Transcript Magiska under på is, Utemagasinet 2012

Ryktet om de fantastiska isarna på Erstaviken och
Ingaröfjärden i Stockholms södra skärgård har spridit
sig. Ett tunt lager med iskristaller täcker den plana
ytan där grupper av skridskoåkare avlöser varandra.
Isar plana som salsgolv. Magiska väderfenomen. Under trygg
ledning av Fingal von Sydow, 75 år ung och en av Stockholms
skridskoseglarklubbs 200 ledare, åker vi genom kompakt
dimma ända fram till Östersjöns öppna vintervatten. Strax
innan målet skingras molnslöjorna och lämnar plats för
klarblå himmel och en värmande vårvintersol.
text LARS BERGSTRÖM
foto jonas adner
Magiska u nder på is
12 utemagasinet 10.2012
utemagasinet 10.2012 13
S
trandbadets parkering längst in i Erstaviken
två mil sydost om Stockholm är full till sista
plats. Ryktet om de fina isarna har spridit
sig. Några varma dagar med regn och blåst
följt av en veckas högtryck med kalla nätter
har jämnat till ojämnheterna i isen. Nu ligger Erstaviken och Ingaröfjärden plana som salsgolv.
Om två och en halv månad ska de under gröna och
genomskinliga presenningar vinterslumrande motoroch segelbåtarna på uppställningsplatsen intill badet
sjösättas. Men idag känns det avlägset.
Isen är täckt av ett tunt lager bländvit rimfrost och
redan när vi tar våra första skär börjar den leva om.
Ljud som från täta pistolskott får oss att tveka en stund
innan vi fortsätter mot Solsidan på andra sidan viken.
Här ligger de stora eleganta villorna i trä och puts från
början av förra seklet på rad. Jag kan inte värja mig
för bilden av Johan Rheborg där han rullar fram längs
strandlinjen på sin Segway i TV-serien Solsidan.
SOM EN RESA I KOSMOS
Trafiken av skridskoåkare börjar tillta. På den jämna
isen är det lätt att ta ut skären och vi avverkar kilometrarna i rask takt.
Men nu börjar dimman tätna. Stora sjok av mjölkliknande slöjor väller in från havet. För en stund tappar
När Härsöns högsta
topp, Domkyrkan,
reser sig ur morgondimman uppstår magi.
Anrik klubb samlar 10 000 stockholmare
Stockholms skridskoseglarklubb bildades
1901 och var från början en klubb enbart för
skridskoseglare. Så småningom breddades
verksamheten till att även omfatta långfärdsskridskoåkare. Idag har klubben cirka 10
000 medlemmar och 200 färdledare. Den är
en av Stockholms största ideella föreningar.
För att bli medlem i Stockholms skridskoseglarklubb krävs att man deltar i en
av klubbens välkomstkvällar och i en välkomsttur på is. Man bör också "plurra" med
full utrustning. Klubben rekommenderar
plurrning i isvak, men har de senaste åren
lättat på kraven så att det även går bra med
"varmplurr".
14 utemagasinet 10.2012
Förra säsongen anordnade klubben mer
än 800 ledarledda turer. För att ha tillgång
till bra isar under så stor del av säsongen som
möjligt ordnar klubben utfärder med buss.
Det finns fem olika grupper. Grupp 5 håller långsammast tempo medan grupp 1 är för
de mest vältränade.
Som medlem i Stockholms skridskoseglarklubb har man alltid tillgång till färska
israpporter – och det inte bara i Stockholm
med omnejd, utan även från Finland, Norge,
Holland och USA. Skridskoseglarklubben är
nämligen med i Skridskonätet, som är ett
samarbete mellan långfärdsskridskoklubbarna i de olika länderna.
vi orienteringen. Riktningarna flyter ihop och vi får en
aning om hur en astronaut upplever sin resa i rymden.
Skillnaden är att tyngdkraften talar om för oss vad som
är upp och vad som är ner.
Suddiga siluetter framträder och försvinner som
vålnader. Min kompanjon och fotograf Jonas Adner tar
fram sin iPhone och knappar fram kompass-appen. Vi
ställer kursen mot Ängsö, en av de höga öarna i skärgården som delar av Erstaviken och Ingaröfjärden. Efter en
kvarts åkning i tjockan börjar vi ana konturerna av land.
Vi kommer ifatt en grupp med 38 deltagare. Den
leds av en figur med en röd vimpel som sticker upp
en meter från ryggsäcken. SSSK står det på vimpeln,
Stockholms skridskoseglarklubb.
Ledaren heter Fingal von Sydow, han bor i Saltsjöbaden, fyller i dagarna 75 år och är en av klubbens 200 ledare.
FÖRFADER DÖPTE NAPOLEONVIKEN
Under en paus berättar han historien om hur Napoleonviken på Ängsö fick sitt namn. En av Fingals förfäder, även han hette Fingal von Sydow, var hamnkapten
i Stockholm under senare delen av 1800-talet. En dag
var Napoleons brors sonsons son på besök. Hamnkaptenen tog med honom till den djupa viken på Ängsö.
Där tog herrarna ett kallbad, något som var på modet
bland de högre skikten i samhället vid den här tiden.
– Men egentligen borde viken heta något annat,
nämligen vadå? frågar Fingal.
Och de 38 deltagarna svarar unisont:
– Fingalviken!
Det känns tryggt att haka på en ledare från Skridskoseglarklubben, och en mer erfaren ledare än Fingal får
man nog leta efter.
Redan under andra världskriget tog han sina första
skridskoskär på Vårgårdasjön i Saltsjöbaden nedanför
familjens villa, ritad av självaste mästerarkitekten Ferdinand Boberg.
Fingal var den första i kamratkretsen som fick ett
par Gillbergs långfärdsskridskor med träsockel, och
det dröjde inte länge förrän han som tonåring började
utforska skärgården mellan Dalarö och Stavsnäs på
grillor. Iförd pappas vita anorak från finska vinterkriget med isdubbar i ena fickan och en apelsin i den andra.
– Vi var överlevare. Vi lärde oss var de osynliga vattenströmmarna och de återkommande vindbrunnarna
fanns. Med fantasins hjälp skapade vi oss en inre karta
över skärgårdens möjligheter och farligheter, berättar
Fingal.
«Redan under andra världskriget
tog han sina första skridskoskär
på Vårgårdasjön i Saltsjöbaden
nedanför familjens villa»
TILLGÅNG TILL ISRAPPORTEN
Men det var först 25 år senare, på 1970-talet, som Fingal
gick med i Stockholms skridskoseglarklubb. "För att få
fredagens vykort med israpporterna", säger han. Vid
den här tiden arbetade Fingal som lärare och pater vid
internatskolan Solbacka, samma skola som Jan Guillou
skildrar i boken Ondskan. Skolan ligger vid sjön Båven,
en av Sörmlands största och finaste skridskosjöar.
– Ledare blev jag 1980 efter övertalning av en äldre
färdledare. Det var ett sätt att tacka för allt underbart
jag upplevt på skridsko, förklarar Fingal.
Ute på Ingaröfjärden vänder Fingal sig om och tittar
över axeln för att se om gruppen hänger med. Synen
får honom att häpna. Dimman har lättat och har lämnat plats för en klarblå himmel. Men högsta toppen →
Efter mer än 60 år på is har färdledare Fingal
von Sydow en inre karta av Stockholms södra
skärgård. På kartan finns råkar, vindbrunnar
och osynliga vattenströmmar inprickade.
utemagasinet 10.2012 15
DST
«riktiga långfärdsskridskor, livlina,
ispik, dubbar, en rejäl ryggsäck, hjälm
och knäskydd. Oskar Sundberg är nyss
fyllda nio år och vi imponeras av hans
fart och teknik.»
"Den stora turen" är en våt dröm för många skridskoåkare.
Det är en tur på Vättern från Jönköping till Askersund. Men
för de riktigt vassa åkarna i Skridskoseglarklubben är turen
mellan Örebro och Stockholm via Hjälmaren och Mälaren en
större utmaning. För att klara av den 17 mil långa sträckan
på en dag börjar man vid femtiden på morgonen. Den sista
sträckan får ofta avverkas med pannlampa.
Viktor och Oskar Sandberg. Far och son
delar passionen för långfärdsåkning.
Fingals mix av erfarenhet, kunskap och skrönor
är oemotståndlig.
Ledarledda turer
Oskar gillar friluftsliv.
Under sommarhalvåret
är det mountainbike och
paddling som gäller.
Allt känns sprött och kristalliserat.
Som om det när som helst skulle
falla sönder i tusen bitar.
på Härsön – Domkyrkan – är fortfarande omsluten av
dimslöjor, som smekt av en osynlig hand. Nu reser sig
berget ur töcknet som en jätte som bryter sig loss från
sina bojor. En uppenbarelse, en födelse – vad är det vi
får vara med om?
Och inte nog med det. Snart ser vi en regnbåge – på
isen. Istället för vattendropparna på himlen är det här
frostkristallerna som bryter ljuset i alla spektrumets färger. Snart får vi också uppleva en dimbåge – en alldeles vit
regnbåge. Det är ett fenomen som inte hör till vanligheterna, låter oss Fingal förstå. Vi ändrar kurs ett par gånger
för att få närkontakt med de spektakulära väderfenomenen och jag känner mig lite som en tornadojagare.
Men nu lämnar vi öarna och ger oss rakt ut till havs. Ett
av Fingals paradnummer är att ta deltagarna ut till iskanten.
BARN KAN MER ÄN MAN TROR
I gruppen får vi plötsligt syn på en liten pojke i full
16 utemagasinet 10.2012
Är du oerfaren eller vill dela din skridskoupplevelse
med andra kan det vara både klokt och trevligt att delta i
ledarledda turer. Långfärdsskridskor ger fantastiska upplevelser men är inte riskfritt. Råkar, vindbrunnar, rännor
och svag is vid sund och uddar kan utgöra faror för den
som inte har tillräckligt med iskunskap.
Förutom Stockholms skridskoseglarklubb anordnar
både Friluftsfrämjandet och Friskis & Svettis turer med
olika tempo och svårighetsgrad. Många lokalföreningar
anordnar också utbildningskvällar.
→ Se mer på sssk.se, friluftsframjandet.se,
friskissvettis.se, kontakta din lokalförening.
långfärdsmundering: riktiga långfärdsskridskor, livlina, ispik, dubbar, en rejäl ryggsäck, hjälm och knäskydd. Oskar Sundberg är nyss fyllda nio år och vi
imponeras av hans fart och teknik.
Tätt bakom ligger pappa Viktor. Han är en fullfjädrad friluftsmänniska som paddlar, seglar och åker
både långfärdskridskor och mountainbike. Nu vill han
överföra sitt friluftsintresse till sina barn Oskar och
femåriga Elin, som just fått sina första skridskor.
Från det att Oskar var tre år har han följt med på den
specialbyggda och barnanpassade tandem-mountainbiken, där han får trampa med i samma takt som pappa.
Nu har han en egen cykel och turer på tre, fyra mil hör
inte till ovanligheterna.
Inför dagens tur har Viktor och Oskar åkt tio varv på
Källtorpsjöns plogade bana vid Hellasgården. Det motsvarar en sträcka på tre mil.
– Barn kan mer än man tror. Det gäller bara att vara
lyhörd för vad barnet klarar av och tycker är roligt,
säger Viktor och får genast medhåll av Oskar som
redan är taggad för nästa utfärd.
KANALÅKNING
Viktor är nyligen hemflyttad med sin familj efter 16
års utlandstjänstgöring för Electrolux i Bryssel. Det
han saknade mest var den svenska naturen och möjligheterna till friluftsliv. En vinter frös dock kanalerna
i Holland och Belgien och de tog med skridskoutrustningen från Sverige. I södra Holland var det folkfest
på isen med mängder av skridskoåkare, samtliga utan
säkerhetsutrustning.
Efter några osedvanligt kalla veckor slog vädret om
till blidväder. På två decimeter kärnis täckt av ett vattenskikt på några millimeter susade Viktor och hans
fru Cecilia fram i det platta landskapet.
– Vattnet på isen gjorde att lokalbefolkningen änd-
rade sin inställning till isen helt och hållet. Nu stod de
och viftade på kanalbanken och ville att vi skulle lämna
isen. I deras värld var det livsfarligt att vistas där. Men
vi njöt fullt ut, berättar Viktor.
MOT ÖPPET VATTEN
Vi har nu "Stockholms höga kust", skärgården mellan
Erstaviken och Ingaröfjärden, i ryggen. Framför oss
breder Ingaröfjärden ut sig.
Det här är mina hemmavatten på sommaren. Men det
går betydligt snabbare att avverka distansminuterna på
långfärdsskridskor än med vinden i seglen som drivkraft.
Vi anar en strimma azurblått mellan Ingarös fastland
och den oändliga vita isen. Mötet mellan isen och det
öppna vintervattnet är vårt delmål.
En bit från iskanten står Sjöräddningssällskapets
svävare parkerad med en besättning på tre man i
brandgula overaller. →
utemagasinet 10.2012 17
Skulle det knipa kan Sjöräddningssällskapets svävare rycka ut med
60 knop för att undsätta skridskoåkare i nöd.
Svindlande nära Östersjöns
iskalla vatten. Gränsen mellan
is och öppet hav kan inte bli
tydligare än på Ingaröfjärden.
Ideell organisation gör
70 procentav alla sjöräddningar
Sjöräddningssällskapets uppgift är att rädda
liv till sjöss. Organisationen får inte en krona
av staten utan drivs helt och hållet ideellt.
Sällskapet gör 70 procent av alla sjöräddningar i Sverige.
Sjöräddningssällskapet har 66 sjöräddningsstationer och 160 fartyg runt Sveriges kust.
En av stationerna är Dalarö, två och en halv mil
sydost om Stockholm. Stationen har bland annat
en svävare som rycker ut vintertid när människor
går ner sig på isen, eller när varken båt eller
helikopter kan ta sig till platsen.
Svävaren täcker av området mellan
Nynäshamn i söder och Nämdöfjärden i norr.
Maxfarten är 60 knop, vilket motsvarar
cirka 110 kilometer i timmen. Men eftersom
bromssträckan på is är lång behövs
säkerhetsmarginaler, därför kör
besättningen sällan mer än 30–35 knop.
Till år 2013 kommer Sjöräddningssällskapet att bygga ett stationshus vid
Dalarö kanal. Där har man planer på att
servera kaffe och soppa till skridskoåkare.
→ Se mer på sjoraddning.se
Vaxholm
Mälaren
STOCKHOLM
Ingaröfjärden
Baggensfjärden
Fällström
Erstaviken Ägnö
Långholmen
Klacknäset
Östersjön
Husarnöarna
Tomas Lindström är ansvarig skeppare. Han säger att
det har varit lugnt i år.
– Säsongen har varit kort och isarna har varit bra.
Annat var det förra året då isen lade sig tidigt. Kort därefter kom det mycket snö och gjorde isarna riskabla. Då
var det utryckningar var och varannan dag, berättar han.
FULL BEREDSKAP
Trots de fina isarna har svävarens besättning full beredskap med filtar, syrgas och första förband. Besättningsmännen är utbildade på första hjälpen, hjärtoch lungräddning, allmänsjukvård och hypotermi
– behandling som ges vid kraftig nedkylning. I svävaren finns också torrdräkter för att man ska kunna gå ner
18 utemagasinet 10.2012
i vakar och rädda personer som har gått ner sig.
Innan jag och fotografen lämnar gruppen hinner vi
arrangera en plojbild där deltagarna doppar sina ispikar
i Ingaröfjärdens öppna vatten som offer till havsguden.
Vi återvänder till Erstaviken genom en stelnad, skör
och kristalliserad skärgård som tar andan ur oss.
Grupp nummer fem, ledd av Fingal von Sydow, fortsätter över Gränöfjärdens kalasisar till Dalarö. Där tar
halva gruppen SL-bussen tillbaka till Stockholm medan
den andra halvan vänder tillbaka till Saltsjöbaden.
Innan dagen är slut har deltagarna fått en rejäl
dos av Fingals livsvisdom och skrönor. Och nioårige
Oskar har skrinnat 4,2 mil, Saltsjöbaden–Dalarö tur
och retur.
Ingen fara än så länge: 10 centimeter
kärnis. Men det gäller att ha koll.
Strömmar och vindbrunnar kan
vara förrädiska.
Så funkar isen –
Fingals isskola
Av Mälarens vatten rinner hälften ut i Östersjön via Vaxholm. Den andra hälften rinner via
Baggensfjärden. Mellan Baggensfjärden och
Ingaröfjärden – vid Fällström – pressas vattnet ihop. Här är vattnet oftast öppet.
En bit längre ut i Ingaröfjärden delar sig
vattnet i två strömmar. Ena hälften fortsätter ut i Ingaröfjärden mot Klacknäset. Där
den möter strömmen från norr skapas virvlar
mellan Ramön och Husarnöarna med öppet
vatten som följd. Den andra hälften tar vägen
över Erstaviken. I sundet mellan Ägnö och
Långholmen pressas vattnet ihop. Här lägger
sig isen sällan.
Råkar i isen uppstår på grund av isens
rörelser. Under kalla nätter krymper isen för
att sedan utvidga sig när det blir varmare igen
under dagen. När spänningarna i isen släpper
ger isen ifrån sig skottliknande ljud.
Det är ingen slump var råkarna hamnar.
Sprickorna ligger alltid där det är som kortast
mellan två motsatta stränder.
utemagasinet 10.2012 19