Finskan är minoritetsspråk i regionen
Ett flertal intressanta verk om Vasa
Infrastruktur för litterär turism samt
marknadsföring av befintliga författarskap
saknas
Vaasa Littfest Vasa och Vasa Bokmässa
Databas (tillsammans med Södra
Österbotten)
MÖJLIGHETER (EXTERNA)
Intresset för litterär turism är växande
Möjligheter till gränsöverskridande projekt
finns (EU-finansiering, Nordisk Kulturfond)
HOT (EXTERNA)
Andra regioner (Svenska Österbotten) har
kommit längre i sina satsningar på litterär
turism
104
4.4.3. Södra Österbotten – Etalä-Pohjanmaan liitto
Idén om en ”litterär väg” är intressant och borde kunna realiseras om medel och engagemang
finns. Viktigt att tänka på är att det krävs mer än en ett hus, ett museum (etc.) att visa upp för att
en plats ska bli till ett litterärt besöksmål och verkligen dra till sig turister. Det är av största vikt
att redan på planeringsstadiet undersöka vilka aktiviteter och evenemang som kan kopplas till
respektive plats. En paketering av boende/mat/karta/broschyr och ev. guidning borde vara
lämplig här. För att kunna locka ett större antal besökare skulle man aktivt kunna arbeta för
översättningar av författarna i regionen.
SWOT-analys av litterära resurser i Södra Österbotten
STYRKOR (INTERNA)
En vilja att satsa på litteraturen
Ett flertal intressanta författarskap
(möjlighet att skapa ”kluster” av historiska
och aktuella författarskap)
Ett antal befintliga besöksmål
SVAGHETER (INTERNA)
De befintliga besöksmålen bör byggas ut
med aktiviteter och evenemang samt
marknadsföras tydligare som litterära
turistmål
För få översättningar till andra språk för att
locka turister från andra länder/regioner
Kurser i kreativt skrivande på Södra
Österbottens folkhögskola
Databas (tillsammans med Österbottens
Förbund)
MÖJLIGHETER (EXTERNA)
Intresset för litterär turism är växande
Möjligheter till gränsöverskridande projekt
finns (EU-finansiering, Nordisk Kulturfond)
HOT (EXTERNA)
Andra regioner (svenska Österbotten) har
kommit längre i sina satsningar på litterär
turism
105
4.4.4. Mellersta Finland – Keski Suomi
Projektledaren fick endast två förslag på författare som skall ingå i förstudien.81 Möjligen borde
man kunna satsa på tyskspråkiga/engelskspråkiga turister (då Ropponens böcker är översatta till
tyska och engelska). Det krävs då att information om Otto Kuhala turen översätts till
tyska/engelska, att det finns tysk- eller engelskspråkiga guider tillgängliga samt att
marknadsföringsinsatser genomförs i tyskspråkiga och/eller engelskspråkiga länder.
Enligt Raija Partanen finns det få litterära besöksmål i regionen. De som finns är mer av regional
än nationellt/internationellt intresse. Raija Partanen ser inga större möjligheter att ingå i något
litterärt mittnordiskt projekt:82 Even though I was very interested at the beginning of this project to include
also Central Finland, it seems – based on the answers here – that it will be very complicated to include any only
Finnish-speakinng regions in this project.
Författarhuset (The Writers House) är en intressant och välfungerande verksamhet (om än något
okänd bland stadens invånare). Huset och dess aktiviteter borde synliggöras bättre. Här borde
man kunna satsa på ett samarbete med andra Litteratur-/Författarhus samt författarutbyten i den
mittnordiska regionen (se s. 117f).
Värt att notera är att en av Finlands mest uppmärksammade yngre författare, Sofi Oksanen, är
född i Jyväskylä.
Databasen skulle kunna ingå i den ”Mittnordiska databasen” (se s. 117). I så fall borde den finnas
även i en svensk version.
Men för att det överhuvudtaget ska uppstå något samarbete krävs engagemang och intresse från
regionen vilket i dagsläget verkar saknas.
81
Enligt ”The Writers House” hemsida har Mellersta Finlands författarförening 130 medlemmar. Det finns
dessutom en aktiv amatörförening. Intresset för skrivandet och litteratur verkar alltså vara ganska stort bland
befolkningen.
82
Mejl från Raija Partanen, 2011-03-08
106
SWOT-analys av litterära resurser i Mellersta Finland
STYRKOR (INTERNA)
SVAGHETER (INTERNA)
Författarhuset (The Writers House) som Intresse till deltagande i mittnordiska
centrum för litterärt skapande i Jyväskylä projekt saknas
(både professionella och amatörförfattare
möts här)
Ett fåtal litterära besöksmål
Skrivarkurser
Internationellt känd deckarförfattare med
rundtur i Jyväskylä
En databas kring regionens författarskap
MÖJLIGHETER (EXTERNA)
Intresset för litterär turism är växande
Tyska- och engelskspråkiga turister kan
lockas till regionen tack vare en känd
deckarförfattare
HOT (EXTERNA)
Andra regioner (t.ex. Österbotten) har
kommit längre i sin planering för litterär
turism
Information om författare/besöksmål är
nästan endast tillgänglig på finska (detta
utesluter alla icke finskspråkiga besökare)
107
4. 5. Möjlighet att utveckla befintliga turistmål till mittnordiska samarbetsprojekt
Sør-Trøndelag Fylke – Jämtlands län – Västernorrlands län – Svenska Österbottens förbund för
utbildning och kultur (Söfuk)- Österbottens Förbund
Staden i litteraturen
Som inventeringen och analysen visat finns det ett flertal påbörjade projekt (rundvandringar med
citatskyltar) som handlar om hur städerna beskrivits i litteraturen. Det har bedrivits forskning
kring den ”litterära staden” på Mittuniversitetet i Härnösand. Här finns goda möjligheter att
samarbeta inom ett mittnordiskt projekt (t. ex. marknadsföring, grafisk profil, guideutbildning
m.m.) De större mittnordiska städerna (Vasa, Härnösand, Sundsvall, Östersund och Trondheim)
kan exponeras genom litteraturen. Det finns även möjligheter till en digital exponering (se den
virtuella vandringen kring Lars Ahlins författarskap). Även här är det viktigt att tänka
”evenemang”, att kunna erbjuda mer än en karta/broschyr för turisterna. Möjligheter till
interaktivitet av turisterna ska beaktas. T.ex. skulle tävlingar kunna anordnas där besökarna
skickar in sina berättelser/beskrivningar av den besökta staden till en hemsida (se kaptitel 5.3)
För Sundsvall – Östersund – Trondheim skulle man kunna utveckla en litterär stadsresa, använda
sig av Nabotåget för att förflytta sig mellan städerna, med minst en övernattning i varje stad.
Under restiden på tåget kan guiden hålla föreläsningar om författarskapen, ordna litterär
frågesport m.m. Stadsvandringarna ska gärna bjuda på något mer än en guidad rundvandring,
t.ex. dramatiseringar, karaktärerna ur böckerna går runt i staden. Även ett fysiskt möte med en
författare skulle kunna vara lockande.
108
4.6. Sammanfattande analys av hela Mittnordenområdet
Som analysen av de enskilda mittnordiska regionerna visar finns det en mångfald av litterära
resurser i Mittnordenområdet. I vissa regioner finns det redan etablerade litterära besöksmål. De
olika regionernas förutsättningar för att utveckla och skapa nya litterära besöksmål skiljer sig dock
avsevärt från varandra. Detta beror dels på antalet författare i regionerna och hur kända dem är
för en större befolkning, dels på viljan att se författarskap/litterär turism som en utvecklingsbar
näring för regionen eller ej.
På grund av olikheterna i området kan det vara svårt att samarbeta i projekt som omfattar hela
Mittnorden. Det anses vara rimligare att samarbeta över vissa gränser. Ett antal möjliga
sammarbetsprojekt för hela Mittnordenregionen presenteras i kapitel 5.3.
Avsaknaden av översättningar (både av litterära verk och av informationsfoldrar) kan utgöra ett
hinder för litterär turism. Det kan konstateras att Mittnorden (med några undantag) saknar
aktuella författarnamn som kan tänkas dra även internationella turister till regionen. Det finns
däremot en stor bredd av historiska författare genom vilka det litterära kulturarvet speglas. Dessa
borde kunna utnyttjas för att hjälpa fram de ännu mindre etablerade författarna. Det krävs
insatser i Mittnordenområdet som både synliggör de historiska författarskapen för att stärka
regionens litterära identitet samt etablerar stödmöjligheter för nu levande författare.
Med satsningar inom marknadsföring och infrastrukturutbyggnad, bevarande av det litterära
kulturarvet samt stöd och utvecklingsmöjligheter för dagens författare finns det goda möjligheter
att skapa förutsättningar för litterär turism i Mittnorden.
109
SWOT-analys av litterära resurser i Mittnorden
STYRKOR (INTERNA)
Stor mångfald av författarskap
Många historiska författare som kan knytas
till platser av kulturarvsintresse
Litteraturfestivaler i några av
medlemsregionerna
En vilja att satsa på litteraturen i de flesta
mittnordiska medlemsregionerna
Satsningar på litterär turism kan gynna
lokala företagare och initiera nya företag
SVAGHETER (INTERNA)
Författarskapen är med några undantag
främst kända i enskilda regioner
Kunskapen om andra medlemsregioners
författarskap är svaga bland befolkningen
Språket (för få översättningar av aktuell
litteratur) kan vara ett hinder för att ta till
sig grannregionernas litteratur
Högre utbildning inom kreativt skrivande
saknas i en del regioner
Fortbildningsmöjligheter samt mittnordiska
kontaktnät saknas för författare
Ovilja att satsa på litteraturen i enstaka
mittnordiska medlemsregioner
Marknadsföring av befintliga litterära
besöksmål är otillräcklig
Samarbete med nationella och regionala
destinationsbolag saknas
MÖJLIGHETER (EXTERNA)
Intresset för litterär turism är växande
HOT (EXTERNA)
Kulturella centra (storstäder) lockar yngre
talanger att lämna Mittnorden
Kreativa näringar är en bransch med stora
utvecklingsmöjligheter
Andra länder och regioner har kommit
längre i sina satsningar på litterär turism
Möjligheter till gränsöverskridande projekt
finns (EU-finansiering, Nordisk Kulturfond)
110
5. Presentation av möjliga nya litterära projekt i Mittnorden
5.1. Projekt inom enskilda mittnordiska regioner
Sør-Tröndelag Fylke
Anne B Radge/Berlinerpoplene
Böckerna och teveserien har varit mycket populära i både Norge och Sverige och här finns goda
möjligheter att skapa ett litterärt besöksmål i Trondheimregionen. Kanske en dramatiserad
rundtur där man får möta en del av karaktärerna ur böckerna/tv-serien. Gärna med ett besök av
Radge (om hon kan tänkas vara intresserad av detta), t.ex. gemensam middag med boksignering.
Ev. kan fler deckarförfattare knytas till detta (olika vid olika tillfällen). En annan möjlighet är att
erbjuda en guidad tur ihopkopplad med en workshop i att skriva deckare (ledd av Radge eller
någon annan lämplig författare från regionen).
Nord-Tröndelag Fylke
Inga nya egna projekt föreslås – se istället kapitel 5.2. samt 5.3.
Jämtlands län
Som analysen av de litterära resurserna i Jämtlands län visat finns det en stor mångfald i länet.
Däremot saknas ett stort ”dragplåster” som t.ex. ”Arn” i Västergötland. Förstudien föreslår
därför att resurserna synliggörs och att det skapas utvecklingsmöjligheter för befintliga och nya
författarskap i länet. Förstudien anser det lämpligt att samla krafterna och skapa ett litterärt
centrum, Litteraturhus, på en central plats i länet (Östersund). Där samlas både kunskap om
jämtländska författare och deras verk samt ordnas sinnliga upplevelser kring dessa. Med hjälp av
en författarguide och karta kan sedan besökarna på egen hand resa runt i länet. På platserna
monteras skyltar med information om författarskapen. Ev. kan under högsäsongen bussresor
anordnas. Att skapa ett besöksmål kring varje enskild plats anses inte bli kostnadseffektivt.
Fördelen med ett Litteraturhus är att det kan användas både av länets invånare och av turister.
Det kan även vara en plats där både regionala och andra författare kan mötas och utvecklas. I
Litteraturhuset bör de ”största” författarna få var sitt ”litterära rum” (t.ex. Ekerwald, Ekman,
Lindström, Malmsten). Det bör även finnas ett eller flera ”barnrum”83. Det kan skapas ett
”Aktuelltrum” där det finns möjlighet att regelbundet byta utställning kring aktuella författare i
länet. Utställningsrummen ska kittla sinnena och väcka läslust, innehålla både text, ljud och bild
samt ”föremål” som besökarna får röra vid.
83
Då bara max 10 författare ur varje region fick ingå i förstudien har barnlitteraturen lämnats utanför. Det finns
dock ett flertal intressanta författarskap i länet som ägnar sig åt barnlitteratur: t.ex. Kurt Lofterud, Örjan
Persson, Anders Trense.
111
Litteraturhuset bör även rymma arbetsrum för författare bosatta i regionen, kurslokal för
skrivarworkshops samt stipendiebostad/arbetsrum för tillresta författare (artist in residence). Här
skulle man kunna samarbeta med Kulturrådets satsning på fristadsförfattare. Litteraturliv behöver
injektioner utifrån. Stipendiaten förpliktar sig därför att hålla läsningar och workshops både för
professionella författare och amatörskrivare. Detta skulle också kunna utvecklas till ett
mittnordiskt projekt tillsammans med andra Litteraturhus (och liknande ställen) i Mittnorden.
Mittnordiska författare skulle kunna byta (arbets)plats med varandra och agera som ambassadörer
för olika mittnordiska regioner.
I Litteraturhusets bottenvåning bör det finnas ett café84 med bokhandel (specialiserat på
författarskap med anknytning till länet). Caféet kan erbjuda lunch och även ha kvällsöppet. Det
kan bli en given mötes- och umgängesplats. Det bör finnas möjligheter till uppläsningar,
författarsamtal m.m. i eller i nära anslutning till caféet. I caféet kan det även ordnas läsecirklar.
Litteraturhuset bör även rymma en scen för större arrangemang.
Det anses mycket viktigt att Litteraturhuset rymmer de ovan beskrivna verksamheterna för att bli
attraktivt och levande.
För att tillgodose hela länets behov kan man ev. ha delar av utställningen som en ambulerande
utställning i en buss (bokbuss) som kan turnera runt i länet.
Fördel med ett centralt Litteraturhus: Ett Litteraturhus skulle betyda ett stort lyft för litteraturen i
Jämtlands län och fungera både som turistiskt besöksmål, mötesplats för lokalbefolkningen samt
som litterär verkstad. Litteraturhuset skulle kunna länka samman professionellt skapande med
skapande på amatörnivå, publikverksamhet och företagande. Litteraturhuset skulle kunna söka
medlemskap i HALMA (The European Network of Literary Centres) och därmed ingå i ett
europeiskt närverk.
Nackdel: Ett projekt som kräver stora investeringar. Men investeringar genererar avkastning på
sikt. I Jämtlands läns kulturpolicy har man visionen att: ”kulturen är en drivkraft för utveckling
och hållbar tillväxt”. Om det finns en politisk vilja kan pengarna komma från olika håll: staten,
länet, kommunen, EU, Nordiska fonder etc. Även sponsring borde vara en möjlighet.
Arbetsrummen (hyresintäkter), caféet och bokhandeln samt olika evenemang borde generera
intäkter. Kanske skulle det kunna säljas stödmedlemskap och abonnemang.85
Satsning på kreativt skrivande:
För att stärka och utveckla länets författarskap (samt inspirera nya) satsas på utbildning och
dialog kring kreativt skrivande. I samarbete med Mittuniversitetet (Mona Livholts, nätverket
RAW) och Birka folkhögskola ordnas en konferens kring kreativt skrivande. Skrivpedagoger från
hela landet samt en förgrundsgestalt från utlandet bjuds in till Jämtland. I samband med
84
Se till exempel Café Cineast i Sveg (olika rum med anknytning till film) eller Bokcafé Pilgatan i Umeå,
www.pilgatan.se.
85
Under våren 2011 har det ställts krav på skapandet av ett s.k. Kulturhus (med musikscen) av framförallt
lokala musiker i Östersund. Det borde gå att samla krafterna för att skapa ett Kulturhus för flera konstarter.
112
konferensen arrangeras skrivarworkshops för länets författare, amatörer och barn. Gemensam
festkväll med uppläsningar.
En författare/skrivpedagog anställs av landstinget för att aktivt och långsiktigt kunna arbeta med
kreativt skrivande i länets skolor. Projektet ”Läslust? Skrivlust!” ska erbjuda både
lärarhandledning samt arbete med eleverna.
Ronja Rövardotter/Astrid Lindgren
Boken Ronja Rövardotter kom ut för första gången 1981 och firar 30-års jubileum 2011. Filmen
inspelades 1984 (30-års jubileum 2014) vid bl. a. Stora Blåsjön, Gaustafallet (Ronjas vårskrik) och
Ristafallet (Glupafallet) i Jämtlands län. Inspelningsplatserna borde kunna marknadsföras som
besöksmål i samband med jubileerna.
Västernorrlands län
Alfhild Agrell borde uppmärksammas i Västernorrlands län. Möjligheten att knyta ihop hennes
författarskap med nutida aktuella kvinnliga författare som skriver om länet, (t.ex. Kristina
Sandberg, Therése Söderlind) bör studeras närmare.
Sydsamisk litteratur och berättande
På grund av den ofullständiga inventeringen är ingen bedömning möjlig.
Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk)
Möjligen skulle man kunna skapa en litterär hållplats (se kapitel 7) kring Lars Sund med fokus på
Siklaxtrilogin genom att bygga upp det fiktiva Siklax på en geografisk plats i Österbotten.
Österbottens Förbund – Pohjanmaan liitto
En diktsamling av poeten Leif Färding ska ges ut på svenska under 2011 (60 år sedan han
föddes). Stigen som är döpt efter honom skulle kunna utvecklas till en poetisk promenadstig,
med diktcitat utplacerade längs stigen. En del av dikterna skulle också kunna läsas in och spelas
upp när man går förbi ett visst ställe. Man skulle kunna koppla ihop en tur längs stigen med en
workshop i poesi.
113
Södra Österbotten – Etelä-Pohjanmaan liitto
Inga nya egna projekt föreslås – se istället kapitel 5.2. samt 5.3.
Mellersta Finland – Keski Suomi
Inga nya projekt föreslås – se istället kapitel 5.2. samt 5.3.
114
5.2. Samarbetsprojekt mellan olika regioner i Mittnorden
Sør-Trøndelag – Nord-Trøndelag – Jämtlands län

Sydsamisk litteratur och berättande. Eftersom det sydsamiska området sträcker sig över
landsgränsen borde man här hitta möjligheter till samarbetsprojekt. Då inventeringen är
ofullständig bör en person med kunskaper i sydsamiskt språk och kultur anlitas för att
kunna analysera samarbetsmöjligheter. Galtije – sydsamiskt kulturcentrum i Östersund
skulle kunna vara en resurs och samarbetspartner.
Nord-Trøndelag – Jämtlands län


Valsjöbyn, Kerstin Ekman (den samiska kulturen).
Berättarveckan, Frostviken: För ett antal år sen fanns ”Berättarveckan Frostviken”, ett
arrangemang som lockade många besökare men som lades ner. De ideella krafterna räckte
inte längre till. Evenemanget kunde med hjälp av professionellt stöd väckas till liv igen.
Frostviken arbetar just nu tillsammans med Lierne i Norge för en destinationsutveckling
av regionen. Ett gemensamt namn, Vaajma, har skapats och det pågår ett EU-projekt
(www.gransprojekt.eu).
Jämtlands län – Västernorrlands län


Gemensamt projekt kring Kerstin Ekman
(Rövarna i Skule är ett fantastiskt dokument över händelser, fiktiva och med verklighetsbakgrund i
vissa fall som har utspelats i vårt län. Mejl från Margareta Bergvall).
Utveckla ett gemensamt projekt kring Ewa Swedenmark, Annica Wennström och Maria
Herngren. De tre författarna har under pseudonymen Emma Vall skrivit kriminalromaner
för både vuxna och barn som utspelar sig i Sundsvallsområdet. I Östersund med omnejd
utspelar sig ”Bärböckerna” skrivna av Swedenmark och Wennström.
Sør-Trøndelag fylke – Nord- Trøndelag fylke – Jämtlands län - Västerbottens län

Barn- och ungdomslitteratur: Samarbete mellan biblioteken i regionen. En gemensam
utställning samt författarturné och workshop för barn/ungdomar som kan turnera runt i
de olika regionerna. I inventeringen ingick följande barn/ungdomsförfattare: Fredrik
Skagen, Grete Haagenrud, Erland Loe (Sør-Trøndelag fylke), Torvald Sund (NordTrøndelag fylke), Bo R Holmberg (Västernorrlands län). I inventeringen av Jämtlands län
ingick inga barn/ungdomsförfattare, möjligen skulle Örjan Persson eller Anders Trense
kunna kopplas till detta projekt. Möjligheten att knyta övriga aktuella
barn/ungdomsförfattare ur nämnda regioner bör undersökas.
115
Sør-Trøndelag fylke – Nord- Trøndelag fylke – Västernorrlands län

Gruvan och Sågen: gemensamt kulturarvsprojekt kring arbetarförfattare, gruv- och
sågmiljön (Johan Falkberget, Kristoffer Uppdal, Karl Östman).
Västernorrlands län – Södra Österbotten

Samarbete kring serietecknare: Södra Österbotten har som enda region tagit med en
serietecknare (Milla Paloniemi). Mats Jonsson skriver/tecknar serier med anknytning till
Västernorrlands län (Bollstabruk, Kramfors). Serier är en form av berättande som bör
uppmärksammas i Mittnorden. Man skulle kunna sätta upp ”seriestripp-skyltar” i deras
respektive uppväxtort, Jalasjärvi och Bollstabruk som ett lite annorlunda skyltprojekt. Till
detta kunde det kopplas workshops och diskussionskvällar som riktar sig till unga vuxna i
regionen.
Österbottens Förbund – Södra Österbotten

Samarbete kring Marko Hautala. Hautala är född i Kauhava, Södra Österbotten men
bosatt i Vasa.
116
5.3. Samarbetsprojekt för hela Mittnordenregionen
”Det litterära Mittnorden”: Gemensam webbplats och databas
För att visa på den litterära mångfalden inom den mittnordiska regionen föreslås upprättandet av
en författardatabas, kopplad till en webbsida, ”Det litterära Mittnorden”.
Webbsidan kan fungera både som kunskapskälla och turistinformation. Databasen bör innehålla
en förteckning av både levande och historiska författare inom Mittnordenområdet samt
information om författarna och deras verk (med en förteckning av översättningar).86 På
webbsidans startsida kan det finnas en klickbar karta där geografiska platser kopplas ihop med
författarna och/eller deras verk.87
Webbsidan bör i bild, text och ljud beskriva litterära besöksmål i Mittnordenområdet. Det bör
finnas länkar till boende- och matalternativ och ev. direkta bokningsmöjligheter
(paketerbjudande).
Webbsidan bör med fördel fungera som en interaktiv plattform, med möjlighet att till exempel
utlysa litterära tävlingar (för både lokalbefolkningen, turister och professionella författare).
För att skapa och underhålla webbplatsen och databasen bör en webbredaktörstjänst inrättas. Här
är det viktigt att skapa en avancerad plattform med utvecklingsmöjligheter (se kommentar av
Carola Harmaakivi kring databasen ”Brösttoner”, s. 63)
Som komplement till webbplatsen kan de enskilda regionerna utforma tryckta broschyrer (med
gemensam grafisk profil), där en del av författarna och besöksmål kan presenteras.
På frågan vad man bör tänka på om man vill starta ett liknande projekt svarade Carola
Harmaakivi (projektledare för Brösttoner): Nja, att hitta idésprutor, förstås; det är viktigt. En bra
projektledare. En solid finansieringsgrund. Etablera en fin kontakt med författarna. Titta lite på vad andra har
gjort. Kopiera goda idéer, hitta på helt egna koncept. Sätta igång och knega, helt enkelt.88
Mittnordiska Litteraturdagar
Som ett gemensamt mittnordiskt litteraturprojekt arrangeras ”Mittnordiska Litteraturdagar” som
årligen ska hållas i en mittnordisk region (alternerande).
De Mittnordiska Litteraturdagarna bör erbjuda författaruppträdanden, seminarier och workshops
som dels riktar sig till allmänheten/besökare i regionen, dels till professionella mittnordiska
författare (erfarenhetsutbyte, kunskapslyft). Särskilda barnevenemang kan erbjudas (med
86
För att förenkla detta projekt skulle man också kunna nöja sig med en webbsida och istället länka till redan
befintliga databaser i de olika regionerna.
87
Se till exempel http://www.henningmankell.se/ - Klickar man på ”World Tour” och sedan på de röda
prickarna på kartan får man upp en flik med information om respektive verk som utspelar sig på platsen.
88
Mejlväxling 2011-03-08.
117
möjlighet till barnpassning). Ev. digital överföring (webbsändningar) av Litteraturdagarna till
andra mittnordiska städer.89
I samband med de Mittnordiska Litteraturdagarna skulle man kunna ordna ett ”mittnordiskt
författarkollo”, där mittnordiska författare möts några dagar för ett gemensamt skrivprojekt eller
skriver egna texter under ett givet tema. Gemensam uppläsning under Litteraturdagarna.
Syftet med de Mittnordiska Litteraturdagarna är att öka medvetenheten om den egna och
grannregionernas litterära kulturarv och synliggöra dagens litteraturliv. Litteraturdagarna kan
attrahera både invånarna i den aktuella regionen men även vara ett besöksmål för turister.
Gemensam logotyp och marknadsföring, men lokal prägel av den arrangerande orten.
Det existerar redan ett antal litteraturfestivaler i regionen: Trondheims litteraturfestival,
Sundsvall/Härnösand: Poesifestival, Vaasa Littfest Vasa. Dessa bör kontaktas för
erfarenhetsutbyte och skapande av kontaktnät. Eventuellt kan det ske ett samarbete med dessa
festivaler.
Mittnordisk antologi
Utgivning av en mittnordisk författarantologi, (se till exempel antologierna Runon vuoksi – diktens
flod90 och Väv av ord91 ). Antologin kan antingen utgå från redan befintliga texter eller
sammanställas av nyskrivet material. En möjlighet är att till exempel utlysa en novelltävling bland
mittnordiska författare, där ett antal författare från varje region får sina texter publicerad i en
mittnordisk antologi. Parallellt till detta kan även en amatörtävling (ev. separat för vuxna och
ungdomar) utlysas. Dessa texter kan publiceras på webbplatsen.
Detta är ett projekt som kan pågå under flera år, t.ex. år 1 novellantologi, år 2 diktantologi92, år 3
Berättelser för barn etc.
Antologierna släpps och presenteras under de Mittnordiska Litteraturdagarna.
89
Se t. ex. www.littfest.se. Umeå Littfest filmar en del av seminarierna och lägger ut dem på webben.
Konstkommissionen i Vasa län, 1997. Dikter av österbottniska författare både på finska och svenska.
91
Österbottens Konstkommission, 2000, noveller av österbottniska författare både på finska och svenska.
92
Här finns möjligheter att knyta ihop äldre poesi (kulturarv) med nyskriven och även inkludera estradpoesin
(ljudfiler).
90
118
Mittnordiskt författarlyft
Ett samarbete mellan biblioteken i Mittnorden etableras.
1. Regions-/länsbiblioteken förbinder sig att minst en gång per år bjuda in en
mittnordisk författare som huvudföreläsare.
2. Varje gång man bjuder in en känd nationell eller internationell författare som
föreläsare bjuder man även in en regional författare som får agera ”förpoet” (som
i konsertbranschen, där ofta ett mindre känt band spelar före huvudbandet). Den
lokala författaren får då möjlighet att uppträda för den kända författarens publik.
3. Använda sig av officiella dagar som till exempel ”Internationella Kvinnodagen”(8
mars), ”Världsberättardagen”(20 mars), ”Världspoesidagen”(21 mars), ”Nordens
Dag”(23 mars), Int. Barnboksdagen”(2 april), ”Världsboksdagen”(23 april), ”Int.
läskunnighetsdagen”(8 september), ”Nordisk biblioteksvecka”(14-20 november)
och erbjuda arrangemang tillsammans med regionala författare kring dessa.
Detta är projekt som kunde starta ganska omgående och inte heller behöver bli särskilt
kostsamma.
119
6. Ekonomi
Här nedan presenteras kort finansieringsmöjligheter av föreslagna projekt. Som riktlinje används
ekonomiuppgifter från befintliga projekt. I vissa fall har preliminära kostnadsförslag gjorts.
”Det Litterära Mittnorden”: Gemensam webbplats och databas
Kostnadsförslag från tre olika webbyråer i Östersundsområdet har inhämtats:
Byggandet av webbsida
Annica Nordin, Periferi film o. form (Östersund), uppskattar kostnaden för själva byggandet av
webbsidan (startpaket wordpress) till 20 000 – 30 000 Sek (exkl. moms). Kostnader för
webbhotell, domännamn och startavgift 3145 Sek (exkl. moms) hos space2u (Nordingrå).
Patricia Erlandson, Glazyr Consulting (Östersund) beräknar mellan 45 000 – 60 000 Sek (exkl.
moms) för byggandet av webbsidan samt en löpande kostnad på 1000 Sek per månad (exkl.
moms) för löpande underhåll.
Joakim Persson, VD Internetmedia (Östersund), bedömer att kostnaden för en webbsida kan
ligga mellan 20 000 – 80 000 Sek (exkl. moms) beroende på hur avancerad sajten ska vara. Det
högsta beloppet innehåller även databasen, byggt i SQL. Löpande kostnader ca. 700 Sek/månad
(exkl. moms). Persson betonar vikten att tänka igenom sin webbstrategi, vad är det man vill
uppnå med sidan? Viktigt är även att tänka på interaktivitet (blogg, facebook, twitter), att det
händer saker på sidan så att besökarna återkommer.
Kostnad för redaktör samt ev. översättare tillkommer.
Mittnordiska Litteraturdagar
Som utgångspunkt för en budget för Mittnordiska Litteraturdagar har budgetar och finansiering
av en del existerande festivaler i regionerna studerats.
Æ Å – Trondheim Litteraturfestival
Totalbudget år 2009 låg på 350 000 Nok. Festivalen får ekonomiska bidrag av Norsk Kulturfond,
Fritt Ord, Trondheim kommune, Sør-Trøndelag fylkeskommune, historisk-filosofisk fakultet vid
NTNU, Norsk Forfattarsentrum Medlemsfondet och förlag. Festivalen brukar också söka bidrag
från Nordisk Kulturfond och olika sponsorer, det varierar från år till år om bidrag erhålls.
120
Litteraturfest Røros – Falkbergets rike
Planerad budget för 2011 ligger på 350 000 Nok. Sør-Trøndelag fylkeskommune bidrar med
40 000 Nok, Røros kommun med 30 000 Nok. Norsk Kulturråd har beviljat 80 000 Nok till 2011
års festival. Sponsorintäkter är budgeterade med 135 000 Nok. Biljettförsäljning ska inbringa
60 000 Nok, övrig försäljning 5 000 Nok.
Vaasa Littfest Vasa
Kostnaden för att ordna Vaasa Littfest Vasa brukar ligga kring 30 000–40 000 €. Festivalens
ekonomi består av Vasa stads budgetanslag och bidrag. Exempel på bidragsgivare:













Konstsamfundet
Kulturfonden för Finland och Danmark
Kulturfonden för Finland och Norge
Kulturfonden för Sverige och Finland
KulturÖsterbotten
Närings-, trafik- och miljöcentralen
Centralkommissionen för konst
Suomen kulttuurirahasto (Finlands kulturfond)
Svenska Kulturfonden
Svensk-Österbottniska samfundet
Vasa stad
Österbottens förbund
Österbottens konstkommision
Mittnordiska Kulturdagar 2010, Nord-Trøndelag
Totalbudgeten låg på 626 132 Nok. Mittnordenkommittén bidrog med 321 780 Nok (inkl.
mittnordiska kulturpriser), Nord-Trøndelag fylkeskommune med 360 497 Nok. Deltagaravgifter
inbringade 43 588 Nok.
121
De Mittnordiska Litteraturdagarna borde kunna söka bidrag93 enligt följande:
Årligt bidrag från Mittnordenkommittén. Arrangerande region söker egna bidrag, ev. bidrag från
övriga regioner. Nordisk Kulturfond, regionala kulturbudgetar och fonder, Kulturrådet (Norge,
Sverige), Norrländska Litteratursällskapet (Sverige), Författarcentrum Norr (Sverige). Sponsring
från företag i den aktuella regionen.
Mittnordisk Antologi
Ev. prissumma till det vinnande bidraget
Ev. arvode till jurymedlemmar
Kostnad för redaktör, 6 månader, halvtid
Kostnad för översättning
Grafisk form
Uppgifter från Annica Nordin, Periferi film o. form (Östersund):
Uppskattad kostnad för formgivning och tryckoriginal:
Grafisk form för omslag och inlaga: 8 tim à 800 Sek = 6 400 Sek
Typografering/sättning av inlaga: 200 sidor à 5 min/sida: 16 tim à 800 Sek = 12 800 Sek
Summa 19 200 Sek (exkl. moms)
Kostnad tillkommer för ev. repro, fotoanvändning, färgprov samt ändringar i text fr o m 1:a korr
och ändringar i form fr o m 2:a korr med 800 Sek/tim.
Tryckkostnader
Uppgifter från Roine Söderlund, Prinfo Accidenstryckeriet (Sundsvall):
2000 ex, 200 sidor, A5, papper 250 gr Silk (omslag), 130 gr Silk (inlaga) = 41 550 Sek (exkl.
moms)
93
Förteckning över möjliga bidragsgivare, fonder – se bilaga 4.
122
Mittnordiskt Författarlyft
Möte (möjligen digitalt) med alla berörda läns-/fylkes-/regionbibliotek. Samarbetsplan,
policypapper formuleras för ett mittnordiskt bibliotekssamarbete.
Finansiering sker genom respektive biblioteks budgetar för författarframträdanden, möjlighet att
söka externa bidrag i varje land/region ska beaktas. Möjligheter att söka stöd från
Mittnordenkommittén?
I Sverige ligger författarförbundets rekommenderade minimiarvode på 5 500 Sek (4 185 exkl.
sociala avgifter) för framträdande upp till två timmar, 2 500 Sek (1 903 exkl. sociala avgifter) för
framträdanden upp till 15 minuter.
De fyra föreslagna projekt skulle kunna knytas ihop till ett större mittnordiskt projekt, ”Litterära
hållplatser i Mittnorden”, med en gemensam EU-ansökan. Fokus bör ligga på marknadsföring av
den mittnordiska litteraturen som besöksmål samt insatser för att lyfta litteraturen i regionen (se
kapitel 3.3,”Litterär Turism i Norr”).
Tre projektledare på halvtid (en för varje land).
En webbredaktör för webbportalen.
Det treåriga projektet ”Litterär Turism i Norr” hade en totalbudget på 4 704 100 Sek, varav
2 343 300 Sek kom från EU’s regionala utvecklingsfond.
Tanken är att ett sådant projekt också kan generera nya företag (eller utveckla befintliga) inom
kreativa näringar genom att koppla ihop litteratur/skrivande med turism och företagande. T. ex
kan författare uppmuntras/stödjas att utveckla företag utifrån deras författarskap. Arrangera
workshops i kreativt skrivande, vara reseledare kring litterära besöksmål samt också berätta om
sina egna verk. Vidare behövs översättare, formgivare samt en webbyrå för att genomföra
projektet. Även näringar som hotell/pensionat, restauranger, souvenirbutiker m.fl. berörs.
123
7. Att skapa en litterär hållplats
124
Det är viktigt att skapa ett genomtänkt koncept kring platsen. Bemötande, matupplevelse och
souvenirer kan vara lika viktiga för turistens upplevelse som själva museibesöket eller
rundvandringen. Att skapa en (litterär) stämning är betydelsefull, även i t.ex. närliggande
hotell/pensionat. Istället för att ha numrerade rum kanske rummen kan ha namn av karaktärer
eller platser från böckerna. Även mat och dryck kan kopplas till dessa. All personal (inte bara
guiderna) ska ha god kunskap om författaren och dess verk så att det kan uppstå samtal om
författaren/verken även på ett mer informellt sätt. Mycket önskvärt vore förstås att författaren
själv kan närvara vid den litterära hållplatsen då och då.
Att ta kontakt med respektive regions destinationsbolag (se bilaga 5) men även mindre
turismarrangörer är av största vikt. Det gäller att skapa ett varumärke för den litterära hållplatsen
som bärs upp av hela närområdet (se t.ex. ”Arns rike”). Har regionen ej tillgång till ett ”stort”
författarskap kan flera kopplas ihop till ett kluster. Här är det viktigt att tänka på framtiden och
även involvera yngre/ännu ej etablerade författarskap i satsningen.
En litterär hållplats som besöksmål kan även generera mervärden med tanke på försäljning av
souvenirer. En kvalitetstanke är viktig i detta fall. Autenticiteten och situationen i vilken
souveniren är införskaffad är av betydelse:
På den turistiska arenan är souveniren en artefakt som värderas efter sin
autencitetsgrad. Forskningen säger oss att uniciteten är ett centralt kriterium när
turister värderar vad som är autentiskt. Bedömningen av det autentiska är inte bara
knuten till tinget i sig utan också till personen som tillverkat det. Lokalt hantverk ses
t.ex. ofta som autentiskt. Ytterligare en kvalitet som bedöms är situationen i vilken
souveniren är införskaffad. De artefakter eller souvenirer som dyker upp i den
litterära turismen är ofta böcker och filmer, kartor och den typ av dokumentation som
turisten gör själv: fotografier, anteckningar, dagböcker. Jag var där, jag köpte just den
här prylen eller den här boken där … I Ystad kan man på både Cineteket och
turistbyrån köpa Mankellböcker på bl.a. tyska. De är inköpta i Tyskland och säljs
framförallt till turistande tyskar som tar med sig boken hem för att återuppleva resan
och den skönlitterära upplevelsen. Detta är en väsentlig del av resan. Den är så
väsentlig att man på Cineteket funderar på att skaffa en stämpel där det står ”Köpt i
Ystad” eller liknande för att betona uniciteten hos produkten. Den är verkligen köpt
94
på plats.
Souveniren knyter ihop den fiktiva med den geografiska platsen. Böckerna som ska säljas på en
litterär hållplats ska skilja sig från de som säljs på andra platser. T.ex. skulle man kunna klistra in
ett kort med respektive författares autograf samt en bild av och uppgifter om platsen i böckerna.
Även en försäljning av exklusiva anteckningsböcker (tillika med autograf av författaren och
94
Sjöholm (2008) s. 214.
125
platshänvisning) skulle kunna vara lockande. Vykort med citat ur böckerna, eller färdigskrivna i
en karaktärs namn osv.
Uppbyggnaden av en litterär hållplats:
1. Grundlig läsning av den utvalde författarens verk.
2. Val av lämplig plats med anknytning till författarens biografi och/eller verk.
3. Analys av platsen och dess närområde:



Finns redan en lämplig byggnad på platsen som kan utvecklas till ett litterärt turistmål
eller krävs det ett nybygge?
Annan kulturell anknytning till platsen, t.ex. konst, musik?
Övernattningsmöjligheter och matställen i närheten?
4. Upprätta kontakt med närliggande institutioner som kan ha kunskaper om författaren och dess
verk, t.ex. universitet, folkuniversitet, bibliotek.
5. Upprätta kontakt med föreningar, t.ex. litterära sällskap.
6. Samarbete med turismorganisationer/privata turistarrangörer i området.
7. Undersöka möjligheten att starta ett företag/skapa en ekonomisk förening kring den litterära
hållplatsen.
Den litterära hållplatsens nav bör vara ett hus/en byggnad som kan berätta om författaren och
dess verk på olika sätt: genom utställningar (bild, ljud, text, film, autentiska föremål),
föreställningar, föreläsningar, guidade turer (både inom- och utomhus), kurser m.m.
Det krävs flera ”rum” till olika ändamål. Utställningsrummet bör innehålla en fast och en rörlig
del (som t.ex. kan berätta om andra författare i regionen), en scen, rum för workshops, samtal,
studierum. Även möjligheten att samarbeta med andra kulturyttringar som konst, musik, teater,
performance för att skapa evenemang och öka/variera attraktionskraften på platsen ska has i
åtanke.
Även platsens ”utemiljö” är viktig. En skyltad promenadstig/vandringsled med citat ur lämpliga
verk (ev. även med ljudinspelningar) alldeles i närområdet av platsen, kan kombineras med längre
turer i regionen. Här ska det erbjudas guidade turer (som gärna bjuder på något extra, som t.ex.
dramatiseringar, karaktärer ur böckerna dyker upp längs stigen etc.) och även ges möjlighet till
vandringar på egen hand (med hjälp av guidebok/karta).
Den litterära hållplatsen kring ett författarskap ska också kunna knyta an till övriga författarskap i
regionen. Om t.ex. besöksmålet är uppbyggd kring en historisk författare (kulturarv) kan aktuella
författarskap knytas till platsen genom olika evenemang och/eller guidade turer i regionen som
startar från det litterära besöksmålet.
126
Det är viktigt att den litterära hållplatsen kan attrahera olika besöksgrupper, barn, unga, vuxna,
internationella/nationella/regionala och lokala besökare. Öppettider och arrangemang under hela
året är viktiga, en litterär hållplats ska inte vara ”tom” utan fyllas med innehåll. Ett samarbete
med närliggande universitet/folkhögskolor och bibliotek kring kurser, konferenser och symposier
kan vara en möjlighet. Genom att t.ex. knyta författarens arkiv till den litterära hållplatsen blir den
attraktivt även för forskare. Även en stipendiebostad för författare (artists in residence) och ev.
forskare i samma byggnad är eftersträvansvärd.
Utbudet på den litterära hållplatsen ska vara lätt att variera, t. ex. säsongsanpassad, olika teman,
fokus på olika verk för att ständigt vara ett attraktivt besöksmål.
127
8. Sammanfattning och förslag på åtgärder
Mittnordenområdet rymmer en mångfald av författarskap, både historiska och aktiva. I ett flertal
mittnordiska regioner är den litterära turismen ännu outvecklad. Här finns en stor potential att
bygga upp litterära hållplatser och skapa tillväxt både för kreativa näringar och turismarrangörer.
För att lyckas med satsningar inom litterär turism krävs samarbete både på regional och nationell
nivå samt mellan offentliga och privata aktörer. Viktiga samarbetspartner är landsting (fylke,
förbund), kommuner, bibliotek, universitet/folkhögskolor, förlag, författarförbund, enskilda
författare, litterära sällskap samt destinationsbolag och turismarrangörer. Möjligheter att skapa
nya företag kring litterära hållplatser bör beaktas. Även ett samarbete med filmsektorn (t.ex.
filmkommissionen i Jämtlands län – Sør-Trøndelag samt andra regionala filmsatsningar) kring
uppbyggnaden av en mittnordisk manusbank kan vara av intresse.
Förstudien visar att det på grund av olikheterna i regionerna kan finnas svårigheter att samarbeta i
detaljprojekt som omfattar hela Mittnorden. Det anses vara rimligare att samarbeta över vissa
gränser (se kapitel 4.5. och kapitel 5.2.). Enskilda regioner bör aktivt arbeta för att bygga upp en
infrastruktur kring litterär turism.
Förstudien har i kapitel 5.3. föreslagit fyra övergripande gemensamma mittnordiska projekt: 1.
Det Litterära Mittnorden, en webbplats och databas som både bevarar kulturarvet och
dokumenterar aktuella författarskap samt bildar en turistisk plattform för litteraturen i
Mittnorden. 2. Mittnordiska Litteraturdagar, ett tillfälle att synliggöra den egna och andra regioners
litteratur genom en årlig alternerande festival. Litteraturdagarna ska även tjäna som ett forum för
erfarenhetsutbyte och kunskapslyft för mittnordiska författare. 3. Mittnordisk antologi. Ett antal
författare ur varje mittnordisk region presenteras i bokform, antingen genom att använda sig av
befintliga texter eller genom att utlysa t.ex. en novelltävling. 4. Mittnordiskt författarlyft, ett
samarbete mellan läns- och regionbiblioteken i Mittnorden. Biblioteken förbinder sig att aktivt
bjuda in och uppmärksamma mittnordiska författarskap.
Förstudien föreslår att en gemensam EU-ansökan görs och de fyra föreslagna projekten knyts
ihop till ett större gemensamt projekt, Litterära hållplatser i Mittnorden. Webbsidan, ”Det litterära
Mittnorden” blir projektets centrum och knyter till sig de övriga tre som delprojekt. Även det i
vissa regioner redan påbörjade projektet Den litterära staden kan inkluderas. Särskilt fokus ska ligga
på marknadsföringen av den mittnordiska litteraturen med litterära hållplatser som besöksmål.
Projektet ska även arbeta med insatser för att lyfta litteraturens ställning i regionen samt bygga
nätverk mellan litteratur- och turismbranschen. Projektet ska aktivt arbeta med att stödja
befintliga och initiera nya företag inom kreativa näringar.
Förstudien visar att det finns goda möjligheter att genom litterär turism skapa tillväxt i den
mittnordiska regionen.
128
9. Litteratur
Andersson Frida, Ek Richard, Molina Irene (red.): Regionalpolitikens geografi. Regional tillväxt i teori
och praktik. Malmö 2008.
Andtbacka Ralf, ”Den dekonstruerade periferin - österbottnisk litteratur i 2000-talet”, Provins,
Norrländsk Litterär Tidskrift 1:2009(28), s. 10-15.
Aronsson Lars, Bjälesjö Jonas, Johansson Susanne (red.): Kulturell ekonomi. Skapandet av värden,
platser och identiteter i upplevelsesamhället. Polen 2007.
Ek Richard, Hultman Johan (red.): Plats som produkt. Polen 2007.
Frankelius, Per: Omvärdsanalys, Malmö 2001.
Ivarsson, Ellinor: Nya dimensioner på regional utveckling: erfarenheter från gränsöverskridande samarbete (om
svenska aktörers medverkan i Interreg III B programmet för Östersjön under 2000-2006). Sveriges
kommuner och landsting, Stockholm 2008.
Hjorth, Christina & Lundberg, Kerstin: Att fånga platsens själ. Handbok om Cultural Planning.
Sveriges Kommuner och Landsting, 2010.
Kolmodin Anne, Bager-Sjögren Lars, Junkka Fredrik: Kulturnäringars betydelse i ekonomin på regional
och nationell nivå. Rapport Tillväxtanalys (f.d. ITPS), Regleringsbrevsuppdrag nr. 4, 2010, Dnr:
2010/12.
Lindeborg Lisbeth, Lindkvist Lars (red.): Kulturens Kraft för regional utveckling. Bromma 2010.
Lundström, Catarina: I spåren av Clooney och Stormare. Kan film skapa regional utveckling och turism? Mid
Nordic Filmcommission 2008-2011, följeforskarrapport. Januari 2011.
Mossberg Lena, Nissen Johansen Erik: Storytelling. Marknadsföring i upplevelseindustrin, Polen 2006.
Sjöholm, Carina: ”Att äga rum – Litterär turism som resor i heterotopierna”, Kulturella Perspektiv,
2010:1, årg. 19, s. 2-11.
Sjöholm, Carina, 2008, ”Mördarjakt i Ystad” RIG Kulturhistorisk tidskrift nr 4, 2008, s. 205 – 220.
Törnqvist Gunnar: Kreativitet i tid och rum. Processer, personer och platser. Stockholm 2009.
129
10. Bilagor
Bilaga 1
Referensgruppen för förstudien ”Litterära hållplatser i Mittnorden” bestod av följande personer:
Sør-Trøndelag fylke:
Hilde Vistnes, Sør-Trøndelag fylkeskommune
Hildegunn Hestnes, Sør-Trøndelag fylkesbibliotek
Nord-Trøndelag fylke:
Mette J. Vaag, Nord-Trøndelag fylkesbibliotek
Jämtlands län:
Bodil Köpsén, Jämtlands läns bibliotek
Västernorrlands län:
Margareta Bergvall, Länsmuseet Västernorrland
Roland Tiger, Länsbiblioteket Västernorrland
Sydsamisk litteratur och berättande:
IngaBritt Blindh, Samiskt Informationscentrum
Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk):
Vivan Lygdbäck, Kulturchef KulturÖsterbotten
Österbottens Förbund – Pohjanmaan liitto
Tarja Hautamäki, Kulturchef Österbottens Förbund
Södra Österbotten – Etelä-Pohjanmaan liitto:
Tuuliina Tuominen, Regional Council of South Ostrobothnia
Mellersta Finland – Keski-Suomi:
Raija Partanen, Regional Council of Central Finland
130
Medlemmarna i referensgruppen har valts av Mittnordenkommitténs kulturarbetsgrupp.
Kulturarbetsgruppen har följande medlemmar:
Region
Ordinarie
Ersättare
Sør-Trøndelag Knut Vik
Astrid Fuglås
NordTrøndelag
Clas Rönning
Ragnhild Kvalö
Jämtland
Jimmy Eriksson
Ingrid Printz
Västernorrland Kiki
Hammarström
Roland Tiger
Österbotten
Vivan Lygdbäck
Tarja Hautamäki
Södra
Österbotten
Marjatta Eväsoja Tuuliina
Tuominen
Mellersta
Finland
Raija Partanen
Virpi Heikkinen
Satakunta
Tuula Telin
Esko Pennanen
131
Bilaga 2
Mejlväxling med Annette Kohkoinen, f.d. projektledare ”Litterär Turism i Norr”
2011-03-21
1. Positiva och negativa erfarenheter av projektet? Positiva: turismen och litteraturen
har mötts, föreningar m. fl. inom kommuner, mellan kommuner och över länsgränser
har träffats och utbytt erfarenheter. En turistguideutbildning i både Norrbotten och
Västerbotten har startat. Marknadsföring av litterär turism på bl. a. bokmässan.
Foldern om litterära besökmål i båda länen har blivit mycket populär. Vi har fått
bestående och utvecklingsbara effekter/möjligheter! Negativa: mycket jobb med
administration av ett EU-projekt, stundom svårt att få med sig turismen.
2. Vad fungerade bra, vad skulle ni göra annorlunda? När vi väl kom igång på resp. ort
så fungerade det bra. Tog dock ett tag att hitta "rätt" folk. Inleda med en ordentlig
förstudie är viktigt (och det gör ni ju!). Det är två olika typer av parter som möts;
litteratur (ideellt ofta) och turismen (ofta företag).
3. Hur har uppbyggnaden av infrastruktur fungerat? Det har varit nödvändigt och också
det som tagit mest tid. Det har varit tidskrävande att få litteraturen och turismen att
mötas. Viktigt med erfarenhetsutbyte mellan de litterära besöksmålen.
4. Hur har samarbete med turismföretag sett ut i praktiken? På orterna har litteraturen
och turismföretagen möts, d v s lokalt. Projektledningen inbjöd till möten i början och
sedan tog det lokala vid. Projektet hade också ett antal möten med den regionala
turismen.
5.
Samarbete med ideella föreningar? Många av de litterära samarbetsparterna är
ideella, t.ex. litterära sällskap.
6. Samarbete med universitet, högskolor? Folkhögskolor.
7. Varumärkesbygge? Varje besöksmål jobbade med sitt men marknadsföringen skulle
ske gemensamt till viss del, t.ex. just foldern litterära besöksmål, på mässor. Det
fanns tankar om en gemensam marknadsföring, ett varumärke, men besöksmålen
utvecklade sig på så olika sätt och skillnader fanns även tidsmässigt vad gäller hur
långt man kommit.
8. Marknadsföring: vad har gett mest effekt? Folder och mässor, t.ex. bokmässan,
regionala mässor i Västerbotten och Norrbotten. Den lokala marknadsföringen har
också varit viktig! Viktigt att ha med ortsbefolkningen som ju blir ambassadörer. Det
är inte per automatik som ortsbefolkningen är 100 % positiva…
9. Kriterier för vilka författare som fick ingå i projektet (döda, levande, ”stora”, lokala …)?
Vi försökte utgå ifrån de författare som fanns på områden/orter där det fanns
potential för utveckling. Dessa orter kom vi fram till efter råd med regionala
132
turistorgan. Inget lätt val… Andra faktorer: hur känd är författaren? vad betyder det
att vara känd?, finns verk att köpa idag?, är författaren översatt? Många frågor.
Viktigt att man vet varför man satsar på resp. författare.
10. Vad skulle du ge för råd till någon som vill starta ett liknande projekt? Gör en
förstudie, precis som ni nu gör. Försök fånga upp de olika tankesätten, viljorna mellan
ideellt och företag - hur kan dessa ha nytta av varandra? Håll på kvaliteten. Tänk på
att det tar tid att bygga upp en infrastruktur för litterär turism.
133
Bilaga 3
Förslag för aktiviteter kopplade till Mankellcentret av Lasse Lohmander (f. d. projektledare
för Kulturcentrum Mankell):



















Särskild satsning på ungdomar med det samtida berättande, som idag sker via bloggar, chattar och
andra sociala medier.
Årligen återkommande läsprojekt kring Hennings Joel-böcker med ex. åk.5 i samarbete med författare
och förlag.
Samarbete med turistsatsningar kring Wallander i Ystad och Kulturcentrum i Sveg.
Marknadsföring av Sveg som platsen där Henning Mankell växte upp.
Marknadsföring mot England, Tyskland, Holland m.fl. länder där Henning är megastor.
Tillsammans med författar- och dramatikerförbundet inleda samarbete kring författare och övriga
kulturarbetare som vistas på stipendiegården i Överberg.
Samverkan med andra institutioner i Härjedalen som: Fjällmuséet, Häxmuséet, Forngården och
Skogsmuséet (Ängersjö).
Filmhelger med Wallanderfilmer.
Författarkurser och skrivarkurser i samarbete med Bäckedals fhsk.
Olika projekt tillsammans med näringslivet och föreningslivet.
Skapa samarbete med universitet och högskolor.
Skapa en tillflykt för författare som av olika anledningar är förföljda i sitt hemland.
Arrangera seminarier och workshops tillsammans med förlag och författarorganisationer.
Samarbete med bok- och biblioteksmässan i Göteborg samt deltagande i andra bokmässor.
Kontinuerlig marknadsföring skall genomföras nationellt och internationellt med specialriktad
information till länder och grupper av besökare, som har stort intresse av svensk litteratur i allmänhet
och Henning Mankell i synnerhet.
Turistpaket i samarbete med andra turistintresserade näringar med inriktning mot Härjedalens kulturoch naturturism.
Guideutbildningar tillsammans med gymnasiet och Bäckedals fhsk.
Som ett led i mötet mellan olika mediers och berättargenerationers traditioner, placera ut bildskärmar
i Sveg för att skapa offentlighet kring det internetbaserade berättandet.
Sätta upp utomhusteater kring ett opublicerat manus, skrivet av Henning Mankell, som kommunen
köpt.
Förslagen har överlämnats till Härjedalens kommun under våren 2011.
(Mejlväxling med Lasse Lohmander 2011-03-01)
134
Bilaga 4: Förteckning över möjliga bidragsgivare, fonder i Mittnorden (urval)
EU-bidrag:

INTERREG IV A Nord (www.interregnord.com/)
INTERREG IV A Nord är ett EU-program som stöttar gränsöverskridande samarbete
under perioden 2007-2013. Målsättningen är att stärka ekonomisk och social
utveckling genom stöd till samarbete över nationsgränser. Programmet omfattar
norra Sverige, norra Finland och norra Norge samt Sápmi. Länsstyrelsen i Norrbottens
län är förvaltningsmyndighet för EU-programmet INTERREG IV A Nord under
perioden 2007-2013. Nästa ansökningsomgång: sista inlämningsdag 1 juni 2011.

INTERREG IV, Botnia – Atlantica (www.botnia-atlantica.eu/)
Målet för Botnia-Atlanticaprogrammet är att stärka den öst-västliga dimensionen och
långsiktigt medverka till ökad integration och samverkan inom Botnia-Atlantica
området för att uppnå starkare tillväxt och hållbar utveckling.
Botnia-Atlanticaprogrammet finansierar projektverksamhet mellan regioner i Norge,
Sverige och Finland. De regioner som ingår i programmet är landskapen Mellersta
Österbotten, Satakunta och Österbotten i Finland, Västerbottens län, Västernorrlands
län och Nordanstigs kommun i Sverige samt Nordlands fylke i Norge. Dessutom
medverkar landskapet Södra Österbotten i Finland och de delar av Gävleborgs län i
Sverige som inte utgörs av Nordanstig.
Botnia-Atlanticaprogrammet är ett av de gränsöverskridande programmen som
finansieras av EU:s regionala utvecklingsfond för att stöda samarbete mellan regioner
och länder i Europa inom ramen för Strukturfondernas mål Europeiskt territoriellt
samarbete. Europeiskt territoriellt samarbete kallas också Interreg IV.
Programmet är verksamt mellan 2007 – 2013.

INTERREG IV B, Norra periferiprogrammet (www.northernperiphery.net/)
Regioner i Sverige som ingår i Norra periferiprogrammet är Västernorrlands län,
Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län. I övrigt sträcker sig
programmet över de centrala och norra delarna av Finland, norra och västra Irland,
norra och västra Norge samt norra Skottland. Dessutom omfattas hela Färöarna,
Grönland och Island.
135
Vem kan söka?
Nationella, regionala och lokala offentliga myndigheter samt offentliga forskningsoch utbildningsinstitutioner kan söka stöd. Privata företag kan delta i projekt om de
har egen finansiering. En grundläggande förutsättning för att få stöd är att
projektsamarbetet sker mellan minst tre aktörer från minst tre länder, varav minst en
aktör ska komma från ett medlemsland i EU.
(info från: www.eu-upplysningen.se/Amnesomraden/EU-stod-och-bidrag/Regionalutveckling-och-sammanhallning/Norra-periferiprogrammet/)
Mittnordenkommittén (www.mittnorden.net)
Nordisk Kulturfond (www.nordiskkulturfond.org/)
Kulturkontakt Nord (www.kknord.org/)
Kulturfonden för Sverige och Finland (www.kulturfonden.net/)
Kulturfonden för Finland och Norge
(www.hanaholmen.fi/sv/nordiska-fonder/kulturfonden-for-norge-och-finland/presentationav-fonden)
Norge
Norsk Kulturråd (www.norskkulturrad.no/)
Norsk Kulturfond (www.kulturrad.no/om_oss/norsk_kulturfond/)
Norsk Forfattersentrum Medlemsfond
(www.forfattersentrum.no/pub/forfattersentrum/main/?aid=174&cid=125)
Fritt ord (www.fritt-ord.no/)
Sverige
Regionala strukturfonder Mellersta Norrland (www.tillvaxtverket.se)
Kulturrådet (www.kulturradet.se)
Leader (www.landsbygdsnatverket.se)
Kulturbryggan (www.kulturbryggan.se)
136
Norrländska Litteratursällskapet/Författarcentrum Norr (kan stödja mindre evenemang)
(www.norrlitt.se)
Finland
Finlands kulturfond, Suomen kulttuurirahasto (www.skr.fi/default.asp?docId=12303)
Svenska Kulturfonden (www.kulturfonden.fi/start/)
Svensk-Österbottniska samfundet (www.botnia.org/sos/ )
137
Bilaga 5: Samarbete med turismorganisationer och andra relevanta organisationer:
Nord-Trøndelag Fylkes/Sør-Trøndelag Fylke
Trøndelag Reiseliv
www.trondelag.com
[email protected]
Destinasjon Røros
www.roros.com
[email protected]
Jämtlands län
Jämtland Härjedalen Turism
www.jamtland.se
Mats Forslund, VD
[email protected]
Destination Östersund AB
VD Diös Fastigheter AB
Susanne Norman vice ordförande
Innlandsinnovation AB
www.inlandsinnovation.se
(Statlig bolag med ett kapital på 2 miljarder kronor. Kommer att kunna erbjuda riskvillig finansiering
för att skapa ökad tillväxt och utvecklingskraft i norra Sveriges inland, stödområde A. Verksamheten
beräknas kunna påbörjas under 2011.)
Västernorrland
www.vasternorrland.se
(länk till kommunernas turismsidor)
Destination Höga Kusten
www.destinationhogakusten.se
Sydsamiskt område
Visti Sapmi, branschorganisation för samisk besöksnäring (projekt för samisk turismutveckling)
www.visitsapmi.com
138
Österbotten
Österbottens Turism – Pohjanmaan Matkailu
www.pohjanmaanmatkailu.fi
[email protected]
www.turismosterbotten.fi
Mellersta Finland
www.keskisuomi.net
139
Projektledare för förstudien ”Litterära hållplatser i Mittnorden”:
Theres K Agdler
Frösö Skrivarforum
Hårdvallsvägen 35
S-832 53 Frösön
Mobil: +46 70 6034919
[email protected]
www.frososkrivarforum.se
Ansvarig för förstudien ”Litterära hållplatser i Mittnorden” för Mittnordiska
Kulturarbetsgruppen:
Jimmy Eriksson
Kultursekreterare
LÄNSKULTUREN
831 83 ÖSTERSUND
Tel: +46 63 14 76 99
Mobil: +46 70 378 37 47
[email protected]
www.lanskulturen.se
140
På samma sätt som det finns en partner för varje människa, finns det en plats. Det
gäller bara att hitta sin bland de miljarder som är någon annans, det gäller att vara
vaken, det gäller att välja.
(Bodil Malmsten, Priset på vatten i Finistère, 2001, s. 7)
141