Transcript VA-rådgivning - vaplaneringsguiden.se

VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp
Författare:
Mats Johansson, Åsa Erlandsson & Marie Albinsson
VA-guiden och Ecoloop
1
VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp – VA-guiden 2015
Förord
Det finns ett ökande intresse i många av landets kommuner för VA-rådgivning som komplement till
gängse tillsynsarbete och VA-planering. Våren 2014 fanns det ca 15-20 kommuner i Sverige som
erbjöd fastighetsägare stöd i form av en VA-rådgivare/ avloppsrådgivare eller som driver någon form
av kommunikationsprojekt kring småskaligt VA.
För att samla och utveckla erfarenheteter om VA-rådgivning beviljades VA-guiden medel från Havsoch vattenmyndighetens anslag 1:12 Åtgärder för havs – och vattenmiljö. Projektet har haft två
workshops där bland annat de 10 mest prioriterade frågorna för VA-rådgivning identifierades och
diskuterades. Projektet har sammanställs i denna rapport och där erfarenheter från de kommuner
som redan påbörjat eller planerar någon form av VA-rådgivning eller kommunikationsprojekt kring
små avlopp har samlats.
Vi vil rikta ett tack till alla de kommuntjänstemän som deltagit på projektets workshops och som
bidragit med kunskap och synpunkter på hur VA-rådgivning och projektbaserad kommunikation kring
småskaligt VA kan och behöver utvecklas. Vi tror att det under de närmaste åren kommer ske en
ökning i denna typ av aktiviteter och att det är viktigt att ett erfarenhetsutbyte och nätverkande
mellan kommuner och andra berörda aktörer kan utvecklas.
Mats Johansson, Åsa Erlandsson och Marie Albinsson
VA-guiden och Ecoloop
2
VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp – VA-guiden 2015
Sammanfattning
VA-rådgivning genomförs på olika sätt i kommunerna, några projekt har pågått några år och många
är relativt nystartade. Erfarenheterna från projekten visar på att rådgivning bidrar till många
mervärden så som positiv respons från fastighetsägare, ökad kunskap hos allmänheten och
möjliggörande till lokala gemensamma lösningar. Dock har man ännu inte tydligt kunna utvärdera
effekten dvs. i vilken grad VA-rådgivning bidrar till åtgärdande av undermåliga avlopp.
En viktig anledning till att VA-rådgivning inte påbörjats eller pågår i fler kommuner är en oklarhet i
hur VA-rådgivningen ska organiseras och finansieras. Behovet av VA-rådgivning varierar stort mellan
kommunerna och det finns inte heller ett koncept som fungerar för alla. En av projektets viktigaste
slutsatser är att det måste finns ett tydligt uppdrag till VA-rådgivaren om vad den ska arbeta med och
vilka målsättningar den förväntas nå. Om inte detta finns på plats så finns risk att VA-rådgivningen
inte fungerar och blir ineffektiv.
I detta projekt har det identifierats möjliga sätt att mäta och utvärdera VA-rådgivning. En
förutsättning för utvärdering är att det finns en arbetsbeskrivning/projektplan innan VA-rådgivningen
startar. Eventuellt kan det även behövas mätningar innan VA-rådgivningen för att sedan kunna mäta
effekten av VA-rådgivningen. En annan positiv, men ”svårmätt” kommunintern effekt av VArådgivning är ökad förvaltningsövergripande samverkan. Eftersom Miljökontoret i sin myndighetsroll
inte får bistå med rådgivning i någon större omfattning tvingas kommuner ofta att ”projektifiera”
rådgivande insatser och lägga dem på andra förvaltningar. VA-rådgivning leder på så sätt fram till en
utveckling det förvaltningsövergripande arbetet.
Utgångspunkter och behov för VA-rådgivning skiljer sig mellan kommuner. I vissa kommuner har
behovet varit att finna lösningar på hur VA ska lösas i områden med gruppvis bebyggelse t ex i
omvandlingsområden och byar där allmän VA-anslutning kommer dröja. VA-rådgivning kan även ha
syftet att möta upp negativ respons i samband med större tillsynsinsatser kring enskilda avlopp.
Ytterligare ett behov som flera kommuner identifierat är att hitta en form för att samordna och
tydliggöra kommunens kommunikation i VA-frågor, både allmänt och enskilt VA, och att en VArådgivare kan göra detta och samtidigt tillskapa en resurs som också internt tar ansvar för helheten i
kommunens relation till fastighetsägare i VA-frågor.
VA-rådgivning kan vara ett komplement till kommunens VA-planering och tillsynsarbete. Det finns en
stor potential i att VA-rådgivningen kan hjälpa kommunen att både få ut den kunskap som tas fram
inom VA-planeringen och att få fler fastighetsägare att själva utan krav från kommunen åtgärda sina
avlopp.
Det är fortfarande för tidigt att ge några riktlinjer eller mer detaljerad vägledning kring hur VArådgivning bör utformas. Istället bör fortsatt arbete fokuseras på ökat kunskaps- och
erfarenhetsutbyte mellan kommuner och specifika aktiviteter för att lösa VA-rådgivarnas mest
prioriterade frågor. Hur detta ska hållas samman är inte bestämt. Om ingen annan aktör vill/kan
driva nätverkande om VA-rådgivning kommer VA-guiden på något sätt ta ansvar för att frågan och de
kommunala VA-rådgivarna får en ”hemvist” på webben och ev. också medverka till att
nätverksmöten och utbildningar kommer till stånd.
3
VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp – VA-guiden 2015
Innehållsförteckning
Förord ...................................................................................................................................................... 2
Sammanfattning ...................................................................................................................................... 3
Innehållsförteckning ................................................................................................................................ 4
1
Inledning .......................................................................................................................................... 5
1.1
Bakgrund ................................................................................................................................. 5
1.2
Vad menas med VA-rådgivning? ............................................................................................. 5
1.3
Mål och syfte ........................................................................................................................... 6
2
Genomförda aktiviteter................................................................................................................... 7
3
Erfarenheter av kommunal VA-rådgivning ...................................................................................... 8
3.1.1
Kommuner som är igång - har VA-rådgivare ................................................................... 8
3.1.2
Kommuner som är intresserade av eller planerar för VA-rådgivning ........................... 11
3.2
Prioriterade frågor................................................................................................................. 12
1. Hur ska man presentera information om produkter och system-lösningar?............................ 12
2. Hur ska kommunen ge VA-rådgivning i §6-områden, dvs områden som enligt Lagen om
allmänna vattentjänster bör lösas med allmänt VA? .................................................................... 13
3. Vilken kunskap och kompetens behöver en VA-rådgivare ha? ................................................. 13
4. Hur ska VA-rådgivaren använda entreprenörer och konsulter som stöd i arbetet? ................. 13
5. Hur dra gränsen för vilka råd som kan ges från kommunen? ................................................... 14
6. Vilka resultat förväntar sig uppdragsgivaren/ kommunen? ...................................................... 14
7. Hur ska vi mäta och följa upp VA-rådgivningen? ...................................................................... 15
8. Hur ska man svara på frågan”Vad kostar det?” ........................................................................ 15
9. Hur mäta nyttan av ”det första samtalet” med fastighetsägaren? ........................................... 15
10. Hur se till att VA-rådgivaren inte äts upp av allt internt arbete och kommunikation?........... 15
4
Hur följa upp resultatet av VA-rådgivning? ................................................................................... 16
5
Vad ska man tänka på när man planerar/bedriver VA-rådgivning? .............................................. 16
6
5.1
Vid planering ......................................................................................................................... 16
5.2
I det löpande interna arbetet ................................................................................................ 17
5.3
I rådgivningen/aktiviteterna/kommunikationen .................................................................. 17
Slutsatser och fortsatt arbete........................................................................................................ 18
6.1
Slutsatser ............................................................................................................................... 18
6.2
Fortsatt arbete ...................................................................................................................... 20
Bilaga 1. Kommuner som arbetar med eller planerar VA-rådgivning ................................................... 21
Bilaga 2. Förslag och idéer för hur kommuner kan effektivisera sitt arbete med VA-rådgivning och
projektbaserad information .................................................................................................................. 22
4
VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp – VA-guiden 2015
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Det finns (december 2014) ca 15-20 kommuner i Sverige som erbjuder fastighetsägare stöd i form av
en VA-rådgivare/ avloppsrådgivare eller som driver någon form av kommunikationsprojekt kring
småskaligt VA. Det finns också ett ökande intresse i många av landets kommuner för rådgivning som
komplement till gängse tillsynsarbete.
VA-rådgivning har funnits i ett fåtal kommuner sedan 15-20 år utan att det fått någon större
spridning. Under 2011 gjordes en första ansats att samla information om och beskriva hur ett fåtal
kommuner valt att utforma VA-rådgivning/kommunikativa insatser. Detta finns samlat i en rapport i
vilken olika typer av VA-rådgivningsmodeller beskrivs1. Arbetet gjordes inom det av Naturvårdsverket
finansierade projektet Kunskapscentrum Små Avlopp.
Idag har fler kommuner startat upp VA-rådgivning och det finns mer erfarenheter att ta del av. I
många av de kommunala VA-planer som nu tas fram föreslår kommunerna att man ska inrätta någon
form av VA-rådgivning. VA-guiden2 har genom sin medlemsverksamhet VA-planeringsguiden3 samlat
många av de kommuner som tidigt arbetat med VA-rådgivning.
Många VA-rådgivare är ”ensamma” i sina respektive kommuner och det finns ett stort intresse av att
träffas och utbyta erfarenheter. De kommuner som är nyfikna och är på gång att anställa VArådgivare ser också ett behov av att veta vilka erfarenheter som finns och få råd om hur en tjänst
bäst kan utformas för att möta kommunens utmaningar.
För att möta behovet både hos verksamma VA-rådgivare och hos de som är nyfikna på VA-rådgivning
har VA-guiden genom sin medlemsplattform VA-planeringsguiden startat arbetet med ett ”Nätverk
för VA-rådgivning”. Detta gjordes som ett mingel för VA-rådgivare och intresserade
kommuntjänstemän på Vatten Avlopp Kretslopp i Örebro i mars 2014. En första workshop
genomfördes sedan i egen regi den 22-23 april 2014. För att ta utvecklingsarbetet vidare söktes
tillsammans med Örebro och Knivsta kommuner medel från Havs- och vattenmyndigheten genom
anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö för att finansiera det projekt som presenteras i denna
rapport.
1.2 Vad menas med VA-rådgivning?
Det finns ännu ingen definition utvecklad inom branschen eller från myndigheter. ”VA-rådgivning”
kan därför vara många olika saker. Det generella målet med VA-rådgivningen är att underlätta
åtgärdandet av undermåliga små avlopp och förbättra den enskilda dricksvattenförsörjningen. VArådgivning kan också nyttjas för att möjliggöra gemensamma lokala lösningar i områden som idag har
många bristfälliga VA-anläggningar. Denna insats stödjer fastighetsägaren att hitta bra och
kostnadseffektiva lösningar samtidigt som den kan minska behovet av utbyggnad av kommunalt VA.
En VA-rådgivare kan också fungera som både ett ansikte utåt för kommunen relativt fastighetsägare,
entreprenörer m fl. samt vara en intern samordnare/nod för det förvaltningsövergripande arbetet
inom kommunen.
1
VA-rådgivning – Kommunala exempel och erfarenheter Rapport nr 2011:3 Finns bland att ladda ner från
www.havochvatten.se
2
Mer information på www.vaguiden.se
3
Mer information finns på www.vaplaneringsguiden.se
5
VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp – VA-guiden 2015
I rapporten ”VA-rådgivning- Kommunala exempel och erfarenheter” från 2011 presenteras en rad
olika modeller för VA-rådgivning och projektbaserad kommunikation i VA-frågor. De modeller och
exempel som beskrivs är:
- VA-rådgivare med fokus på omvandlingsområden – anställd av kommunen
- VA-rådgivare i omvandlingsområden – anställd av kommunen eller som upphandlad konsult
- VA-rådgivare med fokus på små avlopp – kommunalt anställd, ej myndighetsperson
- VA-rådgivare på regional nivå
- Demoanläggningar/Avloppsexpo
- Andra VA-rådgivningsprojekt som Projektbaserad VA-rådgivning/
Avloppsmässa/Avloppslördag
Utöver denna ganska generella indelning kan man se att VA-rådgivning huvudsakligen kan beskrivas
utifrån följande frågor:
- Var i kommunens organisation är VA-rådgivaren placerad?
Sitter VA-rådgivaren hos Miljö och hälsa, på kommunledningskontoret eller hos VA-bolag/Teknisk
förvaltning?
- Vilka fastighetsägare och aktörer får VA-rådgivning?
Riktas den till alla i kommunen som har frågor om sitt enskilda VA eller till de som har enskilda,
solitära VA-anläggningar i ett visst område eller är fokus på större grupper av fastigheter av fritidshus
eller omvandlingsområden?
- Viket syfte och målsättning har VA-rådgivningen?
Är VA-rådgivaren ett generellt kunskapsstöd och avlastning till befintlig organisation dvs. för det
arbete som förvaltningar och kommunala bolag bedriver, eller har VA-rådgivningen ett uttalat syfte
t ex att underlätta VA-utbyggnad eller påskynda omställning till kretsloppsanpassade lösningar?
De kommuner som deltagit i nätverket för VA-rådgivning har valt att genomföra sitt arbete på en rad
olika sätt utifrån de ovan nämnda frågorna. Samtidigt finns det stora likheter och många
gemensamma prioriterade frågor och utmaningar.
1.3 Mål och syfte
Målet med projektet är att sammanställa och sprida de erfarenheter som idag finns bland de 15-20
kommuner som redan påbörjat eller planerar någon form av VA-rådgivning eller
kommunikationsprojekt kring små avlopp.
Syftet är att den kunskap som samlas in ska komma till nytta och snabba på åtgärdandet av små
avlopp och underlätta för tillsyn och prövning av små avlopp, genom att ta till vara den potential som
VA-rådgivning och kommunikationsprojekt utgör.
6
VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp – VA-guiden 2015
2 Genomförda aktiviteter
Projektet fick i april 2014 besked om tilldelning av medel från Havs- och vattenmyndighetens 1:12
anslag för åtgärder för havs- och vattenmiljö och har genomfört följande aktiviteter:
- Sammanställning och syntes av kommunernas erfarenheter av VA-rådgivning och
kommunikationsprojekt från workshopen den 22-23 april 2014. Denna dokumentation innehåller
exempel på hur deltagande kommuner: organiserar, finansierar, fördelar arbetet mellan VArådgivare och övriga tjänster på miljö-, VA- och plankontor, vad som fungerar bra/ dåligt samt hur
arbetet följs upp och hur resultat mäts. Resultatet från detta är grunden för det som beskrivs under
kapitel 3 i denna rapport.
- Planering och projektledning har skett kontinuerligt under maj-december, först lett av Åsa
Erlandsson sedan av Mats Johansson, båda VA-guiden / Ecoloop.
- Alla kommuner som deltagit i workshops och visat intresse för VA-rådgivningsnätverket har
erbjudits access till det webbforum som VA-planeringsguiden driver. Utöver detta har en projektplats
skapats där dokument löpande lagts ut. Utöver detta har telefonintervjuer och
informationsinsamling via webb genomförts.
- En uppföljande workshop arrangerades 8 oktober i Örebro kommun.
Inbjudan spreds brett till landets kommuner via VA-guidens och kommunernas kanaler. Målet med
workshopen var att utifrån resultaten från workshopen den 22-23 april arbeta vidare med de
utmaningar och frågor som kommunerna sett som prioriterade samt att samlas i diskussioner kring
tips och framgångsfaktorer.
En dokumentation gjordes vilken kompletterats med ytterligare erfarenheter från kommuner som
inte deltog. Detta har tillsammans med resultat från den första workshopen legat till grund för
kapitel 4 och 5 samt bilagor i denna rapport. Utöver detta finns ytterligare arbetsmaterial och
dokumentation som delats med de kommuner som deltagit projektets aktiviteter.
- Avrapportering av projektet och de båda workshoparna sker i denna rapport som ska fungera som
en guide och ge stöd både till kommuner som idag arbetar aktivt med VA-rådgivning eller
kommunikationsprojekt och till kommuner som funderar på eller planerar att starta VA-rådgivning.
- Spridning av slutrapporten sker via VA-guidens kanaler - Avloppsguiden och VA-planeringsguiden samt via deltagande kommuner. Resultatet har presenterats på Havs och Länsstyrelsernas årliga
konferens om tillsynsvägledning för små avlopp i januari 2015 och kommer presenteras på den
nationella konferensen Vatten Avlopp Kretslopp 19-20 mars 2015.
7
VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp – VA-guiden 2015
3 Erfarenheter av kommunal VA-rådgivning
Under workshops i april och oktober 2014 har mer merparten av landets va-rådgivare samt ett stort
antal intresserade kommuner träffats för att utbyta erfarenheter om sitt arbete. I samband med
dessa har projektet försökt dokumentera hur kommunerna arbetar och få svar på frågor kring
organisation, uppdrag, placering i kommunens organisation etc. Det finns i bilaga 1 en lista över alla
VA-rådgivningsprojekt som är kända av projektgruppen med kontaktinformation.
Det finns ett mer detaljerat underlag med information om kommunernas arbete men uppgifterna i
detta har inte fullt ut verifierats för alla kommuner varför det inte tas med i denna rapport.
Informationen har distribuerats till deltagare i nätverket under 2014. Nedan presenteras korta
beskrivningar för de kommuner som varit aktiva i nätverket under 2014. Dessa är uppdelade i två
kategorier:
- Kommuner som är igång - har VA-rådgivare respektive
- Kommuner som är intresserade av eller planerar att starta VA-rådgivning
3.1.1
Kommuner som är igång - har VA-rådgivare
VA-rådgivning i Falkenberg - halvtidstjänst på miljökontoret
Tjänsten tillsattes 2012 för att kunna bidra med stöd till fastighetsägare i deras val av små
avloppsanläggningar och samtidigt avlasta miljöinspektörerna från många telefonsamtal där de i
egentligen bara gav råd och inte aktivt arbetade med handläggning av ärenden. Först finansierades
halvtiden med LOVA-bidrag och sedan 2014 med Miljönämndens budget.
VA-rådgivaren ger rådgivning till fastighetsägare men åker inte ut till fastigheter, utan ger endast tips
och råd per telefon. Telefonen är öppen när VA-rådgivaren är på plats. Rådgivningen ger inte tips om
enskilda produkter men berättar om skillnader mellan olika produktgrupper och förklarar vad det
innebär med olika produkter – tid, underhåll, kostnad.
I framtiden ska VA-rådgivningen bli en del av den budget som läggs utifrån VA-planeringsarbetet och
inte som nu belasta miljönämnden. Parallellt budgeteras för en VA-samordnare. Under hösten 2014
har den person som varit VA-rådgivare slutat och i väntan på beslut om utformning och placering av
VA-rådgivningen erbjuder miljö- och hälsoskydd i Falkenberg kommunens invånare och
fastighetsägare gratis rådgivning om enskilt dricksvatten.
Uddevalla kommun – heltidstjänst på Västvatten
VA-rådgivartjänsten finns på det kommunala VA-bolaget Västvatten som Uddevalla äger tillsammans
med grannkommunerna Färgelanda och Munkedal. Tjänsten finansieras av Västvatten samt
inledningsvis med projektmedel bl a LOVA-bidrag.
Gemensamhetsanläggningar för VA är populärt bland fastighetsägarna eftersom Uddevalla kommun
har en av Sveriges högsta VA-taxor för anslutning, 320 tkr. Det finns idag omkring 40 tätbebyggda
fritidshusområden i kommunen. VA-rådgivaren gör en uppsökande verksamhet riktad mot områden
där avloppen inte har inventerats. Man ger stöd i processen med upprättandet av
gemensamhetsanläggningar med målsättningen att det ska bli kretsloppslösningar med möjlighet till
återföring av toalettfraktionen till odlad mark. Man försöker hitta billigare lösningar än den särtaxa
för anslutningsavgift till allmänt VA skulle innebära. De enskilda avloppen består huvudsakligen av
slutna tankar och BDT-avlopp, fastighetsägarna har egna dricksvattenbrunnar. VA-rådgivaren har
mycket dialog med entreprenörer. Man har genomfört ”avloppslördagar” och ska eventuellt ha
8
VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp – VA-guiden 2015
kvällsöppet på miljökontoret. Enligt VA-rådgivaren är det svårt med rådgivning kring
gemensamhetsanläggningar då det är många viljor.
Vaxholms stad – heltidstjänst på Roslagsvatten
Vaxholms stad och Roslagsvatten AB erbjuder rådgivning till fastighetsägare som har behov av att
hitta en lösning för sitt enskilda avlopp. Från början genomfördes VA-rådgivningen i projektform med
LOVA-bidrag 2011-2013. Nu betalar Vaxholms stad med skattemedel va-huvudmannen Roslagsvatten
för denna tjänst.
Från början var fokus på gemensamhetsanläggningar men nu är fokus alltmer på enskilda avlopp och
små bebyggelsegrupper, särskilt på öar. VA-rådgivaren jobbar nära övriga förvaltningar med
utgångspunkt i kommunens VA-utbyggnadsplan och fungerar också som en nod mellan olika delar av
kommunen och kommunens bolag. Sommartid enbart VA-rådgivning, men vintertid läggs också en
del tid på dagvattenfrågor.
Örebro – Avloppsrådgivare på Tekniska kontoret
Sedan 2012 har man i kommunens förvaltningsövergripande arbete diskuterat behovet av VArådgivning. Det finns en politisk vilja att möta kommuninvånarna på ett bättre sätt så att de får en
tydlig kontakt när de har sina frågor och inte bollas runt mellan olika delar av organisationen. En
heltidstjänst inriktad på Avloppsrådgivning inrättades på tekniska förvaltningen, från och med 2014,
vilken finansieras till hälften av VA-kollektivet och hälften av kommunens skattemedel.
Målgruppen för avloppsrådgivningen är fastighetsägare som faller utanför kommunalt vaverksamhetsområde och som idag inte har bra rening. Rådgivningen inriktas både på stöd att ansluta
sig till kommunalt som att bilda gemensamhetsanläggningar och på att åtgärda små enskilda VAanläggningar. Det är viktigt att till fastighetsägarna kommunicera kommunens VA-plan och andra
ställningstaganden och att synas och bli en publik person för allmänheten.
Dessutom förväntas avloppsrådgivaren vara internt sammanhållande och deltar i den
förvaltningsövergripande va-planeringsgruppen.
Haninge och Nynäshamn – VA-rådgivare på Tekniska kontoret
Efter ett omfattande tillsynsarbete ansåg politikerna att VA-rådgivning skulle vara en bra lösning för
att tillmötesgå fastighetsägarna. VA-rådgivningen är till för fastighetsägare som har fått ett förbud.
Det finns ett telefonnummer som VA-rådgivaren svarar på vissa tider, det erbjuds även VA-kvällar
ihop med SMOHF som är miljömyndigheten som bedrivs som kommunförbund med
grannkommunerna Nynäshamn och Tyresö. I Nynäshamns kommun som också medfinsierar VArådgivningen påbörjas SMOHFs inventering av små avlopp under 2015. Där vill man jobba proaktivt
med rådgivning innan inventering. När VA-rådgivaren tillsattes för två år sedan fanns ingen
tjänstebeskrivning utan denna utvecklas under hand.
Värmdö - konsult som VA-rådgivare
Fastighetsägare som har enskilt avlopp och bor i Värmdö kan få kostnadsfri rådgivning och hjälp med
frågor om sitt avlopp. Rådgivningen handlar om att förklara förutsättningarna och diskutera lämpliga
reningstekniker. Uppdraget VA-rådgivningstjänst är fristående och utförs av en av bygg- och
miljökontoret anlitad konsult. Rådgivningen sker i första hand via telefon. Det är nästan bara
fastighetsägare som fått föreläggande som ringer. De har fått info om att rådgivningen finns
9
VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp – VA-guiden 2015
tillsammans med sitt föreläggande. Konsulten är ett försök under 2014 och kommer förlängas under
2015 med två arbetsdagar per vecka. VA-rådgivarna har en kontinuerlig dialog med miljö- och
hälsoskyddskontoret och det är tydligt vad VA-rådgivaren kan och får göra. Det är miljö- och
hälsoskyddskontoret som finansierar VA-rådgivningen.
Tanum - VA-rådgivning på tekniska förvaltningen
VA-rådgivaren är anställd av Tanums kommuns tekniska förvaltning under tekniske chefen. Arbetet
är inriktat på områden där bebyggelsen ligger samlad och där många av fastigheterna saknar
avloppslösning som uppnår dagens krav på rening. Kommunen kommer att välja ut ett antal
områden som VA-rådgivaren ska arbeta aktivt med. VA-rådgivaren kommer att arbeta mellan
miljöavdelningen, VA-avdelningen, plan-och byggavdelningarna och lantmäteriet. Uppdraget är att
avlasta både miljö- och VA-avdelningarna. Fastighetsägare i samlade bebyggelsegrupper kan också,
efter eget initiativ, få VA-rådgivning. Dessa områden bör uppfylla följande kriterier:
- Vara i storleksordningen 10 fastighetsägare eller fler som visar intresse.
- De fastighetsägare som är intresserade bör utgöra en stor del av den totala mängden
fastigheter.
- Om intresset för VA-rådgivning blir så stort att prioritering måste göras mellan områden, tas
hänsyn till samma kriterier som då kommunen prioriterar områden för i VA-utbyggnad.
Skövde kommun – VA-rådgivare på Miljöförbundet Östra Skaraborg
VA-rådgivaren arbetar inom kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS), och har
gjort det sedan april 2014. MÖS har fem medlemskommuner och ett stort antal enskilda avlopp. VArådgivningstjänsten är ny för MÖS och därför provas det under en prövotid på två år, för att ta reda
på om behovet av en sådan tjänst finns. VA-rådgivaren är stationerad i Skövde stadshus och har ett
nära samarbete med miljöskyddsinspektörerna i avloppsgruppen på MÖS.
Eskilstuna - VA-rådgivare på Miljökontoret
Eskilstuna kommun har en VA-rådgivare för att hjälpa till med frågor kring vatten och avlopp. När
husen ligger tätt, kan det vara svårt att få till det med egna vattenbrunnar och avloppsanläggningar
på varje tomt. För att undvika att förorena brunnar eller att det blir andra bekymmer från många
små avlopp kan det vara bättre att vatten och avlopp löses gemensamt.
För att nyttja VA-rådgivningen bör det vara minst fem fastighetsägare som vill lösa avloppet
gemensamt. Med större anläggningar blir ofta flera myndigheter/kontor berörda och det kan vara
svårt att veta vilken instans som gör vad. Rådgivningen har startats för att underlätta kontakterna
mellan fastighetsägare och kommunens olika delar samt lantmäteriet. Rådgivningen är opartisk och
kostnadsfri.
Fastighetsägarna i ett område där husen ligger tätt får även hjälp med att diskutera möjliga lösningar
för att få till sina avlopp gemensamt. Det kan bli en liten anläggning med få fastighetsägare eller en
större gemensam anläggning. Ibland kanske det bästa är att undersöka om det går att få till en
kommunal anslutning.
VA-rådgivaren är placerad på kommunens miljökontor.
Norrköping - koordination av VA-rådgivning från Bygg- och miljökontoret
Norrköping har en lång erfarenhet av VA-rådgivning, deras arbetssätt finns beskrivet i tidigare
nämnda rapport från Kunskapscentrum Små avlopp. Idag innebär vatten- och avloppsrådgivningen
att kommunen kostnadsfritt erbjuder boende inom ett visst område hjälp med att ta fram förslag på
hur vatten- och avloppsförsörjningen skulle kunna lösas. Exempel på olika lösningar är enskilt avlopp
10
VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp – VA-guiden 2015
eller utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Bebyggelsegrupper med minst 10 hushåll ges stöd
för att med hjälp av en konsult ta fram förslag på hur VA-försörjningen och då särskilt avloppsfrågan
kan lösas. De boende bekostar sedan genomförandet. Det är miljö-och hälsoskydd på bygg- och
miljökontoret i Norrköping som ansvarar för vatten- och avloppsrådgivningen.
Tidigare har Norrköping haft andra former för VA-rådgivning bland annat med en på kommunen
anställd VA-rådgivare.
Västervik - VA-rådgivare på kommunledningskontoret
Västervik har haft VA-rådgivning flera år och det startade med LOVA-medel, deras arbete finns mer
utförligt beskrivet i rapporten från Kunskapscentrum Små avlopp. Idag är inriktningen för VArådgivningen att det ska underlätta tillskapandet av gemensamma lösningar. VA-rådgivningen är
placerad på kommunledningskontoret. VA-rådgivning riktas endast mot tätbebyggda områden,
specificerade i VA-planen, så kallade VA-rådgivningsområden.
Syftet med rådgivningen är att:
- Minska belastningen av näringsämnen i kustvattnet.
- Skapa långsiktigt hållbara VA-lösningar i hela kommunen.
- Gynna utvecklingen i området.
VA-rådgivaren ställer upp och informerar vid till exempel informationsmöten. VA-rådgivaren kan
även förmedla kontakter inom kommunen, till andra myndigheter och till entreprenörer samt
konsulter.
3.1.2 Kommuner som är intresserade av eller planerar för VA-rådgivning
Här listas några av de kommuner som deltagit i nätverket men ännu inte startat upp VA-rådgivning.
Sigtuna
Det ska bildas ett kommunalt bolag för vatten och renhållning i Sigtuna. I uppdraget för detta står att
det ska finnas en rådgivare men det är inte utvecklat vad rådgivaren ska göra. Det finns behov av att
kunna ge stöd för att bilda gemensamhetsanläggningar. Under 2015 kommer ett mindre försök med
VA-rådgivning genomföras riktat till ett eller flera utpekade områden.
Katrineholm
Katrineholm jobbar redan aktivt och med framgång med informationsmöten inför inventering.
Därefter har man dialog med mindre grupper från delområden, dit fastighetsägare får komma och
diskutera sina frågor. Kommunen skickar ut Avloppsguidens information med rött, grönt, och gult
avlopp till fastighetsägarna innan inventering, därefter får fastighetsägarna ett halvår på sig att
komma in med ansökan.
Umeå
Umeå håller på med VA-strategiarbete och överväger VA-rådgivning för de som inte kommer få
kommunalt VA inom lång tid. De ser ett behov av att få till gemensamhetsanläggningar. Exempel på
vad VA-rådgivaren behövs till:
- Stöd och hjälp till fastighetsägare i områden som inte får kommunalt VA men där åtgärder
måste vidtas
- Stöd och hjälp till fastighetsägare i väntan på utbyggnad
- Informationsmöten i samband med utbyggnad
11
VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp – VA-guiden 2015
Linköping / Tekniska Verken
Linköping har gett aktivt stöd från VA-huvudmannen till bildandet av samfälligheter för gemensam
anslutning till det kommunala nätet. Ett förvaltningsövergripande arbete pågår sedan några år. Man
har konstaterat att det finns väldigt många bebyggelsegrupper >40 hus, dvs många 6§-områden som
inte kommer att kunna få kommunalt VA på många år än. Nu måste kommunen hitta ett
förhållningssätt för dessa områden.
Därför rekryteras inför 2015 en VA-rådgivare som ska placeras vid Tekniska verken som är
kommunens VA-huvudman.
Enköping
Enköping jobbar med arkivinventeringar för enskilda avlopp. Har infomöte för alla fastighetsägare
som fått föreläggande, där är alla avloppsinspektörer är med. Går igenom tekniklösningar på dessa
möten. Kommunen har en VA-planeringsgrupp och har identifierat var samlad bebyggelse finns. VArådgivning kan vara en intressant del i arbetet med att lösa VA för dessa bebyggelsegrupper och
andra enskilda VA-anläggningar.
Karlstad
Sedan flera år har man ett aktivt arbete med VA-plan och bygger ut allmänt VA till alltfler områden.
Det finns en politisk vilja i kommunen att ha en VA-rådgivare men det har inte landat i vilken
förvaltning detta ska finnas. Kommunen har inte inventera mycket men det finns områden som kan
vara aktuellt för rådgivning.
Utöver ovan nämnda exempel finns fler kommuner som planerar eller påbörjat någon form av VArådgivning.
3.2 Prioriterade frågor
Under workshop 1 i april 2014 fick deltagarna bidra med sina viktigaste frågor som de ville diskutera
och få höra andras erfarenheter kring. Resultatet av diskussionen dokumenterades och diskuterades
sedan vidare under workshop 2 i oktober 2014. De presenteras nedan i den ordning/prioritet som
röstats fram av kommunernas representanter.
1. Hur ska man presentera information om produkter och system-lösningar?
Fastighetsägarna har ofta frågor om produkter och lösningar där VA-rådgivaren inte kan ge svar utan
bara visa på olika alternativ. Detta blir en gränsdragning mellan vad VA-rådgivaren säger och vad
entreprenörer/konsulter ska ge råd om. För att underlätta för VA-rådgivarens arbete både mot
fastighetsägaren och entreprenören bör VA-rådgivaren ha god information om systemlösningar och
ekonomi (inklusive drift). Detta kan också gälla lösningarna kopplade till specifika områden i
kommunen. VA-rådgivaren bör ha en palett av systemlösningar att kunna visa upp under
utbildningskvällar för fastighetsägare eller under frukostmöten med entreprenörer. Om kommunen
vill propagera för t ex kretsloppslösningar är det viktigt att hela kedjan för återföring kan presenteras
och förklaras för fastighetsägaren. Produktvalet och teknisk design och dimensionering ska
överlämnas till entreprenörer/konsulter.
Olösta frågor eller förslag på önskad aktivitet:
- Hur ska VA-rådgivaren hantera frågor om anläggningar och produkter som man tror/vet inte
uppfyller kraven på rening? Det blir lätt så att kommunen i opartiskhetens namn tiger still om/inte
kommunicerar kring tekniska lösningar som man preliminärt bedömer inte kommer klara kraven?
Detta är en balansgång för VA-rådgivarna?
12
VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp – VA-guiden 2015
- Kommun-egna listor på entreprenörer är det bra eller dåligt? Som service till fastighetsägarna är det
bra, men ska kommunen rekommendera vissa företag, på vilka grunder? Det finns ett behov av
tillsynsvägledning från länsstyrelser respektive Havs- och vattenmyndigheten vad gäller
kommunernas ”egna” listor på lokala företag.
2. Hur ska kommunen ge VA-rådgivning i §6-områden, dvs områden som enligt Lagen om
allmänna vattentjänster bör lösas med allmänt VA?
I områden som är utpekade som §6-områden kan VA-rådgivning ges men det krävs god kunskap om
området och de rådande planeringsförutsättningarna. En förankrad VA-utbyggnadsplan behöver
finnas, vara politiskt beslutad och tydligt kommunicerad. I dessa områden kan VA-rådgivaren vara
stöd/delaktig i processen med att skapa en långsiktig hållbar lösning. Det kan handla om VArådgivning för att kunna lösa frågan i väntan på kommunalt VA eller fungera som en lots för
fastighetsägare som vill bilda gemensamhetsanläggning. VA-rådgivaren kan bli fastighetsägarnas
dialogpartner och huvudsakliga kommunkontakt, en person som kan förklara hur kommunens
ställningstaganden och planering går till. Däremot ska inte VA-rådgivning användas för att långsiktigt
skapa enskilda VA-anläggningar i områden som tydligt faller inom ramen för 6§ LAV.
Olösta frågor eller förslag på önskad aktivitet:
- Samla exempel på hur man genomför processen för att bilda gemensamhetsanläggningar för VA.
Detta saknas idag och är något som flera VA-rådgivare ser ett behov av.
- Populärinformation med fastighetsägare som målgrupp om det aktuella rättsläget vad gäller VA i
omvandlingsområden och §6-områden.
- Kunskapen hos förtroendevalda om §6-områden och vad kommunen får och inte får göra är liten
och det finns ett verkligt behov av kunskapshöjning som VA-rådgivarna själva inte kan klara av att
åstadkomma.
3. Vilken kunskap och kompetens behöver en VA-rådgivare ha?
Vilken kunskap och kompetens som behövs hos VA-rådgivaren beror mycket på uppdraget och hur
arbetsbeskrivningen är utformad. Kommunerna har olika förutsättningar och om det är möjligt kan
det vara bra att utnyttja en intern kompetens i kommunen, en kommunikatör, planerare, inspektör
m fl. En VA-rådgivare behöver oavsett yrkesmässig bakgrund ha stor social kompetens och gärna
utbildning om stormötesmetodik och pedagogik respektive i hur man hanterar besvärliga personer.
Det är alltså inte lämpligt att anställa en alltför junior eller oerfaren person som VA-rådgivare.
En grundläggande kompetens om småskaliga VA-systems tekniska funktion samt kunskap om hur
kommunens allmänna VA-anläggningar är uppbyggd är viktig.
VA-rådgivaren kommer också att få frågor som rör flera olika lagstiftningar och därför kan det vara
bra att sammanställa en FAQ med de 10-20 vanligaste frågorna om juridik och hur man tolkar dessa i
den egna kommunen.
Olösta frågor eller förslag på önskad aktivitet:
- Att samla andra kommuners arbetsbeskrivningar och önskade kompetensprofiler/underlag för
rekrytering
- En sammanställning av domar som leder rättspraxis, gärna ett dokument eller motsvarande som
uppdateras t ex på Havs eller annan aktörs hemsida.
4. Hur ska VA-rådgivaren använda entreprenörer och konsulter som stöd i arbetet?
VA-rådgivaren kommer inte kunna svara på alla frågor från fastighetsägarna och för att få större
utbyte bör även entreprenörer och konsulter inkluderas i ett tidigt skede. Förslagsvis kan
entreprenörer och konsulter tidigt informeras om vilka områden som är aktuella för VA-rådgivning
eller inventering. Entreprenörer och konsulter kan när områdena blir aktuella ta fram förslag på
lösningar och kostnader till fastighetsägarna. Erfarenheten från flera kommuner är att det är värt
mycket att få entreprenörer och konsulter att på ett bra och korrekt sätt vidarebefordra de budskap
13
VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp – VA-guiden 2015
och den information som kommunen själv vill kommunicera tillfastighetsägarna. Rätt skött utgör
lokala näringslivsaktörer inte bara en medaktör utan också en resurs för kommunens arbete med att
åtgärda VA.
Olösta frågor eller förslag på önskad aktivitet:
- Kunskapsutbyte mellan kommuner om hur man arbetar med entreprenörer och konsulter.
- Lokalt anordna informationsmöten för entreprenörer och konsulter enligt ovan där även
kommunerna kan berätta mer om vilka krav som kommer att ställas i olika områden. Informera även
om VA-rådgivarens uppdrag.
- Anordna gemensamma möten typ avloppslördag där fastighetsägarna kan träffa både
representanter från kommunen och entreprenörer och konsulter.
- Utbilda entreprenörer och ha kontinuerlig dialog och aktiviteter
5. Hur dra gränsen för vilka råd som kan ges från kommunen?
VA-rådgivning är en ny företeelse och innebär många svåra avvägningar och avgränsningar. Dessa
måste VA-rådgivaren göra själv/i samråd med chefer och kollegor. Det går inte att skriva ner precis
vad och hur rådgivningen ska gå till utan detta får utvecklas under hand. En utgångspunkt bör i varje
fall vara att VA-rådgivaren inte ska göra val åt fastighetsägaren utan enbart peka på alternativ. VArådgivningen ska inte heller handla om projektering eller stödja exploatering/nybyggnation. VArådgivaren ska lotsa fastighetsägaren fram till information som gör det möjligt att göra aktiva och väl
underrättade val och att de anläggningar som byggs uppfyller lagstiftningens krav.
Eftersom VA-rådgivning är något relativt nytt för kommunerna finns en osäkerhet om hur arbetet ska
fungera och även om var VA-rådgivningen ska placeras i kommunens organisation. Därför är det
viktigt att veta syfte, finansiering och målsättning innan VA-rådgivare anställs. För den anställda VArådgivaren är det viktigt att det finns en arbetsbeskrivning och att det finns chefer/styrgrupp som
känner till arbetssätt och varit en del av framtagande av tjänstens utformning.
Olösta frågor eller förslag på önskad aktivitet:
-Ta del av de erfarenheter som t ex energirådgivare och konsumentrådgivare m.fl. som arbetar i
kommunerna har gjort sina avgränsningar om vad de ger råd om och hur.
- Samla erfarenheter från olika kommuner om hur man löst placering av VA-rådgivare organisatoriskt
i kommunen
- Samla exempel på arbetsbeskrivningar för VA-rådgivare från de kommuner som utlyst och anställt
VA-rådgivare.
- Ett levande forum/dialog-möjlighet för erfarenhetsutbyte mellan VA-rådgivare behövs där frågor
som har uppkommit i rådgivningen kan diskuteras.
6. Vilka resultat förväntar sig uppdragsgivaren/ kommunen?
Förväntningarna på VA-rådgivarna kan variera beroende på målsättningen men ett övergripande mål
för all rådgivning är att antalet bristfälliga avlopp minskar och att långsiktigt hållbara VA-system
skapas. Om man sedan når dit med gemensamhetsanläggningar eller med enskilda lösningar kan
variera. Ett annat mål för all VA-rådgivning är att fastighetsägarna upplever det som en bra service.
Rådgivningen ska förenkla för fastighetsägarna. Förhoppningen är även att fastighetsägaren förstår
varför avloppen behöver åtgärdas. I kommuner som inte har VA-rådgivare får istället inspektörerna
frågor om teknikval etc. och om det anställs en VA-rådgivare kan inspektörerna renodla arbetet med
tillsyn och ansökningar och slippa en typ av frågor från fastighetsägare som ändå inte inspektörerna
får svara på.
Olösta frågor eller förslag på önskad aktivitet:
-Samla och sprida de målbeskrivningar med mål samt system för uppföljning som finns i
kommunerna.
14
VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp – VA-guiden 2015
7. Hur ska vi mäta och följa upp VA-rådgivningen?
Denna fråga diskuterades under både workshop 1 och 2. Detta har lyfts till en egen punkt under
Kapitel 4 nedan.
8. Hur ska man svara på frågan”Vad kostar det?”
Nej, VA-rådgivaren ska inte svara på frågor om kostnader i det enskilda fallet men det är bra om det
finns några typfall som kan redovisas. Om det kan bli aktuellt med anslutning till kommunalt VA bör
VA-rådgivaren ha kunskap om dessa avgifter. För kostnadsuppgifter i det enskilda fallet ska VArådgivaren hänvisa till entreprenörer och konsulter.
Olösta frågor eller förslag på önskad aktivitet:
- Vem eller vilka aktörer har ansvar för respektive har möjlighet att ge fastighetsägare objektiv och
anpassad information om vad små avloppslösningar kostar i olika situationer? Detta är en fråga som
både är viktig för konsumenten men också för entreprenörer då det idag i många fall sker en osund
konkurrens där oseriösa entreprenörer hävdar att godkända avlopp kan göras till alltför låga priser.
- Det finns ett behov av ett enkelt kalkylstöd som möjliggör för såväl fastighetsägare, VA-rådgivare,
entreprenörer och andra att jämföra investerings- och driftkostnader för olika principlösningar.
9. Hur mäta nyttan av ”det första samtalet” med fastighetsägaren?
Det finns å ena sidan ett mycket stort värde i hur fastighetsägarna blir bemötta vid sin första kontakt
med kommunen men å andra sidan är detta mycket svårt att mäta eller kvantifiera. Nyttorna kan
uppkomma i ett annat eller senare skede där det inte är möjligt att koppla tillbaka till det initiala
bemötandet. Detta kopplar därför mycket till frågorna om syfte och målsättning för VA-rådgivningen
samt frågan om hur vi ska mäta/följa upp VA-rådgivningen. Det finns inga självklara parametrar att
mäta då mycket handlar om fastighetsägarnas känsla av service och bemötande. Då åtgärdande av
enskilda avlopp i regel är något svårt och dyrt för fastighetsägaren finns det också en stor
samhällsvinst med att underlätta för fastighetsägare. Några saker som den tid för dialog/VArådgivning tar kan jämföras med är den tid som inspektören sparar på att slippa få frågor i samband
med ansökningar eller tiden det tar för inspektören att tillsyna avloppet och skriva ett förbud. Vidare
kan andelen ansökningar som kan handläggas utan kompletteringar vara ett möjligt mätetal.
Om nöjd kundindex mäts för avloppstillstånd kan eventuellt denna siffra förbättras av att
fastighetsägaren fått VA-rådgivning innan ansökan
Olösta frågor eller förslag på önskad aktivitet:
- Samla exempel på kommuner som har mätt eller följt upp dessa eller andra liknande aspekter.
10. Hur se till att VA-rådgivaren inte äts upp av allt internt arbete och kommunikation?
Det är viktigt att det finns en arbetsbeskrivning och verksamhetsplanering för VA-rådgivaren. VArådgivarens arbetsuppgifter ska vara tydliga internt och syftet ska vara väl känt för chefer och
medarbetare. Ett sätt att arbeta är att ta fram en kommunikationsplan med tydliga mål för vilka
målgrupper och aktörer som är prioriterade att nå samt där den interna kommunikationen inåt i
kommunen också finns beskriven.
Om förväntningarna på intern kommunikation är stora så bör det också framgå av
arbetsbeskrivningen samt syfte och mål för VA-rådgivningen.
Olösta frågor eller förslag på önskad aktivitet:
- Exempel på arbetsbeskrivningar och kommunikationsplaner samt uppföljning av hur VArådgivningen genomförts i verkligheten är mycket intressanta att samla och dela mellan VA-rådgivare
och kommuner.
- Dialog och erfarenhetsutbyte mellan VA-rådgivare och hur de upplever sin situation och vilka
strategier som de ser som användbara för att kunna göra sitt arbete på ett bra sätt.
15
VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp – VA-guiden 2015
4 Hur följa upp resultatet av VA-rådgivning?
VA-rådgivningen kan vara svår att mäta då det handlar om information och hur fastighetsägaren har
mottagit den. VA-rådgivningen kan resultera i en ansökan men då finns det en fördröjning som kan
handla om flera år. Om det finns en ruta att kryssa i att man har fått hjälp av en VA-rådgivare på
ansökningsblanketten kan det gå att mäta hur många som har blivit hjälpta. Eventuellt kan man även
mäta en eventuell ökning av inkommande ärenden över tid i ärendehanteringssystemet men det kan
finnas en osäkerhet då det kan finnas andra orsaker till ökande antal ärenden.
Hur många fastighetsägare som VA-rådgivaren har haft kontakt med via telefonsamtal och via besök,
samt antalet möten som genomförts och antalet deltagare kan räknas, men vilket resultat det ger är
svårare. Denna typ av kontinuerlig uppföljning är ändå viktig för att i efterhand kunna veta till vad
VA-rådgivarens tid har gått till och vilka frågor och behov som är vanligast samt vilka typer av
fastighetsägare/målgrupper som har kontaktat VA-rådgivaren.
Förhoppningsvis minskar inkommande frågor till inspektörerna och om inspektörerna tidsredovisar
frågor kan det enkelt gå att jämföra tidsvinster. Följden blir att det blir mer tid över för handläggning.
En annan tidsvinst av VA-rådgivning är mer kompletta ansökningshandlingar.
En annan uppföljning som kan göras efter VA-rådgivningen är att titta på ett område och hur många
som har åtgärdat sina avlopp utan att ha fått ett föreläggande eller förbud. Där finns det en direkt
tidsvinst i handläggningstid. Alternativet är att jämföra två områden som har fått
föreläggande/förbud och titta på hur många som åtgärdar sina avlopp med eller utan VA-rådgivare.
Resultatet är hur mycket tid som sparas på att inte behöva följa upp förbud på avlopp som inte har
åtgärdats.
Utifrån hur uppdraget är utformat kan VA-rådgivningen skrivas in i verksamhetsplaneringen och
följas upp i bokslut. Om det finns ett tydligt utformat uppdrag går det att mäta tidsvinster i flera steg.
VA-rådgivningen är ofta kopplad till inventering och därför är det viktigt att dessa två planeras ihop
för att få bra, mätbara resultat.
Olösta frågor eller förslag på önskad aktivitet:
- Utveckla och diskutera fram förslag på indikatorer och mätetal för olika aspekter av VA-rådgivning
t ex ”Kundnöjdhet”, Antal åtgärdade avlopp, Nedlagd tid per ärende, Antal korrekt inlämnade
tillståndsansökningar osv.
5 Vad ska man tänka på när man planerar/bedriver VA-rådgivning?
Här ges några generella tankar och råd kring hur kommunerna kan arbeta med VA-rådgivning. Utöver
detta har en rad exempel och idéer på smarta sätt att arbeta och genomföra aktiviteter samlats in.
Dessa redovisas i Bilaga 2. Förslag och idéer för hur kommuner kan effektivisera sitt arbete med VArådgivning och projektbaserad information.
5.1 Vid planering
Innan det blir aktuellt att anställa en VA-rådgivare bör det finns en tydlig uppdragsbeskrivning från
kommunen som helst ska ha tagits fram förvaltningsövergripande. Detta underlättar för VArådgivarens fortsatta arbete. Om det inte finns en VA-plan i kommunen bör VA-rådgivningen i första
hand riktas mot de ”tillsynsområden” som miljökontoret prioriterar. Om det finns en VA-plan eller
om arbete med framtagande av en sådan pågår bör VA-rådgivarens uppdrag tydligt kopplas till denna
process.
Kommuner som funderar på VA-rådgivning måste våga prova att i någon form genomföra rådgivning.
Kanske kan rådgivningen ske som ett försöksprojekt för ett avgränsat område på en avgränsad tid.
Syftet blir att dels ge stöd till fastighetsägare men lika mycket att pröva och utvärdera om och hur en
varaktig VA-rådgivning kan organiseras i kommunen. Baserat på intervjuer med VA-rådgivare så har
16
VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp – VA-guiden 2015
uppläggen av rådgivning varierat kraftigt men oavsett upplägg har erfarenheten varit positiv hos alla.
Är inte alla bitar på plats i det första försöket kan ambitionsnivå, organisation, fokus och metod
ändras.
Fastighetsägarnas behov av rådgivning från kommer alltid att finnas och i sämsta fall leder
rådgivningen till att avloppshandläggarna avlastas från grundläggande frågor som tar tid från
pågående ärenden. För att styrka det förvaltningsövergripande arbetet i kommunen är det en fördel
att VA-rådgivningen finansieras med skattemedel. Vart rådgivaren ska placeras beror på kommunens
interna ställningstaganden och organisation. Om det endast handlar om rådgivning för att åtgärda
enskilda avlopp kan rådgivaren gärna finnas på Miljökontoret för att få stöd från inspektörer. Är
fokus just att stötta vid VA-utbyggnad kanske en placering hos VA-huvudmannen/tekniska kontoret
är att föredra. En delad tjänst mellan flera förvaltningar kan vara en annan lösning som också kan öka
erfarenhetsutbytet inom kommunen.
5.2 I det löpande interna arbetet
För att nå ett bra resultat och skapa en bra arbetsmiljö för VA-rådgivaren är det viktigt att det finns
en tydlig arbetsbeskrivning och mål. Detta är kanske den viktigaste faktorn som har framkommit
under projektets workshops och i tidigare rapporter om VA-rådgivning. Det är även viktigt att chefer
och medarbetare vet vad som är VA-rådgivarens uppgifter. Ett arbetssätt för dokumentation behöver
finnas, dels för dokumentation och dels för samarbetet mellan rådgivare och inspektörer. Även om
det inte finns ett tydligt avgränsat syfte och mål när VA-rådgivaren tillträder bör man ändå ta fram en
arbetsbeskrivning, vilken sedan kan utvärderas och utvecklas under hand som arbetet fortskrider.
Om man inte gör det finns risk för att VA-rådgivaren blir händelsestyrd, splittrad mellan olika
processer och inte tydligt styr sina insatser till där de gör mest nytta.
Att VA-rådgivaren kan delta i och ha en roll i det interna förvaltningsövergripande arbete med VAplanering samt att följa/ha insyn i miljökontorets tillsynsplanering är också mycket viktigt oavsett var
i kommunen man är placerad.
5.3 I rådgivningen/aktiviteterna/kommunikationen
VA-rådgivning har nu under flera år bedrivits i ett mindre antal kommuner och det finns många goda
exempel och idéer att kopiera. Kommuner som ännu inte startat med VA-rådgivning kan hitta
exempel på aktiviteter i bilaga 2. Där har förslagen delats upp områdesvis under: media, möten och
utbildningar, näringsliv, omvandlingsområden, Webb/infomaterial, kul grejer och löpande arbete.
Den bästa källan till information är givetvis att ta direkt kontakt med någon/några kommuner som
bedriver VA-rådgivning.
17
VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp – VA-guiden 2015
6 Slutsatser och fortsatt arbete
Här presenteras några slutsatser från projektet och förslag på fortsatt arbete med frågor kopplade till
VA-rådgivning. Eftersom detta är en fråga som ändå är ganska ny och som det sker mycket utveckling
inom är det svårt att ge några långtgående slutsatser. Många av de frågor som lyfts kan enbart
besvaras genom att de erfarenheter som nu görs i kommunerna delas mellan aktiva VA-rådgivare och
projekt. Andra frågor kräver antagligen att vi följer och dokumenterar VA-rådgivning under en längre
tid än vad som varit fallet i samband med denna rapports framtagande.
6.1 Slutsatser
Alltfler kommuner startar VA-rådgivning
Från att ha varit ett fåtal kommuner ökar nu antalet kommuner som bedriver VA-rådgivning och
framför allt ökar antalet kommuner som planerar eller är intresserade av att införa VA-rådgivning. En
orsak till detta är att information om de kommuner som redan startat spridits till fler kommuner
samt att många kommuner i samband med sin VA-planering ofta lyfter fram just någon form av VArådgivning som en intressant åtgärd. Vi kommer antagligen att se en ökning från ett 15-tal aktiva
kommuner till kanske det dubbla antalet redan under 2015.
Utgångspunkter och behov skiljer sig mellan kommuner
De kommuner som startat VA-rådgivning har gjort det från flera olika utgångspunkter och de har inte
heller samma typ av behov. I de kommuner som varit tidigast har behovet varit att finna lösningar på
hur VA ska lösas i områden med gruppvis bebyggelse t ex i omvandlingsområden och byar där allmän
VA-anslutning kommer dröja. Sedan har VA-rådgivning i flera kommuner tillkommit som ett svar eller
en lösning för att möta upp negativ respons i samband med större tillsynsinsatser kring enskilda
avlopp. Man har då från politiskt håll sett ett behov av att inte bara ställa krav på fastighetsägarna
utan också att ge dem stöd i form av rådgivning. Ytterligare ett behov som flera kommuner
identifierat är att hitta en form för att samordna och tydliggöra kommunens kommunikation i VAfrågor, både allmänt och enskilt VA, och att en VA-rådgivare kan göra detta och samtidigt tillskapa en
resurs som också internt tar ansvar för helheten i kommunens relation till fastighetsägare i VA-frågor.
Nätverkande och erfarenhetsutbyte
Många kommuner är i startgroparna med va-rådgivningsprojekt. Det finns därför ett stort behov av
erfarenhetsutbyte mellan kommuner och pågående projekt – för att lära av vad andra gjort, vad som
gått bra/dåligt, både kring finansiering/organisation och kring kommunikativa/ rådgivande insatser
till fastighetsägare.
I nya frågor eller funktioner som VA-rådgivning är det lätt hänt att många kommuner/personer börjar
göra ungefär samma saker parallellt utan kontakt med varandra. Vi ser idag att många kommuner är
på väg att uppfinna hjulet själva vad gäller VA-rådgivning. Detta är givetvis ineffektivt men kan lösas
genom stöd till aktivt nätverkande och erfarenhetsutbyte.
VA-rådgivning är en organisatorisk utmaning för kommunerna
Den kanske vanligaste frågan och största diskussionsämnet inför start av VA-rådgivning är var i
kommunen denna bör ha sin hemvist. Det finns en rad olika sätt att lösa detta och det handlar ofta
om vem/vilka som ska stå för kostnaden för VA-rådgivarens lön. I de flesta fall har detta lösts genom
en skattefinansierad verksamhet.
VA-rådgivningen sätter också det förvaltningsövergripande arbetet med VA i kommunerna på sin
spets. En eller ett fåtal personer ges uppdraget att företräda kommunen som helhet relativt
18
VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp – VA-guiden 2015
fastighetsägare och andra. Detta kräver dels en tydlig organisation, en intern förankring och en
genomtänkt kommunikation.
VA-planering + VA-rådgivning = Sant!
VA-rådgivning löser inte alla problem i kommunens VA-planering och tillsynsarbete utan ska snarare
ses som ett komplement. Samtidigt så finns det en stor potential i att VA-rådgivningen kan hjälpa
kommunen att både få ut den kunskap som tas fram inom VA-planeringen och att få fler
fastighetsägare att själva utan krav från kommunen åtgärda sina avlopp.
Så det som många kommuner nu gör dvs. att som ett led i sin VA-planering satsa på VA-rådgivning är
en intressant strategi, vilken är viktig att utvärdera hur effektiv den blir.
Om kommunen inte har en särskilt omfattande VA-planering eller någon egentlig VA-utbyggnad på
gång utan fokus huvudsakligen ligger på tillsyn av enskilda avlopp kan man med fördel arbeta med
kommunikation och rådgivning också kopplat till tillsynsarbetet.
VA-rådgivning kopplar till en rad närliggande frågor
Idag ingår sällan enskilt dricksvatten som ett fokusområde för VA-rådgivning. Flera kommuner har
tom benämnt sina nya tjänster som ”Avloppsrådgivare”. Att även inkludera dricksvatten har en
outnyttjad potential med möjlighet att lösa flera problem för fastighetsägarna på en gång och det går
knappast att ge råd om avlopp utan att ge råd om dricksvatten.
VA-rådgivaren möter inte bara en typ av frågor från fastighetsägaren och kommunernas VAplanering innehåller många andra frågor än just enskilt VA. Exempel på frågor som ligger nära VArådgivningen är t ex arbete med att få till stånd gemensamhetsanläggningar för VA, det
utvecklingsarbete och strategier som många kommuner påbörjat vad gäller kretsloppssystem för små
avlopp samt dagvattenfrågor. Några kommuner har i diskussionerna även nämnt behovet av någon
form av ”dagvattenrådgivare”.
Resultat och effekter av VA-rådgivning
För att kommuner ska kunna frigöra resurser för rådgivningsprojekt är det A och O att kunna visa på
vilken effekt det avsedda projektet förväntas leverera. Få kommuner mäter effekten/nyttan av den
VA-rådgivning de bedriver. En anledning till detta är att det behov som rådgivningen ska möta upp
inte alltid är så lätt att mäta. Att mäta och följa upp resultatet av VA-rådgivningen är som diskuterats
i denna rapport mycket viktigt. Om det inte går att visa på nyttan av den VA-rådgivning som sker är
det svårt att motivera varför t ex skattemedel ska läggas på detta. Många föreslår att rådgivning
skulle kunna vara mer kostnadseffektivt än andra typer av åtgärder då det innebär att
fastighetsägarna inte tvingas utan själva väljer att genomföra åtgärder. Men detta måste visas genom
utvärderingar av kostnadseffektiviteten.
En positiv, men ”svårmätt” kommunintern effekt av VA-rådgivning är ökad förvaltningsövergripande
samverkan. Eftersom Miljökontoret i sin myndighetsroll inte får bistå med rådgivning i någon större
omfattning tvingas kommuner ofta att ”projektifiera” rådgivande insatser och lägga dem på andra
förvaltningar. VA-rådgivning tvingar på så sätt fram och utvecklar det förvaltningsövergripande
arbetet.
VA-rådgivning nyttjas genomförs på olika sätt av i olika kommunerna, några projekt har pågått några
år och många är relativt nystartade. Projekten visar på att rådgivning bidrar till många mervärden så
som positiv respons från fastighetsägare, ökad kunskap hos allmänheten och möjliggörande till lokala
gemensamma lösningar. Dock har man ännu inte tydligt kunna utvärdera effekten av va-rådgivning (i
vilken utsträckning smart kommunikation/ rådgivning bidrar till åtgärdande av undermåliga avlopp).
Kommunikativa och rådgivande insatser är till sin karaktär hjälpande i stället för tvingande så som
myndighetsutövande insatser är. Hjälpande insatser bidrar till positivt bemötande från
fastighetsägare. Det är troligt att hjälpande/ rådgivande projekt har lättare att få politiskt gehör än
satsning av resurser på fler myndighetsutövare.
19
VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp – VA-guiden 2015
6.2 Fortsatt arbete
Här beskrivs kortfattat några av de förslag som setts som viktiga att utveckla eller arbeta vidare med
på framförallt kommunal men också på regional/nationell nivå. Fortsatt arbete bör fokuseras på ökat
kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan kommuner och specifika aktiviteter för att lösa VArådgivarnas mest prioriterade frågor. Hur detta ska hållas samman är inte bestämt. Om ingen annan
aktör vill/kan driva nätverkande om VA-rådgivning kommer VA-guiden på något sätt ta ansvar för att
frågan och de kommunala VA-rådgivarna får en hemvist på webben, ev också i form av
nätverksmöten och utbildningar.
Dokumentera och sprida exempel och erfarenheter
Ett fortsatt delande av dokument, forum för diskussion samt ev. sammanställningar av arbetssätt,
tips och tricks etc. behövs för att underlätta arbetet både för de etablerade VA-rådgivarna och de
som planerar för VA-rådgivning.
Förhoppningsvis kan det etablerade webbforumet på nätet och att kontakter skapats på workshops
och möten leda till att kunskaps- och erfarenhetsutbytet i hög grad kan drivas framåt av sig själv.
Erfarenheten från andra liknande nätverk är emellertid att för att ett nätverk ska leva över tiden
behövs någon form av nod eller samlande grupp människor som har resurser att underhålla och
stötta nätverkandet.
En intressant idé som uppkommit under projektet är att göra en fördjupande intervjustudie i de
kommuner som redan är igång och då inte bara fråga kommunerna/VA-rådgivarna utan också fråga
fastighetsägare, entreprenörer, förtroendevalda m fl. Detta skulle exempelvis kunna göras som ett
examensarbete och kunna fånga upp erfarenheter och upplevelser av VA-rådgivning i praktiken.
Samordnade nätverksträffar för VA-rådgivning och Kretsloppsfrågor
Många av de kommuner som utvecklat VA-rådgivning arbetar också aktivt med att utveckla
möjligheterna att få till stånd små avloppslösningar som möjliggör kretslopp av växtnäring. Det finns
tydliga kopplingar mellan dessa båda nya sätt att arbeta med små avlopp och VA i
omvandlingsområden. Denna aktivitet är också något som VA-planeringsguiden/VA-guiden lagt in i
sin planering för 2015.
Hur mäta effekten/nyttan av VA-rådgivning?
En samordnad uppföljning av några få utvalda parametrar bland de kommuner som deltagit i
nätverket vore intressant att genomföra. Detta skulle samtidigt också ge möjlighet till dialog och
kunskapsuppbyggnad om just uppföljningsmått för VA-rådgivning.
Fördjupning i juridiska aspekter av VA-rådgivning
Det finns en rad nya frågor av juridisk karaktär som aktualiseras av VA-rådgivning. Flera av dessa har
lyfts i kapitel 3 ovan. En bred men också mycket intressant juridisk fråga är:
Vad får respektive får kommunerna inte utifrån lagstiftningen göra i sin rådgivning?
En annan är: Är det riktigt att ge VA-rådgivning om bildandet av t ex gemensamhetsanläggningar för
VA i 6§-områden istället för att tillhandahålla allmänt VA?
20
VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp – VA-guiden 2015
Bilaga 1. Kommuner som arbetar med eller planerar VA-rådgivning
Organisation
Erfarenhet av VA-rådgivning
Kontaktpersoner
e-post
Örebro kommun
Avloppsrådgivare – Placerad
på Tekniska kontoret/VA.
Stefan Sjögren
[email protected]
Falkenbergs kommun
VA-rådgivare på Miljökontoret
Roslagsvatten/Vaxholm
VA-rådgivare hos VAhuvudman
VA-rådgivare placerad i
Haninge.
Arbetar som VA-rådgivare
inom kommunalförbundet
Miljösamverkan östra
Skaraborg (MÖS).
VA-rådgivare hos VA-bolag.
Tidigare VA-rådgivare har
nytt jobb, ingen ny
kontaktperson
Sofia Nilsson
[email protected]
Maria Jaki-Borg
[email protected]
Alexander Spak
[email protected]
Katarina Bjelke
[email protected]
VA-rådgivare på miljökontoret
Stefan Sjöberg
[email protected]
Har VA-rådgivare på tekniska
kontoret, samordnat med
energirådgivare
Har VA-rådgivare
Bengt Gustafsson
[email protected]
VA-rådgivare på tekniska
förvaltning.
VA-rådgivningsfunktion under
kommunledningen.
René Mortensen
[email protected]
Anders Fröberg
[email protected]
Camilla Johansson
[email protected]
Erik Mörk
[email protected]
Jonny Träff
Lennart Kedeborn,
nyanställd VA-rådgivare
[email protected]
[email protected]
e
Peter Arnesson
[email protected]
Haninge och Nynäshamns
kommuner
Miljösamverkan Östra
Skaraborg - Skövde,
Falköping, Hjo, Tibro och
Karlsborg
Västvatten/Uddevalla,
Munkedal, Färgelanda kn
Eskilstuna kommun
Ljungby kommun
Ystad-Österlens regionens
Miljöförbund
Tanums Kommun
Västerviks kommun
Värmdö kommun
Upphandlade konsulter,
kopplade till bygg- och
miljökontoret
Tekniska Verken i Linköping/
Linköpings kommun
Gotlands kommun
Har rekryterat tjänst för varådgivning start mars 2015.
Placering på Tekniska verken
(VA-huvudman)
Strängnäs Kommun
Kommunikationsprojekt Klart
vatten.se
Intresserad av VA-rådgivning
[email protected]
Christer Axelsson
[email protected]
Sigtuna kommun
planerar för VA-rådgivare
Agneta Holm
[email protected]
Borås energi och miljö
planerar för VA-rådgivare
Joakim Ekberg
[email protected]
Karlstad kommun
planerar för VA-rådgivare
Britt Karlsson
[email protected]
Kristina Hedfors
[email protected]
Linnea Broström
[email protected]
Knivsta kommun
planerar för va-rådgivare
Marika Palmer Rivera
[email protected]
Enköpings kommun
intresserad av va-rådgivning
Bo Stegmann
[email protected]
Umeå kommun
Har frågan om VA-rådgivning
med i VA-strategiarbetet
Ulla Aronsson
[email protected]
Katrineholms kommun
intresserad av va-rådgivning
Bernt Persson
[email protected]
Gävle kommun
intresserad av va-rådgivning
Johan Andersson
[email protected]
Vingåkers kommun
intresserad av va-rådgivning
Kristin Larsson
[email protected]
Höör kommun
intresserad av va-rådgivning
Lennart Fajermo
[email protected]
Södertälje kommun
Intresserad av va-rådgivning.
Karl-Axel Reimer
[email protected]
Per Almqvist
[email protected]
21
VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp – VA-guiden 2015
Bilaga 2. Förslag och idéer för hur kommuner kan effektivisera sitt
arbete med VA-rådgivning och projektbaserad information
Media
Små avlopp ska kontinuerligt synas i lokal tidning, både från husägarens perspektiv och från
myndigheten. Ett tips kan vara ge journalisten en färdigskriven ”vad säger lagen”-ruta eller
motsvarande.
Få gärna en kontaktperson på lokal tidning/TV/Radio och försök att återkommande ge nytt material
till denna. Att skapa en bra relation till media bör ingå i kommunikationsplanen.
Möte och Utbildningar
Underlätta för fastighetsägaren genom att ge en samlad information från kommunen internt (plan,
miljö, VA och VA-rådgivning).
Informera om kommande tillsyn och krav i ett tidigt skede. Om informationsmöten hålls ca ett år
innan inventering i ett område kan det generera frivilligt åtgärdande. Fortsätt sedan med
kontinuerlig information med mycket klarspråk och bilder, försök även skapa en dialog med
fastighetsägarna för att öka känslan av delaktighet. Efter tillsyn/inventering kan det arrangeras
möten om tekniklösningar/åtgärder och skötsel berätta även om resultatet från tillsynen och förklara
vad som händer näst. På dessa möten kan även entreprenörer konsulter delta.
För att öka effektiviteten bör det finnas en långsiktig kommunikationsplan för att nå fastighetsägarna
långt innan området är aktuellt för tillsyn.
Utbilda entreprenörer, konsulter och fastighetsmäklare genom att anordna möten/utbildningar där
kommunen informerar om sina planer med VA-rådgivning och inventeringar. Bjud gärna in en
föreläsare som kan skapa ett mervärde för entreprenören. Mötena bör hållas en gång per år.
Uppdatera entreprenörslistor och kontakta gärna entreprenörerna innan mötet eller efter om de inte
kom.
Näringsliv
Koppla VA till kommunens utveckling – engagera näringslivet och politiker! Positivt för näringsliv,
positivt för inflyttningen. Vidga informationen att inte bara handla om effekten av att åtgärda det
enskilda avloppet utan sätt det i ett större sammanhang.
Omvandlingsområden
Ha en dialog inom kommun när det gäller omvandlingsområden och eventuellt även med
Lantmäteriet. Diskutera frågeställningar som kan tänkas komma innan möten hålls med boende i
omvandlingsområdet.
Boka gärna möte ute på plats med boende, kanske finns någon samlingslokal, klubbhus mm som kan
utnyttjas. Lär dig gärna lite om områdets historia, var intresserad och nyfiken. Ha med flera
representanter från kommunen visa upp en enad bild.
Webb/informationsmaterial
Det finns många tänkbara förslag på ”verktyg” på kommunens hemsida som kan hjälpa
fastighetsägaren. Några förslag är:
 Avloppschatten – hjälpchatt för fastighetsägare exempelvis hur man fyller i ansökan,
22
VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp – VA-guiden 2015






”Allt om vatten och avlopp” - en samlingssida för fastighetsägaren som både handlar om
enskilt avlopp och om kommunalt VA.
FAQ- fastighetsägarnas vanligaste frågor och svar om avlopp.
Informationsmaterial som kan underlätta för fastighetsägare, kan finnas i både tryckt version
och på hemsidan:
Broschyr ”Avlopp på rätt sätt” med allmän info
Infoguide till blivande husägare och till mäklare
En enkel checklista för fastighetsägaren att själv kolla sitt avlopp och status på detta,
exempelvis grönt, gult, rött
Kul grejer
 Använda sociala medier för att sprida information.
 Guldsits till godkänt avlopp
 Visning av ex vakuumtoalett i/vid kommunhuset
 Avloppsexpo som alltid finns, typ i kommunens reception
 Engagera ungdomar
 Känd person som moderator ”typ idol” på avloppslördag mm
 Hotta upp avloppen – Kolla in mitt häftiga avlopp!
Löpande arbete
 Ha en bra och tydlig info om hela tillståndsprocessen från start till mål, och vad som krävs av
fastighetsägaren
 Koppla GIS och ärendehanteringssystem. Lägg in info om slamtömning och sophämtning
 Arbeta avrinningsområdesvis med inventering/åtgärder för att nå effekt. Fastighetsägarna
upplever en likabehandling och även ett tryck från grannarna. Att arbeta områdesvis ökar
förutsättningarna för att gemensamma anläggningar ska bildas. Det kan även finnas
ekonomiska vinster för fastighetsägarna som har möjlighet att anlita en entreprenör för en
gemensam anläggning eller för att få en rabatt på flera.
 Sätt avloppen i ett större sammanhang och förklara för fastighetsägarna hur deras avlopp
förhåller sig till miljömål, direktiv, hummerfiske, gott vatten mm
 Ta betalt för myndighetsarbetet
 Kalla det tillsyn i stället för inventering!
 Informera områden i tidigt skede att det kommer att ske en tillsyn och att det kommer att tas
ut en avgift för den. Bifoga gärna information om hur fastighetsägaren själv kan bedöma sitt
avlopp. Skickar då fastighetsägarna självmant in ansökningar slipper dom tillsynsavgiften.
 Gör ”mätbar” VA-rådgivning som visar att det är en effektiv insats. Utforma uppdraget så att
det går att mäta en eller flera parametrar.
23
VA-rådgivning – stöd för effektiv tillsyn av små avlopp – VA-guiden 2015