Transcript Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning
Utbildningens namn:
Specialistutbildning för undersköterskor i äldres
hälsa och ohälsa
Ansvarig utbildningsanordnare:
Sundsvalls kommun, Komvux
Omfattning, poäng:
200
Studieort:
Sundsvall
Studieform:
Distans
Studietakt:
Deltid 50%
Diarienummer:
YH 2013/2022
Ansökningsnummer:
201313910
Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: YH 2013/2022
Utskriftsdatum: 2014-02-28
Yh
Faktauppgifter
Utbildningens namn
Specialistutbildning för undersköterskor i äldres hälsa och ohälsa
Ansvarig utbildningsanordnare
Sundsvalls kommun, Komvux
Organisationsnummer
212000-2411
Postadress och besöksadress
Postadress
Organisation:
Adress:
Postnr/ort
Sundsvalls kommun, Komvux
Sundsvalls kommun
85185 Sundsvall
Besöksadress
Adress:
Postnr/ort
Lasarettsvägen 19
85185 Sundsvall
Webbadress, telefonnummer och e-postadress
Telefon
Hemsida
E-post
060194700
www.vuxenutbildningen.org
{Uppgift saknas}
Sida 1 (13)
Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: YH 2013/2022
Utskriftsdatum: 2014-02-28
Yh
Utbildningsplan
Utbildningen
Examen och examenskrav
Examensbeteckning
Utbildningen ger yrkeshögskoleexamen
Examensbenämning
Yrkeshögskoleexamen Specialistutbildning för undersköterskor i äldres hälsa och ohälsa
Utbildningens mål
Yrkesroller
Yrkesroll 1:
Specialistutbildad undersköterska
Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om
- åldrandet i ett historiskt och samhälleligt perspektiv
- äldres livsvillkor ur ett fysiskt, psykologiskt, socialt och existentiellt perspektiv
- äldre utifrån ett etniskt, kulturellt och genus perspektiv
- ett salutogent förhållningssätt
- åldersrelaterade sjukdomar, symtom och behandlingar samt läkemedels påverkan på äldre
- demenssjukdomar, psykiatriska sjukdomstillstånd och ohälsa hos äldre, dess orsaker, symtom
behandlingar och omvårdnad
- funktionsbevarande vård och omsorg med betoning på kostens betydelse, munvård, aktiviteter,
hjälpmedel och miljöaspekter
- etik och människosyn samt personcentrerad vård- och omsorg
- vård och omsorg i livets slutskede samt palliativ vårdfilosofi
- lagar och föreskrifter samt dokumentation med avseende på vård och omsorg av äldre
- kommunikation i teori och praktik
- metoder och modeller för handledning av personal, anhöriga och vårdtagare.
Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att
- tillämpa ett funktionsbevarande förhållningssätt och förstå den åldrande personens fysiologiska,
sociala och psykologiska förändringar och bidra till att stärka den äldres identitet utifrån fördjupade
kunskaper om den åldrande individen
- utveckla och tillämpa ett salutogent förhållningssätt i syfte att stödja den äldres förmåga till
självbestämmande och delaktighet
- arbeta förebyggande och åtgärdande mot fysisk och psykisk ohälsa och med tonvikt på fall,
konfusion, undernäring, smärta och social isolering
- arbeta utifrån rådande lagstiftning inom yrkesområdet och vara väl förtrogen med innebörden av
värdegrund och personcentrerat förhållningssätt
- stödja, kommunicera och samverka med anhöriga, vårdtagare och medarbetare på ett
Sida 2 (13)
Yh
Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: YH 2013/2022
Utskriftsdatum: 2014-02-28
professionellt sätt
- leda och bidra till kompetensutveckling i arbetsgruppen genom ett lärande och reflekterande
förhållningssätt
- göra etiska överväganden i mötet och i samtalen med den äldre och närstående
- möjliggöra en värdig död.
Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att
- initiera till ett salutogent synsätt i vård och omsorg av äldre
- arbeta utifrån ett hälso- och funktionsbevarande synsätt och självständigt utvärdera
funktionsbevarande aktiviteter inom vård och omsorg
- planera, bedöma och agera självständigt i olika omvårdnadssituationer med utgångspunkt från
medveten värdegrund och etik
- kommunicera och dokumentera arbetsprocesser
- utveckla och bedriva lokala förändringsarbeten
- samverka med och leda arbetskamrater, närstående och vårdtagare i ett lösningsfokuserat och
kreativt förhållningssätt
- arbeta i specialteam inom verksamhetsområdet
- reflektera över sin personliga yrkesutveckling och självkännedom i möten med människor
- inse sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Undervisning på engelska
Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska
Kursöversikt
Obligatoriska kurser
Kurs
Examensarbete
Hälsofrämjande och funktionsbevarande vård...
Idén om det goda livet i den äldres perspe...
Lärande i arbetslivet i vård och omsorg
Ledarskap, kommunikation och pedagogik
LIA-Lärande i arbetet inom psykiatrisk vår...
Palliativ vård och omsorg i livets slutske...
Psykisk ohälsa och demenssjukdomar hos den...
Somatiska sjukdomstillstånd hos den äldre ...
Synen på åldrande utifrån ett gerontologis...
Poäng
20
25
20
10
25
10
10
30
20
30
Summa:
200
Valbara kurser
{Det finns inga valbara kurser}
Sida 3 (13)
Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: YH 2013/2022
Utskriftsdatum: 2014-02-28
Yh
Kurser
Utbildningen har 10 huvudmoment/delkurs(er).
Kursens namn:
Kurstyp:
Valbar:
Yh-poäng:
Beskrivning:
Examensarbete
Examensarbete
Nej
20
Syftet med examinationsarbete är att ge den studerande möjlighet att fördjupa sig i
något ämnesområde av betydelse för utbildningen. Arbetet ska förena och omsätta
teoretiska kunskaper med omsorgspraktiken. Den studerande ska även tillägna sig
ett vetenskapligt förhållningssätt för att kunna ta del av aktuell forskning och på sikt
medverka i olika förändringsarbeten.
Kursens namn:
Kurstyp:
Valbar:
Yh-poäng:
Beskrivning:
Hälsofrämjande och funktionsbevarande vård och omsorg
Standard
Nej
25
Kursen syftar till att utveckla hälsofrämjande och förebyggande idéer och strategier
i den äldres liv. Faktorer som matens betydelse, aktiviteter, meningsfull tillvaro,
utifrån den enskildes behov och önskningar är viktiga delar i kursen. Kursen ska
även ge fördjupade kunskaper om miljöns betydelse funktionellt, socialt, estetiskt
och trygghetsskapande. Vidare ska studerande tillägna sig kunskaper om vikten av
god mun- och fotvård samt kognitiva och tekniska hjälpmedel för att främja
säkerhet och förebygga olyckor och skador.
Kursens namn:
Kurstyp:
Valbar:
Yh-poäng:
Beskrivning:
Idén om det goda livet i den äldres perspektiv
Standard
Nej
20
Kursen avser att utveckla de studerandes förmåga att omsätta etik, människosyn,
lagstiftning med värdegrundsfrågor i centrum och dokumentation, för det dagliga
arbetet. I kursen ingår även att diskutera andlighet och åldrande samt existentiella
frågor. Begrepp som autonomi, värdighet, delaktighet och personcentrerad vård
och omsorg blir centrala begrepp i kursen.
Kursens namn:
Kurstyp:
Valbar:
Yh-poäng:
Beskrivning:
Lärande i arbetslivet i vård och omsorg
LIA
Nej
10
Lärande i arbetslivet syftar till att omsätta teoretiska kunskaper i det praktiska
arbetet. Fokus i lärandet ligger på studerandes förmåga att träna handledning och
förmedla kunskaper till kollegor samt samtala med vårdtagare och anhöriga.
Studerande ska även träna sig att observera patient/vårdtagare samt ge förslag på
olika omvårdnadsåtgärder i det praktiska arbetet.
Kursens namn:
Kurstyp:
Valbar:
Yh-poäng:
Ledarskap, kommunikation och pedagogik
Standard
Nej
25
Sida 4 (13)
Yh
Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: YH 2013/2022
Utskriftsdatum: 2014-02-28
Beskrivning:
Kursen ska ge fördjupade kunskaper om kommunikationsteorier, pedagogiska
modeller och handledningsstrategier. Kursen ska utveckla studerandes kunskaper
och förmåga att leda reflektionsgrupper, internt och externt. Kursen ska även ge
fördjupade kunskaper om det lärande samtalet som process och teknik. Ett
entreprenöriellt förhållningssätt ska utvecklas. Den studerande ska utveckla
förmåga att informera, vägleda, vårdtagare, anhöriga, medarbetare och nyanställd
personal.
Kursens namn:
Kurstyp:
Valbar:
Yh-poäng:
Beskrivning:
LIA-Lärande i arbetet inom psykiatrisk vård
LIA
Nej
10
Lärande i arbetslivet ska utveckla de studerandes kunskaper och färdigheter inom
psykiatrisk vård och omsorg. Kursen ska även utveckla studerandes förståelse för
vårdkedjans betydelse ur ett individ och samhällsperspektiv.
Kursens namn:
Kurstyp:
Valbar:
Yh-poäng:
Beskrivning:
Palliativ vård och omsorg i livets slutskede
Standard
Nej
10
Kursens intention är att studerande ska utveckla sitt förhållningssätt till att förbättra
livskvalitén för vårdtagare och deras anhöriga genom att förebygga och lindra
lidandet genom sin förmåga att vara uppmärksam på smärta och andra fysiska,
psykosociala och andliga problem som kan uppkomma i samband med livshotande
sjukdom och i livets slutskede
Kursens namn:
Kurstyp:
Valbar:
Yh-poäng:
Beskrivning:
Psykisk ohälsa och demenssjukdomar hos den äldre
Standard
Nej
30
Kursen ska ge fördjupade kunskaper om olika psykiska störningar och tillstånd hos
den äldre och om omvårdnad samt olika behandlingsmetoder. Kursen ska även ge
kunskap om olika demenssjukdomar, förhållningssätt och omvårdnad runt den
enskilde individen. Vidare ska kursen ge fördjupad kunskap och förståelse för
miljöns betydelse och organisationens inverkan på individen. Kursen ska även
utveckla studerandes förståelse och kunskap om rollen som anhörig och deras
upplevda livssituation. Slutligen ska kursen ge en ökad kunskap om
beteendestörningar och psykiska symtom vid demens och tänkbara
omvårdnadsåtgärder.samt rådande lagstiftning inom området.
Kursens namn:
Kurstyp:
Valbar:
Yh-poäng:
Beskrivning:
Somatiska sjukdomstillstånd hos den äldre människan
Standard
Nej
20
Kursen behandlar åldersrelaterade sjukdomar i kroppens olika organ samt
multisjuklighet hos den äldre. I kursen ingår även en fördjupning om vanliga
läkemedel och deras effekt och biverkningar. Vidare ger kursen kunskaper om
omvårdnad och rehabilitering riktat mot respektive sjukdomstillstånd. Kursen ska
resultera i förmåga till kvalificerad omvårdnad runt den äldre samt skicklighet i att
bedöma och kommunicera förändringar till andra professioner.
Kursens namn:
Kurstyp:
Valbar:
Yh-poäng:
Synen på åldrande utifrån ett gerontologiskt perspektiv
Standard
Nej
30
Sida 5 (13)
Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: YH 2013/2022
Utskriftsdatum: 2014-02-28
Yh
Beskrivning:
Kursen avhandlar åldrandet utifrån ett historiskt, socialpsykologiskt och biologiskt
perspektiv. Kursen ska ge fördjupade kunskaper och utveckla de studerandes
kunskaper om åldrandet som process. Begrepp som identitet och människans inre
styrka blir centrala. Vidare ska kursen ge fördjupade kunskaper om äldre utifrån
genus- etnicitet- och kulturella perspektiv. Kursen ska bidra till att främja ett
salutogent förhållningssätt och ge kunskap om hur omsorgsarbetet kan stärka den
enskildes känsla av sammanhang.
Tillgodoräknande
Rutiner vid tillgodoräknande
När de studerande önskar tillgodoräkna sig delar av utbildningen kommer en metod som
syftar till att synliggöra faktakunskaper, praktiskt kunnande samt den praktiska klokheten att
användas. En studerande kan få tillgodoräkna sig tidigare utbildning, yrkesverksamhet eller andra
erfarenheter, om de kunskaper, färdigheter och kompetenser som åberopas har sådan beskaffenhet
och sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den aktuella utbildningen. En översiktlig och
fördjupad kartläggning sker utifrån nedanstående:
• Formella meriter, intyg och betyg värderas.
• Självskattning och bedömning av såväl specifika som generella kompetenser genomförs.
• Samtal med utbildningsledaren eller annan representant för ämnesområdet.
• Praktisk validering/ yrkesbedömning på arbetsplats kan genomföras.
Specifika kompetenser värderas, sammanfattas och dokumenteras utifrån avsedd kurs och
delmål/ betygskriterier. Dokumentationen kan leda till ett intyg eller betyg. Utbildningsledaren
ansvarar för att ledningsgruppen får det underlag de behöver för att pröva frågan om
tillgodoräknande.
Undervisning i svenska med yrkesinriktning
Svenska kommer att erbjudas i form av en orienteringskurs runt skriftlig och muntlig framställan.
Även medicinsk terminologi kommer att ingå i kursen. Kursen blir en förberedelse till kunskaper i
dokumentation, rapportskrivning och avsnittet om kommunikation, om behov föreligger hos
studerande.
Orienteringskursen är tänkt att planeras så att den går parallellt i starten med övrig utbildning.
Sida 6 (13)
Yh
Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: YH 2013/2022
Utskriftsdatum: 2014-02-28
Tillträde till utbildning
Tillträde
Behörighet till yrkeshögskolan
I 3 kap 1 § förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop
med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS
2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som
1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal
vuxenutbildning,
2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1,
3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till
motsvarande utbildning, eller
4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av
någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har
fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan
eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till
yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst 2 250
gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för
tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig.
Särskilda förkunskaper
Krav på särskilda förkunskaper
Omvårdnadsprogrammet eller motsvarande utbildning samt 2 års yrkeserfarenhet heltid inom
området. Godkända betyg i svenska A och engelska A eller Sv1/ Sva 1 och engelska 5 eller
motsvarande.
Särskilda förkunskaper - motivering
Studerande ska efter genomgången specialistutbildning kunna fungera som handledare, rådgivare,
kunskapsförmedlare och utvecklare. För att arbeta som specialistundersköterska ska man vara
välförtrogen med yrkets komplexitet. Den förvärvade praktiska erfarenheten byggs på med teorier
som i sin tur gör den studerande successivt beredd att fungera i en ny roll. För att tillgodogöra sig en
specialistutbildning bör man därför ha tidigare erfarenhet inom verksamhetsområdet.
Språkkunskaper i svenska och engelska motiveras utifrån att studerande ska ha en utvecklande roll
och dokumentera förändringsarbete och följa aktuell forskning.
Sida 7 (13)
Yh
Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: YH 2013/2022
Utskriftsdatum: 2014-02-28
Fastställande av behörighet
Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen
Alla ansökningar scannas in och registreras vid ankomst. Därefter kontrolleras de avseende
behörighet. I första hand kontrolleras betyg och intyg. Resultatet av bedömningen dokumenteras i
vår databas. Där anges också utifrån vilken behörighetsparagraf den sökande anses behörig eller ej
behörig. Generellt gäller för alla behörighetskategorier: Om någon handling i ansökan saknas som
krävs för att fastställa behörighetskraven för YH-studier (eller särskilda förkunskaper) underättas den
sökande per telefon och har då en vecka på sig att inkomma med kompletteringar. Om den sökande
har praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet anser sig behörig till
utbildningen ska den kontakta utbildningsanordnaren för att inleda en process för att fastställa
behörighet. Behörighetsbedömning utförs av studie- och yrkesvägledare tillsammans med
utbildningsledaren.
Reell kompetens
I den mån merithandlingar saknas, men den sökande vill åberopa reell kompetens, kallas denne till
behörighetsprövning i Sundsvall. Utifrån vilken reell kompetens sökande åberopar kan det handla
om både skriftliga och muntliga prov som genomförs under ledning av utbildningsledaren. De
prövningar som görs av behörighet, och resultaten av prövningarna, dokumenteras skriftligt och
biläggs med det förslag om godkännande, eller icke-godkännande, av behörighet som föreslås av
utbildningsledningen.
Urvalsgrunder och urvalsprocess
Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval
göras bland samtliga behöriga sökande.
Urvalsgrunder
Betyg
Medelmeritvärdet beräknas enligt högskoleverkets beräkningsregler
Enligt IG-MVG skalan IG= 0 p; G= 10 p; VG = 15 p; MVG =20 p.
Enligt A-F skalan F = 0; E = 10; D = 12,5; C = 15; B = 17,5; A = 20.
Enligt 1-5 skalan= enligt VHS omvandlingstabell
Folkhögskolebetyg enligt förordning.
Yrkeserfarenhet
Yrkeslivserfarenhet - tid
Meritpoäng med 0,1 poäng/heltidsmånad, maximalt 6 poäng = 5 år) inom yrkesområdet.
Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen
Samtliga ansökningar registreras vid ankomst. Om antalet sökande är fler än antalet tillgängliga
platser kommer urvalet att ske enligt följande:
1. Betyg
2. Yrkeslivserfarenhet - tid
Därefter sker en sammantagen bedömning av de två faktorerna yrkeserfarenhet och betyg.
Inför antagningen till utbildningen ansvarar utbildningsledaren/Syv för att antagningsunderlaget
Sida 8 (13)
Yh
Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: YH 2013/2022
Utskriftsdatum: 2014-02-28
förarbetas och presenterar underlaget för beslutande ledningsgrupp. Utbildningens ledningsgrupp
fattar beslut om antagningen. Urvalsprocessen dokumenteras och protokollförs. Resultatet arkiveras
hos utbildningsanordnaren.
Bilagor från urvalspunkterna 1 - 2 ovan bifogas ansökan.
Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation
Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare
{Uppgift saknas}
Utbildningens upplägg
Utbildningens upplägg och organisation
Branschens kravprofil på medarbetare är en hög ämnesteoretisk kompetens men
även kompetenser som initiativförmåga, problemlösningsförmåga, samarbetsförmåga,
förmåga till självständigt arbete och ett entreprenöriellt synsätt. För att den studerande ska
utveckla dessa kompetenser är det pedagogiska upplägget till stor del ett problembaserat
lärande där vi arbetar med verklighetsförankrade uppgifter för att stimulera elevaktiviteten.
Lärarledda lektioner varvas med föreläsningar, grupparbeten, studiebesök, egna studier och
projektarbeten.
Vid introduktion påbörjas ett löpande arbete med de studerande för att medvetandegöra
deras personliga styrkor och utvecklingsområden. För att underlätta för de studerande att
klara sina studier ska de bli medvetena om bl a inlärningsstil, studieteknik, motivation och sina
personlighetsprofiler.
Samtliga kurser har liknande systematiska arbetssätt vilket innebär att studenten får kursplan med
mål, innehåll och betygskriterier och studiehandledning med en övergripande beskrivning av
kursens mål och intention. Dessutom finns i studiehandledningen information om arbetsuppgifter,
litteratur, planering, kommunikation, examination och aktuella deadlines.
Schema erhålles vid kursstart.
Löpande kommunikation med föreläsare, utbildningsledare och rektor erbjuds.
Arbete med studerande i behov av ytterligare pedagogiskt stöd
De studerande som har ytterligare behov av stöd i genomförandet av studierna kan ges möjlighet till
individuell handledning. Visuella och auditiva hjälpmedel kan komplettera den skrivna texten.
I de fall examinationen är skriftlig kan den vid behov utföras muntligt.
En orienteringskurs anordnas i skriftlig och muntlig framställan i de fall studerande har behov att
stärka det kommunikativa språket.
Utbildningens upplägg vid distans
Utbildningen kommer att bedrivas i form av distansstudier på halvfart, vilket innebär möjligheter till
arbete och därmed direkt omsättning och reflektion av nya kunskaper. Den pedagogiska tanken är
att den studerandes yrkeserfarenheter och kompetens är utgångspunkten för fördjupat
kunskapsinhämtande. Distansstudier innebär att den studerande är aktiv och tar ansvar för
studiernas genomförande. Varje studerande har en individuell studieplan som innefattar egna mål
med studierna. Studerande ska under utbildningen utveckla sin kreativa och problemlösande
Sida 9 (13)
Yh
Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: YH 2013/2022
Utskriftsdatum: 2014-02-28
förmåga. Studierna kommer att varvas med fysiska träffar, mentorskap via telefon och lärplattform
och individuell handledning. Särskilda webbplatser kommer att upprättas för att möjliggöra
kommunikation mellan studerande och lärare. På webbplatsen kommer arbetsuppgifter och
studiematerial samt artiklar relevanta för kursen att läggas ut.
Varje delkurs inleds med fysisk träff där diskuteras mål med kursen, hur målen ska uppnås och hur
målen eller kunskaperna ska examineras. Studiehandledningar formuleras till varje delkurs för att
underlätta struktur och organisation av studierna.
Varje delkurs kommer att starta med 2-3 dagars teori på studieorten. Studerande informeras om
mål för delkursen och kommande arbetsuppgifter. Examinations former diskuteras och fastslås .
Mellan de fysiska träffarna studerar man enligt studieplanen och genomför uppgifter kopplade till det
praktiska arbetet. Lärare förväntas svara på e-post från studerande inom två dagar. Kurser som
löper över längre tid har en fysisk träff i mitten av kursen och en avslutande träff för uppföljning och
någon form av examination. Alla fysiska träffar är obligatoriska. Har studerande ej närvarat på
obligatoriska träffar krävs inlämning av arbetsuppgifter kopplade till genomgånget avsnitt.
Antal fysiska och obligatoriska träffar vid distans
40
Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen
Ledningsgruppen innehåller personer från arbetslivet och blir en garant för att utbildningen har
arbetslivsanknytning. Personer från arbetslivets verksamheter bidrar med sin kunskap i form av
gästföreläsningar. Studerandes arbetsplatser blir en viktig kunskapsbas genom att kunna knyta
samman nyvunna kunskaper och direkt tillämpa/pröva i vårdverkligheten.
Studerande kommer att bearbeta arbetsuppgifter som direkt anknyter till situationer och relationer i
det praktiska arbetet.
Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna
Utbildningen kommer att innehålla två Lia-perioder. Inför praktiken diskuteras vilka mål delkursen
ska uppfylla. Studerande formulerar även egna mål för Lia i syfte att träna och utveckla sin
pedagogiska och kommunikativa förmåga. Lia-perioderna ligger i mitten och i slutet av utbildningen.
Praktiken i slutet av utbildningen ger möjlighet till att träna sig i sin nya arbetsroll och testa sina
teoretiska kunskaper. Studerande tar själv kontakt med sin handledare och presenterar sina mål
med praktiken. Under Lia-perioden kommer studerande att föra dagbok och förbereds innan
praktiken inför detta moment. Dagboken redovisas därefter efter praktikens slut.
Utbildningsledaren eller annan lärare kommer att vara kontaktperson mellan Lia-plats och
studerande för att säkerställa att studerande uppnår de uppsatta målen under den praktiska
utbildningen. Lärande i arbetslivet ska göras på annan arbetsplats än den studerande har i sitt
ordinarie arbete.
Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser
Den studerandes behov av Lia-plats kommer att diskuteras utifrån erfarenhet och önskemål.
Vuxenutbildningen har väl upparbetade kontakter och kontinuerliga möten med verksamheter om
praktikplatser. Har studerande önskemål om Lia-plats på annat ställe än utbildningsorten kommer
utbildningsledaren att knyta kontakter med tänkbara platser på dessa orter.
De studerande kommer att ha en handledare knuten till sig.
Alla handledare i äldreomsorgen som kommer att ta emot studerande kommer att erbjudas en
handledarutbildning på en-två dagar innan Lia startar. Utbildningsledaren eller annan lärare kommer
även att vara i kontakt med Lia-handledarna.
Sida 10 (13)
Yh
Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: YH 2013/2022
Utskriftsdatum: 2014-02-28
Metoder för kunskapskontroll
Den pedagoiska tanken är att studentens yrkeserfarenhet och kompetens är utgångspunkt för
det forsatta lärandet. Kunskapskontrollen kommer att kopplas till studentens egen
lärandeprocess och ska kunna erbjudas utifrån indiviuella behov. Den skolförlagda delen av
utbildningen kommer att kunna följas upp genom muntliga, skriftliga eller praktiska
examinationer. Vid underkänt resultat sker omtentamen/komplettering av arbeten inom tre veckor
efter att kursen avslutats. Lia-kursen examineras genom trepartssamtal där handledare, studerande
samt lärare kommunicerar de konkretiserade kursmålen och betygskriterierna inför, under och i
samband med Lia-kursens avslut. Beslut om betygsnivå är utbildningsanordnadens lärares ansvar.
Betygskriterier och betygskrav
Utgångspunkt för bedömning och betygssättning av den studerande är de mål och
betygskriterar som fastställts för de i utbildningen ingående kurserna. Betygskriterierna och
deras konkretiseringar tas fram i samverkan mellan utbildningsanordnaren och
verksamhetsansvariga i de olika yrkesområden samt representant från Mittuniversitetet.
Utbildningsledaren ansvarar för att undervisande personal och handledare är väl förtrogna
med kursmål, betygskriterier och dessas konkretisering. Detta för att säkerställa en likvärdig
bedömning.
Bedömning av studentens studieprestationer kommer att ske kontinuerligt under utbildningen i
form av arbetsuppgifter, muntliga och skriftliga prov och redovisningar, seminarier och projekt
med indiviuell och /eller gruppexamination. Kursen i praktisk utbildning (Lia) kommer Liahandledaren att tillsammans med utbildningsanordnarens lärare bedöma den studerandes
kunskaper i relation till kursmål och läraren fastställer därefter betyget.
Entreprenörskap i utbildningen
Vi tillämpar ett verklighetsanknutet problembaserat lärande för att vidareutveckla de studerandes
förmågor, kompetenser och förhållningssätt att lösa problem, tänka nytt, planera sitt arbete, ta
ansvar och samverka med andra och omsätta detta i ekonomiska, sociala och kulturella
sammanhang.
Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar
4 tim/vecka per studerande
Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar
2 tim/vecka per studerande
Sida 11 (13)
Yh
Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: YH 2013/2022
Utskriftsdatum: 2014-02-28
Kvalitetsarbete
Kvalitetssäkring av utbildningen
Utvärderingsfasen
Kvalitetsmål
• Gällande styrdokument, inklusive utbildningsplanen, skall efterlevas så att de studerandes
rättssäkerhet garanteras.
• Utbildningens kurser ska vara relevanta för att den studerande ska få de kunskaper,
färdigheter och kompetenser som krävs för yrkesrollen.
• Undervisningen ska vara av god kvalitet.
• De studerande ska uppnå goda resultat.
• De studerande ska i hög utsträckning få arbete efter genomförd utbildning.
• De studerande ska känna trygghet i sin utbildning.
Planeringen av utbildningen utgår från kvalitetsmålen. Gällande styrdokument, inklusive
utbildningsplanen ska följas. Att kurserna genomförs enligt planering är ett ansvar för
utbildningsanordnaren och utbildningsledaren. Utbildningsanordnaren ansvarar för att en
gång per år utföra en övergripande kvalitetsgranskning utifrån kvalitetsmålen. I denna
utvärdering granskas att utbildningen följer gällande styrdokument. Ledningsgruppen är
ansvarig för att kurserna är relevanta för yrkesrollen. Ledamöter i ledningsgruppen ska
kontinuerligt hålla sig informerade om förhållanden i yrkeslivet som bör påverka innehållet i
utbildningens olika kurser. Att undervisningen och övriga delar av utbildningen håller god
kvalitet kontrolleras genom skriftliga utvärderingar efter varje kurs. I dessa utvärderingar får
också de studerande ge sin syn på den psykosociala miljön. Sammanställning görs av
utbildningsledaren. De studerandes resultat följs genom att varje kurs examineras utifrån
kursmålen och sammanställning av resultatet presenteras för ledningsgruppen. Arbetet i
ledningsgruppen dokumenteras genom protokoll. Utbildningsledaren sammanställer en
rapport till varje ledningsgrupp utifrån kvalitetsmålen. I övrigt dokumenteras arbetet i de
dokument som blir resultatet av utvärderingarna. Ett halvår efter avslutad utbildning görs en
uppföljning med de studerande för att följa upp utbildningens effekter för den enskilde
studerande.
Översyn
Om granskningen av utbildningen i förhållande till styrdokument och utbildningsplan visar att
åtgärder behöver vidtas är det utbildningsanordnaren som är ansvarig att åtgärder vidtas. Det
operativa ansvaret för detta ligger på utbildningsledaren. Är det åtgärder som måste beslutas
av ledningsgruppen redovisar utbildningsledaren vilka åtgärder som behöver vidtas och
ledningsgruppen fattar beslut. Om ledningsgruppen finner att kurser eller innehåll bör justeras
utifrån förhållanden i yrkeslivet så kan den besluta om förändringar i kursplanerna.
Utbildningsledaren är ansvarig för att utifrån sammanställning och analys av
kursutvärderingarna vidta de åtgärder som krävs för att utbildningen ska hålla en god kvalitet.
Utbildningsledaren ansvarar också för löpande avstämningar med klassen. Syftet är att
snabbt kunna åtgärda eventuella kvalitetsbrister. Om sammanställningen av de studerandes resultat
inte är som förväntat analyserar utbildningsledaren detta tillsammans med
ledningsgruppen och utifrån detta vidta relevanta åtgärder. Om många av de studerande inte
får arbete efter genomförd utbildning analyseras detta utifrån utbildningens innehåll,
konjunktur, marknadsföring m.m. Utifrån detta tas beslut om åtgärder.
Sida 12 (13)
Yh
Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: YH 2013/2022
Utskriftsdatum: 2014-02-28
Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning
Utbildningen genomförs med en utbildningsledare i centrum. Ytterst ansvarig för utbildningen
och uppdragsgivare åt utbildningsledaren är ledningen för utbildningsanordnaren.
Utbildningsledaren utses i god tid innan utbildningens start för att hinna med all den planering
som krävs. Utbildningsledaren har en mycket central roll som ledare och
genomförare av utbildningen. Utbildningsledaren har ansvar för utbildningens praktiska
genomförande och har dessutom till uppgift att utveckla utbildningen både vad det gäller form
och innehåll. All verksamhet inom organisationen följs upp kontinuerligt och utvärderingar
görs regelbundet för att garantera en god och likvärdig kvalitet. Det övergripande ansvaret för
kvalitetsarbetet ligger hos utbildningsanordnarens ledning. Utbildningsledaren är operativt
ansvarig för kvalitetsarbetet. Ledningen för utbildningsanordnaren tillgodoser att
utbildningsledarens och ledningsgruppens behov av support inom marknadsföring,
administration, ekonomi, IT, lokaler och stöd i rekrytering av undervisande personal,
tillgodoses.
Studerandeinflytande
En studeranderepresentant, med suppleant, utses av studerandegruppen och ska ingå i
ledningsgruppen och föra klassens talan både vid och mellan mötena. Studeranderepresentanten
ska återrapportera från ledningsgruppen till övriga studerande. Utbildningsledaren ansvarar för att
protokoll från ledningsgruppsmöten delges studerandegruppen.
Utbildningsledaren informerar vid kursstart om ledningsgruppens uppgift, ansvar och arbete.
Det individuella studerandeinflytandet sker via kontinuerliga samtal med utbildningsledaren
där man gemensamt diskuterar och beslutar om t. ex. planering, individuella behov samt
resurser för att nå kursmålen. Efter varje kurs sker en skriftlig utvärdering av de studenterande som
utbildningsledaren sammanställer och presenterar för ledningsgruppen. Utifrån
sammanställningen kan ledningsgrupp och utbildningsledare besluta att genomföra
förändringar i kursen till nästa utbildningsomgång eller vidta omedelbara åtgärder om det
anses nödvändigt.
Sida 13 (13)