Transcript Stenebergsgårdens Likabehandlingsplan
Slide 1
Stenebergsgårdens
Likabehandlingsplan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
2014
Presentation
Lisa Grönlund
Likabehandlingsansvarig
Slide 2
Vår vision
”I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och blir
respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och
ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat
eller utsatt för kränkande behandling.”
Slide 3
Styrdokument
Läroplanen 98/reviderad10
Diskrimineringslagen
Barnkonventionen
Slide 4
Diskrimineringsgrunder
Kön
Könsidentitet och könsuttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder
Slide 5
Kön
.
Mål:
”Flickor och pojkar i förskolan skall ha samma möjligheter att
prova och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar
utifrån stereotypa könsroller.” Läroplan för förskolan (LpFö
98/10)
Insats:
Vi skall i förskolan:
1.Medvetet uppmuntra barnen att prova allt material och alla
aktiviteter, t.ex. fotboll, snickra, dans, ”pärla”, sy, m.m.
2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på
verksamhetsplanering i januari.
Slide 6
Könsidentitet och könsuttryck
Mål:
”Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och
könsroller” LpFö 98/10.
Insats:
Vi skall i förskolan:
1. Vi lyfter olika påståenden ”normer” som avser
könsidentitet med barnen och diskuterar dem
tillsammans, t.ex ”Kan pojkar ha klänning.”
2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på
verksamhetsplanering i januari.
Slide 7
Etnisk tillhörighet
Mål:
”förbereda barnen för ett liv i ett mer internationaliserat
samhälle.” LpFö 98/10
Insats:
Vi skall i förskolan:
1. Göra barnens ursprung tydligt för varandra genom t.ex.
flaggor, berättelser, mat, språk m.m.
2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på
verksamhetsplanering i februari.
Slide 8
Religion eller annan trosuppfattning
Mål:
” att barnens förmåga till öppenhet och respekt för skillnader
i människors uppfattningar och levnadssätt utvecklas.”
Insats:
Vi skall i förskolan:
1. Uppmärksamma nationella och internationella högtider, i
första hand de som finns representerade på förskolan. Ta
reda på vid inskolningen vilka högtider familjen firar.
2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på
verksamhetsplanering i februari.
Slide 9
Funktionsnedsättning
Mål:
”ta hänsyn till barnens olika förutsättningar och behov.” LpFö
98/10.
Insats:
Vi skall i förskolan:
1. Anpassa verksamheten utifrån den barngrupp vi har med
ett lösningsfokuserat förhållningssätt, t.ex bildstöd,
anpassning av mat, möblering m.m.
2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på
verksamhetsplanering i mars.
Slide 10
Sexuell läggning
Mål:
”varje barn utvecklar förståelse för att människor har lika
värde oberoende av sexuell läggning.” LpFö 98/10
Insats:
Vi skall i förskolan:
1. Läsa böcker om olika familjekonstalationer och bemöta
barnens frågor utifrån läst litteratur. Barnen i leken få
vara den de vill.
2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på
verksamhetsplanering i mars.
Slide 11
Ålder
Mål:
”förskolan ska erbjuda barnen en, i förhållande till deras ålder
och vistelsetid, väl avvägd dagsrytm och miljö.”
Insats:
Vi skall i förskolan:
1. Pedagogerna utmanar barnen utifrån deras nivå och
individuella behov, inte ålder. Alla ska få möjlighet att
prova aktiviteter utifrån sin förmåga och intresse.
2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på
verksamhetsplanering i april.
Slide 12
Kränkande behandling
Mål: ”alla verksamma på förskolan, både barn och vuxnas,
förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.”
Insats:
Vi skall i förskolan:
1. Lyfta tillsammans med barnen vilka normer som gäller på
vår förskola. Jobba med övningar kring
barnkonventionen under året.
2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på
verksamhetsplanering i mars.
Slide 13
Utdrag ur barnkonventionen
Ingen annan är som du. Du har rätt att vara den du är.
Alla barn är lika mycket värda.
Du har rätt att säga vad du tycker när det handlar om dig.
Vuxna måste lyssna och tänka vad som är bäst för dig.
Du har rätt att känna dig trygg.
Du har rätt att må bra. Om du är sjuk har du rätt att få hjälp.
Du har rätt att lära dig sådant som är viktigt att kunna.
Du har rätt att gå i skolan och trivas där.
Ingen får göra dig illa. Ingen vuxen och inget barn får slå eller
reta dig.
Du har rätt att ha dina tankar för dig själv.
Du har rätt att få veta viktiga saker.
Du har rätt att leka och ha kul på många olika sätt. När du är trött
har du rätt att vila.
FN: s konvention om barnets rättigheter kan läsas i sin helhet på
www.bo.se (barnombudsmannens hemsida)
Slide 14
Kartläggning av vår utemiljö
• Vi har kartlagt vår utemiljö. Där har vi tittat på vad barnen gör,
leker med då vi är ute på gården. En enkät har också lämnats ut till
vårdnadshavarna för att inhämta vad barnen säger hemma om
utevistelsen och hur de själva upplever utevistelsen och gården.
• Vi ville göra denna kartläggning för att öka tryggheten och
förhindra kränkningar och diskriminering på gården.
Slide 15
Resultat:
I våra observationer av utemiljön ser vi att barnen är väldigt
utspridda på vår gård. Pedagogerna är också utspridda efter var
barnen befinner sig. Vår gård är stor och barnen kan gå undan i
många vrår, ibland vid vissa tider är det svårt att överblicka
gården.
Barnen aktiverar sig mestadels med att gräva i sandlådan,
gunga, cykla, fäktas med pinnar, lek i stugan, springer, spelar
fotboll, landhockey. Regellekar som "under örnens vingar
kom" och "pepparkaksgubbar" har lekts under observations
veckan.
Slide 16
Föräldraenkät:
Vi hade en svarsfrekvens på ca:40% och resultatet visade att:
• Vårdnadshavarna upplever att vår utemiljö är: bra blandning av öppna
ytor och naturnära miljö, känns säker med staket runt, högre staket på
baksidan mot cykelbanan, finns "döda vinklar" runt hörnen på huset, få
lekmiljöer för de mindre barnen, föräldrar måste bli bättre på att "låsa"
grindarna, vill att det ska finnas något mer i lekväg, bra storlek, ganska
liten, trevlig med gräs och träd, ingen biltrafik är ett plus.
• Barnen berättar hemma om utevistelsen: Pratar en del om kaninerna,
hon verkar gilla den för hon blir glad när hon får leka där, gunga och åka
rutschkana är kul, åka cykel, berättar om fotbollsmatcherna som spelas
under dagen, de halkar hela tiden.
Slide 17
Förslag på förbättringar från föräldrar:
Utveckla bollplanket med saker man kan röra t.ex hjul, bollbana,
mer roliga gungor, gunga som på Staffansgården, mer plats för att
kunna cykla, klätterställningar, fler cyklar, spegel kamera runt
hörnen för "döda vinklarna, något mer för de mindre barnen,
traktordäck, klossar i trä med mönster på, större sandlåda, grävskopa
i sandlådan.
Slide 18
Analys:
Vår gård är stor och svår att överblicka. Detta kommer fram i både
kartläggningen av gården och i vårdnadshavarnas oro för detta i
enkäten. Vissa tider på dagen är detta mer sårbart, t.ex. på
eftermiddagen när det är färre pedagoger som arbetar. Önskemål
från pedagogerna har kommit fram om att kunna begränsa gårdens
yta dessa tider, exempelvis med en ny grind som halverar gården.
Detta skulle medföra en tryggare utevistelse. Denna uppdelning av
gården kan också gynna både de äldre och yngre barnen under
utevistelsen alla tider på dagen. Eftersom man då kan dela upp
barnen på olika delar av gården ibland. Nu är vi ofta väldigt många
barn tillsammans, blandat i olika åldrar, olika intressen osv. Barnen
tycker om att spela fotboll, landhockey och att cykla.
Förutsättningarna för att göra det behöver förbättras. De små
behöver fler aktiviteter/utmaningar ute.
Slide 19
Vi vill behålla vår naturnära miljö som är uppskattad av barn och
föräldrar men skapa fler utmaningar för alla barn på gården.
Storleken på gården och förrådet gör att det inte får plats med
mer cyklar i nuläget.
Istället för en större sandlåda ordnar vi en till sandlåda på
baksidan som då blir en naturlig utsikts / uppsiktsplats över
baksidan för pedagogerna.
Utifrån vårt samarbete med trädgårdsmästarprogrammet på
högskolan i Gävle har vi fått två förslag på planskisser. Med hjälp
av dessa och föräldrarnas förslag och pedagogers förslag jobbar vi
vidare med att utveckla vår gård.
Slide 20
Förebyggande åtgärder
Till följd av vår enkät och kartläggning har vi kommit fram till följande
förebyggande åtgärder:
-Uppdelning av gården: jobba för att få ett staket som delar av gården i
två områden.
-Låta barnen få verka i mindre sammanhang:
Dela upp oss, fördela utflyktsdagarna så det blir färre barn på gården, fler
utmaningar till ”baksidan”
-Ge utmaningar/aktiviteter: Ordna regellekar,
Göra fler utelådor med aktiviteter,uppdrag, intervjua
barnen om vad de är intresserade av att göra/ha på gården.
- Spegel/kamera runt hörnen: Ta upp med chef om
möjlighet finns
.
Slide 21
Länkar
www.skolverket.se
www.do.se
Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot
diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Det gör myndigheten främst
genom att se till att diskrimineringslagen följs. Diskrimineringslagen förbjuder
diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
eller ålder.
www.skolinspektionen.se
Skolinspektionen har tillsynsansvar över förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och
vuxenutbildning. Det betyder att myndigheten kontrollerar att kommunen eller den
fristående skolan följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för verksamheten.
Målet är en god utbildning i en trygg miljö.
https://lagen.nu/2008:567
Här kan du läsa om diskrimineringslagen, om diskrimineringsombudsmannens uppgifter
http://www.gavle.se/Forskolor/Stenebergsgarden/
Här kan du läsa vår likabehandlingsplan i sin helhet. Du finner även en massa annat kul.
Stenebergsgårdens
Likabehandlingsplan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
2014
Presentation
Lisa Grönlund
Likabehandlingsansvarig
Slide 2
Vår vision
”I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och blir
respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och
ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat
eller utsatt för kränkande behandling.”
Slide 3
Styrdokument
Läroplanen 98/reviderad10
Diskrimineringslagen
Barnkonventionen
Slide 4
Diskrimineringsgrunder
Kön
Könsidentitet och könsuttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder
Slide 5
Kön
.
Mål:
”Flickor och pojkar i förskolan skall ha samma möjligheter att
prova och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar
utifrån stereotypa könsroller.” Läroplan för förskolan (LpFö
98/10)
Insats:
Vi skall i förskolan:
1.Medvetet uppmuntra barnen att prova allt material och alla
aktiviteter, t.ex. fotboll, snickra, dans, ”pärla”, sy, m.m.
2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på
verksamhetsplanering i januari.
Slide 6
Könsidentitet och könsuttryck
Mål:
”Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och
könsroller” LpFö 98/10.
Insats:
Vi skall i förskolan:
1. Vi lyfter olika påståenden ”normer” som avser
könsidentitet med barnen och diskuterar dem
tillsammans, t.ex ”Kan pojkar ha klänning.”
2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på
verksamhetsplanering i januari.
Slide 7
Etnisk tillhörighet
Mål:
”förbereda barnen för ett liv i ett mer internationaliserat
samhälle.” LpFö 98/10
Insats:
Vi skall i förskolan:
1. Göra barnens ursprung tydligt för varandra genom t.ex.
flaggor, berättelser, mat, språk m.m.
2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på
verksamhetsplanering i februari.
Slide 8
Religion eller annan trosuppfattning
Mål:
” att barnens förmåga till öppenhet och respekt för skillnader
i människors uppfattningar och levnadssätt utvecklas.”
Insats:
Vi skall i förskolan:
1. Uppmärksamma nationella och internationella högtider, i
första hand de som finns representerade på förskolan. Ta
reda på vid inskolningen vilka högtider familjen firar.
2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på
verksamhetsplanering i februari.
Slide 9
Funktionsnedsättning
Mål:
”ta hänsyn till barnens olika förutsättningar och behov.” LpFö
98/10.
Insats:
Vi skall i förskolan:
1. Anpassa verksamheten utifrån den barngrupp vi har med
ett lösningsfokuserat förhållningssätt, t.ex bildstöd,
anpassning av mat, möblering m.m.
2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på
verksamhetsplanering i mars.
Slide 10
Sexuell läggning
Mål:
”varje barn utvecklar förståelse för att människor har lika
värde oberoende av sexuell läggning.” LpFö 98/10
Insats:
Vi skall i förskolan:
1. Läsa böcker om olika familjekonstalationer och bemöta
barnens frågor utifrån läst litteratur. Barnen i leken få
vara den de vill.
2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på
verksamhetsplanering i mars.
Slide 11
Ålder
Mål:
”förskolan ska erbjuda barnen en, i förhållande till deras ålder
och vistelsetid, väl avvägd dagsrytm och miljö.”
Insats:
Vi skall i förskolan:
1. Pedagogerna utmanar barnen utifrån deras nivå och
individuella behov, inte ålder. Alla ska få möjlighet att
prova aktiviteter utifrån sin förmåga och intresse.
2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på
verksamhetsplanering i april.
Slide 12
Kränkande behandling
Mål: ”alla verksamma på förskolan, både barn och vuxnas,
förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.”
Insats:
Vi skall i förskolan:
1. Lyfta tillsammans med barnen vilka normer som gäller på
vår förskola. Jobba med övningar kring
barnkonventionen under året.
2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på
verksamhetsplanering i mars.
Slide 13
Utdrag ur barnkonventionen
Ingen annan är som du. Du har rätt att vara den du är.
Alla barn är lika mycket värda.
Du har rätt att säga vad du tycker när det handlar om dig.
Vuxna måste lyssna och tänka vad som är bäst för dig.
Du har rätt att känna dig trygg.
Du har rätt att må bra. Om du är sjuk har du rätt att få hjälp.
Du har rätt att lära dig sådant som är viktigt att kunna.
Du har rätt att gå i skolan och trivas där.
Ingen får göra dig illa. Ingen vuxen och inget barn får slå eller
reta dig.
Du har rätt att ha dina tankar för dig själv.
Du har rätt att få veta viktiga saker.
Du har rätt att leka och ha kul på många olika sätt. När du är trött
har du rätt att vila.
FN: s konvention om barnets rättigheter kan läsas i sin helhet på
www.bo.se (barnombudsmannens hemsida)
Slide 14
Kartläggning av vår utemiljö
• Vi har kartlagt vår utemiljö. Där har vi tittat på vad barnen gör,
leker med då vi är ute på gården. En enkät har också lämnats ut till
vårdnadshavarna för att inhämta vad barnen säger hemma om
utevistelsen och hur de själva upplever utevistelsen och gården.
• Vi ville göra denna kartläggning för att öka tryggheten och
förhindra kränkningar och diskriminering på gården.
Slide 15
Resultat:
I våra observationer av utemiljön ser vi att barnen är väldigt
utspridda på vår gård. Pedagogerna är också utspridda efter var
barnen befinner sig. Vår gård är stor och barnen kan gå undan i
många vrår, ibland vid vissa tider är det svårt att överblicka
gården.
Barnen aktiverar sig mestadels med att gräva i sandlådan,
gunga, cykla, fäktas med pinnar, lek i stugan, springer, spelar
fotboll, landhockey. Regellekar som "under örnens vingar
kom" och "pepparkaksgubbar" har lekts under observations
veckan.
Slide 16
Föräldraenkät:
Vi hade en svarsfrekvens på ca:40% och resultatet visade att:
• Vårdnadshavarna upplever att vår utemiljö är: bra blandning av öppna
ytor och naturnära miljö, känns säker med staket runt, högre staket på
baksidan mot cykelbanan, finns "döda vinklar" runt hörnen på huset, få
lekmiljöer för de mindre barnen, föräldrar måste bli bättre på att "låsa"
grindarna, vill att det ska finnas något mer i lekväg, bra storlek, ganska
liten, trevlig med gräs och träd, ingen biltrafik är ett plus.
• Barnen berättar hemma om utevistelsen: Pratar en del om kaninerna,
hon verkar gilla den för hon blir glad när hon får leka där, gunga och åka
rutschkana är kul, åka cykel, berättar om fotbollsmatcherna som spelas
under dagen, de halkar hela tiden.
Slide 17
Förslag på förbättringar från föräldrar:
Utveckla bollplanket med saker man kan röra t.ex hjul, bollbana,
mer roliga gungor, gunga som på Staffansgården, mer plats för att
kunna cykla, klätterställningar, fler cyklar, spegel kamera runt
hörnen för "döda vinklarna, något mer för de mindre barnen,
traktordäck, klossar i trä med mönster på, större sandlåda, grävskopa
i sandlådan.
Slide 18
Analys:
Vår gård är stor och svår att överblicka. Detta kommer fram i både
kartläggningen av gården och i vårdnadshavarnas oro för detta i
enkäten. Vissa tider på dagen är detta mer sårbart, t.ex. på
eftermiddagen när det är färre pedagoger som arbetar. Önskemål
från pedagogerna har kommit fram om att kunna begränsa gårdens
yta dessa tider, exempelvis med en ny grind som halverar gården.
Detta skulle medföra en tryggare utevistelse. Denna uppdelning av
gården kan också gynna både de äldre och yngre barnen under
utevistelsen alla tider på dagen. Eftersom man då kan dela upp
barnen på olika delar av gården ibland. Nu är vi ofta väldigt många
barn tillsammans, blandat i olika åldrar, olika intressen osv. Barnen
tycker om att spela fotboll, landhockey och att cykla.
Förutsättningarna för att göra det behöver förbättras. De små
behöver fler aktiviteter/utmaningar ute.
Slide 19
Vi vill behålla vår naturnära miljö som är uppskattad av barn och
föräldrar men skapa fler utmaningar för alla barn på gården.
Storleken på gården och förrådet gör att det inte får plats med
mer cyklar i nuläget.
Istället för en större sandlåda ordnar vi en till sandlåda på
baksidan som då blir en naturlig utsikts / uppsiktsplats över
baksidan för pedagogerna.
Utifrån vårt samarbete med trädgårdsmästarprogrammet på
högskolan i Gävle har vi fått två förslag på planskisser. Med hjälp
av dessa och föräldrarnas förslag och pedagogers förslag jobbar vi
vidare med att utveckla vår gård.
Slide 20
Förebyggande åtgärder
Till följd av vår enkät och kartläggning har vi kommit fram till följande
förebyggande åtgärder:
-Uppdelning av gården: jobba för att få ett staket som delar av gården i
två områden.
-Låta barnen få verka i mindre sammanhang:
Dela upp oss, fördela utflyktsdagarna så det blir färre barn på gården, fler
utmaningar till ”baksidan”
-Ge utmaningar/aktiviteter: Ordna regellekar,
Göra fler utelådor med aktiviteter,uppdrag, intervjua
barnen om vad de är intresserade av att göra/ha på gården.
- Spegel/kamera runt hörnen: Ta upp med chef om
möjlighet finns
.
Slide 21
Länkar
www.skolverket.se
www.do.se
Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot
diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Det gör myndigheten främst
genom att se till att diskrimineringslagen följs. Diskrimineringslagen förbjuder
diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
eller ålder.
www.skolinspektionen.se
Skolinspektionen har tillsynsansvar över förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och
vuxenutbildning. Det betyder att myndigheten kontrollerar att kommunen eller den
fristående skolan följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för verksamheten.
Målet är en god utbildning i en trygg miljö.
https://lagen.nu/2008:567
Här kan du läsa om diskrimineringslagen, om diskrimineringsombudsmannens uppgifter
http://www.gavle.se/Forskolor/Stenebergsgarden/
Här kan du läsa vår likabehandlingsplan i sin helhet. Du finner även en massa annat kul.