Transcript Ladda ner nr 4/2014 - Branschföreningen Svensk Torv

Nummer 4-2014
Tidningen
Branschföreningen
Torvvatten i blickfånget
Ny torvtäkt
tar tid
Sid 6-7
Slimmat ledarskap
på Hasselfors Garden
Sid 8-9
Många kom
på öppen torvtäkt
Sid 10
Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014
1
Branschföreningen
medföjer även som bilaga i
tidningen Bioenergi.
Ansv. utgivare
Claes Rülcker, vd, Svensk Torv
[email protected]
Redaktör
Ingrid Kyllerstedt. Svensk Torv
[email protected]
Redaktionsråd
Magnus Brandel, Svensk Torv
Ann-Cathrin Eklund, Neova
Leif Olsson, Neova
Thomas Merlöv, ScanPeat
Produktion och layout
Katarina Törnell,
Balanserad Kommunikation
Omslagsfoto
Deltagare vid torvvattenkonferensen i Uppsala. Foto: Ingrid
Kyllerstedt
Tidningen och mer information
www.svensktorv.se
Svensk Torv
Holländargatan 17
111 60 Stockholm
tfn 08 441 70 73
Branschföreningen Svensk Torv
har funnits sedan 1999 och är
en samarbetsorganisation för
torvproducenter och användare
av torv för energiändamål samt
i trädgård som jordförbättrare
och som strö inom djurhållning. Syftet är bland annat att
informera om torv och verka för
att torv och torvmark förvaltas
på ett hållbart sätt.
Dikad torvmark ger klimatvinster
I EU har ett antal mål för
energin satts upp och diskuterats flitigt. Klimatmål och
förnybarhetsmål för minskade
utsläpp av växthusgaser och
mer förnybar energi samt
effektiviseringsmål så att vi
använder mindre energi.
Det som nu debatteras i EU är
inte klimat och förnybarhet.
Krisen i Ukraina har ändrat
fokus på energifrågorna. Nu
diskuteras hur energin ska
räcka till eftersom naturgasen
från Ryssland hotas. Oron för
utebliven naturgas till EU gör
att torven plötsligen blir högaktuell som energiråvara.
Vad vi kan konstatera är
att naturgas, som är fossilt
och inte förnybart, påverkar
klimatet när den eldas. Är
torven i Sverige ett sämre
alternativ än naturgas? Nej
absolut inte. Våra uträkningar
visar att den är ett mycket
bättre miljöalternativ. Ny
forskning ger belägg för att
arealen dikade torvmarker i
Sverige är mycket större än
vi tidigare känt till och dessa
marker läcker koldioxid i
betydligt större omfattning än
vad vi hittills varit medvetna
om. Preliminära beräkningar
visar att läckaget från dikade
torvmarker är minst ca 30
procent av Sveriges totala
koldioxidutsläpp. Varje år
försvinner av sig själv mer
torv än hela energitillförseln
till Sveriges kraftvärmesektor!
Till ingen nytta. Samtidigt tillväxer torven kontinuerligt på
den orörda torvmarken och
binder in koldioxid. Det är
därför torv är förnybar. Vi kan
minska utsläppen avsevärt
Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014
Vad väntar våra beslutsfattare
på?
Claes Rülcker, vd
Kontakta oss
Ingrid Kyllerstedt är
kommunikationsoch medieansvarig
på Branschföreningen Svensk Torv.
Epost: [email protected]
Magnus Brandel är projektledare på Branschföreningen Svensk Torv med
särskilt ansvar för politik
och samhällskontakter.
E-post: [email protected]
Normalstor torvskörd
Den varma sommaren resulterade inte i rekordbra torvskörd som många önskat. Eftersom
både för- och sensommaren var kall blev torvskörden ”endast” normalstor.
Det är främst den kalla och blöta försommaren
som gjorde att torvskörden inte kom igång
2
genom att använda torv från
de dikade torvmarkerna som
läcker mest och byta ut fossila
bränslen.
ordentligt. Efter den tröga starten följde en het
och torr högsommar som lovade gott.
- Men efter det kom det kallare väder med
stor nederbörd som gjorde att skörden återigen
kom av sig och det är nog anledningen till att
skörden bara blev normalstor, säger Leif
Olsson, produktchef, Neova.
Foto denna sida: Orasis Foto
Tidningen Svensk Torv ges ut
av Branschföreningen Svensk
Torv i 6.500 exemplar och
riktar sig till beslutsfattare,
politiker, företag, föreningar
och opinionsbildare. Tidningen
Europeiskt torvsamarbete firar tio år
EPAGMA, European Peat And Growing Media Association, inledde sin verksamhet år 2004 och i höst firar
organisationen tio - års jubileum. 17 torvföretag från elva
länder inom EU är medlemmar.
EPAGMA bedriver sin verksamhet i Bryssel med lobby
och riktad information mot EU-kommissionen och EUparlamentet. Organisationen samverkar även med andra
som driver liknande frågor i Bryssel. EPAGMA samlar
17 företag från elva länder inom EU och dessutom är nio
torvproducentföreningar associerade till EPAGMA. Från
svensk sida är Neova medlem i EPAGMA och Finland
representeras av bland annat VAPO.
- Under de tio år EPAGMA har funnits har vi lyckats
sätta torven på dagordningen i Bryssel. Vi arrangerar möten med EU-kommissionen och EU-parlamentet, berättar
Magnus Brandel, som är ledamot av EPAGMAs exekutivkommitté som representant för Neova.
Ett återkommande forum där torv som odlingsprodukt
behandlas, har genomförts under senare år. År 2013
genomfördes EPAGMA:s första forum på temat energitorv. Ett centralt budskap är att torv är ett viktigt lokalt
bränsle som komplement till trädbränslen och spelar en
stor roll för speciellt Norden och de baltiska länderna
när det gäller att öka tryggheten i energisystemet.
Inom odlingstorv har mycket av arbetet inriktats på
att skapa ett system för certifiering av produktion av
odlingstorv, Responsible Peat Production, vilket förkortas
RPP.
Text: Ingrid Kyllerstedt
- Under senare år har vi arbetat särskilt mycket med
Foto: Hasselfors Garden
att utveckla ett ansvarsfullt och hållbart torvbruk. Vi har
även jämfört torv med andra ämnen, exempelvis substrat
som kokosskal och kompost, säger Magnus Brandel.
Studien visar att alla odlingssubstrat ger olika miljöeffekter. Genom EPAGMA:s medverkan i arbetsgrupper
på EU-nivå kan organisationen påverka utformningen
av olika EU-direktiv, som exempelvis regler för innehållsdeklarationer för jordprodukter som torv. Målet är
att utveckla en gemensam standard för dessa produkter
inom EU.
- Vi arbetar också intensivt med direktiv för ekologisk
odling och för införandet av EU:s miljömärkningssystem.
Inom energitorvområdet har EPAGMA tagit fram en
”transparensagenda” för att förbättra informationen om
torvbruket på medlemsföretagens hemsida.
- Vi vill informera om tillstånd till torvtäkt och
samverka med lokalbefolkningen genom hemsidan och
studiebesök på täkter. Vi har även ställt samman olika
livscykelanalyser som visar att utsläppen kan växla
kraftigt beroende på de lokala förutsättningarna, säger
Magnus Brandel.
För mer information se www.epagma.eu
Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014
3
TEMA TORVVATTEN
Vatten i fokus för
rekordmånga deltagare
Text & foto:
Ingrid Kyllerstedt
Stiftelsen Torvforsks konferens om
torvvatten i Uppsala samlade 47
deltagare. De flesta deltagare kom
från länsstyrelser i hela Sverige och
det blev också ett mycket uppskattat
tillfälle för dem samt torvföreträdare
och forskare att få träffas - vilket inte
sker så ofta.
Konferensen inleddes med en heldag
med föredrag och dagen därpå
samlades deltagarna för att åka på en
exkursion med buss då bland annat
en torvtäkt och forskningsstation
besöktes.
Carina Regborn, samordnare miljöprövning länsstyrelsen, Örebro län,
redogjorde för myndighetens erfarenheter av vattenfrågans hantering vid
prövning och tillsyn enligt svenska
lagar och EU:s vattendirektiv.
- Syftet med EU:s vattendirektiv är
att EU ska ha en gemensam politik
inom vattenområdet, sade hon.
Det finns fyra mål för arbetet; god
status, god tillgång, ingen försämring och ett hållbart utnyttjande av
vattenresurserna, fortsatte Carina
Regborn och berättade att Sverige är
indelat i fem vattendistrikt.
Carina Regborn
En länsstyrelse i respektive distrikt
är utsedd till vattenmyndighet. Vid
varje vattenmyndighet finns en vattendelegation som är den som fattar
4
Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014
beslut om bl a åtgärdsprogram och
miljökvalitetsnormer. Havs- och
vattenmyndigheten ansvarar för
vattenfrågor på riksplanet. Beredningssekretariaten som finns på alla
länsstyrelser i landet kartlägger och
analyserar allt vatten i Sverige.
- Kartläggningen och statusklassningen görs i sexårscykler för alla
vattenförekomster. Dessa resultat ligger sedan till grund för åtgärdsprogrammen som myndigheterna måste
följa, sade Carina Regborn.
”Syftet med EU:s vattendirektiv är att EU
ska ha en gemensam
politik inom vattenområdet”
Vattnet delas in i tre klasser; sjöar
och vattendrag, kustvatten samt
grundvatten. När det gäller vattenutsläpp från torvtäkter är det den
ekologiska statusen som i första
hand kan påverkas.
- Sverige har satt upp målet att
2015 ska allt vatten ha god status vilket även har gjorts juridiskt
bindande genom miljökvalitetsnormer. Troligen kommer inte detta att
nås förrän senare, avslutade Carina
Regborn och hänvisade till att mer
information finns samlat på Länsstyrelsens hemsida under rubriken
”Vatteninformationssystemet”, VISS.
Efter myndighetens presentation
var det dags för Regina Jönsson,
projekteringsansvarig Nya täkter
vid Neova, att delge företagens
erfarenheter vad gäller vattenfrågans
hantering.
- Vattendirektiven har gjort att
Regina Jönsson
kraven skärps för oss när vi ansöker
om tillstånd för torvproduktion. Det
krävs flera typer av analyser och
undersökningar som underlag vid
ansökningarna och det är viktigt med
en dialog med myndigheterna så att
vi analyserar rätt saker för att kunna
följa och se en eventuell påverkan
från våra täkter, sade hon.
Det var många talare på konferensen, bland annat forskare vid SLU
och SGU som gav sina erfarenheter
av exempelvis jordartens betydelse
för vattenkvaliteten. Att det är viktigt
att kontrollera hur det ser ut under
torvtäkten innan torven skördas var
en synpunkt som kom fram.
- Bolla gärna dessa frågor med
oss på SGU i ett tidigt skede. Vi har
förståelse för vattnets väg i området
med hänsyn till geologi, topografi
och hydrologi, uppmanade Gustav
Sohlenius och Magdalena
Thorsbrink, statsgeologer, SGU.
Dagen därpå åkte gruppen till Fågelmuren, en torvtäkt som Neova har
nära Älvkarleby. Där kunde deltagarna bland annat se hur viktigt det
är med mätpunkter på rätt ställen.
Betydelsen av att tegdiken förses med
ståndarrör och sedimenteringsdammar med ytvattenrör vid utloppen
för att kontrollera torvvattnets
kvalitet. Ett annat stopp gjordes vid
TEMA TORVVATTEN
Norundamasten där klimatutsläppen
mäts dygnet runt via den 102 m höga
masten.
- Det här var mycket intressant att
få se på plats. Jag tycker att konferensen både varit givande och intressant. Det är inte ofta vi från Länsstyrelserna har chansen att samlas på
detta sätt, sade miljöskyddshandläggarna Nils Lagerkvist, Länsstyrelsen
i Jönköpings län och Ida Carlberg,
Länsstyrelsen i Kronobergs län.
- Vår förhoppning är att vi varje år
ska kunna samla alla kring en konferens om torv på samma sätt som nu,
säger Claes Rülcker.
- Det stora gensvaret med så
många deltagare från myndigheter,
företag och konsulter och andra
intresserade gör att vi tror att det
finns ett behov av att få träffas på
en och samma plats och diskutera
våra branschspecifika frågor med
varandra. Och inte minst få ta del av
den senaste forskningen, förklarar
Claes Rülcker, vd, Branschföreningen
Svensk Torv.
Exkursionens första
stopp var Neovas
torvtäkt i närheten
av Älvkarleby.
Anders Båth visar
hur mätningarna
går till i Norrunda,
en forskningsstation mitt i skogen
i närheten av
Björklinge.
Lilian Thurfjell,
miljöprövningsenheten i Skåne
och Ann Ajander,
projektledare/miljökonsult ProVab AB,
äter den medhavda
lunchsalladen på
exkursionen.
Sabine Jordan,
doktorand, SLU,
Uppsala, tv, och
hela gruppen med
konferensdeltagare,
lyssnar på Anders
Båths redogörelse
av klimatmätningarna i Norunda.
Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014
5
Kommunbränsle i Ådalen AB
Lång förberedelse för torvtäkt
Text & foto:
Ingrid Kyllerstedt
Bild ovan: Tvärbäcksmyran förbereds just nu för
torvproduktion.
6
Det var 15 år sedan KBAB, Kommunbränsle i Ådalen AB, iordningsställde
en täkt för framtida produktion av
torv. Därför är det en nöjd vd som
vandrar på Tvärbäcksmyran två mil
från Örnsköldsvik.
- Den som arbetar med torv måste
ha tålamod, först nästa år kan provproduktionen börja och då har drygt
tre år gått sedan vi fick vårt tillstånd,
säger Sylvia Jonsson.
Tvärbäcksmyran är i sammanhanget
inte särskilt stor, ca 60 ha, men som
lokalt bränsle kommer den ändå att
fylla ett stort behov.
- Närheten till Örnsköldsvik är den
främsta anledningen till att vi valt
att satsa på den här torvtäkten mitt i
skogen, förklarar Sylvia när hon visar
täkten där arbetet med att iordningsställa den pågår för fullt.
Arbetet påbörjades i februari 2013.
Först nästa sommar kan provproduktionen påbörjas och därefter är
Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014
Hörneborgsverket till vägbyggena.
Askan fastnar vid förbränningen i
kraftvärmeverkets elfilter och det
är bra att vi kan återanvända den,
berättar Sylvia Jonsson när hon visar
Tvärbäcksmyran.
Sylvia Jonsson
förhoppningsvis torvproduktionen
i gång. Hittills har en sedimenteringsdamm anlagts och olika sorts
diken har grävts; avskärande diken,
kant- och tegdiken. Sedan har ytan
bearbetats med så kallad yt- och
djupfräsning. Det ska också byggas
transportvägar, vändplaner och upplagsplatser för producerad torv.
- Vi har fått klartecken från Länsstyrelsen att använda flygaskan från
Förutom arbetet med att iordningsställa själva området görs kontroller
av bland annat vattnet i den närliggande Tvärbäcken för att säkerställa
att iordningsställandet görs enligt de
miljökrav som fastställts.
Det är Mikael Eliasson som denna
dag kommit för att ta ett vattenprov i
bäcken. Han arbetar som arbetsledare
på Neova och har stämt träff med
Sylvia Jonsson för att prata om arbetet med att iordningställa torvtäkten.
När vattenprovet är klart tar Sylvia
med sig det till KOMLAB i Själevad
där Åsa Wallin som är laboratorietekniker tar hand om provet för en
grundläggande analys.
- Ett tillstånd är inte bara en
kostsam och tidsödande process, den
omgärdas också av många miljöbestämmelser som vi måste följa. Till
exempel dessa vattenprover, säger
Sylvia när vi lämnar KOMLAB.
I Örnsköldsvik ligger Övik Energis
kraftvärmeverk alldeles intill Domsjö
Fabriker som förädlar virkesråvara
till specialcellulosa och där är det
största användningsområdet viskostyger.
- Samarbetet mellan industrin och
kraftvärmeverket här i Övik är unikt.
Restprodukterna från Domsjö Fabriker, bland annat kvistmassa, omvandlas i kraftvärmeverket till ånga, som
levereras till fabriken.
- Vi är också anpassningsbara på sekunden. Behöver Domsjö mer energi
kan vi öka leveransen dit direkt. Och
om de har ett mindre behov så kan vi
minska tillflödet, framhåller Sylvia.
I Övik Energis kraftvärmeverk
eldas bark och rester från sågverket
blandat med torv. Torven fraktas från
lastbilar via en tippficka på en slags
linbana, en så kallad tubalator, direkt
in i kraftvärmeverket.
- Den torv som KBAB producerar
eldas i respektive ägares kraftvärmepannor. Men den närproducerade
torven räcker inte till på långa vägar,
säger Sylvia.
Av den torv som Övik Energi eldar
är bara ca 20 procent producerad på
de egna täkterna, resten kommer från
en annan producent. För HEMAB är
situationen lite bättre, där större delen av den torv som används kommer
från egna täkter.
- Tvärbäcksmyran kommer att öka
andelen närproducerad torv i Övik
Energis kraftvärmeverk och det är en
stor fördel, inte minst ur klimat – och
miljösynpunkt. Vi jobbar hårt för att
öka förståelsen och kunskapen om
torvens viktiga betydelse som lokalt
bränsle, säger Sylvia Jonsson.
Kommunbränsle i Ådalen AB,
KBAB:
Bildades 1982 av de tre kommunerna
Sollefteå, Kramfors och Härnösand.
Sedan 2009 äger Övik Energi 60
procent av aktierna och HEMAB,
Härnösand Energi och Miljö, äger 40
procent.
Vd är Sylvia Jonsson som har sin arbetsplats i Övik Energi i Örnsköldsvik.
Företagets huvudkontor med administration och ekonomi finns i Härnösand
på HEMAB. Styrelsen består av två
personer från varje ägare.
Torven som produceras eldas i
respektive kraftvärmepanna. Båda
ägarnas tillstånd medger en torvinblandning på 20 procent, men den
lokalt producerade torven från de
egna täkterna räcker inte till.
TORVTÄKTER
Tvärbäcksmyran: Iordningsställandet pågår till 2015 då produktionen
beräknas kunna starta.
Lokmyran: Bearbetningskoncession
inlämnad 2012.
Mörttjärnsmyran: Tillstånd lämnades
1998- Tillstånd till 2021.
Norrmossaflon: Torvproduktion påbörjad 1986. Tillstånd till 2022.
Mikael Eliasson
tar ett vattenprov
i Tvärbäcken, som
syns på bilden till
vänster.
Åsa Wallin, laboratorietekniker, tar
hand om provet för
en grundläggande
analys.
Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014
7
Lagandan viktig för nye
vd:n på Hasselfors Garden
Text & foto:
Inigrid Kyllerstedt
Om anställda tillåts att både ta initiativ och göra misstag
ökar lagandan och trivseln på jobbet.
Det är en av tankarna som Royne Lundblad infört i
samband med att han tillträdde som vd för Hassselfors
Garden tidigare i år. Med en slimmad organisation där
varje medarbetare har ett tydligt ansvar har den nya
arbetsmodellen vunnit både medarbetarnas och den finska
ägaren Kekkiläs gillande.
Sedan Royne Lundblad tillträdde som vd har det hänt
en hel del på Hasselfors Garden i Örebro. Hans sätt att
leda med tydlighet och flexibla arbetsvillkor har skapat
en ny anda i det gamla företaget som grundades redan på
1600-talet.
- Vi vill vara ett attraktiv arbetsgivare och satsar
mycket
på att alla anställda ska känna sig som en i laget
Bilden överst:
och ha roligt på jobbet, säger Royne Lundblad.
Royne Lundblad,
vd för Hasselfors
Det nya sättet visar sig både i ledningsarbetet och i reGarden, vid en av
kryteringen. Under sitt första år har han exempelvis tagit
företagets torvtäkter
initiativ till att ha minsta möjliga ledningsgrupp, beståi närheten av
ende av endast fyra personer. De är ansvariga för varsin
Örebro.
8
Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014
funktion; varuförsörjning, ekonomi, försäljning samt
produkt/marknad och täcker in även det norska systerbolaget Hasselfors Garden AS.
Varje funktionsansvarig har sedan ett antal medarbetare i
sin grupp som regelbundet rapporterar enligt en gemensam modell där samtliga tar del av allas rapporter om hur
arbetet går. På ledningsgruppmötena tas därför endast
det viktigaste upp eftersom det interna kvalitetssystemet
redan fångat upp och åtgärdat avvikelserna för respektive
verksamhetsområde samt att alla har fått samma information direkt från källan.
- Vi har blivit extremt duktiga på kommunikation
och prognosarbetet går både fortare och enklare sedan
vi började jobba på detta sätt. Faktum är att våra ägare
kopierat vårt nya sätt att jobba med internkommunikationen, säger Royne med ett stolt leende.
Samarbete är också en grundsten i arbetssättet som Royne
infört som nytillträdd vd.
- Jag vill att alla anställda ska känna att de är med i laget.
På vår jobbkonferens i våras träffades alla anställda
samtidigt. Det blev många människor, men jag tycker det
är viktigt att man förstår varandras vardag, det är en förutsättning för att kunna känna laganda och att vi jobbar
tillsammans mot samma mål, fortsätter han.
Vi åker till fabriken i Mosås för att träffa den nya chefen
som heter Anna-Lena Rydelius. Hon är ett talande exempel på Roynes ord om förändringar. Hon är den första
kvinnliga fabrikschefen och hade ingen erfarenhet av torv
eller jord innan hon blev ansvarig för Mosås torvfabrik.
Torvfabriken har 13 fast anställda och cirka 20 säsongsanställda.
Däremot har Anna-Lena stor erfarenhet av att arbeta
med personalfrågor och att leverera resultat. Något minst
lika viktigt, anser Royne.
- Jag tycker att mina anställda gett mig en bra start och
varit förstående. För dem har det nog inneburit en stor
förändring att få en kvinna som inte kunde något om
torv till chef. Men de har sin kompetens och jag ska
tillföra något annat, se över organisationen och skapa
bättre resultat, berättar Anna-Lena Rydelius när vi träffas
på fabriken.
Eje Österberg och Oskar Augustsson tillsammans med Anna-Lena Rydelius som är ny
chef på Mosås torvfabrik som syns på bilden nedan.
Rutiner, regelbundna möten, målstyrning, uppföljning
och nyckeltal är exempel på det nya som införts sedan
Anna-Lena började.
- Varje individ vet vad de bidrar med. Jag tycker om att
se resultat och vår fabriks del i ett större perspektiv, som
en del av koncernen, förklarar hon.
Royne betonar att Hasselfors Garden medvetet börjat med att rekrytera personal från andra branscher.
Anna-Lena hade varit gruppchef på Eniro, rådgivare på
Trygghetsrådet och kommer närmaste från bemanningsoch rekryteringsbranschen innan hon fick tjänsten som
fabrikschef.
- Vi vill att de vi rekryterar ska kunna tillföra något,
en ny kompetens eller ett nytänkande. Vi ska introducera
dem, inte lära upp dem. Det är mer eller mindre ett krav
att komma med förslag på förbättringar bara efter några
månader. Hos oss får man också göra misstag därför att
det behövs kreativitet och mod för att utveckla sin verksamhet, och för att få fram det måste de anställda våga
testa och ta egna initiativ, bara vi inte upprepar misstagen, säger Royne.
Han menar att ett företag som arbetar i 70 länder och
säljer till 60 olika marknader i världen måste ha ett öppet
förhållningssätt och våga vara tillåtande för att få fram
det bästa hos sina medarbetare.
- Vi har tydliga ansvarsbeskrivningar och individuella
mål för alla medarbetare så att alla vet exakt vad som
förväntas av dem och vad de bidrar med till gruppen och
till hela koncernen, påpekar Royne Lundblad.
Hasselfors Garden:
Hasselfors garden ägs av finska Kekkilä Goup.
Företaget har 60 anställda och huvudkontoret är i Örebro.
Hasselfors Bruk grundades redan på 1600–talet då torv användes som bränsle i masugnarna och som strö i djurhållningen. Med tiden minskade behovet av torv i dessa
sammanhang och ett nytt sätt att använda torv utvecklades 1961 blev Hasselfors först
med att lansera torv som en ingrediens i trädgårdsjord. Solmull var en helt ny produkt
på marknaden och ingår fortfarande i sortimentet.
Mer information: www.hasselforsgarden.se
Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014
9
Neova satsar
på Öppna torvtäkter
Text: Carl-Erik Lindquist
och Ingrid Kyllerstedt
Foto: Neova
Neova, Sveriges största torvföretag,
har i sommar bjudit in allmänheten
för att visa hur dagens hållbara torvbruk går till. Sommarens tre ”Öppet hus på torvtäkt” lockade flera
hundra deltagare. Målet är att skapa
en större kunskap och förståelse för
torv.
- Vill också visa hur ett torvbruk
påverkar det lokala landskapet samt
informera om Neova som företag.
Till aktiviteterna bjuder vi in både
allmänhet, markägare, kommunrepresentanter och press, säger AnnCathrin Eklund, kommunikationschef, Neova.
Vid Ebbarpsmossen i Svenljuna kommun blev det en mycket uppskattad
och välbesökt dag. Besökarna började dugga in kvart i tre och ett tiotal
satt kvar långt efter sluttiden 19.00,
berättar Carl-Erik Lindquist, projektledare för torv på Neova. Vid olika
stationer fick besökarna information
om torvbruket, från ansökningar om
tillstånd och iordningställande till
produktion.
Tre Öppet hus
på torvtäkt har
Neova arrangerat
denna sommar:
Ebbarpsmossen i
Svenljunga kommun, Norrbomuren
utanför Gävle,
Gräsmyrarna i
Bräcke kommun i
Jämtlands län
Mer information:
www.neova.se
10
Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014
- Korv, saft och kaffe var populärt
bland både gammal som ung. Det var
en stålande fantastisk dag, om än lite
väl varmt att stå mitt i solgasset flera
timmar, men många flaskor vatten
räddade hälsan, säger han.
Nästa täkt som turnén fortsatte på
var Norrbomyren, en bit utanför
Gävle. Den delades upp på två dagar. Torsdagen var LRF-medlemmar
särskilt inbjudna och på lördagen
kom övriga.
Då var Sandvikens Energi med
och berättade om eldning av torv.
Hag-Jonas Maskinentreprenad och
Bröderna Sundin visade maskiner
och redskap. Rölunda Produkters
fabrik på torvtäkten var öppen för
besökarna.
Veckan efter midsommar var det
dags för öppet hus på Gräsmyren i
södra Jämtland, men vädret visade
sig inte från den bästa sidan. Trots
vädret och täktens läge mitt ute i
skogen kom ett ändå 80-tal intresserade. De fick se produktionsmetoder
med frästorv och stycketorvsproduktion med motorpaket.
- Ett område som efterbehandlas
och där nu finns 10-15 meter höga
björkar imponerade på många och
en markägare sa: ”Trodde väl aldrig
jag skulle få skog på den här värdelösa flon” (flon är myr i Jämtland),
berättar Carl-Eric nöjt.
Jämtkraft och HMAB var också med
under dagen och berättade om sina
verksamheter.
- Kaffe och den norrländska specialiteten kolbullar var ett populärt
inslag bland besökarna, tillägger
Carl-Eric.
Neova planerar att fortsätta visa sina
täkter även nu i höst.
- Vi är mycket glada över det stora
intresset. Många lever ännu med
gamla föreställningar och vet inte
vilka starka miljökrav som ställs idag
för att kunna få tillstånd att bedriva
torvproduktion. Därför är våra
öppna hus på torvtäkt så viktiga,
säger Ann-Cathrin Eklund.
Svensk Torvs medlemmar
Degernes Torvstrøfabrikk AS
Bedriver torvproduktion på torvtäkt i Bäckefors. För mer information kontakta Ragnar
R.Halvorsen. Kontakt: [email protected]
E.ON Värme Sverige AB
Producerar och distribuerar fjärrvärme och
fjärrkyla. www.eon.se
Econova Garden AB
Jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter på den skandinaviska marknaden.
www.econova.se/garden
Fagerhults Torv AB
Förädlar jord och torv som levereras i lösvikt
och i säckar. www.fagerhultstorv.se
AB Fortum Värme
Producerar, distribuerar och säljer el, värme
och kyla och bedriver en serviceverksamhet
som fokuserar på drift av kraftverk och energieffektiviseringstjänster. www.fortum.se
Garden Products AB
Säljer torvblock. www.gardenproducts.se
Gällivare Energi AB
Bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar
produktion, distribution och försäljning samt
produktion av el. www.gallivareenergi.se
Hasselfors Garden AB
Trädgårdsföretag med torv-och jordprodukter
till hobby, proffs och anläggning.
www.hasselforsgarden.se
Holmen Energi AB
Har ansvaret för koncernens vattenkraft- och
vindkraftanläggningar och för elförsörjningen
till Holmens industrier i Sverige.
www.holmen.com
Hyltetorps Torv AB
Bedriver torvtäkt samt förädling och
försäljning av torv. Ingår i ScanPeat AB.
Killebergs Torvindustri AB
Producerar och säljer torv för trädgårdsodling.
Kommunbränsle i Ådalen AB
Producerar och säljer torv och andra biobränslen.
Kraftringen Produktion AB
Verksamheten omfattar elnät, elförsäljning,
fjärrvärme, fjärrkyla, gas, fiber och olika
entreprenadtjänster. www.kraftringen.se
Krontorp AB
På Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk, bergtäkt och torvbruk för stallströ och
jordförbättring. www.krontorp.se
Ljungby Energi AB
Är den lokala energikoncernen i kommunen.
Tillhandahåller fjärrvärme samt el- och fibernät. www.ljungby-energi.se
Mark- och miljörådgivning Sverige AB
Erbjuder företag och privatpersoner tjänster
inom miljörådgivning, miljöprövning, tillståndsärende och anmälningsärenden.
Mellanskog
Är en skogsägarförening som på olika sätt
hjälper skogsägare att få välskötta skogar.
www.mellanskog.se
Mullmäster AB
Bedriver brytning och förädling av torv,
främst för användning till stallströ, jordförbättring och växtodling. Ingår i ScanPeat AB.
www.stallvital.se
Mölndal Energi AB
Levererar fjärrvärme till Mölndal, Kållered
och Lindome. www.molndalenergi.se
Neova AB
Sveriges största torvproducent. Erbjuder produkterna pellets, torv, fjärrvärme samt olika
energilösningar. www.neova.se
Sandviken Energi AB
Produktion och distribution av el, fjärrvärme
och vatten samt drift av optiskt fibernät och
skötsel av gator i centralorten Sandviken samt
tätorterna Järbo och Storvik.
www.sandvikenenergi.se
SCA Energy AB Norrbränslen
Producerar och levererar biobränslen såsom
grot, bark, spån, flis och torv. www.sca.com
ScanPeat AB
Arbetar med blocktorv för yrkesodling med
målet RHP certifiering samt RPP (Responsible
Peat Production). www.scanpeat.com
Skellefteå Kraft AB
Har egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi.
www.skekraft.se
Svenarums Torvprodukter AB
Bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter. www.svenarumstorvprodukter.se
Sävne Torv AB
Bedriver torvbrytning och säljer torv till stallströ och jordförbättring. www.savne-torv.se
Söderenergi AB
Finns i Södertälje, Botkyrka, Salem och Huddinge samt Stockholms stad. Eldar och producerar fjärrvärme. www.soderenergi.se
Södra
Producerar och säljer strötorv, växttorv och
energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen. www.sodra.se
Södra Århults Torv AB
Framställer sammansättningar till bland annat
växthusodlingar, plantskolor, golfbanor,
offentliga miljöer och inomhusplanteringar.
www.sodraarhultstorv.se
Ryd Torv AB
Bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet med att bryta torven.
Söftesmåla Naturtorv AB
Producerar torvblock på eget torvfält.
Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel. Ingår i ScanPeat AB.
Kontakt: [email protected]
Jämtkraft AB
Poducerar samt levererar förnybar el och
fjärrvärme. www.jamtkraft.se
Råsa Torv AB
Bedriver brytning och försäljning av torvprodukter.
Torvfabrikanternas Centralförening (TFC)
En föreningen med syfte att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen.
Jönköping Energi AB
Erbjuder kunder i främst Jönköpingsregionen
energi- och kommunikationslösningar.
www.jonkopingenergi.se
Rölunda Produkter AB
Bedriver tillverkning av jordförbättringar
samt handel och tillverkning av trädgårdsprodukter. www.rolunda.se
Ulvö Torv AB
Producerar och säljer torvströ och torvmull.
Ingår i ScanPeat AB.
Kontakt: [email protected]
Härjedalens Miljöbränsle AB
Levererar torra biobränslen så som pellets och
briketter baserade på trä och/eller torv som
råvara. www.hmab.se
Kalmar Energi AB
Energileverantör som förser Kalmar, Smedby
och Lindsdal med biobränslebaserad när- och
fjärrvärme. www.kalmarenergi.se
Umeå Energi AB
Levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme och fjärrkyla samt bredband.
www.umeaenergi.se
Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014
11
Adressfält:
PLATS
FÖR PORTO
Torv är en naturlig råvara
– för energi, i trädgårdar, stall och ladugårdar
h
rvbruk oc
hållbart to ng.
tt
e
i
r
e
en fyll
rre tillgå
den roll d
ännu stö
r torv och ska råvara bli en
fö
r
ta
e
rb
inhem
r och a
informera rvaltad kan denna
ktorv.se
999 och
fö
1
tt
n
a
rä
d
fo@svens
h
se
c
in
o
s
it
ll
rv
n
ti
n
to
a
v
fu
jl
a
r
e
er m
orv ha
rdedel
Svensk T
till en fjä
torv.se ell
reningen
a består
w.svensk
w
energi
w
e
s
Branschfö ystem. Sveriges yt
n
ingen Bio
rmatio
fo
aga i tidn
il
in
b
r
m
e
energis
so
m
en
ör
ra med?
Vill du va
F
edföljer
rv och m
Svensk To
n
ge
in
n
schföre
äv
n
ut av Bra
ning ges
Denna tid
Foto: Ingrid Kyllerstedt
Branschföreningen
12
Branschföreningen Svensk Torv / nr 4-2014