Transcript Isens verkningar - Handelsakademin

Isens verkningar
Varför blir det istid?
Den senaste istidens påverkan på
Sverige
• För 8500 år sedan försvann den sista isen
från Sverige. Vi lever nu i en interglacial.
• Inlandsisar idag? Antarktis och Grönland.
Permanenta.
• Hur vet vi att det varit istid? Vad kan vi se
för spår i naturen?
Landhöjningen
• Eftersom landet under lång tid pressades
samman under en ismassa som var flera
kilometer tjock på vissa ställen är det inte
konstigt att den nu höjer sig igen.
• Idag har landhöjningen upphört i skåne
men fortfarande höjer sig marken med ca
8mm per år i längs bottenvikskusten. Där
var isen som tjockast, drygt 3 km.
Högsta kustlinjen
• Eftersom landet hela tiden höjs har
Skandinavien sett olika ut under åren efter
isen. Östersjön har vid vissa perioder täckt
hela södra Sverige.
• Högsta kustlinjen är den gräns där havet
var som högst. Nästan 300 m över havet
idag. Ångermanland.
Tydliga spår i landskapet
• Jättegrytor: Har bildats då en sten satts i rotation
av en isälv och på så sätt nött ner berggrunden.
• Rundhällar är väldigt vanliga efterlämningar av
isens framfart. Den har en stötsida vänd mot
isen och en läsida vänd bort från isen.
• På rundhällar kan man ibland se isräfflor som
skapats då fastfrusna stenar i botten på isen
skrapat berget. De visar vilken riktning isen
rörde sig i.
Rullstensåsar
• Har bildats i floder av smältvatten som
rann fram i tunnlar under isen. Floder tar
som vi redan lärt oss med sig löst material
och stenar och grus i varierande storlek
slipas runda.
• Då isflodens fart minskade sjönk stenarna
till botten och bildade rullstensåsar. Sid
83.
• Om en rullstensås bildades över högsta
kustlinjen kan man se att de grövsta
stenarna ligger i botten och finare material
såsom grus, sand och lera ligger i skikt
med de minsta partiklarna överst.
• Om åsen däremot bildades under HK kan
man se att vågorna med tiden har svept
ner de finare partiklarna från ytan och
dessa har lagt sig på sidorna om åsen,
detta kallas svallsediment.
• Hur har människan dragit nytta av
rullstensåsar genom tiderna?
U-dalar
• Har bildats då den stora ismassan
pressades fram mellan dalgångar, slipade
ner ojämna kanter och bildade en u-form.
• Fjordar är u-dalar som mynnar ut i havet
och de är alltid djupast längst inne vid land
för att sedan bli grundare vid mynningen
till havet. Gullmaren vid Lysekil, bohuslän.
• Nedslipade V-dalar, inte att förväxla med
rinnande vattnets erosion
Canyons
• Som jämförelse kan vi titta på t ex Grand
Canyon som bildats av rinnande vattnets
erosion. Det har den skarpa V-formen som
håller än idag på grund av att det
eroderats ner i hårda bergarter som är
magmatiska eller metamorfa.
Morän
• Eftersom isen var så otroligt tjock krossade och
malde den sönder mycket av berggrunden och
då bildades Sveriges vanligaste jordart, morän.
• Morän är en blandning av små och stora
partiklar som ligger osorterat i marken.
• Morän är en näringsfattig jordart och det växer
främst barrskog i dessa områden.
• I södra sverige t ex var det mycket kalksten och
lösare bergarter som kunde malas ned till lera,
denna jord är mycket bördig.
Moränryggar
• Är kullar av morän som bildats längst fram
vid isens kant där mycket ismaterial
smälte.
• Det finns olika typer ett ex är:
• Drumliner: Mjukt rundade kullar i
landskapet som ofta finns i svärmar. Har
ofta en kärna av berg i ena änden.
• De är riktade i isens rörelseriktning
Mellansvenska israndzonen
• Isen stod vid ett tillfälle stilla under nästan 1000
år, avsmältningen var lika stor som
nybildningen, och där finner man många spår i
landskapet.
• Mellansvenska israndzonen går tvärs över norra
Götaland.
Jordarter och Jordmåner
• Jordarter finns i två huvudtyper:
• Organiska jordarter- till ex. torv och gyttja.
• Mineraljordar- indelas efter hur de bildades och
efter kornstorlek.
• Kornstorleken avgör vad jordarten har för
egenskaper, om den är bra att odla i till exempel.
Se sid 86 i boken.
• Sättet de bildades på kan vara genom vågornas
omlagring eller vindens påverkan, ex: flygsand.
Jordmåner
• Jordmåner är det övre lagret av jordarten.
• Detta lager påverkas av klimat, växtlighet
och djurliv.
• Växterna har sina rötter här och bakterier
och svampar tillför organiskt material.
• Fuktighet och temperatur spelar stor roll
för de processer som sker i jordmånen,
därför finns olika jordmåner i olika klimat.
Olika jordar
Podsoler- täcker
stora delar av norra
halvklotets
barrskogsområden.
Skogen försurar
marken och riklig
nederbörd urlakar
det översta lagret
vilket ger en grå
färg.
Järn och aluminium
avsätts längre ner
Brunjordar
Brunjordar
Förekommer i södra
Sverige.
Främst i lövskogsområden.
Döda löv bryts ned och
tillför näring vilket gör detta
en bra jord att odla i.
• Svartjordar
• -är ännu bättre att odla i,
den mörka färgen tyder
på mycket organiskt
material. Ryssland.
• Lössjordarna i Kina är
den allra bästa
odlingsmarken.
Finkornigaste jordarna.
• Lateritjord
• Vanlig i tropikerna.
• Nedbrytning av organiskt
material går fort, ämnena
tas sedan snabbt upp
igen av andra växter.
• Röd till färgen och inte
lämplig att odla i då den
är näringsfattig.
Sverige
• Morän täcker 75 % av Sveriges yta.
• Under högsta kustlinjen har vattnet sköljt
bort det fina materialet som hamnat i
dalgångar eller i det dåvarande havet.
• Dessa områden är bördiga och används
till odling, ex Skåne, Östgöta och Västgöta
slätten.
• De områden som jorden sköljdes bort från
blev väldigt steniga.