Transcript Orättvis behandling och kränkning

Resultaten bakom uppföljningen

LUPP-undersökning hösten 2009



Mörbylånga kommun ges mycket bra betyg (näst bäst i länet)






Regionperspektiv – Mats Trondman ”Unga under LUPP”
Kommunperspektiv – Tony Wågman ”Det som gäller ungdomarnas framtid”
Stämningen i skolan
God hälsa
Känner sig trygga
Saker att göra på fritiden
Positiv framtidstro
Men, kommunen rekommenderas arbeta vidare med att…



Öka ungdomars möjligheter till inflytande och delaktighet
Stärka företagarklimatet för ungdomar
Bringa klarhet i orsakerna till ungdomarnas upplevelser av
orättvis behandling/kränkning i skolan
Resultaten bakom uppföljningen

135 elever på Skansenskolan fick frågan: ”Har du under
det senaste halvåret upplevt att du blivit orättvist
behandlad på ett sätt så att du känt dig kränkt?”
Andra elever
55 st
I skolan?
Av vem?
45%
41 st
55%
Skolans personal
?
”Annat”
”Vet inte”
Av vilken
anledning?
Om projektet

Syfte

Fördjupa kunskapen kring förekomsten av orättvis
behandling/kränkning i relationen elev-elev och elev-personal:





Vad uppfattas vara orättvis behandling/kränkning?
Av vilken anledning blir man orättvist behandlad/kränkt?
Vilka konsekvenser får orättvis behandling/kränkning?
Hur kan man förbättra situationen?
Tillvägagångssätt


7 fokusgrupper (4 elevgrupper + 3 personalgrupper)
1 individuell intervju (elev)

Olika personal- och elevkategorier
Tre viktiga utgångspunkter

1) Det handlar om upplevelser




2) Det handlar inte om att skuldbelägga skolan och personalen





elever berättar om sina och personalen om sina
alla upplevelser är lika mycket värda
rationella argument fungerar inte
kränkningar i skolan = skolans ”fel”?
problematiken är kontextberoende (hem, fritid, bakgrund etc)
men, det är likaväl skolans ansvar att ta hand om dem
men, det finns även problem som har en direkt koppling till skolans verksamhet
3) Skillnaden mellan relationen elev-elev och lärare-elev är MAKT



vuxna sätter betyg -> styr över elevernas framtid
vuxna sätter ramarna för en verksamhet där eleverna måste vistas
kritiker säger jämlik relation idag p.g.a ökat elevinflytande, men den
pedagogiska situationen är likväl densamma
Definitionsproblematik



1) Vad är kränkande behandling?
2) Kränkande behandling i relation till andra begrepp
1) Vad är det första man tänker på när man hör att 41 elever i årskurs 9 det
senaste halvåret känt sig orättvist behandlade på ett sätt så att de känt sig
kränkta i skolan?



Lärare säger: Vad är en kränkning?
Elever säger: Det är inte bra, det är för många
Beror sannolikt på att eleverna vet hur det känns, lärarna vet det inte

Alla är överens om att en kränkning är en känsla man har inombords,
något som är högst personligt och subjektivt. Det är således mottagaren som
definierar vad en kränkning är.

Konsekvenser? --->
fortsättning…

Vagt, luddigt och svårgreppbart


Alternativet? Att utgå från formella definitioner
Konsekvensen? Man riskerar att flytta fokus från vad som faktiskt har hänt



Vetenskapliga studier visar att elever tenderar att svara nej på frågan om de blivit kränkta,
men när de berättar med egna ord kan mycket karakteriseras som kränkningar
Handlar om att vara medveten om för- och nackdelarna med respektive
utgångspunkt, inte välja någon av dem.
2) Vuxengrupperna diskuterar kränkning i relation till andra begrepp



Orättvis behandling -> kränkning -> mobbning (allvarlighetsskala)
Ungdomarna gör åtskillnad: 15% känt sig mobbade, 45% känt sig kränkta
Alternativ: Kränkande behandling som paraplybegrepp


Innehåller mobbning, diskriminering, orättvisor p.g.a ideologier och värderingar
Det som kränks är principen om människors lika värde
Vad pratar eleverna om?

Varför blir man kränkt?





Fel utseende, fel kläder, fel umgängeskrets, fel åsikter, fel intressen, fel kunskaper
Den gemensamma nämnaren – att falla utanför normalitetens gränser
Individen blir inte ERKÄND och RESPEKTERAD för den hon är
Vikten av att PASSA IN
Hur blir man kränkt?

Verbala tillmälen


Ord som befäster stigma, svordomar, könsord
Utanförskap

Osynliggörande



Alltid sitta själv i klassrummet och ingen som pratar med dem
Försök att aktivt undvika vissa personer på raster. I de fall det inte är möjligt, nonchalans och
avvisande inställning
Inte bry sig om trots uppenbara problem
Reaktionens betydelse

Eleverna menar att det inte bara är handlingen som avgör om något är en
kränkning, utan kanske framför allt mottagarens reaktion


Konsekvens: Skuldfrågan blir oklar. Om man tar man åt sig är det en kränkning,
annars kan det likaväl uppfattas som ett skämt
Givet att skuldbördan vilar på förövaren borde kränkningarna sluta när den andre
tar åt sig – målet med handlingen är uppfyllt


Men så beskriver inte eleverna förloppet – snarare tvärtom. Det är när man inte bryr sig
som det går över. Då hittar förövaren någon annan att lägga sin energi på.
Det blir väldigt viktigt att ”hålla masken”


Konsekvens: Svårt att upptäcka vad som händer inombords
Stor prestigeförlust att erkänna att man tagit åt sig om lärare frågar



Riskerar ytterligare kränkningar
Alltid vara uppmärksam på kommentarer av typen ”nä men, vi bara skämtar”
Könsskillnader


Killar kränker både killar och tjejer, tjejer kränker tjejer
Killar utsätts för mer kränkningar än tjejer, men reagerar mindre än tjejer
Strategier vid utsatthet

4 elevstrategier för att motverka utanförskap (Elvstrand)

1) Klara sig själv

Försöka att inte låta sig påverkas, inte göra sig beroende av andra


2) Anpassa sig

Byta stil, säga ifrån


Konsekvenserna?
3) Bli populär

Vara ”rolig”, göra utmanande saker, bjuda på saker


VARA själv
Eleverna uttrycker en vilja att vara populära, eller i alla fall passa in, men ser en motsättning i att
bete sig som ”någon man inte är”. Självbedrägeri. Och man bedömer det svårt att inte bli
”genomskådad”.
4) Söka sig till vuxna

Enda sällskapet, början till att anförtro problem

Eleverna vill prata med vuxna, men är rädda för konsekvenserna

Eleverna uttrycker en hopplöshet i sin situation, att det är ”för sent” att kunna
åstadkomma en förändring.

Att vara ”smittad” – en elev som börjar umgås med någon i utanförskap löper risken att
hamna där själv. Det sociala trycket är ofta starkare än välviljan
Elever som blir kränkta av lärare

Lärare tror att elever…








upplever sig felaktigt tillrättavisade/tillsagda inför andra
inte får lika mycket utrymme i klassrummet som andra
tycker det är för höga krav på dem
upplever att de fått ett felaktigt betyg/omdöme
RÄTT
RÄTT
FEL
FEL
Lärare ”bör veta bättre”
Lärare ”bör tåla mer”
Lärare upplever sig ha lättare att ”trampa i klaveret” vid stress/trötthet
En typisk situation där lärare känner sig kränkta av elever är när elever
saboterar lektioner, när de inte bryr sig om vad som sägs och förstår vad
läraren försöker att åstadkomma.

Olika situationer, men samma princip: Att inte bli ERKÄND och RESPEKTERAD
Hur kan man göra situationen bättre?

3 övergripande principer

1) Fokus på att använda befintliga strukturer och förfina dem

2) Tänka som brandkåren




- Åka dit det börjar brinna
- Glöm inte släcka ljusen i advent och byta batterier i brandvarnaren
- Strategiskt arbete glöms ofta bort, men minskar det operativa
3) Fastna inte i individuella förklaringar

Skolans struktur, kultur och ledarskap är centralt (Ahlström)



Elever och personals möjlighet till formellt och informellt inflytande
En samarbetande skolkultur
En skolledning som inspirerar till förbättringar och tar stort ansvar
…fortsättning

6 förslag

1) Likabehandlingsplanen

förutsätter att de vuxna ser det mesta

vuxna vet hur de ska göra, men eleverna?
vuxna ser inte allt. (och om de ser, så förstår de inte alltid innebörden)
eleverna vågar inte berätta (otydlighet och konsekvenser)

-> TYDLIGARE ELEVPERSPEKTIV



2) Tydliggöra mentorsrollen



eleven ska välja mentorn, mentorn ska inte välja eleven
förtroende – vad får man säga vidare och inte?
först och främst ha den enskilde eleven i fokus
…fortsättning

3) SET/Livskunskap


Skolverket (R:353, 2011) kritiserar SET och andra liknande metodprogram
kraftigt: Särskilda lektioner ökar risken för mobbning och pedagogiskt material
har ingen effekt. Bör läsas av alla med ett intresse för dessa frågor.
grundförutsättningar för att få det att fungera






förstå gruppdynamiken i klassen
det måste vara stimulerande, utmanande och inte ha ett ”lätt” facit
exempelvis rollspel, gästföreläsare, aktiv problemlösning
regelbunden utbildningsdag, inte bara inför val av kompisstödjare
förstå sig själv och förstå andra
 -> FRÅN NORMALITET TILL NORMALITET
4) Samtal, men rätt form och inte bara samtal


- gruppdynamiken otroligt viktig
- alla kanske inte vill prata -> andra uttrycksformer
fortsättning…

5) Aldrig sluta rycka ut



6) Gemensamma förhållningssätt för lärarkåren i kontakten med eleverna



- fortsätta markera vad som inte är acceptabelt utifrån värdegrundsarbetet
- närvaron i korridorer
- risk för normalisering av olämpligt beteende
- ironi?
Slutligen en utmaning: I Likabehandlingsplanen står att ”all förskole- och
skolverksamhet ska vara fri från trakasserier och kränkande behandling”

Så vad tror elever och personal om möjligheten att gå från 41 kränkta elever till 0?


Helt omöjligt!
Men, det går inte att ge upp. 0 måste alltid vara målsättningen för alla.

Det finns ingen rimlighet i att sätta upp ett mål där ex. 10 kränkningar är godkänt