Transcript Familjeföretaget som växer med torv

Nummer 3-2014
Tidningen
Branschföreningen
Familjeföretaget
som växer med torv
Gasoro synliggör
torvens fördelar
Sid 3
Torvplast
blir miljövinst
Sid 5
Ny forskning
om restaurering
Sid 8-9
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014
1
Branschföreningen
medföjer även som bilaga i
tidningen Bioenergi.
Ansv. utgivare
Claes Rülcker, vd, Svensk Torv
[email protected]
Redaktör
Ingrid Kyllerstedt. Svensk Torv
[email protected]
Redaktionsråd
Magnus Brandel, Svensk Torv
Ann-Cathrin Eklund, Neova
Leif Olsson, Neova
Thomas Merlöv, ScanPeat
Produktion och layout
Katarina Törnell,
Balanserad Kommunikation
Omslagsfoto
Thomas Merlöv
Läs mer på
www.svensktorv.se
Svensk Torv
Holländargatan 17
111 60 Stockholm
tfn 08 441 70 73
Branschföreningen Svensk Torv
har funnits sedan 1999 och är
en samarbetsorganisation för
torvproducenter och användare
av torv för energiändamål samt
i trädgård som jordförbättrare
och som strö inom djurhållning. Syftet är bland annat att
informera om torv och verka för
att torv och torvmark förvaltas
på ett hållbart sätt.
Kris i Ukraina skapar energioro
Oroligheterna i Ukraina sätter
fingret på hur känsligt energisystemet är i Europa. Nu är
det verkligen dags för Sveriges
politiker att se över svensk
energipolitik.
I Polen framställs 90 procent
av elen med hjälp av fossilt
kol. EU är beroende av naturgas från Ryssland som också
är fossilt. Nu hotar Putin att
stänga av gasleveranserna
vilket skulle innebära avsevärt
höjda energipriser.
Samtidigt ifrågasätter
EU torven som bränsle av
miljöskäl och betraktar den i
handelssystemet som fossilt.
Detta är obegripligt när torven tillväxer och är förnybar.
Dessutom utvinns i Sverige
torv från redan dikade marker
som läcker koldioxid och andra växthusgaser. Att använda
torv från dikade marker
innebär att vi använder en
energikälla som ändå håller
på att försvinna av sig själv
genom oxidation. Det är dags
för svenska politiker att sätta
ner foten och utnyttja denna
inhemska resurs bättre än vad
som sker idag.
Bättre utnyttjande av torv
minskar växthusgasläckage,
gör oss mindre beroende av
fossila bränslen och hjälper
oss vara oberoende av internationella energioroligheter.
Årsmötet i Skellefteå blev
lyckat och nu jobbar vi vidare
med de tre stora utmaningarna och projekten; klimatet,
tillståndsfrågor och information. Närmast i tiden ligger
ett seminarium den 13 maj
om tillståndsfrågor, samt ett i
augusti som handlar om vattenfrågor för bland annat
handläggare vid länsstyrelserna, där vi samarbetar med
forskare vid SLU. Hör av dig
om du vill veta mer om dessa.
Önskar er god läsning och en
glad sommar med bra torvväder!
Claes Rülcker
Medarbetare på Svenskt Torv
Ingrid Kyllerstedt är kommunikations- och medieansvarig på Branschföreningen Svensk Torv. Hon är redaktör för tidningen och hemsidan
www.svensktorv och ansvarar för information och mediekontakter. Har
du frågor eller tips, hör gärna av dig till Ingrid.
E-post: [email protected]
Foto denna sida: Orasis Foto
Tidningen Svensk Torv ges ut
av Branschföreningen Svensk
Torv i 6.500 exemplar och
riktar sig till beslutsfattare,
politiker, företag, föreningar
och opinionsbildare. Tidningen
Magnus Brandel är projektledare på Branschföreningen
Svensk Torv med särskild ansvar för politik och samhällskontakter, både i Sverige och internationellt. Han är
sakkunnig inom torv, och har stor erfarenhet av bioenergibranschen. Vill du ha information om torv eller om Svensk
Torvs inställning i olika frågor, kontakta gärna Magnus.
E-post: [email protected]
Visste du att... man vid kraftig vind begränsar torvskörden för inte sprida torvpartiklar till
närliggande bebyggelse.
2
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014
Torv i energimixen
ger en säkrare försörjning
När Ryssland hotar att minska sin export av gas till
Europa har torv blivit än mer intressant. Framför allt
för att det är ett lokalt, inhemskt bränsle som fungerar
utmärkt tillsammans med biobränsle i kraftvärmeverkens
förbränningsanläggningar.
Vi befinner oss just nu i en tid med större förändringar
och oro på energiområdet än tidigare. Prisutvecklingen
på kol leder till att detta bränsle har hamnat i ett bättre
konkurrensläge än både trädbränsle och torv. Konsekvenserna av händelseutvecklingen i Ukraina kan leda
till allvarliga försörjningsproblem om Ryssland stänger
gaskranen till Europa, vilket man har hotat med.
Sverige har en betydande del av energiförsörjningen
baserad på inhemska bränslen och dessutom ett energisystem som är mindre känsligt än andra länders. Indirekta effekter i form av kostnadsökningar och försörjningsstörningar till följd av händelser i vår omvärld kan
dock påverka Sveriges egen energiförsörjning.
EU har tagit fram ett förslag för energi- och klimatpolitiken för 2020 till 2030. I detta föreslås att medlemsstaterna skall utarbeta nationella planer för energiförsörjningen. Syftet är att energiförsörjningen ska kunna ta större
hänsyn till de lokala förutsättningarna inom ramarna
för EUs energi- och klimatpolitik. En bärande tanke med
förslaget är att EU ska utveckla ett säkrare och mer miljöanpassat energisystem samtidigt som en ökad hänsyn
tas till olika lokala energitillgångar i respektive land.
Ett viktigt mål för energipolitiken är att ha flera olika
energislag i mixen för att skapa en effektivare och mindre
sårbar energiförsörjning. Torv spelar en viktig roll som
ett komplement till trädbränsle genom sameldning och
bidrar därmed till ett effektivare, säkrare och mer miljöanpassat energisystem.
Text: Magnus Brandel
och Claes Rülcker
Foto: Gustav Kron/
giverton.se
Branschföreningen Svensk Torv har i olika sammanhang
betonat att torv, som är ett lokalt bränsle, är en viktig bas
i utvecklingen av ett försörjningssäkert och miljöanpassat energisystem. De stora sameldningsfördelarna med
biobränslen gör att torv ger bättre värmeeffekt. Ytterligare en positiv effekt är att torv har en gynnsam effekt
på pannan i kraftvärmeverken. Vid sameldning med torv
kan pannan eldas kontinuerligt utan att behöva stannas
för rengöring. Detta sparar på miljön eftersom kol ofta
används som ersättningsbränsle vid dessa tillfällen. Torv
är ett förnybart bränsle som bör kunna få en starkare position i det svenska energisystemet, särskilt när de lokala
bränslena ska ingå i den framtida energiförsörjningen för
länderna i EU.
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014
3
TEMA ÅRSMÖTE 2014
Branschföreningens
årsmöte lockade många
Text & foto:
Ingrid Kyllerstedt
Tre nya ess tar plats som suppleanter i Svensk Torvs styrelse; Simon
Hellgren, Sylvia Jonsson och Seppo
Tupeli.
Det blev klart efter årsmötet den
10-11 april i Skellefteå. Förutom
sedvanliga mötesförhandlingar bjöds
på gemenskap, diskussioner och ett
studiebesök vid Bolidens gruvtäkt.
Jan Burvall, bränsleansvarig vid SkelUlf Lindqvist, Jämt- lefteå Kraft, var värd för årsmötet
kraft, Rita Larsson, och stod för både lokal och programNeova, och Claes
innehåll.
Bohlin, Hasselfors
- Jag är särskilt glad över att vi fick
Garden, var med
se gruvtäkterna eftersom det är något
på studiebesöket i
som Boliden vanligtvis inte erbjuder
Boliden.
sina besökare, säger han.
Vid årsmötet valdes Thomas Merlöv,
ScanPeat, och Anders Kroon, Södra,
in som nya ordinarie styrelsemedlemmar. De nyvalda suppleanterna
har alla har ett förnamn börjar
på bokstaven S, nämligen Simon
Hellgren, SCA Energy AB, Sylvia
Jonsson, Kommunbränsle i Ådalen
AB och Seppo Tupeli, Härjedalens
Miljöbränsle AB. Den fjärde suppleanten har också ett förnamn på ”S”;
Stefan Östlund, vilket gör kvartetten
komplett. En lista på samtliga styrelseledamöter finns på hemsidan.
Mötesbilden:
Årsmötet var välbesökt och bjöd både
på föredrag och
diskussioner.
Utomhusbilden:
Den guidade turen
gav deltagarna
en inblick i hur
efterbehandling av
gruvtäkter går till.
4
På årsmötet bestämdes att Branschföreningen Svensk Torv ska driva
ytterligare ett projekt, vid sidan
av tillstånds- och klimatprojekten.
Det nya projektet ska handla om
information, och särskilt den bild av
torv som förmedlas i media och är
vanlig bland allmänheten. Bilden av
torv som kommuniceras bygger ofta
på gamla föreställningar och har inte
hängt med sin tid. Idag omgärdas
torvproduktion av starka miljölagar
och föreskrifter som gör att de pro-
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014
blem som nämns bland annat i media
inte längre existerar. Detta gäller
exempelvis buller och damm.
”Bilden av torv som
kommuniceras bygger
ofta på gamla föreställningar.”
En annan av programpunkterna på
årsmötet var att medlemsföretaget
Econova beskrev sin returverksamhet
av torvplast. Genom att ta tillvara
emballaget från torvförpackningar
kan plasten återanvändas till nya
påsar och säckar. Detta skildras i
reportaget på nästa sida.
På kvällen samlades de 23 deltagarna
till en gemensam middag och dagen
därpå var det dags för studiebesöket
i Boliden. Precis som när det gäller
torv är efterbehandlingen av gruvtäkter ett omfattande arbete, kringgärdat av miljöskyddsbestämmelser och
tillståndsprocesser.
- Det blev lite annorlunda årsmöte
eftersom vi inte visste hur man jobbar med gruvtäkter. Det var mycket
intressant att få veta det och att se
deras efterbehandlingar på plats,
sammanfattade flera av deltagarna
i bussen tillbaka till Skellefteå som
visade sig från en solig och hockeyfebrig sida dessa två aprildagar.
TEMA ÅRSMÖTE 2014
Återvunnen torvplast
blir nya produkter
Genom ett samarbete
mellan norrköpingsföretagen Econova och
Miljösäck återvinns
plastemballagen från
torvsäckarna och blir
förnybara plastsäckar
och plastpåsar.
- Alla vinner på att torvsäckarna hanteras på ett
bra sätt så att torvplasten kan återvinnas, säger
Andreas Andersson,
produktchef på Econova.
Det är tre år sedan han
mötte Jimmy Steen,
inköpsansvarig på
återvinningsföretaget
Miljösäck, och de tillsammans
började experimentera för att kunna
förverkliga en idé de hade om att
ta tillvara allt plastemballage från
torvsäckarna som blev över efter att
torven skakats ur förpackningarna.
- Det fanns ingen miljömässig
hantering av dessa restprodukter och
vi var förbryllade över att man inte
kommit längre i branschen. Så vi
slog ihop våra unga, starka hjärnor
och fick mandat från våra chefer att
lägga ned tid och pengar för att utveckla vår idé, berättar Andreas och
Jimmy ler i samförstånd.
- I Baltikum, Polen och Tyskland
återvann man redan torvplasten, så
vi tyckte att vi hade exempel på att
det kunde fungera, tillägger han och
visar runt i Miljösäcks fabrik där
torvplasten förvandlas till plastsäckar och plastpåsar med olika design
och logotyper.
Miljösäck har tillstånd för att ta
emot 17 000 ton. Idag tar företaget
emot 10 000 ton så det finns utrym-
ningsfabrik. Där vidtar
nästa moment då särskilda maskiner tvättar och
finstrimlar torvplasten.
Sedan förvandlas den
till små, grå plastkulor
innan dessa går vidare
till nästa steg.
Där förädlas de till
plastsäckar och plastpåsar som säljs i butiker
som återvunna, nya
Jimmy Steen
produkter.
och Andreas
me för att utöka torvplastreturerna.
Torvplasten har många fördelar, den
är tjock och stark och dessutom har
den rätt färg, svart, vilket gör den
extra lämplig som råmaterial för att
återvinna plasten.
Varje dag, året runt produceras 23
ton plastsäckar i fabriken. Ungefär
hälften av råmaterialet består nu av
återvunnen torvplast. Men det är viktigt att den levereras så ren som möjligt eftersom kvarlämnad torv kan
bli som lera och reningsmomenten
måste därmed bli mer omfattande.
- Alla har allt att vinna om torvsäckarna hanteras så rent som möjligt innan vi hämtar dem för återvinning. Om de inte läggs direkt på blöt
mark och smutsas ned så förenklas
återvinningen, förklarar Andreas.
När torvplasten hämtas lagras den
först i hamnen i Norrköping. Där
skakas den ren av lastmaskiner. Det
kan vara en hel del torv som samlats
i fickor i plasten och målet är att den
ska vara så torvfri som möjligt innan
den levereras till Miljösäcks återvin-
- Vi undersöker nu hur
vi kan förena torvplasten och ensilageplasten
från jordbruket i en ny
plastprodukt. Hittills
ser försöken bra ut, berättar Jimmy.
I bakgrunden snurrar plastkassarna
blixtsnabbt fram i valsarna.
Anderssons samarbete började 2011
och har nu resulterat i ett unikt återvinningskoncept.
Plasten görs ren i
tvättningsmaskiner,
rivs sönder och
finmals innan den
förvandlas till små,
grå plastkulor. Därefter blir kulorna
nytt plastmaterial i
påsar och kassar.
- Ja, en dröm vi har är att samtliga Econovas jordsäckar ska vara
tillverkade av torvplast som vi
återvunnit. Det är ett nytänkande av
vår kretsloppstanke, säger Andreas
Andersson.
För mer information om återvinning av torvplast kontakta:
[email protected]
www.miljosack.se
[email protected]
www.econova.se
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014
5
Econova AB
Från litet familjeföretag
till ledande koncern
Text & foto:
Ingrid Kyllerstedt
Mats Andersson,
Sales Manager Garden, tillsammans
med sin farbror och
en av grundarna
Lennart Andersson,
rådgivare Econova.
6
Econova i Åby, strax utanför Norrköping, är ett exempel på svensk
entreprenörsanda. Miljöteknikföretaget grundades av Bengt och Kerstin
Andersson 1959 och deras tre söner
leder nu företaget som idag har 165
anställda.
- En stor del av framgången beror
på att vi varit förändringsbenägna, säger Hans Andersson, en av bröderna.
Han har smeknamnet ”gasen” i
brödratrion eftersom han är den
som vanligtvis inte ser några hinder. Tvillingbrodern Lennart kallas
”bromsen” då han är den som brukar
förutspår svårigheter. Storebror Göran kallas ”växelspaken” och är den
som både gasar och bromsar, det vill
säga bedömer och analyserar.
De har med andra ord tre olika
personligheter och kan stundtals ha
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014
hetsiga diskussioner, men trots detta
har de arbetat tillsammans i nästan
30 år.
- Omgivningen kan uppleva att vi
är osams. Men vi är absolut inte långsinta och brukar lösa konflikterna
med demokrati, för oavsett vad vi
diskuterar så är det alltid två mot en,
vilket gör det hela enkelt, säger de.
Explosionsartad tillväxt
Under deras ledning har företaget
växt explosionsartat och efter ett femtontal företagsförvärv sedan år 2000
är Econova nu Nordens ledande företag inom trädgårdsbranschen. 2008
skedde nämligen det största företagsköpet då skånska Weibull Trädgård
förvärvades. I och med detta fördubblades även omsättningen.
2011 flyttades fröverksamheten till
Econovas hemort Åby och nu på
våren är det full fart i fröfabriken där
550 olika fröer packas och sorteras
och förses med varunamnen Hammenhögs och Weibulls.
- Vi har även fågelfrö, jord och
andra trädgårdsprodukter i vårt sortiment, säger Ronny Karlsson, fabrikschef, när han visar runt i lokalerna.
Maskinerna spottar ur sig färgglada
portionsfröer ur den senaste kollektionen. Förra årets ”Busfrön”, en
unik serie med lättodlade blommor
och grönsaker, var resultatet av ett
samarbete med BRIS och Weibulls
– och ett engagemang, som är ett av
Econovas ledord. De två andra är
långsiktighet och öppenhet.
Econova är ett företag som det kan
vara svårt att få grepp om eftersom
det erbjuder så många olika produkter och tjänster och har flera återförsäljare. Samtidigt är den familjära
andan tydlig och flera av brödernas
makar och barn med respektive är
involverade i företaget. Kretsloppstanken finns både när det gäller
ägande och miljö.
- Econova knyter samman kunder
i lokala kretslopp. Restprodukter omhändertas där de uppstår,
återvinns och omvandlas till nya
produkter, säger Mats Andersson,
son till Göran och försäljningschef.
Aktiv inom återvinning
Förutom jord- och trädgårdsprodukter är Econova aktiva inom biobränslen och återvinning. Econova
omhändertar och återvinner bi- och
restprodukter från bland annat
skogsindustri, energiproducenter och
kommuner. Verksamheten omfat-
tar även avfallshandel, avloppsslam
och askåtervinning. 2004 övertog
Econova driften av Häradsuddens
avfallsanläggning, där företaget
kunnat utveckla sina idéer kring
omhändertagande av restprodukter
och återvinning.
Redan på 1970-talet väcktes de
första återvinningstankarna när företaget började kompostera bark och
använda den för jordproduktion, en
verksamhet Econova bedriver än i
dag. Att återvinna torvplasten och
förvandla den till nya plastsäckar
är den senaste återvinningsidén som
förverkligats och resulterat i ett
samarbete med företaget Miljösäck.
Ett mål är att återvunna torvsäckar
som samlats in på torvtäkterna ska
förvandlas till plastkassar med torvföretagets logoptyp på. En kretsloppstanke à la Econova.
Econova AB
Econova verkar inom återvinning
och biobränsle och har tre kända
varumärken, Weibulls, Hammenhögs
och Topstar. Econova är det ledande
trädgårdsföretaget i Norden.
Koncernen omsätter i dag 700 MSEK
och har cirka 165 anställda.
Econovas kunskap inom återvinning
omfattar flera olika branscher och
kunderna är skogsindustrier, energiproducenter, trädgårdsnäring och
kommuner.
På sid 5 berättas mer om hur Econova
återvinner torvplast.
www.econova.se
Den nya kollektionen fröer säljs av
innesäljarna,
Caroline Gillström
och Victor Andersson är två av dem.
Gunilla Krondahl
och Gert Johansson
arbetar båda på
packningsavdelningen.
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014
7
Rätt efterbehandling
ger stora miljöeffekter
Text: Ingrid Kyllerstedt
Foto: Tommy Jansson
Metoderna för att återställa torvmarker har utvecklats mycket de senaste
åren. Växtekologen Petter Hedberg
har nyligen disputerat på olika
restaureringsmetoder av torvmarker.
Ett av resultaten är att väldigt små
skillnader i markytans höjd över vattenytan, ger stora skillnader när det
gäller vilka växter som etablerar sig.
I mars disputerade Petter Hedberg
på en avhandling som bland annat
behandlar metoder och effekter vid
torvmarksrestaurering vid universitetet i Warszawa. Avhandlingens
resultat är intressanta då de visar att
det finns goda förutsättningar att
påverkade torvmarker kan återställas
till en långsiktigt värdefull miljö.
Petter berättar att han i sin forskning
studerat fyra stora restaureringar,
både i Sverige och i Polen.
- I Sverige återställde vi myrar som
från början dikats för skogsproduktion, men där man senare fattat beslut om att genomföra restaurering,
berättar Petter.
Det översta torvlagret grävs bort.
Foto: Petter
Hedberg
8
Vattennivån höjdes över halva områdets yta, genom att dräneringsdikena
blockerades med tre dammar, med
den sista dammen i områdets mitt.
På den ena sidan av diket avverkades träden för att öka ljusinsläppet,
medan träden på den andra sidan av
diket fick stå kvar.
- På detta sätt fick vi fyra olika behandlingskombinationer som gav oss
möjligheten att studera effekten av
de enskilda behandlingarna, liksom
kombinationen av behandlingarna,
förklarar Petter och fortsätter:
- Det vi kunde konstatera var att
den behandling som hade störst
påverkan var att öka ljusinsläppet
genom avverkning och kombinera
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014
det med att höja vattennivån genom
att blockera dikena. Detta resulterade i att flera artgrupper ökade
markant så som vitmossor, andra
våtmarksmossor, starrarter, och
typiska våtmarkskärlväxter.
I Polen använde Petter en helt annan
metod. Här fanns inga träd.
- Det vi behövde åtgärda här var att
få in de arter som ursprungligen var
typiska för myrmarken sydöst om
Warszawa. Vi ville även få bort en
oönskad fröbank som mest bestod
av de nuvarande arterna samt få bort
det överskott av kväve och fosfor
som bildats efter det att området
dikades, förklarar Petter.
Detta överskott av kväve och fosfor uppstår när vattennivån sjunker
efter dikningen, och torven syresätts
och bryts ned. Högt kväve ska undvikas vid återställning. Nedbruten torv
är bra som jordförbättring, men inte
vid återställning.
- Vi löste samtliga dessa problem
genom att gräva bort det översta
torvlagret på en ca tre hektar stor
yta. På detta sätt fick vi även bort
Petter Hedberg
den vegetation som fanns där och
som mest bestod av brännässlor och
rödsvingel.
Efter detta fanns till sist endast en
stor bar torvyta som låg betydligt
närmare grundvattennivån kvar.
- Från mer opåverkade myrar i
närheten transplanterade vi hela
växtsamhällen i stor skala genom att
föra över det som fanns i slaget hö
till den nakna torvytan. Resultatet
blev inte bara en snabb etablering av
våtmarksvegetation, utan även att
fåglar som tofsvipor häckade i det
nyskapade området, berättar Petter.
Metoden att transplantera hela
växtsamhällen kan även göras vid
återställning av mossar, då man kan
transplantera vitmossor i stor skala.
- Ett av de viktigaste resultaten av
min forskning har varit att väldigt
små skillnader i hur djupt man
gräver orsakar stora skillnader i
vilka växter som etablerar sig mest
framgångsrikt. Det blir tydliga
förändringar vid bara fem till tio cm
skillnad, säger Petter.
När marknivån närmar sig grundvattennivån orsakar syrebristen i torven ett kraftigt filter där endast arter
med vissa anlag som är typiska för
våtmarksarter kan etablera sig bra.
- Det är dock viktigt att områdets
förutsättningar analyseras innan restaureringen påbörjas för att undvika
dyra misstag, betonar Petter.
Därför ska kväve- och kalciumhalten
i marken mätas före restaureringen
eftersom det påverkar vilka arter
som kan etablera sig framgångsrikt.
- Rätt genomfört blir återställningen inte bara bra för den biologiska
mångfalden utan även en storskalig
reklam för företagets hållbarhetsarbete. Det är mycket positivt även
kommersiellt att ett företag kan visa
att marken kan återställas till en
långsiktigt värdefull miljö säger Petter Hedberg.
Petter Hedberg har grundat företaget Hedberg Ekologkonsult AB där
han bistår företag i återställning av
våtmarker. Han genomför analyser,
utarbetar återställningsplaner samt
genomför utbildningar. Han har under
sin forskning sett både positiva och
negativa exempel på återställningar,
både i Sverige och i Polen.
Mer information och kontakt,
se www.ekologkonsult.se
Bilden visar de
återställda myrarna
i Sverige som efterbehandlats på fyra
olika sätt.
Transplantering
av växter efter att
donator-myren
slagits.
Foto: Barbara
Hedberg
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014
9
Vår i Västkärr
– värt ett besök
Text & foto:
Magnus Brandel
Västkärr är värt ett besök för alla naturintresserade. Här
lar som olika doppingarter eftersom de skyddas av skrattkan man se hur lyckad en efterbehandlad torvtäkt kan bli. måsarna. En trana syntes i vassen och ett sångsvanspar
förberedde troligen sin häckning i vassen. Över Västkärr
Västkärr i Hasselfors är en efterbehandlad torvmark som svävade en fiskgjuse och en brun kärrhök och i kanten av
utgör en del av den stora mossen Skagershultamossen.
mossen såg jag två orrar.
Denna mosse är Mellansveriges största torvmosse och
Bakom det rika fågellivet ligger den aktiva torvtäkten,
i kanten av den ligger en våtmark som har berikat den
där dock inte torvproduktionen hade dragit igång för året
befintliga mossen med ett myllrande fågelliv.
när besöket gjordes. Västkärr är ett utmärkt exempel på
Vid ett besök i Västkärr under påskhelgen var det full
en myllrande våtmark som berikar det befintliga naturfart på fågellivet. Hundratals krickor och gräsänder kureservatet. Tidigare fanns planer på att infoga Västkärret
rade i den kraftiga vinden på de små häckningsholmarna
i naturreservatet Skagershultamossen, men det kom att
där sjöns karaktärsart, skrattmåsen, bildar en stor koloni. skrinläggas av olika skäl.
Skrattmåsarna utgör en god grund för mer sällsynta fåg-
Bilden överst: En
koloni skrattmåsar.
Bilden till vänster:
Västkärr med torvtäkten i bakgrunden.
Bilden til höger: En
en sångsvan.
10
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014
Svensk Torvs medlemmar
Degernes Torvstrøfabrikk AS
Bedriver torvproduktion på torvtäkt i Bäckefors. För mer information kontakta Ragnar
R.Halvorsen. Kontakt: [email protected]
E.ON Värme Sverige AB
Producerar och distribuerar fjärrvärme och
fjärrkyla. www.eon.se
Econova Garden AB
Jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter på den skandinaviska marknaden.
www.econova.se/garden
Fagerhults Torv AB
Förädlar jord och torv som levereras i lösvikt
och i säckar. www.fagerhultstorv.se
AB Fortum Värme
Producerar, distribuerar och säljer el, värme
och kyla och bedriver en serviceverksamhet
som fokuserar på drift av kraftverk och energieffektiviseringstjänster. www.fortum.se
Garden Products AB
Säljer torvblock. www.gardenproducts.se
Gällivare Energi AB
Bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar
produktion, distribution och försäljning samt
produktion av el. www.gallivareenergi.se
Hasselfors Garden AB
Trädgårdsföretag med torv-och jordprodukter
till hobby, proffs och anläggning.
www.hasselforsgarden.se
Holmen Energi AB
Har ansvaret för koncernens vattenkraft- och
vindkraftanläggningar och för elförsörjningen
till Holmens industrier i Sverige.
www.holmen.com
Killebergs Torvindustri AB
Producerar och säljer torv för trädgårdsodling.
SCA Energy AB Norrbränslen
Producerar och levererar biobränslen såsom
grot, bark, spån, flis och torv. www.sca.com
Kommunbränsle i Ådalen AB
Producerar och säljer torv och andra biobränslen.
ScanPeat AB
Arbetar med blocktorv för yrkesodling med
målet RHP certifiering samt RPP (Responsible
Peat Production). www.scanpeat.com
Kraftringen Produktion AB
Verksamheten omfattar elnät, elförsäljning,
fjärrvärme, fjärrkyla, gas, fiber och olika
entreprenadtjänster. www.kraftringen.se
Krontorp AB
På Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk, bergtäkt och torvbruk för stallströ och
jordförbättring. www.krontorp.se
Ljungby Energi AB
Är den lokala energikoncernen i kommunen.
Tillhandahåller fjärrvärme samt el- och fibernät. www.ljungby-energi.se
Mellanskog
Är en skogsägarförening som på olika sätt
hjälper skogsägare att få välskötta skogar.
www.mellanskog.se
Mullmäster AB
Bedriver brytning och förädling av torv,
främst för användning till stallströ, jordförbättring och växtodling. Ingår i ScanPeat AB.
www.stallvital.se
Mölndal Energi AB
Levererar fjärrvärme till Mölndal, Kållered
och Lindome. www.molndalenergi.se
Neova AB
Sveriges största torvproducent. Erbjuder produkterna pellets, torv, fjärrvärme samt olika
energilösningar. www.neova.se
Hyltetorps Torv AB
Bedriver torvtäkt samt förädling och
försäljning av torv. Ingår i ScanPeat AB.
Ryd Torv AB
Bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet med att bryta torven.
Härjedalens Miljöbränsle AB
Levererar torra biobränslen så som pellets och
briketter baserade på trä och/eller torv som
råvara. www.hmab.se
Råsa Torv AB
Bedriver brytning och försäljning av torvprodukter.
Jämtkraft AB
Poducerar samt levererar förnybar el och
fjärrvärme. www.jamtkraft.se
Jönköping Energi AB
Erbjuder kunder i främst Jönköpingsregionen
energi- och kommunikationslösningar.
www.jonkopingenergi.se
Kalmar Energi AB
Energileverantör som förser Kalmar, Smedby
och Lindsdal med biobränslebaserad när- och
fjärrvärme. www.kalmarenergi.se
Rölunda Produkter AB
Bedriver tillverkning av jordförbättringar
samt handel och tillverkning av trädgårdsprodukter. www.rolunda.se
Sandviken Energi AB
Produktion och distribution av el, fjärrvärme
och vatten samt drift av optiskt fibernät och
skötsel av gator i centralorten Sandviken samt
tätorterna Järbo och Storvik.
www.sandvikenenergi.se
Skellefteå Kraft AB
Har egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi.
www.skekraft.se
Svenarums Torvprodukter AB
Bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter. www.svenarumstorvprodukter.se
Sävne Torv AB
Bedriver torvbrytning och säljer torv till stallströ och jordförbättring. www.savne-torv.se
Söder Energi AB
Finns i Södertälje, Botkyrka, Salem och Huddinge samt Stockholms stad. Eldar och producerar fjärrvärme. www.soderenergi.se
Södra Skogsenergi AB
Producerar och säljer strötorv, växttorv och
energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen. www.sodra.se
Södra Århults Torv AB
Framställer sammansättningar till bland annat
växthusodlingar, plantskolor, golfbanor,
offentliga miljöer och inomhusplanteringar.
www.sodraarhultstorv.se
Söftesmåla Naturtorv AB
Producerar torvblock på eget torvfält.
Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel. Ingår i ScanPeat AB.
Kontakt: [email protected]
Torvfabrikanternas Centralförening (TFC)
En föreningen med syfte att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen.
Ulvö Torv AB
Producerar och säljer torvströ och torvmull.
Ingår i ScanPeat AB.
Kontakt: [email protected]
Umeå Energi AB
Levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme och fjärrkyla samt bredband.
www.umeaenergi.se
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014
11
Adressfält:
PLATS
FÖR PORTO
Torv är en naturlig råvara
– för energi, i trädgårdar, stall och ladugårdar
h
rvbruk oc
hållbart to ng.
tt
e
i
r
e
en fyll
rre tillgå
den roll d
ännu stö
r torv och ska råvara bli en
fö
r
ta
e
rb
inhem
r och a
informera rvaltad kan denna
ktorv.se
999 och
fö
1
tt
n
a
rä
d
fo@svens
h
se
c
in
o
s
it
ll
rv
n
ti
n
to
a
v
fu
jl
a
r
e
er m
orv ha
rdedel
Svensk T
till en fjä
torv.se ell
reningen
a består
w.svensk
w
energi
w
e
s
Branschfö ystem. Sveriges yt
n
ingen Bio
rmatio
fo
aga i tidn
il
in
b
r
m
e
energis
so
m
en
ör
ra med?
Vill du va
F
edföljer
rv och m
Svensk To
n
ge
in
n
schföre
äv
n
ut av Bra
ning ges
Denna tid
Foto: Econova
Branschföreningen
12
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3-2014