Transcript Risker och skyddsåtgärder vid arbete med kemiska

RISKER OCH SKYDDSÅTGÄRDER
VID ARDETE NED KEMISKA
BEKÄMPNINGSMEDEL
Av byrölnspeklör Sven Lind
T o r närvarande torde det finnas omkring 600 preparat f o r bekampningsandamål i marknaden De flesta har sin
huvudsakliga användning inom lantbruket och trädgårdsnäringen, men även i
skogsbruket begagnar man sig av åtskilliga slag av kemiska hjälpmedel, for
att hålla skadedjur borta, bli av med
viss vegetation m m Vissa av medlen
kan vara riskabla att handskas med på
grund av giftighet, och den som har att
ta befattning med dem bor inte göra
detta utan att först skaffa sig behövlig
kannedom om deras egenskaper och
användningssätt
Denna korta
artikel
gor inte anspråk på att tillföra läsaren
dessa insikter utan avser endast att
fasta uppmärksamheten på behovet av
kunnighet och omtanke For den som
behöver skaffa sig en närmare inblick
i hithörande frågor finns utmärkta handledningar, dels i en årligen utkommande
skrift från LT s forlag " K e m i s k a vaxtskyddsmedel ', och dels i en kursbok
från samma forlag, "Ratt bekämpning' ,
vilka innehåller allt som köparen och
brukaren av bekämpningsmedel rimligen
behöver veta i dessa stycken
Bekämpningsmedlens egenskaper har
gjort det nödvändigt med offentlig kontroll over tillverkning och handel med
sådana varor Sedan några år finnes en
särskild myndighet,
giftnämnden
som har denna kontroll som en av sina
uppgifter Som grund for giftnämndens
verksamhet på detta område
ligger
Kungl
Maj ts
bekampningsmedelsforordnmg På denna grundar sig bestämmelsen att bekämpningsmedel icke får
saluhållas, överlåtas eller användas utan
att vara registrerat hos giftnämnden
Efter giftnämndens bestammande indelas preparaten i tre klasser, av vilka
klass 1 omfattar de farligaste, som får
handhas endast av personer med särskild behörighet härtill
BRUKSANVISNING OCH
VARNINGSFÖRESKRIFTER
Varje forpackning av bekämpningsmedel ska vara försedd med etikett, på
vilken ska finnas bl a bruksanvisning
och varningsforesknfter
Vidare
ska
finnas angivet vilket ämne, som utgör
den verksamma beståndsdelen i preparatet Varningsforesknfterna, som faststalles av giftnämnden vid registreringen, utformas i överensstämmelse med
170
bruksanvisningen, och man får darfor
inte använda preparatet på annat satt
an som framgår av denna Det första
man gor, nar man ska ta befattning med
bekämpningsmedel, ar sålunda att man
noga studerar etiketten på forpackningen och sätter sig in i vad man har att
iaktta
VERKSAMMA ÄMNEN
De ämnen, som ar verksamma i bekämpningsmedlen, ar ratt begränsade till
antalet l preparaten ar dessa beståndsdelar tillsatta med andra substanser
som kan behövas for att underlätta hanterandet och även har betydelse for
effekten
Genom olika tillblandningar
kan man få fram en rad olika preparat
med samma verksamma ämne
SKYDDSUTRUSTNING
De giftiga ämnena i preparaten kan
upptagas av kroppen genom munnen
eller genom huden — olika for olika
ämnen Vissa yttre skador på ögon och
hud kan också uppkomma av en del
preparat Det bor tillaggas att skador
även kan härröra från tillsatserna De
skyddsartiklar, som kommer ifråga, ar
ogonskydd, andningsskydd, handskydd
och skyddsklader med gummistövlar
Ibland kan man istället for separata
ögon- och andningsskydd behöva skydd
for hela ansiktet (gasmask) En annan
och mycket viktig sak i sammanhanget
ar tvål och vatten — noggrann tvättning
av händer och ansikte fore måltider och
vid arbetets slut får inte forsummas
Även innan man tänder pipan eller en
cigarett ska man ha tvättat av sig Det
ar särskilt viktigt att man blir absolut
ren kring munnen och på lapparna I
varningsforesknfterna
återkommer
vid
många preparat uppmaningen att genast
tvätta med tvål och vatten om medlet
råkat komma i beröring med huden Man
bor således ha tvattmojligheten tillgänglig på arbetsplatsen, exempelvis i närheten av tillredningsplatsen, dar risken
att komma i kontakt med det koncentrerade preparatet ar särskilt stor
Det skulle ta for stort utrymme att
har gå in på vilka typer av ogonskydd
andningsskydd o s v
som kan rekommenderas i olika fall Den ovannämnda
kursboken ' Ratt bekämpning ' innehåller utförliga anvisningar härom
Inköp
av utrustning torde enklast kunna ord-
nas
genom
skogsagareforeningarnas
materialservice eller centralforeningarna
Risken att bli skadad av bekämpningsmedel beror givetvis inte bara på medlets farlighetsgrad utan även på hur
lång tid man ar utsatt for påverkan, om
man ar ute eller inomhus m m Man
måste darfor räkna med att även mindre
farliga medel kan förorsaka skador under längre tids användning eller o g y n n samma forhållanden Den riskabla kontakten ar inte alltid märkbar genom
smarta, lukt eller smak utan kan uppstå
omärkligt, och risken for skada kan ofta
vara svår att ratt bedöma Man får darfor aldrig ta lättvindigt på vad varningsforesknfterna säger utan följa dem ytterst noggrant Inom skogsbruket förekommer det val for o v n g t mera sällan
att kemisk bekämpning satts igång endast i jämförelsevis liten omfattning Vi
får darfor normalt räkna med att arbete
med bekämpningsmedel kräver s k y d d s utrustning av ett eller annat slag, även
om varningsforesknfterna inte alltid direkt talar om sådan Uppmaningen ' Inandas ej preparatet" kan vi knappast
efterkomma i längden genom ren försiktighet — andningsskydd måste till Samma sak galler exempelvis nar varnings
foreskriften lyder " A k t a ö g o n e n " O g o n s k y d d bor då användas Varningen " A k t a
kläderna Rengör använda klädespersedlar' bor tillämpas så, att man använder
skyddsklader
Nar s k y d d ska användas, ska de tas
på innan man öppnar forpackningen och
börjar tillredningen
Eftersom preparaten ar så många och
då ständigt nya tillkommer, kan vi inte
har gå närmare in på vad som ar att
iaktta vid användning av olika preparat For att bara ta några exempel kan
nämnas DDT, som ar ett mycket vanligt
ämne i sådana preparat, som användes
bl a for behandling av skogsplantor,
fore utsättningen DDT, som ar ett nervgift
kan upptagas och upplagras av
kroppen Vid behandling av plantor med
DDT-preparat erfordras andnings- och
ogonskydd, och tvattmojlighet ska f i n nas och utnyttjas Vid planteringen av
DDT-behandlade plantor ar det inte nödvändigt att bara skyddsutrustning, men
man måste även har vara ytterst noga
med att tvätta händer och ansikte fore
måltiderna och innan man tar en rok
samt vid arbetets slut I sällsynta fall
har inträffat att planterare fått sådana
åkommor på händerna, som tycks ha
samband med bekämpningsmedlet. Märker man något sådant, ska man givetvis
ta till handskar. — Vissa av de preparat
som användes för besprutning av virke,
innehåller pentaklorfenol, som
också
kräver att ögon- och andningsskydd användes. Kravet på renlighet — tvättning
med tvål och vatten — är lika strängt
här. — Samma skydd och renlighet
krävs även när man använder 2,4,5-T
eller 2,4-D ävensom 4 K-2M, vilka ingår
i vissa vanliga preparat mot ogräs och
buskvegetation och av vilka de två
första även används vid fickning av träd.
(Observera att det här inte är fråga om
fickning vid s. k. kemisk barkning, som
försöksvis har förekommit och varvid
mycket starka gifter kommit till användning.)
Skyddsutrustning är ju alltid mer eller
mindre besvärlig att bära. Man ska
ordna den så den passar — det gäller
särskilt det man har för ansiktet — så
att man irriteras så litet som möjligt.
Det har hänt att folk som burit gasmask
slitit av sig denna i ren skräckkänsla,
därför att gasmaskens underkant tryckt
mot struphuvudet. Sådant kan undvikas
om man drar åt banden över hjässan
tillräckligt. Gasmask och skyddsglasögon ska ha imskivor. I annat fall kan
den dåliga sikten bli anledning till att
man går utan s k y d d .
A n d n i n g s s k y d d ska givetvis sluta väl
tätt — det provar man genom att sätta
handen över, där filtret ska skruvas in,
och andas. Filter ska bytas när det ej
längre fungerar på avsett sätt. Om man
känner lukt eller smak i inandningsluften är detta ett tecken på att det är tid
att byta.
FÖRGIFTNINGSFALL
I varningsföreskrifterna för vissa preparat sägs, att om man misstänker förgiftning ska man vila i frisk luft samt,
om förbättring ej snabbt inträder, tillkalla läkare omedelbart. För att läkaren
ska kunna ge rätt behandling måste
han veta, vilket ämne den sjuke haft
kontakt med. Det räcker då inte med
att tala om vad preparatet heter — preparatnamnen säger ofta ingenting om
den verksamma substansen. Man får
därför se till att förpackningen med etikett hålles tillgänglig för läkaren.
Halvmask kombinerad med skyddsglasögon är ett gott skydd
ARBETSGIVARES SKYLDIGHETER
S A M T ANSVARET FÖR O M G I V N I N G E N
Om arbetstagare sysslar med bekämpningsmedel åligger det arbetsgivaren att
tillhandahålla den skyddsutrustning som
ska vara och även att se till att arbetstagaren blir väl instruerad. Arbetstagare
är skyldig att använda påbjuden skyddsutrustning. — Även arbetstagare ska ha
tillgång till texten på förpackningsetiketten. Det får sålunda inte förekomma att
man portionerar ut bekämpningsmedel
ur en storförpackning och skickar ut till
arbetsplatserna i tillfälliga kärl. Arbetsledare, som har ansvar för bekämpningsarbete, gör klokt i att så mycket som
möjligt vara med på arbetsplatsen. Man
bör inte tillåta barn och andra obehöriga vistas där, och givetvis bör man
även se till så att ej heller husdjur eller
det vilda djurlivet kommer till onödig
skada. Förpackningar får inte lämnas
åtkomliga för obehöriga. Har man bilen
med på arbetsplatsen, kan man ju låsa
in varorna i denna.
RENGÖRING AV UTRUSTNING
O C H KLÄDER
All skyddsutrustning ska göras ren
efter användningen, och detsamma gäller de vanliga arbetskläderna. Om man
inte använder skyddskläder får man åtminstone i samband med vissa preparat
räkna med, att arbetskläderna blir mycket svåra att göra rena eller blir direkt
förstörda. Man använder därför helst
särskilda kläder.
Även spridningsredskapen och tillblandningskärlen ska göras rena efter
användningen.
FÖRVARING O C H
GÖRANDE
OSKADLIG-
Även under förvaring kan bekämpningsmedel åstadkomma skada, exempelvis om de står åtkomliga för barn.
Självklart ska man inte förvara sådana
varor i kärl, som kan föranleda misstag
beträffande innehållet. Rester av preparat, som man vill ha kvar, ska förvaras i
sina förpackningar med etiketterna på,
skilda från andra varor, som kan ta
skada eller bli anledning till förväxling.
Den som vill undvika olyckor och skadeståndskrav förvarar alla bekämpnings-
medel under lås i särskilt utrymme.
Gäller det större kvantiteter bör man
anordna en " g i f t b o d " . Arbetarskyddsstyrelsen har givit vissa rekommendationer beträffande beskaffenheten
av
sådant utrymme. Man kan enligt rekommendationen inreda det i redan befintlig
byggnad eller bygga det
fristående
Värmeisolering behövs, emedan vissa
preparat kan skadas av frost. O m utrymmet har fönster bör dessa ha galler.
Golvet bör vara gjutet eller försett med
lämplig beläggning, så att utspillda bekämpningsmedel kan torkas upp fullständigt. Springor i golvet bör inte förekomma. Ventil bör finnas i yttervägg.
Takhöjden bör vara åtminstone 2,1 m.
Dörren ska kunna låsas och nyckeln ska
förvaras oåtkomlig för obehöriga.
Rester av preparat, som man vill göra
sig av med, och även överblivna bekämpningsmedel
i
spridningsfärdigt
skick, ska oskadliggöras. Detta kan vara
ett problem, men såvitt man f. n. vet går
det an att tömma dem i ett djupt uppgrävt hål i marken och sedan skotta
väl igen. Givetvis ska man inte gräva
ned kemikalier på detta sätt på plats,
där de kan komma ut i brunnar eller
vattendrag — följderna kan bli katastrofala. Man får absolut inte lägga kemiska
preparat i soptunnan eller bränna dem
i
värmepanna
eller
annan
eldstad
hemma. M y c k e t farliga gaser kan nämligen utvecklas vid förbränning.
Tomma
emballage
ska
förstöras.
Papperssäckar och kartonger bör brännas, men det ska göras i det fria och
inte i eldstad — se ovan. Plåtburkar
och glasflaskor grävas ned sedan burkarna knackats ihop och flaskorna krossats. Samma sak gäller här som beträffande preparatresterna — man får inte
lägga emballage bland vanligt avfall.
Upplysningar i frågor, som rör bekämpningsmedel och deras användning, lämnas av hushållningssällskapen
och
även
av
Statens
Växtskyddsanstalt, som förutom den centrala
anstalten i Stockholm har filialer i Åkarp, Kalmar, Skara, Linköping och Umeå. Beträffande
virkesskydd finns sakkunskap på Skogshögskolan, där man bedriver forskning på detta område. I arbetarskyddsfrågor, som har samband
med bekämpning, står arbetarskyddsstyrelsen
och yrkesinspektionen, för skogsbrukets del
skogsyrkesinspektionen, til| tjänst. Skogsyrkesinspektionen har expeditioner i Stockholm och
Umeå.
171