Referenser till ”vad säger forskning?” i

Sju timmar om kränkande behandling – Främja likabehandling

• Att främja likabehandling är att utan förekommen anledning verka för att stärka barns och elever känsla av tillhörighet, utvecklandet av tillitsfulla relationer och ett inkluderande skolklimat. Detta påverkar lärande och utveckling positivt. Möjligheterna till lärande och ut veckling påverkas negativt för barn och elever som till exempel blir utsatta för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Se t. ex: Helen Timperley

Realizing the power of pro fessional learning

(2011) Håkansson & Sundberg

, Utmärkt undervisning

(2012) s. 149–150. John Hattie,

Synligt lärarande för lärare

(2012) s. 169. • Enligt en studie av Skolverket är ungefär 6-7 procent av eleverna i åk 4-9 utsatta för mobbning. För de flesta är situationen förbättrad inom ett halvår, men 1,5 procent av eleverna är utsatta för mobbning under ett år eller längre. Se

Utvärderingen av metoder mot mobbning,

sid 185, Skolverket (2011) • Studier och utvärderingar av metoder visar att inget program kan rekommenderas i sin helhet. Två insatser riskerar att leda till ökad mobbning. Det handlar om schemalagda särskil da lektioner för alla klasser och elever som fungerar som observatörer eller rapportörer - till exempel kamratstödjare. Se

Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar,

sidorna 30-49, Skolverket (2013) • Exempel på framgångsfaktorer i likabehandlingsarbetet är; ett normkritiskt förhållnings sätt, att hela verksamheten delaktig (inklusive barn och elever), ett aktivt löpande arbete med planen och att planen grundas i verksamhetens situation här och nu.

Se t.ex.

Diskriminerad, trakasserad, kränkt – barn, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier,

rapport 326, sid 98-100, Skolverket (2009) och

Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar,

sidorna 172-183, Skolverket (2013) • Att arbeta med inkludering genom att se olikheter som en tillgång och bejaka mångfald är andra viktiga faktorer. Se t.ex:

Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskning en? Claes Nilholm

, FoU Skriftserie nr 3, SPSM (2013).

• Diskriminering, trakasserier och kränkningar är sällan enskilda företeelser. Orsakerna ska inte främst sökas hos de enskilda individerna utan i de sociala processer som barn och elever ingår i.

Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar

, sid 16, Skolverket (2013) .

• Verksamheter med få kränkningar kännetecknas av stabilitet i organisationen, tillitsful la relationer och ett tillåtande klimat.

Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösning ar,

sidorna 173-180, Skolverket (2013).

• Föreställningar om vad som är normalt och avvikande påverkar barns och elevers upplevelser av kränkningar. Se t.ex:

Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar,

sidorna 52-67, Skolverket (2013).

• Det är ofta just det främjande arbetet som behöver stärkas i förhållande till de ofta dominerande förebyggande och åtgärdande perspektiven. Se t.ex: Törnsén, Monica,

Successful principal leadership: prerequisites, process and outcome.

Pedagogiska institutionen Umeå universitet (2009).