Lagar och förordningar angående tvång vid allvarlig

Download Report

Transcript Lagar och förordningar angående tvång vid allvarlig

Vårdintyg Praktik Juridik Etik

Margareta Lagerkvist Rättspsykiatriska vårdkedjan [email protected]

Lagar och förordningar

 Information kan sökas på  www.riksdagen.se

 www.sos.se

 Och i boken Psykiatrins juridik  Undervisning finns på http//tvangsvard.ki.se

Författningar angående tvångsvård

 Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT)  Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV)  Förordning (1991:1472) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård  Lag (1996:981) om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård

Författningar angående tvångsvård

 SOSF 2008:18 Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård  SOSF 2005:29 Utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården  SOSFS 2006:9 Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning

LPT Lag om psykiatrisk tvångsvård Gäller sedan 1992 Ändringar sker fortlöpande

Intagning för sluten psykiatrisk tvångsvård

Beslut om intagning fattas inom 24 timmar efter patientens ankomst till sjukhuset och efter personlig undersökning av specialistläkare under förutsättning att vårdintyg som ej är äldre än fyra dagar utfärdats av annan läkare.

Villkor för sluten psykiatrisk tvångsvård

Allvarlig psykisk störning  Oundgängligt behov av kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård)  Patienten motsätter sig vården eller grundad anledning att anta att vården inte kan ges med patientens samtycke

Villkor för sluten psykiatrisk tvångsvård

OBS! Det ska beaktas om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa

Allvarlig psykisk störning

Psykoser oavsett orsak Depression med självmordsrisk Vissa andra sjukdomar om mycket allvarliga MEN EJ !

enbart missbruk, demens eller utvecklingsstörning Om en sjukdom bedöms allvarlig beror på en samlad bedömning av sjukdomstyp, symtom och funktionsnivå

Oundgängligt behov av kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård

Behovet av vård skall vara så uttalat att det bara kan bli tillgodosett genom intagning Om det finns en omedelbar risk för patientens liv eller fysiska hälsa skall det vägas in Om patienten redan vårdas enligt HSL skall det finnas risk att patienten allvarligt kan skada sig själv eller någon annan ( ” konvertering ” enligt 11 § )

Motsätter sig vård eller grundad anledning att anta att vården ej kan ges med samtycke

Den vård som patienten skall ta ställning till är den han oundgängligen anses behöva och som ges i förening med sluten psykiatrisk vård Dvs patienten måste kunna acceptera att följa ordinationer av ansvarig läkare under vårdtiden.

Vårdintyg

Skall utfärdas av legitimerad läkare Får utfärdas endast i omedelbar anslutning till undersökningen av patienten Socialstyrelsens blankett måste användas Läkaren skall se till att intyget kommer till enheten för psykiatrisk vård

Vårdintyg

Undersökning får företas bara om skälig anledning Om patienten ej vill undersökas får läkare i allmän tjänst (eller avtal med landstinget att utföra vårdintyg) besluta att patienten skall omhändertas av polis Polisen har skyldighet att lämna biträde och vid behov hjälpa till med transport till mottagande sjukhus

Lag om rättspsykiatrisk vård

 Gäller patienter som efter beslut av domstol skall ges rättpsykiatrisk vård  Gäller även tvångsvård för den som är anhållen, häktad, intagen på en enhet för rättpsykiatrisk undersökning, intagen i kriminalvårdsanstalt eller intagen i särskilt ungdomshem till följd av en dom till sluten ungdomsvård  Gäller ej patienter som vårdas enligt LVM

Patient som är anhållen, häktad osv - skillnader mot LPT

 Patient som är anhållen, häktad osv får ges rättpsykiatrisk vård om sådan vård kan tillgodoses genom intagning på en sjukvårdsinrättning  Om vårdintyg utfärdats skall frågan om intagning avgöras skyndsamt efter undersökning av patienten  Om patienten redan är intagen för frivillig vård kan specialistläkare besluta om ” konvertering ”

Tidigare LRV-patient

 Definitivt utskriven fem år tidigare. Avslutade injektionsbehandling för tre år sedan. Sedan två och ett halvt år sporadiskt tagit tabletter Risperdal.

 Nu slagit sönder en hel del i hemmet. Vill ej ha kontakt med anhöriga som är mycket oroliga.

Somatisk sjukdom

 Man med mångårig schizofrenisjukdom. Vårdad senast för ett halvår sedan och därefter ej medicinerat.

 Klagat över törst och så småningom kan sjuksköterska i hemmet kontrollera P-glukos som är 27.

 Vill inte till sjukhus eller komma för ytterligare provtagning, orkar ej med det och dricker det han behöver.

Somatisk sjukdom

 70 årig kvinna, änka sedan ett år. Dottern suiciderat för tre år sedan.  Nu fått besked om allvarlig cancer och cytostatika rekommenderas av kirurg. Vägrar behandling. Tycker livet känns rätt meningslöst.

Krisreaktion

 Ung man med arbete. Tidigare gastritbesvär. Nu lämnad av flickvän sedan en vecka. Grubblar, tagit till öl för att sova och koppla av. Klarar ej arbeta och vill bli sjukskriven. På direkt förfrågan medger han självmordstankar och att han föregående natt försökt hänga sig. På halsen kan ses antydan till snörfåra. Vill absolut ej remitteras till sjukhus.

Störningar

 Kvinna med fast arbete som en längre tid varit störd av grannar. Trots klagomål till hyresvärden i stället själv blivit anklagad för att störa omgivningen.

 Även känt sig stressad på arbetet och anser sig ej klara av att arbeta.

Psykiska besvär

 Man som anger att han en längre tid varit plågad av en radiosändare i en tand och önskar remiss till specialisttandvård. Blir klart irriterad då han förslås psykiatrisk kontakt.

Störningar

 Man som lever på socialbidrag. Tett sig alltmer ovårdad och betett sig underligt vid besök på socialbyrån. Stört grannar och kommer att vräkas. Försök göres med hembesök tillsammans med socialsekreterare. Mannen anger via brevlådan att han ej tänker släppa in er och ej heller vill svara på några frågor.

Störningar

Förtidspensionerad kvinna som enligt uppgift från störningsjouren stört och även mordhotat granne. Är tacksam för hembesök och berättar att hon under lång tid varit störd av en lesbisk granne som vill inleda ett förhållande med henne. Inte kunnat sova på grund av störningarna. Känt sig helt desperat och faktiskt funderat på att putta grannen nerför trappen.

Hemlöshet

 Kvinna som tidigare haft arbete men nu levt flera år på socialbidrag. Ingen kontakt med anhöriga. Nu i ett halvt års tid bott i en kartong nattetid. Är prydlig vid besöken på socialbyrån men har tett sig något hotfull. Vill inte bo i socialtjänstens boenden då hon inte vill bli övervakad.