Transcript HUR SER UNGDOMAR PÅ KRÄNKNINGAR SOM SKER

HUR SER UNGDOMAR
PÅ KRÄNKNINGAR SOM
SKER PÅ NÄTET?
EN STUDIE OM ELEVER I ÅRSKURS 9 I UPPSALA KOMMUN
1
DU_rapport2.indd 1
2012-06-14 15:50
Redaktionsgrupp: Anna Adeniji, Andreas Alfredsson, Lina Gidlund, Frida Karlson
Research: Anna Adeniji, Stephanie Nordmark Djelassi
Författare: Anna Adeniji
Tryck: Edita, Västra Aros, Västerås 2012
Layout: Ploski & Lindberg
Copyright: Diskrimineringsbyrån Uppsala/Uppsala Föreningsråd
ISBN: 978-91-980473-0-1
www-diskrimineringsbyran.se
www.uppsalaforeningsrad.se
2
DU_rapport2.indd 2
2012-06-18 15:50
Innehåll
Diskrimineringsbyrån Uppsala (DU).....................................................5
INACH ........................................................................................................5
Nätvaro – ett arbete mot IT-hat................................................................6
Undersökningen .......................................................................................7
Metoder ......................................................................................................7
Urval ...........................................................................................................7
Frågeställningar .......................................................................................8
Undersökningens resultat ........................................................................8
Vad gör unga på nätet? ............................................................................8
Distans och anonymitet ..........................................................................10
Kränkningar ............................................................................................11
Relationen mellan Internet och skolan .................................................16
Sammanfattning ......................................................................................21
Referenser och lästips ........................................................................... 22
3
DU_rapport2.indd 3
2012-06-14 15:50
Diskrimineringsbyrån Uppsala
Diskrimineringsbyrån Uppsala är en lokal antidiskrimineringsverksamhet som ägs
av Uppsala Föreningsråd och har funnits sedan 2005. Genom vårt engagemang
och vår kompetens vill vi bidra till att Uppsala och Sverige blir en bättre plats att
leva på för alla människor. Vår målsättning är att alla som känner sig diskriminerade ska kunna vända sig till oss och kostnadsfritt få råd, stöd och medling i
ärenden som rör diskriminering enligt lag. Genom förebyggande insatser, som
utbildningar och kompetenshöjning inom exempelvis skola, organisationer och
arbetsliv, vill vi också bidra till att skapa en långsiktig attitydförändring i samhället.
Ett sätt för oss att driva detta arbete framåt är genom att utveckla nya utbildningar, metoder och verktyg för detta arbete. När det gäller vårt engagemang kring
vad som händer på Internet sker detta främst inom ramen för vårt samarbete med
det internationella nätverket INACH och vårt arvsfondsfinansierade projekt Nätvaro. Diskrimineringsbyrån Uppsala arbetar med samtliga diskrimineringsgrunder
och vi har ett normkritiskt, intersektionellt och jämlikhetsintegrerat perspektiv i vår
verksamhet.
Läs mer på: www.diskrimineringsbyran.se
INACH
Diskrimineringsbyrån Uppsala är sedan 2007 svensk kontaktpunkt för det internationella nätverket INACH (International Network Against CyberHate) som arbetar
med att förebygga och motverka IT-hat. INACH arbetar utifrån visionen att det som
sker på Internet ska ligga i linje med mänskliga rättigheter – ”bringing the online
in line with human rights”. Nätverkets medlemsorganisationer utbyter erfarenheter
och samarbetar kring ärenden som gäller Internet. Detta arbete förstärktes genom
att Diskrimineringsbyrån Uppsala i september 2011 fick projektet ”Nätvaro – ett
arbete mot IT-hat” godkänt av arvsfonden. Ytterligare en välkommen förstärkning
kom i november när integrationsminister Erik Ullenhag beslutade att stödja vårt
arbete mot främlingsfientlighet och rasism på Internet med 150 000 sek från Regeringskansliet. Detta bidrag har vi använt för att genomföra en förstudie bland ungdomar i Uppsala kommun, om deras erfarenheter och kunskaper om kränkningar på
Internet. Denna rapport är ett av resultaten från den undersökningen.
Läs mer på www.inach.net
5
DU_rapport2.indd 5
2012-06-14 15:50
Nätvaro
Kartläggningen kan laddas
ned från
www.diskrimineringsbyran.se
1
Enligt Brottsförebyggande
rådets rapport Hatbrott 2011
2
I januari 2012 körde Diskrimineringsbyrån Uppsala igång projektet Nätvaro – ett
arbete mot IT-hat. Projektet är finansierat av Allmänna Arvsfonden och kommer
att pågå i tre år. Projektet bygger på en förstudie som genomfördes 2010 där en
omfattande kartläggning gjordes av vilket arbete som redan nu görs i form av
utbildning och aktioner mot kränkningar, hatbrott och diskriminering på nätet1.
Utifrån kartläggningen formulerades behoven av utbildningar som sammanför attitydfrågor, nuvarande lagstiftning och åtgärder. Vi upptäckte också ett behov av att sammanföra fler samhällsaktörer, såsom frivilligorganisationer, skola,
myndigheter och media, för att tillsammans bidra till ett säkrare Internet för alla.
Målsättningen är att nätet ska vara en plats som respekterar de mänskliga rättigheterna och följer de lagar vi har kring hatbrott och diskriminering.
Begreppet IT-hat arbetades fram som en sammanfattande beskrivning av hatbrott, diskriminering och kränkningar som sker på nätet eller som är starkt relaterade till Internet. Begreppet innefattar både befintlig lagstiftning, attityder och
normer.
Projektet Nätvaro har i huvudsak två målgrupper. Dels riktar vi oss till ungdomar mellan 12-25 år och dels till grupper i samhället som är särskilt utsatta för
hatbrott och diskriminering på Internet. Dessa grupper är afrosvenskar, homooch bisexuella, judar, muslimer, romer, och transpersoner2.
För att projektet ska nå långsiktig effekt arbetar vi också med organisationer
och myndigheter som arbetar särskilt med dessa målgrupper, såsom skola, fritidsverksamhet och frivilligorganisationer. I projektet kommer Diskrimineringsbyrån Uppsala därför att ta fram utbildningar och utbildningsmaterial till skolpersonal, till unga nätaktivister, till organisationer och myndigheter som arbetar
med grupper särskilt utsatta för hatbrott och diskriminering, samt till företag som
aktivt vill arbeta med mänskliga rättigheter på Internet.
I linje med Diskrimineringsbyrån Uppsalas övriga rådgivningsverksamhet kommer vi också ta fram underlag så att vi på bästa sätt kan stödja personer som blivit
utsatta för diskriminering och hatbrott på Internet.
6
DU_rapport2.indd 6
2012-06-14 15:50
Undersökningen
När Nätvaro startade i januari 2012 var det ett högt tryck på att snabbt komma
igång med projektet. Vi hade redan en omfattande kartläggning av arbetet mot
IT-hat och en plan för vilka utbildningar vi skulle ta fram. När vi fick ytterligare ett
bidrag för att genomföra en förstudie så beslöt vi oss för att börja med en av våra
målgrupper, ungdomar, och snävade in gruppen till niondeklassare i Uppsala
kommun, samt till personal som arbetar med dessa ungdomar.
METODER
Till en början tog vi fram en enkät som handlade om både kränkningar och hatbrott på Internet. Den testades sedan på fem stycken fokusgrupper med två till
fem högstadieungdomar i varje grupp. Vi diskuterade underlaget tillsammans
och de fick själva komma med förslag på ändringar i ordval. Efter denna första
omgång av undersökingen kom vi fram till att enkäten dels behövde kortas ned
och dels ha ett tydligare fokus. I slutänden kom enkäten att främst inrikta sig på
kränkningar snarare än direkta hatbrott eftersom ungdomarna tyckte att det var
ett krångligt begrepp och ansåg att de hade för lite kunskap om det för att kunna
svara ärligt. Vi diskuterade hur mycket undervisning de fått om dessa saker i
skolan och ungdomarna var mycket tveksamma. Alla hade haft samtal och undervisning om mobbning i skolan, men få kunde minnas att de pratat särskilt om
kränkningar på nätet och ännu färre kände till begreppet hatbrott. I samband
med detta kom det också upp ett förslag om att också göra en enkätundersökning
bland personal på skolan.
URVAL
I mars skickade vi ut två webbenkäter till de kommunala skolorna i Uppsala. Förhoppningen var att den skulle nå ut till alla skolor och därför gick vi via skolchefen
i kommunen. Tyvärr konkurrerade vi med ett stort antal andra enkäter under
samma period och svarsunderlaget blev därför lågt. Av sammanlagt 1612 elever
i årskurs nio fick vi in 194 svar, och av skolpersonalen fick vi in nio svar. På grund
av låg svarsfrekvens gick vi också ut på vår hemsida och vår facebooksida och
uppmanade skolpersonal och elever även i andra delar av landet att svara på
enkäten. Av dessa fick vi in ytterligare nio svar på personalenkäten och två svar
7
DU_rapport2.indd 7
2012-06-14 15:50
på elevenkäten. Sammanställningen av resultaten i den här undersökningen har
utgått ifrån elevenkäten i Uppsala kommun. Vi redovisar dock inte svaren i procent, eftersom svarsfrekvensen inte utgör ett signifikant statistiskt underlag, utan
vi redovisar svaren i absoluta tal. Enkäten innehöll också möjligheter att svara
på frågorna i löpande text. Dessa svar har vi analyserar kvalitativt och några av
dessa svar har vi också inkluderat i rapporten.
Enkäten för skolpersonal har alltför låg svarsfrekvens för att en redovisning
av attityder och erfarenheter ska bli intressant. De svar som lämnades in har dock
ändå ett stort värde för oss, genom att de indikerar hur vi i framtiden bör lägga upp
utbildningar inom projektet Nätvaro.
FRÅGESTÄLLNINGAR
För att denna förstudie skulle bli användbar inom projektet i sin helhet så valde vi ut
några frågeställningar som kunde ge oss mer kunskap om sambanden mellan användning av Internet, erfarenheter av kränkningar, samt kunskap om råd och stöd
för den som själv blivit utsatt för internetrelaterade kränkningar. Frågorna lyder:
-
Undersökningens resultat
VAD GÖR UNGA PÅ NÄTET?
AFK (away from keybord)
kommer ursprungligen från
spelvärlden där begreppet
uppstod som ett sätt att
snabbt förklara varför en
person tog en paus i spelet
eller inte kunde svara på chatmeddelanden.
3
Frågan bör snarare ställas som: Vad gör unga inte på nätet? Det blir allt mer främmande att tala om nätet som en plats utanför det verkliga livet, det som brukar kalllas IRL (förkortning för engelskans in real life, eller på svenska i riktiga livet). Idag
används allt oftare begreppet AFK som står för engelskans away from keybord3,
för att beskriva det som sker bortom datorns och nätets värld. Att inte använda sig
av IRL kan vara ett sätt att markera att livet på nätet är minst lika viktigt som det i
skolan, på stan eller vid matbordet. Det är viktigt, inte minst när vi talar om trakasserier, kränkningar och hatbrott, att vi istället kan tänka att i stort sett allt som sker
8
DU_rapport2.indd 8
2012-06-14 15:50
utanför nätet också sker på nätet, men på lite olika sätt. Exempelvis kan vi se i Brottsförebyggande rådets rapport om hatbrott4 att det är samma grupper som utsätts för
hatbrott på gatan som på Internet, bara i något olika omfattning.
Enligt Uppsala kommuns undersökning Liv och Hälsa Ung5 träffar majoriteten
av unga fortfarande sina kompisar ansikte mot ansikte, men tre av tio uppger att de
umgås mest med sina vänner via datorn eller mobilen. I vår enkät använde vi samma kategorier som Medierådet gör (Medierådet 2010) och kom fram till samma
resultat av vad de vanligaste användningsområdena för unga är idag: att umgås
på sociala sajter, att chatta, samt att titta på filmklipp. Detta bekräftas också av Mediebarometern som visar att 40% av barn mellan 9-14 år samt 79% av ungdomar
mellan 15-24 år använder sig av sociala medier en genomsnittlig dag6.
Klingspor, Klara & Anna
Frenzel. Hatbrott 2010. Statistik
över polisanmälningar med
4
Brottsförebyggande rådet
Information och förlag, 2011.
Liv och hälsa ung 2012,
http://www.lul.se/sv/Vardhalsa/Liv-och-halsa-ung/
5
Carlsson, Ulla (red.) Sveriges
Mediebarometer 2010,
Nordicom Sverige, MedieNotiser; 1, 2011.
6
VAD GÖR DU OFTAST PÅ INTERNET? (SVARA HÖGST TRE ALTERNATIV)
Chattar
Bloggar (på egen blogg)
Chattar
Läser andra
bloggar
Bloggar
(på egen blogg)
Tittar på filmklipp
Läser andra bloggar
Tittar
på filmklipp
Gör läxor
och
skolarbeten
Gör läxor och
Umgås på sociala sajterskolarbeten
Umgås på sociala sajter
Mejlar
Mejlar
Söker information
om
Söker information om
annat än skolarbete
annat än skolarbete
Spelar spelSpelar spel
Tjejer
Tjejer
Streamar, laddar ner filer
Streamar, laddar ner filer
Annat
Killar
Killar
Annat
Vill inte svara
0
0
20
20
40
60
40
60
80
80
Vill inte svara
100
100
Av dessa vanligaste användningsområden är det ingen direkt skillnad fördelat på
kön, men om vi tittar närmare på några av de andra alternativen så upptäcker vi
något som är intressant. Alternativen ”Bloggar (på egen blogg)” och ”Läser andras
Vid frågan om kön var det
möjligt att ange ”vill inte
svara”. Det gick att kommentera varför de inte ville svara
samt ange möjliga alternativ
till ”kille” och ”tjej”.
7
9
DU_rapport2.indd 9
2012-06-14 15:50
bloggar” domineras av tjejer, medan ”Spelar spel” domineras av killar7. En kille
skriver så här till oss:
-
Med utgångspunkt i detta kan det vara av värde att i fortsatta studier jämföra
användningsområden, synen på anonymitet och utsatthet för kränkningar, även
med ett genusperspektiv.
DISTANS OCH ANONYMITET
8
Suler, John, ”The online
(International Journal of
Applied Psychoanalytic
Studies 2(2), 2005; Dunkels,
Elza. Vad gör unga på nätet?
(Malmö, Gleerup), 2009
Det kan vara viktigt att skilja på distans och anonymitet, och vi tänker att unga och
vuxna sannolikt inte alltid menar samma saker med dessa begrepp. Med distans
menar vi här att kunna och våga säga saker på nätet som få skulle säga direkt till
någon annan, ansikte mot ansikte. Det är alltså inte samma sak som att inte veta
vem personen är. Anonymitet däremot betyder i de flesta fall att inte alls veta vem
personen är som har skrivit en text, eller kanske till och med den person som
man chattar med över nätet. De ungdomar som deltog i fokusgruppintervjuerna
skiftade dock mellan dessa begrepp och talade ibland om anonymitet trots att de
egentligen visste vem den andra personen var eller att de misstänkte att andra
visste vem de själva var. Det här fenomenet har kallats dissociative anonymity
eller avskiljande anonymitet8. Det är alltså en känsla av anonymitet som skapas
genom distans och på så sätt upplever vi att vi är mindre sårbara och även kanske mer direkta i vår kommunikation. Vi skulle också kunna kalla det för upplevd
anonymitet.
I citatet ovan döljer sig en känsla av anonymitet eftersom det är få personer som
faktiskt är fullständigt anonyma hela tiden på Internet. Det går också att tolka citatet som en frustration över oförmågan, och kanske ännu mer vuxnas oförmåga, att
ändra på sakernas tillstånd. Här är det oerhört viktigt att inte se Internet som ett
10
DU_rapport2.indd 10
2012-06-14 15:50
separat fenomen ställt mot ”verkligheten”. Om vi ska kunna arbeta effektivt mot
kränkningar, som i det här fallet uttalas som mobbing, så måste vi lägga fokus på
bakomliggande orsaker till varför kränkningar uppstår.
I vår undersökning ställde vi både frågor om ungdomarnas egen utsatthet och
om deras benägenhet att utsätta andra för obehag. På frågan om de tycker att det
är lättare att skriva elaka saker om någon på Internet än att säga det direkt till personen så svarade en klar majoritet att de tyckte det. Därefter var det en medelstor
grupp som inte ville svara på frågan. Detta betyder naturligtvis inte att alla dessa
ungdomar har skrivit elaka saker på nätet, men det bör vara relevant att förhålla
sig till detta när vi talar om IT-hat.
Vi ställde inga direkta frågor om total anonymitet, d.v.s. då avsändaren inte alls
uppger sin identitet. Detta kom däremot upp ofta i ungdomarnas egna kommentarer:
TYCKER DU ATT DET ÄR
LÄTTARE ATT SKRIVA
ELAKA SAKER OM
NÅGON PÅ INTERNET
ÄN ATT SÄGA DET
DIREKT TILL
PERSONEN?
62
Ja
113
En annan variant av samma tema syns i en kommentar kring fördelarna med anonymitet:
17
N
V
Ja
Nej
Vill inte svara
Här är det alltså inte en fråga om att anonymiteten är ett medel för total yttrandefrihet utan snarare ett medel för att se vad andra egentligen tycker om saker.
Detta perspektiv kan till viss del vara användbart för att kartlägga åsikter som
inte är allmänt accepterade i samhället, men det ligger också en fara i att tro att
anonymiteten automatiskt skapar möjlighet för människor att tala sanning. Det är
också svårt att ta reda på hur många personer som gömmer sig bakom en eller
flera användare. På Internet är det fullt möjligt för en person att skapa en illusion
av en mobb genom att ha flera användarprofiler. Den anonymitet som skapas på
Internet, oavsett om den är total eller endast upplevd, kan också vara ett sätt att
testa yttranden och provocera fram reaktioner.
KRÄNKNINGAR
Det finns olika sätt att definiera vad en kränkning är. Oftast beskrivs det som ett
paraplybegrepp för uppträdanden och handlingar som skadar en persons integritet
11
DU_rapport2.indd 11
2012-06-14 15:50
HAR DU KÄNT DIG
KRÄNKT ÖVER
NÅGOT SOM NÅGON
HAR SKRIVIT PÅ
INTERNET DEN
SENASTE TIDEN?
139
18
35
KÄNNER DU NÅGON
ANNAN SOM HAR
BLIVIT UTSATT FÖR
KRÄNKNINGAR PÅ
INTERNET?
56
46
90
Ja
Nej
Vill inte svara
eller värdighet. Kränkningarna kan vara fysiska, psykiska, verbala eller text-/
bildburna. När en kränkning har koppling till någon av de diskrimineringsgrunder som skyddas i diskrimineringslagen (etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet och könsuttryck, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning och ålder) kallas det trakasserier. När det inte finns en sådan
koppling mellan kränkningen och någon av diskrimineringsgrunderna kallas det
för kränkande behandling. Skyddet mot kränkande behandling omfattas av skollagen. I dessa fall kan det handla om att någon kränker en annan person kopplat
till personens kroppstorlek, politiska åsikter, sociala bakgrund eller liknande. En
kränkning kan också sakna en synlig grund eller ett uttalat motiv. Upprepade
Ja kränkande behandling kallas vanligtvis mobbning.
trakasserier eller
Något som ofta lyfts fram, och som även vi på Diskrimineringsbyrån Uppsala
Nej
vill uppmärksamma, är att en kränkning utgår ifrån den utsattes egna känsla av att
ha blivit kränkt.Vill
Lagstiftningen
inte svaraär dock mer komplicerad än så. Känslan av att vara
kränkt innebär inte alltid att ärendet går att driva enligt lag. När vi talar om kränkningar på Internet behöver det inte alltid vara direkt kopplat till ens egen person.
Det kan till exempel kännas kränkande att behöva läsa i skolans blogg eller på en
populär sida på Facebook att ”alla” känner till att personer med en särskild religiös
tro är si eller så, även om det inte är någon särskild person som är namngiven.
På vår fråga till ungdomarna om de hade känt sig kränkta över något som någon har skrivit på Internet den senaste månaden svarade 35 stycken av 194 att de
hade gjort det. Vi specificerade inte ordet kränkning utan de fick utgå ifrån hur de
själva förstod ordet. Den stora majoriteten, 139 stycken, svarade att de inte hade
känt sig kränkta..
På frågan om de kände någon annan som hade blivit utsatt för kränkningar på
Internet var det dock många fler, hela 90 stycken, som svarade ja. Detta kan tolkas
på åtminstone två
Ja sätt. Dels ställdes inte frågan kring den senaste månaden och
tidsspannet är därför längre. Dels kan det vara lättare att förstå och erkänna att en
Nej utifrån att någon annan pratar om det snarare än att erkänna
kränkning har skett
sig själv som utsatt.
Vill inte svara
På en mer specifik fråga om ungdomarna blivit ledsna eller upprörda över något som någon skrivit om just dem själva så fick de välja så många svarsalternativ
de ville. Här fanns alternativ som både täcker diskrimineringsgrunderna samt
annan kränkande behandling, såsom kommentarer om kläder, vikt, politiska åsikter
och ekonomi. Även på denna fråga svarade glädjande nog majoriteten, 129 stycken,
12
DU_rapport2.indd 12
2012-06-14 15:50
att de inte blivit ledsna eller upprörda över någonting av detta. Samtidigt måste vi
se till de jakande svar som kom in. Alla kategorier av möjliga orsaker till kränkande behandling låg mycket jämnt, mellan sju till elva ifyllda svar av varje. 31
stycken svarade att de inte visste.
HAR DU NÅGONSIN BLIVIT LEDSENELLER UPPRÖRD ÖVER NÅGOT SOM NÅGON HAR
SKRIVIT OM DIG PÅ INTERNET SOM HANDLAR OM (DU FÅR KLICKA I FLERA SVAR)?
Dina kläder
11
Din vikt
10
Din religion
10
Ditt kön
Din sexualitet
Din hudfärg
Dina politiska åsikter
Din kultur
9
10
9
7
10
Din ålder
8
Din ekonomi
9
7
En funktionsnedsättning
Nej, jag har aldrig blivit ledsen eller upprörd
över något av ovanstående alternativ
129
31
Vet inte
0
20
40
60
80
100
Om vi däremot analyserar resultaten uppdelat i ungdomar med båda föräldrar
från Sverige, de med båda föräldrar från ett annat land än Sverige och de med en
förälder från Sverige och en från ett annat land9 så kan vi urskilja några tendenser. De med båda föräldrar från Sverige var överrepresenterade i kategorierna
”kläder” och ”ålder”. De med båda föräldrar från ett annat land än Sverige var
120
140
9
land. Det var också möjligt för
ungdomarna att kommentera
ifall de inte kände att de passade in i någon kategori eller helt
13
DU_rapport2.indd 13
2012-06-14 15:50
överrepresenterade i kategorierna ”religion”, ”sexualitet” och ”kultur”. De med
en förälder från Sverige och en förälder från ett annat land var överrepresenterade i kategorin ”hudfärg”.
Inställningen till att ordet kränkning är något som den utsatta ska känna själv
kompliceras radikalt utifrån följande kommentarer:
Andrae Thelin & Williamson
(red) Nya forskningsperspektiv
på mobbning. Dokumentation
av en forskarkonferens om
mobbning 24-25 september
2003, 2004
10
Vad betyder sådana uttalanden för alla oss som vill arbeta med dessa frågor? Det
skulle kunna tolkas som att det finns en kunskap bland de svarande om vad som
”borde” uppfattas som kränkningar, utifrån omvärldens definitioner, men att det
faktiskt inte känns så farligt när det väl händer. Det skulle också kunna tolkas som
en markering att det är viktigt att vara tuff och skaka av sig eventuella kränkningar
som sker. Det är högst troligt att det rör sig om en normaliseringsprocess av kränkningar, det vill säga att handlingar och yttranden som inte skulle tolereras i ett samanhang upplevs som helt normalt i ett annat. I sådana fall är det viktigt att studera de
bakomliggande sociala och kulturella mekanismerna som bidrar till denna normalisering10 . Därför är det viktigt att vi talar med ungdomar om hur de upplever saker
på nätet och vad som faktiskt upplevs som kränkande. Kanske är det helt andra
saker som berör och sårar än sådant vi omedelbart tror att vi ser?
En sådan sak skulle kunna vara den svåra balansgången mellan att vilja bli
sedd, exempelvis på sociala forum, och samtidigt inte kunna kontrollera informationsflödet på Internet som är önskvärt. På frågan om någon annan har lagt upp
en bild eller en video på en själv fastän de inte vill detta svara 90 stycken ja, 84
stycken nej och 18 stycken vet inte. Majoriteten av de som svarade ja var tjejer.
På frågan om de någonsin läst något på Internet om dem själva som inte är sant
var det inte lika många som svarade ja, 49 stycken, mot 112 nej och 31 vet inte.
Däremot var svaren mellan killar och tjejer det omvända, där var det dubbelt så
många killar som tjejer som varit med om det.
En kille kommenterade det dock på detta sätt:
14
DU_rapport2.indd 14
2012-06-14 15:50
HAR DU NÅGONSIN VARIT MED OM ATT NÅGON ANNAN HAR LAGT UPP EN BILD
ELLER EN VIDEO AV DIG SOM DU INTE VILL SKA LIGGA PÅ INTERNET?
60
50
40
80
30
60
20
40
Tjejer
10
20
Tjejer
Killar
0
Ja
0
Killar
Vill inte svara
Vill inte svara
Ja
Nej
Nej
VetVet
ejej
Detta är en annan viktig del av nätanvändningen, i synnerhet på sociala forum.
Även om det kan tyckas att Internet främjar spridning av rykten och trakasserier
så finns där också en mer direkt möjlighet att besvara detta11. Den upplevda anonymiteten, och därmed också känslan av att vara mindre sårbar, gäller alltså inte
bara de personer som kränker utan också de som blir utsatta för kränkningar. Här
11
Jfr Dunkels, 2009
15
DU_rapport2.indd 15
2012-06-14 15:50
HAR DU NÅGONSIN LÄST NÅGOT OM DIG SJÄLV PÅ INTERNET FÖR
NÅGOT SOM INTE ÄR SANT?
80
60
40
20
Tj
Ki
Tjejer
Killar
Vill inte svara
Vet ej
0
Vi
Ja
Nej
Vet ej
är det viktigt att se på ungdomars egna strategier för att hantera kränkningar och
fråga hur vi som vuxna kan göra för att stödja och underlätta dessa motstrategier
istället för att skuldbelägga eller tala om hur de borde känna sig.
RELATIONEN MELLAN INTERNET OCH SKOLAN
I projektet Nätvaro vill Diskrimineringsbyrån Uppsala nå både ungdomar direkt och
personer som jobbar med ungdomar, exempelvis inom skola och fritidsverksamhet.
16
DU_rapport2.indd 16
2012-06-14 15:50
Därför tyckte vi att det var viktigt att relatera kränkningar på nätet med ungdomarnas vardag i skolan. De flesta svenska skolor har dessutom datorer på skolan
och antalet smartphones med ständig uppkoppling mot Internet ökar ständigt. Våra
frågor kring relationen mellan Internet och skolan är också en markering mot föreställningen om att det som händer på nätet sker bortanför ”verkligheten”.
HAR DU NÅGONSIN STANNAT HEMMA FRÅN SKOLAN PÅ GRUND AV VAD NÅGON
HAR SKRIVIT PÅ FACEBOOK ELLER LIKNANDE SOCIALT FORUM?
200
150
100
50
0
Ja
Nej
Vet ej
17
DU_rapport2.indd 17
2012-06-14 15:50
67 av 194 svaranden uppger att bråk och konflikter som de har haft på Internet sedan har fortsatt i skolan. 63 stycken uppger också det omvända, nämligen att bråk
och konflikter som de har haft i skolan också fortsätter efteråt på nätet. På frågan om
eleverna varit med om att en klasskamrat skrivit något elakt på Internet om en så att
andra i skolan kan se det svarade 38 stycken ja. På frågan om de någonsin skrivit
någonting elakt själva så att andra på skolan kan se det så svarade 29 stycken ja.
27 stycken uppgav att de någonsin känt obehag att gå till skolan på grund av
vad någon annan hade skrivit på Facebook eller liknande socialt forum, och 11
stycken uppgav att de någon gång hade stannat hemma på grund av samma sak.
13 stycken svarade att de inte visste om de hade stannat hemma från skolan på
grund av vad någon hade skrivit på Facebook eller liknande forum.
OM DU HAR BLIVIT ARG ELLER LEDSEN ÖVER VAD NÅGON HAR SKRIVIT PÅ
INTERNET, VAD HAR DU DÅ GJORT? (DU FÅR VÄLJA FLERA SVAR)
Jag har blockerat personen
från att skriva på min sida
Jag har anmält personen
direkt på hemsidan
Jag har sagt till personen ansikte
mot ansikte att det inte är ok
Jag har berättat det
för en lärare
Jag har berättat det för
mina föräldrar
Jag har pratat med
kompisar
Jag har gjort en anmälan
till polisen
Jag har skrivit taskiga
saker tillbaka
Jag har inte gjort
någonting
Jag har aldrig blivit arg eller ledsen över
något som någon skrivit om mig på Internet
Vet inte
Annat (ge exempel)
0
20
40
60
80
18
DU_rapport2.indd 18
2012-06-14 15:50
Här är det visserligen relevant att notera att den stora massan inte upplever något
problem med vad som skrivs om dem på Facebook, men det är därför än mer
viktigt att ta itu med problemet för de som faktiskt är så utsatta att de inte ens vill
gå till skolan. Elva personer är elva personer för mycket. Skollagen och diskrimineringslagen är hård på den här punkten och nolltolerans är det som gäller12.
Färre än hälften av de svarande, 83 stycken, svarade att de vet var de ska vända sig om de blivit utsatt av någon annan elev på skolan. Detta är oroväckande eftersom alla elever på skolan borde ha fått information om att skolan har ett ansvar i
att utreda kränkningar och att det ska gå att vända sig till vilken ansvarig personal
som helst på skolan. Det är också värt att notera att endast 74 stycken vet var de
ska vända sig om de har blivit utsatta för kränkningar av någon vuxen. Dessvärre är det i de allra flesta fall inte skolan som eleverna vänder sig till. Endast
fem personer uppger att de har berättat för en lärare. Det allra vanligaste är att
själv blockera personen från att skriva saker på ens egen sida (vilket alltså gäller
sociala forum och bloggar). Utöver detta är det vanligast att prata med kompisar
om man har blivit kränkt av någon på Internet. I fråga om skolans ansvar för att
undersöka skolrelaterade kränkningar så behövs alltså större insatser och bättre
stöd både till elever och till personal. Detta är viktigt för att eleverna på skolan ska
kunna använda sig av sitt lagstadgade skydd mot kränkande behandling.
Skolverket, Nolltolerans mot
diskriminering och kränkande
behandling. Lagens krav och
huvudmannens ansvar, 2011.
12
19
DU_rapport2.indd 19
2012-06-14 15:50
SAMMANFATTNING
Med utgångspunkt i undersökningens frågeställningar har vi kommit till slutsatsen att det finns samband mellan användningen av Internet och utsatthet för
kränkningar i meningen att kränkningar tar sig olika uttryck i olika forum. I spelanvändning med anonyma användarprofiler eller andra sammanhang där användarna är helt anonyma är det enligt de svarande lättare att skriva elaka och
kränkande saker. Kränkningar sker också på sociala forum där användarna är
synliga men den upplevda anonymiteten som uppstår av att sitta bakom en skärm
kan också ge effekter. Exempelvis kan det vara lättare att skriva elaka saker, men
det är också lättare att bemöta lögner och ryktesspridning direkt.
Vi har också sett ett tydligt samband mellan konflikter och kränkningar på Internet och i skolan. För att sammanfatta detta kan man tala om en form av trappa:
34 % av de svarande uppger att bråk de har haft i skolan sedan har fortsatt på
nätet. Därefter är det ca 20 % svarar att klasskamrater skolan har kunnat läsa
elakheter som skrivs om dem på nätet. 14 % svarar att de känt obehag att gå till
skolan på grund av detta och 6 % av de svarande har dessutom stannat hemma
från skolan på grund av elakheter på Internet. Trots detta är det ytterst få, endast
2,5 %, som faktiskt skulle vända sig till en lärare om de blir utsatta för kränkningar
på Internet.
Vi menar att skolor och skolpersonal behöver bli bättre på att integrera ungdomars nätanvändning och erfarenheter av kränkningar på nätet i sin dagliga
verksamhet. Det finns tendenser att vilja dra upp tydliga gränser mellan skolans
”verkliga” värld och det som sker på Internet. Detta kan i värsta fall resultera i att
elever inte vågar eller vill berätta för skolpersonal vad de är med om på Internet.
Överlag ser vi ett behov av att fler i samhället, inte minst skolpersonal och föräldrar, är aktiva på Internet och talar både med varandra och de ungdomar som de
träffar om det det sociala liv som ständigt pågår där.
20
DU_rapport2.indd 20
2012-06-14 15:50
REFERENSER OCH LÄSTIPS
Andrae Thelin, Annika & Hazel Williamson (red)
Nordiska ministerrådet/skolsamarbete.
(ANP 2004:724), 2004.
Dunkels, Elza.
Malmö, Gleerup, 2009
Klingspor, Klara & Anna Frenzel.
Brottsförebyggande rådet Information och förlag, 2011.
Lindqvist, Johnny & Ewa Thorslund.
eller Version 4.0. 2011.
.SE:s Internetguide, nr 5, Version 1.0 2011
Liv och hälsa ung 2012, http://www.lul.se/sv/Vard-halsa/Liv-och-halsa-ung/ (hämtat maj 2012)
Medierådet.
2010.
Carlsson, Ulla (red.)
, Nordicom Sverige, MedieNotiser; 1 2011.
Skolverket.
. Rapport 326, 2009.
Skolverket.
, 2011.
Suler, John.
184-188, 2005
21
DU_rapport2.indd 21
2012-06-14 15:50
24
DU_rapport2.indd 24
2012-06-14 15:50