Transcript Läs vår presentation inför mötet här

»  Nätverket för föräldraråd i Solna bildades under vintern/våren 2013 som e< svar på budget 2013. »  Består av ca 80 föräldrarådsrepresentanter från 31 olika förskolor i Solna »  By<e hösten 2014 namn Fll Solnas Föräldranätverk »  E< parFpoliFskt oberoende föräldranätverk som arbetar för en bä<re förskola (och skola) i Solna. »  Kommunicerar internt via mail och möten. »  Extern kommunikaFon sker bl a via: ˃  foraldraradisolna.wordpress.com ˃  Facebooksidan ”Solnas föräldranätverk” ˃  Facebookgruppen ”Barnomsorg och skola i Solna” »  Områden i Solna har förskolor som är medlemmar i Nätverket: ˃ 
˃ 
˃ 
˃ 
˃ 
˃ 
˃ 
˃ 
˃ 
˃ 
˃ 
˃ 
˃ 
Bergshamra fristående Bergshamra förskoleenhet Frösunda/Ulriksdal fristående Frösunda förskoleenhet Fridhems förskoleenhet Hagalunds förskoleenhet Huvudsta fristående Tallbacka förskoleenhet Granbacka förskoleenhet Järva förskoleenhet Ekensbergs förskoleenhet Råsunda förskoleenhet Sky<eholms förskoleenhet Nätverkets 4 mål: »  Solna ska ha som ambiFon a< följa Skolverkets f d rekommendaFoner om max 15 barn på tre helFdstjänster. »  När ordinarie personal är frånvarande ska ersä<are finnas. »  Minst häl[en av personalen ska vara högskoleutbildad (Solnas mål för 2010). »  Solna kommun skapar en vision om en förskola i världsklass. Nätverkets mål: Solna skall ha som ambi5on a6 följa Skolverkets fd rekommenda5oner rörande barngruppsstorlek, där ibland max 15 barn per grupp på tre hel5dstjänster. ”Förskolan ska lägga grunden för e< livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. /…/Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och u_ormas så a< omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.” (Lpfö 98/10) 2013 är Solnas mål a0 sänka kvaliteten genom a0 öka antalet barn / pedagog <ll 5.5. Dock uppnåddes det målet redan 2012. År 2013 ökade det y0erligare <ll 5,8. Vidare finns målet ”god ekonomisk hushållning” där nyckeltalet är ”antal barn i förskola per årsarbetare. ” Vi vill a0 Solna vänder helt om från a0 sträva eKer försämring <ll a0 sträva eKer förbä0ring. Några konsekvenser av för stora barngrupper: -­‐ Ökat risk för asociala beteenden -­‐ Minskad skolmo<va<on -­‐ Stressymtom så som magont, huvudvärk och <nnitus -­‐ Försämrad iden<tetsutveckling och språkutveckling -­‐ Mindre vuxen<d -­‐ Sämre möjligheter <ll en god pedagogik -­‐ Större behov a0 diagnos<cera barn med beteendestörningar, ökad förekomst av avvikande beteenden. En minskad gruppstorlek ger alltså bä0re emo<onell utveckling, högre pedagogisk kvalitet och gör det även möjligt a0 använda förskolan som e0 verktyg för a0 förebygga psykisk ohälsa hos barn. Det sammantagna resultatet av mindre barngrupper skulle innebära stora samhällsekonomiska vinster. »  Barnets behov, utveckling, rela<oner och välbefinnande blir åsidosa0. ˃  Svårt för pedagoger a< se Fll varje enskilt barn, t ex a< e< gråtande barn inte får möjlighet a< si<a en stund hos en vuxen, a< de inte får sina känslor bekrä[ade. Malin Broberg, psykolog och forskare på GBG Universitet – ”Anknytning i förskolan” ˃  Barn kräver e< stort känslomässigt engagemang av vuxna och a< det därför inte går a< vara halvhjärtad i arbetet. Pedagogerna får även svårt a< lyhört svara på barnens kommunikaFon. Magnus Kihlbom, barnpsykiatriker. »  De starka barnen dominerar och a0 de svaga blir mobbade. ˃  Samspel mellan barn i stora grupper kan bli sämre än mellan barn i mindre grupper. När barngrupperna blir för stora uppstår fler konflikter mellan barnen och personalen har inte möjlighet a< hinna se och ingripa. ˃  InterakFonen och samspelet mellan barnen bli negaFv där de starka barnen dominerar och de svaga barnen blir mobbade. Gunni Kärrby (1986, 1994) »  Språk och kommunika<on påverkas nega<vt ˃  Barns kommunikaFon och språk påverkas negaFvt i stora barngrupper. Gunni Kärrbys (1986, 1994) »  Pedagoger har inte <d a0 lyssna <ll barns upplevelser. ˃  I stora barngrupper med många barn, som alla har sina enskilda och individuella upplevelser av omvärlden, blir det svårt a< hinna lyssna Fll alla barn. Leif Asklan och Svein Ole Sataøen; Utvecklingspsykologiska perspek2v på barns uppväxt (2003). »  Livlig miljö påverkar barn nega<vt. ˃  Den livliga miljön, som uppstår då barngruppernas storlek ökar, påverkar barnen negaFvt och då speciellt barn i behov av särskilt stöd. KrisFan Lutz, Kategoriseringar av barn i förskoleåldern: styrning & administraFva processer (2009). ˃  Hugo Lagercrantz, professor vid Karolinska InsFtutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus menar på a<; ”Om den omogna hjärnan utsä<s för väldigt mycket intryck samFdigt, kan det teoreFskt se< uppstå felkopplingar vilket leder Fll a< barnet blir okoncentrerat” »  Barn får inte en likvärdig start i livet. ˃  I varje barngrupp finns några barn som (exempelvis) är socioekonomiskt-­‐ och kulturell utsa<a och är otrygghet i hemmet. Om inte förskolan kan Fllgodose dessa barns behov blir förskolan en plats för urskiljning. Pedagogernas kompetens är inte den avgörande faktorn, är det för många barn i gruppen så finns ingen möjlighet för pedagogerna a< hinna se alla. Magnus Kihlbom, barnpsykiatriker. »  Dålig arbetsmiljö. ˃  Förskolan innefa<as inte av arbetsmiljölagen, vilket innebär a< barnens arbetsmiljö inte tas i beaktande. De höga ljudnivåerna och stressen som barn utsä<s för är uppenbarligen inget man ska ta hänsyn Fll. »  An<bio<karesistens. ˃  Simuleringar visar a< mängden pneumokocker (bakterier inom släktet streptokocker som kan orsaka e< stort antal olika sjukdomar) i samhället sjunker med nästan 80 procent om vi minskar medelstorleken på förskolans barngrupper från 16,7 Fll 13,4 barn per grupp. Diana Karlsson – forskare vid Högskolan i Skövdes Det kan konstateras a< stora barngrupperna är e< hinder för a< pedagoger a< utgå från varje barns behov och förutsä<ningar. I barngrupperna blir det de starka barnen som dominerar och de svaga barnen riskerar a< blir mobbade. Ogynnsamma och skadliga miljöer, bl.a. hög ljudnivå, livliga miljöer och otrygghet i stora barngrupper på förskolan påverkar barnens utveckling negaFvt, och då speciellt barn i behov av särskilt stöd. Så som förskolan idag ser ut och organiseras kan den inte ge barnen en likvärdig start i livet. −  Barnfokus.wordpress.com Solnas mål om barndenistet för 2013 är 5.5 barn/personl, SCB sta<s<k visar a0 den försämring redan skedde 2012. 2011: 5.4 2012: 5.5 2013: 5.8 2014???? (kommer i april) Nätverkets mål: Vid frånvaro av ordinarie personal skall ersä6are finnas. Återinför husvikarien. För a0 verksamheten ska kunna bedrivas med det pedagogiska fokus som skollagen kräver så är det nödvändigt a0 ersä0a frånvarande personal, speciellt då barnantalet redan normalt är högt. Skolverket betonar vikten av a0 ha en låg omsä0ning på personalen då det påverkar barn nega<vt. Vikarier bör därför i så hög utsträckning som möjligt vara återkommande motsvarande tanken med husvikarien. Nätverkets mål: Minst 50% av personalen skall vara högskoleutbildad. Solnas egna mål från 2010. I Skollagen och skolverkets rekomenda<oner trycks även på pedagogisk verksamhet. Notera även a0 skollagen kräven minst a0 1 på 3 pedagoger är förskolelärare, dvs. 33%. I Solna har andelen pedagoger med högskoleutbildning minskat konstant de senaste åren och låg 2013 på 41 %. Sni0et i riket är 56 %. Varje förskolelärare i Solna har för varje år de senast eåren få0 e0 barn <ll a0 ansvara för, nu är Solna uppe i 14,4 barn/förskolelärare. Förskolelärarna har e0 omfa0ande ansvar (se nästa sida) vilket är svårt a0 nå med låg andel av personalen. Förskollärare ska ansvara för • a< varje barns utveckling och lärande konFnuerligt och systemaFskt dokumenteras, följs upp och analyseras för a< det ska vara möjligt a< utvärdera hur förskolan Fllgodoser barnens möjligheter a< utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intenFoner, LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN 15 • a< dokumentaFon, uppföljning, utvärdering och analys omfa<ar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, • a< verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsä<ningar, organisaFon, struktur, innehåll, akFviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, • a< dokumentaFon, uppföljning och analys omfa<ar hur barns förmågor och kunnande konFnuerligt förändras inom målområdena i förhållande Fll de förutsä<ningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, • a< utvärderingsmetoder, hur dokumentaFon och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssä< samt barns möjligheter a< utvecklas och lära inom samtliga målområden kriFskt granskas, och • a< resultat av dokumentaFon, uppföljningar och utvärderingar i det systemaFska kvalitetsarbetet används för a< utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter Fll utveckling och lärande. Förskollärare ska ansvara för • a< samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och friFdshem för a< stödja barnens övergång Fll dessa verksamheter. Förskollärare ska ansvara för • a< varje barn Fllsammans med sina föräldrar får en god introdukFon i förskolan, • a< ge föräldrarna möjligheter Fll delakFghet i verksamheten och a< utöva inflytande över hur målen konkreFseras i den pedagogiska planeringen, • utvecklingssamtalets innehåll, u_ormning och genomförande, och • a< vårdnadshavare är delakFga i utvärderingen av verksamheten. Förskollärare ska ansvara för • a< alla barn får e< reellt inflytande på arbetssä< och verksamhetens innehåll. Förskollärare ska ansvara för • a< arbetet i barngruppen genomförs så a< barnen – ges förutsä<ningar för utveckling och lärande och samFdigt sFmuleras a< använda hela sin förmåga, – upplever a< det är roligt och meningsfullt a< lära sig nya saker, – ställs inför nya utmaningar som sFmulerar lusten a< erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper, – får stöd och sFmulans i sin sociala utveckling, – ges goda förutsä<ningar a< bygga upp varakFga relaFoner och känna sig trygga i gruppen, – sFmuleras och utmanas i sin språk-­‐ och kommunikaFonsutveckling, – sFmuleras och utmanas i sin matemaFska utveckling, – sFmuleras och utmanas i si< intresse för naturvetenskap och teknik, – får stöd och sFmulans i sin motoriska utveckling, och – erbjuds en god omsorg med en väl avvägd dagsrytm. Förskollärare ska ansvara för • a< varje barn får sina behov respekterade och Fllgodosedda och får uppleva si< eget värde, • a< förskolan Fllämpar e< demokraFskt arbetssä< där barnen akFvt deltar, och • a< det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Nätverkets mål: A6 Solna kommun skapar en vision om en förskola i världsklass. Kommunen har visioner inom andra områden, ex. företagande, idro0. Skola och förskola är en central del av en kommuns verksamhet och borde på motsvarande sä0 vara mål för en fram<dsvision som kan driva utvecklingsarbetet. »  Mi< barn känner sig trygg i förskolan: 92% »  Jag känner mig trygg när mi< barn är I förskolan: 86% »  Jag kan rekommendera mi< barns förskola: 82% »  Jag är nöjd med inflytandet jag har på mi< barns förskola: 72% »  Jag är nöjd med verksamheten på mi< barns förskola: 81% »  NKI (nöjdkundindex): 65% Årets brukarundersökning besvarades av 2 020 föräldrar, vilket är en svarsfrekvens på 59 %. Av dessa har häl[en svarat i fritextrutan (1 006 st) 238 föräldrar tyckte a< deras barn vistas i en för stor barngrupp ˃  182 ansåg a< personaltätheten är för låg. ˃  192 uppgav brister i barnens inomhusmiljö, med lokaler, underhåll, leksaker och städning. ˃  122 u<ryckte missnöje över barnens utemiljö, t ex gårdarnas u_ormning/storlek, underhåll, lekmaterial, underlag. ˃  163 uppgav missnöje med den pedagogik som bedrivs, främst bristen på u_lykter, genusarbete och oFllräcklig sFmulans för det egna barnet. ˃  95 uppgav a< det är en stor personalomsä<ning. ˃  88 var missnöjda med den mat barnen serveras. ˃  39 önskade bä<re utbildade pedagoger, fler förskolelärare. ˃  55 var missnöjda med kontakten med förskolechefen. ˃  131 u<ryckte missnöje över ansvariga poliFker och resursFlldelningen. ˃  73 tyckte informaFonen från förskolan är bris_ällig. ˃  113 föräldrar klagade på andra saker, t ex brist på vikarier, avsaknad av en fast vikarie, brist på resurspersonal, avsaknad av modersmålsstöd, öppeuder och dyl. 97 föräldrar (10 %) skrev enbart posiFvt i sin fritextruta – det handlade då främst om a< pedagogerna var bra och engagerade! De<a är glädjande – och en av anledningarna Fll a< vi måste arbeta för en bä<re förskola i Solna – för a< behålla alla dessa fantasFska pedagoger! Det sorgliga är a0 90 % av de svarande i fritextrutan tog upp en eller flera nega<va saker i verksamheten, 9 av 10 är inte nöjda med si0 barns verksamhet. I enkäten Fll de poliFska parFerna var en fråga om man ville lägga Fll frågor om lokaler, gruppstorlek, utemiljö, mat etc i brukarundersökningen. Samtliga parFer svarade ja – så vi ser fram emot a< slippa få in de<a på 200 tecken Fll 2015 års brukarundersökning! Några citat ur fritextsvaren: » 
» 
» 
» 
» 
» 
» 
» 
”Förskolan behöver rustas upp, både lokaler och gården. Önskar mindre omsä<ning bland personalen. Barngrupperna bör vara mindre och personaltätheten högre för a< säkerhetsställa barnens säkerhet.” ”FantasFska pedagoger och e< stort plus för egenlagad mat. Lokalvård kan upplevas som det skulle kunna bli bä<re, framförallt toale<er men även på det stora hela.” ”Vi skulle vilja ha mindre barngrupper/högre personaltäthet i förskolan. Vårt barn är tydligt mer harmonisk och välmående de gånger som många barn är frånvarande och barngruppen därmed är mindre.” ”Lokalerna är slitna. Barnen lämnar sällan förskoleområdet för u_lykter, teater, bibliotek etc. Flertalet gånger har min son bajsat ner sig utan a< personalen märkt något.” ”Mycket bra personal som gör det bästa uFfrån de förutsä<ningar som ges. För stora barngrupper dock och viss oro a< personal inte ska ha möjlighet a< se allt och förebygga olyckor t ex.” ”Mkt hög personalomsä<ning. Stora barngrupper vilket leder Fll a< alla barn inte får den uppmärksamhet som krävs. Dålig kommunikaFon utåt. Litet förtroende för förskolechef.” ”Det behövs mer personal. Personalen hinner inte ta hand om barnen. Jag har hämtad min do<er nerbajsad flera dagar i rad för a< de inte hinner med a< ens märka de<a.” ”Pedagogerna gör e< fantasFskt arbete e[er de förutsä<ningar de har. För stora barngrupper, för få pedagoger, för små/slitna lokaler+gård, bullrigt/höglju<. Få förskolelärare. För lite resurser.” Några citat från dem som uppge0 bristande trygghet: •  ”Mi< barn vill inte gå Fll förskolan, vill inte bli lämnad. Han säger a< andra barn slåss. Har kommit hem med blåmärken som ingen vet hur han få<. Han är rädd för a< inte få vara med.” •  ”Det har varit stor personalomsä<ning, många barn som gör a< det blir stökigt och höglju<, känns inte som a< de ser alla barn och tar Fllvara på varje barns egenskaper. Vill inte gå Fll förskolan.” •  ”Han är rädd för andra barn som slåss och sparkar och rädd för a< fröknarna inte lyssnar.” •  ”Personalen hinner inte ta emot alla barn på morgonen då många kommer vid samma Fd. Det är för få personal vs barn. Mi< barn skadar sig, eller blir biten/knuffad o[a.” •  ”Han får känslan av a< ingen lyssnar på honom. A< han blir missförstådd.” •  ”Hon blir mycket trö< av a< vara på förskolan, blir överakFv och svår a< få kontakt med. Vill hellre vara hemma. Berä<ar väldigt lite om hur hon har det (vilket hon gör om andra saker). Alla parFer var posiFva Fll a< lägga Fll frågor i undersökningen rörande: ˃  Gruppstorlek ˃  Personaltäthet ˃  Vikarier ˃  Lokaler ˃  Utemiljö ˃  Fysisk akFvitet ˃  Mat etc När blir det verklighet? Från Solna.se: »  Ökning på 1% som kompensaFon för löne-­‐ och prisutveckling (gäller även 2016, 2017). »  Interndebitering för lokalhyror = +1% »  Förändrade förutsä<ningar, t ex sänkta statsbidrag för maxtaxa samt ökade kostnader på grund av förändrade gymnasieval. För a< återställa korrekta planeringsförutsä<ningar för nämnden inför 2015 föreslås en justering av ramen med 8 mkr. »  Riktad satsning inom området trygghet och lärande för Solnabornas bästa på 12,5 mkr inom förskolan och 7,5 mkr inom skolan för a< säkra kvalitet och kompetens. Dessa satsningar möjliggör, Fllsammans med effekFviseringar av lokaler, IT och telefoni samt åtgärder för a< öka frisknärvaron m.m. a< kvalitet och kompetens kan stärkas och utvecklas. »  Fortsa< satsning på upprustning av förskole-­‐ och skollokaler, 16 mkr, Fllförs tekniska nämnden. Totalt innebär budget 2015 ca 2 % ökning, vilket inte ger utrymme för bä0re förutsä0ningar för förskolorna. BUF är en personalintensiv förvaltning, med löneökningar på 3-­‐4 % vilket inte kompenseras. »  17-­‐19 barn/2 pedagoger för 4-­‐5-­‐åringar. 16 barn/3 pedagoger för 1-­‐3-­‐åringar, med två extra delFdsresurser fördelade på totalt 6 grupper. Dvs 8-­‐9 barn/pedagog för de äldre, 6-­‐7 för de yngre (antagande: häl[en av barnen i småbarnsgrupperna är under den åldersgräns där de räknas som 1.5 barn). »  Extremt hög personalomsä<ning, uppska<ningsvis ca 70-­‐80% per år, vikarier oräknat. Även förskolechefer stannar kort Fd, den senaste bara ca 7 månader. »  Dålig uppföljning av incidenter och kränkande behandling. »  KommunikaFon mellan chef, personal och föräldrar fungerar undermåligt. På Resursförskolan Fröet har barngrupperna kommer de ökat med e< barn per avdelning/år, ingen personalökning. HT 2011 var bara ena avdelningen resursavdelning med tre platser för barn med speciella behov. Då bestod avdelningen av 12 barn och 4 personal (en delFd). HT 2012 blev båda avdelningarna resursavdelningar. Då blev det 15 barn per avdelning med tre stödplatser på 4 personal per avdelning, varav en delFdsanställd. HT 2013 blir det 16 barn per avdelning, varav 3 är resursbarn. HT 2014 tas 17 barn in/avd, med 3 stödplatser/avd. Begreppet resursförskola förnekas av BUF och BUN, väcker stor oro hos föräldrar och personal. »  Har barnkonsekvensanalys och riskanalys gjorts? »  Vad innebär förändringen för barnen i verksamheten? »  Vad innebär det för Solnas möjlighet a< Fllgodose varje enskilt barns behov? »  Valfriheten för barn med särskilda behov minskar i och med a< möjligheten Fll små barngrupper tas bort. BUN:s ordf Marianne Damström Gereben säger a< det är förskolecheferna ansvar a< anpassa verksamheten, e< exempel på hur orimligt det kan vara i verkligheten: »  Om en 4-­‐åring med t ex auFsm som kräver en barngrupp på max 12 barn ska börja på en vanlig förskola i Solna och behöver specialpedagogik kan förskolechefen ansöka om Flläggsbelopp. De får ca 200 000 kr extra/år för barnet (och har tur då de flesta ansökningar om Flläggsbelopp i Solna avslås). »  Men storbarnsavdelningarna på förskolan har 22 barn i gruppen och det finns ingen anställd specialpedagog. Centrala förskoleteamet erbjuder sig a< handleda personalen 1 ggr/mån men det är långt ifrån barnets behov av specialpedagog. »  Förskolechefen vill anpassa barngruppens storlek men skulle då tvingas "plocka bort" 11 barn vilket skulle ge e< inkomstbor_all på drygt 1,1 miljon. Och dessutom finns det ingenstans a< göra av dessa 11 barn. Alltså inget alternaFv för förskolechefen. »  Förskolechefen skulle vilja anställa en specialpedagog, men med 200 000 kr räcker det enbart Fll en outbildad delFdsarbetare. »  Hur ska förskolechefen göra? Överskrider hen budget förlorar hen si< jobb. Protesterar hen uppåt Fll BUF får hen inget gehör. Och går hen ut i media riskeras hens karriär inom utbildningsväsendet. »  Vem drar kortaste strået? Tyvärr det enskilda barnet med särskilda behov. Som istället för rä< stöd Fdigt som skulle kunna hjälpa barnet Fll en välfungerande skolgång nu slås ut redan i förskolan. Under våren 2013 rapporterades 42 incidenter spontant in Fll Nätverket. Dessa har sammanställts och kan erhållas maskerade om önskemål finns. •  Hur hanteras avvikelser idag? •  Hur sammanställs inrapporterade incidenter? Exempel: •  Kulturen inom BUF har beskrivits av pedagoger och föräldrar som hård, lågt i tak. •  Många pedagoger upplever a< de har munkavle, de är rädda för a< prata med föräldrarna om ev brister. •  Förskolecheferna hålls ensamt ansvariga för de brister som finns i verksamheten. •  Olika bild ges av verksamheten beroende på om man pratar med föräldrar, pedagoger, förskolechef, förvaltningen eller fackförbund. Svårt a< få en helhetsbild av verksamheten. •  Pedagoger beskriver a< de inte blir lyssnade på, a< de rapporterar brister men inte får respons. •  Pedagoger som slutat i Solna beskriver e< hårt klimat inom BUF. I verksamhetsplanen talas även om a< det krävs nya arbetssä< för a< rekrytera, behålla och kompetensutveckla förskollärare -­‐ inkluderar de<a analys över varför förskollärare avslutar sin anställning och hur arbetsmiljön upplevs? »  Nya ordf för BUN:s ambiFoner och prioriteringar? »  I verksamhetsplanen för 2015 talas det om a< konFnuerligt och systemaFskt följa upp verksamheten och a< göra utvärderingar. Finns det en plan för de<a arbete? Finns det en plan för a< inkludera förebyggande arbete vad gäller t.ex. arbetsmiljö, storlek på barngrupper, olycksfall etc? »  Hur fungerar kommunikaFonen mellan förskola -­‐ kommun? »  Hur följs SI granskning upp? »  Hur ser utny<jandet av Kulturskolan ut? »  Hur kan dialogen föräldrar -­‐ kommunen bli bä<re och mer transparent? »  Kontakt: ˃  [email protected]