Transcript Ladda ner nr 2/2012 - Branschföreningen Svensk Torv

NATURLIG RÅVARA
– En naturlig råvara
Nummer 2-2012
Torven i fokus under
världskongressen
Rationalisering av transporter
med Umeå Energi
En historia...
om Torven
Sidan 6
2
2-2012
Internationella
torvkongressen i Stockholm
Text: Claes Rülker
Foto: sxc.hu
NATURLIG RÅVARA
Tidningen Svensk
Torv ges ut av
Svensk Torv i 6.000
exemplar och riktar
sig till beslutsfattare,
politiker, företag och
opinionsbildare.
Ansv. utgivare
Claes Rülker
[email protected]
Redaktör
Sidney Jämthagen
[email protected]
Grafisk form
Gustav Kron/rime.se
Omslag
sxc.hu
Läs mer på
www.svensktorv.se
Vart fjärde år anordnar IPS (International Peat Society) en världskongress
om torv någonstans i världen. Den 3
till 8 juni i år anordnas kongressen i
Stockholm.
energikälla. Sverige har energi bundet
i torv motsvarande halva Norges oljereserv. Vi brukar ungefär en promille
av denna stora inhemska energireserv.
Blandas en mindre del torv med t ex
Förberedelserna för denna stora
kongress har pågått i flera år. När
denna tidning kommer ut är det två
veckor kvar till start! Kongressens
tema är Peatlands i Balance. Forskare
från hela världen kommer till Sverige
för att redovisa resultat och diskutera
förvaltning och bevarande av världens torvmarksresurser.
Sverige har
energi bundet i
torv motsvarande
halva Norges
oljereserv.
Rekord i antal deltagare
Till kongressen har över 420 presentationer lämnats in vilket är ett
rekord i kongressens historia. Internationellt är intresset för torv och
torvmarker mycket stort. Ämnen som
kommer att tas upp är bland annat
koldioxidfrågan, klimatförändringar,
livscykelanalyser och efterbehandling.
I skrivande stund är prognosen att
över 700 personer kommer att delta
för att diskutera högaktuella spörsmål om torv. Mer kunskap om torv
behövs. Ta bara frågan om koldioxidbalansen vid brukandet av torv som
torvmarker som brukats, kan koldioxidläckaget minskas.
Ser man på helheten och rätt använd är torv en miljövänlig energiresurs. Varför inte göra drivmedel av
torv som ständigt förnyas? Då kan
vi minska användningen av fossila
bränslen, minska läckage och sänka
koldioxidutsläppen ytterligare.
Gör som 650 andra torvintresserade; kom till kongressen Peatlands in
Balance den 3-8 juni och ta del av ny
kunskap! Välkommen. Anmälan gör
du på www.ipc2012.se
Claes Rülcker
biobränslen visar försök som gjorts,
att effekten kan öka med 5-15 procent. Detta får två positiva effekter på
miljön. Lägre koldioxidutsläpp och
mindre behov att spetsa värmeverken
med kol och olja vid kall väderlek.
Torv - framtidens drivmedel?
Dikad torvmark bara i Sverige läcker
koldioxid motsvarande halva Sveriges
transportsektor. Genom att bruka
torven på del av redan påverkade
torvmarker (vilka utgör ca 1 miljon
hektar) och genom att restaurera
Vd Svenska
Torvproducentföreningen
3
2-2012
Kandidaternas kontaktperson på Umeå Energi har
varit Lars O Johansson och han tycker att studenternas kandidatarbete är intressant läsning för alla
som sysslar med bioenergihantering.
Kandidatarbete i Umeå:
– Hanteringen av trädbränsle
kan rationaliseras ytterligare
Användandet av skogsbränsle som
bioenergi ökar både i Sverige och internationellt. Det konstaterar studenterna Gustav Friberg och Johannes
Hansson i sim uppsats med rubriken
”Kostnadskalkyl för flis med terminalhantering på Basamyran”.
förnyelsebara energikällor kommer
med säkerhet att vara en viktig del
Text:Lars O. Johansson
av vår framtida energiförsörjning.
Foto:Lars O. Johansson
Förnyelsebar energi innefattar ett
Illustration: Gustav Kron
flertal olika energikällor och duon ger
som exempel vindkraft, vattenkraft,
Varierande resultat
solenergi och bioenergi.
Resultatet visar att totalkostnaden för
Enligt uppsatsen ökade andelen
de valda systemen varierar. System
Studenterna är övertygade om att
förnyelsebar energianvändning med
hanteringen av trädbränsle kan ratio- med högre lastutnyttjande ger en
sju procentenheter mellan åren 1990
naliseras ytterligare och för att hänga lägre kostnad. Lönsamheten vid en
till 2005, och med ytterligare sju proimplementering av systemen går
med i utvecklingen behövs rationella
centenheter fram till år 2009. Sveriges
inte att förespå dessa resultat, enligt
metoder för bearbetning av trädregering satte 2009 upp ett mål att
bränsle som förnyelsebar energikälla, studenterna, eftersom det då behövs
år 2020 ska 50 procent av den totala
noggrannare
uppgifter
över
råvaruanser studentduon. levererad flis till Umeå Energis
energianvändningen komma från
kraftvärmeverk på Dåvamyran, Umeå. Flisen transpris
och
ett specifikt
prisi Fredrika.
för varje
Syftet med studien var
att från
få en
porteras
skogen till en
tänkt
terminal
på Basamyran
Därifrån skerförnyelsebara energikällor.
vidaretransport
till Dåvamyran
som ligger 12,7 bort.
delmoment.
uppfattning om kostnadsbilden
för
Studenternas kontaktperson på
levererad flis till Umeå Energis kraftUmeå Energi har varit Lars O JohansFörnyelsebart användande ökar
värmeverk på Dåvamyran, Umeå.
son och han tycker att studenternas
I studenternas omvärldsanalys skriver kandidatarbete är intressant läsning
Flisen transporteras från skogen till
duon att vi befinner oss i en tid med
en tänkt terminal på Basamyran i
för alla som sysslar med bioenergistigande priser på fossila bränslen. En hantering.
Fredrika. Därifrån sker vidaretransport till Dåvamyran som ligger 12,7 omställning med ökat nyttjande av
Skog
bort. Studenterna har gjort en jämförelse av tre olika sönderdelningssystem för att på så sätt undersöka
kostnadsskillnaderna mellan olika
upptagningsområden.
Basamyrens terminal
Dåvmyra
kraftvärmeverk
4
2-2012
Stockholms stad bjuder in
alla kongressdeltagre till
en välkomstreception på
Stadshuset. Upplev historiens
vingslag och var med på en
spännande rundvandring med
sakkunnig ledning i Stadshuset.
Kongressgeneralen för den internationella torvkongressen 2012 har ordet:
– Tillsammans ska vi utbyta
erfarenheter och bidra till
lösningar på globala frågeställningar
Text:
Marie Kofod-Hansen
Foto:sxc.hu,
Marie Kofod-Hansen
Den internationella torvkongressen
(IPC) anordnas vart fjärde år och
Sverige har fått uppdraget att vara
värdland för den 14:e torvkongressen
anordnad av IPS.
Kongressen ”Peatlands in Balance”,
som har ett globalt perspektiv, kommer att föra samman deltagare från
35 länder och samtliga världsdelar.
Ett huvudsyfte är att presentera ny
faktakunskap för en klok förvaltning
av torvbildande våtmarker på regional och nationell nivå.
Viktiga områden som kommer att
behandlas är bl.a. torvmarkernas
biodiversitet, ekologi, hydrologi och
effekter på klimatpåverkande gaser,
tropiska torvmarker, samt mänskligt areellt och industriellt nyttjande
(jordbruk, skogsbruk, bränntorv och
växttorv).
Främja ny forskning
Kongressen är en möjlighet att ta del
av och främja ny forskning och kunskap på området och medverka till att
ta fram en kunskapsbank avseende
torv och torvmarker.
Koldioxidfrågan, klimatförändringar, livscykelanalyser, tropiska
torvmarker, behandling och efterbearbetning, bevarande av torvmarker
– frågorna är många och jag tror att
kongressen kommer att kunna ge
många svar – och ställa nya frågor.
Miljöminister Lena Ek
Under kongressveckan kommer deltagarna att få möjlighet att lyssna till
några världens främsta forskare och
andra intressanta nyckelpersoner.
Vi har bland annat bjudit in fyra
mycket kompetenta keynote speakers.
En av dem är Sveriges miljöminister,
Deltagarna kommer få möjlighet att lyssna
till några världens främsta forskare och
andra intressanta nyckelpersoner. En av
dem är Sveriges miljöminister, Lena Ek.
Lena Ek som kommer att tala om
förvaltning av torv och torvmarker i
Sverige under torsdagen i kongressveckan. Magnus Kindbom, stats-
5
2-2012
Från Lettland kommer skulpturer
utskurna i torvblock. Tolv konstnärer har arbetat med torvblock under
tolv månader.
På utställningen presenteras hela
processen från idé, val av torv till
färdig skulptur.
Body, mind and peatlands
in balance
Det finns torv nästan över allt! En exkursion ut till Grönskär ger både torvkunskap och
SPA-känsla.
sekreterare vid Landsbygdsdepartementet öppnar kongressen den 4 juni.
I ett specialnummer av nätidningen
Mires and Peat presenteras utvalda
posters att publiceras. Professor
Ing-Marie Gren på SLU och Dr.
Sakari Sarkkola, från Universitet i
Helsingfors kommer att fungera som
gästredaktörer.
Efter kongressen går en av resorna
till midnattssolens land, vi besöker
bioenergiproduktionsanläggningar,
flyger helikopter över Vindelfjällen
och i Misenträsk får vi höra mer om
Sara Lidman som skildrat livet på
myren i många av sina böcker.
Resa nummer två går till Degerö
stormyr i Västerbotten. Här pågår
sedan många år internationellt viktiga
experiment och mätningar kring
avgång av växthusgaser.
Torv i Stockholms skärgård
Utställning och workshop
Det är inte alla som vet att det finns
torv i Stockholms skärgård, men det
gör det.
En av exkursionerna går till Grönskär för att se på torv. Deltagarna på
den här exkursionen kommer också
att få en välgörande SPA-upplevelse
med torv som huvudingrediens.
Vi erbjuder inte mindre än 15 olika
exkursioner med tydlig koppling till
det vetenskapliga programmet. Där
får man möjlighet att träffa flera lokala företag och organisationer inom
området och framförallt se några av
Sveriges vackraste torvlandskap.
Under kongressveckan kommer det
också finnas möjlighet att besöka en
spännande utställning med företag
och organisationer från hela världen,
alla med koppling till torv.
Torv är en näst intill oumbärlig
råvara i jord för odlare i hela världen.
Under en workshop presenteras och
diskuteras möjligheter och utmaningar för jordfabrikanter och odlare.
Deltagarna kommer också att få delta
i praktiska övningar.
Specialnummer av nätidningen
Mires and Peat
Torv och konst
Från Holland kommer konstnären
Dioni ten Busschen. Hon bygger upp
Se midnattssolen
ett myrlandskap med skulpturer i
På programmet finns också studiereen blanding av torv och lera i en av
sor innan och efter kongressen. Torv- glashallarna på Folkets Hus.
producenter kan delta i en tvådagars
Dioni besökte en torvmyr i Estland
resa innan kongressen för att lära sig och blev så fascinerad av landskapet
mer om olika typer av torv och hur
att hon bestämde sig för att göra en
den kan användas. För studenter finns installation kring livet på myren.
en tredagars resa med Gysinge som
bas som syftar till att ge studenter
Dioni ten Busschen, holländsk konstnär
möjlighet att studera torv och torvbygger upp ett myrlandskap med skulpturer i en blandning av torv och lera.
marker ute i fält.
För att få en skön och behaglig start
på kongressveckan erbjuder vi ett
avslappnade yoga pass för våra deltagare på söndagen.
Upplev historiens vingslag
i Stadshuset
Stockholms stad välkomnar alla kongressdeltagare till Blå hallen i Stadshuset. Stadshuset är en av Stockholms
vackraste byggnader, välkänd för sina
unika konstskatter, magnifika fester
och intressanta historia. Det är också
här som den årliga Nobelfesten hålls.
Förutom mat och drycks bjuds
deltagarna på en rundvandring i
Stadshuset.
Engmans kapell
Den stora kongressmiddagen äger
rum på Skansen och Solliden.
Under kvällen underhåller bland
annat Engmans kapell från Hälsingland, ett av Sveriges mest populära folkrock band. Irländska toner
blandas med svensk folkmusik och
amerikanska rytmer.
Dessutom bjuds deltagarna på en
glittrig show med dans och glamour.
Klassiska Abba låtar i lyxig förpackning och Elvis medryckande musik
presenteras av showgruppen
Fortsättning
på sidan 8
Glitter.
6
2-2012
En historia
om torv
Kåseri
Text:Sten-Ove
Petterssons
Foto:sxc.hu
”De taga dy ur kärren som de älta
med händerna, vilken de sedan torka
mera i vind och sol. Denna jord
bränna de för att kunna koka sin mat
och värma sina frusna kroppar”
Så rapporterar historikern Gajus Plinius hem till kejsaren i Rom från sin
resa i norra Tyskland under första århundradet av vår tideräkning. Det är
första gången vi i litteraturen finner
att torv kan användas som bränsle.
I vårt land vet vi att torven började
användas som bränsle i större skala
under 1600-1700-talet. T ex utfärdades en kunglig resolution år 1741
vilken stadgade vissa lättnader åt dem
som var villiga att inrätta ”knivskär
och valsverk” med egna medel och
som bränsle använda torv eller stenkol, vilka lättnader emellertid förverkades om verken drevs med träkol.
Linné som hade åsikter om det
mesta, pläderar under sin Västgötaresa för torvens förträfflighet som
bränsle.
Linné ändrar emellertid fullständigt
åsikt om hur torven bäst ska användas. Från sin Skåneresa skriver han i
ironiserande torv. ”Det tycks vara en
ståtlig uppfinning att kunna använda
kärren till ved och därmed skona skogen. Men en skog kan växa upp flera
gånger på ett sekel, medan ett kärr
inte fylles med torv ens under flera
sekler. Om någon som mist lukten
skulle taga sig till, att för att spara
skogen bränna upp sin dyngstack
istället för ved, kunde väl var och
en tro att denne mist ett av sina inre
sinnen”.
Med den väldiga auktoritet som
Linné vid den tiden åtnjöt, kom förmodligen Linnés fullständigt ändrade
åsikter att få en hämmande effekt på
torv-hanteringens utveckling.
Energitorv
Genom den begynnande industrialismen växte landets bränslebehov. Skogen räckte inte till som energikälla.
Mot denna bakgrund motionerade
friherre D von Schultzenheim vid
1859 års riksdag om ”att åtgärder
måtte vidtagas för införande och utbredande i vårt land av en väl ordnad
torvindustri”.
7
2-2012
De utredningar som följde fick
påtagliga resultat under åren 18731876, då landets första fabriker för
tillverkning av s k kultorv anlades
vid Wäng och Vårgårda, båda i
Västergötland. De här båda anläggningarna fick en kort livslängd, men
i landet i örvigt växte ett antal fabriker upp. Tillverknings-metoderna var
många. Rörtorv, klapptorv, älttorv,
skärtorv, sticktorv, tramp-torv och
krantorv är alla benämningar på
olika tillverkningsmetoder.
Redan i slutet av 1870-talet fick
många av tillverkarna lönsamhetsproblem och fick ge upp p g a att
bränslepriserna föll kraftigt. De
starkaste överlevde emellertid och de
stärktes ytterligare under 1890-talet,
då det kom fram maskinkonstruktio-
ner som underlättade och förbilligade produktionen.
Även de första åren inpå 1900-talet var goda för bränntorvstillverkarna tack vare höga stenkolspriser.
Tyvärr blev lyckan inte särdeles
långvarig. Priserna sjönk och de allra
flesta tillverkarna fick lov att lägga
ned.
Fortsättning från sida 5
Vetenskaplig kärna
Kongressen har en vetenskaplig
kärna, men det finns andra delar som
är minst lika viktiga till exempel att
knyta nya kontakter, göra affärer, och
utbyta erfarenheter.
Tillsammans med deltagare från
nästan hela världen kommer vi att utbyta erfarenheter och förhoppningsvis bidra till lösningar på globala
frågeställningar om allt från miljö,
energi till biologisk mångfald.
Vi ser framemot att se er i Stockholm! Vi kommer att göra vårt allra
bästa för att ge er en stimulerande
och minnesvärd upplevelse!
Marie Kofod-Hansen
Kongressgeneral
Kongressens Keynotes
•The Governance of peatlands/
wetlands in Sweden
Lena Ek, Sveriges mijöminister .
•Peatlands in the global carbon
cycle and their role as modifiers
Nigel T. Roulet, McGill University, Professor i biogeovetenskap.
•Strategy for responsible peatland management
– what and what next?
Jack Rieley, ordförande I
International Peat Society (IPS)
vetenskapliga kommitté.
•Challenges and prospects for
the peat and growing media
industry – Leading the way
to responsible resource
management
Norbert Siebels, Ordförande
i European Peat and Growing
Media Association (EPAGMA),
och VD Klasmann-Deilmann
GmbH.
Hur ska vi på bästa sätt förvalta världens torvmarker?
Kongressens innehåller allt från
grundläggande naturvetenskap till
ekonomiska och sociala konsekvenser av människans utnyttjande av
torv- och våtmarker.
Hur ska vi på bästa sätt ta hand om
världens torvmarker? Det är en fråga
som vi hoppas att kongressen skall
kunna ge svar på.
På kongressen kommer ny kunskap
att presenteras på en rad områden, som t. ex. hydrologi, ekologi,
biodiversitet, landskapsekologi och
ekosystemtjänster, jordbruk och
industriell användning.
Ett speciellt tema behandlar
torvens påverkan på ekosystemet
och det globala klimatet. All denna
kunskap behövs för att besvara frågan: Hur ska vi på bästa sätt förvalta
världens torvmarker?
Vi vill kunna utvinna torv, bevara
unika områden med hög biologisk
mångfald, utvinna torv för energioch odlingsändamål samt använda
marken för skogsproduktion och
för att odla grödor. Det finns många
viljor och användningsområden.
En strategi
International Peat Society har under
flera år arbetat för att ta fram en
strategi som behandlar de här frågorna.
Resultatet ser vi i boken ”Wise
use of mires and Wetlands” av Hans
Joosten och Donal Clarke (2002).
Här presenteras beslutsunderlag och
författarna diskuterar vad klok förvaltning är. Hur kan samhället bäst
balansera motstridande intressen?
Förvaltning av torvmarker innefattar
till exempel politiska ställningstaganden, lagfrågor, planerings- och
beslutsprocesser och inte minst
implementering i olika länder. När
vi talar om förvaltning avser vi både
bevarande av opåverkade torvmarker
och en industriell utvinning.
En bra förvaltning måste baseras på god kunskap. Hur kan man
använda torvresursen på ett uthålligt
sätt?
En fortsättning på boken kom ut
2010 (Clarke, Rieley) ”Strategy for
Responsible Peatland Management”,
här har en strategi mejslats fram som
ska kunna användas i olika länder
världen över för att kunna implementera de här riktlinjerna.
Fokusering
Under kongressen sista dag fokuserar
vi på den här frågan: Hur ska vi på
bästa sätt ta hand/förvalta världens
torvmarker?
Vi följer upp hur strategin har
implementerats i olika länder. Vi
diskuterar innehållet i böckerna.
Via presentationer och paneldebatt
kommer vi att diskutera framtida
möjligheter och hinder som kvarstår.
Förhoppningen är att kongressen
ska bidra och leda till att vi kommer ett steg längre i processen med
en klok förvaltning av torvmarker
världen över.
Text:
Marie Kofod-Hansen
Foto:
Marie Kofod-Hansen