Slide 1

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 2

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 3

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 4

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 5

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 6

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 7

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 8

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 9

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 10

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 11

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 12

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 13

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 14

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 15

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 16

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 17

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 18

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 19

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 20

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 21

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 22

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 23

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 24

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 25

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 26

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 27

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 28

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 29

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]


Slide 30

Vad skapar samverkan för
samhällsnytta?
Projektinformationsdag 2014-03-19
Samordningsförbundet PYRAMIS i Luleå
Sven Vikberg, payoff AB

Utvärdering av sociala investeringar

payoff utvärdering och
analys
Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt,
ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en
långsiktig kundnytta

Detta tänkte jag prata om
•

Ett samhällsekonomiskt perspektiv visar hur nytta
skapas för målgruppen och ger en möjlighet att
diskutera om resurserna använts effektivt – några
erfarenheter (samverkan ingår som en del i alla projekt vi
utvärderat)

•

Lämna kostnadsfixering och istället se sociala
satsningar ur ett investeringsperspektiv – vilka
kostnader kan undvikas om vi gör detta?

•

Exempel på vad som krävs för att en socialt inriktad
satsning skall skapa positiva resultat och effekter för
samhället, ägarna och individerna

Reflektion

• Vad är egentligen ett bra resultat av ett

arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet
och hur vet vi det i så fall?

Några utgångspunkter
•Vad säger egentligen resultatet av en samhälls-

ekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat
projekt?

•Vad innebär kort och lång sikt för trovärdigheten?

•Vad innebär en känslighetsanalys?

Några utgångspunkter
•Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i

samverkan kunnat uträtta?

•Hur skall den strategiska nyttan för parterna syn-

liggöras och tas tillvara?

 Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt

 Lärande, mervärden och framgångsfaktorer
 Spridning och implementering

Varför visa på samhällsekonomisk nytta?
•Alla verksamheter inom sociala sektorn följs i

första hand upp och styrs avseende kostnader och
intäkter kortsiktigt, dvs. under det aktuella
budgetåret
•Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor
av under många år och skolans budget följs upp
främst ur ett kostnadsperspektiv
•Kostnadsfixering och kortsiktighet gör att sannolika
framtida kostnadsreduceringar inte beräknas eller
synliggörs

Vår syn på ekonomi
• Hushållning med gemensamma och begränsade

resurser för att uppfylla mål

• Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och

aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre
sikt

• Vad en satsning kostar och vem som finansierar?
• Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra

som vanligt?

Samhällsutvecklingen
ur ett socioekonomiskt perspektiv
•
•
•

Vi ser ”bara” delar av utanförskapets kostnader, inte
helheten
Vi underskattar dessa kostnader
Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer

Därför
 Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och

framgångsrik rehabilitering (i samverkan)
 Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande
 Felaktigheterna i underlagen kan uppgå till flera hundra
procent

Yrkesinriktning klar
Redo för arbete
Klar med rehab.
Vill själv ha en lösning

Deltagare
17-25 år
Trauma

Studier

AF

Någon månad
Hoppade av gymn.
Ev.
praktik skolan

BUP

Samtalsbehandling

Vuxen
psykiatrin

2006

aktivitetsersättning

Några dagar

2007

Arbetsprövning
4 tim./4ddg/v
9 mån

PROJEKT

BAS
Arbetsterapi/
Psykiatrin

Terapi
psykiatrin

Hemma
sittande

Sjukgymnast
samtalskontakt

Samtalskontakt

2005

FK

KomVux

2008

2009

2010

2 ggr/v i 1,5 år

våren 2011

SIUS
Samtal/möten
Hitta arb. plats/praktik
Inskolning

ARiS
Arbetsterapeutisk kartl.
+ behandling

2012

2013 hösten 2013

Heltidsanställning
med lönebidrag UVA
feb 2014

SIUS
Särskild introduktion och uppföljningsstöd

Uppföljning
Upp till ett år

Samhällsekonomiskt perspektiv
- sammanfattning -

Produktion

Lägre resursförbrukning
Livskvalitet

Nytta
Projektkostnad
Egna kostnader

Externa kostnader

Samhällets ekonomi
Samhällets uppbyggnad kan illustreras på
följande sätt:
Livskvalitet/mjuka värden
Individ/hushåll

471 000 kr

Från ekon. bistånd + 10
läkarbesök/kurator till
heltidsarbete
87 000 kr
0 kr

Privata företag

Samhället
/BNP

Samhällets kostnader och intäkter
fördelas ut på de olika sektorerna via
våra finansiella system

Kommun/stad
Landsting/region

Stat
Försäkringar

161 000 kr
38 000 kr
155 000 kr
30 000 kr

Välfärdens tre faser i livet
•Barn och unga

•Arbetsför i åldern 16 – 67/69?
•Ålderdomen
•Hur skall resurserna fördelas?

Försörjningsbördan
Norrbottens län 1985–2040
3,60
3,50

Arvidsjaur

3,40

Arjeplog

3,30

Jokkmokk

3,20

Överkalix
Kalix

3,10

Övertorneå

3,00

Pajala

2,90

Gällivare

2,80

Älvsbyn
Luleå

2,70

Piteå

2,60

Boden

2,50

Haparanda

2,40

Kiruna

2,30
2,20
2,10
2,00
1,90
1,80
1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

2025

2030

2035

Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna 20-64 år.
För åren 2010-2040 har försörjningsbördan skrivits fram med ett
antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

2040

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Projekt MOA i Uppsala och projekt Chance2Change3.0 i

Västerås
 Ungdomsstyrelsen, unga vuxna till egenförsörjning
 Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, EKUSIA, RAR

Sörmland – indikatorer tas fram med forskare för att prognosticera vad som leder till en ökat arbetskraftsdeltagande
 Utvärdering av Samordningsförbundet i Uppsala län

Samhällsekonomiskt perspektiv
• Exempel på tillämpningar (payoff`s uppdrag)
 Gender budgeting och Smart Ekonomi, Borås stad
 Trygghetslarm, Östersunds kommun
 Örebro kommun – socialt hållbar utveckling av ett

bostadsområde
 Malmö stad – samhällsekonomisk utvärdering i ”egen regi”

Vad visar våra utvärderingar?
• Potential, 598 000 kr

• Verkningsgrad, 14 %
• Projektkostnad, 51 000 kr
• Lönsamhet ett år, 31 000 kr
• Lönsamhet fem år, 363 000 kr
• Återbetalningstid nio månader

Några erfarenheter
• Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser

skapar bra förutsättningar för många i målgruppen
att nå egenförsörjning
• Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar
intäkter och minskade kostnader främst för
kommuner och landsting
• Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna
förbättrar sin ekonomi rejält

Några fördelar med samverkan
• Relevanta aktörer involveras i arbetet med mer

jämlik hälsa och riktade satsningar

• Stödjande strukturer för kommunikation inom

och mellan berörda organisationer

• Möjlighet att genomföra samordnade kompetens-

utvecklingsinsatser som ger förståelse och tilltro
till varandras kunskap och arbetssätt

• Samordnad styrning strategiskt och operativt
• Skapar tydliga incitament för både individ och

aktörer

Vi skulle vilja utveckla
• Vår modell NyttoSam för att kunna göra beräkningar

av nyttan ur ett organisatoriskt perspektiv
• Varför, jo därför att detta saknas modeller för detta
och det borde kunna göras, det är inte raketforskning vi håller på med!
• Vi skulle då också kunna väga samman den totala
nyttan av en satsning, d v s nyttan ur det
organisatoriska perspektivet, för deltagarna och
samhället

Lärande utvärdering
• Europeiska Socialfonden, ESF, har varit drivande inom

lärande utvärdering för att utvärdera projekt inom programområde 1 o. 2, vilket också påverkat projekt inom Samordningsförbunden
• Ger möjlighet att följa ett projekts processer, resultat och

effekter
• Kräver ett gediget förarbete och planering av projektet för

att både ge bra resultat för målgruppen och påverka
organisationerna, strukturer och skapa ett strategiskt värde

Några trender
• Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även

när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete – många
projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter
• Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter

för att utveckla dessa istället för att rigga projekt
• Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara

bättre och implementering står på dagordningen i många
projekt – flera goda exempel på projekt som lett till faktiska
förändringar av ordinarie verksamheter

En social satsning har tre faser
•Före; målgrupp, resurser, förankring, finansiering,

organisation, samverkan, syfte, mål, resultat och
effekter
•Genomförande; följs syfte och mål, genomförs

aktiviteterna och uppnås resultat och effekter
•Efter; vilka effekter leder satsningen till på längre

sikt?

Optima-för fler i arbete
Syftet är att:
 Målgruppen skall rustas och utvecklas så att de når egenförsörjning
 Deltagarna skall efter avslutad insats vid behov få fortsatt stöd av den

aktör som är mest lämpad
 Parterna skall utveckla rutiner för fortsatt uppföljning av deltagarnas
situation och försörjning
 Parterna skall också utveckla samverkan, metoder, synsätt och
styrning med fokus på helheten och långsiktighet

Målet är att:
 Deltagarna skall komma i ett arbete, studier eller få rätt försörjning

och insats (operationaliseras)
 Parterna skall ta tillvara på lärandet, mervärden, framgångsfaktorer
och implementera detta för att utveckla den egna organisationen och
samverkan (strategisk lan och aktiviteter)
 Återbetalningstiden på samhällsnivå är x månader

Optima-för fler i arbete
•Aktiviteter för att nå målen
•Operativa mål som är SMARTA
•Fokus på resultat och effekter på kort och

medellång sikt

Till sist, det finns hopp…
•Sociala investeringsfonder ger utrymme både för

entreprenörer och innovationer, men bör drivas av
flera organisationer/myndigheter
•Samordningsförbunden och förhoppningsvis även
kommande socialfondsmedel prioriterar satsningar
för att utveckla ordinarie verksamheter med eller
utan projekt
•Näringslivet och övriga företag inser värdet av att
förena affärs- med samhällsnytta – socialt ansvar ”tar
fart”

Funderingar och reaktioner?

payoff utvärdering och analys

• Ytterligare information och rapporter, t ex ”Det lönar sig”

finns att ladda ner på www.payoff.se/info

payoff kontakt
• www.payoff.se
• Claes Malmquist
 Tel: 076 – 83 00 529
 E-post: [email protected]
• Sven Vikberg
 Tel: 076 – 13 41 503
 E-post: [email protected]

• Jonas Huldt
 Tel: 076 – 929 88 23
 E-post: [email protected]