Transcript Antibiotikaprofylax
Slide 1
Antibiotikaprofylax
Professor Inga Odenholt
Infektionskliniken, Malmö
Skånes Universitetssjukhus
Slide 2
Infektionskliniken, Malmö
Slide 3
Upptäckt av antibiotika
• Enorma medicinska
vinster
– Minskad sjuklighet och
dödlighet i bakteriella
infektioner
– Förutsättning för modern
sjukvård
•
•
•
•
Avancerad kirurgi
Cytostatikabehandling
Transplantationer
Neonatalvård
Slide 4
Bakgrund
• Profylax med antibiotika vid kirurgiska ingrepp används
för att minska morbiditeten och mortaliteten vid
postoperativa infektioner.
• Idag utgör antibiotikaprofylax cirka 15-20% av all
antibiotikaanvändning på sjukhusen.
• Med hänsyn till såväl kostnader som risk för uppkomst
av antibiotikaresistens, är det viktigt att profylaxen
genomförs på strikta indikationer, med noga utvalda
antibiotika och med rätt metodik.
Slide 5
• Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp syftar till minska
frekvensen postoperativa infektioner genom att minska
antalet bakterier i operationsområdet samt förhindra
spridning av bakterier i vävnader.
• SBU (statens beredning för medicinsk utvärdering) har
2010 publicerat en utredning om antibiotikaprofylax vid
kirurgiska ingrepp.
Slide 6
Allmänna principer för
antibiotikaprofylax
Slide 7
•
•
•
•
•
•
•
Vid vilka operationer ska profylax ges?
Vilka patientkategorier ska ha profylax?
Vilken dos ska ges?
Hur ska detta administreras?
När ska det ges?
Hur länge ska det ges?
Vilket antibiotikum är mest lämpligt?
Slide 8
Fördelar med profylax
• Minskad infektions morbiditet
• Kortare vårdtider
• Kostnads effektivt
• Ökad säkerhet för patienten
Slide 9
Nackdelar med profylax
• Ökad antibiotikaresistens
• Ökad risk för selektion av resistenta
bakterier hos patienten
• Ökade antibiotikakostnader
• Risk för C. difficile
• Risk för allergiska biverkningar
Slide 10
Risken för infektion beror bl a på graden av
bakteriell kontamination.
•
•
•
•
Rena
Ingrepp i icke infekterad vävnad utan att organ med normalflora
öppnas.
Rena-kontaminerade
Ingrepp i icke infekterad vävnad, när mag/tarmkanal, urinvägar
eller luftvägar öppnas utan missöden i form av kontaminerande
spill.
Kontaminerade
Ingrepp i akut inflammerad vävnad utan synligt pus eller öppna
traumatiska sår. Tarmingrepp med stora kontaminerande spill
eller ingrepp med dåligt fungerande sterilrutiner.
Orena/infekterade
Ingrepp i äldre traumatiska sår med devitaliserad vävnad,
pågående infektion eller vid misstänkt tarmperforation. OBS! Vid
dessa operationer inleds ej profylax, utan behandling med
antibiotika.
Slide 11
Vissa patientgrupper löper större risk för
postoperativa komplikationer. Patienterna
kan indelas enligt ASA (American Society of
Anesthesiology ) klassifikation:
•
•
•
•
Frisk
Patient med måttligt uttalat sjukdomstillstånd som ej
orsakar funktionell begränsning (ex välinställd
diabetes, hypertoni).
Patient med uttalat sjukdomstillstånd som orsakar
funktionell begränsning (ex diabetes med
komplikationer).
Patient med svår systemsjukdom som är potentiellt
livshotande (ex avancerad lever-, njur- eller
lungsjukdom).
Slide 12
Det ideala preparatet för antibiotikaprofylax bör ha
de flesta av nedanstående egenskaper:
• Spektrum som täcker flertalet (ej alla!) aktuella
bakterier.
• Förändrar ej den normala bakteriefloran.
• Minskar antalet bakterier, men selekterar inte
fram någon speciell bakterieart.
• Ger goda serum- och vävnadskoncentrationer.
• Kostnadseffektivt.
• Ej vara preparat som används för behandling av
eventuell postoperativ infektion.
Slide 13
m
ed
ol
Ka
rb
a
ru
m
c
ne
r
yl
p
sp
ek
t
ox
az
ga
t
vi
d
ut
Is
D
BD
(J
01
C
F)
C
(J
01
A)
E)
(J
01
M
J0
1
itr
o
N
pe
ne
A)
m
im
er
id
az
(J
01
ol
de
D
H
riv
)
at
(
P0
Pc
1A
V,
B)
Pc
G
Li
nk
(J
os
01
am
C
E)
id
Tr
er
ia
(J
zo
01
ld
Tr
FF
er
im
iv
)
et
a
t(
op
J0
rim
2A
+s
C
Im
ul
)
fa
id
az
(J
01
ol
de
EE
riv
)
at
Pc
Te
(J
tra
m
01
ed
cy
XD
kl
en
in
)
zy
er
m
(J
hä
01
m
AA
m
ar
)
e
Tr
(J
im
01
et
C
op
R
)
rim
G
ly
(
ko
J0
pe
1E
pt
Am
A)
id
in
er
og
(J
ly
01
ko
XA
si
de
)
r(
J0
1G
B)
Pc
ol
o
Ki
n
er
(
or
in
sp
al
o
ef
C
Andel givna preparat
Andel antibiotika givet som behandling respektive profylax, PPS 2003/2004/2006
Sorterat efter mest givna preparat totalt; Behandling n=13475, Profylax n=3014
30%
25%
Andel av behandling
Andel av profylax
20%
15%
10%
5%
0%
Slide 14
Vilken dos?
• Normalt ges samma dos vid profylax som
vid behandling.
• Dosjustering vid nedsatt njurfunktion är
oftast inte aktuell, eftersom endast en dos
ges i normalfallet (se nedan).
Slide 15
Profylaxens längd
• I prospektiva, randomiserade studier
har multipla antibiotikadoser (med få
undantag) inte visat bättre resultat än
enkeldosregimer.
Slide 16
Peroperativ profylax givet som; en dos, ett dygn eller >1 dygn
Antal givna preparat: 2003 n=717, 2004 n=582, 2006 n=922
50%
2003
45%
2004
2006
40%
Andel givna preparat
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
En dos
Ett dygn
>1 dygn
Slide 17
Andel peroperativ profylax given för >1 dygn, per specialitet, PPS 2006
Antal givna preparat som profylax;
Barnmedicin n=24, Öron n=24, Urologi n=43, Inv med spec n=78, Kir spec n=366, Ortopedi n=295, Gynekologi n=92
80%
70%
Andel givna preparat
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Barnmedicin
Öron
Urologi
Invärtes
medicinsk
specialitet
Kirurgisk
specialitet
Ortopedi
Gynekologi
Slide 18
Peroperativ profylax givet som; en dos, ett dygn eller >1 dygn
Specialitetsgrupp Öron
Antal givna preparat: 2003 n=19, 2004 n=19, 2006 n=24
90%
80%
70%
2003
2004
Andel givna preparat
2006
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
En dos
Ett dygn
>1 dygn
Slide 19
Administrationssätt och tid för administration
• Traditionellt ges profylaxen oftast intravenöst.
• De preparat som huvudsakligen används (cefalosporiner,
penicilliner) har oftast kort halveringstid på 1-2 timmar, varför dessa
bör ges 1/2-1 timme före ingreppet.
• Ett flertal studier har visat att om profylaxen med dessa preparat ges
2 timmar före, alternativt efter påbörjat ingrepp, ökar
infektionsfrekvensen betydligt.
• Ett sätt att undvika problemet med att patienten får profylaxen vid fel
tidpunkt, är att använda antibiotika med lång halveringstid.
Exempel på preparat med god absorption och lång halveringstid är
trimetoprim/sulfa, metronidazol samt doxycyklin. Dessa preparat ges
med fördel peroralt på operationsdagens morgon (undantag är
ingrepp i övre gastrointestinalkanalen, där intravenös administration
är att föredra).
Slide 20
Tidpunkt då profylax gavs,
Kir.klin. UAS
14
12
10
8
Antal op
6
4
2
0
60
45
30
15
0
-15
-30
-45
-60
Slide 21
Kirurgiska sårinfektioner i förhållande
till tiden till antibiotika administration
% infektioner
8
7
6
5
4
3
2
1
0
>2
2
1
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
h
Slide 22
Vid vilka operationer ska profylax
ges?
• Tumör kirurgi inom ÖNH-området
– Inf. Dalacin 600mg x 1 iv 30 min före
ingreppet. Upprepas efter 4 tim vid lång
operation (enl SBU rapport!)
• Operationer genom munhåla
– Inj Bensylpenicillin 3g iv. Upprepas efter 2 tim
vid lång operation
Slide 23
Förslag på profylax inom ÖNH
• Skallbasfraktur med liquorläckage
– Inj. Cefotaxime 3g x 3 i högst 7 d
• Skallbasfraktur utan liquorläckage
– Ingen profylax
• Slutna ansiktsfrakturer
– Ingen profylax
• Öppna ansiktsfrakturer
– Inf. Ekvacillin 2g x 1 iv 15-30 min före ingreppet.
Upprepas efter 2 tim vid lång operation
Slide 24
Förslag på profylax inom ÖNH
• Cochlearimplantat
– Finns inga studier men ges.
– Inj. Ekvacillin 2 g iv med upprepning efter 2 tim
• Ren öronkirurgi (ytteröra, mellanöra (inkl ingrepp på trumhinna,
mastoid, och hörselgång) och inneröra)
– Generellt ingen profylax
– Vid lång operationstid och användning av främmande el kroppseget
material kan profylax övervägas
• Tonsillektomi
– Ingen profylax
• Näskirurgi (Septorhinoplastik)
– En dos lika bra som postoperativ behandling
– Inf Ekvacillin 2g x 1 till pat med revisionsrhinoplastik?
• Sinuskirurgi
– Ingen profylax
Slide 25
Slide 26
Slide 27
Slide 28
Slide 29
Slide 30
Slide 31
Slide 32
Slide 33
Slide 34
Antibiotikaprofylax
Professor Inga Odenholt
Infektionskliniken, Malmö
Skånes Universitetssjukhus
Slide 2
Infektionskliniken, Malmö
Slide 3
Upptäckt av antibiotika
• Enorma medicinska
vinster
– Minskad sjuklighet och
dödlighet i bakteriella
infektioner
– Förutsättning för modern
sjukvård
•
•
•
•
Avancerad kirurgi
Cytostatikabehandling
Transplantationer
Neonatalvård
Slide 4
Bakgrund
• Profylax med antibiotika vid kirurgiska ingrepp används
för att minska morbiditeten och mortaliteten vid
postoperativa infektioner.
• Idag utgör antibiotikaprofylax cirka 15-20% av all
antibiotikaanvändning på sjukhusen.
• Med hänsyn till såväl kostnader som risk för uppkomst
av antibiotikaresistens, är det viktigt att profylaxen
genomförs på strikta indikationer, med noga utvalda
antibiotika och med rätt metodik.
Slide 5
• Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp syftar till minska
frekvensen postoperativa infektioner genom att minska
antalet bakterier i operationsområdet samt förhindra
spridning av bakterier i vävnader.
• SBU (statens beredning för medicinsk utvärdering) har
2010 publicerat en utredning om antibiotikaprofylax vid
kirurgiska ingrepp.
Slide 6
Allmänna principer för
antibiotikaprofylax
Slide 7
•
•
•
•
•
•
•
Vid vilka operationer ska profylax ges?
Vilka patientkategorier ska ha profylax?
Vilken dos ska ges?
Hur ska detta administreras?
När ska det ges?
Hur länge ska det ges?
Vilket antibiotikum är mest lämpligt?
Slide 8
Fördelar med profylax
• Minskad infektions morbiditet
• Kortare vårdtider
• Kostnads effektivt
• Ökad säkerhet för patienten
Slide 9
Nackdelar med profylax
• Ökad antibiotikaresistens
• Ökad risk för selektion av resistenta
bakterier hos patienten
• Ökade antibiotikakostnader
• Risk för C. difficile
• Risk för allergiska biverkningar
Slide 10
Risken för infektion beror bl a på graden av
bakteriell kontamination.
•
•
•
•
Rena
Ingrepp i icke infekterad vävnad utan att organ med normalflora
öppnas.
Rena-kontaminerade
Ingrepp i icke infekterad vävnad, när mag/tarmkanal, urinvägar
eller luftvägar öppnas utan missöden i form av kontaminerande
spill.
Kontaminerade
Ingrepp i akut inflammerad vävnad utan synligt pus eller öppna
traumatiska sår. Tarmingrepp med stora kontaminerande spill
eller ingrepp med dåligt fungerande sterilrutiner.
Orena/infekterade
Ingrepp i äldre traumatiska sår med devitaliserad vävnad,
pågående infektion eller vid misstänkt tarmperforation. OBS! Vid
dessa operationer inleds ej profylax, utan behandling med
antibiotika.
Slide 11
Vissa patientgrupper löper större risk för
postoperativa komplikationer. Patienterna
kan indelas enligt ASA (American Society of
Anesthesiology ) klassifikation:
•
•
•
•
Frisk
Patient med måttligt uttalat sjukdomstillstånd som ej
orsakar funktionell begränsning (ex välinställd
diabetes, hypertoni).
Patient med uttalat sjukdomstillstånd som orsakar
funktionell begränsning (ex diabetes med
komplikationer).
Patient med svår systemsjukdom som är potentiellt
livshotande (ex avancerad lever-, njur- eller
lungsjukdom).
Slide 12
Det ideala preparatet för antibiotikaprofylax bör ha
de flesta av nedanstående egenskaper:
• Spektrum som täcker flertalet (ej alla!) aktuella
bakterier.
• Förändrar ej den normala bakteriefloran.
• Minskar antalet bakterier, men selekterar inte
fram någon speciell bakterieart.
• Ger goda serum- och vävnadskoncentrationer.
• Kostnadseffektivt.
• Ej vara preparat som används för behandling av
eventuell postoperativ infektion.
Slide 13
m
ed
ol
Ka
rb
a
ru
m
c
ne
r
yl
p
sp
ek
t
ox
az
ga
t
vi
d
ut
Is
D
BD
(J
01
C
F)
C
(J
01
A)
E)
(J
01
M
J0
1
itr
o
N
pe
ne
A)
m
im
er
id
az
(J
01
ol
de
D
H
riv
)
at
(
P0
Pc
1A
V,
B)
Pc
G
Li
nk
(J
os
01
am
C
E)
id
Tr
er
ia
(J
zo
01
ld
Tr
FF
er
im
iv
)
et
a
t(
op
J0
rim
2A
+s
C
Im
ul
)
fa
id
az
(J
01
ol
de
EE
riv
)
at
Pc
Te
(J
tra
m
01
ed
cy
XD
kl
en
in
)
zy
er
m
(J
hä
01
m
AA
m
ar
)
e
Tr
(J
im
01
et
C
op
R
)
rim
G
ly
(
ko
J0
pe
1E
pt
Am
A)
id
in
er
og
(J
ly
01
ko
XA
si
de
)
r(
J0
1G
B)
Pc
ol
o
Ki
n
er
(
or
in
sp
al
o
ef
C
Andel givna preparat
Andel antibiotika givet som behandling respektive profylax, PPS 2003/2004/2006
Sorterat efter mest givna preparat totalt; Behandling n=13475, Profylax n=3014
30%
25%
Andel av behandling
Andel av profylax
20%
15%
10%
5%
0%
Slide 14
Vilken dos?
• Normalt ges samma dos vid profylax som
vid behandling.
• Dosjustering vid nedsatt njurfunktion är
oftast inte aktuell, eftersom endast en dos
ges i normalfallet (se nedan).
Slide 15
Profylaxens längd
• I prospektiva, randomiserade studier
har multipla antibiotikadoser (med få
undantag) inte visat bättre resultat än
enkeldosregimer.
Slide 16
Peroperativ profylax givet som; en dos, ett dygn eller >1 dygn
Antal givna preparat: 2003 n=717, 2004 n=582, 2006 n=922
50%
2003
45%
2004
2006
40%
Andel givna preparat
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
En dos
Ett dygn
>1 dygn
Slide 17
Andel peroperativ profylax given för >1 dygn, per specialitet, PPS 2006
Antal givna preparat som profylax;
Barnmedicin n=24, Öron n=24, Urologi n=43, Inv med spec n=78, Kir spec n=366, Ortopedi n=295, Gynekologi n=92
80%
70%
Andel givna preparat
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Barnmedicin
Öron
Urologi
Invärtes
medicinsk
specialitet
Kirurgisk
specialitet
Ortopedi
Gynekologi
Slide 18
Peroperativ profylax givet som; en dos, ett dygn eller >1 dygn
Specialitetsgrupp Öron
Antal givna preparat: 2003 n=19, 2004 n=19, 2006 n=24
90%
80%
70%
2003
2004
Andel givna preparat
2006
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
En dos
Ett dygn
>1 dygn
Slide 19
Administrationssätt och tid för administration
• Traditionellt ges profylaxen oftast intravenöst.
• De preparat som huvudsakligen används (cefalosporiner,
penicilliner) har oftast kort halveringstid på 1-2 timmar, varför dessa
bör ges 1/2-1 timme före ingreppet.
• Ett flertal studier har visat att om profylaxen med dessa preparat ges
2 timmar före, alternativt efter påbörjat ingrepp, ökar
infektionsfrekvensen betydligt.
• Ett sätt att undvika problemet med att patienten får profylaxen vid fel
tidpunkt, är att använda antibiotika med lång halveringstid.
Exempel på preparat med god absorption och lång halveringstid är
trimetoprim/sulfa, metronidazol samt doxycyklin. Dessa preparat ges
med fördel peroralt på operationsdagens morgon (undantag är
ingrepp i övre gastrointestinalkanalen, där intravenös administration
är att föredra).
Slide 20
Tidpunkt då profylax gavs,
Kir.klin. UAS
14
12
10
8
Antal op
6
4
2
0
60
45
30
15
0
-15
-30
-45
-60
Slide 21
Kirurgiska sårinfektioner i förhållande
till tiden till antibiotika administration
% infektioner
8
7
6
5
4
3
2
1
0
>2
2
1
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
h
Slide 22
Vid vilka operationer ska profylax
ges?
• Tumör kirurgi inom ÖNH-området
– Inf. Dalacin 600mg x 1 iv 30 min före
ingreppet. Upprepas efter 4 tim vid lång
operation (enl SBU rapport!)
• Operationer genom munhåla
– Inj Bensylpenicillin 3g iv. Upprepas efter 2 tim
vid lång operation
Slide 23
Förslag på profylax inom ÖNH
• Skallbasfraktur med liquorläckage
– Inj. Cefotaxime 3g x 3 i högst 7 d
• Skallbasfraktur utan liquorläckage
– Ingen profylax
• Slutna ansiktsfrakturer
– Ingen profylax
• Öppna ansiktsfrakturer
– Inf. Ekvacillin 2g x 1 iv 15-30 min före ingreppet.
Upprepas efter 2 tim vid lång operation
Slide 24
Förslag på profylax inom ÖNH
• Cochlearimplantat
– Finns inga studier men ges.
– Inj. Ekvacillin 2 g iv med upprepning efter 2 tim
• Ren öronkirurgi (ytteröra, mellanöra (inkl ingrepp på trumhinna,
mastoid, och hörselgång) och inneröra)
– Generellt ingen profylax
– Vid lång operationstid och användning av främmande el kroppseget
material kan profylax övervägas
• Tonsillektomi
– Ingen profylax
• Näskirurgi (Septorhinoplastik)
– En dos lika bra som postoperativ behandling
– Inf Ekvacillin 2g x 1 till pat med revisionsrhinoplastik?
• Sinuskirurgi
– Ingen profylax
Slide 25
Slide 26
Slide 27
Slide 28
Slide 29
Slide 30
Slide 31
Slide 32
Slide 33
Slide 34