Transcript Mina drömmars stad 2 Kursbeskrivning VT 2013

Stockholms universitet
Ekonomisk historiska institutionen
Ronny Pettersson
VT 20123
Kursbeskrivning
Mina drömmars stad.
Sveriges och Stockholms
ekonomiska historia
sedd genom skönlitteratur II.
1900-talet
Innehållsförteckning
Introduktion ................................................................................................................................ 3
Kursens förväntade studieresultat .............................................................................................. 3
Kurskrav ..................................................................................................................................... 3
Schema ....................................................................................................................................... 4
Lektionsplan ............................................................................................................................... 5
Tema 1. Arbete och arbetslöshet ............................................................................................ 5
Arbetsuppgifter ................................................................................................................... 5
Litteratur ............................................................................................................................ 6
Tema 2. Spekulationsvågor, finansiella krascher och företagande ........................................ 6
Arbetsuppgifter ................................................................................................................... 7
Litteratur ............................................................................................................................ 7
Tema 3. Stad och land ............................................................................................................ 8
Arbetsuppgifter ................................................................................................................... 8
Litteratur ............................................................................................................................ 8
Tema 4. Motsättningar och sociala grupper, välfärd och konsumtion ................................... 9
Arbetsuppgifter ................................................................................................................... 9
Litteratur .......................................................................................................................... 10
Tema 5. Ekonomisk historia och skönlitteratur ................................................................... 10
Arbetsuppgift .................................................................................................................... 10
Betygskriterier .......................................................................................................................... 11
Kursplan för kurs på grundnivå ................................................................................................ 13
Kurslitteratur ............................................................................................................................ 15
Författarbeskrivningar .............................................................................................................. 17
Kompletterande läsanvisningar ................................................................................................ 23
2
Introduktion
Skönlitterära verk från olika epoker läses i kombination med ekonomisk-historiska texter för
att visa hur skönlitteratur kan bidra till förståelsen av den ekonomiska och sociala historien. I
undervisningen diskuteras skönlitteraturens föreställningar om ekonomiska och sociala
skeenden, deras innebörder, orsaker och konsekvenser, samt hur skönlitteraturen bidragit till
att forma sådana föreställningar i samhället. Den ekonomiska omvandlingens spår i
skönlitteraturen studeras och betydelsen av de litterära verkens skildringar av mänskliga
erfarenheter och betraktelsesätt för ekonomins sätt att fungera diskuteras.
Undervisande lärare är Ronny Pettersson [email protected]. Träffas i samband
med undervisningen.
Kursens förväntade studieresultat
Efter genomförd delkurs förväntas studenten kunna:
•
identifiera de karaktäristiska dragen i skildringar av ekonomiska och sociala skeenden
i skönlitteratur och vetenskaplig litteratur,
•
redogöra för likheter och skillnader mellan skönlitteraturens och vetenskapens
presentationer och tolkningar samt diskutera orsakerna till dessa,
•
diskutera skönlitteraturens möjligheter och begränsningar som redskap för att förstå
ekonomisk och social historia.
Kurskrav
För att ha möjlighet att tillgodogöra sig kursen är det viktigt att läsa inför varje lektionstillfälle
för att använda veckan före seminariet till att reflektera över och besvara uppgifterna.
Inlämningsuppgiften lämnas vid seminarietillfället, max 3 sidor, enkelt radavstånd, Times
New Roman, 12 punkter. Seminariet är till för att diskutera frågorna och andra spörsmål som
läsningen väckt. Att medverka och delta i diskussionerna på seminariet är alltså del av
examinationen.
Examination sker genom löpande muntliga och skriftliga redovisningar som betygssätts.
Kursen betygssätts med betygen A-F (betygskriterier finns på sid 12-13).
När en kurs inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en
gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.
Komplettering av ej fullföljda/ej godkända delar av en kurs, måste fullgöras inom tre terminer
efter att studenten registrerats på den aktuella kursen.
3
Schema
Dag
Datum
Tid
Sal
Innehåll
Tisdag
22/1
18-21
A900
Introduktion + föreläsning Tema 1: Arbete
och arbetslöshet. OBS! Tiden, 3 timmar.
Tisdag
5/2
18-20
A900
Seminarium Tema 1: Arbete och arbetslöshet
Torsdag
7/2
18-20
A900
Föreläsning Tema 2: Företagande,
spekulationsvågor och finansiella krascher
Tisdag
19/2
18-20
A900
Seminarium Tema 2: Företagande,
spekulationsvågor och finansiella krascher
Torsdag
21/2
18-20
A900
Föreläsning Tema 3: Land och stad
Onsdag
6/3
18-20
A900
Seminarium Tema 3: Land och stad
Torsdag
7/3
18-20
A900
Föreläsning Tema 4: Motsättningar och
sociala grupper, välfärd och konsumtion
Tisdag
19/3
18-20
A900
Seminarium Tema 4: Motsättningar och
sociala grupper, välfärd och konsumtion
Tisdag
26/3
18-20
A900
Seminarium Slutuppgift
4
Lektionsplan
Tema 1. Arbete och arbetslöshet
Temat arbete eller arbetsliv innehåller skildringar av främst industriarbete, skildringar som
var en huvudfåra i den arbetarlitteratur som växte fram under första hälften av 1900-talet.
Folke Fridells Död mans hand (1946) tecknar fräna fabriksinteriörer och han var den förste
som på allvar införlivade det moderna fabriksarbetet med den svenska litteraturen. Romanen
gav upphov till en omfattande diskussion i pressen. Fridell kritiserades inte minst från fackligt
håll för att svartmåla det rationella industriarbetet och därmed ifrågasätta basen för
välståndsutvecklingen. Maria Hamberg lyfter i På väg till natten fram arbetslivsmotiv med
kvinnoperspektiv från fabriksmiljöer, och skildrar också motsättningar mellan olika
arbetargrupper. Den sista arbetslivsskildringen, Lena Kallenbergs Coola krogen, skildrar
servicenäringen och bygger på erfarenheter från Stockholms restaurangvärld.
Temat arbetslöshet får i den klassiska arbetarlitteraturen en ganska allsidig och trovärdig
skildring. De arbetslösa kommer på bred front in på den litterära scenen under
mellankrigstiden. Rudolf Värnlunds Vandrare till intet skildrar Leo Fasts tid som arbetslös i
början av 1920-talet. Vissa recensenter menade att de mörka skildringarna av Leos
arbetslöshet var bland de bästa man kunde läsa. En roman med arbetslösheten under 30talskrisen som huvudtema är Willy Walfridssons Slavar. Romanens undertitel är En bok om
ungdom i nöd och den skildrar hur arbetslösheten drabbade de ungdomar som aldrig hade fått
något arbete eller lärt något yrke, utan gick direkt ut i arbetslöshet och hopplöshet. Den
litterärt mest högstående skildringen av livet som arbetslös under 1930-talet finns i Lars
Ahlins Tåbb med Manifestet. Tåbb är nitton år och arbetslös. Han jagar på cykel från plats till
plats genom landet i hopp om att få arbete. Ett inslag i arbetslöshetspolitiken under
mellankrigstiden var de så kallade AK-arbetena. De skildras i Allan Erikssons Grönska min
gränd. En av huvudpersonerna är en arbetslös yngling som får en AK-plats någonstans i
Småland. Arbetslöshetsfrågan spelade under 1950- och 1960-talen en betydligt mindre roll än
under mellankrigstiden och satte därför inte några större avtryck i skönlitteraturen. Men mot
slutet av 1960- och början av 1970-talen ändrades bilden och arbetslöshet blev på nytt föremål
för skönlitterär behandling.
Arbetsuppgifter
1) Tag fram karaktäristiska drag i skildringar av arbetet i Fridell, Hamberg och Kallenberg
och diskutera hur arbetet värderas av huvudpersonerna och författarna. Notera då också vilka
maktförhållanden och motsättningar som framträder i texterna och diskutera hur balansen
mellan konflikt och samarbete ser ut ur huvudpersonernas och författarnas perspektiv.
Använd facklitteraturens övergripande skildring av arbetsförhållanden och
arbetsmarknadspolitik för att diskutera likheter och skillnader mellan skönlitteraturens
beskrivningar av arbete, maktförhållanden och motsättningar.
2) Beskriv vilka aspekter av arbetslösheten som de skönlitterära texterna tar fasta på och den
syn på arbetslöshet och den arbetslöse som framträder i texterna. Diskutera vad de
skönlitterära texterna tillför facklitteraturens skildring av mellankrigstiden. Fundera också
med skönlitteraturens och facklitteraturens hjälp över varför arbetslösheten under
mellankrigstiden inte ledde till lika stora motsättningar som på andra håll i Europa.
5
Litteratur
OBS! En asterisk framför författarnamnet innebär att utdraget finns i ett kompendium som
finns att köpa vid institutionen
E-böcker finns på http://litteraturbanken.se/#start, http://runeberg.org/ och
http://www.svenskaakademien.se/web/Svenska_Klassiker.aspx
Hedenborg, Susanna & Mats Morell, (red.), Sverige – en social och ekonomisk historia
Studentlitteratur (2006), kap. 2, 9 samt kompletterande facklitteratur som delas ut vid
lektionstillfället.
Ahlin, Lars Tåbb med Manifestet (1947), s. 5-53, 89-99 (Hela kapitel 1, Grannmarknad, läses. I
kapitel 2, Flickan i skogen, startar läsningen med stycket som börjar ”Tåbb stannade i Röksta trots att
han fick klart för sig redan följande dag att han inte heller här skulle få något arbete” och fortsätter till
stycket som börjar ”Men när de väl kom in på hennes rum och såg varann i det elektriska ljuset blev de
skygga … ”.)
*Eriksson, Allan Grönska min gränd Stockholm: Folket i Bild (1941/1949), s. 46-49, 68-72,
80-93
*Fridell, Folke Död mans hand Stockholm: Folket i Bild (1946/1947), s. 49-57, 74-78, 100109, 132-140, 146-149, 166-172, 176-181, 190-193, 233-240
Hamberg, Maria På väg till natten: noveller Stockholm: Bäckström (2002), s. 29-35, 37-44,
45-53, 79-91, 131-143 Finns som låneexemplar vid institutionen
Kallenberg, Lena Coola krogen: roman byggd på verkliga händelser i Stockholms
restaurangvärld En bok för alla (2005), s. 9-22, 48-55, 62-77, 111-121, 135-144, 205219, 278-280 Finns som låneexemplar vid institutionen
*Walfridsson, Willy Slavar: en bok om ungdom i nöd Wahlström & Widstrand (1933), s. 516, 40-50, 145-153, 189-199, 241-250
*Värnlund, Rudolf Vandrare till intet Bonniers, Carlssons (1926/1956), s.197-238
Tema 2. Företagande, spekulationsvågor och finansiella krascher
Företagandet skildras i två romaner, som beskriver förhållandena under mellankrigstiden,
främst 1920-talet, och 1960-talet. Fritz Thoréns Att vinna hela världen har handlingen förlagd
till en expansiv bransch, verkstadsindustrin, och berättar om en framgångsrik företagare som
så småningom når företagarvärldens topp, och faller. Sven Fagerbergs Det vitmålade hjärtat
uppehåller sig vid de mörka sidorna i de moderna storföretagen.
Spekulationsvågor och finansiella krascher tas upp i några av de skönlitterära texterna och i
dem beskrivs förhållandena under första världskriget och åren närmast därefter,
depressionsåren i början av 1930-talet samt den nya ekonomins glansdagar i slutet av 1990talet. Albert Engström beskriver i Kristid en tid då man i Stockholm dansade på en vulkan
med gulaschen i spetsen. I Fritjof Nilsson Piratens novell Millionären möter man en person
som utnyttjade första världskrigets alla möjligheter att snabbt bli rik, men som sedan faller när
tiderna blir sämre. Även Birger Sjöbergs Kvartetten som sprängdes skildrar aktiespekulation
under första världskriget och åren därefter. Spekulationsvågen drar med sig vanliga enkla
människor som drömmer om frihet och oberoende. Elin Wägner berättar i Det hemlighetsfulla
kuvertet om hur en bank gick omkull och belyser hur skört förtroendet för en bank kan vara.
6
David Lagercrantz Stjärnfall handlar om en börskrasch i vår tid och skildrar utförligt hur stora
pengar tjänas på människors tro och tvivel.
Arbetsuppgifter
1) Ett par av romanerna (Thorén och Fagerberg) skildrar företagande och företagare, bland
annat företagarnas egenskaper och drivkrafter. Beskriv vad som kännetecknar företagarnas
sätt att tänka och handla och diskutera likheter och skillnader i dessa avseenden mellan
romanerna. Försök att foga in de karaktäristiska dragen i facklitteraturens beskrivning och
analys av mellankrigstiden och delar av efterkrigstiden. Fundera över vilka inslag som är
tidstypiska och vilka som kan vara ständigt närvarande.
2) I flera av de skönlitterära texterna skildras personer som i stor eller liten skala försöker
tjäna pengar på spekulationer i aktier eller andra tillgångar. Där förekommer såväl
professionella aktörer som lekmannaaktörer. Tag fram karaktäristiska drag i beskrivningarna
av personerna och försök att få fram omgivningens syn på främst de professionella aktörerna,
såväl under deras glansdagar som när de fallit. Vilka föreställningar om hur aktiemarknad och
kreditmarknad fungerar kan man spåra i skildringarna och hur förhåller sig dessa till
facklitteraturens beskrivning av motsvarande företeelser?
Litteratur
OBS! En asterisk framför författarnamnet innebär att utdraget finns i ett kompendium som
finns att köpa vid institutionen
E-böcker finns på http://litteraturbanken.se/#start, http://runeberg.org/ och
http://www.svenskaakademien.se/web/Svenska_Klassiker.aspx
Hedenborg, Susanna & Mats Morell, (red.), Sverige – en social och ekonomisk historia
Studentlitteratur (2006), kap. 12, 13 samt kompletterande facklitteratur som delas ut vid
lektionstillfället.
*Engström, Albert ”Kristid” i Medan det jäser (1918), s. 113-120
*Fagerberg, Sven Det vitmålade hjärtat Wahlström & Widstrand (1966), s. 7-40, 119-129,
175-176, 205, 211
*Lagercrantz, David Stjärnfall Piratförlaget (2001), s. 5-39, 48-51, 59-65
*Nilsson Piraten, Fritiof ”Millionären" i Millionären och andra historier (1965) 95-123
Sjöberg, Birger Kvartetten som sprängdes (1980) Del 1: 16, 22-29, 45-46, 74, 90-98, 133,
170-176, 193-200, 205-212. Del 2: 31-34, 54-59, 198-200. OBS! Detaljerade
läsanvisningar finns på sidan 26 i detta häfte.
*Thorén, Fritz, Att vinna hela världen Bonniers (1943), s. 125-128, 153-154, 210-219, 229231, 236-240, 245-256, 278-286, 332-344, 352-357, 361-379, 380-397, 419-439, 446447, 450-455, 456-459, 470-477, 483-491
*Wägner, Elin ”Det hemlighetsfulla kuvertet” i Tiotalet: Lyrik och prosa i urval av Daniel
Hjort (1964), s. 87-100
7
Tema 3. Land och stad
Romanerna och novellerna under temat Stad och land spänner över hela seklet när det gäller
innehåll och utgivning. I första hand speglas landsbygden under olika utvecklingsskeden. I
Soldat med brutet gevär skildras hur Valter Sträng, född i ett soldattorp med dröm om att bli
författare, genomgår en bildningsresa. Statarna är en novellsamling i tre band, där statarnas
liv under tidigt 1900-tal lyfts fram. Här finns också lantarbetarnas organisering beskriven.
Novellsamlingen framhålls ofta som det verk som gjorde statarnas historia synlig i Sverige. I
På dessa skuldror är Kjell Loväng huvudpersonen, som återvänder till barndomshemmet på
sin mors uppmaning. Familjesituationen är komplicerad och konfliktfylld, men Loväng
försöker ordna upp förhållandena och rädda gården vilket han också gör med hårt arbete.
Romanen skildrar konflikterna mellan det gamla och det nya på landsbygden, något som
också delvis skildras i Ut ur lustgården där moderniseringen men även utflyttningen från
landsbygden skildras genom bröderna Pauls och Everts skilda öden. Gökhult beskriver bland
annat hur tanken om jordbrukets samarbetsorganisationer växer fram. I Räntegaloppen är det
sena 1900-talets moderna jordbruk i fokus och Helena och Anders försöker investera i
jordbruket under en tid när det blir allt svårare att försörja sig som lantbrukare. Här finns
också en annan bild av jordbrukets samarbetsorganisationer än den som möter i Salje.
Romanen I en förvandlad stad utspelar sig mellan 1925-1945. Emelie är huvudpersonen och
romanen skildrar hur de olika delarna av släkten lever sina liv, med broderns byggföretag och
vad som händer när sonen tar över. Byggarbetarstrejken under tidigt 1930-tal skildras ur både
arbetar- och arbetsgivarperspektiv.
Arbetsuppgifter
1) I skönlitteraturen skildras en rad sidor av jordbrukets modernisering under 1900-talet, dess
omstrukturering och minskade betydelse. Diskutera hur denna förändring skildras i
romanernas individperspektiv och jämför med facklitteraturens övergripande analys av
utvecklingen, inklusive hur könsarbetsdelningen beskrivs.
2) I flera av romanerna finns spår av en friktion mellan landsbygdsbefolkning och stadsbor,
delvis förknippad med urbanisering och inflyttning till städerna. Även andra konflikter, och
kriser, skildras. Diskutera med hjälp av facklitteraturen hur dessa förhållanden gestaltas i
landsbygds- respektive stadsskildringar.
3) Utbildning och skolverksamhet förekommer som ett sidotema i flera av romanerna.
Utbildning och kunskap skildras i romanerna inte som något odelat positivt utan ställs i ett par
fall mot praktisk kunskap. Diskutera med hjälp av facklitteraturen hur utbildningens betydelse
och förhållande till praktisk kunskap skildras.
Litteratur
OBS! En asterisk framför författarnamnet innebär att utdraget finns i ett kompendium som
finns att köpa vid institutionen
E-böcker finns på http://litteraturbanken.se/#start, http://runeberg.org/ och
http://www.svenskaakademien.se/web/Svenska_Klassiker.aspx
Hedenborg, Susanna & Mats Morell, (red.), Sverige – en social och ekonomisk historia
Studentlitteratur (2006), kap. 6, 2
*Högberg, Staffan Stockholms historia 2 Bonniers (1981), s. 220-313
8
Eventuellt kan ytterligare facklitteratur tillkomma, delas i sådana fall ut vid lektionstillfället.
*Browallius, Irja Ut ur lustgården Bonniers (1963), s. 34-38, 120-122, 156-157, 177, 179180, 228-232, 244-264, 273-277, 323-324, 427-434
*Falkås, Gunnar Gökhult Lts förlag (1962), s. 105-115, 124-27, 171-73, 184-87,250-56.
*Gustavsson, Anita Räntegaloppen Stockholm: Lts förlag (1984), s. 12-15, 18-22, 46-50, 9497, 110-112, 182-184, 189-192, 194-213, 216-222, 223-237
Lo-Johansson, Ivar Statarna (”Kyss handen, trälinna”, ”Brev från en kogubbe”,
”Bostadsinspektionen”, ”Godset Dywad”) (1936-37/1989), s. 9-17, 141-145, 146-151,
491-498
Salje, Sven Edvin På dessa skuldror (1942/1953), s. 107-110, 161-165, 243-256, 279-285,
293-296, 299-307, 316-320, 340-346, 365-367, 427-433. OBS! Kompletterande
läsanvisningar finns på sidan 26 i detta häfte.
Fogelström, Per Anders I en förvandlad stad Aldus, Delfinsserien (1966/1976), s. 7-9, 17-24,
36-43, 54-67, 81-94, 101-108, 121-126, 145-150, 159-164, 205-211, 230-237, 254-260,
266-271 (I del I läses: I en förvandlad stad, Flyttdags, Höstliga möten, Att acceptera
och Ung i fel tid. I del II ingår: De svartbruna åren, Arbetslösa, Skyddad vrå, I väntan,
Att våga välja och Växandets tid. I del III läses: Bland tallarna och Tillbaka. Läsningen
av del IV omfattar: Ta ansvar, Strand i augusti och Jämlikhet, broderskap.
Tema 4. Motsättningar och sociala grupper, välfärd och konsumtion
Romanerna och dikterna under temat skildrar alla en brytningstid under 1900-talets första
årtionden när det gäller klasstänkande, välfärd och samhällsförändring. Wägners Kvarteret
Oron beskriver hur friherrinnan Ribing blir änka efter en baron och upptäcker att hon är
utfattig och godset måste säljas. Hon tvingas flytta in bland självförsörjande kvinnor i ett
hyreshus under första världskriget och söka jobb som kontorist. Även Wredes Tränaren
Marie beskriver en överklassmiljö som levt över sina tillgångar och som krampaktigt håller
fast vid gamla värderingar i ett samhälle som förändras, och Bergmans Chefen Fru Ingeborg
hur modeföretagets chef fru Ingeborg arbetat sig upp i branschen och möter sitt förflutna. I
Siwertz Det stora varuhuset och Boyes Astarte berättas historien om hur konsumtionen eller
hoppet om konsumtion förblindar och bygger på ett utsvävande förhållningssätt snarare än
måttfullhet.
Eklöfs Rapport från en skurhink, Jönssons Tidsschema och Åkessons Vara vit mans slav
tecknar alla en bild av det sena 1900-talets välfärd, där författarna betonar klasskillnader,
könsskillnader och nedskärningar inom lågavlönade och könskodade yrken som städning och
vård istället för ett jämlikt välfärdssamhälle. Alla tre skildringarna har också en
självbiografisk prägel.
Arbetsuppgifter
1) 1900-talets välfärd innebar större möjligheter till konsumtion utöver livets nödtorft. Det
innebar även en utjämning mellan olika klasser samtidigt som konsumtionen innebar
klassmarkeringar. Boye, Eklöf och Siwertz tar på olika sätt upp konsumtionens innebörd och
konsekvenser. Diskutera deras olika skildringar i relation till hur facklitteraturen analyserar
1900-talets ökade konsumtion och dess betydelse.
9
2) Bergman, Wrede och Wägner beskriver alla hur ett traditionellt samhälle, där livet är
förutbestämt och karriärvägarna självklara, får ge vika för ett samhälle där marknaden och
ekonomiska förutsättningar bestämmer det mesta. Tag fram karaktäristiska drag i
skildringarna av brytningen mellan det traditionella och det moderna och koppla dessa till
facklitteraturens bild av det moderna samhällets framväxt och konsekvenser.
3) Eklöfs, Jönssons och Åkessons texter skildrar arbeten som kan sägas befinna sig i
gränslandet mellan privat och offentligt och som kvinnor traditionellt har utfört. Hur beskrivs
dessa arbeten i skönlitteraturen? Jämför med vad som sägs om arbetet i facklitteraturen, t ex
vilken typ av arbete och arbetsinnehåll uppmärksammas?
Litteratur
OBS! En asterisk framför författarnamnet innebär att utdraget finns i ett kompendium som
finns att köpa vid institutionen
E-böcker finns på http://litteraturbanken.se/#start, http://runeberg.org/ och
http://www.svenskaakademien.se/web/Svenska_Klassiker.aspx
Hedenborg, Susanna & Mats Morell, (red.), Sverige – en social och ekonomisk historia
Studentlitteratur (2006), kap. 7, 10 samt kompletterande facklitteratur som delas ut vid
lektionstillfället.
Bergman, Hjalmar Chefen fru Ingeborg (1924/1944), s. 9-27, 65-74, 135-143 , 249-253, 309317. E-BOK (Läsningen omfattar följande kapitel eller delar av kapitel: Hattarna, Firman Jacques
Balzar, Jag, Kurt Balzar, son till firmans grundare, fram till stycket som börjar ”Kurt trodde
emellertid att hon hade en annan orsak”, Örfilen och Jorden. Lazarus kommer till den rika kvinnan,
fram till stycket som börjar ”Sittande på Sommarros förstutrappa hade fru Ingeborg …”)
*Boye, Karin Astarte Bonniers (1931), s. 7-18, 21-28, 129-139, 143-150, 209-220
*Ekelöf, Maja Rapport från en skurhink Rabén och Sjögren (1970), s. 7-13, 33-49, 65-70, 76,
95-96, 105-08, 126-29, 195-96, 203-16
*Jönson, Johan Efter arbetsschema (2008), s. 61-75
*Wrede, Brita Tränaren Marie Bonnier (1935), s. 79-91
*Wägner, Elin Kvarteret Oron: en Stockholmshistoria (1919/1976), s. 65-71
Åkesson, Sonja ”Äktenskapsfrågan” ["Vara vit mans slav"] i Husfrid (1963) Finns digitalt
*Siewertz, Sigfrid Det stora varuhuset 1949/1071, Bonniers/Svalan 213-222, 305-320
Tema 5. Ekonomisk historia och skönlitteratur
Arbetsuppgift
Välfärdens och modernismens baksida skildras i flera av de skönlitterära texterna och
även facklitteraturen förhåller sig kritisk till framstegstanken. Finns skildringar om den
samhällsförbättring och klassutjämning som trots allt skedde under stora delar av 1900talet? Ge exempel från all skönlitteratur och facklitteratur du läst på kursen och diskutera
vad frånvaro och närvaro av framställningar av det temat kan bero på.
10
Betygskriterier
A.
Studenten har visat att hon/han på ett utmärkt, reflekterande, självständigt och analytiskt sätt
kan identifiera karaktäristiska drag i ekonomiska och sociala skeenden i både vetenskaplig
och skönlitteratur. Att redogöra för skillnader och likheter i skönlitterära och vetenskapliga
presentationer och tolkningar samt dess orsaker har gjorts på ett ypperligt och mycket
välstrukturerat sätt. Skönlitteraturens möjligheter och begränsningar för att förstå ekonomiska
och sociala historiska skeenden har diskuterats på en utomordentlig nivå.
B.
Studenten har visat att hon/han på ett mycket bra, reflekterande och självständigt sätt kan
identifiera karaktäristiska drag i ekonomiska och sociala skeenden i både vetenskaplig och
skönlitteratur. Att redogöra för skillnader och likheter i skönlitterära och vetenskapliga
presentationer och tolkningar samt dess orsaker har gjorts på ett förtjänstfullt och
välstrukturerat sätt. Skönlitteraturens möjligheter och begränsningar för att förstå ekonomiska
och sociala historiska skeenden har diskuterats på en mycket god nivå.
C.
Studenten har visat att hon/han på ett bra och reflekterande sätt kan identifiera karaktäristiska
drag i ekonomiska och sociala skeenden i både vetenskaplig och skönlitteratur. Att redogöra
för skillnader och likheter i skönlitterära och vetenskapliga presentationer och tolkningar samt
dess orsaker har gjorts på ett bra och strukturerat sätt. Skönlitteraturens möjligheter och
begränsningar för att förstå ekonomiska och sociala historiska skeenden har diskuterats på en
god nivå.
D.
Studenten har visat att hon/han på ett tillfredsställande sätt kan identifiera karaktäristiska drag
i ekonomiska och sociala skeenden i både vetenskaplig och skönlitteratur. Att redogöra för
skillnader och likheter i skönlitterära och vetenskapliga presentationer och tolkningar samt
dess orsaker har gjorts på ett tillfredsställande sätt. Skönlitteraturens möjligheter och
begränsningar för att förstå ekonomiska och sociala historiska skeenden har diskuterats på
tillfredsställande nivå.
E.
Studenten har visat att hon/han på ett tillräckligt sätt kan identifiera karaktäristiska drag i
ekonomiska och sociala skeenden i både vetenskaplig och skönlitteratur. Att redogöra för
skillnader och likheter i skönlitterära och vetenskapliga presentationer och tolkningar samt
dess orsaker har gjorts på ett passabelt sätt. Skönlitteraturens möjligheter och begränsningar
för att förstå ekonomiska och sociala historiska skeenden har diskuterats på grundläggande
nivå.
Fx.
Studenten har visat otillräcklig förmåga vad gäller att identifiera karaktäristiska drag i
ekonomiska och sociala skeenden i både vetenskaplig och skönlitteratur. Att redogöra för
skillnader och likheter i skönlitterära och vetenskapliga presentationer och tolkningar samt
dess orsaker har gjorts på ett bristfälligt sätt. Skönlitteraturens möjligheter och begränsningar
11
för att förstå ekonomiska och sociala historiska skeenden har diskuterats på ett ofullständigt
sätt.
F.
Studenten har visat klara brister vad gäller förmågan att identifiera karaktäristiska drag i
ekonomiska och sociala skeenden i både vetenskaplig och skönlitteratur. Redogörelsen för
skillnader och likheter i skönlitterära och vetenskapliga presentationer och tolkningar samt
dess orsaker har varit otillräcklig. Skönlitteraturens möjligheter och begränsningar för att
förstå ekonomiska och sociala historiska skeenden har diskuterats på ett obefintlig sätt.
12
Kursplan för kurs på grundnivå
Mina drömmars stad. Sveriges och Stockholms ekonomiska historia sedd genom
skönlitteratur II. 1900-talet.
City of My Dreams. Stockholm in Sweden's Economic History in Fiction II. The 1900s
7.5 högskolepoäng
7.5 ECTS credits
Kurskod: EH1302
Gäller från: VT 2010
Fastställd: 2008-10-13
Institution: Ekonomisk-historiska institutionen
Ämne: Ekonomisk historia
Beslut
Fastställd av institutionsstyrelsen.
Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen
Grundläggande behörighet.
Kursens uppläggning
Provkod
Benämning
Högskolepoäng
1302
Mina drömmars stad. Stockholms ... 1900-talet
7.5
Kursens innehåll
Skönlitterära verk från olika epoker läses i kombination med ekonomisk-historiska texter för
att visa hur skönlitteratur kan bidra till förståelsen av den ekonomiska och sociala historien. I
undervisningen diskuteras skönlitteraturens föreställningar om ekonomiska och sociala
skeenden, deras innebörder, orsaker och konsekvenser, samt hur skönlitteraturen bidragit till
att forma sådana föreställningar i samhället. Den ekonomiska omvandlingens spår i
13
skönlitteraturen studeras och betydelsen av de litterära verkens skildringar av mänskliga
erfarenheter och betraktelsesätt för ekonomins sätt att fungera diskuteras.
Förväntade studieresultat
Efter genomförd delkurs förväntas studenten kunna:
•
identifiera de karaktäristiska dragen i skildringar av ekonomiska och sociala skeenden
i skönlitteratur och vetenskaplig litteratur,
•
redogöra för likheter och skillnader mellan skönlitteraturens och vetenskapens
presentationer och tolkningar samt diskutera orsakerna till dessa,
•
diskutera skönlitteraturens möjligheter och begränsningar som redskap för att förstå
ekonomisk och social historia.
Undervisning
Undervisningen utgörs av föreläsningar, seminarier och övningar under lektionstid. Utöver
lärarledda seminarier tillkommer enskilt skrivarbete.
Kunskapskontroll och examination
Betygsättning sker med något av betygen A, B, C, D, E, Fx, F. Examination sker genom
löpande muntliga och skriftliga redovisningar som betygssätts.
När en kurs inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en
gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.
Komplettering av ej fullföljda/ej godkända delar av en kurs, måste fullgöras inom tre terminer
efter att studenten registrerats på den aktuella kursen.
Kursen ges i mån av resurser.
14
Kurslitteratur
Ekonomisk historisk facklitteratur
Hedenborg, Susanna och Mats Morell Sverige – en social och ekonomisk historia (Lund
2006). I urval. 241 s.
Högberg, Staffan Stockholms historia 2 (1981). I urval. Ca. 100 s.
Skönlitteratur (valfri utgåva)
Tema: Arbete/arbetslöshet
Ahlin, Lars Tåbb med Manifestet (1947) I urval. Ca. 60 s.
Eriksson, Allan Grönska min gränd (1941/1949) I urval. Ca. 15 s.
Fridell, Folke Död mans hand (1946/1947) I urval. Ca. 55 s.
Hamberg, Maria På väg till natten: noveller (2002) I urval. Ca. 55 s.
Kallenberg, Lena Coola krogen: roman byggd på verkliga händelser i Stockholms
restaurangvärld (2005) I urval. Ca. 75 s.
Walfridsson, Willy Slavar: en bok om ungdom i nöd (1933) I urval. Ca. 50 s.
Värnlund, Rudolf Vandrare till intet (1926/1956) I urval. Ca. 40 s.
Tema: Företagande, spekulationsvågor och finansiella krascher
Engström, Albert”Kristid” i Medan det jäser (1918) I urval. Ca. 7.
Fagerberg, Sven Det vitmålade hjärtat (1966) I urval. Ca. 45 s.
Lagercrantz, David Stjärnfall (2008) I urval. Ca. 40 s.
Nilsson Piraten, Fritiof ”Millionären" i Millionären och andra historier (1965) I urval. Ca. 30
s.
Sjöberg, Birger Kvartetten som sprängdes (1980) I urval. Ca. 55 s.
Thorén, Fritz Att vinna hela världen (1943) I urval. Ca. 150 s.
Wägner, Elin ”Det hemlighetsfulla kuvertet” i Tiotalet: Lyrik och prosa i urval av Daniel
Hjort (1964) I urval. Ca. 13 s.
Tema: Land och stad
15
Browallius, Irja Ut ur lustgården (1963) I urval. Ca. 50 s.
Falkås, Gunnar Gökhult (1942) I urval. Ca. 40 s.
Fogelström, Per Anders I en förvandlad stad (1966) I urval. Ca. 75 s.
Fogelström, Per Anders Stad i världen (1968) I urval. Ca. 75 s.
Gustavsson, Anita Räntegaloppen (1984) I urval. Ca. 60 s.
Lo-Johansson, Ivar Statarna (”Kyss handen, trälinna”, ”Brev från en kogubbe”,
”Bostadsinspektionen”, ”Godset Dywad”) (1936-37/1989) I urval. Ca.30 s.
Salje, Sven Edvin På dessa skuldror (1942/1953) I urval. Ca. 75 s.
Tema: Motsättningar och sociala grupper, välfärd och konsumtion
Bergman, Hjalmar Chefen fru Ingeborg (1924/1944) I urval. Ca. 37 s.
Boye, Karin Astarte (1931) I urval. Ca. 45 s.
Ekelöf, Maja Rapport från en skurhink (1970) I urval. Ca. 60 s.
Jönson, Johan Efter arbetsschema (2008) I urval. Ca. 15 s.
Siewerts, Sigfrid Varuhuset (1916/1972) I urval. Ca. 30 s.
Wrede, Brita Tränaren Marie (Bonnier 1935) I urval. Ca. 15 s.
Wägner, Elin Kvarteret Oron: en Stockholmshistoria (1919/1976) I urval. Ca.13 s.
Åkesson, Sonja ”Äktenskapsfrågan” ["Vara vit mans slav"] i Husfrid (1963) I urval. Ca. 3 s.
Ytterligare fack- och skönlitterära texter om cirka 200 sidor kan tillkomma.
16
Författarbeskrivningar
Ahlin, Lars (1915-1946) föddes och växte upp i Sundsvall. Han var yngst i en syskonskara
om sju. När Ahlin var tre år flyttade familjen till Stockholm. Föräldrarna separerade när
modern lämnade familjen och det var de äldsta döttrarna som tog hand om familjen, då fadern
var handelsresande och ofta borta från hemmet. Fadern gifte senare om sig och familjen
flyttade tillbaka till Sundsvall när Ahlin var sju år. Ahlin var självlärd men hade även gått på
Ålsta folkhögskola. Ahlin debuterade 1943 med Tåbb och Manifestet och betraktas som en av
de stora berättarna under 1940-talet och därefter. Min död är min (1945), Jungfrun i det gröna
(1947), Kanelbiten (1953) är andra verk. Efter romanen Bark och löv (1961) producerade han
dock ingenting under drygt 20 år. Han gjorde en uppmärksammad återkomst med Sjätte
munnen (1985), Din livsfrukt (1987) och De sotarna! De sotarna! (1990), den sistnämnda fick
Augustpriset. Ahlin fick flera priser, bland andra Svenska Dagbladets litteraturpris 1944,
Litteraturfrämjandets stora romanpris 1966, Aniara-priset 1983, Svenska Akademiens
nordiska pris 1995. Han blev hedersdoktor vid Umeå universitet 1969.
Lars Ahlin-sällskapet finns på: http://www.larsahlinsallskapet.se/
Bergman, Hjalmar (1883-1931) föddes och växte upp i Örebro. Fadern var kamrer i Örebro
sparbank. Bergman har kallats en borgerlighetens verklighetsskildrare med tanke på
motivvalet. Av regionen runt Örebro skapade han området ”Bergslagen” med ”Wadköping”
som medelpunkt dit han förlade många av de släktkrönikor han skrev. Han lät även flera av
romanfigurerna återkomma i olika böcker. Bland de kanske mest kända verken är Hans nåds
testamente (1910), Markurells i Wadköping (1920), som ursprungligen skrevs för radion,
Farmor och vår herre (1921), Swedenhielms (1925). Bergman arbetade även med
regissörerna Mauritz Stiller och Victor Sjöström och skrev flera filmmanus. Hans
författarskap har karaktäriserats som den första modernistiska romankonsten.
Hjalmar Bergman-samfundet finns på
http://hjalmarbergman.blogspot.com/2007/01/hjalmar-bergmansamfundet.html
Boye, Karin (1900-1940) föddes i Göteborg. Båda föräldrarna hade en välbärgad
tjänstemannabakgrund och när Boye var 9 år flyttade familjen till Stockholm där fadern fått
en ny anställning. Hon hade två yngre bröder och när Boye var tonåring flyttade familjen till
en villa i Huddinge. Efter studentexamen och folkskollärarinneexamen studerade hon vid
Uppsala universitet och tog 1928 en filosofisk ämbetsmannaexamen vid Stockholms
högskola. 1927 blev Boye medlem av den socialistiska tidskriften Clartés redaktion, och 1931
invald i samfundet De Nio. Från tidigt 1930-tal började Boye leva öppet homosexuellt; under
en period då detta fortfarande var kriminaliserat. Boye begick självmord 1940.
Hon debuterade 1922 med diktsamlingen Moln. Den första romanen, Astarte, fick 1931
ett pris i en nordisk romanpristävling. Den mest kända dikten av Boye är sannolikt ”Ja, visst
gör det ont när knoppar brister”, och bland de mest kända romanerna märks Kris, en
självbiografisk roman, och Kallocain.
Karin Boye-sällskapet finns på http://www.karinboye.se
17
Browallius, Irja (1901-1968) föddes i Helsingfors. Hennes far var skådespelaren Carl
Browallius. Hon studerade medicin vid Karolinska institutet, därefter konst och tog
småskollärarinneexamen 1927. Hon arbetade som lärare i Svennevad 1927-37. Hon
debuterade 1934 med Vid byvägar och älgstigar, en novellsamling. Hennes romaner skildrar
ofta bondemiljöer i Närke. I Josef gipsmakare (1935) skildrar Browallius morfaderns och
moderns liv vid Skinnarviksberget.
Hon var medlem av de De nios samfund 1941-49. Hon fick De Nios stora pris 1952
samt Doblougska priset 1962.
Ekelöf, Maja (1918-1989) föddes i Karlskoga där hon också levde hela sitt liv. Hon arbetade
som städerska och gjorde författardebut när hon vann Rabén & Sjögrens romantävling 1970
med den delvis självbiografiska Rapport från en skurhink. Boken skrevs i dagboksformat och
varvade berättelser från det egna livet som ensamstående fembarnsmor och städerska med
samhällskritik. Boken trycktes i sex upplagor under det första utgivningsåret. Hon
brevväxlade med fången Tony Rosendal och deras brevväxling gavs ut 1972, Brev. Hon skrev
också i KFLM(r)s partiorgan Proletären.
Eklöf fick Ivar-Lo-priset 1987.
Eriksson, Allan (1916-1963) föddes i Göteborg. Båda föräldrarna arbetade till sjöss, och
Eriksson växte upp i ett fosterhem i Vänersborg. Han slutade skolan efter ett år i gymnasiet.
Han var tidigt politiskt aktiv, men blev utesluten ur SAP på grund av sina socialistiska åsikter.
Därefter var han övertygad kommunist men aldrig ansluten. 1933-1938 arbetade han till sjöss
och hade därefter ett flertal arbeten och var dessutom också bostadslös.
Eriksson debuterade 1942 med Grönska min gränd om arbetslösheten i 1930-talets Sverige
och boken kom ut i en andra upplaga redan under det första året. Andra romaner är Mårten
Blidman, socialdemokrat (1945) och den delvis självbiografiska Vägen vi byggde (1946).
Farväl till paradiset (1954) filmatiserades 1963 och hette då Adam och Eva med bland andra
Per Myhrberg och Margareta Krook i rollerna.
Fagerberg, Sven (1918-2006) föddes i Nässjö där han också växte upp. Han utbildade sig till
civilingenjör och arbetade vid Electrolux 1943-65. Han var senare också skribent i Dagens
Nyheter och Svenska Dagbladet. Han vann en essäpristävling 1950 och debuterade som
romanförfattare 1957 med Höknatt. Kostymbalen kom 1961 och inspirerades av
företagsmiljön, så också Det vitmålade hjärtat 1966. Den senare boken filmatiserades och
hette då Made in Sweden, med bland andra Per Myhrberg, Lena Granhagen och Max von
Sydow. Under sina sista år drabbades Fagerberg av en muskelsjukdom och skriver om tiden
på långvården i den självbiografiska Pelagius som kom 1998.
Fagerberg fick bland annat BMF-plaketten 1966 och blev hedersdoktor vid filosofiska
fakulteten vid Linköpings universitet 1977.
Falkås, Gunnar (1903-1973) föddes på en gård i Västergötland, en gård som han övertog i
början av 1930-talet och drev ända in på 1960-talet. Som jordbrukare tog han aktiv del i
18
föreningsliv och ekonomisk samverkan. Han började tidigt skriva och slog igenom 1942 med
romanen Gökhult. Därefter skrev han inte bara romaner utan också skådespel för radio. Han
skildrar den moderna bondetillvaron i de flesta av sina romaner, bland annat i Kolchosdalen
(1949) som kritiserar rationaliseringen av jordbruket. Falkås skrev också flera historiska
romaner, bland annat Vitormen (1943) och Regnbågsdalen (1951) samt en bred skildring av
knallarnas epok i tre romaner: Knallepåsen (1967), Knalle och vävare (1969) och Den siste
knallen (1972).
Fogelström, Per Anders (1917-1998) var född och uppvuxen på Södermalm i Stockholm.
Fadern utvandrade till USA och återkom aldrig, Fogelström växte upp med sin ensamstående
mamma. Han arbetade bland annat som journalist på Folket i Bild. Under 1940-talet skrev han
samtidsromaner om ungdomar på Söder, bland andra Sommaren med Monika (1951) som
också filmatiserades. Han är kanske mest känd för sina historiska romansviter om Stockholm
som inleddes med Mina drömmars stad om industrialismens genombrott. Fogelström skrev
senare även romansviten som inleddes med Vävarnas barn och som utspelade sig i 1700talets Stockholm. Fogelströms samling av stockholmiana, cirka 80 hyllmeter, finns nu på
Stockholms stadsmuseum.
Fridell, Folke (1904-1985) föddes i Lagan, pappan var skräddare och indelt soldat och
modern tog hemsömnad. Fridell var yngst av tolv syskon. Modern läst högt för syskonen om
kvällarna ur biblioteksböcker men skoltiden var besvärlig för Fridell. Han började som 13åring att arbeta vid Lagans textilfabrik och fortsatte med det fram till 1946.
Han var aktiv inom syndikalisterna, kooperationen och godtemplarna på hemorten, och
skrev också i syndikalisternas Arbetaren. Fridell debuterade 1945 med Tack för mig –
grottekvarn! på syndikalisternas förlag Federativ. Med romanen Död mans hand (1946) fick
Fridell sitt genombrott och han lämnade arbetet på textilfabriken för att skriva på heltid.
Förutom att skriva om arbetarnas villkor handlade hans senare böcker även om
glesbygdsproblem och ungdomsbrottslighet.
Gustavsson, Anita (f. 1945) växte upp som enda barnet i en diverseaffär i Västergötland.
Hon tog studentexamen på latinlinjen och gifte sig med en lantbrukare och arbetade på
gården. 1978 kom debutromanen Jens som handlade om familjevård. Lantbrukstrilogin
Testamentet, Räntegaloppen och Uppbrottet gavs ut på Lts förlag 1983-85 och det som
berättas i böckerna var delvis självupplevt. Gustavsson har också en stor produktion av barnoch ungdomsböcker.
Hamberg, Maria (f. 1954) växte upp på ett småbrukarhem i Ångermanland. Hon har bland
annat arbetat som svetsare, järnverksarbetare och lastbilsmontör på Scania. Hon debuterade
2002 med novellsamlingen På väg mot natten. 2004 kom Några gjorde hålen (tillsammans
med konstnären och gruvarbetaren Roine Jansson) baserad på intervjuer med kvinnor inom
industrin. Greklandssommaren kom 2008 och är Hambergs första roman.
Fick Fem Unga-stipendiet från Föreningen Arbetarskrivare (1999).
19
Jönson, Johan (f. 1966) född och uppvuxen i Sundsvall. Flyttade till Stockholm 1990.
Började arbeta som dräng vid tretton års ålder, arbetade inom industrin samt vård- och
psykiatrisektorn. Debuterade med Som samplingsdikter 1992 och större delen av hans
produktion handlar om arbetet. Hans 800-sidiga dikt Efter arbetsschema gavs ut 2008 och
fick mycket uppmärksamhet. Skriver också för teatern.
Fick Aftonbladets litteraturpris 2008 och nominerades för Efter arbetsschema till
Nordiska rådets pris samma år.
Kallenberg, Lena (f. 1950) föddes och växte upp i Stockholm i en arbetarfamilj. Familjen
läste mycket. Hon är utbildad lärare och har arbetat som bl a städerska och servitris. Hon
debuterade med en serie naturböcker för barn, där fakta blandas med sagor och myter.
Kallenberg har även skrivit historiska ungdomsromaner, som t ex Apelsinflickan (1997). År
2005 kom Coola krogen baserad vad hon delvis själv upplevde när hon arbetade som servitris
och gjorde undersökningar för boken inom restaurangbranschen.
Fick Upplands landstings kulturstipendium och LO:s kulturpris.Se även
http://lenakallenberg.utrymmet.com/
Lagercrantz, David (f. 1962) växte upp i Solna och Drottningholm. Fadern var Olof
Lagercrantz, känd som författare, kritiker och chefredaktör för Dagens Nyheter. David
Lagercrantz är utbildad journalist och har arbetat på Expressen. Han har skrivit två biografier
över äventyraren Göran Kropp och uppfinnaren Håkan Lans. Han har också skrivit flera
romaner, men fick sitt större publika genombrott med boken Syndafall i Wilmslow (2009).
Se även http://www.davidlagercrantz.se/
Lo-Johansson, Ivar (1901-1990) föddes på Hammersta-Häringe fideikommiss i Ösmo
utanför Stockholm i en arrendatorsfamilj. Han gick ut folkskolan och 1911 flyttade familjen
till ett egnahem i Djurgårdsgrind. Lo-Johansson arbetade bland annat som stensättare,
lantarbetare, skogsarbetare, expressbud, brevbärare, gårdfarihandlare. Han gick även på
Tungelsta folkhögskola i två omgångar. Lo-Johansson ville tidigt bli författare eller journalist
och gjorde under slutet av 1920-talet flera reportageresor utomlands och började skriva. Han
debuterade 1927 med Vagabondliv i Frankrike. Perioden 1933-43 kallas statarepoken i hans
författarskap och omfattar böcker som bland andra God natt jord (1933), Statarna (1936-37)
och Bara en mor (1939). Flera av Lo-Johansson böcker har också filmatiserats. I enlighet med
hans testamente instiftades Ivar Lo-Johanssons personliga pris.
Lo-Johansson fick flera priser, bl a Litteraturfrämjandets stora pris 1953, Nordiska
rådets litteraturpris 1979 och han blev hedersdoktor vid Uppsala universitet 1964.
Ivar Lo – sällskapet finns på http://goto.glocalnet.net/ivarlo/
Nilsson Piraten, Fritiof (1895-1972) föddes och växte upp i Vollsjö i Skåne. Fadern var
stins. Nilsson Piraten relegerades från läroverket i Ystad och arbetade därefter som
lantbruksarbetare och gick till sjöss. Han tog emellertid studentexamen som privatist. Han
utbildade sig till jurist vid Lunds universitet och arbetade på advokatbyrå i Stockholm och
20
Tranås perioden 1919-1931. Flyttade senare till Göteborg. Han debuterade 1932 med Bombi
Bitt och jag som blev en stor succé och efter romanen Bock i Örtagård (1933) arbetade han
heltid som författare. Flera av hans böcker filmatiserades.Inskriptionen på hans gravsten är
välkänd: ”Här under är askan av en man som hade vanan att skjuta allt till morgondagen.
Dock bättrades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 jan. 1972.”
Nilsson Piraten fick bl a De Nios stora pris 1949 och Gustaf Fröding-stipendiet 1957.
Fritiof Nilsson Piraten-sällskapet finns på http://www.piratensallskapet.se/
Salje, Sven Edvin (1914-1998) var född i Jämshög i Blekinge. Vid faderns död när han var
16 år fick han arbete i en lanthandel där han arbetade i tio år. Han arbetade även som
trädgårdsarbetare och fabriksarbetare. Han skrev ett flertal böcker, varav fyra filmatiserades:
På dessa skuldror 1942 (filmatiserades 1948), Vingslag i natten 1948 (filmatiserades 1953),
Människors rike 1944 (filmatiserades 1949) och Den söker icke sitt (filmatiserades som Tarps
Elin 1956). Hans böcker är översatta till minst tio språk.
Salje skrev flera romansviter: om familjen Loväng i Motorpa (På dessa skuldror, 1942,
Människors rike, 1944. Den söker icke sitt, 1953. Lågan i kvällen, 1971, Hem till havet,
1973), en trilogi om snapphanetiden och försvenskningen av Blekinge och Skåne samt två
böcker om Dane Wendt. Bland de fristående romanerna kan nämnas Genom lindens krona,
1987. Boken har utnämnts till en av Saljes bästa.
Salje blev agronomie hedersdoktor 1989 vid Sveriges lantbruksuniversitet, Ultuna.
Saljesällskapet finns på http://www.salje.com/
Siwertz, Sigfrid (1882-1970) föddes och växte upp i Stockholm. Fadern var kassadirektör.
Siwerts studerade i Uppsala och tog kandidatexamen 1904. Han debuterade med
diktsamlingen ”Gatans drömmar” 1905, och novelldebuten med ”Margot” 1906 mottogs väl.
Siwerts vistades också i Paris under en period. Han var författare på heltid och har en
omfattande produktion. Flera romaner blev uppmärksammade och flera har också filmats eller
blivit tv-serier. ”Pojkboken” Mälarpirater (1911) har filmatiserats tre gånger, och Selambs
(1920), om de fem syskonen som bryts ned av girighet, blev tv-serie 1979.
Siwerts var medlem av Svenska akademien 1932-1970. Han fick De Nios stora pris
1927 och Bellmanspriset 1946.
Sjöberg, Birger (1885-1929) föddes i Vänersborg som en av tre bröder. Föräldrarna
drev en klädaffär och hade det relativt gott ställt. 1898 slog affären igen, föräldrarna gjorde
konkurs. Sjöberg hade ingen framgång i läroverket, men fick plats som lärling i en fotoaffär.
Han levde ett år i Stockholm och arbetade som guldsmedslärling och bodbiträde innan han
återvände till Vänersborg. Han arbetade senare på Stockholms dagblad som journalist, och
fick därefter arbete på Helsingborgs-Posten. 1921 flyttade han till Ramlösa. Han debuterade
1922 med Fridas bok, och romandebuten Kvartetten som sprängdes kom 1924. Både
diktsamlingen och romanen blev stora succéer, den senare filmatiserades 1950 med bland
andra Jarl Kulle i rollerna, och blev tv-serie 1962 och 1973. 1926 kom Kriser och kransar
som fick ett sämre mottagande. Han dog i lunginflammation och efterlämnade mängder med
utkast till diktsamlingar som publicerats postumt.
21
Fick De Nios stora pris 1929. Birger Sjöberg-sällskapet finns på
http://www.birger.tamburen.com/
Thorén, Fritz (1899-1950) föddes i Stockholm. Fadern var disponent. Thorén tog
studentexamen i Stockholm och blev 1925 filosofie licentiat och 1930 filosofie doktor i kemi
vid Stockholms högskola. Han arbetade som lärare i Stockholm och vid Solbacka läroverk.
1937-1944 var han lektor vid Umeå folkskoleseminarium och lämnade sedan undervisningen
för att skriva på heltid. Han skrev först under pseudonymen Fredrik Thomas, men senare
under sitt eget namn. Han debuterade 1936 med romanen En son (under pseudonym). Andra
romaner är Herre med portfölj (1942), Att vinna hela världen (1943) och Jag orimlige (1947).
Walfridsson, Willy (1904-1968) föddes i Bärfendals socken utanför Göteborg under fattiga
omständigheter. Han hade i ungdomen flera olika yrken: springpojke, trumslagare (vid
Bohusläns regemente), kafémusiker och journalist. Han debuterade 1933 med Luffarliv på
svenska landsvägar och samma år utkom även Slavar: en bok om ungdom i nöd. I sina böcker
skildrar Walfridsson arbetslöshet och arbetsvillkor under tidigt 1900-tal. Han har en
omfattande produktion och behandlar i flera böcker luffarlivet. Walfridsson har även skrivit
bygdehistorier under pseudonymen Pelle i Ryet, samt författat teaterpjäser för ungdom.
Wrede, Brita (1894-1973) var dotter till friherre Karl-August Wrede af Elimä och h.h.
Gertrud Maria von Rettig. Gifte sig 1917 med den svenske friherren Fabian Ernst Henrik
Wrede af Elimä som var kommendörkapten. Wrede var aktiv som både filmproducent och
författare och debuterade 1935 med Tränaren Marie. Bland andra titlar märks Rumänien i
ofredens år (1944) och ungdomsboken Ungdom i fält (1942).
Wägner, Elin (1882-1949) föddes i Rösås i Kronoberg. Fadern var filosofie doktor och rektor
vid Helsingborgs högre allmänna läroverk, modern var prästdotter. Efter sju års flickskola
arbetade hon en tid som skrivbiträde åt fadern. 1903 fick hon journalistplats på HelsingborgsPosten och skrev noveller signerade Cafour. 1907 arbetade hon på Iduns redaktion och
därefter på Dagens Nyheter. Sina noveller samlade hon i debutboken Från det jordiska
museet (1907). Norrtullsligan (1908) om lågavlönade kontorister publicerades först också
som tidningsnoveller. Sina erfarenheter från tidningslivet använder hon i boken Pennskaftet
(1910). Wägner har en omfattande litterär produktion men är också minst lika
uppmärksammad för sitt engagemang i kvinnors rösträtt och i fredsarbete. Hon var med och
grundade Rädda barnen 1919.
Blev ledamot av Samfundet De Nio 1937 och invald i Svenska akademien 1944. Elin
Wägner-sällskapet finns på http://www.elinwagner.se/
Värnlund, Rudolf (1900-1945) föddes och växte upp i Stockholm tillsammans med två
syskon och en ensamstående mor i Södermalms fattigaste arbetarkvarter. Modern arbetade på
tobaksfabrik och familjen flyttade mellan nödbostäder och proletärkåkar. Som 11-åring fick
Värnlund arbete efter skolan på en kartongfabrik och började aldrig i läroverket. Han gick
senare i typograflära och arbetade 1917-1920 som tryckeribiträde på Dagens Nyheter. Han
22
tillbringade tid i Spanien men återvände till Sverige och ägnade sig från 1922 helt åt att
skriva. Värnlund var aktiv inom vänsterrörelsen och skrev även i tidskriften Brand. Han
debuterade år 1924 med novellsamlingen Döda människor. Värnlund har en omfattande
produktion, men hans genombrott kom först med Den heliga familjen (1932) och den första
kritikerframgången med Man bygger hus (1938) som getts ut i flera nyutgåvor. Han skrev
även filmmanus. Han dog i en brandolycka.
Åkesson, Sonja (1926-1977) föddes i Buttle på Gotland och växte upp på Gotland. Fadern
var stins. Efter sju år i folkskola arbetade hon bland annat som servitris och telefonist och
affärsbiträde. Hon flyttade till Stockholm 1951 och ett av hennes barn dör senare i leukemi.
Hon debuterade 1957 med diktsamlingen Situationer men fick sitt stora genombrott 1963 med
diktsamlingen Husfrid som kritiserade samtidens kvinnosyn. Hon blev mycket uppskattad av
den tidiga kvinnorörelsen. Hon var också verksam som bildkonstnär och skrev även för
teatern, samt musiktexter. Åkesson avled i levercancer.
Sonja Åkesson-sällskapet finns på: http://www.sonjaakesson.se/
Kompletterande läsanvisningar
Birger Sjöberg, Kvartetten som sprängdes
Del I
1. A-strängen springer – ett dåligt förebud: Från och med ett stycke som börjar ”Medan herr
Olsén brann för affärer, dyrkade hans fru musik” till slutet.
2. Karl Ludvigs tre förhinder: Från och med stycket som börjar ”En enda gång hade Cello
förvånats eller skakats av en upplysning rörande Karl Ludvigs yviga släktträd” och till slutet.
3. Kvartetten och Triangeln: Från början och till ett stycke som börjar ”Den fine gamle
läroverksläraren kom verkligen tillbaka”.
5. Fattig på mynt, piastrar och rikedom, men rik på kärlek: Från och med stycket som börjar
”I Första fiolens stora rum, från vilket han hade utsikt över en grupp frostiga träd” och till ett
stycke som börjar ”Ja, men kärleken, jag menar …, avbröt Cello.”
9. Pastorn: Hela.
11. Feberdrömmar: Hela.
16. Tant Klara: Ungefär första hela sidan fram till ett stycke som börjar ”Den soffa, på vilken
den lycklige mannen drömde”.
21. Svart mässa: Hela.
24. Illusionistens sista nummer: Hela.
26. Tre lättsinniga barns vandring till skolan: Hela.
Del II
41. Andra fiolen under klubban – men: Från och med stycket som börjar ”Svart som en natt
kom Cello upp till Karl Ludvigs dubblett på eftermiddagen” och till slutet.
41. Julklockor och Jultomten: Från början och till ett stycke som börjar ”Klockornas klang
sökte liksom söva vemodet och saknaden i alla hjärtan”.
57. Botgöraren: Hela.
23
Sven-Edvin Salje, På dessa skuldror
Utgåva 1942/1953
I ett kapitel som börjar ”När Kjell vaknar är Simon redan uppe och ute” startar läsningen med
stycke som inleds med ”De talade om byn, denna by som inte har någon annan utfartsväg än
en dålig skogsväg” och fram till ”Andreasson har en nykalvad ko som diar sig själv”. Nästa
läsinslag omfattar hela det kapitel som börjar ”Kjell kör potatisjorden och gör den i ordning
för vinterrågen”. Sedan fortsätter den med ett kapitel som inleds med ”Kjell får svar på sin
annons” och därefter med det kapitel som börjar ”Ibland om nätterna, då Kjell kommer
mittför skolhuset, stannar han och lyss”. Därefter följer läsning av det kapitel som börjar med
”En lördagseftermiddag prövas kvarnen” fram till stycke som inleds med ”Då Kjell kommer
hem, sitter Janne vid köksbordet och dricker kaffe”. Nästa läsavsnitt omfattar två kapitel i
följd. Ett som börjar ”Kjell skulle ha kört i väg till läkaren framme i kyrkbyn i går kväll” och
ett som inleds med ”Vinterdagarna går”. Därefter följer ett kapitel som inleds med ”Alltsedan
i fjol vinter, då byn under flera dagar var isolerad från samhället” och ett som börjar ”Socknen
har anslagit femton tusen kronor till Motorpavägen”. I ett kapitel som startar med ”Den första
bil som kommer till Lovängs är en stor gul lastbil” läses texten fram till stycket som inleds
med ”Då Kjell och Andreasson kommer ut på gatan igen, skils de åt”. Det sista kapitel som
läses börjar ”På lördagseftermiddagen börjar bouppteckningen”.
Utgåva 1978 (något förkortad)
Läsningen startar i kapitel 3 med stycke som inleds med ”De talade om byn, denna by som
inte har någon annan utfartsväg än en dålig skogsväg” och fram till ”Andreasson har en
nykalvad ko som diar sig själv” och fortsätter med kapitel 5, 12, 15 och 17, fram till stycke
som inleds med ”Då Kjell kommer hem, sitter Janne vid köksbordet och dricker kaffe”. Den
fortsätter sedan med kapitel 18, 21, 22, 24, 27 och 35.
24