Transcript SAUrapport 2013_17.pdf

Trärester i Sigridsholm
Arkeologisk förundersökning på platsen för våtmarksfynd
Sigridsholm 1:1, Lunda socken, Sigtuna kommun,
Uppland, Stockholms län
SAU rapport 2013:17
Jonas Svensson Hennius
SAU rapporter 2013:17
ISSN 1652-9448
©SAU 2013
UTGIVNING OCH DISTRIBUTION
Societas Archaeologica Upsaliensis
Thunbergsvägen 5B, 752 38 Uppsala
[email protected]
www.sau.se
TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Länsstyrelsens dnr och datum för tillstånd:
431-23255-2012
SAU:s projektbeteckning: 2159
Uppdragsgivare: Stockholms länsstyrelse
Belägenhet
LANDSKAP: Uppland
LÄN : Stockholm
KOMMUN: Sigtuna
SOCKEN: Lunda
FASTIGHET: Sigridsholm 1:1
FASTIGHETSKARTBLAD:
KOORDINATER: 6619227 / 670863 (SWEREF 99 TM)
6619444 / 1625590 (RT-90 2,5 gon V)
N 59° 40' 33,30", E 18° 2' 3,67" (WGS84)
HÖJD: 14 m ö h
Undersökningen
TYP AV UNDERSÖKNING: Förundersökning
DATUM I FÄLT: 2013-05-28
m2
KOORDINATSYSTEM: SWEREF 99TM
HÖJDSYSTEM: RH2000
INMÄTNINGSSYSTEM: RTK-GPS
UNDERSÖKT YTA: 137
Personal: Jonas Svensson Hennius (projektledare),
Fredrik Thölin (metallkartering)
Tillvaratagna fynd gallras
Arkivmaterial: Förvaras på SAU
OMSLAGSBILD:
Schaktning vid Sigridsholm. Foto: Jonas Svensson Hennius
ALLMÄNT KARTMATERIAL:
©Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080
DIGITALA PLANER:
Jonas Svensson Hennius
LEKTÖR:
Åsa M Larsson
TRYCK:
Societas Archaeologica Upsaliensis
Innehåll
Sammanfattning
4
Inledning
6
Undersökningen
6
Antikvarisk bakgrund
6
Topografi och fornlämningsmiljö
6
Tidigare undersökningar
7
Undersökningen
Metod och genomförande
Undersökningsresultat
Överblick och inventering
Sökschaktning
Stratigrafi
Trärester
Fynd & analyser
Resultatsammanfattning och analys
8
8
9
9
11
14
16
19
20
Utvärdering
23
Referenser
24
Tryckta källor
Bilagor
24
25
Bilaga 1. Vedartsanalys
26
Bilaga 2. 14C-analys
28
Bilaga 3. Kvartärgeologisk studie av Carlos Paradis
29
3
Sammanfattning
Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) har under tisdagen 2013.05.28 utfört en
arkeologisk förundersökning vid fyndplatsen för en 9,6 meter lång trästör med
bearbetningsspår. Denna hittades 2007 och 14C-daterats till omkring 500 f.Kr.
Lantbrukaren Fredrik Eriksson plöjer enligt egen uppgift årligen upp stora
mängder bevarat trä i åkern och förundersökningen syftade till att undersöka om
träresterna utgör antikvariskt relevanta lämningar.
Förundersökningen kunde bekräfta att det fanns mycket välbevarat trä i åkern i
form av stockar och rötter som frilades. Geologisk expertis i fält (Jan Risberg och
Carlos Paradis), bedömde att träresterna till största del var av naturligt ursprung.
Sannolikt har det i en avsnörd och utsötad havsvik efter hand bildats ett alkärr,
från vilket större delen av träresterna härrör.
Vid utredningen registrerades dessutom en rest av en hägnad i form av en 30
meter lång stensträng omkring 200 meter nordväst om fyndplatsen för stören.
4
Figur 1. Utdrag ur Terrängkartan med undersökningsområdet markerat. ©Lantmäteriet
Gävle. Medgivande MS2007/04080. Skala 1:50 000.
5
Inledning
Undersökningen
I samband med plöjning i en torvåker hösten 2007 påträffade lantbrukaren
Fredrik Eriksson ett träföremål med bearbetningsspår. Föremålet utgjordes av
rundtimmer och var 9,6 meter långt med en diameter av 0,03 – 0,11 meter.
Föremålet har sedan de hittades tolkats och kallats på flera olika sätt. Jag kommer
i den vidare framställningen att kalla det för stören. Torvåkern där stören hittades
utgjorde fram till mitten av 1800-talet en torvmosse. Mossen utgör i sin tur spår
av ett större vattensystem av vilket Sigridholmssjön halvannan kilometer åt
sydväst utgör en rest.
Stören låg i dylera och omkring 0,35 meter under markytan. Upphittaren
framförde tillsammans med Gunnar Skoglöv teorin att det kunde röra sig om en
båtmast från bronsåldern som hade bevarats i den fuktiga marken. Jens Lindström
från Statens Maritima Museer gjorde en besiktning på plats år 2011 och gjorde
bedömningen att det inte rörde sig om en mast eftersom timret till större delen av
sin längd var för klent. I samband med besiktningen gjordes även en 14C-analys
(Ua-41004) som daterade trät till intervallet bronsålderns slut – tidig förromersk
järnålder. Stören var alltså ett fornfynd även om dess funktion inte kunde
bestämmas närmare.
Markägaren har angivit att det vid plöjning alltid kommer upp mycket trä i åkern,
även bitar som skulle kunna utgöra timmer och plankor. Frågan var alltså om
träbitarna kunde representera fragment av en större, forntida träkonstruktion.
Länsstyrelsen initierade därför det här aktuella arbetet för att ge en uppfattning
om de eventuella lämningarnas utbredning, omfattning och karaktär.
Undersökningen var ursprungligen ämnad att utföras under hösten 2012. Vädret
gjorde emellertid att området översvämmades, varför uppdraget måste skjutas upp
till maj 2013.
Antikvarisk bakgrund
Topografi och fornlämningsmiljö
Fyndplatsen för stören ligger i en flack sänka på en höjd av 14,1 m.ö.h. invid ett
djupt dike och mellan två stora impediment i nordost och nordväst.
Området runt fyndplatsen är relativt flackt, men uppbrutet av flera bergiga,
skogklädda impediment. Kring de låga bergiga höjderna finns stråk av morän,
men i övrigt domineras landskapet av glaciala och postglaciala leror. Vid
fyndplatsen, liksom i flera andra grunda sänkor i det omkringliggande landskapet,
finns områden med kärrtorv (SGUs detaljerade jordartskarta).
Landskapet är generellt rikt på fornlämningar. Närmast på en större åkerholme,
kallad Ekhagen, omkring 200 meter åt nordost finns ett stort hägnadssystem
6
(Lunda 7:1). Detta utgörs av en cirka 110 x 75 meter stor, oval vallanläggning med
dubbla vallar och några omkringliggande stensträngar. Anläggningen är
delundersökt och har med 14C och TL-analyser visats ha dateringar till sen
förromersk järnålder (Olausson 1995 s. 89 – 91). Mellan den inre och yttre vallen
inom vallanläggningen ligger också ett markant röse (Lunda 7:2). Strax intill,
ungefär 450 meter nordost om fyndplatsen för timret finns en husterrass, Lunda
5:1. En dryg kilometer västsydväst om fyndplatsen för stören hittade markägaren
år 1986 ett anmärkningsvärt depåfynd (Lunda 232:1). Depån som daterades till
BRÅ per VI utgjordes av en wendelring, tre holkyxor sam fragment av flera arm-,
fot- och halsringar. Depån är särskilt intressant i sammanhanget eftersom den
deponerats i samma forntida vattenmassa som stören och dessutom har ett
kronologiskt samband med hägnadssystemet Lunda 7:1. I Sigridsholmssjön har
även andra våtmarksfynd gjorts i samband med torvtäkt. År 1881 påträffades ett
tveeggat järnsvärd med inläggningar av guld och med silver och niello (SHM
6742). Svärdet kom senare kuriöst nog att tillhöra Riksantikvarie Oscar Montelius
som dock åter skänkte det till Historiska museet år 1911där det fick nytt
inventariernummer SHM 14471.
I övrigt illusteras fornlämningstätheten i närområdet av att det finns inte mindre
än 34 gravfält inom två kilometer från fyndplatsen för timret. Mindre än en
kilometer mot nordväst och strax norr om gården Sigridsholm finns en bergig
höjd med sex gravfält (Lunda 93:1, 94:1,142:1, 146:1, 147:1, 148:1) med
sammanlagt omkring 180 synliga gravar i form av stensättningar, högar, rösen och
resta stenar.
Tidigare undersökningar
År 1946 gjordes en mindre undersökning på gravfälten norr om Sigridsholm.
Professor Gunnar Ekholm grävde tillsammans med fil. Mag. S. Magnusson ut tre
bautastensgravar varvid fynd framkom under två av dem. Fynden utgjordes av
hartstätningsringar, brända ben och keramik. Det är tyvärr något oklart exakt var
utgrävningen gjordes, men den bör, enligt lägesangivelsen ”ca 400 m NÖ om nya
bostadshuset på Sigridsholms egendom” ha skett på gravfältet Lunda 142:1 (SHM
23614).
I början an 1990-talet gjordes en mindre arkeologisk undersökning av
vallanläggningen Lunda 7:1, varvid schakt grävdes i den inre och yttre vallen. Kol
från vallarna daterades förromersk järnålder och enligt samstämmiga TLdateringar på skörbränd sten i vallarna ska anläggningen ha brunnit mot slutet av
perioden. I de yttre vallarna användes ek och i de inre al som byggnadsvirke
(Olausson 1995:89-91).
Enligt uppgift från markägaren ska minst ett par stockbåtar ha hittats vid
utdikning under 1960-talet. Båtarna ska då ha rapporterats till antikvariska
myndigheter, men av någon anledning gjordes aldrig någon sakkunnig
dokumentation av dem innan de blev förstörda.
7
Figur 2. Utsnitt av fastighetskartan med fyndplats och fornlämningar markerade.
Skala 1:10 000.
Undersökningen
Metod och genomförande
Undersökningen genomfördes i samarbete med kvartärgeologiska institutionen
vid Stockholms universitet. Kvartärgeologerna representerades av docent Jan
Risberg och Carlos Paradis som sedan under Risbergs överinseende skrev den
kvartärgeologiska rapporten i form av ett studentarbete om 15 högskolepoäng.
Den arkeologiska insatsen bestod i sökschaktning med grävmaskin kring den plats
där fyndet av träföremålet hade gjorts, samt metallkartering. Metallkartering
utfördes av Fredrik Thölin som har stor erfarenhet av det. Karteringen syftade
främst till att upptäcka eventuella deponerade bronsföremål. Därtill gjordes en
mindre inventering av närområdet tillsammans med Fredrik Eriksson som visade
8
observationer han hade gjort tidigare. Schakt, fynd och anläggningar mättes in i
fält med hjälp av en RTK-GPS, vilket ger en mätnoggrannhet i vertikal- och
horisontalled på centimeternivå. Schakt, lämningar och arbetets fortskridande
dokumenterades även med digitalkamera.
Undersökningsresultat
Överblick och inventering
Enligt uppgift av Fredrik Eriksson som brukar marken drabbas fyndplatsen lätt av
översvämningar. Detta skedde exempelvis under hösten 2012, vilket fick till följd
att skörden inte kunde bärgas och att den planerade förundersökningen fick
skjutas upp. Den förstörda havreskörden låg ännu kvar på fältet, liksom kadavren
efter tre döda vildsvin. Dessa hade drunknat någonstans på de stora blötlagda
områden som kan uppstå på åkrarna under vinterhalvåret och blivit liggande
alldeles nära fyndplatsen.
Figur 3. Den förstörda havreskörden som inte kunde bärgas under hösten 2012 på grund av
översvämning. Foto Jonas Svensson Hennius.
9
Figur 4. Kadaver av drunknat vildsvin som när vårens översvämning dragit sig tillbaka blivit
liggande på åkern. Foto Jonas Svensson Hennius
Eriksson hade även noterat tidigare okänd stenkonstruktion i närområdet som
han förevisade på en plats omkring 220 meter nordväst om fyndplatsen.
Konstruktionen (A201) var 30 meter lång, närmast rak (NO – SV), 1 - 2 m och
bestod av 0,4 – 0,8 meter stora stenar som utan avtorvning kunde beläggas i ett
skikt. Den var kraftigt övertorvad och befann sig i en lite dunge av tät lövslyskog
mellan åkermark och ett lägre impediment. Platsen var en av de lägsta i
närområdet på strax över 14 m.ö.h. Konsruktionen hade ingen uppenbar
fortsättning åt något håll. I sydväst fanns en sentida traktorväg och därefter ett
lågt, bergigt impediment. I åkermarken i nordost syntes ingenting, men Eriksson
angav att det ofta hade kommit upp stora stenar där i samband med plöjning,
vilket är en indikation på att konstruktionen kan ha fortsatt åt det hållet. Det lågt
liggande partiet av torvåker är i övrigt inte stenig alls.
Konstruktionen såg i alla avseenden ut som en stensträng dvs. ett fragment av en
raserad hägnad och som sådan rapporteras den till FMIS. Lämningstypen är vanlig
i närområdet och dateras vanligen till perioden omkring 100 - 600 e.Kr. (Ericsson
& Strucke 2008). I det här fallet förefaller det troligast att den har inhägnat en äng
för våtmarksslåtter.
En tolkning som Eriksson själv presenterad var att konstruktionen kanske istället
representerade en väg eller gångbro över våtmarken. Tolkningen är tilltalande
efterson konstruktionen utgår från ett impediment med riktning rakt över den
tidigare våtmarken mot ett annat, impediment nämligen det som kallas Ekhagen
och där vallanläggningen Lunda 7:1 ligger. Det skulle alltså i så fall ha utgjort en
väg eller stig över våtmarkerna mellan de bebyggelselägen som idag representeras
av Sigridsholm, Norrby och Mörby (jfr kartan Figur 1).
10
Figur 5. Detalj av stensträng mot nordost. Foto Jonas Svensson Hennius.
Samtidigt som stensträngen dokumenterades utförde Fredrik Thölin
metallkarteringen i området runt fyndplatsen varvid järn dirkriminerades till
förmån för Cu-legeringar och ädelmetaller. Inga fynd gjordes. Det visade sig att
det också endast fanns begränsat med järnföremål i åkern.
Sökschaktning
Vid undersökningen grävdes tre schakt med en sammanlagd area av 137 m2.
Därav var schaktet OS203 störst med 111 m 2 medan de två övriga (OS318 &
OS322) grävdes för att bekräfta den bild som det första schaktet hade gett inom
ett större område. Schaktet OS203 öppnades strax intill den fyndplatsen för
stocken, såsom upphittaren Fredrik Eriksson mindes den. Den drogs sedan
11
parallellt med det djupa diket där marken föreföll ligga lägst med resonemanget att
det borde varit fuktigast där och att mest organiskt material därmed torde ha
bevarats där. Schaktdjupet i de tre schakten varierade från 0,25 – 0,55 meter.
Under schaktningen framkom hela tiden träbitar i ploglagret och underliggande
lager. Det mesta av trämaterialet utgjorde små flisor av några centimeters längd,
men det fanns även träbitar som var flera decimeter långa. Till stor del utgjorde
träbitarna brunt smul i ett framskridet stadium av nedbrytning, men det fanns
även flera bitar med kärna av ganska välbevarat trä. Träbitar som låg ytligt och
alltså hade legat framme sedan förra plöjningen var mycket illa medfarna av
upprepad uttorkning. Om det träförande området tidigare varit större kan man
därför räkna med att det snabbt minskade då sjösänkningar och storskalig
utdikning torkade ut området. Dagens trä- och torvförande område kan skönjas
som en mörkare ton i jordlagret på ortofotokartan (jfr Figur 7). Det motsvarar
också i stort området med torvmark så som den är utmärkt på SGUs detaljerade
jordartskarta (SGU, detaljerade jordartskartan).
Figur 6. Schaktet OS203 öppnas. Vid sidan om schaktet Fredrik Thölin (tv) och med
ansiktena skymda står Fredrik Eriksson, has mor Maria Helena El Eriksson och
lokalreportern Jens Flyckt. Foto mot nordväst av Jonas Svensson Hennius.
12
Figur 7. Schaktplan med ortofotokarta. Fornlämningar i FMIS är markerade i rött, nyfunna
arkeologiska objekt i lila och schakt numrerade med gult. Skala 1:4 000.
13
Figur 8. Detalj schakt 203 med inmätta träbitar och fyndet 317 markerade. Skala 1:100.
Stratigrafi
Stratigrafin var likartad i de tre schakten. Matjorden (0,25 m tjock) var mycket
mörk, nästan svart och hade utöver träbitar ett stort innehåll av starkt nedbrutet
organiskt material. Därunder fanns ett omkring 0,15 meter tjockt lager av vass-och
lövkärrstorv med välbevarade bitar av vass och trä. Därinunder fanns ett 0,07 –
0,10 meter tjockt lager av grovdetritusgyttja baserad på vass och trä. Under denna
fanns en lergyttja i form av pappersgyttja med stor andel rester av
brackvattenalger tillhörande släktet Vaucheria. Detta skikt motsvarar en tid då
området utgjorde bottnen av en havsvik. De överliggande torvlagren har bildats i
en grund igenväxande insjö efter att viken har avsnörts (se Paradis 2013, bilaga 3).
14
Figur 9. Profil som visar området stratigrafi. Foto mot nordost Jonas Svensson Hennius.
Figur 10. Jan Risberg håller fram pappersgyttja där välbevarade makrofossil av alger av
släktet Vaucheria är väl synliga. Foto Jonas Svensson Hennius.
15
Trärester
Det första schaktet OS203 grävdes först skiktvis med enkel skopbredd ner till
lergyttjan från sydost mot nordväst. I såväl ploglager som underliggande lager
fanns stora mängder trärester. Efter drygt 20 meter nåddes en koncentration av
större träbitar eller snarare stockar på 0,2 – 0,3 meters grovlek och som kunde
vara bevarade i upp till 2,2 meters längd. Här fanns även stora mängder trä av
mindre dimensioner Schaktet utvidgades och stockarna frilades försiktigt med
utgångspunkten att de kunde utgöra en större, bevarad förhistorisk
träkonstruktion. Vid friläggningen tillvaratogs också en mindre träbit som
bedömdes vara bearbetad (F317).
Figur 11. Frilagda träbitar och stockar. Observera den förgrenade stocken i förgrunden.
Foto mot nordväst av Jonas Svensson Hennius.
16
Figur 12. Frilagda träbitar uppifrån i lod. Foto Jonas Svensson Hennius.
Friläggningen visade dock att stockarna låg helt oordnat. Flera av dem var
förgrenade och vissa utgjorde av formen att döma rotgrenar. Inga plank,
sammanfogningar eller bearbetningsspår kunde beläggas. Det var också tydligt att
träresterna bildade ett skikt som till största delen låg i lövkärrstorven. Vissa särskilt
välbevarade träbitar uppvisade den rödaktiga färgton som är typisk för al. En
större stock kunde senare också bestämmas som al av dendrologisk expertis.
Slutsatsen blev sammantaget att träresterna i åkern till allra största del härrörde
från ett naturligt alkärr som har bildat torv på platsen.
Figur 13. Profil med stock som tydligt visar hur träresterna ligger i lövkärrstorven direkt
under ploglagret. Foto mot nordväst av Jonas Svensson Hennius.
17
Figur 14. Avsågad del av välbevarad stock. Denna kunde senare bestämmas som al. Foto
Jonas Svensson Hennius.
Figur 15. Detalj träbitar. I förgrunden till höger syns en rot. Foto Jonas Svensson Hennius.
18
Fynd & analyser
Den bearbetade träbiten (F317I) samlades in och skickades på vedartsanalys hos
Erik Danielsson vid Vedlab. Han bestämde den till björk (se bilaga 1) och föreslog
att man borde undersöka om bearbetningsspåren kunde härröra från bävergnag.
Först skickades den dock för 14C-analys till Ångströmslaboratoriet där den fick
dateringen (Ua-46733) 116 ± 0,6 PMC där PMC står för Percent Modern Carbon (se
bilaga 2). Värdet kan ej kalibreras och är betrakta som mer eller mindre helt
recent. Träbiten är alltså inget fornfynd och utredningen om den kunde utgöra
spår av bävergnag bedömdes som överflödig i sammanhanget.
Figur 16. Tydliga bearbetningsspår på liten träbit (F317) som dock visade sig vara av sent
datum. Foto Jonas Svensson Hennius.
Vid fältinsatsen gjordes en återbesiktning av stören som hittades 2007. Denna låg
vid den aktuella utredningen i ett vattenfyllt dike strax intill fyndplatsen. Där hade
den sänkts ner och hållits på plats med hjälp av tyngder för att skydda det mot
uttorkning. En 14C-analys (Ua-41004) av stören gjordes redan år 2011 i samband
med Jens Lindströms besiktning. Den fick då dateringen 2396 ± 32, vilket kan
kalibreras till intervallet 740 – 390 f.Kr. 2σ med störst sannolikhet (85,9 %) för
perioden 550 – 390 f.Kr. Då gjordes aldrig någon vedartsbestämning. Ett
vedartsprov bröts därför av från den klena toppen av föremålet och skickades för
analys, genom vilken det kunde bestämmas som gran.
19
Figur 17. Våtmarksfyndet som låg till grund för undersökningen och som har legat nedsänkt
i det intilliggande diket sedan det hittades år 2007. Foto mot väster Jonas Svensson
Hennius.
Resultatsammanfattning och analys
Fyndplatsen för stören utgjorde under lång tid flack havsbotten i ett
uppgrundande skärgårdslandskap. Redan mot slutet av stenåldern låg den i en vik
i en innerskärgård. Den utförda kvartärgeologiska analysen anger att områdets
pasströskel ligger vid 14,1 m.ö.h. (Paradis 2013, bilaga 1). Enligt en nyligen utförd
regional strandförskjutningsstudie borde havsviken ha avsnörts omkring 600 f.Kr.
(Plikk 2010:46). Detta medförde att tillväxten av gyttja med brackvattenalger
avstannade och istället växte den nybildade sjön igen med vass och utvecklades
efterhand till ett alkärr. Sjön har varit mycket grund, åtminstone på platsen för
undersökningen där höjdskillnaden mellan pasströskeln och gyttjan med
brackvattenalger endast är några decimeter. Förmodligen har denna del av sjön
därför vuxit igen ganska snabbt, kanske inom 100 – 200 år (muntligen Jan
Risberg). Stören som påträffades omkring 0,35 meter ner i torvlagret bör alltså ha
deponerats tidigt under områdets insjöstadium, kring 500 f.Kr. där den senare
övertorvades.
20
Figur 18. Detalj av bearbetningsspåren i den grövre delen av det 2500 år gamla
våtmarksfyndet som nu har bestämts till en stör av gran. Foto Jonas Svensson Hennius.
Enligt ett förslag från Fredrik Thölin kan stören ha använts vintertid vid nätfiske
under is på grunt vatten. För att få nätet på plats under isen krävs en lång, böjlig
stör som kan skjutas genom ett hål under isen mot ett annat (jfr Handbok:
Överlevnad 1988:125). En stör av gran med klena dimensioner skulle passa bra.
Möjligen är dock stören med 9,6 meter onödigt lång för uppgiften och de
bearbetningsspår som finns på den får ingen självklar förklaring. En annan tanke
är att stören har utgjort en del av ett fast fiskeredskap. Nätfiske på grunt vatten
kan mycket väl ha bedrivits på fyndplatsen under den förmodligen ganska korta
tid då den utgjorde en öppen sjö. Om den utgör ett redskap som slitit sig eller
tappats bort kan den dock ha flutit iväg från någon annan punkt i den tidigare
stora Sigridholmssjön innan det slutligen fastnade och deponerades på platsen.
Stören och den aktivitet den representerar är enligt 14C-dateringarna äldre än den
närbelägna vallanläggningen som byggdes något senare under förromersk
järnålder och brann vid periodens slut. Det är intressant att man i den inre vallen
har använt det för byggnader ovanliga materialet al. Det skulle kunna betyda att al
från omkringliggande alkärr hade blivit ett dominerande trädslag runt lokalen vid
tiden för vallens byggnation. (Olausson 1995:89–91). Stensträngen är förmodligen
ännu yngre eftersom den med 14 m.ö.h. ligger så lågt. Om den är anlagd ovanpå
torv, vilket är troligt, skulle man vid en framtida undersökning ha goda
möjligheter att göra en absolut datering av dess tidigast möjliga tillkomst.
21
Figur 19. Terrängmodell skapad med LIDAR-data som genererats genom laserskanning från
flyg. Här har vegetationen sorterats bort och landskapets relief visas med skuggningar i
gråskala. Fornlämningar från FMIS visas i rött (jfr Figur 2 & 7). Vallanläggningen Lunda 7:1
framträder tydligt på impedimentet norr om störens fyndplats vid schakt 203.
Skala 1:3 000.
22
Figur 20. Teckning som visar hur en stör kan användas vis nätfiske under is på grunt vatten.
Teckning av Alf Lannerbäck. Ur försvarets Handbok Överlevnad.
Utvärdering
SAU har utför en arkeologisk förundersökning av fyndplatsen för trärester på vid
Sigridsholm som syftade till att utreda lämningarnas utbredning och karaktär.
Utöver den långa granstör som hittades i åkern år 2007 kunde inga förhistoriska,
av människor tillverkade föremål eller konstruktioner beläggas. I samarbete med
kvartärgeologisk expertis kunde träresterna istället tolkas som spåren efter ett
alkärr som uppstått i en avsnörd havsvik under förromersk järnålder och framåt.
Uppdragets syfte får därmed anses vara uppfyllt.
Förundersökningen visar att platsen inte är fullt så intressant och skyddsvärd ur
kulturmiljösynpunkt som befarades. Även om inga nya fynd gjordes vid 2013 års
undersökning visar dock fyndet från år 2007 och uppgiften om funna stockbåtar
att det kan finnas välbevarade, förhistoriska träföremål i områdets torvmarker.
Den stora mängden naturligt trä på platsen gör dock att de antikvariskt relevanta
objekten är mycket svåra att hitta.
23
Referenser
Tryckta källor
Ericsson, A. & Strucke, U. 2008. Att hägna med stenmurar: en studie av
stentsträngsbygder i Mälarlandskapen. I: Olausson, M. (red.) Hem till
Jarlabanke : jord, makt och evigt liv i östra Mälardalen under järnålder och medeltid.
Historiska media. Lund 2008
Handbok Överlevnad, 1988 års utgåva (M7734-472091). Försvarsmakten och
Försvarsmedia.
Olausson, M. 1995. Det inneslutna rummet : om kultiska hägnader, fornborgar och befästa
gårdar i Uppland från 1300 f Kr till Kristi födelse. Riksantikvarieämbetet.
Byrån för arkeologiska undersökningar. Studier från UV Stockholm, 992067501-6. Skrifter / Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska
undersökningar, 1102-187X ; 9.
Paradis, C. Undersökning av stratigrafisk miljö i samband med arkeologiskt fynd,
Sigridsholm, Stockholms Län. Studentarbete vt 2013 Tillämpade
markundersökningar, 15 hp, Stockholms universitet. Momentansvariga:
Jan Risberg och Päivi Kaislahti Tillman
Plikk, A., 2010. Shore displacement in Fjärdhundraland, SW Uppland, and the northern
coastal areas of Lake Mälaren since c.1000 BC. Examensarbete avancerad
nivå. Naturgeografi och kvartärgeologi, 60 hp. Institutionen för
naturgeografi och kvartärgeologi. Stockholms universitet
24
Bilagor
Bilaga 1. Vedartsanalys
VEDLAB
Vedanatomilabbet
Vedlab rapport 1331
Vedartsanalyser på material från Uppland,
Arlanda, Sigridsholm.
___________________________________________________________________________
______________
Adress:
Kattås
670 20 GLAVA
Telefon:
0570/420 29
E-post: [email protected]
Bankgiro:
5713-0460
www.vedlab.se
Organisationsnr:
650613-6255
VEDLAB
Vedanatomilabbet
Vedlab rapport 1331
2013-06-18
Vedartsanalyser på material från Uppland, Arlanda, Sigridsholm.
Uppdragsgivare: Jonas Svensson-Hennius/SAU
Arbetet omfattar två vedprov från en åker där stora mängder gammalt trä plöjt upp genom åren.
14
Provet ”Fyndet” är en 9,6 meter lång stock med barbetningsspår. Stocken har tidigare C-daterats till 2500 BP.
”F 317” är en mindre bearbetad trästör.
”Fyndet” visade sig vid analysen bestå av gran. ”F 317” är en stör av rundvirke från björk. Vid datering kommer
F 317 att ge en tillförlitlig datering. Eventuell egenålder vid dateringen av ”Fyndet” beror på var i stocken
provet togs.
Vid tolkning av trästören kanske man ska beakta möjligheten att bearbetningsspåren är bävergnag. För
granstocken är det ingen risk eftersom bävrar undviker barrträd.
Analysresultat
Anl.
ID
F 317
Före
målet
Anläggningstyp
Provmängd
Analyserad
mängd
Trädslag
Utplockat
för 14C-dat.
Stör
Stock
195g
130g
195g 1 bit
130g 1 bit
Björk 1 bit
Gran 1 bit
Björk 1,7g
Övrigt
Erik Danielsson/VEDLAB
Kattås
670 20 GLAVA
Tfn: 0570/420 29
E-post: [email protected]
www.vedlab.se
De här trädslagen förekom i materialet
Art
Latin
Björk
Glasbjörk
Betula sp.
Betula pubescens
Betula pendula
Vårtbjörk
Gran
Picea abies
Max
ålder
300 år
350 år
Växtmiljö
Egenskaper och användning
Övrigt
Glasbjörken är knuten till fuktig mark
gärna i närhet till vattendrag.
Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på
torr näringsfattig mark. Båda arterna är
ljuskrävande.
Trivs på näringsrika jordar. Tål
beskuggning bra och konkurrerar därför
lätt ut andra arter
Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol.
Ger mycket glöd.
Glasbjörk bildar även underarten
Fjällbjörk.
Förutom veden har nävern haft stor
betydelse som råmaterial till slöjd.
Lätt och lös men ganska seg ved. Ofta
rakvuxen. Ganska motståndskraftig mot
röta. Stolpar golvbrädor störar lieskaft,
korgar
Bark till taktäckning. Granbarr till
kreatursfoder
Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar.
Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska
floran. Brepol, Turnhout 1992.
Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2
och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500.
Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3rd edition och
Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade
och färska vedprover.
Bilaga 2. 14C-analys
Bilaga 3. Kvartärgeologisk studie av Carlos Paradis
Undersökning av stratigrafisk miljö i samband med
arkeologiskt fynd, Sigridsholm, Stockholms Län.
CARLOS ALBERTO PARADIS
04-06-2013
Studentarbete vt 2013
Tillämpade markundersökningar, 15 hp, Stockholms universitet Momentansvariga:
Jan Risberg och Päivi Kaislahti Tillman
SAMMANFATTNING
Denna uppsats syftar till att kartlägga den stratigrafiska miljön i samband med ett arkeologiskt
fynd vid Sigridsholm i Stockholms län. Uppsatsen har utförts i samarbete med SAU (Societas
Archeologica Upsaliensis) som haft i uppgift att kartlägga fyndet.
Stratigrafin har undersökts under en fältarbetsdag (26 maj 2013), resterande dagar har använts för
analys av de prover som tagits samt för bearbetning av kartor och insamlad information. Resultatet
visar att fyndet påträffats i en åkermark och stratigrafin består av odlad jord ner till 25 cm, därefter
följer torv av lövkärrstyp som underlagras av vasstorv ned till ett djup av ca 39 cm. Under torven
finns ett (ca 7 cm) tunt lager grov detritus gyttja. Längst ner vid 50 cm återfinns lergyttja i form av
pappersgyttja. Då fyndet påträffades på 35 cm djup innebär detta att det påträffats i torvlagret
varvid fler analyser rörande denna nivå bör göras.
TACK
Tack till markägare Nicklas Eriksson, Jonas Svensson-Hennius (SAU), Fredrik Thölin (SAU) och
Jan Risberg (SU) för deras hjälp vid fältarbete.
Innehåll
INLEDNING ............................................................................................................................................................ 4
BAKGRUND ................................................................................................................................................................. 4
MÅL............................................................................................................................................................................ 5
STUDIEOMRÅDE .................................................................................................................................................. 5
INDATA .................................................................................................................................................................... 7
METODER ............................................................................................................................................................... 7
ARBETSGÅNG.............................................................................................................................................................. 7
FÖRBEREDELSER FÖR FÄLTARBETE ............................................................................................................................. 7
FÄLTARBETE ............................................................................................................................................................... 7
LABORATIONSARBETE ................................................................................................................................................ 8
ARCGIS OCH ARCSCENE ............................................................................................................................................ 8
ANALYS .............................................................................................................................................................................. 8
RESULTAT .............................................................................................................................................................. 9
STRATIGRAFI .............................................................................................................................................................. 9
TYP AV TORVMARK .......................................................................................................................................................... 10
OMRÅDETS SJÖSTADIEUTVECKLING .......................................................................................................................... 10
DISKUSSION ......................................................................................................................................................... 11
SLUTSATSER ............................................................................................................................................................. 12
REFERENSER ....................................................................................................................................................... 13
INLEDNING
Hösten 2007 upptäckte lantbrukaren Fredrik Olsson en timmerstock under en plöjning (Flyckt, 2007). Fyndet
gjordes i närheten av sigridsholmssjön, öster om Arlanda och på ett djup av 35 cm (Lindström, 2011).
Undersökningar av fyndet utfördes i första instans av Gunnar Skoglöv vid Sjöhistoriska museet, som ansåg att
stocken var en båtmast (Flyckt, 2007). En senare undersökning av Jens Lindström, också vid Sjöhistoriska
museet, pekade dock på oklarheter och bedömer det som osannolikt att fyndet skulle vara en båtmast(Lindström,
2011). Lindström ansåg dock att fyndet fortfarande var avintresse, vilket föranleder ytterligare undersökningar
av stocken och dess omkringliggande omgivning. SAU (Societas Archeologica Upsaliensis) fick år 2012 (SAU
2012) ett uppdrag av länsstyrelsen Stockholms län att genomföra en arkeologisk undersökning i området, med
anledningen av fyndet. Då fyndet påträffats i ett torvlager föreslogs att undersökningar av områdets geologiska
historia också borde utföras. Genom undersökningar av omgivningen kan de förutsättningar som fanns vid
sedimenteringen av fyndet klarläggas. På så sätt kan denna uppsats användas som bakgrund för bedömningar av
fyndet.
Bakgrund.
Studieområdet är lokaliserat Uppland i vilken strandförskjutningen enligt en studie av Katrantsiotis (2013)
ligger mellan 5.5 mm/y och 6 mm/y under de senaste 3000 åren. Strandförskjutningen innebär en process där
sammantaget av landets upphöjning och havsnivåns förändringar läggs ihop, denna är viktigt för att förstå
sammanhanget av hur det torvmarksområde som fyndet lokaliserats i bildats. Det är dock inte bara naturgivna
processer som format området, utan mänsklig aktivitet har haft en stor inverkan. Området som tidigare varit en
våtmark har sänkts i tre omgångar enligt markägare Niklas Ericsson (muntlig information, 2013) den senaste på
30 talet. Torv har enligt Eriksson brutits under slutet av 60-talet för att förbättra jordkvaliteten och för
försäljning. Mängden torv som brutits har dock varierat över studieområden varpå Eriksson inte med säkerhet
ville säga hur mycket torv som brutits precis i undersökningsområdet.
I området kan enligt SGUs jordartskarta en mängd olika jordarter finnas. Här följer en kort genomgång av de
typer som kan påträffas.
Odlingsjord
Första lagret av jorden består av odlingsjord. Eftersom området (figur 1) till största del består av aktiv åkermark
innebär detta att översta delen av jordlagret är kraftigt påverkat av odlingsbruk vilket gör detta översta lager
olämpligt för analys.
Torv
Torvjordar bildas i miljöer där vattendrag isoleras och sedan
växer igen (SGU, 2013, A). När sedan växterna dör så
avlagras resterna på botten vilken bildar gyttja. Gyttjan
grundar upp sjöarna och gör att växtresterna börjar fylla
bottnen varpå torvlagren börjar växa. Detta innebär att
torven bildas på plats och därmed är en sedentär jordart. I
Sverige växer torven med ca 0.1 till 1mm per år, dock har
denna tillväxt hindrats i många områden på grund av
dikning (NE, 2013). Torv kan bildas i två olika typer av
marker. Antingen så har skogsmark försumpats efter
svängningar i klimatet efter istiden, eller så har ett grunt
vattendrag växt igen. Utseendet på torvmarker och dess
namn beror på vilken typ av material som utgör
växtsammansättningen. Torven klassificeras enligt von
Posts torvformel (SGU, 2013, B) vilken använder faktorer
som torvslag, humifieringsgrad, blöthet, trärester, rottrådar
etc. Exempel på olika typer av torv kan vara vasstorv som
främst består av rester av vass, och lövkärrstorv vilken
indikerar nedbrutna resterna är av trä och vedtyp. För att en
jordart ska räknas som torv krävs ett innehåll av högst 80 %
oorganiskt material, samt en mäktighet på 30 -50 cm (SGU,
2013, C).
Figur 1: Odlingsmark i området. Det plöjda området
längst bort i bilden är sannolikt glacial lera. Det
närliggande gräsbeväxta området består av torv.
Gyttja
Gyttja består av organiskt material av djur såväl som fettrika växter som avlagrats i vatten. Gyttja bildas i
syrefattiga miljöer vilket gör att de långsamt förruttnar. I stratigrafin indikerar gyttja början på en övergång från
organogent material till större inslag av minerogena material. Hur tjockt ett gyttjelager är bestäms av mängden
material vilket innebär tjockare lager upp till flera meter i näringsrika vattendrag medan de bara är några få cm i
näringsfattiga vatten (Dahlberg & Johansson, 1941). Gyttja innehåller mer än 30% organiskt material. Lergyttja
är därför en fortsättning på stratigrafin, där ”ler” indikerar större förekomst av mineralpartiklar. Lergyttja består
av mellan 6 – 30% organiskt material och följs av gyttjelera vilken innehåller 3-6 % organiskt material. Det finns
olika typer av gyttja och lergyttja varav innehållet precis som med torven bestämmer typ. Pappersgyttja (figur 2)
är ett exempel på en gyttja där alger av typen Vaucheria utgör en stor del av massan. Gyttjan får en gulgrön färg,
där massan blir sammahällen av små trådar, vilket gör att skivor bildas. Arten är specifik för salt och
brackvattenmiljöer (Dahlberg & Johansson, 1941).
Figur 2: Pappersgyttja funnen i området. Vaucheria algen bildar
de tunna trådar som syns i leran och ger den dess karakteristiska
utseende.
Mål
Syftet med uppsatsen är att kartlägga den stratigrafiska miljön vid fyndplatsen. Bedömning av kulturlager kan
användas som en relativ dateringsmetod, och ge större förståelse för områdets geologiska förutsättningar ur ett
historiskt perspektiv.
.
STUDIEOMRÅDE
Studien utfördes vid Sigridsholm, öster om Arlanda flygplats (Karta 1). Studie utfördes mellan 27 maj till den 4
juni 2013 varav en dag ägnades helt åt fältarbete. Området är av typisk uppländsk karaktär. Landskapet är flackt
med moränansamlingar som sticker upp. De flacka partierna i området besår mestadels av lera och
torvansamlingar vilket gör det till idealisk odlingsmark. Åkermark dominerar också landskapet.. Fynd och
undersökningsplatsen är en del av en gammal sjö och våtmark som utdikats och sänkts i tre omgångar, den
senaste under 30 – talet (Eriksson, muntlig information 2013). Vegetationen i området består till största delen av
lövträd av björk, hassel och al. Flertalet fornlämningar har påträffats i trakten(Flyckt, 2007), vilket indikerar
mänsklig aktivitet i området under en lång tid. Utgrävningschaktet låg på en höjd av 14,1 meter vilket är en av
de lägsta punkterna i omgivningen. Ett dike löper precis bredvid utgrävningsschaktet och är beklädd av björkar,
enligt Eriksson (muntlig information, 2013) är detta från den senaste dikningen.
Karta 1
INDATA
ArcMap
Filnamn
Beskrivning
Användning
hojddata2m_1302_epsg3006
Höjddata raster med 2 m upplösning.
Tillhandahållen av lantmäteriet via
SLUs kartjänst..
Infogad bakgrund för
tidsutveckling av
sjöstadier
ortofoto_1302_epsg3006
Ortofoto i rasterformat. Tillhandahållen av Bakgrund för
lokaliseringskarta
lantmäteriet via SLUs kartjänst.
ArcScene
Filnamn
Beskrivning
Användning
Baslager_polygon.shp
Shapefil av utgrävningsshackt
tillhandahållen av SAU
I ArcScene för visualisering av
stratigrafin. I ArcMap för
lokaliseringskarta.
Baslager_linje.shp
Se ovan
Se ovan
Baslager_punkt.shp
Se ovan
Se ovan
METODER
Arbetsgång
Arbetet utfördes under 8 dagar från den 27 maj 2013 till och med den 5 juni 2013. Måndagen 27 maj studerades
flygbilder från SGU och Google för att få en förförståelse för området. Dokument från länsstyrelsen rörande de
undersökningar som tidigare gjorts i området lästes. Fältarbete utfördes tisdagen den 28 maj där provtagningar
och visuell analys gjordes. De prover som togs placerades i tätförslutna plastpåsar och lades i skugga för att
undvika kontaminering. Bilder togs med digitalkamera för att användas i uppsatsen. Från och med onsdagen den
29 maj fram till inlämningsdatum 4 juni så analyserades prover i labb, merparten av tiden användes dock till att ta
fram olika kartor i ArcGIS. Eftersom fältundersökningen enbart var en dag så var studien främst baserad i
universitetsbyggnaden. Då de analyser av stratigrafin som gjordes i fält var relativt uppenbara så lades fokus på
att studera tidsutvecklingen och den specifika miljö som existerade när fyndet sedimenterades.
Onsdagen och torsdagen ägnades därmed åt analys av de prover som tagits, samt att med hjälp av de visuella
analyserna plocka fram tidskartor över områdets sjöutveckling. Tidskartorna gjordes i ArcGIS och baserades dels
på de analyser som gjorts i fält och dels på undersökningar rörande strandförskjutningen som gjorts i närområdet.
De kartor som gjorts är därmed enbart menat att ge en idé om hur utvecklingen från hav till sjö till våtmark till
odling kan ha sett ut. En mer fullständig kartering var inte aktuell på grund av den tidsram som givits inte räckt till.
Förberedelser för fältarbete
Inför fältarbetet studerades flygbilder av området för att skaffa en enkel överblick. Jordartskartor och
paleogeologiska kartor från SGU hemsida studerades också för att skaffa en historisk överblick över
förhållanden. Dokument från länsstyrelsen rörande undersökningar av den misstänkta masten lästes för att ta
reda på vad som gjorts och vilka resultat dessa undersökningar gett. En vetenskaplig uppsats rörande
strandförskjutning i området lästes också översiktligt, detta för grundläggande förståelse för hur denna sett ut.
Föreläsningar och läsanvisningar under kursens gång ligger till grund de analyser som gjorts och därmed till
slutsatsen.
Fältarbete
I fält gjordes främst visuella analyser av stratigrafin. Analyserna underlättades av att en grävmaskin fanns på
plats vilken enkelt skapade de genomskärningar som analyserades. Grävmaskinen grävde ut ett långsmalt schakt
med en större utgrävning vid slutet. Schaktets totala längd var 32 meter med ett djup på mellan 50 – 60 cm.
Bredden var 2 meter i den smalare delen och mellan 7-5 meter i den bredare utgrävningen. Analyser gjordes
längs med schaktets väggar. Prover togs fram ur schaktväggarna med hjälp av murslev och spade. En borrkärna
på 0 till 50 cm under markytan togs fram för att visa på stratigrafin. Eftersom lämpligt material inte fanns på
plats togs denna med hjälp av en bakplåt som utlånades av markägaren. Bakplåten sattes emot schaktväggen,
därefter användes en spade för att bända ut provet i plåten. Proverna slogs in i plast eller lades i tättförslutna
påsar och fördes till Stockholms Universitets kvartärgeologiska laboratorium för vidare undersökningar.
Höjdmätning av pasströskeln gjordes också, denna uppmättes till 14.1 m.
Proverna togs i de miljöer som verkade lämpliga för undersökning. Eftersom endast en bakplåt fanns kunde
endast en stratigrafi göras. Denna kompletteras dock med de visuella analyserna och de bilder som togs av
stratigrafin längs med schaktväggen.
Laborationsarbete
I labbet gjordes analyser av halten av organiskt material, detta genom att studera glödgningsförlusten (LOI). De
prover som togs ut togs från den borrkärna som tidigare beskrivits. I labb togs prover på 1/2 cm³ och lades i deglar
som tidigare vägts. Proverna togs på 2 cm avstånd från 25 cm ner till 50 cm. Prover togs inte över 25 cm eftersom
översta skiktet bestod av odlad jord vilken är olämplig för analys. Proverna sattes in i ugn 105° för torkning under
natten. Efter torkningen togs proverna ut mortlades till stoft och vägdes i deglarna. Proverna glödgades sedan i två
timmar i 550° för att bränna bort allt organiskt material. Proverna togs sedan ut och vägdes. Resultatet jämfördes
med den vägningen som gjordes innan glödgningen, mellanskillnaden blev själva förlusten. Genom att sedan dela
den provvikten efter torkning med det material som förlorades kunde en procentsats räknas ut.
Glödgningsförlusten jämförs mot de riktvärden SGU (2013, C) anslagit för vad som räknas som torv. Genom
denna analys kan skillnader i stratigrafin enkelt åskådliggöras.
ArcGIS och ArcScene
I ArcGIS gjordes den bearbetningen av det visuella material som presenteras i resultatet. I ArcScene gjordes
själva visualiseringen. Genom att använda pasströskeln (14.1 m) som referens kunde en vattenpolygon skapas,
denna användes sedan mot höjdmodellen från SLU för att få en uppfattning om hur vattennivån såg ut vid olika
tillfällen. Med hjälp av ett kommando i ArcScene kan vattennivån eller höjdmodellen i scenen höjas eller sänkas.
På så sätt kan en utveckling av hur vattendraget i området rört sig i förhållande till strandförskjutningen skönjas.
Den höjd som modellen förändrades med togs fram med hjälp av hur strandförskjutningen i området sett ut. Data
togs från Katrantsiotis (2013) färska studie, där strandförskjutningen i ett område nära studieområdet dateras till
5.5 mm/y. Då ingen strandförskjutningskurva för exakt det specifika området fanns, så får Katranstiotis kurva
ses som den mest användbara för den här uppsatsen.
Stratigrafi byggandet utfördes i ArcScene där polygoner först ritades ut, sedan gavs det höjdvärde som
bestämdes i fält. Genom höjdvärdet kunde sedan polygonerna visualiseras. Polygonerna överförhöjdes för att
kunna visa skillnaderna mellan lagren på ett tydligare vis.
Analys
Gällande modellen för strandförskjutningen i området kan en mängd potentiella felkällor nämnas. Eftersom den
lyftningen som presenteras i resultatet är linjär, d.v.s. enbart räknas mot det värde Katrantsiotis fått fram har
ingen hänsyn tagits till faktorer som exempelvis klimat. Flera antropogena faktorer har också påverkat
nivåskillnaderna inom bilden vilket kan spela roll för det resultat som visualiseras. Höjningar gjordes med 1 m
då detta ansågs vara en lämplig skala för visualisering och eftersom modellen inte är avsedd till att användas för
uträkningar.
I laboratoriet så togs prover på 2 cm avstånd och enbart upp till 25 cm. 1 cm skillnad togs inte ut eftersom det
var flertalet personer som använde laboratoriet och plats och tid helt enkelt inte fanns till förfogande. 2 cm
nivåskillnad anses dock räcka gott och väl för att illustrera de skillnader i LOI som finns i stratigrafin.
RESULTAT
Figur 4: Glödgningsförlust Bilden visar halt av organiskt material, som försvunnit vid 550° glödgning. För torv
går gränsen vid högst 80 % innehåll av oorganiskt material vilket infaller vid 38 cm, under denna gräns finns det
större inslag av oorganiskt material. Över 25 cm är det djupet som i dagsläget odlas, vilket innebär stor påverkan
av jordförbättrande material som gödsel vilket kan öka halten av organiskt material. En intressant peak finns ner
mot 50 cm vilket visar att gränsen mellan 38 -40 cm inte är glasklar utan antagligen fluktuerar något. Eftersom
fyndet som påträffades fanns på en nivå av 35 cm innebär detta att fyndet fanns i torvlagret.
Stratigrafi
Figur 5 och 6: Stratigrafi i schakt. Stratigrafin visar lagerföljden inleds med odlingsjord blandat med torv de
översta 25 cm. Denna nivå har en hög nivå organiskt material (se figur 2) och har således en mörk nästan svart
färg. Den efterföljande nivån består av två olika typer av torvinslag: vasstorv och lövkärrstorv, vilka har en
brunare yta till följd av de vass och ved rester som ännu inte brutits ned, nivån sträcker sig från 26 till ca 39 cm.
Under torvlagret finns ett ca 7-10 cm tjockt lager av grov detritus gyttja bestående av inslag av ved och vass.
Detta lager känns igen på den mörkare färg jämnfört med den underliggande nivån bestående av lergyttja i form
av pappersgyttja.
Typ av torvmark
Två typer av torv fanns i den stratigrafiska undersökningen: Vasstorv och lövkärrstorv. Att dessa två typer av
torv återfunnits i området antyder att området är en torvmark av igenväxningstyp. Vass indikerar grunda sjöar,
där vassen spridit ut sig och som sedan grundat upp sjön. Växter tar över mer och mer till hela sjön är igenväxt. I
de södra delarna av Sverige kan enligt SGU (2013, Internet) vasstorven överlagras av andra typer av torv. I
studieområdet innehåller torvlagret även trädrester, varav detta överlagrande skikt av torv kallas för lövkärrstorv.
I schaktgropen återfanns stora mängder trärester, vilka bedömdes vara av al. Träresterna återfanns på ett
karteringsdjup av ca 10 -30 cm vilka är i torvskiktet. Förekomsten av alträden ger dels en förklaring till
vedresterna, dels hjälp till en beskrivning av hur det som idag är torvmark bildats. Förekomsten av dessa lövträd
ger en mer detaljerad stratifgrafi vilken beskriver att vasstorven börjat få sjön att växa igen för att sedan bli
överlagrad av alträd, vilket skapat ett skikt av lövkärrstorv.
Figur 7: Vasstorv taget ifrån schakt.
Figur 8: Alträd funnen på 30 cm djup.
Områdets sjöstadieutveckling
Figur 9 och 10: Bilderna visar sjöstadieutvecklingen av området kring fyndplatsen. I bilden till vänster (7) har
vattenivån höjts till över 5 meter över 14.1 m som är områdets pasströskel. Bilden indikerar att området inte är
isolerat i förhållande till omgivningen. I den högra bilden (8) har strandförskjutningen fortgått med ca 200 år (5.5
mm/år × 200år = 1,1 m) vilket visar början på en sjöutveckling i området. Passagen mot nordöst är avstängd,
och inloppet sker nu från nordväst. Stjärnan indikerar ungefärlig fyndplats.
Figur 9: Vattennivå 5 m över 14.1m
Figur 10: Vattennivå 4 m över 14.1 m.
Figur 11 och 12: Vidare utveckling över området. I den vänstra bilden (9) så har bilden förskjutits med
ytterligare 1.1 m, vilket innebär ca 200 år. Isolationen av sjön är nu tydlig, även en början till avskiljning mellan
sigridsholmsjön (vattenområdet i sydväst) och det våtmarksområde som fyndplatsen tillhör kan skönjas. I den
högra bilden (10) så har ytterligare 2 m höjning gjorts vilket innebär att sigridsholmssjön försvinner då den ligger
på en högre nivå än studieområdet. Bilden visar att det ligger kvar vatten i fyndområdet även vid dåtidens ca 1 m
över vattenytan, vilket kan anses idealiskt för vass som sprids främst i grunda vattendrag.
Figur 11: Vattennivå 3 m över 14.1 m.
Figur 12: Vattennivå 1 m över 14.1 m.
DISKUSSION
Målet med den här uppsatsen har varit att kartlägga den stratigrafiska miljön vid fyndplatsen. Resultaten visar att
området en längre tid har varit föremål för sedimentation i vatten och att de omkringliggande områden i allra
högst grad varit påverkade av detta. Stratigrafin visar att området övergått från en havsvik till en insjö för att
sedan växa igen och bilda en torvmark. Att området tidigare varit en havsvik märks på lagret av pappergyttja
från ca 40 cm och djupare ner i stratigrafin. Pappersgyttja innehåller stora halter av algen Vaucheria som är av
brackvatten typ (Dahlberg & Johansson). Pappersgyttjan är ett spår från sedimentation i saltvattenmiljöer.
Eftersom den misstänkta båtmast som hittats i området via C14 daterats till 2500 år(Länsstyrelsen, 20XX) så
innebär att gyttjan är från ett äldre stadie.
Det relativt tunna lagret av gyttja tyder på att området i sitt sjöstadie inte varit särskilt näringsrik (Dahlberg &
Johansson, 1941). Att det existerar ett lager överhuvudtaget innebär troligtvis att provet tagits nära
vegetationsgränsen och alltså inte ute i öppet vatten. Inslagen av grova sediment i gyttjelagret tyder också på
detta. Att lagret är tunt kan dock innebära fler än en orsak. Exempelvis så kan vattendraget innehålla för lite
material för en tjockare gyttjebildning, eller så har övergången från sjöstadie övergått till torvmark gått fort. Det
välutbildade vasstorvlagret tyder dock på att sjönivån varit grund och massan att torven relativt snabbt brett ut
sig i området.
Vid tiden för fyndet, ca 2500 år BP var platsen en grund insjö med stora inslag av vass. Fynden av alträd tyder
på att sjön grundats upp av vassen och naturligt gått över till att vara ett alkärr. Hur stort detta alkärr är svårt att
dimensionera på endast en undersökning, utan fler punkter för undersökningar borde tas i området. Enligt
markägare Ericsson så har vid plöjning dock påträffats ansenliga mängder trä av olika slag i området. En
undersökning av dessa träslag kan ge en indikation på hur stor utbredning lövkärrstorven har i området.
Vedartsanalyser av träslagen funna i områden i form av C14 kan också användas för att åldersbestämma
träslagen och därmed underlätta för en tidskurva för områdets sedimentation.
Eftersom området är starkt påverkat av mänskliga aktiviteter innebär detta ett problem för bedömning av föremål
som hittats i torvlager. Området har dikats ur i flera omgångar, vilket ökat tillgängligheten av torv men också
försämrat tillväxten. Detta leder till att trots att den naturliga torvtillväxten fortfarande verkar så har området en
nettoförlust av torvlagret. Torv har även tagits ifrån olika delar av området i olika stor omfattning vilket
ytterligare försvårar bedömning. Den C14 mätning som gjorts av den misstänkta båtmasten kan dock användas
för referens, eftersom denna påträffats i torvlagret. Den här uppsatsen har syftat till att förstå områdets stratigrafi
för att därmed skapa en grund för den som skall bedöma de fynd som hittats. De resultat som nåtts i denna uppsats
har utarbetats med hjälp av kunskaper införskaffade under kursens gång, samt den tidigare erfarenhet
som författaren förfogat. Målet med uppsatsen får anses ha uppnåtts då den ger en överskådlig blick över hur
områdets stratigrafi bildats. Vidare studier med inriktning på den specifika miljö som fyndet hittats får dock
anses komplettera den bild som denna uppsats ger.
Slutsatser
Stratigrafin visar:
•
•
•
•
0-25 cm: Odlad Jord
25 – 39 cm: Torv bestående av vasstorv överlagrad av lövkärrstorv av altyp.
39 – 46 cm: Grov detritus gyttja
46 – 50+ cm: Lergyttja bestående av pappersgyttja.
Vid fyndets sedimentation (ca 2500 BP) bestod miljön sett till resultaten av en grund avskild sjö beväxt med
vass. Överlagringen av lövkärrstorv indikerar att en igenväxning av sjön skedde. Resultatet bör kompletteras
med analyser av de olika nivåerna i stratigrafin, då främst i torvlagret då det är i detta lager som flest fynd
påträffats.
REFERENSER
Tidningsartiklar
Flyckt, Jens (2007) Oväntat träfynd i åker. Sigtunabygden. vecka 42.
Böcker
Dahlberg, Gunnar. Johansson, Ivar (1941) Svenskt lantbrukslexikon. Projekt Runeberg.
Hämtad via: http://runeberg.org/lantblex/0624.html
Hämtad: 2013-06-03
Perhans, Karl-Erik (2002) Istidens landskap, jordarter och terrängformer. Geo läromedel, Sollentuna
Katrantsiotis, Chrisos (2013) Paleoenvironment and shore displacement since 3200 BC in the central part of the
Långhundraleden Trail SE Uppland. Master’s thesis Physical Geography and Quaternary Geology. Stockholm
University
Rapporter
Lindström, Jens (2011) Besiktningsrapport gällande ”mastfynd” vid Sigridsholmssjön. Länsstyrelsen
Stockholms län. 431-23255-2012
SAU. (2012) Undersökningsplan inför arkeologisk förundersökning av fyndplats med trärester, 1:1, Lunda
socken, Sigtuna Kommun. 431-23255-2012
Olausson, Michael (2012) Förfrågan om undersökningsplan inför arkeologisk förundersökning av fyndplats med
trärester, Sigridsholm 1:1, Lunda socken, Sigtuna Kommun. 431-23255-2012.
Internet
NE -2013
Hämtas via: http://www.ne.se/lang/torv Hämtad:
2013 -06-03
SGU -2013, A
Hämtas via: http://www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/energi-klimat/torv/index.html
Hämtades: 2013-05-29
SGU- 2013, B
Hämtas via: http://www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/energi-klimat/torv/torvslag.html
Hämtades :2013-05-29
SGU – 2013,C
Hämtas via: http://www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/energi-klimat/torv/torv-definitioner.html
Hämtades: 2013-05-28
Muntlig
Eriksson, Fredrik, markägare och lantbrukare. Sigridsholm. 2013 -05-28
Kartdata
Följande data har hämtats via SLUs kartjänst. Data från: © Lantmäteriet, i2012/901
ortofoto_1302_epsg3006 Hämtad: 28-05-2013
hojddata2m_1302_epsg3006: Hämtad: 28-05-2013
GPS data tagen i fält av Jonas Svensson-Hennius, SAU. 26-05-2013
Baslager_polygon.shp
Baslager_linje.shp
Baslager_punkt.shp