Transcript Dyslexi på två språk

Dyslexi på två språk
Om s.k. över- och underidentifiering av
dyslexi hos tvåspråkiga elever i skolan
Christina Hedman
Centrum för tvåspråkighetsforskning/
Inst. för Lingvistik
[email protected]
Dyslektiska läs- och skrivproblem hos tvåspråkiga
några områden för studier
1. Identifiering av dyslexi
2. Vilka effekter har ortografin och
språkstrukturen vid dyslexi?
3. Vilka effekter har tvåspråkigheten vid
dyslexi?
HUVUDTEMAN IDAG
1. Över- och underidentifiering av dyslexi hos
tvåspråkiga
2.
Att testa på två språk
3.
Läsning, skrivning och muntliga färdigheter hos
tvåspråkiga med och utan dyslexi - några
exempel
(Hedman 2009)
Vid identifiering av dyslexi:
fråga i fokus…
Ihållande och uttalade läs- och
skrivsvårigheter på ett andraspråk…
varför?
Dyslexi eller svårigheter med
tillägnandet av andraspråket?
Läs- och skrivsvårigheter kan ha
flera orsaker förutom dyslexi
svårigheter associerade med...
syn, hörsel
koncentration, uppmärksamhet
allmän kognitiv utveckling
undervisning
språkbehärskning på andraspråket
Två möjliga fallgropar vid
identifiering av dyslexi
Överidentifiering: dyslexi
identifieras hos en individ som inte
har dessa svårigheter.
Underidentifiering: dyslexi
identifieras inte hos en individ som
faktiskt har dessa problem.
Möjliga sammanfallande
svårigheter vid
andraspråksinlärning och
dyslexi?
Avkodning x Förståelse = Läsning
(t.ex. Hoover & Gough 1990)
Ordavkodningsprocesser
Känna igen och åtskilja bokstäver: b d n m
Lära sig vilka fonem de förknippas med
b = [b], a =[ɑ], [a] (apa)
Grafem -fonemomvandlingsregler:
skj=[ʃ], ng=[ñ], k =[k] (katt),[Ç] (köra)
Segmentering av större enheter:
betala betalningen tidningen
Ur Ziegler & Goswami (2005)
Utgångspunkter för Grain size
theory (Ziegler & Goswami 2005)
-> Oregelbundna ortografier (med dålig
samstämmighet mellan grafem-fonem,
t.ex. engelskan) kräver processning på
flera nivåer (små enheter som fonem och
större som onset-rime).
- Språkstruktur och ortografi har betydelse
för avkodningsprocessen!
... när fonologiska och
grammatiska system är under
utveckling
-> avkodningen påverkas
(Kulbrandstad 1998)
Avkodning påverkar förståelse..
Mosanda
Mosanda is an amient grot
with many flits. It slanks
from gorite, an ild which
pargs like lange.
Ordförståelse?
Ordförrådets storlek påverkar mest
läsförståelsen!
(jfr Biemiller 2003)
1. gå an 2. gå av 3. gå av och an 4. gå
bort 5. gå bort (= dö) 6. gå bra 7. gå
efter 8. gå emellan 9. gå emot 10. gå
fram (till) 11. gå fri 12. gå för sig 13. gå
förbi 14. gå före 15. gå förlorad 16. gå
hem 17. gå i borgen 18. gå i god för
”Medaljens baksida”
… en rubrik i en lärobokstext för skolår 8
”Medaljens baksida” (Hedman 2009)
… att det är baksidan på en medalj
Vet inte… medaljens… en medalj… man har vunnit nåt… å
på baksidan står det kanske vilket år… den är gjord eller så
Jag vet inte det jag tänker på det är typ… kejsarens
medaljong… eller vad han har på sig… eller (fniss)
Jag tror inte att det betyder medaljens typ en medalj
baksida… det är nånting mer som typ… jag vet inte, på
framsidan av en medalj, det är ju ganska fint allt… men på
baksidan kanske det är fult så det betyder nog baksidan av
något.
Mosanda
Mosandaisanamientgrotwithmany
flits.Itslanksfromgoriteanildwhichparg
slikelange. Mosandaslicklesseveral
otherparanceswhichfarkersexpartby
tarkingthegoriteandlarpingitinshranke
rclarpsedfrobs.
… och ordförståelse påverkar
avkodning…
... när ordets betydelse inte är
känd är det svårare att
identifiera ordet och stava det
riktigt
Exempel på stavning av
”tidningsprenumerationen” hos
spansk-svensktalande ungdomar
tidningsprenumerahunem
premenrationen
tidningspermationen
tidningsprenumertion (Hedman 2009)
Stavningsexempel av ordet
”conocer” på spanska
<conoser>
-> Finns det aktuella fonemet
i individens fonemsystem?
Kan ta längre tid att hitta ord på
ett nytt språk
(s.k. lexikal åtkomst)
Jfr the phonological distinctness
hypothesis (Elbro 1998)
MEN…
Omfattningen av eventuella
läs- och skrivproblem på ett
andraspråk varierar utifrån
en mängd variabler…
Studier om identifiering av
dyslexi hos flerspråkiga
Tidigare studier om
identifiering av dyslexi hos
flerspråkiga – del i
beläggandet av den fonologiska
förklaringsmodellen av dyslexi
-> I kontrast till diskrepansdefinitionen av dyslexi
Tre tidigare studier
(1) Frederickson och Frith (1998)
8-12-åringar i London, sylhetiengelska (n=50)
(2) Geva (2000) 6-8-åringar i
Toronto, kantonesiska-engelska
(n=35), punjabi-engelska (n=69)
(3) Miller Guron & Lundberg (2003)
14-åringar i Göteborg, 18 modersmål
(n=59)
Fonologiska förklaringsmodellen
(Snowling 1995, Lundberg et al 1999)
Vänster temporallob,
sylviska fåran (biol. nivå)
Miljö
Fonologiska systemet
Svårigheter med relationen
fonem-grafem
Magnocellulära teorin
(Stein, 2001; Stein, Talcott & Witton, 2001)
Cellkärnor
Sensorisk och visuell bearb.
Miljö
Auditiva, fonologiska, visuospatiala svårigheter
exempel på brister i fonologiska systemet
(Ramus 2004)
Lexikal
åtkomst
Verbalt
STM
Fonologisk
medv.
Benämningsförmåga
Sifferrep.
Fonemmanipulation
Analys av
fonem-grafem
Läsförmåga
Fallstudie av dyslexi hos
tvåspråkiga, varför?
Kan ta hänsyn till fler
bakgrundsvariabler
analysera fler detaljer
undersöka båda språken
jämföra med en tvåspråkig
referensgrupp
Rekommendationer vid studiet av
flerspråkiga (Grosjean 1998)…
… hänsyn bör tas till individens
specifika språkinlärningshistoria
och språkanvändningsmönster
(jfr Snow 2006)
Dyslexi på två språk
en multipel fallstudie av spansksvensktalande ungdomar med läs- och
skrivsvårigheter
(Hedman, 2009)
avhandlingen rekvireras från:
[email protected]
Undersökningsgruppen:
10 spansk-svensktalande med läs- och
skrivsvårigheter (skolans bedömning)
Jämförelsegrupp 1:
10 spansk-svensktalande utan läs- och
skrivsvårigheter (skolans bedömning)
Jämförelsegrupp 2:
10 enspråkigt spansktalande (5) och
svensktalande (5) ungdomar med
dokumenterad dyslexi
Övergripande syfte
Öka förståelsen för hur läs- och
skrivproblem kan komma till
uttryck, karaktäriseras och
avgränsas hos tvåspråkiga
ungdomar
Delsyfte
… gynna en säkrare
identifiering och hantering av
dyslexi hos tvåspråkiga.
Fem urvalskriterier för undersökningsgruppen
10 tvåspråkiga med misstänkt dyslexi:
(1)
Senare delen av den svenska
kommunala grundskolan (13-16 år)
(2) Spansk-svensktalande
(3) Kommit till Sverige för minst tre år
sedan
(4) Läs- och skrivsvårigheter (skolans
bedömning)
(5) Inga påtagliga problem med syn,
hörsel, koncentration,
uppmärksamhet och icke- verbal
begåvning
Inga signifikanta gruppskillnader:
Ålder
Kön
Ankomstålder (till Sverige)
Icke-verbal utveckling
Socialt index (föräldrars yrke o
utbildn.)
Antal år i modersmålsundervisning
Testmaterialet
Baserades på vedertagna test.
24 test på svenska och 24 på
spanska
Muntlig språkbehärskning (5 test)
Passiv ordförståelse
Aktiv ordmobilisering
Syntaktisk förståelse
Hörförståelse
Syntaktisk komplexitet i återberättande
-> språkligt balansindex
Fonologisk bearbetning (8 test)
spoonerism Tid/Korrekthet;
nonsensordrep. Tid/Korrekthet;
sifferrep; snabb benämning objekt
& siffror; alliteration
Högläsning på ord-textnivå (6
test)
Läsförståelse (3 test)
Skrivning (2 test)
Undersökningsförfarandet
• Undersökningen förlagd på
skolorna
• Hälften började med testning på
spanska, hälften på svenska
• Olika testledare på spanska och
svenska
Analys av fonologisk bearbetning
Kluster av låga resultat (tre eller fler) =
phonological impairment
(Frith & Frederickson 1998)
I denna undersökning
-> låga resultat på båda språken på
samma test
-> kombinerades med låga resultat på
avkodning
-> analys av gradskillnader i låga
resultat
•
Deltagare nr 4, 6, 9, 1, 3, 10 i den
tvåspråkiga gruppen med misstänkt
dyslexi kan betraktas som
underidentifierade.
•
Deltagare nr 8, 2, 5, 7 i den tvåspråkiga
gruppen med misstänkt dyslexi kan
betraktas som överidentifierade.
Hur ser resultatprofilerna ut för
deltagare med högsta
indikationer på dyslexi?
Exempel på underidentifierade
elever
Susana (deltagare nr 9)
skolår nio.
Född i Sverige.
I hemmet talade hon spanska med sina
föräldrar. Susana bedömde att svenska
var hennes dominanta språk.
Få spansktalande kompisar och endast
modersmålsundervisning i spanska
under skolans mellanår.
-> ”typisk” dyslexiprofil
Susana, Deltagare nr 9
muntl språkbeh
| fonologisk bearbetning |
högläsning
sv
| läsförst | skrivn
poängindex
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24
6
4
2
0
-2
-4
-6
sp
Jag kommer att hjälpa Med gården.
Ska vara hos min pappa .
Men det jag vill att åka till
[specificerat land i Europa].
[..] Fack..föringar är svaga i Japan och har
lite att sä..sätta emot arbetsgivning..
arbetsgiv-a-r-nas..(äh, jag hatar när det
är långa ord) o.. o-r-g-a-n-ise..o-r-g-a-n-is-a-tio-tio-tion-organisation. Det..
arbet..ar... det arbetet säkerhe..
sä..sär..skilt..många kvinnor i dom små
företag. Dom stora företag ser på kvinnor
som ins..ins..inställ..bill..bil..ins..instabil
arbetskraft [..]
Olika stilgrepp i muntligt
berättande
t.ex. rapporterande eller
berättande hållning
Susana berättande hållning
med narrativa stilgrepp
Det var en vinter… far och
dotter skulle ut och göra en
snögubbe…[..]
Exempel narrativa stilgrepp
Uttryck och fraser
”En vinter”, ”Det var en gång”
Personnamn på karaktärerna
t.ex. farmor Gerda , Carlitos
Aspekt- och tempusmarkeringar
”de gick och gick”’
”så gick dom in med snögubben… och så
kommer mamma in...”
Möjlig ”fallgrop”?
-> Stor skillnad mellan muntliga och
skriftliga förmågor
(jfr Harley, Swain, Cummins &
Allen 1990)
Carlos (deltagare nr 4)
skolår nio.
Född i Sverige.
I hemmet talade han spanska med sina
föräldrar. Carlos bedömde att svenska
var hans dominanta språk.
Ingen modersmålsundervisning i
spanska.
-> ”icke-typisk” dyslexiprofil
Carlos, Deltagare nr 4
muntl språkbeh
| fonologisk bearbetning |
högläsning
sv
| läsförst | skrivn
poängindex
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24
6
4
2
0
-2
-4
-6
sp
I sommoras var jag mest hemma
brukade vara
med mina syskon mina föreldrar.
Jag har varit i [nöjespark] med
mina kommpisar.
Och jag vill åka till mit land nästa
sommar
för att känna igen mit land
Det är så här att…att en liten flicka och
hans pap…hennes pappa…håller på å göra
en snöboll…eller snögubbe…så går den
sönder…sen gör dom en ny…sen är dom
glada…sen får pappan en idé…dom tar in
den i huset…så kommer
mors…mamman…och hittar den
i…kylskåpet.
-> rapporterande hållning
Möjlig ”fallgrop”?
-> Ingen skillnad mellan muntliga
och skriftliga förmågor
Övriga förklaringar:
Låga förväntningar på flerspråkiga
elever i skolan? (se Damber 2009)
Hur ser resultatprofilerna ut för
deltagare utan indikationer på
dyslexi?
Exempel från överidentifierade
elever
Juana (deltagare nr 8)
skolår nio.
Född i Sydamerika – till Sverige som 11åring.
Ingen fortsatt modersmålsundervisning
i spanska.
Juana, Deltagare nr 8
sv
sp
muntl språkbeh
| fonologisk bearbetning |
högläsning
| läsförst | skrivn
poängindex
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24
6
4
2
0
-2
-4
-6
Om endast hänsyn hade tagits
till Juanas resultat på svenska
hade hon fått högsta
indikationer på dyslexi!
Jag ska åka till [land i sydamerika]
med min fasTer och hennes man. Jag
vill Fiska y gå till Festival
Promeniera med mina kompisar leta
efter en bra kille – gå på bio med
min pappa, åka båda och villa lite.
läxa matte och svenska.
Carmen (deltagare nr 5)
Skolår nio.
Född i Sydamerika – till Sverige som 9åring.
Ingen fortsatt modersmålsundervisning
i spanska eller i svenska som
andraspråk.
Jag skulle vilja åka utomlands för o träffa släkten. Och
vara med familjen. Shopa kläder vara ute med
kompisarna. [..].
Och alla kompisarna som finns kvar i [land i
sydamerika], [land i Europa] skulle vara roligt att få
träffa. För man saknar kompisar och släkt som man
lämmnar kvar i [land i sydamerika] eller [land i
Europa]. Och de goda maten som finns När man åker
utomland som man alldrig glömmer.
Stranden oj oj oj det e så sköna stränder och solen som
skiner så fint i [land i sydamerika] [..]
text skriven av flicka i den tvåspråkiga
jämförelsegruppen utan dyslexi…
Spansk-svensktalande flicka 16 år ur
tvåspråkiga jämförelsegrupp:
Jag ska sommarjobba på företaget där
min pappa jobbar, dock på en annan
avdelning. Sedan ska hela min familj och
jag åka ner till [specificerat land] och
hälsa på några kusiner som bor där.
Väl hemma kommer jag att ha basket
träningar i stort sett varje dag.
Gradskillnader i litteracitet..
-> mer skriftspråkligt organiserade och
”språkligt effektiva” textuella
framställningar i den tvåspråkiga
jämförelsegruppen
(se Tannen 1984 i Stroud 1998)
-> mindre omfattande läsvanor på svenska i
undersökningsgruppen.
Missbedömning av skrivtekniska aspekter?
Vid talspråksstruktur: subjektslösa satser,
ingen normenlig interpunktion och/eller
användning av gemener och versaler
-> syntaktisk komplexitet påverkas.
-> kan missförstås särskilt om i eleven i
andra avseenden presterar mycket bra.
Effekter av språkliga
dominansförhållanden?
Ja, tvärspråkliga influenser endast från
det starkare språket
<o>  å: <veranå> (verano)
<i > j: <familja> (familia)
promeniera (promenera)
Effekter av ortografiska
skillnader?
Klassifikation av språk utifrån ortografiskt djup
och stavelsekomplexitet (Seymour et al 2003)
Fler felläsningar på svenska än
spanska
Färre brott mot fonologiska
stavningskonventioner i den
enspråkigt spansktalande gruppen
med dokumenterad dyslexi
(jfr Nauclérs stavningsanalys 1998, 2004)
Inverkan av undervisning i
modersmålet?
Sammanhängande modersmålsundervisning (7 år eller mer)
samvarierade med gynnsammare
resultat för samtliga tvåspråkiga i
undersökningen.
(jfr Thomas & Collier 2002, jfr Salameh)
Gynnsamma effekter av
tvåspråkighet?
Tvåspråkig deltagare Alejandra (nr 10):
Fonologiska bearbetningssvårigheter på båda
språken men inga avkodningssvårigheter
(jfr Abu-Rabia & Siegel, 2002, 2003; Lesaux &
Siegel, 2003; Siegel, 2008).
Två viktiga metodisk-teoretiska bidrag
(1)
Det tvåspråkiga kontinuumet för
avgränsning av dyslexi hos tvåspråkiga.
(2) Undersökningens uppläggning:
Jämförelser mellan tvåspråkiga med läsoch skrivsvårigheter och tvåspråkiga utan
läs- och skrivsvårigheter från liknande
geografiska och språkliga miljöer.
Pedagogiska behov…
Stöd i utvecklingen både på första- och
andraspråket
Ökad förståelse både för
andraspråksutveckling och dyslexi
Specialpedagogik, undervisning i
modersmål och svenska som andraspråk
är undervisningsformer som har sina
unika roller i denna problematik.
Pedagogiska tillämpningar
Utveckling av kartläggningsmaterial på flera
språk i Norge
http://www.hio.no/Enheter/NAFO
Arbete utifrån en samarbetsmodell där
modersmålslärarens roll är viktig.
Informationsmaterial för tidig upptäckt av
dyslexi på flera språk (www.kodknackarna.se)
Fler influenser från tvåspråkighetsforskningen?
• Positiva effekter av tvåspråkighet? t.ex.
minnesfunktioner (Kormi-Nouri et al, in press)
• Hur universella är dyslektiska svårigheter? Mer
forskning om ortografiska skillnader och språkspecifika
effekter? T.ex. skillnader i neuro-anatomiska mönster
hos kinesiska skolbarn med dyslexi (Siok et al 2008, jfr
Green Crinion & Price 2007)
• Mer positiv syn på överföring av kognitiva förmågor
mellan språk? alla inblandade språk hos individen
påverkas (se t.ex. Jarvis)