Transcript Teknisk beskrivning

Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Teknisk beskrivning
-Tapuli gruva och Kaunisvaara anrikningsverk -
Rapport
Envipros uppdragsnummer: 315 721
Upprättad: 2008-11-28
Reviderad: 2009-02-17
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Innehåll
1
ORIENTERING.............................................................................................................................................. 1
1.1
1.2
1.3
1.4
1.4.1
1.4.2
1.4.3
1.5
1.6
1.7
1.8
1.9
2
INLEDNING ............................................................................................................................................... 1
REGIONAL GEOLOGI ................................................................................................................................. 3
KVARTÄRGEOLOGI ................................................................................................................................... 5
HYDROGEOLOGI ....................................................................................................................................... 7
Gruva .................................................................................................................................................. 7
Gråbergsupplag.................................................................................................................................. 8
Sandmagasin....................................................................................................................................... 9
BERGGRUNDSGEOLOGI ............................................................................................................................ 9
TAPULI GRUVA ....................................................................................................................................... 11
KAUNISVAARA ANRIKNINGSVERK ......................................................................................................... 12
UTVECKLINGSMÖJLIGHETER .................................................................................................................. 14
HÖJD- OCH KOORDINATSYSTEM SAMT FIXPUNKTER .............................................................................. 14
GRUVBRYTNING ....................................................................................................................................... 15
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR ............................................................................................................ 15
MALMRESURS ........................................................................................................................................ 16
PLANERAD BRYTNINGSTAKT OCH PRODUKTION .................................................................................... 16
BRYTNINGSMETOD ................................................................................................................................. 17
ANLÄGGNINGSARBETEN (VALLAR, PLANER, AVVATTNING SAMT AVRYMNING AV TORV, MORÄN ETC.)
17
2.6
PRODUKTIONSMETODIK ......................................................................................................................... 17
2.6.1
Hantering av avrymningsmassor ..................................................................................................... 17
2.6.2
Dagbrott............................................................................................................................................ 20
2.6.3
Borrning............................................................................................................................................ 20
2.6.4
Sprängning........................................................................................................................................ 20
2.6.5
Lastning ............................................................................................................................................ 20
2.6.6
Transporter....................................................................................................................................... 20
2.6.7
Torv................................................................................................................................................... 21
2.6.8
Morän ............................................................................................................................................... 21
2.6.9
Gråberg............................................................................................................................................. 21
2.6.10
Malm ............................................................................................................................................ 21
3
GRÅBERG..................................................................................................................................................... 21
3.1
MATERIALKARAKTERISERING ............................................................................................................... 21
3.2
GRÅBERGSUPPLAG ................................................................................................................................. 22
3.2.1
Ballastproduktion ............................................................................................................................. 23
3.2.2
Klassificering och särhållning ......................................................................................................... 23
4
PROCESS ...................................................................................................................................................... 24
4.1
4.2
4.3
4.4
5
INFRASTRUKTUR...................................................................................................................................... 26
5.1
5.2
5.3
6
KROSSNING ............................................................................................................................................ 24
MALNING OCH ANRIKNING .................................................................................................................... 24
SLIGHANTERING ..................................................................................................................................... 25
VATTENHANTERING ............................................................................................................................... 26
VÄGAR ................................................................................................................................................... 26
PUMPLEDNINGAR ................................................................................................................................... 27
UNDERHÅLL- OCH SERVICEBYGGNADER ............................................................................................... 28
INSATSVAROR............................................................................................................................................ 28
6.1
RÅVAROR (RÅVATTEN, BERGMATERIAL, MORÄN)................................................................................. 28
ii
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
6.1.1
6.1.2
6.1.3
6.2
6.2.1
6.2.2
6.2.3
6.3
6.4
6.5
6.6
6.7
7
ANRIKNINGSSAND OCH MAGASIN .....................................................................................................33
7.1
7.2
7.3
7.4
7.5
8
ALLMÄNT ...............................................................................................................................................36
VATTENHANTERING OCH RECIPIENTER ..................................................................................................36
FLÖDESMÄNGDER ...................................................................................................................................37
VATTENHANTERING PRODUKTION...................................................................................................38
9.1
9.2
9.3
9.4
9.4.1
9.4.2
9.4.3
10
ALLMÄNT ...............................................................................................................................................33
MATERIALKARAKTERISERING ................................................................................................................33
MATERIALMÄNGDER ..............................................................................................................................33
DEPONERINGSSTRATEGI .........................................................................................................................33
SAND- OCH KLARNINGSMAGASIN ...........................................................................................................35
VATTENHANTERING, ANLÄGGNINGSFAS .......................................................................................36
8.1
8.2
8.3
9
Processvatten ....................................................................................................................................28
Bergmaterialförbrukning ..................................................................................................................29
Morän ................................................................................................................................................29
ENERGI....................................................................................................................................................30
Elenergi .............................................................................................................................................30
Diesel.................................................................................................................................................30
Eldningsolja ......................................................................................................................................30
DRICKSVATTEN ......................................................................................................................................31
SANITÄRT AVLOPPSVATTEN ...................................................................................................................31
MALKROPPAR .........................................................................................................................................31
SPRÄNGÄMNEN .......................................................................................................................................32
KEMIKALIER ...........................................................................................................................................32
ALLMÄNT ...............................................................................................................................................38
VATTENBALANS .....................................................................................................................................38
DIMENSIONERANDE FLÖDEN ..................................................................................................................39
VATTENHANTERING ...............................................................................................................................40
Gråbergsupplag ................................................................................................................................40
Industriområde..................................................................................................................................41
Råvattenledning ................................................................................................................................43
VATTENVERKSAMHET ...........................................................................................................................45
10.1
ANORDNINGAR FÖR MARKAVVATTNING ................................................................................................45
10.1.1
Markavvattning ............................................................................................................................45
10.1.2
Sandmagasin ................................................................................................................................46
10.1.3
Gråbergsupplag ...........................................................................................................................47
10.2
LÄNSHÅLLNING AV GRUVAN ..................................................................................................................48
10.3
PROCESSVATTENBASSÄNG .....................................................................................................................49
10.4
DAMM FÖR KLARNINGSMAGASIN ...........................................................................................................50
10.5
KOSTNADER ............................................................................................................................................51
10.6
KOMMENTARER ......................................................................................................................................51
11
KONTROLLER.............................................................................................................................................51
11.1
11.2
12
DAMMSÄKERHET......................................................................................................................................52
12.1
12.2
13
UTFÖRANDEKONTROLL ..........................................................................................................................51
MILJÖKONTROLLPROGRAM ....................................................................................................................52
KONSEKVENSKLASSIFICERING ...............................................................................................................52
TILLSTÅNDSKONTROLL ..........................................................................................................................52
EFTERBEHANDLING ................................................................................................................................53
13.1
13.2
13.3
13.4
13.5
13.6
GENERELLT FÖR EFTERBEHANDLING .....................................................................................................53
DAGBROTT ..............................................................................................................................................53
INDUSTRIOMRÅDE ..................................................................................................................................54
SAND- OCH KLARNINGSMAGASIN ...........................................................................................................54
PROCESSVATTENMAGASIN .....................................................................................................................54
GRÅBERGSUPPLAG .................................................................................................................................54
iii
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
13.7
13.8
13.9
13.10
13.11
14
MORÄNTÄKT .......................................................................................................................................... 55
MORÄN- OCH TORVUPPLAG ................................................................................................................... 55
SUCCESSIV EFTERBEHANDLING ............................................................................................................. 56
KONTROLL OCH ÖVERVAKNING ............................................................................................................. 56
KOSTNADER ........................................................................................................................................... 56
MILJÖKONTROLL .................................................................................................................................... 57
iiii
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Bilagor
Bilaga T1
Lokaliseringar, inkl ledningsdragning
(Karta)
Bilaga T2
Bilaga T3
Bilaga T4
Bilaga T5
Bilaga T6
Bilaga T7
Bilaga T8
Bilaga T9
Bilaga T10
Bilaga T11
Bilaga T12
Bilaga T13
Bilaga T14
Sandmagasinet – Vattenfall
Ritning
Ritning
Ritning
Processvattenmagasinet - Vattenfall
Bilaga
Vattenbalans - SWECO
Bilaga
Dimensionerande flöden
Bilaga
Utskovsdimensionering
Bilaga
Avloppsrening
Bilaga
Materialkarakterisering*
Bilaga
Avfallshanteringsplan
Bilaga
Klassificering av avfallsanläggning*
Avsättningsplan ekonomisk säkerhet** Bilaga
Bilaga
Klassificering av dammar - Vattenfall
Bilaga
Efterbehandlingsplan
Bilaga
Råvattenledning Muonio älv
iiv
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Förkortningar
AFS
DG
DN
DTU-manual
EWC-kod
KM
M1, M2, MX…
MKB
RIDAS
SFS
SGU
SM
SRVFS
T1, T2, TX…
TB
ÖD
Arbetsmiljöverkets författningssamling
Vattennivå
i
magasin
som
motsvarar
dämningsgräns
Vattennivå i magasin som motsvarar driftnivå
Drift-, tillsyns- och underhållsmanual
European Waste Catalogue
Klarningsmagasin
Bilaga till MKB numreras MX
Miljökonsekvensbeskrivning
Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet
Svensk författningssamling
Sveriges geologiska undersökning
Sandmagasin
Svenska räddningsverket författningssamling
Bilaga till TB numreras TX
Teknisk beskrivning
Vattennivå i magasin som motsvarar tillåten
överdämning
iv
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
1
Orientering
1.1
Inledning
Fyndigheten Tapuli är belägen c:a 2,5 mil nordost om Pajala centralort, Norrbottens län.
Området kring fyndigheten ligger på ca 170 m.ö.h., är flackt och karakteriseras av mycket
stora våtmarksområden. Tapuli ligger c:a 2,5 km norr om byn Kaunisvaara. Området där
fyndigheten är belägen dräneras mot norr till Aareajoki och mot sydost till Kaunisjoki.
Vattendragen inom området ingår i Natura 2000-området för Torne och Kalix älv.
Teckenförklaring
0
10
Gruvverksamhetens lokalisering
20
30
Kilometer
Översiktskartan ©Lantmäteriet, utdrag från Din Karta
Figur 1 Översiktskarta över verksamhetsområdet (blå cirkel) och Pajala närområde.
Fyndigheten är belägen i den högsta punkten inom våtmarksområdet Kokkovuoma.
Kokkovuoma är värderad till naturvärdesklass 1 och är även med i Naturvårdsverkets
myrskyddsplan
1
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Kokkovuoma ingår även i det s.k. trivsellandet för renar inom Muonio sameby och området
är angivet som ett riksintresse för rennäringen. Den skogsmark som förekommer i högre
belägna terrängavsnitt utgörs till stor del av barrblandskog med ett dominerande inslag av
karg tallskog. Området är i dessa delar till stor del påverkat av skogsbruk.
Enligt underhandsuppgifter från SGU pågår en utredning om att klassificera
Kaunisvaarafyndigheterna som riksintresse för mineralutvinning.
0
2 000
4 000
Meter
Teckenförklaring
Dagbrott
Processvattenbassäng
Dike gråberg
Klarningsmagasin
Översilningsyta
Vall dagbrott
Industriområde
Sedimenteringsbassäng
Gråbergsupplag
Sandmagasin
Vägar
Dike och vall dagbrott
Bakgrundskarta: ©Lantmäteriet, utdrag från Din Karta
Figur 2 Föreslagen lokalisering av infrastruktur vid Tapuli gruva och Kaunisvaara anrikningsverk.
Järnmalmsfyndigheterna vid Kaunisvaara upptäcktes 1918 då Palotieva, Tapuli samt Stora,
Östra och Södra Sahavaara påvisades. Under 1940-talet fann Boliden AB
Ruutijärvifyndigheten. SGU hittade senare en förskjuten malmzon i Ruutijärvi som
kallades för Blinda Ruutijärvi. Under 1958 upptäckte SGU tillsammans med prospektörer
2
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
från Johnsonbolaget1 magnetitfyndigheterna vid Karhujärvi och Suksivuoma vilka även de
är belägna inom Kaunisvaarafältet.
Under 1960-talet påbörjade SGU tillsammans med LKAB en inventering av
järnmalmsfyndigheter i Norrbotten. Geofysiska undersökningar från marken
(magnetometer och gravimetri) genomfördes över de norra delarna av Kaunisvaarafältet
med fokus på Tapuli och Stora Sahavaara. Prospekteringsborrningar vid Tapuli påbörjades
inom ramen för SGUs verksamhet 1965 och fortsatte under fem år.
Northland Resources Inc. påbörjade sin verksamhet inom området 2004 då ett antal
undersökningskoncessioner togs över från Anglo Gold Inc. Strategin för företaget är att
utveckla en långsiktig verksamhet baserad på förekommande järnmalmsfyndigheter inom
området, Pajala skölzon (PSZ2), vilken även sträcker sig in i Kolari kommun i Finland.
Totalt finns i området ett trettiotal järnmalmsfyndigheter, varav företaget hittills identifierat
Tapuli och Stora Sahavaara i Sverige samt Hannukainen i Finland som de med den största
potentialen
Företaget har under hösten 2008 erhållit bearbetningskoncession för Tapulifyndigheten och
ansöker nu hos Miljödomstolen om tillstånd enligt Miljöbalken att påbörja brytning av
fyndigheten.
1.2
Regional geologi
Tapulifyndigheten ligger i ett område med metasedimentära bergarter3. Dessa består av
kvartsiter, dolomiter, fylliter och skiffrar4 som överlagrar en grönstenslitologi5.
Magnetitfyndigheterna är belägna inom Pajala skölzon vilket är en strukturgeologisk
deformationszon som sträcker sig över 150 km och är upp till 50 km bred och markerar
gränsen mellan den Norrbottniska (väst) och Karelska (öst)kratonen6. som skär igenom
området i en sydväst-nordostlig riktning och som formar en stor del av den baltiska
skölden. Skölzonen fortsätter in i Finland där bland annat fyndigheten Hannukainen är
belägen. PSZ är ett 100 km brett system av utlöpare och förkastningar som var aktiva under
de svekofenniska orogeniska händelserna (1.91-1.81 miljarder år sedan).
1
A Johnson & Co AB i dagligt tal benämnt Johnsonkoncernen, se även
http://www.axeljohnson.se/Pages/PanelPage.aspx?id=352&epslanguage=EN
2
PSZ = Pajala skölzon
3
Paleoproterozoisk ålder dvs. bildades för ca 2,5 till 1,6 miljarder år sedan
4
Metamorfa bergarter som innehåller en stor andel skiktmineral som muskovit, biotit, klorit, talk, hornblände
och grafit
5
Bergartsserie; grönsten är en äldre benämning på olika basiska magmatiska bergarter. Grönsten består
vanligen av amfibol, klorit, epidot och albit, av vilka de tre förstnämnda mineralen ger en grönaktig färg vid
repning.
6
En kraton är en gammal och stabil del av en kontinentalplatta som överlevt sammanslagningen och
delningen av kontinenter och superkontinenter under flera hundra miljoner år. En kraton kan sträcka sig ned
till ett djup av 200 km. Kratoner återfinns vanligen i kontinenternas inre och bestod ursprungligen av
magmatiska bergarter, exempelvis granit. Under årmiljoners gång kan dessa bergarter ha genomgått
hydrotermal omvandling, och ett flöde av heta vätskor har gjort att olika malmer bildats genom en
koncentrerad mineralbildning.
3
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Figur 3 Pajala skölzon och omgivande berggrundsgeologi i Norrbotten (från 33 IGC excursion No 15, August
15th – 21st 2008). Ga betecknar bergartens ålder i miljarder år.
PSZ innehåller c:a 30 kända järnmalmsmineraliseringar och varav en del även innehåller
intressanta koppar- och guldhalter. Tapulifyndigheten är belägen vid en markant veckning i
den västra delen av zonen (Figur 4).
4
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Figur 4 Berggrundskarta över närområdet till Tapuli. Dagbrottets ungefärliga läge är markerat på kartan.
1.3
Kvartärgeologi
De lösa jordlagren i området där gruvan är belägen består huvudsakligen av torv ovanpå en
bottenmorän7. Som en konsekvens av verksamheten kommer två våtmarksområden att
direkt beröras av verksamheten;


Tapulivuoma
Kokkovuoma
I närområdet förekommer dock andra stora våtmarksområden som inte kommer att beröras,
exempelvis Savivuoma nordväst om området samt norr om Puhanenvuoma. Söder om
området påträffas Ahvenvuoma.
Byarna i området är av praktiska och byggnadstekniska skäl belägna på moränåsar och
höjder. Berg i dagen är sällsynt inom området.
En jordartskarta över närområdet redovisas i Figur 5.
7
Bottenmorän är en typ av morän. Den karaktäriseras av att vara osorterad och hårt packad. De partiklar
(sten, grus o.s.v.) som bildar bottenmoränen har transporterats i inlandsisens basala delar, vanligen en ganska
kort sträcka, och därefter avsatts och packats av isens tyngd.
5
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Sorterade jordarter förekommer i stort sett inte inom närområdet för den planerade
verksamheten. Deltaområden med sorterade jordarter förekommer på några kilometers
avstånd både väster och öster om det planerade gruvområdet.
Utifrån information från prospekteringsborrningar i anslutning till det planerade dagbrottet
är de lösa avlagringarnas mäktighet upp till 20 meter i den södra delen av det planerade
dagbrottet. Grundvattenrör har även installerats ned till berggrundens överyta i närområdet .
Vid dessa installationer varierade de lösa avlagringarnas mäktighet mellan 2,9 och 13,3
meter. Moränmäktigheten är i medeltal c:a 9 meter inom gruvområdet. Baserat på
information från prospekteringsborrning har det kunnat fastställas att moränen är av typen
siltig sandig morän. Den hydrauliska konduktiviteten är c:a 3,5x10-8 m/s.
I de övre lagren kan ibland lager av sand eller sand/siltig-sand påträffas. Vittringsprodukter
från berggrunden påträffades enbart vid installation av ett grundvattenrör, nordost om
Kaunisvaara.
Humifieringsgraden för torven i djupare lager är relativt hög (H7-H9 enligt von Posts
skala8). I de övre skikten har torven en lägre humifieringsgrad (H3-H4). Den horisontella
hydrauliska konduktiviteten för torven uppskattas vara c:a två tiopotenser högre än för den
siltiga sandiga moränen eller c:a 10-6 m/s.
Inom det område där torv skall banas av för att möjliggöra dagbrottsbrytning varierar
torvlagrets mäktighet mellan 0 m i kanten av Möylikkö och upp till c:a 5 meter som mest
med en medelmäktighet om c:a 3 meter. Torvens mäktighet inom områdena för
gråbergsupplag och sandmagasin varierar även den mellan 0 och ca 5 meter.
8
Skalan för humifieringsgrad går mellan H1 och H10 där en högre siffra anger en högre humifieringsgrad
6
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Figur 5 Kvartärgeologin i omgivningarna kring Kaunisvaara.
1.4
Hydrogeologi
I området för det planerade dagbrottet återfinns grundvattenytan mycket nära markytan. I
områden med morän i ytskiktet ligger grundvattenytan på en nivå mellan en och tre meters
djup men i topografiskt högre liggande områden ligger grundvattenytan djupare.
1.4.1 Gruva
Baserat på tillgängliga topografiska kartor har ett lokalt avrinningsområde till det planerade
dagbrottet beräknats. Dagbrottet kommer att anläggas i den högsta delen av Kokkovuomamyren. Vattendelaren mellan Aareajoki och Kaunisjoki går, enligt topografisk information,
rakt igenom det planerade dagbrottet. Genom fältarbete har man dock fått indikationer om
att merparten av gruvområdet befinner sig inom Aareajokis avrinningsområde vilket
innebär att avrinningen i huvudsak sker mot norr. Det lokala avrinningsområdets storlek
kring dagbrottet har beräknats till 1,5 km2 (Figur 6). Undersökningar tyder på att
myrområdet tar emot både grund- och ytvatten.
7
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
S i v ak k a j o k
Mu
on
i
io
äl
v en
Aareavaara
M el la
Aa
jok
re
i
a j o ki
Ka
Rässioja
un
isj o
ki
ki
Kaunisjärvi
Kaunisvaara
Teckenförklaring
0
2 000
Planerad verksamhet
4 000
6 000
8 000
Meter
Vattendrag och sjöar
Avrinningsområden
Översiktskartan ©Lantmäteriet, utdrag från Din Karta
Figur 6 Uppskattat avrinningsområde inom området för dagbrottet skall ligga. Den streckade blå respektive
den gröna linjen indikerar ytvattendelare baserat på topografisk information från kartmaterial respektive
topografiska tolkningar vid fältbesök.
I samband med att dagbrottet etableras övergår området från att i huvudsak vara ett
utflödesområde till att bli ett infiltrationsområde. Mängden infiltrationsvatten som kommer
att behöva pumpas ut ur gruvan har beräknats utifrån information om berggrunden,
bedömningar av sprickförekomst samt litteraturdata (Bilaga M12).
1.4.2 Gråbergsupplag
Inom området för gråbergsupplaget finns en ytvattendelare. I normala fall följer
grundvattnets flödesmönster den lokala topografin. Det ungefärliga läget för
ytvattendelaren redovisas i Figur 7. Grundvatten rinner således både mot söder (i den södra
delen) samt från nordväst mot nordöst till öst på den norra halvan.
I samband med att deponering av gråberg påbörjas samt att produktionen förbereds kommer
uppsamlande diken och en processvattenbassäng att anläggas i den södra delen.
8
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Figur 7 Grundvattenavrinning i området.
1.4.3 Sandmagasin
För sandmagasinet är huvudsakligen beläget inom ett avrinningsområde som avvattnar
österut mot Kaunisjoki (Figur 7). I sydvästra delen ligger den delvis inom ytvattendelare
som avvattnar mot Kaunisjärvi. En ytvattendelare finns vidare strax norr om magasinet.
1.5
Berggrundsgeologi
Magnetitfyndigheten förekommer som relativt kontinuerliga magnetitförande linser eller
band omslutna av skarn9 med lägre magnetithalt. Linserna är stratigrafiskt belägna mellan
en kvartsit-fyllitenhet i hängväggen och en mäktig dolomithorisont i liggväggen. De
magnetitförande zonerna varierar mellan några få meter till över 100 meters mäktighet. De
9
Skarn, beteckning på kristallint silikat som åtföljer järn- och sulfidmalmerna.
9
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
kan följas från södra Tapuli till norra Palotieva, en sträcka på c:a 3 km. Zonerna avbryts här
och var av förkastningar. Förutom sedimentära och vulkaniska bergarter förekommer även
brant stupande diabaser inom området.
Figur 8 Geologisk karta över Tapuli. Svart färg visar magnetitförekomster.
Mineraliseringen vid Tapuli består av magnetit, med vissa spår av kopparkis. Svavelkis och
magnetkis förekommer i hela fyndigheten. En svavelkishaltig lins finns definierad i
Centrala Tapuli. Med undantag av denna lins, har mineraliseringen i Centrala Tapuli ett
mycket lågt svavelinnehåll. Kopparhalterna är relativt låga även i de sulfidrikare zonerna,
upp till ett par hundra mg/kg (<0,02 %).
Merparten av mineraliseringen uppträder som en breccia10 med oregelbundna band, ådror
och körtlar av magnetit, tillsammans med en varierande mängd aktinolit ± biotit breccia.
Moderbergarten är oftast klinopyroxen-tremolitskarn, men lokalt påträffas även
dolomitmarmor. Band med delvis massivt magnetitskarn förekommer med en mäktighet
som varierar från 1 m till över 100 m. Vissa av de magnetitrikare banden omsluts av svagt
mineraliserad breccia. Magnetitskarnet har visats kunna innehålla så mycket som 80
volymprocent magnetit.
10
Breccia kan vara tektonisk eller vulkanisk; tektoniska breccior bildas vid förkastningar och överskjutningar
genom mekanisk sönderbrytning av berggrunden, så att större eller mindre kantiga bitar uppkommer, vilka
sammankittats av kvarts, kalkspat o d; vulkaniska breccior är tuffer, som nästan uteslutande består av kantiga
bergartsbitar.
10
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
De huvudsakliga gråbergsmineralen är klinopyroxen och amfiboler. Lokalt, i synnerhet
inom det rikaste magnetitskarnet, är serpentin det dominerande gråbergsmineralet. Övriga
mineral är biotit, klorit, kalkspat11 och apatit.
Skarn-magnetitzonerna i Tapuli uppträder som undulerande linser som i stort följer den
veckade berggrunden. Tolkning av markgeofysiska kartor från SGU antyder dock att
zonerna avsnörs av ett flertal, relativt brant stående förkastningar. Några av dessa
förkastningar har kunnat verifieras genom Northlands borrningar.
Centrala Tapuli har blivit kartlagd genom borrningar till c:a 300 m djup och
mineraliseringen består av kontinuerliga magnetitband med mäktighet överstigande 10 m
och upp till mer än 100 m. Mineraliseringen är generellt öppen mot djupet både i Centrala
Tapuli och i de andra delarna av fyndigheten.
Historiskt har järnmalmsmineraliseringen i Tapuli tolkats som ett exempel på en större
grupp av magnetitdominerade, Ca-Mg- och Mg-silikat-skarnomslutna fyndigheter som
förekommer inom den baltiska skölden och särskilt i Kiruna-Pajalaområdet i norra Sverige.
Dessa så kallade skarnjärnmalmsfyndigheter uppfattades tidigare som metamorfa
bildningar. I samband med Northlands undersökning av Hannukainenfyndigheten i Kolari
kunde man fastställa att dessa förekomster tillhörde så kallade IOCG- förekomster (Iron
Oxide-Copper-Gold). Förekomster av denna typ är ofta relaterade till stortektoniska zoner
såsom Pajala skölzon12. Tapulifyndigheten är belägen på västra flanken av denna. Den
innehåller dock inte några koppar- eller guldmineraliseringar i motsats till flera förekomster
i Finland, däribland Hannukainen.
1.6
Tapuli gruva
Centrala Tapuli är den ekonomiskt viktigaste mineraliseringen med avseende på volym,
halt och kontinuitet. Mineraliseringen stupar mellan 45° och 60° mot nordväst eller västnordväst. Malmen kommer att brytas i dagbrott, efter det att området avvattnats och
överliggande torv och morän avbanats. Slutligt djup på dagbrottet beräknas utifrån
tillgänglig information och rådande förutsättningar bli ca 360 m. Den största malmmängden
kommer att brytas i ett nära nog cirkulärt dagbrott med en diameter på ca 900 m, med en
smalare och grundare utlöpare i riktning mot nordost. Dagbrottets totala längd blir c:a
2 300 m.
11
12
Kalkspat = Kalcit = CaCO3
Pajala Shear Zone = PSZ, Pajala skölzon
11
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Palotieva
Norra
Centrala
Södra
Figur 9 Malmkropparnas läge inom Tapuliområdet.
Malmen krossas i en primärkross och transporteras till anrikningsverket med en
bandtransportör. I anslutning till krossen kan tidvis mellanlagring ske av bruten malm.
Järnhalten i bruten malm kommer att variera mellan gränshalten (cut-off), för närvarande
bedömd till ca 15 % Fe, och upp till maximal halt, ca 45 % Fe. Eftersom jämn produktion
av slig är nödvändig, både med tanke på sligtransportplanering och leveranssäkerhet från
hamn, kommer malmtonnaget in till anrikningsverk att variera beroende på i vilka
positioner malmbrytning sker.
För att frilägga malmen bryts ovanliggande gråberg i den utsträckning som erfordras för att
erhålla stabila slänter. Gråberget bryts löpande i takt med malmbrytningen. I vissa skeden
av verksamheten utvidgas dagbrottet i så kallade omtag, då nya brytningsområden för
gråberg öppnas. Detta innebär att mängden brutet berg liksom kvoten mellan gråberg och
malm kommer att variera, eftersom gråbergstonnaget i huvudsak styrs av den tillgängliga
transportkapaciteten medan malmtonnaget begränsas av kapacitet i krossar, kvarnar och
magnetisk separation. Vid ytligare liggande brytning kan dessutom större tonnage
transporteras eftersom transportavståndet är kortare.
1.7
Kaunisvaara anrikningsverk
Anrikningsverket kommer att anläggas söder om dagbrottet. Byggnaden kommer bland
annat innehålla kvarnar, magnetseparatorer, filter för avvattning samt sligtork. Viss
utrustning kommer även att placeras utomhus såsom malmlager, bandtransportörer,
sligfickor och förtjockare.
12
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Figur 10 Lokalisering av anrikningsverket(gul cirkel) i förhållande till omgivande infrastruktur.
Från primärkrossen transporteras malm med en bandtransportör till ett malmlager. Från
detta malmlager kommer en bandtransportör att föra krossad malm till anrikningsverket,
där malmen mals innan separation kan ske. Efter utvinning av järnsligen medelst
våtmagnetisk separation, filtrering och vid behov torkning, kommer denna att lagras i silo
eller eventuellt på upplag i avvaktan på avtransport. Restprodukten, vilken utgörs av
anrikningssand uppslammad i vatten, genomgår olika behandlingssteg där merparten av
vattnet återvinns innan sanden slutligen pumpas till sandmagasinet för deponering.
Återvunnet vatten förs tillbaka till processen.
13
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Figur 11 Planerad lokalisering av byggnader inom industriområdet.
I anslutning till anrikningsverket
servicebyggnader m.m. att anläggas.
1.8
kommer
parkeringsytor,
personalutrymmen,
Utvecklingsmöjligheter
Inom närområdet till den planerade Tapuligruvan förekommer som tidigare beskrivits ett
stort antal kända mineraliseringar. Företaget bedriver aktiv prospektering inom området
med det uttalade syftet att flera av dessa fyndigheter med tiden skall kunna bearbetas i
Kaunisvaara anrikningsverk. Verksamheten i anrikningsverk kan därmed komma att pågå
betydligt längre än de c:a 10 år som Tapuli avses brytas som dagbrott.
Kaunisvaara anrikningsverk kommer således att kunna användas som ett centralt
anrikningsverk dit malm från näraliggande gruvor transporteras för anrikning. I dagsläget är
fyndigheterna vid Sahavaara och Pellivuoma de fyndigheter där det bedöms som mest
troligt att på sikt påbörja brytning.
1.9
Höjd- och koordinatsystem samt fixpunkter
För projektet används höjdsystem RH70 och koordinatsystem RH90 (2,5 gon V 0:-15). Två
fixpunkter har lokaliserats i området med koordinater enligt Tabell 1. De är belägna på ett
avstånd av c:a 13 och 15 km från dagbrottet. En punkt inmätt av PICAB ligger strax
nordväst om byn Sahavaara (ca 4,5 km söder om Tapuli gruva), se koordinater i Tabell 1.
Tabell 1 Koordinater för triangelpunkter i anslutning till Tapuli gruva och Kaunisvaara anrikningsverk.
Beteckning 282640 292071 1002 X‐koordinat 1820144,281 1837039,442 1820988,898 Y‐koordinat
Z Inmätt av Typ 7483773,905 278,318
LM TriangelPkt 7502082,978 289,679
LM TriangelPkt 7494969,599 203,851 PICAB StatiskMätning 14
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
292071
1002
282640
Teckenförklaring
0
2 500
5 000
7 500
Planerad verksamhet
10 000
Meter
Triangelpunkter
Översiktskartan ©Lantmäteriet, utdrag från Din Karta
Figur 12 Triangelpunkter i anslutning till Tapuli gruva och Kaunisvaara anrikningsverk.
2
2.1
Gruvbrytning
Allmänna förutsättningar
Tapulimalmen kommer i ett första skede att brytas i dagbrott, eftersom malmen i en stor
area är exponerad i berggrundens överyta. Vidare utgör dess form, innehåll av värdemineral
samt storlek starka skäl för denna brytningsmetodik.
Malmens genomsnittshalter kräver låga brytningskostnader varför dagbrott i stor skala i
dagsläget är det enda realistiska alternativet. Det kan dock inte uteslutas att brytning i
framtiden sker av begränsade positioner även under jord om halter och övriga ekonomiska
och tekniska faktorer möjliggör detta.
15
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
2.2
Malmresurs
Beräkningen av fyndigheten vid Tapuli följer det kanadensiska regelsystemet för
redovisning, NI 43-10113 vilket även följs av medlemsföretagen i SveMin14. Redovisning
sker i form av en rapport framtagen av en ”kvalificerad person”. De definitioner av bevisad,
sannolik samt indikerad mineraltillgång som redovisas i rapporten överensstämmer med
definitionerna och riktlinjerna för JORC Code15 (Australasian Joint Ore Reserves
Committee) vilken för alla syften och ändamål är identisk med CIM-koderna (Canadian
Institute for Mining, Metallurgy and Petroleum). Definitionen av en mineraltillgång enligt
JORC Code kräver att "det finns rimliga möjligheter för en eventuell ekonomiskt bärande
utvinning". Den totala mineraltillgången är beräknad till 103,92 Mton med en
genomsnittshalt om 26 % järn.
Tabell 2 Bevisad, antagen och indikerad mineraltillgång för Tapuli. December 2008.
Kategori
15 % Fe cut-off
Bevisad
Sannolik
Indikerad
Mton
% Fe
59,33
34,85
9,74
27,82
24,08
23,71
Mineraltillgången utgör underlag för begränsning av det erhållna koncessionsområdet
Tapuli K Nr 1, samt ingångsdata för dagbrottsdesign och dimensionering av nödvändig
volym av sandmagasin och gråbergsupplag.
2.3
Planerad brytningstakt och produktion
Den planerade brytningstakten samt malmens magnetithalt avgör behovet av kapacitet i
anrikningsverket, vilket måste kunna upprätthålla en jämn produktionsnivå av slig. Initialt
planeras ca 3 Mton per år slig produceras, och transportsystemet kommer att dimensioneras
därefter. Eftersom malmens järnhalt varierar ned mot gränshalten 15 % Fe måste verket ha
en kapacitet som kan upprätthålla denna produktionsnivå över en längre tid. Med hänsyn
tagen till ca 10 % förluster och en produkthalt av ca 68 % Fe innebär detta att verket måste
utformas för en kapacitet av minst c:a 15 Mton per år. Verket kommer att förberedas för en
maximal produktionskapacitet om 20 Mton per år. Verket kommer därför att byggas i
sektioner, som tas i drift efterhand. Den magnetithalt som är brytvärd beror av produktens
pris vilket leder till att malmbasen kontinuerligt förändras. För att vara beredd på att
bearbeta ännu lägre magnetithalter än 15 % Fe planeras därför anrikningsverket få en
maximal produktionskapacitet om 20 Mton.
I framtiden kan det bli aktuellt med högre produktion, upp till eller överstigande 5 Mton per
år slig, om andra eller rikare malmer tillförs anläggningen. Detta innebär att ytterligare
kapacitet kan behövas samt att transportsystemet måste kunna uppgraderas med avseende
på kapacitet och mellanlagringsmöjligheter.
13
NI 43-101
SveMin är en närings- och arbetsgivarpolitisk förening för gruvor, mineral- och metallproducenter i
Sverige. Ett 40-tal företag är medlemmar i SveMin. Antalet anställda uppgår totalt till cirka 6 000.
www.svemin.se
15
mer information om JORC finns på Internetadressen; http://www.jorc.org/main.php
14
16
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
2.4
Brytningsmetod
Gruvan kommer att brytas i dagbrott och kommer i dagytan få en area av c:a 120 ha.
En mineraltillgång på c:a 105 Mton och en genomsnittlig brytningstakt om ca 10 Mton
malm/år motsvarar c:a 10 års drift i anrikningsverket. På grund av variationerna i malmhalt
måste dock tidvis större tonnage anrikas för att en jämn produktionstakt av slig skall kunna
upprätthållas enligt redovisat i avsnitt 2.3.
Med utgångspunkt från den befintliga mineraltillgången dimensioneras gråbergsupplaget
för c:a 250 Mton.
I framtiden kan det bli aktuellt att bryta vissa partier av malmen under jord. Den då möjliga
brytningsmetoden är skivras eller annan storskalig brytningsmetod.
2.5
Anläggningsarbeten (vallar, planer, avvattning samt avrymning av torv, morän
etc.)
Innan brytning av malm kan påbörjas måste dagbrottsområdet banas av och transportvägar
ut till dagbrottet anläggas. Även industriområdet och övrig planerad infrastruktur måste
anläggas innan produktionen kan påbörjas.
Vallar, diken och dammar behöver i erforderlig utsträckning också anläggas kring viss
infrastruktur som består av:






Gråbergsupplag, inklusive damm i södra delen
Sandmagasin, inklusive damm i östra delen
Industriområde
Sedimenteringsbassäng och översilningsyta för rening av vatten från avbaningen av
dagbrottet
Dagbrott
Erforderliga vägar och industriplaner
Successivt under perioden (månad 0 till c:a 28) fram till dess att produktionen i
anrikningsverket startas upp kommer markavvattning i form av anläggande av vallar
alternativt avskärmande diken och uppsamlande diken vid dagbrott, gråbergsupplag,
sandmagasin och industriområde att anläggas samt anläggande av dammar att påbörjas (se
avsnitt 2.5).
2.6
Produktionsmetodik
2.6.1 Hantering av avrymningsmassor
Innan malmbrytning kan påbörjas krävs att torv och morän ovanpå malmen avlägsnas.
Den avbanade moränen kommer till viss del att användas som konstruktionsmaterial för
dammar, vägar och industriplaner inom området. Resterande morän och all torv läggs upp
inom det planerade gråbergsupplaget (Figur 13). Den morän, delvis uppblandad med torv,
som kommer att mellanlagras för efterbehandlingsarbeten kommer att uppgår till c:a 2
(M)m3 i ett första produktionsskede. Ytterligare avbaning sker vid omtag.
17
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Sekvensen för genomförande av ovan beskrivna åtgärder med den snabbast planerade
takten är;
o Månad 0-4
1. Påbörjat byggande av vall alternativt avskärande diken runt det planerade dagbrottet
för att förhindra avsänkning i omkringliggande våtmark samt underlätta avvattning
och schaktning inom dagbrottsområdet.
2. Byggande av sedimenteringsbassäng och översilningsyta för rening av vatten från
dagbrottsområdet.
Material till vallen kring dagbrottet kommer till en början att behöva tas från en moräntäkt
inom området för den planerade gråbergsupplaget, alternativt från de delar av
dagbrottsområdet som är belägna i mer höglänta områden. Allteftersom morän blir
tillgängligt från avbaningen kommer denna att användas för att färdigställa vallen.
Den volym som man kommer att behöva använda för att anlägga vallarna kring dagbrottet
beräknas utifrån kända uppgifter om torvens mäktighet uppgå till c:a 0,8 (M)m3.
o Månad 5-12
1. Avvattning och schaktning påbörjas. Under den här tidsperioden avlägsnas c:a en
tredjedel av torven (se Figur 13 och innersta delen, nr -2). Vatten från gruvområdet
pumpas till sedimenteringsbassängen och därifrån till översilningsytan. Ytvatten
från upplagen får avrinna mot Rässioja.
2. Morän eller morän med mindre inslag av torv från avbaningen kommer att läggas i
ett tillfälligt upplag i den nordvästra delen av gråbergsupplaget. Denna morän kan
användas dels till vallar och andra anläggningsarbeten men merparten kommer att
lagras för att användas vid efterbehandlingsarbeten.
3. Anläggande av vall och diken kring dagbrottet fortskrider
o Månad 13 och framåt
Resterande mängd torv och morän kommer att banas av i den takt det är nödvändigt för att
komma åt gråberg och malm för brytning. I det snabbast planerade fallet kommer
ytterligare c:a en tredjedel torv, motsvarande c:a 0,6 (M)m3 att avlägsnas månad 13-36 och
resterade tredjedel torv avlägsnas månad 25-36. Moränen banas successivt av under denna
tidsperiod.
18
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Mellajoki
Översilningsyta
Sedimenteringsbassäng
Område gråbergsupplag
Vall (inkl. möjlig
initial, streckad)
Morän (och torv)
-2
Morän
Gråberg
-1
Torv
1
Yttre kant dagbrott
Befintlig väg
Höjdlinjer 1 m
Rässioja
Skala: Rutnät 1 km
Projektion: RT90 2,5 gon v.
Figur 13 Schematisk bild över förberedande arbeten.
Slutet år -2
Torv
Morän
Berggrund
Slutet år -1
Torv
Morän
Berggrund
Slutet år 1
Morän
Berggrund
Figur 14 Principritning över avbaningens förlopp baserad på sekvenseringen i Figur 13. Avbaningen kommer
i realiteten ske i den takt som krävs för att möjliggöra malmbrytning.
19
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
2.6.2 Dagbrott
Dagbrottet kommer att få sin fulla storlek i samband med att det sista omtaget genomförs
med syftet att nå ned till slutligt djup. Dagbrottet kan under driftstiden utökas i sydvästlig
riktning.
Från tidigast ungefär månad 10 då malmkroppen exponerats kommer sprängarbeten att
påbörjas. Fram till och med c:a månad 28 då anrikningsverket startar kommer totalt ca 1
Mton malm och gråberg att brytas. Detta ger att c:a 0,3-0,5 Mton malm eller c:a 0,1-0,15
(M)m3 kommer att ligga på ett tillfälligt upplag i anslutning till primärkrossen.
2.6.3 Borrning
Borrning kommer att ske i huvudsak med larvburna borraggregat av typ sänkhammare eller
med rotationsborrning. Håldimensionen kommer att vara 100-250 mm. Mindre aggregat
med upp till 125 mm håldimension kommer att användas för konturborrning. Borrning sker
med flera borraggregat. Pallhöjden kommer att vara i huvudsak 12 meter men kan variera
mellan 5 och 15 meter beroende på bl.a. topografi och hur malmen ligger. De använda
borriggarna kan vara endera diesel- eller eldrivna. Borrning kommer att pågå under dygnets
alla timmar, året om.
2.6.4 Sprängning
Produktionssprängning kommer huvudsakligen att ske med pumpbara sprängämnen
(emulsionssprängämne) baserade på ammoniumnitrat. Sprängämnet blandas på plats och
pumpas ner i sprängborrhålen med ett för ändamålet speciellt utrustat fordon. För initiering
av sprängämnet kommer i normalfallet ett icke elektriskt standardsystem att användas.
Produktionssprängning kommer att ske vid fasta tider under dagtid fram till c:a 20.00 vid
fasta tider. Företrädesvis kommer produktionssprängning att ske under eftermiddag.
Sprängning av produktionssalvor kommer att annonseras i förväg på tavla i Kaunisvaara
by. Mängden lossprängt berg i varje salva kan vara upp till 1 Mton. Sprängämnesmängden
beräknas normalt vara maximalt 1 kg/m3 berg. Skutarbeten och annan mindre hantering
inklusive sprängning kan komma att ske med andra metoder och under dygnets alla timmar.
2.6.5 Lastning
Lastning av malm och gråberg kommer att ske med hydrauliska eller linmanövrerade
grävmaskiner med en skopstorlek på upp till 30 m3 och med hjullastare med upp till 18 m³
skopvolym. All lastning sker direkt på stora truckar med åtminstone 200 ton nyttolast. De
använda grävmaskinerna kan vara endera diesel- eller eldrivna. Maskinstorleken baseras på
idag tillgänglig utrustning. I framtiden kan större maskiner komma att användas.
Lastningen kommer att kompletteras med renslastare, schaktmaskiner och mindre
serviceutrustningar. Lastning kommer att ske under dygnets alla timmar, året om.
2.6.6 Transporter
Malmen körs med truckar direkt till en primärkross mellan gruvan och anrikningsverket.
Eventuellt flyttas krossen ner i dagbrottet när gruvan blir djupare och den krossade malmen
kan då transporteras upp med bandtransportör.
20
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Gråberget, som kommer att vara den största hanterade materialvolymen, transporteras på
samma sätt som malmen upp ur gruvan. Det på gråbergsupplaget deponerade berget
kommer att jämnas ut med hjullastare eller schaktmaskiner.
Mer detaljerad beskrivning av hanteringen återfinns i avsnitt 2.6.9.
2.6.7 Torv
Torven kommer att grävas upp och lagras i den centrala delen av området för det planerade
gråbergsupplaget (Figur 13). En del av torven kommer att vara uppblandad med morän
eftersom det kommer att vara svårt att helt separera de olika materialen. Det centrala
upplaget kommer att lokaliseras söder om ytvattendelaren som går igenom
gråbergsupplaget (ljusröd linje i Figur 13).
Merparten av den beräknade volymen för hela dagbrottsområdet, c:a 3 (M)m3 torv, läggas
upp inom ytan för gråberg.
2.6.8 Morän
Moränen kommer att schaktas bort i etapper (se tidigare beskrivning i avsnitt 2.6.1) och
läggas upp i två upplag (Figur 13).
Totalt för hela gruvområdet beräknas c:a 10 (M)m3 morän läggas upp på upplagen. Med
bedömd svällfaktor kommer volymen i upplagen att totalt bli c:a 12 (M)m3. För
efterbehandling och anläggningsarbeten bedöms upp till 2 (M)m3 morän komma att
behövas. Denna volym läggs upp lättåtkomligt i kanten av gråbergsupplaget.
2.6.9 Gråberg
För att frilägga malmen måste överliggande gråberg avlägsnas. Förhållandet mellan brutet
gråberg och malm varierar under gruvans livstid beroende på omtag, dagbrottets
släntvinklar och malmens utseende (jmf avsnitt 3). Gråberget sprängs loss, lastas på truckar
och transporteras till gråbergsupplaget. Karaktärisering av det brutna gråberget utförs redan
före sprängning med hjälp av provtagning och analys av borrkaxet. Se vidare avsnitt 3.1.
2.6.10 Malm
Malmen sprängs loss och lastas på truckar som transporterar malmen till malmupplaget
invid primärkrossen. Ett malmupplag i anslutning till denna medger viss blandning för att
utjämna variationer i ingående material till anrikningsverket. Malmupplaget utgör också en
buffert mot kortvariga driftstörningar i gruvan och anrikningsverket. Upplaget medger även
brytning innan anrikningsverket tagits i drift.
3
3.1
Gråberg
Materialkarakterisering
Materialkarakterisering av gråberg kommer att ske enligt Förordningen om utvinningsavfall
(SFS 2008:722).
21
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Ett antal prover från borrkärnor representerande typiska bergarter har undersökts avseende
totalhalter. Vidare har det genomförts ABA-test16 och skakförsök17. Resultatet visar på en
totalt sett kraftigt nettobuffrande förmåga hos gråberget och låga metallhalter. De uttagna
provernas volymandel i det framtida dagbrottet är inte kvantifierade men bedömningen är
att detta inte påverkar de ovan dragna slutsatserna. Resultatet av bedömningarna redovisas i
Bilaga T8. Gråberget klassificeras som 01 01 01 - avfall från brytning av metallhaltiga
mineral.
Karakterisering har även genomförts enligt det förslag på definitionen av inert
utvinningsavfall som antas komma att gälla efter februari 2009 (Bilaga T8). Enligt den
bedömning som genomförts kommer gråberget att kunna klassificeras som inert
utvinningsavfall då sammansättningen i stort motsvarar områdets morän.
3.2
Gråbergsupplag
Gråbergsupplaget har placerats nära gruvan för att hålla transportkostnaderna på en så låg
nivå som möjligt. En lokaliseringsutredning har genomförts (Bilaga M8) där det
lämpligaste läget för gråbergsupplaget har befunnits vara på sluttningen öster om
dagbrottet, mot väg 99/400.
Kapacitetsbehovet för upplaget styrs av hur mycket malm som bryts i dagbrottet och
förhållandet mellan malm och gråberg. Upplaget har dimensionerats för att c:a 250 Mton
gråberg skall kunna deponeras upp till c:a 75 m höjd samt att även upp till 3 (M)m3 torv
och ca 10 (M)m3 morän ska kunna läggas upp. En överkapacitet räknat utifrån bottenarean
på ca 10-15% finns därtill inom det markerade området för upplaget.
Upplaget avses att byggas ut i tre etage. Vardera etage kommer att ha en höjd om c:a 25 m.
Varje etage är tänkt att avslutas i rasvinkel (lutning c:a 1:1), men med ett indrag som kan
vara c:a 20 m innan nästa nivå tar vid. Beroende på grundläggningsförhållanden kommer
indraget att varieras. I samband med efterbehandling kommer krönet på vardera etagen att
schaktas ut för att ge en långtidsstabil släntlutning om c:a 1:3 (V:H).
De delar av gråbergsupplaget som byggts ut till full höjd redan innan dagbrottet är avslutat
kan bli föremål för efterbehandling under pågående drift, liksom de slänter som nått full
höjd och vetter mot allmän väg och bebyggelse.
16
ABA-test, Acid-Base-Accounting, ursprungligen kanadensisk metod för bedömning av förhållandet mellan
potentiellt försurande (acid) och syrabuffrande (base) mineral.
17
Skakförsök, enkla lakförsök med mineralprover i vatten
22
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Figur 15 Principritning över gråbergsupplagets utbredning med dike samt processvattenbassäng väster om
väg 99/400.
3.2.1 Ballastproduktion
Det gråberg som kommer att produceras förväntas åtminstone delvis vara av en sådan
kvalitet att delar av detta material kan användas som ballast. Detta innebär att gråberg dels
kommer att användas av Northland inom och utanför verksamhetsområdet samt kan komma
att försäljas om möjlighet uppstår och kvaliteten är lämplig.
Ballastmaterial kan komma att hanteras genom att särskilt lämpliga partier avskiljs och
läggs upp separat i gråbergupplaget. För ändamålet planeras en mobil krossanläggning att
ställas upp i anslutning till gråbergsupplaget.
3.2.2 Klassificering och särhållning
Klassificering av gråberg kommer löpande att genomföras i samband med att
sonderingsborrhåll borras för gruvplaneringen. Förutom järnhalt kommer även andra
metaller och svavel att analyseras. Eventuellt kommer även gråbergets kvalitet och
lämplighet som ballast att undersökas för att möjliggöra en särhållning av olika kvaliteter.
Om nya gråbergstyper påträffas i samband med den aktiva brytningen kommer dessa att
klassificeras enligt då gällande lagstiftning.
23
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
4
Process
Malmen är lågvärdig och genererar en stor sligmängd. För att ge lönsamhet måste liksom i
gruvan därför storskaliga och rationella metoder användas. Malmmineralet är magnetit,
vilket medger anrikning med användande av magnetiska separatorer. Krossning och
malning representerar betydande energiförbrukning och slitage. Den mest rationella
metoden är autogenmalning, men eftersom malmens egenskaper varierar måste vissa
kompletterande åtgärder kunna vidtas för att säkerställa produktionskapaciteten. Den stora
mängden finkorning slig i kombination med det kalla klimatet gör att transporterna vintertid
blir förknippade med frysproblem. För att lösa detta problem måste ett antal metoder kunna
tillgripas, med torkning av sligen som sista utväg.
4.1
Krossning
Malmen skall normalt transporteras direkt till primärkross utan mellanlagring. Ett
mellanlager av malm kommer dock att finnas i anslutning till primärkrossen.
Då primärkrossen och anrikningsverket tas i produktion kommer malm i huvudsak att tas
från det upplag som byggts upp från det att malmen börjat brytas. Detta malmupplag
kommer fortlöpande att finnas för att utjämna haltvariationer i den brutna malmen och
fungera som reserv vid driftstörningar.
Malmen tippas direkt ned i krossen, eventuellt via en matare, varefter den krossas ner till
c:a -300 mm. Standardutrustning i form av en eller flera primärkrossar kommer att
användas för detta. I samband med krossningen kan eventuellt även siktas ut malstenar,
150-200 mm. Dessa kan vid behov användas som malkroppar i efterföljande malningskrets.
Andelen malstenar bedöms variera beroende av nedmalningsgrad och malmtyp (mer eller
mindre magnetitrik). Efter krossning transporteras malmen till anrikningsverket med
bandtransportör. Malmtransport och krossning kommer att ske under årets alla timmar. I
synnerhet krossverket har stort behov av regelbundet planerat underhåll. Det är därför
nödvändigt med ett mindre lager av malsten och krossgods för att alltid kunna garantera
malm till anrikningsverket. Eventuellt införs även torr sovring i processen för att på ett
tidigt skede avskilja ofyndigt gråberg.
4.2
Malning och anrikning
Ett översiktligt processchema över anrikningsverket (utan primärkross och krossverk)
redovisas i Figur 16. De olika stegen efter redovisas i de därefter följande styckena.
Figur 16 Principritning över anrikningsprocessen. Avvattning och torkning betecknar både filtersystem samt
en konventionell sligtork
Den krossade malmen lagras i ett malmlager i anslutning till anrikningsverket. Malm tas ut
i botten av lagret och transporteras in till verket med en bandtransportör. Malmen mals efter
24
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
tillsats av vatten i autogenkvarnar18eller vid behov med tillsats av malkulor (SAGmalning19). Den erhållna malprodukten, som har en sandliknande konsistens, genomgår
partikelstorleksklassering med finsiktar, skruvklasserare och/eller hydrocykloner.
Malprodukten genomgår det första steget av magnetseparering varvid ett primärkoncentrat
erhålls. I detta separationssteg avskiljs, beroende på den ingående malmens magnetithalt, en
betydande andel av det ofyndiga innehållet av gråberg, som sedermera utgör en del av
anrikningssanden.
Det erhållna primärkoncentratet pumpas vidare till sekundärmalning, där malkroppar kan
utgöras av vid krossningen eller ur primärkvarnen utsiktad malsten, så kallad pebbles, eller
så används stålkulor som malkroppar. Även externt tillförda pebbles kan komma i fråga.
Malprodukten genomgår ytterligare klassering för kontroll av nedmalningsgraden och
därefter sekundärseparering i magnetseparatorer. Sekundärkoncentratet som har en
partikelstorlek under 0,1 mm kan komma att malas och separeras ytterligare en gång innan
önskad kvalitet erhållits.
4.3
Slighantering
Den erhållna produkten är en finkornig magnetitslig. Det sista separationssteget fungerar
även som avvattning, men ytterligare avvattning sker genom vakuumfiltrering. Sommartid
kan sligen hanteras som en filterkaka, med uppskattningsvis 7-9 % fukthalt. Vid kallare
väderlek bedöms en kombination av åtgärder som innefattar filterhjälpmedel, ångfiltrering,
fryspunktsnedsättande medel, fuktabsorbent, släppmedel mm vara nödvändiga för att
möjliggöra transport till hamnen. Vid kallare väderlek måste som ett sista alternativ en
konventionell sligtork kunna användas för att nedbringa fukthalten till sådan nivå att
materialet inte fryser i lastbilar och järnvägsvagnar. Sligtorken kommer att utrustas med
stoftavskiljning. Olika teknikval kan göras för stoftavskiljning men gemensamt för alla val
är att de skall ha en verkningsgrad som uppfyller det villkor som fastställts;




Dynamisk stoftavskiljning
o cykloner, fallkammare
Våtavskiljare
o Skrubbrar, falltorn
Elektrofilter
Textila filter (spärrfilter)
Vilken av de ovan redovisade teknikerna som slutligen väljs beror på karakteristiken hos
det stoft som skall avskiljas samt i vilken utsträckning sligtorken kommer att användas.
Detta för att den mest lämpliga tekniken för den aktuella verksamheten skall väljas.
Sligen lagras i en eller flera produktfickor i anslutning till anrikningsverket, men vid
tillfälliga produktionstoppar eller störningar i transporten måste slig kunna lagras även på
upplag.
18
Autogen malning, självgenererande malning, malmen behöver inget tillskott av främmande malkroppar.
SAG-malning, Semi-Autogenous Grinding, stålkulor används som malkroppar för att hjälpa till i
malningen; används för malmer som inte utan svårighet kan autogenmalas.
19
25
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Sligen lastas på lastbil från fickorna och körs via Honkavaaravägen till en
omlastningsstation strax söder om Kolari i Finland, för vidare transport på järnväg till
hamnen i Kemi. I ett senare skede är utskeppning via andra hamnar en möjlighet.
Om problem med frysning försvårar lossning av järnvägsvagnarna i Kemi kommer ett
system med varmluft att finnas tillgängligt.
4.4
Vattenhantering
Den använda anrikningsmetoden innebär att stora mängder vatten behövs för att separera
magnetiten från gråbergsmineralen.
Den övervägande delen av vattnet kommer att återvinnas och recirkuleras i processen.
Intern återvinning sker redan i anrikningsverket genom att vatten erhållet från förtjockare
och sligavvattning tas till vara.
Omagnetisk restprodukt kommer att förtjockas innan den pumpas ut till sandmagasinet,
varvid stora mängder processvatten återvinns.
Sandmagasinet kommer att byggas integrerat med en klarningsdel som även fungerar som
ett magasin från vilken rent vatten kan återtas till processen.
Gruvvatten samt yt- och dränagevatten från industriområdet och gråbergsupplaget kommer
att samlas upp i en processvattenbassäng vid gråbergsupplaget, där en betydande del av
processvattnet renas, lagras och från vilken det distribueras till anrikningsverket eller
klarningsmagasinet. Denna bassäng kan även fungera som branddamm.
Periodvis kommer tillgängligt vatten inom industriområdet inte att räcka för processens
behov. För att säkerställa produktionen planeras därför en pumpstation byggas i Muonio
älv, nordost om gruvområdet. Ledningen mellan industriområdet och pumpstationen
kommer även att kunna avbörda överskottsvatten under perioder av året, framför allt i
samband med snösmältningen, till Muonio älv.
5
5.1
Infrastruktur
Vägar
Inom området kommer arbetsvägar att anläggas för att möjliggöra transport mellan de olika
områdena (framförallt mellan industriområde och dagbrott).
Transport- och tillfartsvägar från verksamhetsområdena och till väg 99/400 samt
Honkavaaravägen kommer att behöva anläggas (Figur 17).
Tillfartsvägarna kommer att ansluta till väg 99/400 medan transportvägen för slig kommer
att passera över väg 99/400. En inspektions- arbetsväg till sandmagasinet från väg 99/400
kommer att anläggas.
Den befintliga anslutningsvägen som går från väg 99/400 över området för
gråbergsupplaget till gruvområdet kommer även att användas i ett initialt skede.
26
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Anslutningsvägar utanför industriområdet är föremål för separat prövning och ingår inte i
ansökan om miljötillstånd.
5.2
Pumpledningar
Mellan de olika anläggningarna inom industriområdet kommer pumpledningar för vatten
och anrikningssand att anläggas. Därtill kommer en pumpledning för vatten att anläggas
mellan klarningsmagasinet och Muonio älv (se avsnitt 10.1).
Från anrikningsverket kommer en ledning för anrikningssand att läggas ut till
sandmagasinet.
Ledningar för vatten omfattar huvudsakligen följande delar;






Från gruvan och industriområdet till processvattenbassängen
Från processvattenbassängen till anrikningsverket och klarningsmagasinet
Från klarningsmagasinet till processvattenbassängen/anrikningsverket
Klarningsmagasinet till/från Muonio älv
Från anläggningen för sanitärt avloppsvatten till ledning för anrikningssand eller till
processvattenbassängen
Från dricksvattenbrunn alternativt från kommunal anslutningspunkt till
industriområde
Ledningar kommer antingen att grävas ned i marken till frostfritt djup eller dras på marken
och förses med isolering alternativt uppvärmning. Vid passage över väg 99/400 kommer
ledningarna förmodligen att dras under vägen i vägbanken.
27
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Arbetsväg till
sandmagasinet
från väg 99/400
Ny anslutning till väg 99/400
Anslutning till Honkavaaravägen
Teckenförklaring
0
Planerad verksamhet
2 000
4 000
Meter
Översiktskartan ©Lantmäteriet, utdrag från Din Karta
Figur 17 Principiell dragning av större vägar i anslutning till verksamheten.
5.3
Underhåll- och servicebyggnader
Dessa kommer framförallt att finnas i anslutning till anrikningsverket. Enklare byggnader
kommer dock även att finnas i anslutning till sandmagasinet, dagbrottet och primärkrossen.
6
6.1
Insatsvaror
Råvaror (råvatten, bergmaterial, morän)
6.1.1 Processvatten
Vattenförlusterna kommer under ett normalår att uppgå till c:a 2 (M)m3 varav huvuddelen
binds i anrikningssanden. Återvunnet vatten uppgår till c:a 47 (M)m3/år (Figur 18). Det
totala vattenflödet genom verket är således c:a 50 (M)m3/år vilket motsvarar 5,6 m3/t malm
Nederbördstillskottet till systemet via magasinen, industriområdet, gruvvatten samt med
28
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
malmen inkommande vatten uppgår till som mest c:a 6,4 (M)m3 vatten/år vilket ger ett
nettotillskott över året.
Det periodiska underskottet på vatten som framförallt inträffar vintertid kommer att ersättas
med råvatten från Muonio älv som pumpas till klarningsmagasinet.
Produktion ”genomsnittlig” 9 Mton malm
Ca 65% fast och 35% vatten efter sista förtjockaren
Vatten
Fast
Malm in: 1150 ton/h
Färsk vatten: 401
m3/h
Slig ut: 394 ton/h
Malm (3% fukt): 36 m3/h
Sand ut: 756 ton/h
Mill
Återvinning: klasserare, överflöde förtjockare
och avvattning koncentrat: 5322 m3/h
Genomflöde: 5759 m3/h
Koncentrat (7% fukt):
30 m3/h
I anrikningssand (35v% vatten):
407 m3/h
Avgår över tiden under drift
(35v% till 20v% vatten): 218 m3/h
Totalt genomflöde: 5759 m3/h
Antal cykler per m3 vatten innan utbytt: 14,4
Figur 18 Uppskattad vattenbalans för anrikningsverket. Genomsnittlig produktion c:a 10 Mton malm per år
med 65 % fast gods efter sista förtjockaren.
6.1.2 Bergmaterialförbrukning
Bergmaterial kommer att användas till stödbankar samt i arbetsvägar och grunder inom och
utom området. Merparten av detta berg kommer att kunna tas från ofyndiga partier i
dagbrottet. För uppstartsskedet kommer dock bergmaterial från täkter i närområdet att i viss
mån utnyttjas.
Uppskattningsvis är behovet av gråberg till ballast i vägar c:a 110 000 m3. För användning
som stödfyllnad vid damm- och vallbyggnationer kommer ytterligare volymer att användas.
6.1.3 Morän
Morän kommer att användas i;
o Damm- och vallkonstruktioner
o Arbetsvägar
o Efterbehandlingsarbeten
29
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Tabell 3 Moränbehov för verksamheten i anläggningsdelar.
Anläggningsdel
Vall dagbrott
Damm sandmagasin
Damm
processvattenbassäng
Serviceväg/vall
sandmagasin
Tillfartsvägar
Tvärsnittsarea
Längd
Volym
(m2)
75
176
160
(m)
2 700
3 200
780
(m3)
205 000
565 000
125 000
16
3 400
55 000
16
5 175
35 000
Totalsumma
6.2
985 000
Energi
6.2.1 Elenergi
Det dominerande energislaget i processen är elenergi. Förbrukningen kommer att vara 31
MW eller 220 GWh/år vid en 80 %-ig belastningsgrad. Huvuddelen av energin förbrukas
vid krossning, malning, transport samt pumpning. En del av energin går också åt till
belysning och uppvärmning.
In till området kommer att anläggas en ny 130 kV ledning från Tärendö. Denna ledning är
ett separat tillståndsärende. Därtill finns en 40 kV reservlinje från Finland. Under själva
anläggningstiden kommer den befintliga 20 kV ledningen från Tärendö att utnyttjas.
För känslig utrustning kommer ett reservsystem bestående av ett dieseldrivet aggregat med
1 MW effekt att finnas inom området.
6.2.2 Diesel
Drivmedel, diesel, för de fordon som krävs för verksamheten uppskattas vara 5 -15 m3/dag
under produktionsfasen. Siffran baseras på att grävmaskiner och borriggar är dieseldrivna.
Sannolikt kommer en del av maskinerna att vara eldrivna.
Reservsystemet för känslig utrustning kommer i samband med totala elavbrott att förbruka
diesel. Leveranssäkerheten för elkraft är erfarenhetsmässigt mycket hög varför detta
kommer att ske undantagsvis och förbrukningen har därför inte uppskattats på årsbasis.
6.2.3 Eldningsolja
Eldningsolja (här räknat klass 1) till sligtorken kommer att förbrukas med 64 m3/dag vid en
genomsnittlig produktionstakt under de maximalt ca 6 månader per år som den teoretiskt
kan komma att krävas. Detta motsvarar en förbrukning av c:a 45 MW eller c:a 115 GWh/år.
30
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
I praktiken kommer förbrukningen att bli lägre eftersom en kombination av andra åtgärder
står till buds för att förhindra frysning av sligen under transport och lossning.
Bränsle av annan typ ex. brännolja (dvs. eldningsolja av klass 2 eller högre) eller gasol kan
också vara aktuellt att använda.
6.3
Dricksvatten
Till anläggningarna vid Kaunisvaara krävs vattenförsörjning till den framtida arbetsplatsen.
Denna kommer att säkras genom egna brunnar eventuellt i en kombination av kommunal
försörjning. Cirka 200 personer kommer att arbeta vid anläggningen. Vattenbehovet för
sanitet och matlagning kan uppskattas till c:a 50 l/pers/dag. Behovet kan därmed uppgå till
10 m3/dag. Vid en utökad produktion kan verksamheten uppgå till 300 personen och med
hänsyn till detta bör dricksvattenkapaciteten dimensioneras för ca 15 m3/dag.
Vattenkvaliteten i brunnen (-arna) kommer att kontrolleras för att säkerställa att den
uppfyller de krav som ställs enligt dricksvattenförordningen.
Anläggande av brunnar för dricksvatten är föremål för en separat prövning och ingår inte i
ansökan om miljötillstånd.
6.4
Sanitärt avloppsvatten
För hantering av sanitärt avloppsvatten förespråkas en slamavskiljning följt av en markbädd
(för att åstadkomma en hygienisering av vattnet) och ledning av vattnet till ledningen till
sandmagasinet alternativt processvattenmagasin som det mest lämpliga. Ytterligare möjliga
alternativ har dock undersökts;


Att efter en slamavskiljning pumpa avloppsvattnet till ledningen för inblandning i
sandmagasinet alternativt till processvattenbassängen
att efter en markbädd leda bräddvattnet till myren väster om området
Reningen och hanteringen av avloppsvattnet skall vara sådan att belastningen på Muonio
älv från avbördat vatten inte ökar eller enbart i liten utsträckning jämfört med den
belastning som sker från övrigt processvatten.
Mängden avloppsvatten motsvarar ungefär de mängder dricksvatten som förbrukas enligt
avsnitt 6.3.
6.5
Malkroppar
Malkropparna kommer företrädesvis att utgöras av malstenar. Malkroppar i form av
stålkulor eller externt tillförd pebbles kan komma att användas vid behov om svårmalda
malmpartier påträffas. Planerad malning kommer dock huvudsakligen att genomföras som
autogenmalning även om utrustningen kommer att dimensioneras så att semi-autogen
malning med stålkulor skall kunna tillämpas. Mängden stålkulor som kan komma att
användas bedöms kunna uppgå till 2 kg/ton malm.
31
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
6.6
Sprängämnen
Sprängämnet som kommer att användas utgörs av så kallad emulsionssprängämne av
konventionell typ. Sprängämnet kommer att levereras av entreprenör och blandas vid
laddning. Förbrukningen bedöms för en genomsnittlig produktion som mest vara c:a 10 000
ton/år, men kan vara större om omtag behöver ske i kombination med brytning av malm
med lägre järnhalt.
Åtgången av sprängämne är till stor del beroende på mängden gråberg som skall
lossprängas vilket styrs av gruvplanering samt malmens utseende. Förbrukningen kan
därmed antas förändras från år till år under gruvans livstid.
6.7
Kemikalier
De kemikalier som kan komma att användas reguljärt förutom mindre mängder smörjmedel
etc. i den mekaniska verkstaden är flockningsmedel vid förtjockning av anrikningssand vid
sandmagasinet samt i förtjockarna i anrikningsverket för slig och anrikningssand. Syftet är
att få en förbättrad klarning och sedimentering och ett vatten fritt från slam.
Den aktuella typen är troligen av anjonisk polyakrylamid som används i stor utsträckning
inom gruvindustrin. Ett exempel på detta flockningsmedel är Magnafloc, ett annat exempel
Fennopol N200. Fortsatta tester kommer att leda till att ett flockningsmedel väljs om behov
av ett sådant påvisas.
Den antagna maximala förbrukningen av flockmedel i anrikningsverket och eventuellt
sandmagasinet (vid en tillsats om c:a 0,02 kg/ton anrikningssand respektive slig) ger en
årsförbrukning om c:a 400 ton per år vid en maximal produktion av slig.
Filterhjälpmedel, fryspunktnedsättande medel, fuktabsorbenter och släppmedel bedöms
komma att behövas för att minimera behovet av ånga vid filtreringen samt för att minska
användning av sligtorken.
Mängd filterhjälpmedel som kommer att tillsättas kan utredas då möjligheter finns att utföra
försök i stor skala. Filterhjälpmedel utgörs av ett ytaktivt ämne vilket kan vara exempelvis
en anjonisk tensid
Fryspunktnedsättande medel/fuktabsorbent kommer troligen att tillsättas c:a 3-4 % av
mängden producerad ton slig, vilket ger vid en maximal produktion en årlig förbrukning
om c:a 200 000 ton. En typ av fuktabsorbent och fryspunktnedsättande medel som kan
komma att användas är anjonisk akrylcopolymer. Ämnet (i form av polymergranulat) är en
superabsorbent som kan ta upp vatten flera hundra gånger sin egen vikt. När det blandas in
i sligen medför det att sligpartiklarna inte fryser/klumpar ihop i lika stor utsträckning.
Fryspunktsnedsättande medel som exempelvis glykol kan också vara aktuellt att använda.
Släppmedel kommer troligen att förbrukas i storleksordningen något tiotal m3/år. Produkter
av denna typ som kan komma att användas kan vara produkter baserade på vegetabiliska
oljor (fettsyraester eller derivat av dessa eller fettsyrametylestrar). Släppmedlet sprutas på
lastbilsflaken för att sligen lättare ska släppa vid lossning.
32
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
7
7.1
Anrikningssand och magasin
Allmänt
Anrikningssand är den restprodukt som erhålls efter att malmen krossats, malts och det
värdefulla mineralet, i detta fall magnetit, har utvunnits. Partikelstorleken på materialet är
maximalt c:a 2 mm och kan vara ned till eller mindre än 10µm. Anrikningssanden
innehåller samma mineral som det ursprungliga berget samt de ämnen, eller rester av
ämnen, som tillsatts i utvinningsprocessen.
7.2
Materialkarakterisering
Materialkarakterisering av uttagen anrikningssand i samband med provanrikning visar att
materialet är kraftigt nettobuffrande(nettoneutraliserande) samt håller mycket låga halter av
icke-järnmetaller och sulfider.
För anrikningssand har två prover av olika varianter av anrikningssand tagits ut och
analyserats avseende totalhalter, ABA-test och skakförsök. De två varianterna var dels en
grövre restprodukt från sovringsförsök och dels en finkornig restprodukt efter det
våtmagnetiska steget (omagnetiskt). Överskottet på buffrande mineral är kraftigt och de
lakbara halterna låga från den framtida anrikningssanden. Resultatet redovisas i Bilaga T8.
Anrikningssanden klassificeras som icke-syrabildande och får därmed klassificeringen
01 03 06 – annat gruvavfall än det som anges i 01 03 04 och 01 03 05. Sammansättningen
är inte heller sådan att den kan sägas ha någon/några av de egenskaper som anges i bilaga
III till avfallsförordningen (SFS 2001:1063) (se Bilaga T8).
Vid klassning mot vad som efter februari 2009 troligen kommer att vara definitionen på
inert utvinningsavfall har resultatet tolkats som att anrikningssanden kan klassas som inert
utvinningsavfall (Bilaga T8).
7.3
Materialmängder
De mängder anrikningssand som kan komma att uppstå som en följd av verksamheten i
Kaunisvaara anrikningsverk är c:a 40 (M)m3 eller c:a 70 Mton vid en anrikning om 105
Mton malm. Med hänsyn till framtida anrikning av externa malmer kan sandmagasinet
utökas genom att utsläppspunkten flyttas från dess ursprungliga läge. Den volymökning
som kan erhållas genom en förändrad deponeringsstrategi men inom det befintliga området
och med största angivna släntvinkel (c:a 15°) kan bedömas uppgå till c:a 20 (M)m3.
Figur 19 Principskiss över volymökning vid ändrad deponeringsvinkel på sandmagasinet.
7.4
Deponeringsstrategi
Topografin i området är som nämnts mycket flack och naturliga sänkor och dalar, tänkbara
som deponeringsområden, saknas. Detta innebär att sandmagasinet måste byggas upp från
markytan. Ett alternativ som studerats är torrdeponering, en metod som dock förkastats av
33
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
kostnadsskäl samt på grund av risken för damningsproblematik. Konventionell
deponeringsteknik innebär att dammar byggs för att innesluta sanden. Topografin skulle
innebära att en damm skulle behövas runt hela deponins omkrets, vilket skulle innebära
mycket höga kostnader och mycket stor åtgång av byggnadsmaterial, dvs. med stora
negativa följder för miljön. Valet har därför fallit på ett alternativ där sanden förtjockas så
att den kan läggas upp i en stabil hög utan att några egentliga dammar behövs runt om.
Varken anrikningssanden eller gråberget genererar surt dränagevatten och genomförda
skaktester visar att de utlakade mängderna är mycket låga från alla restprodukter (Bilaga
T8). Detta innebär att den valda tekniken är lämplig för materialet.
Strategin vid är att skapa en långtidsstabil deponi såväl under produktionsfasen som efter
avslutad deponering genom förtjockning av anrikningssanden. Genom den valda
deponeringsmetoden samt terrängformerna i området kommer sandmagasinet att få ett
konliknande utseende med en släntlutning om upp till ca 15°.
Figur 20 Principiell tvärprofil för sandmagasinet. Angivna mått ger en utbredningsvinkel på c:a 4°. Se Bilaga
T2.
Anrikningssanden förtjockas optimalt till c:a 55-65 vikts-% fastgodsandel varefter den får
flyta från utsläppspunkten i en grötliknande konsistens, utan att någon egentlig
materialsegregering sker. Utbredningshastigheten sjunker radiellt från centrum i proportion
till den ökande omkretsen på sandkonen, vilken kommer att växa på höjden i små etapper
runt om. Med oförändrad utsläppspunkt, konstant vattenhalt och i övrigt konstanta
förhållanden kommer en symmetrisk kon att byggas upp. Vilken utbredningsvinkel som
utbildas bestäms av partikelstorleksfördelningen och förtjockningsgraden. Ju mindre andel
finmaterial respektive lägre vattenhalt, desto brantare kommer konen byggas upp.
Då deponeringen sker som ett flöde utan materialsegregering kommer anrikningssanden att
bindas starkare än vid en konventionell deponering. Ett visst dränage av vatten förväntas
ske från den deponerade sanden, där vattenhalten i sanden under drift bedöms ligga mellan
20 och 30 vikts-% efter dränage. Den deponerade sanden kommer till stor del att ha en hög
vattenmättad vilket under normala driftsförhållanden även begränsar damning. Ytskiktet är
mer motståndskraftigt mot vinderosion jämfört med ett konventionellt sandmagasin där
materialet är segregerat är i större utsträckning.
Förtjockaren kommer antingen att vara placerad centralt på en ramp av gråberg eller morän
i sandmagasinet eller omedelbart i anslutning till sandmagasinet varifrån den förtjockade
sanden pumpas upp till utsläppspunkten. Eventuellt kan förtjockning ske i anrikningsverket
och den förtjockade uppslamningen pumpas till sandmagasinet utan ytterligare
förtjockning.
34
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
De viktigaste fördelarna med den valda deponeringsmetoden är följande:









Lägre investeringskostnader jämfört med konventionell hydraulisk deponi och
väsentligt lägre jämfört med torrdeponering eller pastadeponi
Väsentligt lägre driftkostnader jämfört med pastadeponi eller torrdeponering
Inga höga dammar krävs för inneslutning av sanden
Deponin kan integreras med ett klarningsmagasin för rening och magasinering av
processvatten
Ingen eller begränsad dämning vilket minimerar risken för och konsekvenser av ett
eventuellt dammras
Efterbehandlingskostnaderna är avsevärt lägre jämfört med andra metoder
Stabiliteten i deponin är avsevärt högre jämfört med konventionell deponering
Mindre tendenser till diffus damning tack vare materialets jämna
partikelstorleksfördelning samt den höga och jämna vattenmättnadsgraden
Begränsad dränagevattenbildning
Vissa nackdelar är förknippade med metoden, bland annat blir driftkostnaden något högre
jämfört med konventionell deponering eftersom drift av förtjockare innan deponering
tillkommer. Slutligen är materialet är exponerat för luftsyre vilket skulle vara en negativ
aspekt om sanden innehöll vittringsbenägna beståndsdelar – vilket dock inte är fallet för det
aktuella materialet.
Tekniken med förtjockad anrikningssand används på flera håll i olika delar av världen. Det
mest likartade exemplet (klimatmässigt) är Kidd Creek, Ontario där förtjockad deponering
skett sedan 197320.
7.5
Sand- och klarningsmagasin
I anslutning till sandmagasinet öster om väg 99/400 anläggs ett klarningsmagasin. En
pumpstation för överledning av överskotts- och processvatten kommer att anläggas i
klarningsmagasinet med en pumpkapacitet för överskottsvatten om drygt dubbla det
dimensionerande flödet till Muonio älv (fördelat på tre pumpar). Vid återpumpning till
processvattenbassäng och anrikningsverket körs en av dessa pumpar.
Figur 21 Principritning över pumpstation för överskottsvatten i klarningsmagasinet.
20
För mer information om Kidd Creek se exempelvis http://www.tailings.info/thickened.htm
35
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
8
Vattenhantering, anläggningsfas
8.1
Allmänt
I samband med anläggningsfasen kommer vatten att behöva hanteras. De huvudsakliga
källorna är avrinning från upplagd torv, bortledning av grundvatten från dagbrottsområdet,
nederbörd inom området samt utpressning av myrvatten i samband med att upplag
etableras. Mer detaljerade beskrivningar redovisas i bilaga M10.
8.2
Vattenhantering och recipienter
Nederbörd, porvatten från torven och grundvatten från dagbrottsområdet kommer att ledas
genom en sedimenteringsbassäng och en översilningsyta och därefter rinna mot Mellajoki.
Vatten från den södra delen av gråbergsområdet kommer att avrinna till Rässioja, vilken
rinner in i Kaunisjärvi. Detta vatten kommer att bestå av det naturliga grundvattenflödet,
avrinnande nederbörd samt myrvatten som trycks ut ur torven i samband med att material
från dagbrottsområdet (främst gråberg) börjar deponeras. Viss vattenavgång från de
deponerade massorna (främst torv) kommer även att ske.
Från moränen som kommer att läggas upp på den norra delen kommer troligen endast
mycket små porvattenmängder att avrinna.
Den påverkan som kommer att ske genom de avsedda aktiviteterna inom gråbergsupplaget
är uttryckning av myrvatten från de områden där uppläggning av material sker samt
vattenavgång från de upplagda materialen (då främst torv).
Mellajoki
Översilningsyta
Sedimenteringsbassäng
Område gråbergsupplag
Vall (inkl. möjlig
initial, streckad)
Morän (och torv)
-2
Morän
Gråberg
-1
Torv
1
Yttre kant dagbrott
Befintlig väg
Höjdlinjer 1 m
Skala: Rutnät 1 km
Projektion: RT90 2,5 gon v.
Rässioja
Figur 22 Grundvattenavrinning från gråbergsupplag (blå pilar).
36
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
8.3
Flödesmängder
Flödesmängderna som kommer att behöva hanteras har beräknats (Bilaga M10). För
dagbrottsområdet redovisas de beräknade volymerna vatten i Figur 23.
Delflöden inom gruvområde för avbördning
3
m /h
180
160
140
120
Vatten torv
Avrinning, nederbörd
Grundvatten
100
80
60
40
20
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
Januari
Februari
Mars
April
0
År -2
År -1
År 1
Figur 23 Vattenflöden från dagbrottsområdet för avbördning via sedimentationsbassängen och
översilningsyta.
Från gråbergsupplaget kommer grundvattenflödet i torven att vara på sin normala nivå.
Därför redovisas enbart den tillkommande andelen i Figur 24 (se Bilaga M10).
Delflöden avrinning från gråbergsupplag
3
m /h
40
35
30
25
20
Upplagd torv
15
Urpressning torv
10
5
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
Januari
Februari
Mars
April
0
År -2
År -1
Figur 24 Vattenflöden från gråbergsupplaget mot Rässioja.
37
År 1
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
9
Vattenhantering produktion
9.1
Allmänt
Vattenbalansberäkningar har utförts för gruvområdet i syfte att säkerställa vattentillgången
för anrikningsverket samt dimensionera nödvändig avbördningskapacitet. Beräkningarna
har utförts i en hydrologisk numerisk modell där dygnsdata för nederbörd, potentiell
evapotranspiration och temperatur använts som indata. Resultaten har sammanställts till
månadsvärden.
De hydrologiska beräkningarna är utförda med den väl etablerade NAM-modellen (NedbørAfstrømnings-Model) som är utvecklad av DHI, Dansk Hydraulisk Institut. NAM-modellen
är en konceptuell hydrologisk modell, mycket snarlik den svenska HBV-modellen. NAMmodellen
simulerar snöprocesser,
markfuktighet,
verklig
evapotranspiration,
grundvattenbildning, flödesavrinning, basflöde etc. med nederbörd, temperatur och
potentiell evapotranspiration som ingångsdata
9.2
Vattenbalans
I vattenbalansen redovisas huvudsakligen tabeller och diagram för fullt utbyggd gruva efter
10 år men även översiktliga diagram för första driftsåret (Bilaga T4).
För följande hydrologiska beräkningsfall har vattenbalanser upprättats för en genomsnittlig
samt en maximal produktion i verket;




Första driftsåret representerande ett normalår.
Grundfallet representerande ett normalår på gruvområdet när gruvan är fullt
utbyggd.
Torrår med 20 års återkomsttid när gruvan är fullt utbyggd.
Våtår med 20 års återkomsttid när gruvan är fullt utbyggd.
Den huvudsakliga slutsatsen är att det i upptagningsområdet finns vatten i erforderlig
mängd för att kunna driva anrikningsverket. Området har en positiv vattenbalans, dvs. ett
överskott, som avrinner till Muonio älv. Vattentillgången under en årscykel varierar dock
kraftigt, vilket skulle innebära ett betydande behov av magasinering framför allt för att
innehålla vatten från snösmältningen. Northland avser att istället för magasinering av allt
uppsamlat vatten att periodvis avbörda vatten till Muonio älv, eftersom det annars skulle
kräva omfattande dammbyggnationer.
Avbördningen ur systemet för år 10 då man har maximalt grundvatteninflöde är beräknad
till 2,4 (M)m3/år för normalåret vid en medelgenomsättning av malm. För torr- och våtår
med 20 års återkomsttid är motsvarande värden 1,5 respektive 3,3 (M)m3/år. Vid en
maximal produktionsnivå blir motsvarande normalårsbehov 1,6 (M)m3, torr- och våtår med
20 års återkomsttid ger 1,0 (M)m3 respektive 2,2 (M)m3.
Avbördningen kommer att ske då behov föreligger genom pumpning från
klarningsmagasinet till Muonio älv. Detta bedöms för normalåret komma att ske under
perioden maj till oktober. Under övrig tid kan för normalår behov uppstå att avleda vatten
från Muonio älv till verksamheten. Maximalt rör det sig om ca 800 m3/h vid en maximal
årsgenomsättning under normalår. Ledningen till Muonio älv klarar att till älven leda över
38
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
den vattenmängd som uppkommer under ett 20-årsvåtår. Vid högre flöden kan om inte
magasineringskapacitet finns i systemet avbördning ske till omkringliggande våtmark
genom det bräddöverlopp som kommer att anläggas på klarningsmagasinet, se vidare
Bilaga T2, T6, och Figur 25.
Figur 25 Principiell ritning över utskovets placering.
Notera att årsnederbörden med 100 års återkomsttid är en annan situation (relevant för
tillgången till produktionsvatten) än 100-årssituationen för dimensionerande flöden
(relevant för avbördningskapacitet och dammsäkerhet) som redovisas i Kap. 10.3.
Fullständig rapport över vattenbalans återfinns i Bilaga T4
9.3
Dimensionerande flöden
Dammarna är dimensionerad för att innehålla upp till ett 100-årsflöde. Samtliga utskov är
dimensionerade för att klara av att avbörda mer än ett 100-årsflöde vilket uppfyller det krav
som finns i Gruv-RIDAS och Flödeskommitténs riktlinjer för Klass 2-dammar,
39
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
(Flödeskommittén, 1990). Utskovsutformningen tar även hänsyn till magasineringseffekter
i magasinen. Att utskoven dimensioneras för att avbörda 100-årsflöden innebär dock inte
att dammarna klassificeras som Klass 2-dammar. (Bilaga T12 samt avsnitt 13).
Notera att det är mest sannolikt att 100-årsflödet inträffar under tidig höst då
klarningsmagasinet är på väg att fyllas upp. Då sker i första hand en kontrollerad
avbördning till Muonio älv genom pumpledningen. I undantagsfall kommer dock
bräddningen att ske till omgivande myrmark genom det anlagda utskovet (Figur 25).
Skärmdiken inom området kommer att dimensioneras så att 100-årsflödet kan innehållas
inom industriområde, gruva och gråbergsupplag.
Fullständig rapport över dimensionerande flöden återfinns i Bilaga T5. Fullständig rapport
över utskovsdimensionering återfinns i Bilaga T6.
9.4
Vattenhantering
I samband med produktionsfasen kommer vatten att behöva hanteras från de olika
områdena. De huvudsakliga källorna är dagbrott, industriområde, gråbergsupplag och
sandmagasin. De delar delar som omfattas av vattenverksamhet i ansökan om miljötillstånd
beskrivs i avsnitt 10. Övriga delar beskrivs i följande avsnitt.
9.4.1 Gråbergsupplag
I utkanten av gråbergsupplaget kommer uppsamlande diken att anläggas för att förhindra att
vatten som avrinner från området rinner ut i omgivande marker (se Figur 26). Ett dike
börjar i nordvästra delen av upplaget strax söder om den befintliga vattendelaren och går
söder ut utefter kanten till processvattenbassängen. Det andra diket börjar i nordvästra delen
av upplaget strax norr om den befintliga vattendelaren och går först norrut och däefter söder
ut utefter kanten genom vattendelaren i östra delen och till processvattenbassängen.
Avledningen av uppsamlat vattnet ska kunna ske genom självvfall till
processvattenbassängen.
40
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Figur 26 Principritning på uppsamlande dike kring gråbergsupplaget.
Dikena bedöms inte medföra någon avvattning av områdena utanför dessa, eftersom det i
nordvästra, norra och nordöstra delen av upplaget finns en vattendelare strax utanför
upplaget med avrinning i dessa riktningar. I östra delen sluttar marken från diket med en
avrinning i denna riktning.
9.4.2 Industriområde
Runt industriområdet kommer ett uppsamlande dike att anläggas för att förhindra att vatten
som avrinner från området rinner ut i omgivande marker (se Figur 27). Från
industriområdet leds vattnet via dike eller rörledning med självfall till
processvattenbassängen, alternativt pumpas vattnet.
41
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Figur 27 Uppsamlande dike kring industriområdet.
42
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
9.4.3 Råvattenledning
Ledningen mellan Muonio älv och gruvområdet(Figur 28) liksom pumpstationen beskrivs i
Bilaga T14. Den föreslagna sträckningen av pumpledningen redovisas i Figur 28.
Figur 28 Föreslagen sträckning för pumpledning av råvatten och överskottsvatten.
Intags- och utsläppsläge föreslås vara strax nedströms byn Aareavaara, se Figur 29.
Uttag från och utsläpp till älven är föremål för separat prövning enligt av Finsk Svenska
Gränsälvskommissionen enligt lagen (1971:850) och ingår inte i ansökan om miljötillstånd.
43
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Figur 29 Föreslagen lokalisering av intags- och utsläppsanordning med tänkbara alterativa placeringar för
uttag och utsläpp (streckat område).
En intagningsledning för råvatten till processen med ett dimensionerande flöde av c:a 800
m3/timme kommer att anläggas från Muonio älv till industriområdet. Pumpstationen
utformas som en pumpgrop med ett intag försett med galler samt två ledningar som
kommunicerar med älven. Ändarna på intagsledningarna utformas perforerat i syfte att
förhindra att främmande objekt eller fiskar kommer in i ledningen. Ledningarna utförs i
glasfiberarmerad plast och placeras på botten av Muonio älv.
Pumpning av råvatten från Muonio älv kommer under normalåret att ske under mars och
april. Beroende på naturliga variationer av tillrinningen kan man behöva pumpa råvatten
från Muonio älv till klarningsmagasinet under andra tidsperioder för att fylla på magasinet
vintertid eller inför vinterperioden.
Under våtår kommer upp till ca 3,3 (M)m3 överskottsvatten per år (räknat för år 10 med
maximalt grundvatteninläckage) att behöva avledas från klarningsmagasinet till Muonio
älv, där merparten ca 2 (M)m3 behöver avledas i samband med snösmältningen i maj.
Normala år ligger volymen överskottsvatten på 1 till 2,5 (M)m3 per år. Det
dimensionerande flödet uppgår under snösmältningsperioden i maj månad för ett våtår till
ca 2 500 m3/h inräknat en viss extrakapacitet. Vid avledning av överskottsvatten till älven
kommer vattennivån i älven generellt vara hög.
44
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Figur 30 Principritning över utförande av pumpstation och intagsledning.
10 Vattenverksamhet
10.1 Anordningar för markavvattning
10.1.1 Markavvattning
Inom det centrala området för dagbrottet (som är beläget i våtmarken) kommer
markavvattning att ske i ett tidigt skede för att kunna komma åt malmen (se avsnitt 2.4 och
2.5). För att minimera inläckaget från omkringliggande myrområde kommer delar av detta
att vallas in (Figur 31). Övriga delar kommer att omgärdas av dike alternativt vallas in. Det
senare gäller främst för övriga delar av dagbrottet som är beläget i våtmarksområdet.
Figur 31 Tvärsnitt över en principritning av invallningen kring dagbrottet.
Den principiella planen för invallningen är att denna sker genom att torv samt i viss
utsträckning morän ned till tät moränbotten grävs bort och morän packas ovanpå denna
(Figur 31). Allteftersom anläggandet av vallen fortskrider kommer diken att anläggas tvärs
över det framtida dagbrottet. Vatten pumpas sedan från dessa diken liksom från de redan
avbanade ytorna till en sedimentationsanläggning med efterföljande översilningsyta
placerad nordväst om dagbrottet (Figur 32).
Dimensionerna för vallen är 2-6 meter hög beroende på torvens mäktighet där höjden över
marknivån och myren är ca 1-1,5 meter. Krönbredden är ca 5 meter.
45
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Där detta är möjligt kommer invallningen att ersättas av avskärande diken genom att
förekommande höjdpartier utnyttjas.
Översilningsyta
Skärmdiken
alternativt vall
Sedimenteringsbassäng
Område gr
Vall (inkl. möjlig
initial, streckad)
Morän (och torv)
-2
Morän
Gråberg
-1
1
Figur 32 Principskiss över den planerade invallningen (svart linje) och efterföljande markavvattningen inom
centrala delen av dagbrottsområdet. Dike eller vall kring övriga delar kommer i stort sett att följa den yttre
blå punktade linjen.
10.1.2 Sandmagasin
Sandmagasinet kommer i dess östra del att vara uppbyggt med en damm vars syfte är att
innehålla klarningsmagasinets vatten (se avsnitt 10.4). I den västra delen kommer en
bilväg/vall (ca 5 m körbana) med ett uppsamlingsdike på insidan att anläggas som kommer
att ansluta till klarningsmagasinet.
Bilvägen kommer att utgöras av bergkross samt morän. Innanför bilvägen kommer ett dike
att finnas som leder främst ytavrinning från sandmagasinet till klarningsmagasinet.
46
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Uppsamlingsdike
och bilväg/vall
Damm för
klarningsmagasin
Figur 33 Principskiss över arbetsväg med uppsamlande dike på insidan och damm för klarningsmagasinet.
10.1.3 Gråbergsupplag
Vid gråbergsupplaget kommer en processvattenbassäng att anläggas för att i samband med
uppläggning av gråberg samla upp det vatten som kommer att avrinna från området (se
avsnitt 9.4.1 samt 10.3).
I den sydvästra delen av gråbergsupplaget kommer ett avskärmande dike att behöva
anläggas för att förhindra att vatten utanför området rinner till gråbergsupplaget (se figur
34). Diket kommer att anläggas så att det följer den naturliga topografin, med en slingrande
form och eventuella mindre bassänger för att minska vattnets hastighet och möjliggöra
sedimentation av eventuellt sediment i vattnet. Diket leder vattnet till söder om upplaget där
det släpps ut till omgivningen.
47
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Figur 34 Principritning över det område där avskärande dike kring gråbergsupplag kommer att anläggas.
10.2 Länshållning av gruvan
För att möjliggöra produktion i dagbrottet måste inströmmande vatten pumpas därifrån.
Enligt genomförda beräkningar rör det sig om c:a 3 (M)m3/år (inklusive läckage från
moränen samt nederbörd) varav 2,4 (M)m3 avser grundvatten som måste pumpas från
gruvan till processvattenbassängen (Bilaga T4) vid fullt utbyggt dagbrott.
48
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Pumpsystemet kommer att bestå av en eller flera pumpgropar med en eller flera pumpar
som successivt flyttas allteftersom dagbrottet fördjupas.
10.3 Processvattenbassäng
Principutformningen av processvattenbassängen är att denna är en homogen morändamm
utan separat tätkärna. Byggnation med andra metoder och material/massor som är minst
lika säkra som det som beskrivits kommer att utredas i detalj.
Figur 35 Principskiss till utformning av vall för processvattenbassängen beroende på läge, se även Bilaga T3.
Grundläggningen av denna damm sker på fast morän vilket innebär att torven och moränens
ytskikt grävs bort. Mäktigheten på torven i området varierar mellan 0 och ca 4 meter.
Utifrån de uppgifter som finns idag har ungefärliga schaktmassor uppskattats till c:a 0,3
(M)m3 torv och c:a 0,4 (M)m3 morän. Dessa massor deponeras på området för
gråbergsupplaget.
Vid design av processvattenbassängens damm kommer stabilitetsberäkningar att
genomföras för att säkerställa att dammarna dimensioneras med en säkerhetsfaktor om
minst 1,5. Stabilitetsberäkningar för den principiella konstruktionen visar att dammarna
uppfyller detta krav.
De små mängder läckagevatten som förväntas från dammen kommer att samlas upp i ett
uppsamlingsdike längs dammtån. Det uppsamlade vattnet kommer vid behov att pumpas
tillbaka till processvattenmagasinet.
Dammen anläggs med en krönhöjd på +170,1 m öh och ett bräddavlopp dimensionerat för
100-årsflöden anläggs i befintlig mark med ett utskov på +168,3 m öh. Bräddavloppet
anläggs så att utflödande vatten avleds till ett våtmarksområde.
49
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Figur 36 Principskiss över anlagt bräddavlopp från processvattenmagasinet.
Med denna utformning erhålls en beräknad kapacitet hos processvattenmagasinet om c:a
110 000 m3.
10.4 Damm för klarningsmagasin
Principutformningen av sandmagasinets invallning är att denna sker genom att torv samt
morän urschaktas ned till c:a 1-2 meters djup beroende på typ av morän inom området.
Byggnation med andra metoder och material/massor som är minst lika säkra som det som
beskrivits kommer att utredas i detalj. Mäktigheten hos torven varierar mellan 0 till ca 5
meter. Konstruktionen kommer att vara en homogen morändamm utan tätkärna. Längs
dammens insida kommer ett erosionsskydd av krossmaterial att läggas. Dammen byggs till
en krönhöjd om +168 m.ö.h. Bräddavlopp anläggs i ursprunglig mark i öster på +166,5
m.ö.h. Bräddöverloppet anläggs så att utflödande vatten avleds till omgivande
våtmarksområde (se Figur 25).
Vid design av damm för klarningsmagasin kommer stabilitetsberäkningar att genomföras
för att säkerställa att dammarna dimensioneras med en säkerhetsfaktor om minst 1,5.
stabilitetsberäkningar för den principiella konstruktionen visar att dammarna uppfyller detta
krav.
50
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Figur 37 Tvärsnitt över typsektion av damm kring sandmagasinet.
10.5 Kostnader
I nedanstående tabell redovisas de förutsedda investeringskostnaderna liksom de förmodade
driftskostnaderna för respektive vattenverksamhet. De angivna kostnaderna är
erfarenhetsbaserade och kan därför komma att ändras.
Vattenverksamhet
Pumpning från gruvan
Skärm- och uppsamlingsdiken
Vall gråbergsupplag
Vall dagbrott
Damm processvattenbassäng
Damm sandmagasin
Investeringskostnad
(SEK)
1 300 000
920 000
2 050 000
4 000 000
2 450 000
11 000 000
Driftkostnad (SEK/år)
1 480 000
50 000
50 000
50 000
25 000
50 000
10.6 Kommentarer
Uppskattade kostnader är tämligen osäkra eftersom tillgänglig information om torvtjocklek
och moräntillgångar är begränsad. Variationerna inom området är stora varför mer
detaljerade undersökningar i dammarnas och dikenas lägen krävs för att verifiera
grundläggningsnivåer, erforderlig höjd på vallar samt materialmängder.
Utformningen av magasinen och vallarnas samt fastställande om vall eller dike skall
anläggas kan komma att revideras efter det att en riktad grundundersökning genomförts och
utvärderats samt i samband med detaljprojektering.
11 Kontroller
11.1 Utförandekontroll
I samband med att anläggningarna byggs kommer en utförandekontroll att genomföras för
alla byggnationer och andra arbeten inom verksamheten. I samband med upphandling av
entreprenörer kommer stor vikt att läggas vid att dessa kommuniceras Northlands interna
51
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
regelverk för kvalitetsarbete samt att de får ta del av de relevanta lagar och krav som styr
verksamheten och vilka krav Northland som bolag ställer på det utförda arbetet.
Under arbetets utförande skall utförandekontroll ske enligt ett till arbetets art anpassat
program.
11.2 Miljökontrollprogram
Ett preliminärt kontrollprogram har upprättats för den planerade verksamheten (se bilaga
M11). I detta beskrivs hur företaget avser uppfylla de krav på egenkontroll som ställs enligt
SFS 1998:901. Kontrollprogrammet beskriver i orienterande ordalag den planerade
verksamheten samt kommer innan uppstart av verksamheten att uppdateras och inkludera
även Northlands miljöorganisation. Avseende de faktiska mätningar som skall genomföras
av emissioner samt uppföljning av eventuell påverkan på biota i omgivningen under
anläggningsarbetena föreslår företaget att detta regleras i samråd med tillsynsmyndigheten.
Kontrollprogrammet innehåller även en beskrivning över hur rapportering till myndigheter
skall ske. Som stöd för driften av anläggningarna kommer Northland att ta fram en
komplett dokumentation av interna regler för styrning av arbetet för arbetsmiljö, yttre miljö,
kemikaliehantering, dammsäkerhet, energianvändning mm.
För att förhindra damning från verksamheten (främst vägar och sandmagasin) kommer
vatten att användas som dammbindare. Den valda deponeringsmetoden kommer dock att
minimera damning från sandmagasinet.
Ett separat program för miljöskyddsåtgärder under uppbyggnadsfasen kommer att
upprättas. Detaljer rörande detta föreslås regleras i samråd med tillsynsmyndigheten.
Kontroll av verksamhetens olika delar är till stor del en förebyggande åtgärd. Kontinuerliga
mätningar och uppföljningar av mätresultat medför att eventuella driftsstörningar kan
identifieras. Vid indikation om driftsstörning ska erforderliga åtgärder vidtas omgående.
12 Dammsäkerhet
Ett program för dammsäkerhetsarbetet kommer att utarbetas baserat på de riktlinjer som
antagits av SveMin, där huvuddokumentet, Gruv-RIDAS utgör en vidareutveckling av
kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet, RIDAS. Den lokala anpassningen till GruvRIDAS utgör ett systematiskt program för kvalitetssäkring av dammsäkerhetsarbetet.
Redovisning kommer att ske till tillsynsmyndigheten.
12.1 Konsekvensklassificering
De beskrivna dammarna för processvattenbassäng och klarningsmagasin bedöms motsvara
klass 3. Undersökningar och beräkningar för att bekräfta konsekvensklassificeringen
kommer att göras för den principiella och slutliga konstruktionen.
12.2 Tillståndskontroll
En DTU-manual kommer att tas fram av Northland för att säkerställa dammarnas funktion
under driftskedet.
52
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
13 Efterbehandling
13.1 Generellt för efterbehandling
En konceptuell efterbehandlingsplan kommer att utarbetas innan driften påbörjas. Denna
plan kommer att uppdateras löpande i takt med att verksamheten utvecklas. De fallande
restprodukternas behov av åtgärder i syfte att begränsa föroreningsspridning är begränsade
(se vidare avsnitt Bilaga T8). Karakterisering av restprodukterna har visat att dessa är
nettoneutraliserande samt har ett lågt innehåll av metaller. Behovet av efterbehandling
uppgår därför främst till återetablering av växtlighet, erosionsförhindrande åtgärder samt
estetiska hänsynstaganden (landskapsbilden).
Generellt för åtgärderna gäller att slänter ges långtidsstabila lutningar samt att påverkade
ytor täcks med ett vegetationsskikt alternativt sker vegetering direkt på ytan.
Vegetationsskiktet kan bestå av morän eller en blandning av morän och torv och/eller
organiskt material. För att förbättra växtetableringen kan istället, eller som komplement,
gödningsämnen eller organiskt material komma att tillsättas. Sådant organiskt material kan
vara kommunalt avloppsslam, jordbruksavfall inklusive stallgödsel, sågverksavfall eller
organiska restprodukter från livsmedels- och liknande industrier. Tillgången på sådant
material är begränsad, men en kartläggning kommer att ske av möjliga källor i både Sverige
och Finland. Det kan alltså bli aktuellt med gränsöverskridande transport av
avfallsprodukter för efterbehandlingsändamål.
Pumpledningar för vatten inom området kommer att kvarlämnas i de fall de är nedgrävda.
Detsamma gäller för råvattenledningen till Muonio älv. Byggnader och luftningsstationer
för denna ledning kommer dock att demonteras.
13.2 Dagbrott
Med planerad brytningsmetod kommer dagbrottet inte att kunna återfyllas med gråberg.
Endast om dagbrottet, eller delar av dagbrottet, är definitivt slutbrutet och ingen
underjordsbrytning planeras ske under eller i direkt anslutning till dagbrottet kan
återfyllning ske med fallande gråberg eller anrikningssand.
Efterbehandling av dagbrottet kommer således att bestå i att det vattenfylls genom naturlig
tillrinning efter att pumpningen har upphört. Moränslänterna från invallningen runt
dagbrottet kommer att justeras (flackas ut). Inom vissa delar kan invallningen komma att
grävas av för att påskynda vattenfyllningen av det slutbrutna dagbrottet under kontrollerade
former. Återfyllnad med infiltrerande grundvatten kommer ej att ske på grund av
säkerhetsaspekter om brytning sker eller planeras ske i anslutning till det ursprungliga
dagbrottet.
Utflackning av moränslänter inom invallningen sker till en lutning av 1:3 (V:H). Detta görs
ner till en nivå c:a 3 m under slutlig vattennivå i dagbrottet.
Vegetering sker av invallningen och störda ytor där så erfordras. Vid behov kan morän från
moränupplaget användas för att skapa förutsättningar för vegetering. Alternativt kan
organiskt material användas istället för eller som ett komplement till täckning med morän.
53
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
13.3 Industriområde
När industriområde och byggnader inte längre behövs för gruvverksamheten, eller för andra
verksamheter, demonteras och avlägsnas byggnaderna. Eventuella bottenplattor av betong
lämnas kvar och täcks med morän.
Ett tunt lager av markens ytskikt kan vid behov antingen uppluckras eller schaktas bort och
deponeras i dagbrottet. Om föroreningar påträffas (exempelvis kemikaliespill, oljespill
m.m.) hanteras denna volym enligt gällande regler vid efterbehandlingens genomförande.
Marken täcks vid behov av ett tunt lager av morän och/eller organiskt material och
vegeteras. Eftersom industriområdet kommer att ligga inom ett moränområde kan det
eventuellt vegeteras direkt.
Kostnaden för bortskaffande av utrustning och demontering av byggnader beräknas med
god marginal täckas av de inkomster som kan erhållas från försäljning av desamma.
13.4 Sand- och klarningsmagasin
Sandmagasinet kommer vid avslutad drift att efterbehandlas genom vegetering, eventuellt
genom att organiskt material eller konstgödsel blandas in i ytskiktet.
Vallen för klarningsmagasinet kommer att grävas av för att nivån i skall kommunicera med
omgivande våtmarks grundvattennivå. Området kommer att vid behov rensas upp samt
moräntäckas och vegeteras.
13.5 Processvattenmagasin
Processvattenmagasinen kommer vid avslutad drift att tömmas genom att vattnet pumpas
till klarningsmagasinet eller gruvan. När magasinet är tömt grävs dammen av och avjämnas
för att förhindra att nytt vatten ansamlas. Processvattenmagasinets yta samt dammen
vegeteras, förslagsvis genom inblandning av organiskt material eller en blandning av
organiskt material och morän.
Om behov föreligger kan bassängbotten rensas genom avschaktning av ytskiktet (c:a
0,5 m). Schaktmassorna deponeras i dagbrottet och ytan täcks sedan vid behov av morän
(c:a 0,3 m) innan den vegeteras.
13.6 Gråbergsupplag
Gråbergsupplaget byggs upp av tre etage och materialet deponerats i naturlig rasvinkel
(lutning c:a 1:1) med en genomsnittlig släntlutning av 1:1,4 genom att varje pall kan
komma att dras in c:a 20 m. Efterbehandling av denna deponi förhindrar inte ett framtida
utnyttjande som ballastmaterial. Åtgärderna bygger i princip på utjämning av slänterna
samt vid behov okvalificerad moräntäckning (c:a 0,3 m) i syfte att skapa ett
vegetationsskikt. Deponins yta vegeteras genom besåning och trädplantering, vilket
sannolikt förutsätter att konstgödsel eller organiskt material tillförs. För att förhindra
erosionsskador kan krävas ett system av diken för uppsamling och avledning av ytvatten.
Diken runt upplaget fylls igen.
54
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
Figur 38 Principskiss över nedsläntning av gråberg i samband med efterbehandling.
13.7 Moräntäkt
Moräntäkten används inledningsvis för att få morän till att påbörja arbetet med invallningen
kring dagbrottet. Täkten förläggs inom området för gråbergsupplaget. Denna moräntäkt blir
igenfylld i samband med deponeringen av fallande gråberg och kommer därmed inte att
behöva någon speciell efterbehandlingsåtgärd.
13.8 Morän- och torvupplag
Inom området kommer ett morän- och torvupplag att anläggas. Materialet härrör från
avrymningen av dagbrottet och läggs upp i nordvästra kanten på gråbergsupplaget. Detta
upplag bedöms komma att rymma c:a 2 (M)m3 material. Vid efterbehandling kommer detta
moränupplag att utnyttjas som täkt. Beräkningar av moränbehovet för efterbehandling visar
att detta upplagräcker med god marginal då behovet maximalt bedöms uppgå till c:a 1,7
(M)m3, varav nästan allt (c:a 1,3 (M)m3) används för efterbehandling av gråbergsupplaget.
Tabell 4 visar hur moränen fördelas på de olika anläggningarna vid efterbehandlingen.
Kvarvarande moränmassor och eventuellt störda markområden avjämnas (exempelvis
mindre moräntäkter inom området) och vegeteras. En viss hantering av ytavrinning där
sedimentfällor används kan vara nödvändig tills vegetation etablerats och erosionen är
under kontroll.
Tabell 4. Sammanställning av moränbehov vid efterbehandling av gruvområdet.
Objekt
Industriområde
Principiell metod
Morän (m3)
min
max
eventuellt 0
30 000
Upprensning
och
okvalificerad täckning
ProcessvattenDamm grävs av, upprensning och
bassäng
eventuellt okvalificerad täckning
KlarningsDamm grävs av, upprensning och
magasin
eventuellt okvalificerad täckning
Gråbergsupplag Eventuellt okvalificerad täckning
Diverse arbeten Okvalificerad täckning
Totalt moränbehov:
55
0
30 000
0
105 000
0
0
0
1 320 000
200 000
1 685 000
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
13.9 Successiv efterbehandling
Dammar och vallar inom området kommer att få sin slutliga utformning i samband med
byggnationen. Detta innebär att de t. ex. kommer att vegeteras efter färdigställande.
Där så är möjligt kommer en successiv täckning av områden som tagits i anspråk att kunna
ske. Detta kan exempelvis ske genom att de delar av gråbergsupplaget som deponerats till
full höjd släntas ut och täcks med morän samt vegeteras.
13.10 Kontroll och övervakning
Genomförda efterbehandlingsåtgärder följs upp och kontrolleras på lämpligt vis och under
lämplig tid. Som lämpligt riktvärde för uppföljningsperiod kan användas den i
deponeringsdirektivet angivna tidsrymden 15 år. Under denna tid kan vissa mindre
korrigerande åtgärder bli nödvändiga.
13.11 Kostnader
Kostnader för alla erforderliga efterbehandlingsarbeten summeras i bilaga T11. I T11
redovisas kostnader per m2 som skall efterbehandlas samt hur denna kostnad är beroende på
mängd deponerat gråberg samt anrikningssand.
Tabell 5 Efterbehandlingskostnad per objekt.
Efterbehandlingsobjekt
Dagbrott
Ytarea
m2
-
Industriområde
100 000
Sandmagasin
Processvattenmagasin
2 000 000
60 000
Klarningsmagasin
1 150 000
Gråbergsupplag
3 000 000
Moränupplag
Efterkontroll
500 000
-
Utförd åtgärd
Justering dagbrottskant,
vegetering
Upprensning, täckning,
vegetering
Vegetering (e.v. org mat
tillsats)
Tömning, avgrävning,
upprensning,
moräntäckning.
vegetering
Tömning, avgrävning,
upprensning,
moräntäckning.
vegetering
Moräntäckning.
Vegetering,
igenläggning diken
Konturering, vegetering
-
Summa:
Kostnad
SEK
715 000
2 017 500
10 324 500
825 000
4 555 000
45 649 000
1 350 000
750 000
66 186 000
56
Teknisk beskrivning - Tapuli 315 721
14
Miljökontroll
En miljökonsekvensbeskrivning, MKB, har upprättats där de planerade verksamheternas
påverkan på bland annat natur- och kulturmiljöer i närområdet och Natura 2000-området
beskrivs och bedöms. MKB:n innehåller även en bedömning av de planerade
verksamheternas effekter relaterat till intentioner i nationella, regionala och lokala
miljömål. Påverkan på rennäring beskrivs närmare i en separat bilaga över tänkbara effekter
på rennäringen som är bilagd MKBn (Bilaga M7).
Även planerade skyddsåtgärder för att minska den negativa miljöpåverkan och/eller risken
för negativ miljöpåverkan beskrivs i MKB:n.
57