Transcript ppgifter 1 årskurs 6

1
Tal
Mål
K
1
När eleverna studerat det här kapitlet ska de kunna:
• förstå hur vårt talsystem är uppbyggt
• använda de matematiska orden som hör ihop med
de fyra räknesätten
• storleksordna hela tal och tal i decimalform
• multiplicera och dividera med 10, 100 och 1 000
• betydelsen av milli, centi, deci och kilo
• avrunda tal
• använda enheter för längd
Ingressen
Svar till ”Fundera på och samtala om”:
• Till exempel sjuarmad ljusstake, sjutillhållarlås, Sjustjärnorna (ett annat namn
på den öppna stjärnhopen Plejaderna), Sjuhäradsbygden (Knallebygden), sju
sorters kakor, världens sju underverk (Fyrtornet på ön Faros, Zeusstatyn i templet i Olympia, kolossen på Rodhos, de hängande trädgårdarna i Babylon,
pyramiderna vid Giza, Mausoleion i Halikarnassos och Artemistemplet i
Efesos), efter sju sorger och åtta bedrövelser (efter en massa motgångar och
tråkigheter), jag är i sjunde himlen (kan man vara när man är kär).
• Du ska förlåta din fiende 491 gånger. Vilgot Sjöman gjorde en gång en film
med den titeln.
• 7 707 077
• 7,70 – 7,7 = 0
• t.ex. 7 · 7 + 7 · 7 – 7 – 7 – 7
• Ett sjumilasteg är 70 km eller 70 000 m, men den allmänna innebörden är att
det är långt. Förekommer i sagans värld som sjumilastövlar, stövlar med vars
hjälp man kan ta sjumilakliv.
• St. Ivesproblemet:
När jag var på väg till St. Ives,
mötte jag en man med sju hustrur.
Varje hustru hade sju säckar,
och i varje säck fanns sju kattor.
Varje katt hade sju kattungar.
Kattungar, kattor, säckar och hustrur.
Hur många var på väg till St. Ives?
Svar: Det var endast en (jag) som var på väg till St. Ives, alla andra var på väg
därifrån.
Ta l
11
Grunddel
Sidan 8. I vårt talsystem har vi 10 siffror och med dessa siffror kan vi göra oändligt många tal. 7 kan vara både en siffra och ett tal, men 77 är bara ett tal som
består av två siffror. Jämför gärna med bokstäver och ord. Vi har 28 bokstäver och
med dem kan vi forma oändligt många ord. Tal använder vi för att mäta någonting, de borde egentligen kallas mätetal. Vi mäter pengar i kronor, 7 kr, vi mäter
längder i meter, 77 m osv.
Det råder ofta förvirring kring begreppen siffra och tal. På nyheterna kan man
höra att dödssiffran för jordbävningen fortsätter att öka eller att arbetslöshetssiffran minskar. Det är viktigt att vi som matematiklärare använder begreppen rätt.
Det är också bra att komma ihåg att eleverna arbetar med uppgifter eller övningar
i matematikboken, det är mer sällan de räknar tal.
K
1
Sidan 9. Kunskaper om delbarhet ger eleverna en känsla för tal och dessutom är
det mycket användbart när man ska skriva bråk med en mindre nämnare. På röd
kurs i Kapitel 3 (Bråk och delar av det hela) finns delbarhetsregler även för 4, 6
och 9. Skriv några tal på tavlan och låt eleverna undersöka vilka tal de är delbara
med. Det är en enkel men uppskattad övning.
Sidan 12. Många elever har svårt med decimaler. Vi har här valt att starta med
något som de är bekanta med, tider och friidrott. Börja gärna med aktuella tider
från någon tävling som eleverna känner till. Att skriva tal i decimalform är något
som hela tiden återkommer t.ex. i bråkbegreppet, procent och enhetsomvandlingar.
Sidorna 16–17. Att multiplicera och dividera med 10 är något som är nödvändigt
för att senare kunna förstå bland annat procent. Låt eleverna arbeta med räknaren så att de själva kan upptäcka vad som händer. Regler av typ ”decimaltecknet
flyttas ett steg åt höger vid multiplikation med 10” vill vi avråda ifrån. Eleverna
blandar ihop reglerna och gör fel. Bättre är då att de uppmanas att tänka själva –
”blir talet större eller mindre när man multiplicerar med 10”, ”blir talet större
eller mindre när man dividerar med 100” osv. Poängtera att siffrorna är desamma och att de är placerade i samma ordning när man har multiplicerat eller dividerat med 10. (Arbetsblad 1:7)
Sidan 18. Syftet med sidan är att eleverna ska lära sig prefixen kilo, deci, centi
och milli. Om eleverna lär sig prefixen så kan de göra enhetsomvandlingen på
alla enheter i stället för att behöva lära om vid varje ny enhet. Poängtera att när
man säger kilometer så betyder det att man säger ”tusen meter”! Decimeter är
tiondels meter liksom deciliter är tiondels liter, osv. (Arbetsblad 1:8)
Sidan 22. Uppgift 81 är ett exempel på att man måste tänka själv och inte slaviskt
följa avrundningsreglerna.
Arbeta tillsammans
Sidan 8. Syftet med övningen är att eleverna ska inse att en siffras värde beror på
vilken position den har i talet. Övningen kan varieras genom att uppgiften
ändras så att man ska få ett så litet tal som möjligt eller att man ska göra två tal
med så liten differens som möjligt eller … (Ytterligare ett tärningsspel på Arbetsblad 1:1.)
Sidan 22. Syftet med övningen är att eleverna ska få en känsla för att behovet av
exakt räkning beror på situationen. Uppmuntra eleverna att komma med egna
förslag.
12
Ta l
Facit till Diagnosen
1 a) 235
b) 1 062
c) 12 305
s. 26–27
2 a) t.ex. 2 354
b) 5 432
c) 2 345
s. 26–27
3 a) tusental
b) ental
c) hundradel
s. 26–28
4 a) 1,5
b) 2,03
c) 7,5
s. 28–29
5 a) 50 cm
b) 27 cm
c) 7 cm
s. 32
6 a) 0,9 är större än 0,10 eftersom 9 tiondelar är större än 1 tiondel
s. 28–29
b) 0,6 är större än 0,07 eftersom 6 tiondelar är större än 7 hundradelar
K
1
c) 4,7 är större än 4,654 eftersom 7 tiondelar (700 tusendelar) är större än
654 tusendelar
7 Exempelvis 5,67 och 5,689
s. 28–29
8 1,089 1,09 1,1 1,123 2,1
s. 28–29
9 a) 32
b) 40,5
c) 575
d) 3
s. 30–31
10 a) 8,5
b) 4,375
c) 0,25
d) 0,0105
s. 30–31
11 a) 17,50 kr
b) 15,50 kr
12 a) 13 000
b) 13 500
c) 13 480
13 a) 500
b) 460
c) 456
s. 33
s. 33
d) 456,3
s. 33
Facit till kluringar
•
Kluring på engelska
När Angie frågade sin syster vilket år hon var född, svarade hennes syster,
”Summan av de två sista siffrorna är detsamma som antalet månader på ett år
och produkten av alla fyra siffror är antalet timmar under tolv dagar.” När föddes Angies syster?
Svar: Antalet månader på ett år är tolv, de två sista siffrorna kan vara 6 och 6, 7
och 5, 8 och 4 eller 9 och 3. Produkten av alla fyra siffror är 24 · 12 = 288.
Produkten av 1, 9, 8 och 4 är 288, alltså är Angies syster född 1984.
•
Ida läser…
I en bok är uppslagen alltid så att vänstersidan har jämn sidnumrering (paginering) och högersidan udda. Det ger då att uppslaget är 14 och 15.
•
En stor skål…
Varje dygn försvinner 1 liter så efter 23 dygn är skålen tom.
Blå kurs
Fler enkla övningar med fokus på tiosystemet, som det är viktig att eleverna
behärskar. Har de bristande förståelse i hur vårt sätt att räkna är uppbyggt så
leder det till svårigheter vid kommande moment.
Ta l
13
Röd kurs
Eleverna behöver inte arbeta med uppslagen i rätt ordning. På sidan 35 möter
eleverna ordet närmevärde för första gången. Uppslaget 36–37 visar på olika
talsystem i olika kulturer för att eleverna ska få perspektiv på vårt eget sätt att
räkna. För många elever kan det bli en aha-upplevelse när de förstår nollans
betydelse och innebörden av positionssystem. Att räkna i ett annat talsystem kan
leda till bättre förståelse för vårt eget. Det är bra om alla elever kan få tillfälle att
arbeta med detta, kanske i samarbete med SO-ämnet. Det finns fler övningar på
Arbetsblad 1:11. Uppslaget 38–39 handlar om primtal med en historisk anknytning.
Eratosthenes lyckades göra en beräkning av jordens omkrets redan 200 f.Kr.
Vid bilden på sidan 39 finns en fråga på hur han gjorde. Uppgiften är naturligtvis för svårt för de flesta elever, men det kanske finns någon i klassen som vill ge
sig i kast med den. För en utförligare beskrivning hänvisar vi till Olsson: ”Matematiska nedslag i historien”.
K
1
Uppslaget 40–41 låter eleverna arbeta med tal på lite kluriga sätt. Att arbeta med
tal och få känsla för tal är vad hela talkapitlet handlar om.
Utmaning
1 Exempel på
a) fattiga tal är 9 och 15
b) rika tal är 12 och 18
2 Det andra perfekta talet är 28.
Arbetsblad
Innehållsförteckning över arbetsblad och koppling till motsvarande sidor i boken.
Namn
Sid
Nivå
1:1
Poängkryss*
–
grön
1:2
Positionssystemet
8, 12–13
blå–grön
1:3
Hela tal på tallinjen
26–27
blå
1:4
Decimaltal på tallinjen
14
grön
1:5
Räkna med decimaltal
15
grön
1:6
Storleksordna tal
15
grön
1:7
Multiplicera och dividera med 10 och 100
16–17
blå–grön
1:8
Prefix
18
grön
1:9
Avrundning
21–22
blå–grön
1:10 Vilket närmevärde är bäst?
34
grön
1:11 Mer om talsystem
36–37
röd
* Baserat på Huvudräkningsspelet Plump av Ingvar O. Persson, Nämnaren 3/4
1991.
14
Ta l
Arbetsblad 1:1
Arbeta tillsammans
><
Poängkryss
Materiel: Spelplan, 3–4 tärningar och penna.
Antal deltagare: 2–4 st
K
1
Utförande: Spelare nr 1 slår alla tärningarna samtidigt. De tal som
tärningarna visar ska med hjälp av valfria räknesätt bilda ett tal.
T.ex. om man använder tre tärningar och dessa visar 1, 4 och 6 kan
det kombineras till t.ex.
1+ 4 + 6 = 11
6 – 4 +1 = 3
1+4=5
5 · 6 = 30
6·4
= 24
1
Detta tal kryssas på spelplanen.
Spelare 1 får poäng efter poängsättningsreglerna
och sedan slår spelare 2 alla tärningar osv.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
Poängsättning: Varje kryssad ruta ger 1 poäng.
31 32 33 34 35
Om rutan gränsar mot en tidigare kryssad ruta
ges ytterligare 1 poäng för varje angränsande ruta
(även diagonalt angränsande). Exemplet visar ett rutorna 9, 14 och 20 är kryssade. Om spelaren gör talet 10 får spelaren 2 poäng, om spelaren kan göra
talet 8 ger det 3 poäng och om spelaren lyckas göra talet 15 så ger det 4
poäng.
36
Spelutgång: Den spelare som fått mest poäng när man väljer att avsluta eller
när spelplanen är full vinner.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
© Matte Direkt år 7, Bonnier Utbildning och författarna
Spelare
1
Spelare
2
Spelare
3
Spelare
4
Ta l
15
Arbetsblad 1:2
Positionssystemet
l
En
ta
l
al
ta
Ti
ot
ra
nd
Hu
Tu
s
en
ta
l
l
ta
en
tu
us
ra
ot
nd
Ti
on
Hu
K
1
ilj
Skriv talen med siffror. Placera in
siffrorna i rätt position i tiosystemet.
se
nt
al
Tiosystemet
M
A
3 1 0 0 2 3
Trehundra tiotusen tjugotre
Femtusen fyrahundra fyrtioåtta
Åttatusen trehundra
Sextiotusen sjuhundra
Nittiotusen
Tre miljoner åttahundratusen
Tvåhundra fyrtiofem tusen
Sjuttonhundra
Tjugofyra tusen åttiofem
Femhundratusen tio
Sju miljoner trehundra tjugofem tusen
Två miljoner tjugo
3 tiondelar
16
la
r
r
de
de
en
Tu
s
ra
nd
Hu
de
102 hundradelar
5 hundradelar
9 tusendelar
8 tusendelar
12 tusendelar
15 tiondelar
435 tusendelar
37 tiondelar
989 tusendelar
8 hundradelar
1 005 tusendelar
15 hundradelar
2 450 tusendelar
75 hundradelar
876 hundradelar
Ta l
on
En
Ti
0, 3
Ti
ta
l
la
r
la
d
Hu ela
nd r
r
Tu a d e
se
la
r
nd
el
ar
on
ta
Skriv talen i
decimalform.
Skriv siffrorna i
rätt position.
l
Tal i decimalform
En
B
© Matte Direkt år 7, Bonnier Utbildning och författarna
Arbetsblad 1:3
Hela tal på tallinjen
Skriv rätt tal på linjen.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
▼
▼
0
▼
50
▼
▼
▼
10
▼
▼
100
▼
➤
20
▼
0
200
▼
➤
300
▼
430
490
➤
550
▼
▼
▼
100
➤
200
▼
▼
▼
1 000
➤
2 000
▼
▼
▼
16 000
17 000
▼
➤
18 000
▼
▼
50 000
➤
60 000
▼
▼
100 000
▼
➤
200 000
▼
▼
425 000
© Matte Direkt år 7, Bonnier Utbildning och författarna
K
1
➤
100
▼
0
350 000
▼
▼
➤
Ta l
17
Arbetsblad 1:4
Decimaltal på tallinjen
Skriv rätt tal på linjen.
K
1
1
▼
▼
▼
0
2
▼
▼
▼
0
1
3
▼
▼
▼
▼
▼
▼
▼
▼
▼
5,4
▼
▼
▼
▼
▼
▼
3,05
▼
▼
5,24
10
18
Ta l
5,25
▼
0,9
➤
3,06
▼
▼
▼
1
➤
➤
0,02
▼
9
▼
5,5
0,01
8
➤
2,7
▼
7
➤
0,2
2,6
6
➤
1
0,1
5
➤
2
0
4
➤
1
➤
➤
© Matte Direkt år 7, Bonnier Utbildning och författarna
Arbetsblad 1:5
Räkna med decimaltal
A
Blir svaret större eller mindre än 1?
Kryssa i rätt ruta
uppgift
1
0,3 + 0,4
2
0,6 + 0,04
3
0,8 + 0,3
4
0,25 + 0,75
5
0,55 + 0,6
6
0,35 + 0,82
7
0,06 + 0,94
8
0,8 + 0,195
9
0,45 + 0,5
10
B
mindre än 1
1
K
1
större än 1
0,32 + 0,765
Vilket är ordet?
Räkna uppgifterna 1–10 ovan. Ersätt svaren med en bokstav enligt följande:
1,17 = D 1 = E 0,7 = T
1,085 = R 1,1 = S
0,95 = A
0,995 = L
0,64 = U
1,15 = N
Skriv ned rätt bokstav vid uppgiften.
bokstav
uppgift
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
C
Räkna som huvudräkning eller med någon skriftlig metod enligt Verktygslådan.
1
a) 3,96 + 0,1 = _______
b) 1,05 – 0,1 = _______
c) 2,998 + 0,01 = _______
2
a) 13,465 – 0,1 = _______
b) 8,12 – 0,1 = _______
c) 4,24 – 0,1 = _______
3
a) 2,005 – 0,01 = _______
b) 8,23 + 0,8 = _______
c) 2,4 – 0,8 = _______
4
a) 1,23 – 0,01 = _______
b) 1,345 + 0,01 = _______
c) 5,69 + 0,01 = _______
5
a) 1,23 – 0,005 = _______
b) 7,007 – 0,7 = _______
c) 7,77 + 0,77 = _______
© Matte Direkt år 7, Bonnier Utbildning och författarna
Ta l
19
Arbetsblad 1:6
Storleksordna tal
A
Ringa in det tal som är störst och gör en ruta kring det tal som är minst.
1
7
70
700
0,7
2
7
0,7
0,07
0,77
3
7,7
7,77
7,007
7,07
4
6,2
6,3
6,31
6,123
5
5,2
5,02
5,22
5,006
6
0,231
0,123
0,321
0,132
7
3,25
3,52
5,32
5,23
8
0,1
0,09
0,109
0,11
9
1,195
1,2
1,19
1,159
10
0,059
0,59
0,095
0,95
K
1
20
B
Skriv >,<, eller = mellan talen. > betyder större än, < betyder mindre än
och = betyder lika med.
1
a) 0,4 > 0,38
b) 0,9
0,10
c) 0,09
0,1
2
a) 1,7
1,17
b) 0,1
0,10
c) 0,234
0,24
3
a) 5,246
5,2
b) 0,103
0,098
c) 2,3
2,300
4
5 tiondelar
5
4 tiondelar
6
265 tusendelar
C
Skriv talen i storleksordning, börja med det minsta.
1
3,8
2
1,09
Ta l
0,38
0,89
50 hundradelar
35 hundradelar
3,81
1,19
3 tiondelar
3,08
1,095
3,7
2,9
1,9
© Matte Direkt år 7, Bonnier Utbildning och författarna
Arbetsblad 1:7
Multiplicera och dividera med 10 och 100
Räkna ut med huvudräkning. Rätta sedan med din räknare.
1
a) 10 · 4 = _______
b) 10 · 5 = _______
c) 10 · 4,5 = _______
2
a) 3,2 · 10 = _______
b) 4,3 · 10 = _______
c) 7,8 · 10 = _______
3
a) 1,03 · 10 = _______
b) 7,05 · 10 = _______
c) 10 · 30,65 = _______
4
a) 0,34 · 10 = _______
b) 10 · 2,06 = _______
c) 20,04 · 10 = _______
5
a) 2 · 100 = _______
b) 100 · 3 = _______
c) 100 · 2,5 = _______
6
a) 4,3 · 100 = _______
b) 5,2 · 100 = _______
c) 100 · 9,8 = _______
7
a) 2,45 · 100 = _______
b) 3,02 · 100 = _______
c) 100 · 0,23 = _______
8
a) 0,23 · 100 = _______
b) 100 · 0,6 = _______
c) 0,08 · 100 = _______
9
a)
45
= _______
10
b)
62
= _______
10
c)
123
= _______
10
10
a)
1,3
= _______
10
b)
1,05
= _______
10
c)
0,8
= _______
10
11
a)
258
= _______
100
b)
132
= _______
100
c)
63
= _______
100
12
a)
58,9
= _______
100
b)
90,7
= _______
100
c)
5
= _______
100
13
a) 10 · 45 = _______
b)
45
= _______
100
c)
68
= _______
100
14
a) 8,05 · 100 = _______
b)
80,5
= _______
10
c) 0,805 · 10 = _______
15
a) 0,64 · 10 = _______
b)
6,4
= _______
10
c) 0,604 · 100 = _______
16
a)
43
= _______
100
b) 40,3 · 10 = _______
© Matte Direkt år 7, Bonnier Utbildning och författarna
c)
K
1
40,3
= _______
10
Ta l
21
Arbetsblad 1:8
Prefix
Små ord som man sätter framför en enhet kallas för prefix.
K
1
kilo – tusen 1 000
milli – tusendel, 0,001
hekto – hundra 100
centi – hundradel, 0,01
deci – tiondel, 0,1
A
Skriv det som saknas
1
a) 1 kilogram = _______ gram b) 4 kilometer = ________ meter
2
a) 5 kg = __________ g
b) 3,5 kg = __________ g
c) 0,8 kg = __________ g
3
a) 6 km = __________ m
b) 7 km = __________ m
c) 8,5 km = __________ m
4
a) 0,5 km = __________ m
b) 0,95 km = __________ m
c) 2,3 km = __________ m
5
a) 4 dl = __________ liter
b) 8 dm = __________ m
c) 3,5 dl = __________ liter
6
a) 12 dl = __________ liter
b) 67 dm = __________ m
c) 123 dm = __________ m
7
a) 5 cl = __________ liter
b) 8 cm = __________ m
c) 75 cm = __________ m
8
a) 265 cm = __________ m
b) 1 342 cm = __________ m c) 146 cl = __________ liter
9
a) 5 mm = __________ m
b) 3 mg = __________ g
c) 4 ml = __________ liter
a) 24 mm = __________ m
b) 500 mg = __________ g
c) 1 800 ml= _________ liter
10
B
22
Dra streck från I till det som betyder samma sak i II.
I
II
I
II
125 m
1,25 m
1,25 liter
0,125 liter
125 cm
12,5 cm
12,5 cl
1 250 ml
1,25 km
0,125 km
125 ml
1 250 g
125 mm
1 250 m
12,5 dl
0,0125 kg
12,5 dm
0,125 m
1,25 kg
12 500 mg
12,5 g
125 cl
Ta l
© Matte Direkt år 7, Bonnier Utbildning och författarna
Arbetsblad 1:9
Avrundning
1
Vad skall det stå i rutan ”Att betala”?
a)
b)
c)
K
1
2
Vad skall det stå i rutan ”Att betala”?
a)
3
b)
Avrunda till närmaste tusental
1 345 ≈ _______
4
10 032 ≈ _______
3 089 ≈ _______
4,35 ≈ _______
23,654 ≈ _______
102,5 ≈ _______
12,05 ≈ _______
1,23 ≈ _______
9,855 ≈ _______
2,003 ≈ _______
0,809 ≈ _______
550 ≈ _______
Avrunda till två decimaler
54,789 ≈ _______
8
201 030 ≈ _______
Avrunda till en decimal
3,19 ≈ _______
7
9 754 ≈ _______
Avrunda till närmaste hela tal
12,89 ≈ _______
6
56 789 ≈ _______
Avrunda till närmaste hundratal
3 423 ≈ _______
5
c)
81, 045 ≈ _______
Avrunda till två decimaler
a)
16.666666
≈ _______
b)
3.1415926
≈ _______
© Matte Direkt år 7, Bonnier Utbildning och författarna
c)
1.14142135
≈ _______
Ta l
23
Arbetsblad 1:10
Vilket närmevärde är bäst?
Välj det bästa alternativet. Ringa in ditt svar. Sedan ska du själv kontrollera dina svar.
1
487 + 209
600
700
650
2
883 – 636
300
250
200
3
311 + 492
700
750
800
4
33 + 51
90
80
70
5
8 + 13 + 22
30
40
70
6
79 – 32
50
40
30
7
123 · 5
600
550
500
8
10,2 · 58,6
70
600
550
9
3,9 · 51
150
200
250
10
2 425 · 2,1
4 000
5 000
6 000
11
4 911 · 4,05
16 000
18 000
20 000
12
19 · 22
200
300
400
13
298 · 17
6 000
5 500
5 000
K
1
14
499 · 6,1
300
2 500
3 000
15
21
4
3
4
5
16
602
31
15
20
25
17
10 825
11
1 000
1 100
1 200
18
285
41
6
7
8
20
25
30
40 000
50 000
60 000
19
20
98
4
201 985
5,1
Summera alla de tal du ringat in. Om du gjort rätt ska summan bli
24
Ta l
77 777
© Matte Direkt år 7, Bonnier Utbildning och författarna
Arbetsblad 1:11
Mer med talsystem
Se boken sidorna 36 – 37
Skriv med vanliga siffror
1
a) MDXV
b) LXIX
c) CDXL
d) DXIV
2
a) MMCCXX
b) CCCIX
c) MCDX
d) CLIX
K
1
Skriv med romerska siffror
3
a) 7
b) 38
c) 59
d) 94
4
a) 1 555
b) 749
c) 2 479
d) 919
Skriv med vanliga siffror
5
a)
b)
c)
d)
6
a)
b)
c)
d)
Skriv med egyptiska talsymboler
7
a) 8
b) 42
c) 189
d) 2 431
8
a) 111 111
b) 43 245
c) 402 000
d) 30 001
Skriv med vanliga siffror
9
a)
b)
c)
d)
10
a)
b)
c)
d)
Skriv med Mayafolkets talsystem
11
a) 9
b) 21
c) 63
d) 90
12
a) 135
b) 430
c) 820
d) 1 300
© Matte Direkt år 7, Bonnier Utbildning och författarna
Ta l
25