Transcript Mia_Ramklint

Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna Mia Ramklint Vuxen personlighetsstörning hos individer som vårdats inom barnpsykiatrin Ramklint et al, European Child & Adolescent Psychiatry 2002
40 Pa.ents Controls 35 30 * 25 20 15 •  137 matchade par •  38.0% vs 10.9% någon personlig-­‐hetsstörning * p<0,001) 10 5 0 Any PD CME-­‐kurs Riktlinjer vid personlighetsstörningar Personlighetsstörningar (PD) •  Vanliga i befolkningen (9-­‐14%) •  Ännu vanligare hos paOenter inom psykiatrin (30-­‐70%) •  Vissa paOentgrupper har högre förekomst (inom räRspsykiatri, paOenter med beroende och ätstörningar) •  PaOenter med ADHD och/eller ASD är överrepresenterade inom räRspsykiatrin, beroendevården och på ätstörningsenheter • Vilken är relaOonen mellan neuropsykiatri och PD? The childhood shows the man, as morning shows the day (Milton) •  medfödda reakOonsmönster •  biologiskt underlag •  temperament •  ”personality traits” •  personlighet Vad är personlighet? •  “det inrotade mönstret av tankar, känslor och beteenden som karaktäriserar en individs unika livssOl och anpassning resulterande från konsOtuOonella faktorer, utveckling och sociala erfarenheter” WHO, 1993 Bedömning av personlighet •  Temperament and Character Inventory •  Big Five •  Karolinska Scales of Personality •  Swedish universiOes Scales of Personality Vad är personlighetsstörning? ER varakOgt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt seR förväntas i personens sociokulturella miljö, vilket kommer Oll uRryck i minst två av följande: 1.  kogniOoner 2.  affekOvitet 3.  mellanmänskligt samspel 4.  impulskontroll Vad är personlighetsstörning? Det varakOga mönstret: B.  ... är oflexibelt och framträder i många olika situaOoner, C.  ... leder Oll signifikant lidande eller försämrad funkOon i arbete, socialt eller i andra vikOga avseenden, D.  ... är stabilt och kan spåras Ollbaka Oll adolescensen eller Odig vuxen ålder, E.  ... kan inte bäRre förklaras av psykisk sjukdom, F.  ... beror inte på någon substans eller sjukdom/
skada PD enligt DSM-­‐IV •  Kluster A: Kännetecknas av udda, excentriska drag och sociala kontaktsvårigheter (paranoid, schizoid, schizotypal) •  Kluster B: Kännetecknas av färgstarka, dramaOska och impulsiva drag (borderline, anOsocial, histrionisk, narcissisOsk) •  Kluster C: Kännetecknas av introverta, ängsliga, depressiva drag (fobisk, osjälvständig, tvångsmässig) Bedömning av personlighetsstörning •  Frågeformulär för screeening: SCID-­‐II-­‐PQ, DIP-­‐Q •  Semistrukturerad intervju för diagnosOk: SCID-­‐II •  Hur? När? Hur kvalitetssäkra? •  Skilj på personlighetsutredning och diagnosOk av personlighetsstörning! •  Skilj på state och trait •  Skilj på screening-­‐
formulär och diagnosOsk intervju •  “Best esOmate diagnosis” / LEAD Förekomst och stabilitet av PD i tonåren (Bernstein et al,1993) Reliabilitetsproblem 30 25 20 Pojkar Flickor 15 10 5 0 11-­‐14 år 15-­‐17 år 18-­‐21 år PD-­‐stabilitet över 2-­‐års tid •  Kriterier som speglar ”traits” är stabila medan kriterier som speglar beteenden förändras (McGlashan et al 2005) •  De mer föränderliga beteendekriterierna utgör själva störningen •  Exempelvis affekOv instabilitet vs. självskadebeteende Personlighetsstörningar i tonåren, validitet 1 Paranoid Schizoid Schizotypal 0 An.social Borderline Histrionisk Narcissis.sk Arresteringar Socialt stöd Kamrater Skolan -­‐1 Fobisk Osjälvständig Tvångsmässig Westen et al, 2003 CME-­‐kurs Riktlinjer vid personlighetsstörningar Hur blir man den man är? •  Biologiska teorier; geneOk (40-­‐60%), nervsystemets utveckling, medföR temperament, ”aRachment” •  Psykologiska teorier; inlärningsteori, kogniOv teori, psykodynamisk teori •  Sociala teorier •  IntegraOva modeller; ”passform” mellan individ och miljö Utvecklingsperspektiv Betydelsen av när en händelse inträffar....
Utall; A B Tidpunkt; 1
2 Olika medierande faktorer; biologiska, psykologiska, sociala ..och kanske är temperament och personlighetsdrag det som “färgar” reakOonen C Hur blir man den man är? Temperament Anknytning Inlärning/Trauma Neuronal plasOcitet EpigeneOk Genotyp Endofenotyp
Fenotyp Befruktning Födelse 3 år Tonår 25 år 50 år 75 år Bio-­‐sociala modeller för utveckling av personlighetsstörning Temperament •  AkOvitetsgrad •  EmoOonalitet •  ReakOvitet •  “Sociability” ”Temperament refers to the raw biological materials from which personality emerges”
(Pavlov, Eysenck, Grey, Buss, Thomas) Temperamentet interagerar med miljön •  Visst temperament kommer aR påverka föräldrar, syskon, lärare, kamrater på eR särskilt säR •  ”Temperamental difficulty” •  ”Passform” •  Visst temperament ökar sannolikheten för aR barnet skall göra vissa erfarenheter Samsjuklighet (review: Links & Eynan 2012) •  Det är vanligt med samsjuklighet mellan axel I och axel II •  Kan en paOent med ADHD ha borderline personlighetsstörning? •  Kan en paOent med ASD ha tvångsmässig personlighetsstörning? •  Forskning eller klinik? Modeller för relationen mellan axel I och axel II Vulnerabilitetsmodellen KomplikaOonsmodellen Normal Axis II
Spektrummodellen Axis I Homotyp och heterotyp kontinuitet •  ADHD
ADHD •  ADHD
Missbruk •  Vad är gemensamt? Vad är den bakomliggande sårbarheten? Endofenotyper •  Flera diagnoser kan ha en gemensam endofenotyp (en gemensam geneOsk, neurofysiologisk, neuropsykologisk, endokrinologisk eller biokemisk koppling) •  En endofenotyp skall ha en dokumenterad ärvlighet •  Endofenotyper kan “mätas” men inte studeras med bloRa ögat, utan kräver hjälpmedel (blodprov, frågeformulär, MRT m.m.) •  Genom aR studera endofenotyper kan diagnoser komma aR revideras, nya behandlingar iniOeras •  LäRväckta känslor kan vara en endofenotyp. LäRväckta, starka känslor kan vara svåra aR kontrollera Att reglera känslor •  KogniOva strategier, t.ex posiOva omformuleringar, acceptera •  Beteendestrategier, t.ex. aR undvika, aR älta •  Vid problem med exekuOva förmågor, svårighet med aR iniOera ändamålsenliga beteenden •  Underkontroll -­‐ UC (t.ex. aggressivitet, självskadande beteende) •  Överkontroll -­‐ OC (t.ex. rigiditet, överdrivet kontrollbehov, svårighet aR visa känslor, bristande flexibilitet) •  PD präglas anOngen av UC (kluster B) eller OC (kluster A och C) (Lynch 2013) •  Biosocial modell för utvecklingen av BPD-­‐Marsha Lineham, för OC -­‐Tom Lynch •  Modifiering av DBT med en extra modul: “radical openness” för OC-­‐personligheter Flera endofenotyper… •  Svårighet med social kogniOon, en endofenotyp som finns hos både paOenter med ASD och med anorexia nervosa (AN) •  En modell för utveckling av AN som utgår från tre endofenotyper; svårighet med social kogniOon, läRväckta känslor och specifika svårigheter med en typ av inlärning där man lära av sina erfarenheter (Zucker, 2007) •  I interakOon med miljön kan på basen av dessa endofenotyper paOenten utveckla en personlighetssOl präglad av “overcontrol” (OC) •  I en pilotstudie i England erbjöds 63 AN paOenter DBT-­‐OC med mycket lovande resultat (inga behandlingsavbroR, viktuppgång) Interaktiva modeller •  Biology X Sex X Environment •  Borderline (BPD) och anOsocial (ASPD) personlighetsstörning (Beauchaine et al 2009) •  “Trait-­‐imulsivity” •  Impulsivitet kopplad Oll serotonerg och dopaminerg funkOon •  Familjemönster som förstärker emoOonell labilitet •  Män får ASPD och kvinnor BPD Att lära sig leva med och hantera att vara den man är... CME-­‐kurs Riktlinjer vid personlighetsstörningar