Transcript utredningen - Sjöfartsverket

UTREDNING KRING BEHOV OCH
EFFEKTIVT NYTTJANDE AV
FORSKNINGS- OCH
UNDERSÖKNINGSFARTYG
(N2012/4497/TE)
Datum:
2012-12-15
Vår beteckning:
12—03110
(44
0 SJÖFARTSVERKET
2012-12-15
Innehållsl’örteckning
Sammanfattning
1
Inledning
3
Bakgrund
Avgränsningar
3
4
Samråd
Brukarundersökning
5
Fartygsrcsurser
11
Befintliga resurser kopplat till krav från brukare
Containerisering
II
12
Finansiering och organisation
13
Samordning och brukarråd
Process och avtalsform rör nyttjande av tredjepartsresurser
Finansiering av avsedd fartygskapacitet
Legala förutsättningar samt eventuella behov av avtal och garantier mellan
redare och brukare
Agaransvar mellan myndigheter
13
13
14
Slutsats
18
Bilagor
Frågor och inkomna svar brukarundersökning
Schematisk bild över fartygens nyttjande
Regeringens uppdrag
Letter of Intent, DTU Aqua
Behovsanalys framtagen av Fartygskonstruktioner AB
bil
bil
bil
bil
bil
1
2
3
4
5
16
17
Sammanfattning
1 utredningen har den samlade behovsbilden från brukare av fartygsresurser
för mann undersökningsverksamhet (miljöövervakning,
fiskbestandsinventering, sedimentkarteringar, mm) och forskning beaktats,
samt kopplats till den inventering som gjorts av lämpliga fartyg för nämnda
verksamheter. Trots den korta tid utredningen givits går det att identifiera en
möjlig effektivisering av nuvarande verksamheter. Sjöfartsverkets förslag
grundar sig på att fartygsflottan kan nyttjas mer optimalt, med en gemensam
planering och ett samnyttjande av besättningar och tonnage, samlat i ett
rederi.
En rederiorganisation kan säkerställa att fartygen drivs, underhalls och
bemannas enligt gällande lagar och förordningar. Att vara resurshållare
betyder inte att rederiet ska styra resursnyttjandet. För att tillgodose berörda
myndigheters behov och säkerställa inflytandet i planeringsprocessen bör ett
brukarråd skapas. Rådet blir ett nationellt samrådsorgan för forsknings- och
undersökningsverksamhet. Sjöfartsverkets förslag är att Havs och
vattenmyndigheten innehar ordförandeposten i ett sådant brukarråd. För att
säkerställa samråd bland aktörerna föreslås att riktlinjer fastställs kring hur
resursnyttjandet ska prioriteras bland brukarna. Baserat på årsplaneringar
från respektive myndighet tas en handlingsplan fram årligen.
De marina miljöövervakningsprogrammen och datainsamling för
fiskeriverksamheten står för ca 75 % av fartygsnyttjandet nationellt. Med
det ökade behov som kommer med Havsmiljödirektivet och med det
bibehållna till viss del utökade behovet av forskning, vilket
behovsanalysen som genomförts i utredningen visar, är det av yttersta vikt
att fartygsflottan kan täcka de behov som finns och möta de krav som
lagstiftningen ställer.
—
—
Utifrån den inventering och analys som genomförts av
Fartygskonstruktioner AB (FKAB) kan vi konstatera att det finns en
begränsad tillgang pa fartyg som kan ersätta det oceangaende
forskningsfartyget Argos, och därmed täcka behovet av nationell
undersökningsverksamhet. Det är SjöVs standpunkt att det lämpligaste är
byggnation av ett nytt fartyg, anpassat för kraven kopplade till
undersökningsverksamhet och forskning. För att bredda nyttjandet
ytterligare kan man överväga isklassning, vilket ökar kostnaden men kan
tillföra önskade resurser vid forskningsexpeditioner i islagda farvatten.
Utredningen har identifierat tre organisatoriska lösningar för den framtida
hanteringen av fartygsresurser för forsknings- och
undersökningsverksamhet. Som nämnts ovan är förslaget att en myndighet
uppdras att samla tonnaget och vara resurshållare, och aktuella myndigheter
som har kapacitet och möjlighet att aläggas redaruppdraget är Sjöfartsverket
(SjöV) och Kustbevakningen (KBV).
SjöV har en godkänd ISM-organisation managementavtal för bemanning på
fartygen, samt erfarenheter och ett väl upparbetat samarbete med
Polarforskningssekretariatet och dess forskningsuppdrag. Med befintliga
fartyg samt nybyggnation av ett fartyg anpassat för SLUs och SMHIs
verksamhetsbehov tillgodoses de behov som finns inom ramen för mann
undersökningsverksamhet.
Med KBV som redare finns det möjlighet att skapa samordningsvinster
främst för den verksamhet utförd av SMHI och universiteten (Stockholm
och Umeå), då de kan samnyttja fartygsresurserna i uppdragsverksamheten.
Det som talar emot denna modell är att fartygen alltid har beredskap för
insatsåtgärder inom ramen för KBVs uppdrag. Befintligt tonnage täcker
kapacitetsmässigt behoven för forskning- och undersökningsverksamheten,
men anpassningar behöver göras på flera fartyg och besättningarna behöver
utökas i hög grad.
Ett tredje alternativ kan beskrivas som att fortsätta i stort sett som tidigare,
med flera rederiorganisationer och överenskommelser om hyra av fartygstid
på kort eller lång sikt, vilket bedöms vara en icke hållbar lösning för
verksamheterna.
Vilket av alternativen som bedöms vara mest kostnadseffektivt är beroende
av många faktorer som idag inte exakt kan redogöras för i siffror med tanke
på utredningstiden. Dock visar den samlade analysen att den mest hållbara
langsiktiga lösningen för forskning och undersökning ur
verksamhetssynpunkt nationellt är att SJöV åläggs redaruppdraget och
samlar aktuella fartyg i sitt rederi. Brukarna av fartygen gynnas av detta da
det säkerställer resurser som inte kommer att nyttjas för annan verksamhet,
och det skapar inte minst en rationell langsiktig samordning av
infrastrukturen.
Inledning
Bakgrund
Betänkandet “En utvecklad havsmiljöförvaltning” (SOU 2008:48)
överlämnades till Miljödepartementet i maj 2008. Utredningen föreslog att
Kustbevakningen skulle tillhandahalla forsknings- och undersökningsfartyg
åt bero~~rda parter i Sverige. Vidare konstaterades att fartygen börjar bli
ålderstigna och måste ersättas inom en snar framtid.
1 propositionen “En sammanhallen svensk havspolitik” (2008/09:170)
bedömde regeringen att fartygen istället skulle samlas i Sjöfartsverkets
rederiverksamhet och uppdrog myndigheten att föresla en rederiorganisation
(maj 2009). Sjöfartsverket lämnade in sin redovisning i november 2009
(N2009/4677/IR). Frågan har sedan dess aktualiserats bl. a pa grund av att
HaV tvingats avveckla driften av det oceangående forsknings- och
undersökningsfartyget Argos. Detta medför att Sverige saknar en viktig
fartygsresurs för undersökningsverksamhet samtidigt som behovet ökar
framöver inom ramen för genomförandet av EU.s havsmiljödirektiv.
Under 2014 ska övervakningsprogram för havsmiljödirektivet vara pa plats i
alla länder inom EU. Det pågår för närvarande en intensiv diskussion om
ambitionsnivån men än så länge finns inte någon helt klar uppfattning om
hur omfattande kompletteringar av nuvarande miljöövervakningsprogram
som krävs för att uppfylla direktivet. Direktivet omfattar elva så kallade
“deskriptorer” (biologisk mångfald, främmande arter, fisk och skaldjur,
marina näringsvävar, eutrofiering, havsbottnens integritet, hydrografiska
villkor, främmande ämnen, främmande ämnen i fisk och skaldjur, marmnt
avfall, energi etablering och buller) och Sverige har identifierat 56
indikatorer som föreslås följas upp där det i flera fall i nuläget saknas
information. Här kan nämnas buller, skräp, främmande arter, ekosystemens
struktur, olika arters populationsstorlek och utbredning
Uppföljningen kommer innebära behov av ytterligare mätningar och
insamling av data i svenska havsomraden. Detta innebär i sin tur att det
kommer att krävas ytterligare fartygskapacitet för att genomföra dessa
mätningar men i vilken omfattning är i nuläget svårt att avgöra. En
avgörande faktor för det framtida fartygsbehovet i relation till
genomförandet av Havsmiljödirektivet är möjligheten att genomföra
samordnade mätkampanjer. Den nuvarande svenska flottan ger fa
möjligheter att samordna expeditioner för att mäta olika parametrar vid
samma expedition. På fartyget Argos nyttjades just dessa positiva
synergieffekter da man samordnade datainsamling av kommersiella
fiskbestånd med oceanografiska mätningar. Om det ska vara möjligt eller
inte i framtiden beror på om det finns tillgang till väl fungerande och väl
utrustade fartyg med möjlighet att genomföra en mängd olika mätningar
samtidigt. Havsmiljödirektivet kommer utan tvekan att ställa krav på ökad
samordning av mätkampanjer. För det krävs fartyg med större flexibilitet
vad gäller tillgång till utrustning för mätningar av flera olika parametrar
samtidigt.
Utöver havsmiljödirektivet sa kan även införandet av havsplanering i
Sverige och EU innebära behov av fartygskapacitet. Hur och i vilken
omfattning är svårt att prognosticera i dagsläget.
Den 6 september 2012 fick Sjöfartsverket (Regeringsbeslut III 2,
N2012/4497/TE) i uppdrag att utreda hur statens behov av forsknings- och
undersökningsfartyg bäst ska kunna tillgodoses samt hur statens
fartygsresurser för forsknings- och undersökningsverksamhet ska kunna
nyttjas mest effektivt.
Avsikten med uppdraget är att ge regeringen underlag för att kunna fatta
beslut om ovanstående. Uppdraget i helhet kan läsas i bilaga 3.
Avgränsningar
Utredningen har endast tagit hänsyn till fartyg över 100 brutto, lämpliga att
samla i ett gemensamt rederi. Mindre fartyg som används fristående och
separerat från de större enheterna föreslås ligga kvar under respektive
ägande part, då de används för verksamhet i direkt närområde av respektive
brukare och bedöms inte ge effektivitetsvinst i en samlad organisation.
Samråd
Brukarundersökning
1 uppdraget ingick att samråda med de myndigheter som är i behov av
fartygsresurser för forsknings- och undersökningsverksamhet; Havs- och
Vattenmyndigheten (HaV), Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Institut (SMHI), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Sveriges geologiska
undersökning (SGU), Stockholms Universitet (SU), Göteborgs Universitet
(GU) och Umea Universitet (UmU). Samråd skulle även ske med de
myndigheter som kan komma att bidra med fartygsresurser för ändamalet.
Utredningen har utöver ovan nämnda aktörer även samrått med
Polarforskningssekretariatet.
Inledningsvis skickades ett antal frågor till de ovan nämnda parterna, för att
undersöka behovet och omfattningen av forskningsfartygsresurser hos var
och en. Förutom denna skriftliga del från brukarna bjöds också in till ett
möte där tillfälle gavs att diskutera nuvarande resurser och omfattning samt
framtida behov, och hur man skulle önska att verksamheten organiseras.
Information från det gemensamma mötet och skriftliga underlag från
brukarna har bidragit till utredningens förslag. De frågeställningar som
skickades ut samt de svar som inkommit från respektive
myndighet/organisation, utan kommentarer eller synpunkter från utredaren,
utgör bilaga 1. En sammanställning över aktuellt nyttjande av fartyg kopplat
till brukare och aktivitet presenteras i bilaga 2.
Nedan sammanfattas respektive myndighets svar och ställningstagande.
SVERIGES METEOROLOGISKA OCH HYDROLOGISKA INSTITUT:
SMHI genomför inom ramen för miljöövervakningsprogrammet mätningar
under en vecka i manaden under hela året, samt en extra vecka under
sommaren och en längre tvåveckors expedition i december. SMHIs behov
av insatser beräknas i framtiden ligga på samma niva, dvs, ca 14 veckor per
år, jämnt fördelade över året (ingen transittid inräknad).
SMHI har tills vidare löst fartygsbehovet genom avtal med
Kustbevakningen (KBVOOI serien). Eftersom Kustbevakningen utför
patutillering under SMHIs expeditionerna delar Kustbevakningen och SMHI
på driftkostnaderna, vilket är samhällsekonomiskt fördelaktigt.
Det är också SMHIs önskan att fortsätta samarbetet, så länge en
överenskommelse mellan myndigheterna skrivs pa lang sikt. Då ska avtalet
också innefatta tillgång till ett fartyg istället för två, da frakt och flytt av
utrustning sliter pa bade utrustning och personal. Fartyget bör också utrustas
för de fiskeriundersökningar SLU utför. Om dessa krav inte är möjliga att
tillgodose är alternativet att bygga ett nytt fartyg, vilket innebär att
samordningsvinster kan göras med SLU.
GÖTEBORGS UNIVERSITET:
Göteborgs universitet (GU) beslöt för nästan ett år sedan att starta en
förstudie för ett nytt forskningsfartyg, för att ersätta Skagerak. Forskning
och utbildning vid Göteborgs universitet bedrivs året runt, och
verksamheten är inte alltid kompatibel med till exempel miljöövervakningen
med bestämda datum för sin verksamhet.
OU bedömer att behovet kommer att öka till 240 dagar/år inkluderande
intern såväl som extern verksamhet. Här kan nämnas att man ser en okning
av internationella utbildningar förlagda hos OU samt en ökning av
internationella forskningsuppdrag.
Lovéncentrets flotta består idag av ett större och två mindre fartyg.
Skagerak är 38 m lång och framförs idag med en besättning om 5 personer;
hemmahamn är Lovéncentret Kristineberg.
GU önskar gå vidare med planerna att bygga ett “nytt” Skagerak, finansierat
med lån i riksgälden. Tillsammans med Chalmers Lindholmen ser OU
behovet av att även nyttja fartyget som en utbildningslokal. OU är i princip
inte emot förslaget om ett statligt rederi, men vill uttrycka vikten av att nya
Skagerak bör ha hemmahamn Kristineberg.
STOCKHOLMS UNIVERSITET:
SU utför på uppdrag av HaV miljöövervakning där behovet tidsmässigt för
utsjöprovtagningar och div forskningsprogram är ca 65 dygn/år (ingen
transittid inräknad), fördelat mellan mars-oktober, samt förekommande
vinterprovtagning 2-3 dygn/ar. För denna verksamhet används i dag
Fyrbyggaren (Sjöfartsverkets fartyg).
Universitetet bedriver även omfattande forskning som är beroende av
tillgängligheten till statsisbrytaren Oden. För att behålla Sveriges ställning
som internationellt framstående polarforskarnation och vidareutveckla den
del av polarforskningen som utförs i de packistäckta delarna av
polaromradena krävs betydligt större tillgang till Oden än idag.
[tidigare fartygsutredning identifierades att Sverige helt saknar
forskningsfartyg för expeditionsverksamhet till närliggande
djuphavsomraden, t.ex. Nordatlanten och även de yttre delarna av Nordsjön.
Detta har inte ändrats och behoven kvarstar.
Stockholms Universitet förordar att Sjöfartsverket blir rederiorganisation för
forsknings- och undersökningsverksamheten, och för egen del önskar SU ett
nära samarbete, tonnagemässigt, med Umeå Universitet.
UMEÅ UNIVERSITET:
Universitet utför miljöövervakning, forskning och undervisning på upp
till 50 dygn per år (ingen transittid inräknad). Den nivan är rimlig även för
överskådlig tid. Provtagning sker året runt med högre intensitet mellan maj
september. Planläggningen av expeditioner för forskning kan variera, men
läggs vanligen till perioden maj-augusti under någon veckas tid.
Universitetet har idag avtal med kustbevakningen om fartygsdygn som
gäller till halvårsskiftet 2013 och har egen inköpt utrustning på fartyget.
Brukarna finansierar idag främst dagrater för de dygn fartyget används och
för forskare kan endast en mindre del av fartygskostnaden täckas av anslag
från forskningsråden. En finansieringsmodell där en huvuddel av kostnaden
(80 %) gar direkt till den nationella redaren, eller en underleverantör,
förordas. Övrig del täcks av anslag till brukaren via forskningsråd, HaV
eller övriga myndigheters ramanslag.
Umeå Universitet förordar i aktuell utredning ett statligt rederi med
Sjöfartsverket som redare men ser en fortsatt samverkan med KBV för
miljöövervakningen som mest lämplig ur ett finansiellt perspektiv
SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING:
SGU bedriver en systematisk marin-geologisk kartläggning av det svenska
kontinentalsockelområdet och landets största insjöar. SGUs
karteringsverksamhet i öppen sjö och kustvatten som vanligen pågar fran
april till november kräver tillgang till ett fartyg anpassat för SGUs
verksamhet. Årsplaneringen är behovsstyrd; verksamheten brukar paga
under ca 26 veckor.
För kartläggningen av havsbottnen har SGU det specialutrustade
undersökningsfartyget Ocean Surveyor (längd 38,0 m, största bredd 12,0 m,
djupgående 3,4 m) samt en mindre arbetsbåt för grunda vatten.
SOUs standpunkt är att samordningsvinster kan göras utan att skapa ett
statligt rederi för forsknings- och undersökningsverksamhet; brukarna och
fartygsägarna kan samordna nyttjandet gemensamt. Dock sågs garantin av
besättning som ett samlat rederi kan säkerställa som positivt, då det kan vara
sårbart periodvis på besättningssidan.
HA VS- OCH VA JTENMYNDJGHETEN:
HaV ansvarar för den nationella miljöövervakningen i vattenmiljö och
bedriver undersökningsverksamhet som omfattar hela det svenska
territorialvattnet och Sveriges ekonomiska zon. Miljöövervakning är
återkommande och systematiskt upplagda undersökningar som följer upp
miljöns tillstånd. Vad som övervakas styrs av uppsatta miljömal, krav i
lagstiftning och EU-direktiv, och av Sveriges åtaganden inom
internationella konventioner. HaVs uppdrag rör miljöövervakning
(provtagningar och mätningar), fisk- och fiskerelaterade undersökningar
samt datainsamling av fisk enligt EU:s datainsamlingsförordning (DCF).
Undersökningsverksamheten till havs pågar under hela året och planeringen
varierar beroende på om det handlar om fiskeriundersökningar eller
övervakningsprogram. Någon samordnad tidsplan för forsknings- och
undersökningsverksamhet existerar inte men universiteten försöker
samplanera sina respektive verksamheter för att optimera utnyttjandet av
skeppstid.
HaV förfogar idag över ett större fartyg:
Mimer: klassat som SPS-fartyg (Special Purpose Ship) och certifierad för att
ta ombord totalt 21 personer, inklusive besättningen för bland annat
utbildningsändamål. Fartyget har använts av SLU inom ramen för DCF
uppdraget; under 2012 i mindre omfattning än tidigare ar. För 2013 har SLU
indikerat att behovet för Mimer endast utgör några fatal veckor. Mimer
saknar tyvärr möjlighet att genomföra de längre expeditioner ute till havs
som ingar i det internationella datainsamlingsprogrammet för fisk och
Mimer kan inte heller hysa laboratorie- och provtagningsutiustning som
havsmiljöövervakningen kräver.
Kostnaden för fartyg kopplat till DCF-uppdraget och för SMHI:s
miljöövervakningar har historiskt baserats pa kostnaden för att använda
Argos. Argos var ett fartyg som i allt väsentligt var avskrivet. Dygnsraten
var som en följd av detta lag. De fartyg som används av universiteten är
ocksa gamla och i allt väsentligt avskrivna och därmed utan större
kapitalkostnader. Om en fortsatt användning av de fartyg universiteten
använder bedöms som ett lämpligt alternativ krävs, för att förlänga livstiden,
omfattande renoveringar och ombyggnader inom en snar framtid. Det
kommer att innebära väsentligt högre fartygskostnader.
Kostnaderna för fartyg påverkar redan nu miljöövervakningssinsatserna
såtillvida att alla expeditioner inte kan genomföras. De ökade
fartygskostnaderna kommer i framtiden att i än högre utsträckning påverka i
vilken omfattning de miljöövervakande expeditionerna kan utföras, givet att
de idag gällande principerna för finansiering och kostnadsberäkning behålls.
Om en eller flera expeditioner måste ställas in innebär det i sin tur att
dygnsraten för de återstående expeditionerna blir högre då de totala
fartygskostnaderna ska täckas av färre sjödagar. Vilket i sin tur innebär att
ännu fler expeditioner måste ställas in osv.
Om det nationella miljöövervakningsprogrammet ska kunna genomföras
enligt sin intention krävs det, oavsett vilken lösning som väljs, att anslaget
ökas för att kunna möta de ökade fartygskostnaderna alternativt att
principerna för finansiering ändras. När det gäller DCF uppdraget så får
finansieringen fran EU inte användas till räntor och avskrivningar. Vilket
innebär att ökade fartygskostnader i sin helhet finansieras av
åtgärdsanslaget
HaV förordar förslaget med ett statligt rederi; den modellen ses som mest
kostnadseffektiv och den lämpligaste formen för samordning av resurserna.
Myndigheten kan också tänka sig att vara den samordnande aktören för
forsknings- och undersökningsverksamhet (i samrad med representation från
forskningsomradet).
SVERIGES LANTBR UKS UNIVERSITET:
Styrande för SLU:s provfiskeverksamhet är de uppdrag som ges av
Regeringen och Havs- och Vattenmyndigheten, samt nationell
fiskövervakning.
Behovet av fartygskapacitet kopplat till EUs datainsamlingsförordning
(DCF’) avser ett fartyg som klarar fiske, akustisk datainsamling och
hydrografiprovtagning dag- som nattetid, med plats för 7-12 st vetenskaplig
personal dvs, ett fartyg av kapacitet som Dana (ägs av DTU Aqua, DK)
eller Argos. Utrustningskrav är för trålning (vinschar, tråltrumma, sonar och
scanmarutrustning), sorteringsanläggning för fisk och hydrografivinsch och
laboratorieutrymmen. Totalt ca 70 fiskedagar (inkl transit), aret runt, vilket
är att betrakta som en miniminivå i ett långsiktigt perspektiv.
Den nationella övervakningen av kustfisk på uppdrag av Havs- och
Vattenmyndigheten bedrivs pa västkusten med bottentrålning. För
närvarande används Havs- och Vattenmyndighetens fartyg Mimer för dessa
undersökningar ca 15 dagar per år.
SLU samverkar med Finland och Danmark i expeditionerna för
provtagning, vilket EU-kommissionen stimulerar genom särskilda
finansieringsinstrument (i dagsläget). SLU och SMHI har också ett brett
samarbete där SMHI deltar vid flera provtagningar inom ramen för DCF.
SMHI hanterar ocksa avrapportering av all hydrografidata till ICES2
databaser
SLU ställer sig positiv till förslaget om ett statligt rederi; ser
samordningsvinster och kostnadseffektiva lösningar med endast en
resurshållare.
POLARFORSKNINGSSEKRETARIA TET:
Polarforskningssekretariatet är en statlig myndighet som främjar och
samordnar svensk polarforskning, och har sedan 1990 genomfört en serie
expeditioner till Arktis företrädesvis på isbrytaren Oden, men även
utländska fartyg har använts. Polarforskningssekretariatets behov är
fartygsresurser med oinskränkt operabilitet i polartrakter, med en kapacitet
på 40-50 forskarplatser samt anpassad forskningsinfrastruktur. Även mindre
enheter för subpolära uppdrag kan vara av intresse. Huvudsäsongen för
arbete i Arktis är juni-oktober, för Antarktis oktober-april. Behovet är en
regelbunden verksamhet med minst två expeditioner per tre år till Arktis och
en expedition per år till Antarktis.
2
Data Collection Framework
International Council for the Expioration of the Sea
Fartygsresurser
Befintliga resurser kopplat till krav från brukare
Som del av uppdraget ska Sjöfartsverket undersöka om behovet av
fartygskapacitet för forskning och undersökning kan lösas genom att t.ex.
nyttja befintliga fartyg eller hyra in fartyg inom eller utom landet.
Fartygskonstruktioner AB (FKAB) har pa uppdrag av Sjöfartsverket
inventerat tillgängligt tonnage hos Trafikverket, SGU, Kustbevakningen och
Försvarsmakten. Utöver dessa har även en sammanställning gjorts över
andra tänkbara fartyg i Sveriges närhet (nationellt och internationellt). En
kort analys har sedan gjorts kring hur behovet av forsknings- och
undersökningsverksamhet till havs bäst tillgodoses utifrån det faktiska och
tekniska behovet och om det gar att tillgodose med tillgängligt tonnage.
1 dagsläget finns det 37 fartyg som kan anses tänkbara för samutnyttjande
vad gäller forsknings- och undersökningsverksamhet (21 av dessa har
svensk flagg). Totalt i detta segment hittades i Sverige samt grannländer ca
200 fartyg, de flesta så kallade Offshore-fartyg som används till största
delen för att leta efter olja- och gasfyndigheter. Dessa fartyg kan i vissa fall
vara mycket lämpliga för undersökningsverksamhet, men dygnspriserna är
dock sådana att de inte platsar inom ramen för verksamheternas
budgetramar. Nämnas bör att fartyg med trålningskapacitet idag saknas som
täcker behoven nationellt; dock gar det att lösa med anpassning av KBVs
fartyg. En lista över de 37 lämpliga fartyg som finns tillgängliga presenteras
i FKABs rapport, bilaga 4 (rapportens bil M)
Brukarnas krav på fartyg för att kunna utföra sin verksamhet visas
sammanställda i FKABs rapport, bilaga 5 (rapportens bil A). Lämpliga
fartyg och brukarnas krav har även jämförts, för att nå fram till vilka fartyg
som kan mota brukarnas krav.
Många av de önskemål och krav som de enskilda brukarna har pa deras
forsknings- och undersökningsenheter är genomgaende för alla brukare.
Detta möjliggör naturligtvis att flera brukare kan nyttja samma fartyg och pa
sa sätt nå en mer samhällsekonomisk drift.
Flera brukare önskar samnyttjande med andra, bl. a vill SMHI och
HaV/SLU samarbeta. Då kraven fran dessa aktörer någorlunda kan likställas
borde ett samnyttjande mellan SMHI och HaV/SLU vara möjligt.
Likaså går det att läsa ut att GU och SU undersökningsverksamhet stämmer
väl överens. Även kraven från UmU går att passa in i kravbilden från de tre
brukarna, med undantag för en högre isklass på fartyget.
SGUs krav särskiljer sig lite och deras fartyg Ocean Surveyor är anpassat
därefter. Kapacitetsmässigt är dock fartyget lämpligt som ersättningsfartyg
för universiteten.
Containerisering
Att använda containeriserade lösningar ger en möjlighet att i större grad
specialisera sin utrustning och enheter kan förberedas på land inför uppdrag,
vilket minskar tiden för rustning av fartyget i hamn, vilket i sin tur leder till
ökat möjligt nyttjande av fartyget och minskade kostnader för brukarna.
Idag används containerbaserade forskningsenheter ombord på KBVOO5 och
Fyrbyggaren, likasa på isbrytaren Oden. Kraven är dock att
containerbaserade laboratorier och provtagningsutrustning håller hög klass,
samt att anslutning till fartygets huvudbyggnad är säkrad för dåligt väder
och vinterförhållanden. Möjlighet till anslutning mot fartygets GPS och
olika sensorer måste finnas.
All typ av verksamhet lämpar sig inte för containerisering, t ex om havet är
fast monterad undervattensutrustning alternativt möjlighet till nedsänkbar
sond via MoonPool. För fiskeriundersökningar kan det ses som ett problem
med containerisering då plattformen har stor betydelse, dvs att fartyg,
skeppare och besättning inte ändras regelbundet. Dock bör det nämnas att de
flesta verksamheter går att anpassa till container.
Att i större utsträckning använda sig av containerbaserade enheter för sin
undersökningsverksamhet möjliggör även ett större nyttjande och tillgång
till fartygstid da den enskilde brukaren inte är direkt knuten till ett specifikt
fartyg. 1 stort sett alla fartyg i bilaga 5 kan ta ombord tva eller fler
containrar.
Finansiering och organisation
Samordning och brukarråd
För att uppnå ett effektivt nyttjande av fartyg och personal som kan
användas för ändamalet anser SjöV att samordning av de fartygsresurser
som finns tillgängliga för undersökningsverksamhet och forskning samlas i
ett rederi. Aläggs en statlig myndighet att dimensionera och halla en flotta
för undersökningsverksamhet bör det skrivas in i myndighetsinstruktionen.
För att tillgodose berörda myndigheters behov maste inflytandet i
planeringsprocessen garanteras och detta kan ske genom att man skapar ett
brukarråd (fortsättningsvis radet) som blir ett nationellt samradsorgan för
forsknings- och undersökningsverksamheten. SjöVs förslag är att Havs- och
vattenmyndigheten innehar ordförandeposten i rådet. För att säkerställa
samråd bland aktörerna föreslas att riktlinjer fastställs kring hur
resursnyttjandet ska prioriteras bland brukarna, och baserat på
årsplaneringar från respektive myndighet tas en handlingsplan och
femårsöversikt fram årligen.
Process och avtaisform för nyttjande av tredjepartsresurser
1 utredningen ingar särskilt att redovisa en process och avtalsformer för
nyttjande av tredje partsresurser för forsknings- och undersökningsändamål
till sjöss. Med tredje part avses annan redare än den som ålagts
redaruppdraget.
För att processen ska vara möjlig att tillämpa krävs att de olika parterna är
överens om vilka villkor som är aktuella, d v s vilka rättigheter och
skyldigheter som gäller för varje enskild part.
Om tredje part är en statlig myndighet är det SjöVs uppfattning att
förhållandet mellan brukaren och redaren är detsamma som i fallet med
rederiet som ålagts redaruppdraget. Det krävs inte en offentlig upphandling
föt att inga en sadan överenskommelse, da uppgörelsen skulle ske inom
samma juridiska person, nämligen den svenska staten (jfr Prop. 2009/10:134
s45f).
Då statliga myndigheter inte utgör några självständiga juridiska enheter
(rättssubjekt), kan inte heller myndigheterna inga bindande avtal med
vai andra, då en förutsättning för ett giltigt avtal förutsätter att det sluts av
tva självständiga parter. 1 enlighet med detta, upprättas normalt sett inte
heller avtal över transaktioner, mellan myndigheter, vilket är en
grundförutsättning för upphandlingsskyldighet. Omvänt innebär detta ocksa
att användaren i sin tur inte behöver ga ut i offentlig upphandling för att
direkt kunna anlita SjöVs rederi för forsknings- och undersökningsändamal.
Dock förutsätts att det skrivs in i myndighetsinstruktionerna vilka ataganden
som finns.
För det fall att den tredje parten är en statlig myndighet från ett annat land,
måste bestämmelserna i 10 kap regeringsformen (RF) beaktas.
Överenskommelser med andra stater eller mellanstatliga organisationer ska i
första hand ingås av regeringen, men denna kan ge en
förvaltningsmyndighet i uppdrag att inga internationell överenskommelse
under vissa förutsättningar. 1 motiven till regeringsformen (RF, prop.
1973:90 s 360 f; tidigare 3 §) anges att så huvudsakligen kan ske avseende
överenskommelser som en svensk förvaltningsmyndighet ingår med
motsvarande förvaltningsmyndighet i annat land. Under dylika förhållanden
är det SjöVs uppfattning att det inte är aktuellt med offentlig upphandling,
då det inte heller i dessa fall är möjligt att ingå civilrättsligt gällande avtal
mellan olika stater, utan istället regleras mellanhavanden inom ramen för
folkrätten.
1 de fall där en tredje part är ett privaträttsligt subjekt, såväl svensk som
utländsk, är det SjöVs uppfattning att brukaren kan ingå ett tjänste- eller
hyresavtal med redaren först efter att bestämmelser om offentlig
upphandling iakttagits.
Redaren som ålagts uppdraget kan inte inom ramen för befintlig
rederiverksamhet agera fartygsmäldare och administrera överenskommelser
och/eller upphandlingar, oavsett vilken typ av tredje part det rör sig om.
Finansiering av avsedd fartygskapacitet
Enligt regeringsuppdraget är avsikten att de olika anvandarna helt ska bära
alla kostnader för den fartygskapacitet man nyttjar, såväl kapitalkostnader
som driftskostnader.
Fran brukarnas sida har utredningen erfarit att kostnaderna för fartygstid är
sa höga att man i konkurrens med annan verksamhet måste minska den del
av forskning och undersökning som är fartygsbunden. Om möjligheten att
rikta anslag till specifik verksamhet fortsatt inte finns anser brukarna att
kapitalkostnader bör belasta den myndighet som far rederiuppdraget.
Den grundläggande inriktningen är att så langt som möjligt basera
kostnadsfördelningen pa ekonomiska samband, vilket i detta fall innebär att
allokera ut arlig kostnad per far yg till de olika användarna i direkt relation
till nyttjande. Förslagsvis tillhandahaller rederiorganisationen en
grundläggande infrastruktur för den avsedda verksamheten och användarna
betalar en fast dagrat för den tid de nyttjar respektive fartyg. För användarna
tillkommer utöver dagrat även kostnad för drivmedel (bunker).
En fast dagrat beräknas för varje enskilt fartyg som kan användas i
ändamålets verksamhet. För att erhålla en över tiden stabil dagratsnivå är det
lämpligt att årligen arbeta med en femårsöversikt. 1 denna femårsöversikt tas
hänsyn till kostnader som fördelas proportionerligt ut över fem år, vilket
motverkar stora svängningar i respektive fartygs dagrat. Annars finns risk
att rederiorganisationen erhåller stora finansiella underskott som inte kan
återhämtas. Genom att utgå från en femårsöversikt underlättas även arbetet
med att framställa anslagsbegäran för anslagsmyndigheter. Påpekas bör att
under en uppstartsperiod (om ett till tre år) ligger ett stort arbete i att finna
rätt dagratsnivå per fartyg, vilket ska garantera att alla kostnader för
ändamålets verksamhet fördelas ut till hundra procent.
När femårsöversikten är framtagen erhålls en definierad årskostnad. Denna
årskostnad fördelas på beräknat antal användardagar, vilket genererar en
dagrat. Beräknat antal användardagar erhåller rederiorganisationen av rådet,
som i sin tur erhåller informationen via underlag från identifierade brukare.
Utifrån inlämnade uppgifter gör rådet en planering för ett så optimalt
nyttjande av tillgängliga fartygsresurser som möjligt.
Följande avsnitt beskriver de olika delar som inkluderas i årskostnaden.
Kapital
De fartyg som är ämnade att användas inom uppdragets ändamål är alla av
varierad storlek och prestanda. Kapitalkostnaden utgöts av
avskrivningskostnad och räntor. Avskrivningskostnaden per fartyg är ej
konstant utan förändras i samband med att investeringar genomförs,
exempelvis i form av anpassning till ny provtagning/verksamhet.
Drift
Driftkostnad inkluderar personalkostnader, underhåll och drivmedel
(bunker). Kostnad för underhåll beräknas inom rederiorganisationen utifrån
respektive fartygs underhållssystem och klassningar. Denna information
inkluderas också i femårsöversikten. Kostnad för bunker inkluderas ej i
respektive fartygs dagrat, tillkommer som kostnad för respektive brukare.
Omkostnader
Utöver de rörliga kostnaderna kommer rederiet göra ett påslag på en del av
rederiets omkostnader motsvarande den arbetsbörda fartygen utgör.
Legala förutsättningar samt eventuella behov av avtal och garantier
mellan redare och brukare
Den myndighet som åläggs redaruppdraget kan inte förpliktiga andra
myndigheter att agera pa ett visst sätt, då överenskommelser mellan statliga
myndigheter inte kan innehålla påföljd av sadant slag att de skulle kunna
prövas och verkställas av domstol. Regeringen kan dock genom inskrivning
it ex myndigheters instruktioner formulera handlingsinriktningar för att en
myndighet ska agera på ett särskilt sätt. SjöV förordar i syfte att skapa
förutsättningar för det nya rederiet att verksamheten kommer till uttryck i
tilltänkt redares instruktion. Vidare ska också brukarmyndigheterna åläggas
i sina instruktioner att inom ändamålets verksamhet nyttja det rederiets
fartyg.
Det är vidare SjöV:s uppfattning att det bör framgå i regleringsbreven till de
brukare som är avsedda att nyttja rederiets resurser att så bör ske. Något
styrmedel bör i vart fall riktas mot brukarna för att garantera en samsyn om
samarbetet. Det bör även upprättas överenskommelser som reglerar
brukarnas nyttjande av rederiets fartygsresurser.
Respektive brukare skickar årligen in till rådet dess behov av fartygsresurser
för utförande av uppdrag nästkommande år. När rådet gjort en översyn av
behovet ges forslag på fordelning av fartygstid som skickas ut till respektive
brukare. Efter överenskommelse om slutlig fördelning för nästkommande ar
fastställs denna planering.
Fartygen bör försäkras i Kammarkollegiet för att pa sa sätt kunna hantera
större haverier utan att det påverkar fartygens dagrat.
1 dagsläget har inte akwella faryg full beläggning, vilket möjliggör
uthyrning av fartygstid till extern part, till marknadsmässiga prker.
Eventuell vinst ska komma miljöövervaknings- och forskningsenheterna till
del.
Ägaransvar mellan myndigheter
1 uppdraget nämns särskilt att Sjö[artsverket ska utreda hur ägaransvaret för
fartyget Skagerak som ägs och disponeras av Göteborgs Universitet (OU)
kan tas över av Sjöfartsverket. OU är en förvaltningsmyndighet och tillhör
saledes samma juridiska person som SjöV, vilket innebär att det bör räcka
med ett regeringsbeslut för att flytta ägaransvaret. Ett förbehåll måste dock
göras för att det kan finnas specialreglering avseende fartygets tillkomst,
eventuella anslag och syfte, som skulle kunna innebära att ägaransvaret
endast kan överföras genom ett riksdagsbeslut.
OU har projekterat för ett nytt fartyg som ska ersätta Skagerak, vilket SjöV
ställer sig positiva till. Vid ett eventuellt övertagande av det nya fartyget
kommer principen om att kostnader belastar brukarna att tillämpas.
Slutsats
Utredningen har genomgaende fokuserat på att, genom samråd med
brukarna av fartygsresurser för undersökningsverksamhet samt
resurshållarna, identifiera de alternativ som finns, saväl kortsiktiga som
långsiktiga. För att na fram till en sammanhållen slutsats presenteras först i
korthet brukarnas positioner:
Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Det optimala för SMHI och SLU är ett gemensamt fartyg
anpassat för deras kombinerade verksamheter. Alternativen är
att ett nytt fartyg byggs speciellt för SMHIs och SLUs behov
eller nyttjande av befintligt KBV-fartyg i 001-serien som
anpassas efter verksamheternas behov. Av de undersökta
fartyg finns inget befintligt fartyg som är lämpligt; några har
kapacitet, men finns geografiskt otillgängliga. Danska Dana
har tidsmässigt ingen kapacitet. KBVOO1-003 skulle kunna
anpassas för SLUs verksamhet, förutsatt att KBV kan
kombinera detta med sitt myndighetsuppdrag och fartyget
möta kraven för fiskeriundersökningar. Det förutsätter ocksa
att ett fartyg med delvis permanent monterad utrustning kan
avsättas för detta ändamål.
Sveriges Lantbruksuniversitet
Det optimala för SMHI och SLU är ett gemensamt fartyg
anpassat för deras kombinerade verksamheter, alternativt
byggs ett nytt fartyg speciellt för SMHIs och SLUs behov eller
ett befintligt KBV-fartyg i 001-serien som anpassas efter
verksamheterna. Av de undersökta fartygen finns ett som är
lämpligt (Dana), medan övriga finns geografiskt otillgängliga.
En fortsatt samordning med danska Dana är en lämplig lösning
om avtal kan skrivas på lång sikt. Nackdelen är ett lägre mått
av flexibilitet; det kan finnas risk att DK ser behov att öka på
sin fartygstid pa Dana, och då finns ingen garanterad resurs.
Det innebär ocksa att SMHI och SLU inte kan samordna sina
verksamheter gemensamt.
Stockholms Universitet
För SUs undersökningsverksamhet är det optimala ett fartyg i
det samlade rederiet som nyttjas gemensamt med UmU, vilket
ger en fördel i att ett fartyg far tillräcklig beläggning som
resulterar i en rimlig dygnskostnad.
Umea Universitet
För UmU är det optimala ett fartyg i det samlade rederiet som
nyttjas gemensamt med SU. Detta ger samordningsvinst, bl a
genom gemensamma laboratoriecontainrar med ändamalsenlig
PI ovtagningsutrustning.
Göteborgs Universitet
Slutsatsen gällande GUs verksamhet är att de bör fortsätta
bygga det fartyg som ska ersätta Skagerak och som sedan
kommer att täcka universitets behov.
Sveriges Geologiska Undersökning
För SGU är det optimala att fortsätta nyttja Ocean Surveyor.
Detta fartyg passar väl för verksamheten, och kan även i viss
man nyttjas för andra ändamål, bl a för de uppdrag
universiteten har från HaV.
Havs- och Vattenmyndigheten
Fartyget Mimer som idag ej nyttjas för den verksamhet den är
utrustad för, bör stanna i HaVs ägo om myndigheten ser att det
finns ett framtida behov av fartyget. Möjlighet finns att hyra ut
fartygstid till Danmark, som visat intresse av fartyget.
Sammantaget visar analysen att den losning som framför allt är långsiktlgt
hållbar för att säkerställa fartygsresurser för den undersökningsverksamhet
som den svenska staten är ålagd att bedriva är att samla fartygen i ett rederi.
Ett samlat rederi kan uppna en mer effektiv hantering och ett samnyttjande
av resurser än någon alternativ lösning.
Oberoende av redarfrågan av fartygen bör ett brukarrad skapas med HaV
som ordförande (för forskningsdelen med stöd fran universitet och/eller
Polarforskningssekretariatet). Radet blir ett transparent samrådsorgan som
handhar fo~~rdelningen av fartygstid och samtidigt far en övergripande bild av
omfattningen av nationell forskning och undersökningsverksamhet. När en
samordning finns på plats blir det ocksa enklare att få en överblick av
beläggningen pa fartygen.
Det finns tva myndigheter som har kapacitet och möjlighet att åläggas
redaruppdraget; Sjöfartsverket och Kustbevakningen. Nedan presenteras
utredningens förslag till organisatoriska lösningar samt en slutlig jämförelse
av alternativen med tillhörande kostnader. Noteras bör att det idag inte går
att redovisa en rättvis bild som jämför alternativen då underlag från
brukarna beräknats pa olika grunder (bl a verksamhetskostnader snarare än
rena fartygskostnader).
Förslag 1: Sjöfarts verket som redare
Redare Fartyg
SjöV
Fyrbyggaren
Brukare
UMU & SU
Utökad besattning, ökad driftskostnad
SjäV
Skagerak
SjöV
Ocean Surveyor
SJÖV
Mimer
SjÖV
Nytt fartyg
Summering kostnad:
UMU&SU
GU
GLi
SGU
SGU
SLU
SLU
SLU & SMHI
SLU & SMHI
Årskostnad
kkr
7 700
6 700
14400
5000
5000
9 900
9900
1000
1000
30 000
30000
60 300
Om SjöV uppdras att reda fartygen överförs ägaransvaret för Skagerak (idag
GU), Mimer (idag HaV) och Ocean Surveyor (idag SGU) till SjöVs
rederiorganisation. Rederiet har en godkänd ISM-organisation, där nämnda
fartyg kommer att ingå. 1 rederiet finns en upparbetad
verksamhetskompetens, och option pa ett managementavtal med Viking
Supply Ships som säkrar bemanning pa fartygen. Till skillnad från flera
andra rederiorganisationer har SjöV också en tydlig särredovisning med
budget och ekonomisk uppföljning per fartyg.
Ett nytt fartyg byggs, anpassat för de verksamheter SMHI och SLU bedriver
gemensamt, det vill säga nationell miljöövervakning och
fiskeriövervakning.
Fartygen som nämnts kommer att nyttjas för undersökningsverksamhet och
behöver inte ta hänsyn till annan eventuell uppdragsverksarnhet, vilket
gynnar brukarna. SjÖV har ocksa möjlighet att då fartygen inte har full
beläggning hyra ut fartygstid till extern part, vilket inbringar medel som
återförs till brukarna (dvs, ger lägre dagrat totalt sett).
Om SjöV uppdras att samla fartygen i sin rederiorganisation bo~~r hänsyn tas
till att verksamheten inom SjöV idag finansieras i huvudsak genom avgifter
pa handelssjöfarten. För att säkerställa att handelssjöfarten inte finansierar
den avsedda verksamheten eller tvärt om bör därför en särredovisning av
rederiorganisationens resultat göras med möjlighet att fondera medel mellan
olika räkenskapsår. Separeringen kan uppnas exempelvis genom
användandet av en egen resultatenhet för vilken det genomförs kontinuerlig
kontroll och uppföljning.
Utöver behovet av fondering är det även en förutsättning för att rederiet ska
bära sig att regeringen genom inskrivning i instruktioner ålägger de
myndigheter som är aktuella inom ramen för ändamålets verksamhet att
nyttja rederiets fartyg.
Förslag 2: Kustbevakningen som redare
Redare Fartyg
KBV
KBVOO5
Brukare
UMU&SU
Utökad besättning, ökad driftskastnad
KBV
Skagerak
KBV
Ocean Surveyor
KBV
Mimer
KBV
KBVOO1-serien
UMU&SU
GU
GU
SCU
SGU
SLU
511)
SLU & SMHI
Utökad besöttning, trålningsanpassning
SLU & SMHI
Summering kostnad:
Årskostnad
kkr
7700
6 700
14400
5000
5000
9900
9900
1000
1 000
19 500
10 500
30 000
60 300
Liksom i förslag 1 övergar ägaransvaret för ovan nämnda fartyg, i detta fall
till KBV som redare. Rederiet har idag ej godkänd ISM-organisation, vilket
är ett krav. Inom KBV placeras fartygen i en särskild organisationsenhet för
att underlätta planering, samordning och ekonomi.
Ur en kostnadseffektiv synvinkel finns stora samordningsvinster att göra
rörande fartygsresurser genom att KBV utför sitt myndighetsuppdrag
samtidigt som undersökningsverksamheten genomförs. Dock är det viktigt
att uppmärksamma prioriteringsordningen, dvs. KBVs uppdragsverksamhet
rader alltid över annan verksamhet på fartygen; vid beredskaps och
räddningsinsatser avbryts pagaende verksamhet, t ex fisken- eller
miljöövervakning. SLU och SMHI har tillsammans ett behov av 170
dygn/ar för sin verksamhet, och det är av stor vikt för alla parter att KBVs
uppdrag liksom undersökningsverksamheten inte blir lidande i och med
planerad myndighetssamverkan.
Det finns idag inte någon fullständig bild av vad dagraterna kommer att bli
med KBV som redare; en ny taxa bör beräknas utifrån förutsättningarna att
även kapitalkostnader ska vara en del av dagraten (i enlighet med
regeringsuppdraget), och det är oklart vad anpassningarna på fartygen exakt
uppgår till kostnadsmässigt Likasa gäller kostnader för utökad besättning
där kalkylen är baserad på nuvarande löner för SjöVs arbetsfartyg. Vidare är
redovisade kostnader i tabellen brukarnas kostnader, dvs, exklusive
redarkostnader. För att få en korrekt kostnadsbild behöver KUV djupare
utreda förutsättningar m.m. vilket inte har låtit sig göras på den korta tid
som stått till förfogande.
Att brukarmyndigheterna aläggs i sina instruktioner att nyttja rederiet för sin
verksamhet gäller på samma sätt för KBV som redan nämnts för SjöV.
Förslag 3: Ej samlat rederi
Redare Fartyg
SjöV
Fyrbyggaren
KBV
KBVOO5
Brukare
SU
UMU
Årskostnad
kkr
7 700
7700
GU
Skagerak
SGU
Ocean Surveyor
UMU&SU
GU
61.)
SGU
HaV
Mimer
SGU
SLU
9900
1000
DTU
Dana
SLU
SLU
1 000
14300
KBVOO1-serien
SLU
SMHI
14300
9 300
SMHI
9 300
54 900
KBV
Summering kostnad:
15400
5000
5000
9900
Som alternativt förslag till de ovan nämnda bör också redovisas en
infrastruktur som i stort sett kan likställas med verkligheten; varken SJÖV
eller KBV blir den samlade rederifunktionen. Siffrorna i tabellen är
uppskattade, och med tanke på dagens låga beläggning på Fyrbyggaren
kommer hon att avyttras. SjöV tillhandahaller rederifunktionen åt HaV för
fartyget Mimer, som efter nedskrivningar eventuellt kan nyttjas av SLU i
något större omfattning. SLU fortsätter sitt samarbete med danska DTU
Aqua, och SMHJ skriver ett avtal med KBV för nyttjande av ett eller två
fartyg i 001-serien.
Detta förslag kan ej ses som långsiktigt bärande, ej heller en modell som
skapar utrymme för samordningsvinster. Att SMHI far alternera mellan tva
av KBVs fartyg är en fördyring och inte minst onödigt slitage på både
personal och utrustning som måste flyttas fram och tillbaka. Att SLU måste
förlita sig på att Dana har fartygstid är osäkert pa lång sikt då även Danmark
kan förvänta sig ett ökat behov av övervakning med anledning av EUs
havsmi ljödi rekti v.
Översikt samtliga förslag:
Fartyg
KBV0OS
Fyrbyggaren
Skagerak
Ocean
Surveyor
KBVOO1
Dana
Mimer
Nytt fartyg
Total
kostnad:
SjöV
KBV
Ej samlat
Årskostnad Årskostnad Årskostnad
kkr
kkr
kkr
14400
14400
5 000
9900
5 000
9900
30000
1000
30 000
60300
7700
7700
5 000
9900
1000
9300
14300
1000
60300
54900
Sammanfattningsvis är de förväntade effekterna av respektive förslag idag
svåra att i detalj redovisa för. Utredningen uppskattar dock en besparing på
minst 5 000 kkr/ar genom att fartygen samlas i ett gemensamt rederi jämfört
med att verksamheterna är fördelade på olika redare. Detta är ej redovisat i
ovanstående tabell.
Att alternativet ej samlat rederi förefaller billigare i tabellen ovan beror på
att den utgår ifrån en inhyrning av Dana istället för investeringar i ett nytt
fartyg eller KBVOO1. Om värdet av ett nytt nationellt forskningsfartyg ställs
mot den risk som är förknippad med inhyrning från extern part i en
marknadssituation där andra externa alternativ saknas, bör det ur ett
samhällsekonomiskt perspektiv åtminstone på längre sikt vara mest
fördelaktigt att investera i ett nytt nationellt forskningsfartyg. Det innebär
att alternativ 1, dvs. SjöV som samlad redare för forsknings- och
undersökningsfartygen, framstår som mest fördelaktigt. Brukarna av
fartygen gynnas av detta då det säkerställer resurser som inte kommer att
nyttjas för annan verksamhet, och det skapar inte minst en rationell
langsiktig samordning av infrastrukturen.
BILAGA 1
Frågor och inkomna svar brukarundersökning
Fragor som sänts
till de myndigheter som enligt uppdraget Sjöfartsverket
ska samråda med:
1.
Vilka behov har ni av fartygsresurser för forsknings- och undersöknings
verksamhet inom er organisation?
2.
Följande frågor omfattar själva provtagningen mer specifikt:
a) Till vilket geografiskt område inriktas er utsjöverksamhet?
b) Vilken stationär fartygsutrustning behöver ni vid provtagning? Finns
eventuella övriga behov rörande fartygets utseende? Hur säkerställer ni
idag att era behov av den utrustningen tillgodoses? (T ex genom
redare, finansiär, osv.)
c) Vilka kravställningar, gällande yttre omständigheter som installation
och placering, finns för er specifika utrustning?
d) Kan ni identifiera några andra specifika krav på fartygen?
e) Vilka tider på året ser ni behov av provtagning och hur ser
omfattningen ut i tid vid dessa perioder?
fl Kan ni identifiera några förändringar i de uppdrag/den verksamhet ni
bedriver på 10 års sikt?
3.
Vad/vem styr er planering för forsknings- och undersökningsverksamhet?
Har ni möjlighet att påverka planeringen och finns det nagon samordning
på nationell nivå för forsknings- och undersökningsverksamheten? Bifoga
gärna aktuell befintlig tidplan.
4. Ange i vilken mån er forsknings- och/eller undersökningsverksamhet styrs
av EU:s lagstiftning eller internationella överenskommelser.
För de av er som har egna fartvgsresurser;
5. Vilka resurser har ni idag i form av fartyg? Svaret bör innehålla en
beskrivning av fartyg inkl. bemanning, behörigheter, certifikat, klass, osv.
En kostnadsspecifikation bör också biläggas svaret för att ge en täckande
bild av befintligt bestand.
6.
Vem svarar för underhall och drift av fartyg7 Hur ser driftskostnaderna ut
för respektive fartyg?
7.
Hur finansieras ovanstaende kostnader idag? Specificera gärna interna och
externa intäkter.
SMHI
Väderoberoende fartyg:
Fartyget skall vara kraftfullt och av sådan storlek (>60 meter) och
skrovutformning att provtagning kan utföras i stort sett under alla
väderförhållanden. Eftersom laboratoriearbete sker kontinuerligt till sjöss är
ett grundläggande krav att arbetet kan utföras i vindstyrkor upp till 25 mls
och i grov sjöhävning utan risk för personalens, mätutrustningens och
fartygets säkerhet. Provtagning skall kunna ske fran plattform placerad
midskepps eller akter därom och på en sadan höjd över havsytan att risken
för överspolning minimeras. Arbete på öppet fördäck är uteslutet.
Mätutrustningen får ej heller störas av propellervatten.
Utgångspunkten är att miljöövervakningsprogrammet upprätthålls med
minst en expedition på ca en vecka per månad under hela året samt en extra
vecka under cyanobakterieblomningarna på sommaren och en längre
tvåveckors expedition (inkluderande Bottniska Viken) i december.
Troligtvis kommer SMHIs behov av insatser att i framtiden att ligga pa
samma niva, eventuellt med en utökning på ett par dygn per resa. SMHIs
behov av fartyg för miljöövervakningsexpeditioner är ca 14 veckor per år,
jämnt fördelade över året.
Vi eftersträvar att kunna samordna miljöövervakningsexpeditioner med
SLUs fiskeriundersokningar då båda verksamheterna gynnas av denna
samverkan.
2a)
Samtliga Sveriges omgivande havsområden.
De svenska basstationerna visas i bifogad karta (bilaga nedan)
2b,c,d)
Fartyget skall vara utrustat med vinsch för hydrografiprovtagning (min 600
vajer) samt vinsch för CTD-sond utrustad med rosettvattenhämtare (min
600m vajer).
Fartyget skall vara utrustat med två däckskranar med wire alternativt en
större a-ram med lyftkapacitet om minst 2 ton samt en däckskran
Tillgang till meteorologiska data av bra kvalitet, så som lufttemperatur,
lufttryck, vindhastighet och vindriktning.
Dynamiskt positioneringssystem krävs för att kunna hålla position vid
provtagning.
Fartyget skall vara utrustat med internetuppkoppling för ~veifo••ring av data.
Lokalt nätverk för kommunikation mellan olika utrymmen krävs.
Möjlighet att installera ADCP, Ferry-Box system samt undulerande CTD.
Utrymmen:
SMHIs verksamhet är beroende av ett fartyg med en operativ uthållighet av
minst 14 dygn. Fartyget skall ha en kapacitet att kunna förlägga och utspisa
minst 6 forskare. Utrymme för externa forskare maste under visa
expeditioner kunna erbjudas. Enmanshytter krävs.
Laboratorieutrymmen, våta/torra skall finnas till en yta av minst 20m2 och
30m2 respektive. Även kontors/dator arbetsplats för 3 personer krävs.
Laboratorieutrymmen skall finnas i direkt anslutning till där provtagning
sker och placerat mitt i fartyget för att minimera rörelser pa grund av
sjögång.
Akterdäcket ska vara rymligt och utformat så att arbete med oceanografiska
bojar och dylikt inklusive utläggning och upptagning kan utföras. Däcksytan
bör vara c:a 10 x 10 meter.
1 dag används KBV 001. Ombord på detta fartyg har SMHI två egna
vinschar, en plattform samt två provtagningscontainrar. 1 övrigt utnyttjas
befintliga utrymmen ombord för laboratoriearbete samt som
kontorsutrymmen och förråd.
Ackreditering och kvalitet:
SMHJs Oceanografiska laboratoriums verksamhet är fullständigt
ackrediterat för att säkerställa att de data som produceras har en hög kvalitet
och kan användas på ett korrekt sätt. Detta medför att enbart SMHIs
personal får utnyttja laboratorium och mätutrustning. Det är också ett krav
att kanslig mätutrustning kan vara permanent installerade och inte behöver
flyttas mellan olika fartyg.
2e)
Mätningar under hela året. 1 expedition per månad å 1-2 veckor.
Ett typiskt schema för SMHIs provtagning bifogas (bilaga nedan).
2fl
Troligtvis kommer SMHIs behov av insatser att i framtiden att ligga pa
samma nivå, eventuellt med en utökning på ett par dygn per resa. SMHIs
behov av fartyg för miljöövervakningsexpeditioner är ca 14 veckor per år,
jämnt fördelade över året.
3,4.
Övervakningen styrs av Sveriges internationella åtaganden inom HELCOM,
OSPAR, EUs direktiv samt nationella miljömål. HaV är ansvarig för
miljöövervakningen.
SMHI har samarbete med SLU och har möjlighet att bedriva viss
verksamhet under fiskeriundersökningar. Dock är samarbetet begränsat till
speciella undersökningar da SMHIs ordinarie verksamhet till sjöss i dag inte
ryms inom SLUs tidsschema (ombord RJV Dana).
Framtida behov rörande bojar och mätsystem är:
Arlig service av tre vågbojar samt 3 havsbojar.
Hantering av 4-6 bottenförlagda mätsystem vid ca 3 tillfällen per år.
Hantering av 4-6 förankrade eller fridrivande profilerande flöten ca 4
ggr/år/styck.
Egna fartygsresurser:
SMHI saknar egna fartygsresurser men har ett par små båtar, för
kustkontrollprogram inomskärs.
SMHI har tills vidare löst fartygsbehovet genom avtal med
Kustbevakningen (KBVOOI serien). Eftersom Kustbevakning utför
patrullering under SMHIs expeditionerna delar Kustbevakningen och SMHI
på driftkostnaderna, vilket är samhällsekonomiskt fördelaktigt.
Bilaga: Karta basstationer
.
. .
.
SMHI hydrografiska stationer
Baatation
HBCOMstatlon
Kartedngsstation
•
•
Kartvflngsområd.
s~ts
04:
0
Ry32
~Y’5
FL4&N • N14
BY3S
Mt&Te
.
•
REFNW
•
w tnc~,aqa~
•
•BYl
8~4’10
.
Bon
BV4
•
.
kilometer
Bilaga: Schema provtagning
fl__fl_
,s.
fl
•1
II
fl. 0
.4
~i
4.
5
fl
fl
fl
5
5
fl
,“0
—
—
ato
4
-4 .__.‘4_ fil’
—fl
4.
4—
-.
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Göteborgs universitet har genom aren deltagit i de utredningar som gjorts
avseende nationella fartygsresurser och statligt rederi. Vi har efter en lång
tids väntan på svar från olika departement på hur dessa fragor skall lösas,
kommit i den situationen att vi antingen måste lägga ner utbildning och
forskning inom det marina området, eller skaffa en ersättare till vart
nuvarande fartyg Skagerak. Göteborgs universitets rektor beslöt för nästan
ett ar sedan att starta en förstudie för ett nytt forskningsfartyg. Vi bilägger
resultatet fran denna studie. Av studien framkommer i stora drag de behov
som Göteborgs universitet har på ett modernt forskningsfartyg (se svar
nedan för detaljer på utrustning).
För närvarande samarbetar vi med en rad organisationer i Sverige och i
Europa både vad gäller forskning och utbildning. Chalmers utnyttjar i dag
Skagerak för navigerings och manöverövningar med elever från avdelningen
för Sjöfart och Marinteknik. Som framgar av vår förstudie kommer det att
finnas förutsättningar för elever från Mann Design att praktiskt kunna
tillämpa sina teoretiska kunskaper i t.ex. mätteknik ombord. Inom Maritime
Operations är det idag bara nautikerna som övar fartygsnavigering dager och
mörker samt fartygsmanövrering på “gamla” Skagerak. 1 nya Skagerak
kommer det att finnas högmodern övervakningsutrustning vilket också ger
möjligheter för elever under utbildning till tekniska chefer till praktiska
övningar ombord, t.ex genom att studera trendkurvor från den tekniska
driften och att bedöma underhållsläget med hjälp av stötpulsmätning. När
det gäller samarbetet med Chalmers är det både praktisk utbildning, som
komplement till övningarna i skolans simulatorer, och forskning, som är
aktuell.
Inom undervisning samarbetar vi även med Europeiska universitet
framförallt fran Storbritannien där University of Newcastle är ett exempel.
Forskningssamarbete bedrivs med övriga Svenska universitet samt ett flertal
universitet i Europa. Skagerak har exempelvis varit engagerad under åren i
ett samarbetsprojekt mellan Kolmarden och Danska Tekniska Universitetet i
Arhus (DTU) En rad forskare kommer liii Lovéncentret via EU projektet
Assemble, där en del projekt utnyttjar vara fartygsresurser.
Vi har under arens lopp samverkat med ett flertal externa användare som
exempelvis PIL, Marine Monitoring, Mann mätteknik (användning av
forskningsutrustning förlagda till far yg) och SGU.
1 sjöfarisverkeis uppdrag ingår att inventera Sveriges far ygsresursser för att
fa ett mer effektivt utnyttjande både vad avser beläggning och ekonomi. För
att få en rättvis och ändamalsenlig fördelning av dessa resurser behövs en
gruppering med mandat att göra prioriteringar där representanter fran de
olika intressenterna ingar. Forskning och utbildning vid Göteborgs
universitet bedrivs aret runt, och vår verksamhet är inte alltid kompatibel
med till exempel miljöövervakningen med sina mycket bestämda datum för
sin verksamhet. Vi anser att för att en sammantagen fördelning av fartyg
skall kunna genomföras behövs det tillföras medel. Vi har förstatt att vissa
av de fartyg som finns i Sverige kostar mer än 60 kkr/dygn att använda.
Dessa kostnader kan aldrig bäras av enskilda forskares forskningsanslag,
eller av anslag till enskilda kurser inom utbildningen. Generellt så
finansieras Skagerak till 90% av naturvetenskapliga fakulteten och 10 % av
brukarna.
Forskningsfinansiering för infrastruktur handhas av Vetenskapsrådet (RH,
rådet för infrastruktur). De stöder nationell infrastruktur dvs infrastruktur
där en oberoende styrelse fattar beslut om access. Vid de universitet där
mann infrastruktur finns, är vi på gång med en ansökan till RFI för att
åstadkomma en sadan struktur. För att komplettera bilden finns det även
liknande infrastrukturinitiativ på Europeisk nivå, där samma modell för
access kommer att tillämpas. Dessa strukturer bör också tänkas in vid en
bedömning av eventuell access på en nationell nivå.
Svar på specjfika frågor
Vi har för närvarande ett fartyg (Skagerak) som fyller GU:s krav som på
utbildnings- och forskningsplattform. Inom 2 år faller fartyget för
åldersstrecket och maste då ersättas med ett nytt fartyg i samma storlek. Att
uppgradera Skagerak är inte ekonomiskt försvarbart. Projektering för ett nytt
fartyg har pågått sedan 1/1 2012.
2a)
Kattegatt, Skagerak, Östersjön och Nordsjön
2b)
A-ram för tralning och tung sedimentprovtagning, CTD, möjlighet till ROV,
rinnande saltvatten 1 lab med hög kvalité, rostfritt/teflon, kyl- och frysrum,
stor akterdäck för att kunna ta till vara sedimentprover tagna med en
“piston corer”, möjlighet att sätta ut landare, kranar för att kunna lyfta tung
utiustning eventuellt även lyfta containrar, dynamisk positionering,
multibeam ekolod (95kHz), side scan sonar, yat- och torrlaboratorier,
vinschar för olika sorters provtagare till ett djup av 1500m. Fartyget skall ej
vara längre än 45m, och ha ett max djupgående på under 4m.
2d)
(Se ocksa bilagan rapport från förstudie för mer information.)
Fartyget skall utgöra en mycket säker plattform för varierande marina
forskningsoperationer och skall arrangeras med fokus pa största flexibilitet i
syfte att möjliggöra de flesta idag förekommande uppdrag av skild karaktär
samt framtida förutsedda uppdrag under åtminstone en 25-ars period framåt
i tiden.
Fartyget bör medge ett operationsfönster som möjliggör uppdrag året runt
och i sjötillstånd motsvarande Bft 6 (frisk bris upp emot 14 mls och med en
signifikant våghöjd om c:a 3.5m) utan att fartyget sätter gräns. Fartyget
skall kunna navigera i ny is av en tjocklek om c:a O.6m och således
dimensioneras och utrustas i enlighet med Finsk-Svensk Iskiass lB.
Fartyget skall ha en mycket god manöverförmåga och vidare kunna
bibehalla sin position i enlighet med positioneringskrav för dynamisk
positionering DP1. Dock ställs inga särskilda redundanskrav på manöver
och navigationsutrustning.
Fartyget skall medge minsta möjliga miljöpåverkan vid uppdrag sa väl till
sjöss som vid kaj. Således skall nu gällande regelverk samt kommande
(inom överskådlig tid) inte enbart uppfyllas utan i möjligaste mån även
överträffas. Fartyget skall kunna operera inom särskilt känsliga marina
områden s k. PSSA (Particularly Sensitive Sea Area), sedan 2005 även
omfattande Östersjön. Fartyget skall vidare kunna operera inom ECA
områden, d.v.s. Emission Control Area, vilket ställer höga krav vad gäller
luftemissioner av kväve- och svaveloxider, s.k. NOx och SOx.
En mycket god arbetsmiljö skall säkerställas och Transportstyrelsens
författningssamling TSFS 2009:119 skall anses gälla vad avser buller.
Förläggningsutrymmen och övrig inredning skall arrangeras i enlighet med
Bostadkungörelsen.Vidare skall ICES (International Council for the
Exploration of the Sea) Cooperative Research Report No. 209 (Underwater
Noise of Research Vessels: Review and Recommendations) anses vara
vägledande.
2e)
Verksamheten pågår året runt (därav krav på isklass). För närvarande kan
Skagerak enbart utnyttjas 150 dagar/ar pa grund av att vi enbart har en
besättning. Fartyget är inte heller ändamalsenligt i sin konstruktion och
utrustning för att motsvara dagens krav pa forskning och utbildning vad
gäller tekniska lösningar och arbetsmiljö. Vi menar att det finns ett uppdämt
behov av ett för forskning specialanpassat fartyg från ett flertal Svenska och
utländska brukarinstitutioner. Dagens forskningsfrågor ställer helt andra
krav på teknologiska lösningar än vad vart existerande fartyg medger.
2f)
Vi ser att behovet kommer att öka till 240 dagar/år inkluderande intern såväl
som extern verksamhet. Här kan vi nämna att vi ser en ökning av
internationella utbildningar förlagda hos oss samt en ökning av
internationella forskningsuppdrag.
3.
Det som styr planeringen av verksamheten är utbildningen
(kursverksamheten) samt forskarna. Sven Loven Centrum för marina
vetenskaper är en nationell och internationell resurs sa våra användare är
Göteborgs universitet, övriga Sverige samt Europa. Till dags datum har vi
begränsningen om 150 dagar, och en del brukare har därför fått avslag på
sina äskanden om tid pa Skagerak.
4.
Vår verksamhet styrs inte av EU direktiv. Däremot kan man utnyttja våra
resurser för att svara upp mot direktiv.
5.
Lovéncentrets flotta består idag av ett fartyg och två båtar.
Skagerak är 38m lång och framförs idag med en besättning om 5 personer
(mer info www.loven.gu.se) och har sin hemmahamn på Lovéncentret
Kristineberg.
Vi har även batar Nereus 15.5 m lång med hemmahamn Lovéncentret
Tjärnö samt Oscar von Sydow, 12m lang med hemmahamn Lovéncentret
Kristineberg.
Skagerak: “special purpose” certifikat, 20 personer inkl besättning i omrade
A, 26 personer inklusive besättning i omrade D.
Nereus: passagerarcertifikat C
Oscar von Sydow “special purpose”
Besättning Skagerak: 2 personer sjöbefäl klass 6, 1 person sjöbefäl klass 3,
3 personer med maskin klass 8, samt en person maskin klass 6.
—
—
Övrig personal: 2 besättningsmän
Sydow
Nereus, 1 2 besättningsmän Oscar von
6.
Löpande drift och underhåll sköts i största möjliga mån av personalen på
Lovéncentret. Kostnaderna för drift och underhåll var 2011 3 833 kkr.
Genomsnittskostnaden utslagen över en längre period, inkluderande
dockning och klassning är givetvis högre.
7.
Anslag från naturvetenskapliga fakulteten och av brukarna
Fördelningen mellan de olika uppdragen är 70% forskning, 20% utbildning
samt 10% externa uppdrag.
Den forskning som Skagerak förnärvarande utför spänner fran oceanografi
(vattenprovtagning, strömmätning), kemi (vattenprovtagning, analyser
ombord, inkubationsstudier), biologi (inventering av grunda och djupa
bottnar, planktonprovtagning) samt geologi (sedimentprovtagning med
propplod, olika huggare, bentiska landare).
På utbildningssidan har vi kurser i kemi, biologi, fiskekologi, oceanografi
geologi (där de provtagningar som beskrivits ovan utförs), samt nautik
(navigeringsövningar). Det kan vara grupper om 20-30 studenter.
De externa uppdragen är diversa, men har huvudsakligen varit inom det
biologiska omradet (inventeringar av bottenlevande djur, samt fisk).
STOCKHOLMS UNIVERSITET
Omfattande mann forskning med behov av fartygsresurser bedrivs vid
Stockholms universitet inom flera discipliner och i flera olika geografiska
omraden. Verksamheten har växt avsevärt under det senaste decenniet.
Verksamheten bedöms också fortsätta att växa inom den närmaste tiden,
bl.a. pga. av Stockholms universitets satsning på att skapa ett nytt Östersjö
center för mann forskning.
Sammanfattningsvis finns det idag behov av:
Fartyg rör forskning och utbildning i det kustnära området omkring
Stockholms marina forskningscenter på Askö
Detta redovisar vi inte närmare här da vi anser att dessa behov skall kunna
täckas med de far yg och batar som är tillgängliga vid Stockholms marina
forskningscentrum. Behoven är dock inte fullständigt täckta idag da
fartygen bl.a. saknar kapacitet för hantering av mellanstor
provtagningsutrustning och saknar modern infrastruktur. Omfattande
upprustning planeras. SUs fartyg redovisas i anslutning till de specifika
fragorna sist i enkäten.
Fartyg för forskning i Östersjöns utsjö-områden
Behovet bestar av att fartygsresurser behöver vara tillgängliga för icke
regelbundna forskningsprojekt som ofta finansierats av stiftelser eller
vetenskapsråd samt för mera regelbunden verksamhet såsom ‘Long Term
Ecological Research’ (LTER) och miljöövervakning.
Icke regelbunden verksamhet:
Svenska fartygsresurser för forskningsprojekt i Östersjöns utsjö-områden,
som bl.a. kräver hantering av diverse tung provtagningsutrustning (>1 ton)
för både vattenpelaren och sediment, specifika krav på lab faciliteter och
provhantering ombord och modern ekolodsutrustning (multibeam,
penetrerande ekolod), är idag inte tillgängliga för Stockholm universitets
forskare utan internationella samarbeten med utländska fartyg (ex. tyska RV
Maria 5. Merian och RV Meteor). Fyrbyggaren eller KBVOO5 fungerar med
nuvarande utrustning inte för den verksamhet som kräver möjlighet att
bogsera och hantera utrustning från aktern, hantera längre provtagare (+10
m), kräver moonpool eller som behöver modern ekolodsutrustning och
dynamisk positioneringssystem. Vi bedömer att den verkssamhet ligger på
ett genomsnitt omkring 3 veckor per år, detta kan dock vara en
underskattning då tillgången pa fartyg i princip har styrt verksamhetens
omfattning.
Regelbunden och icke regelbunden verksamhet som kan utföras från fartyg
liknande Fyrbyggaren/KBVOO5:
Bedrivs primärt i utsjön, men visst behov av fartyg finns även för kustnära
verksamhet. För regelbunden verksamhet kan behovet i korthet
sammanfattas som 18 dagar/dygn fördelat mellan mars och oktober för
provtagning vid BY3 1 (18 ggr) och vid BY29 (8 ggr), 14 dagar för
bottenfaunaprovtagning längs västra egentliga Östersjön, 3 dygn för
bottendjur i januari, samt 15 dygn för olika ej regelbundna
forskningsprogram. Programmet för 2012 biläggs i Bilaga 1. Flera
forskargrupper nekades fartygstid motsvarande ca 15 dygn pga. brist pa
medel för hyra av fartyg.
Isbrytare rör forskning i de istäckta polaromradena:
Stockholms universitet har forskargrupper inom bland annat
atmosfärsvetenskap, biogeokemi, ekologi, klimatvetenskap, mann biologi,
geologi, geofysik, geokemi, miljövetenskap, meteorologi och oceanografi,
som är beroende av tillgängligheten till statsisbrytaren Oden. Denna
verksamhet är omfattande. Någon av Stockholms universitets
forskargruppar har i princip varit delaktiga i alla Oden-expeditioner som
genomförts, och lett en stor del av dem. Främst har forskningen varit
fokuserad på hög-Arktis inklusive dess kontinentala shelfområden, men då
Oden var tillgänglig för forskning i Antarktis börjande nya projekt och
forskarkonstellationer genast växa fram. För att behålla Sveriges ställning
som internationellt framstående polarforskarnation och vidare utveckla den
del av polarforskningen som utförs i de packistäckta delarna av
polarområdena med en isbrytare som plattform krävs betydligt större
tillgång till Oden än vad som finns idag.
Vår forskningsverksamhet i de marina polarområdena som har vuxit fram
genom åren kräver en isbrytare med kapacitet att navigera i centrala Arktis
och de istäckta delarna kring västra Antarktis med gott om plats för lab
containers (ett 10-tal), “yat-” och “torr-” lab ombord inklusive renluftsrum,
plats för 50-talet forskare med logistik för arbete i vattenpelaren, genom isen
och på isen och genom atmosfären. Odens infrastruktur har vuxit fram
genom denna forskning. En del av forskningen är extremt känslig för
kontamination av prover i så väl hav som luft.
Flera av Stockholms universitets forskargrupper är tillräckligt stora för att
genomföra fokuserade expeditioner inom sitt forskningsområde i
internationella samarbeten. Som ett exempel kan nämnas att enbart den
meterorlogiska forskningen har genomfört expeditioner med en
återkomstperiod på c:a 5 år. Denna verksamhete bedrivs ofta i form av så
kallad “isdrift”, d.v.s. med Oden ankrad vid och drivande med ett isflak
under flera veckor. På grund av kontamineringsrisker främst för
luftprovtagning måste fartyget kunna “omförtöjs” vändas vid
förändringar av vinden; luftprovtagning är endast möjlig med vind från
fören. Detta är icke förenligt med t.ex. den maringeologiska och
oceanografiska forskningen som istället utför mätlinjer eller transekter med
provtagningar. Dessa exempel understryker hur behovet av en regelbunden
tillgang till Oden är mycket stort.
—
Övrig “oceanverksamhet”
-
1 tidigare fartygsutredning identifierades att Sverige helt saknar
forskningsfartyg för expeditionsverksamhet till närliggande
djuphavsområden, t.ex. Nordatlanten och även de yttre delarna av Nordsjön.
Detta har inte ändrats och behoven kvarstår.
2a)
Den icke regelbundna verksamhetet som funnits i samarbete med utländska
fartyg har varit utspridd över hela Östersjön, dock möjligen med tonvikt pa
de västra delarna. Generellt kan sägas att 513 forskare arbetar från
Kalixestuariet i norr till Kosterfjorden i andra ändan.
Den regelbundna verksamheten gäller främst västra delen av egentliga
Östersjön fran Bornholm till norra Alands Hav, men i framtiden kan viss
verksamhet i Bottniska Viken och möjligen även i Västerhavet, inte
uteslutas i den mån det inte går att samordna med fartyg som är verksamma
i det området.
2b)
Utsjö-fartyg
För tung provtagning från akterdäcket behövs A-ram eller liknande
anordning med vinsch för att hantera >1 ton tunga provtagare. En kraftig
han är en nödvändighet för viss tung provtagning samt för lyft av tung
utrusning på och av fartyget. Detta innebär att både A-ram och kraftig kran
bör finnas fast installerade. Ett optimalt utsjö-fartyg bör helst ha utskiutbar
kranarmltravers och utfällbar provtagningsplattform, som sticker ut ca 2 m
från fartygssidan, från öppningsbart rum midskepps (som i KBV 005). Som
reserv om fartyg utan sådan lösning måste användas, behövs tillgång till en
vinsch med rörlig kran i specialutrustad container (som t.ex. i SUs
provtagningscontainer). Kranarna skall kunna använda 4 mm vajer för
hydrografi och lättare provtagningsutrustning, alternativt 6-8 mm vajer med
inbyggd elektrisk ledare. En containerlösning är acceptabel även för reguljär
användning om den kombineras med väderskyddad anslutning till fartygets
överbyggnad samt mellan containrar. Ett utsjöfartyg bör kunna hantera ett
+10 m långt kolvlod. Detta görs bäst med fast installation av
hanteringsannordning längs fartygets sida.
1 fartygets fasta utrustning bör inga CTD vinsch med wire som har ledare i,
vinsch med syntetisk lina och övriga detaljer för “helt ren” provtagning för
t.ex. spårämnesanalys. Havssvattenintag genom bade rostfritt stål och
plaströr bör finnas för skilda målsubstanser. Möjlighet att bogsera diverse
mätinstrument fran far yget akterdäck bör finnas, t.ex. diverse olika typer av
sonarer mm. En A-ram kan med fördel användas för detta. 1 den fasta
fartygsutrustningen bör inga multibeam sonar och penetrerande sediment
ekolod. Ett apparatrum är nödvändigt för diverse portabel mätutrustning
från olika forskargrupper. Dynamisk positionering är en viktig komponent
för precisionsprovtagning pa utsatta mal. Moonpool är en fördel för
installation av in-siw pumpar eller ADCPs. 1 standarutrustningen bo~•r ocksa
inga termosalinograf, mätutrustning för standard väder/atmosfäriska data
(vind, ljus, temp etc.). 1 labbutrymmen bo•~r finnas dest-vatten anläggning,
kxi och frysutrymme samt i labben skall det ocksa finnas avloppsystem som
klarar stora mängder vatten när olika typer av filtreringar genomförs. Vidare
bör det finnas labb åtskilda för olika ändamål. Vissa arbeten, t.ex. med C 14,
ställer höga krav på renhet. Väl tilltagna förråd för hantering av utrusning
samt ventilerat formalinförråd är nödvändiga. Om sådana inte finns
permanent inrymda på fartyget kan flera av behoven lösas med containrar.
När det gäller fartygets utseende är det av yttersta vikt att det finns bra
visuell och röstkontakt mellan provtagare och navigatör och att navigatören
kan ha full uppsikt över all provtagning från fartyget. Odens operatörsplats
för multibeam och sedimentekolod är placerad i anslutning till bryggan.
Detta har visat sig vara en föregångsmodell med mycket stora fördelar. All
lös forskningsutrustning bekostas av forskargrupperna. Fast installerad
utrustning även av forskningskaraktär, som är allmänt tillgänglig ombord
bör bekostas av redaren.
Isbrytare för rorskning i de istäckta polarområdena
Samma specifikationer som för utsjö-fartyg finns för Oden. Mycket finns
redan på plats, men det kan ske en vidare optimering och utveckling.
Ansvarsfrågan mellan Sjöfartsverket och Polarforskningssekretariatet är här
av största vikt, vem ansvarar för och underhåller vad av den fasta
utrustningen? Infrastrukturen för hantering av tung provtagningsutrustning
kräver en särskild översyn.
1 tillägg bör nämnas att fasta uttag för luftprovtagningsmaster bör finnas
samt att det är nödvändigt att tillhandahålla permanenta renluftrum och våt
och torr labb.
2c)
Det mesta bör framgå av svaren ovan, men för utsjö fartyget gäller att det
måste finnas provtagningsmöjligheter midskepps långt fran
propellerlbogpropeller samt anslutning av container till överbyggnad pa
fartyget. För provtagning i vattenmassan är det viktigt att det övre
vattenlagrets tabilitet störs sa lite som möjligt av fartygets propellerverkan
när fartyget bibehaller sin position.
En väderstation bör finnas fast installerad och navigationsdata samt
väderdata skall kunna visas i provtagningsutrymme och/eller container samt
apparatrum.
2d)
Utsjö-fartyg
Utöver det som specificerats ovan: Förläggningspiatser för minst 12
forskare. Liten snabbgående bat ca 7 m, utrustad för lättare provtagning med
elvinsch. För utbildning är det önskvärt att fartyget kan ta ca 25 passagerare
på dagsturer. Fartygen bör ha viss isbrytarkapacitet för arbete över större
delen av året.
2e)
Aret runt, minst på vintern, se bifogat provtagningsschema för den
regelbundna verksamheten 2012. Isbrytarverksamheten är för Arktis i
huvudsaken förlagd under sommaren, möjligen vår och höst. Den
Antarktiska verksamheten är den diametralt motsatta, d.v.s. under var vinter.
21)
Mann forskning förväntas öka genom att mann forskningen är ett prioriterat
område vid SU, likaså undervisning. Regeringens särskilda satsning pa
mann forskning har redan ökat efterfrågan på fartygstid och behovet kan
forvantas oka ytterligare de närmaste åren. Förlängs satsningen efter 2016
kan efterfragan öka ytterligare.
3.
Östersji$verksamhet
Planeringen av fartygsutnyttjandet styrs av vilka anslag som beviljats, att
mann forskning är ett prioriterat forskningsområde vid Stockholms
universitet, uppdrag åt nationell och regional miljöövervakning m.m. Inom
SU fördelas tillgänglig fartygstid tili de fartyg vi råder över av SMF. Det
finns ingen stark samordning da det gäller dessa fartyg pa nationell nivå,
men ett visst samarbete mellan landets marina centra. Ledig fartygstid har
kunnat användas av externa forskare för undersökningar i respektive
ansvarsområde till en förutbestämd låg kostnad eller kunnat köpas in till lag
kostnad för undersökningar utanför ansvarsomnådet.
Finansiering och tillgang till isbrytartid
Långsiktig planering av isbrytarexpeditioner är idag i princip “omöjligt” på
grund av det radande finansieringsläget för driften av Oden. För att detta
skall ske måste Odens finansiering för forskning säkerställas.
Forskningsfinansieringssystemet är inte anpassat för att forskargrupper
söker medel till isbrytardrift.
Samordning av logistik och fartyg sker i Polarforskningssekretariatets
försorg. Forskningspianering koordineras av forskargrupper pa SU men är
extremt internationell.
4.
Den nationella miljöövervakningen är ett internationellt åtagande och vissa
provtagningsstationer i kustvattenförekomster ingar i EUs vattendirektiv och
ska rapporteras till EU-kommissionen.
5.
Askölaboratoriet förfogar över två större fartyg/båtar
RJV Limanda SCFT: Modell Nordsjö 38, 12 x 4 meter, plastbåt, bit saknas
(under 20 bit) Maximalt 12 passagerare. Importerad -90/-91 från
England. Dubbla maskiner ger en mycket lättmanövrerad och användbar
provtagningsbat både i inre fart och i närfart och används framför allt i
Sörmland, Östergötland och Stockholms inre och yttre skärgårdar. Hytt med
plats för ca 8 personer. Laboratoriebänk ute men under tak. Stort arbetsdäck
med Hiab-kran samt vinsch för provtagning. Används frekvent under stor
del av året dock ej vid is.
Minimibemanningsbeslut saknas men vi kör enligt transportstyrelsens regler. Inre
fart, Fartygsbefäl klass VIII samt en däcksman, bada innehar maskinistexamen.
Närfart, Fartygsbefäl klass VII samt en däcksman, båda innehar maskinistexamen.
Ingen klassning, inga certifikat, under 20 brt.
RJV Aurelia SGEU: Stålfartyg, 16.49 x 4.74 meter, 32 brt. Aurelia byggdes 1973
och är ett ganska omodernt fartyg. Hon har en maskin och en propeller, inga övriga
hjälpmedel för att kunna hålla position. Hon är dock navigationsmässigt ganska väl
utrustad. Aurelia har redan vid lätta vindar en rullande gang. Aurelia är
Askölaboratoriets “åretrunt” fartyg och sköter transporten av större grupper
forskare och studenter från fastlandet ~ll Askölaboratoriet. Aurelia används även
för provtagningar i inre fart samt i närfart dock oftast i Sörmland, Östergötland och
Stockholm. Aurelia är ocksa det fartyg som används vid längre provtagningar da
övernattning krävs. Sovplats för upp till sex personer finns, byssa, dusch och
toalett. Aurelia har ett labb inne pa ca lO m2. På akterdäck finns kran med vinsch
för provtagningar.
Tillstand 35 passagerare i E område. Isgaende upp till 30cm is dock ej
isklassad. Innehar “Dokument om godkänd säkerhetsorganisation”,
Passagerarfartygscertifikat samt “Nationellt fribordscertifikat”. Som
Passagerarfartyg star hon under Transportstyrelsens besiktningar och tillsyn.
Som statsfartyg med max 12 passagerare utför vi själva tillsynen men stävar
efter att följa Transportstyrelsens regelverk. Som passagerarfartyg i E
omrade finns minimibemanningsbeslut. Fartygsbefäl klass VIII samt
däcksman varav en innehar maskinistexamen. 1 närfart bemanna’, Aurelia
med fartygsbefäl klass VI samt däcksman och bada innehar
maskinistexamen.
6.
Underhåll och drift sköts av fast anställd personal vid Askölaboratorieti
SMF. Vid större reparationer anlitas varv eller mekaniker etc.
7.
Fartygens drift och underhåll finansieras i huvudsak med fakultetsmedel och
till en mindre del genom avgifter fran brukarna.
Bilaga: Schema utsjöfartyg 2012
L)t4/Jf.n~
2
2
Utg2v.
Iata
5
29
T
0
6
7
29
8
29
lo
il
IS
Ur
‘IL
16$
I6 Ii
IT 1
IS 0
19 1
90 F
22 L
22 8
23 29
24 1
19 0
21
27 F
fl 1.
29
1
opril-i
Alan
0
T
1
IS
09
1.
9
6
“02
*
9
lo
16
IS
F
L
5
29
LO
IST
1•
.0670
Sr
9
lo L
25
14
fl
14
27
fl
5,
L
8
29
2
5
IF
1
29
lot
1120
1
.25
5
9
16
Ii
IL
14
Is
IS
IT
120t
~
‘It
~~~
lOT
v0921 0
lIt
~
24 L
29
2629’
27
‘09240
15
30
SI 0.
4
5
6
III
861
24
vi
29
r
0
25
4
r
0
1~
It
5
29
1~
o
IT
fl
9
26
fl~ 5
fl 29
29?
flo
1
fl
v12~~~
13
T
to
29
vIO
IIS
12 29
IST
907140
9‘
fiL
168
fl 29
II
0
It
fl
il
IS
13
14
IS
20
9’
Is
is
30
II
fl
‘2123
24
fl
26
27
16
2
2229
8
29
T
95
‘4
1
0
T
ros
925
2
29
7
26
1
2-
S~fl*bLr
5
$
88/29
7
8
40
y27
4
5
6
7
4
1
F
L
i
7
7
8
8
0
9
7
9
9
7
4
~
5
0
fl
4
Il
fl
ii
tt
L
II
t
Il
53
~
7
lo
3
4
28
‘3
1
1
57
7
54
0
“st
fl
5.
4
~
3
7
580
ID
10
4
7
7
341
1384
247
120
2
7
7
83010
167
34$
17
27
39
fl
21?
3
5
fl
1
84
8
9
3
IS
5.
Il
fl
Ii
s
5
Il
fl
2
0
445
7
6
4457
7
$
4
0
4664
IM
56
17
0
IS
Is
1
7
7
6.
IS
7
IS
5
88
,s
7
842
II
7
~*
*
IS
5.
10
3
II
0
44726
L
353
248
22*
13
T
140
22
23
44314
7
6.
fl
fl
24
10
3
3
10
3
26
26
84
17
7
27
7
7
444
3513
0
3
SI
il
414
L
4
5
6
fl
34
2
150
34
44
135.
2
~
7
ID
2
*40
22
30
35
0
444
0
10
250
5.
2
2
fl
7
60
27
9482
19
1
19
30
7
fl
34
fl
UMEÅ UNIVERSITET
1.
Behovet är nu c:a 50 dygn totalt, varav 35 dygn miljöövervakning (delvis
kombinerat med forskning) och 15 dygn för särskilda
forskningsexpeditioner. Vi ser att den nivan är rimlig för överskådlig tid.
2a)
Bottniska viken
2b)
Vi har idag avtal med kustbevakningen om fartygsdygn och har egen inköpt
utrustning. Se bilaga 1 för ytterligare specifikation av fartygsprestanda och
utrustning.
2c)
Se bilaga 1, p. 8. Specifikationer kan ske vid samrådsmöte. Vi hänvisar
också till det besök på KBVOO5 som Sjöfartverket gjorde i februari 2012.
2d)
Se bilaga 1, punkt 8
2e)
Provtagningsplan för 2012 redovisas i bilaga 2. Den bedöms i stort gälla för
2013. Provtagning sker året runt med högre intensitet mellan maj-
september. Planläggningen av expeditioner för forskning kan variera, men
läggs vanligen till perioden maj-augusti under någon veckas tid.
2fl
Nej, den bedöms förekomma i denna omfattning med viss variation mellan
ar.
3.
Samordningen av fartygsverksamhet vid lJmea universitet utförs av Umea
Marina Forskningscentrum. En summa av grundtilldelningen fran
fakultetsmedel avsätts årligen för fartygskostnaderna, medan resten bekostas
av externa medel från respektive projekt. Externa
miljöövervakningsuppdrag från Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelser,
Statens strålskyddsinstitut, Sveriges Lantbruksuniversitet ntfl. myndigheter
styr omfattningen pa miljöövervakningsuppdragen. Tilldelningen av
forskningsanslag till enskilda forskare styr fartygstid för forskningen och är
mer svår att förutsäga.
4.
Miljöövervakningsverksamheten styrs av överenskommelser inom
Helsingforskommissionen, samt direktiv far EU (Vatten- respektive
Havsmiljödirektivet bl. a.). Forskningen styrs inte direkt av EU lagstiftning,
men kan drivas av deltagande i EUs forskningsprojekt.
5.
Forskningsfartvpet RA’ Lotty
Bruttodräktighet 23. SE-beteckning: SE-C(A1). Signal: SMCW. 16 m lång,
4 m bred och 0,4 m djupgående. 2 personers besättning och 4 kojplatser.
Max. 12 passagerare. Vattenjet med fart över 20 knop.
Manuell provtagningsutrustning (vattenhämtare, CTD-sond,
bottenprovtagare m m)
Ekolod
OPS och DGPS
Kran med vajerspel, 300 m vajer
Elverk 220/380 V, lO kWA
Bemanning och behörigheter (2 besättningsmän ombord):
Sjöbefäl klass 6 behörighet, maskinbefäl klass 6 examen, ROC- intyg
Sjöbefäl klass 8 behörighet, maskinbefäl klass 6 examen klass 8 behörighet,
ROC-intyg
Maskinbefäl klass 6 examen, ROC- intyg
Maskinbefäl klass 6 examen, sjöbefäl klass 8 examen, ROC- intyg
Forskningsbaten Grasuggan
9,75 m lång och 1,2 m djupgaende. 2 kojplatser och toalett.
Manuell provtagningsutrustning (vattenhämtare, CTD-sond,
bottenprovtagare, m m)
3 ekolod
GPS- och DGPS-plotter
Kran med vajerspel, 150 m vajer
Sjöbefäl klass 8 examen och maskinbefäl klass 6 examen.
Övriga hav är ej fastställda. Fartygsinspektören ska göra en
säkerhetsbesiktning när han kommer för att besikta Lotty nästa gång under
varen 2013.
Fullständiga uppgifter finns hos transportstyrelsen.
Driftkostnader anges under punkt 6.
6.
Fartyg
Drift och underhåll
Driftkostnader (kkr)
KBVOO5
Kustbevakningen
Kontakta Kustbevakningen
Per Berggren, 08-789 79 00
[email protected]
Lotty
UMF
890
Gråsuggan
UMP
368
Fartyg
Interna kostnader (kkr)
Externa kostnader (kkr)
KBVOO5
1278
1010
Lotty
750
140
Gråsuggan
343
25
Bilaga: Kravspecifikation
Bakgrund
Umeå Marina Forskningscentrum (UMF) vid Umea universitet har
undersökningsverksamhet som förutsätter tillgång till ett undersökningsfartyg i
Bottniska viken (mil jöanalys och forskning). Kustbevakning har kontrakterats som redare
för undersökningsfartyg sedan 1990. Kusthevakningtn har nu beslut att från och med
2(112-12-31 upphöra med denna verksamhet.
1 samband specificerar Umeå universitet följande krav pa fartygstid
undersökningsverksamhet inom miljöövervakning och forskning.
rör sin
Uppdragsverksamhetens innebörd
1. Antagen redare skall till UMF tillhandahålla väl lämpat fartyg
för att utföra miljöövervakning, forskning och undervisning pa upp till
50 dygn per ar.
2. Om en expedition inte hunnit avslutas inom planerade sjödygn kan
parterna överenskomma om en förlängning av expeditionen eller
ersättningstid enligt kostnader specificerade i punkt 8 nedan.
Planering av uppdragsverksamheten och uppdragsverksamhetens omfattning
3. UMF skall varje år och senast 1 november lämna uppgift om sitt behov till
antagen redare av antal sjödygn under det kommande året (verksamhetsåret) och tidsplan
for sjödygnens förläggning. Antagen redare skall senast den 1 december lämna besked till
UMF om möjligheten att genomfora expeditionerna enligt UMF:s önskemål.
4. Om UMF under verksamhetsaret bedömer att behovet av sjödygn
förändras i förhållande till den enligt punkt 3 meddelade planen skall
UMF underrätta antagen redare senast
Den 15 november rör första kvartalet kommande år
Den 1 februari for andra kvartalet,
Den 1 maj for tredje kvartalet och
Den 1 augusti för fjärde kvartalet.
5. Uppgift om ansvarig expeditionsledare, antal medföljande personal från UMF sami
flirdplan lämnas till antagen redare senast tva ‘.cckor röre varje expedition. Ändring i
färdplan kan därefter göras i samrad med an agen redare. Avvikelser fran detta go~~rs i
samrad med fartygets hefälha’.are inför varje expedition.
6. Om aniagcn redare bedömer att förändringarna i den planerade verksamheten, anmälda
av UMF enligt punkt 4, inte kan gc.nomföras skall antagen redare snarast underrätta UMF
om detta.
7. Fartygets varvsvistelse skall planeras efter samrad med UMF, och i möjlig man
anpassas efter UMF:s verksamhet.
8. Kvalitets krav pa lartygel och dtss drift
Skall
krav
Fartyget skall möta prestandakrav och ha undersökningsutrustning
av minst motsvarade kvalitet som anges nedan.
Post
Mängd
Djupgående
4m±1
Marschfart
Minst 10 knop
Aktionsområde
Minst 2000 nm
Uthållighet till sjöss
Minst 7 dagar
Område där fartyget kan operera
Östersjön
Isklass
Minst lA, 32 cm/i knop.
Antal undersökningspersonal
8 st. (max. nyttjande), vanligtvis 2 st.
Nyttjandegrad
Minst 40 dygn per år, ev. samnyttjande med
annan utförare möjlig.
Expeditionslängd
4 dygn/vecka (upp till 7 i enstaka tall)
Säsonger
Jan.-Dec.
Kemi-, Isotop-, biologlab.
Minst 25 m’
Provtagningsdjup Max.
400 m
Provtagningsdjup Min.
2 m (ex. däcksbåt för minst 4 personer, 20
knop fart)
Containerkapacitet
1) Däck-fästen för 2 st. 20 fot containrar
2)Plats för UMFs semi-permanenta
provtagningscontainer (För fartyg där
motsvarande utrustning saknas).
Däckkran med meterhjul
1 st., 400 m vajer, 6 m kranarm
Hytter för undersöknings- personal
4 x 2 bäddar
(max.)
Bör
krav
Ange om fartyget har prestanda och undersökningsutrustning av minst motsvarande
kvalitet som anges nedan.
Post
Mängd
Fartygstyp
Huvudbyggnad akterut med arbetsdäck
midskepps och förrådsbyggnad förut (jmf.
KBVOO5 figur 1)
längd
46 m
Bredd
11 m
Motorer (miljökrav)
Låg bränsleförbrukning och med
miljöklassade drivmedel
Avgasrening (miljökrav)
Godkänd avgasrening med bästa kända teknik
Krängning
Krängningsstabiliserande egenskaper eller
utrustning hos fartyget är en fördel
Provtagningsrum och vinsch för
ist., vinsch m. 400 m vajer, bom
Rosetthämtare med CTD
Våtlaboratorium, provtagning
Kvalitetskrav
Minst 10 m2
Beredskap för intern utbildning av besättning
för undersökningsverksamhet
Figur 1. Exempel på ändai~lsenIig fartygstyp för undersökningsfartyg.
9. Priser
Priser skall anges i utvärderingsmodell rör trafikaret 2013.
För trafikåret 2014 och därpå följande trafikår sker årligen en reglering av priserna med
85% indexhöjningen av SCB:s ÅK! (SNI 2007 = H ak: Transport och magasinering)
totalindex fastställt värde med december månad 2011 som basmånad.
Oljepriset
Oljepriset for år 2013 skall vara baserad pa 5,500: krim3
Om oljepriset avviker med mer än 200: -Im3 uppåt eller neråt skall 15 procent av
Sjödygns- och timpriset priserna regleras i motsvarande grad.
-
lO. Antagen redare fakturerar UMF varje manad i efterhand för
genomrörda expeditioner. Betalning skall ske inom 30 dagar efter
erhallen faktura.
Il. Vid embarkering/deharkering räknas all ud som anlitad tid med fartyget
12. Vid underhall av UMF:s utrustning vid kaj debiteras ej kosinad.
Antagen redare disposition av fartyget
13. Antagen redare äger rätt att inställa eller avbryta UMF:s expedttioner i h~indelse av
besvärlig issituation.
andra svara väderleksförhallanden,
—
—
Antagen redare har rätt att dehitera UMF tinipris Rir tid till sjöss vid a~hrutet dygn. Om
fartyget ej lämnar hemmahamn betalas ingen kostnad för sjödygn.
14. Antagen redare äger ocksa rätt att inställa eller avbryta UMF:s expeditioner i händelse
av
fartygs- och/eller materielhaveri,
avtalskonllikt som paverkar 9ötjänsten samt
räddningstpiinst.
Om en expedition avbryts på grund av nagon av dessa orsaker svarar antagen redare för
de extra kostnader som uppstår för återresa för UMF:s personal. För sjödygn som avbryts
utgår ej avgift. Om expedition avhruiits planeras kompenserande dygn in i sa nära
anslutning till avhruten expedition som möjligt.
15. UMF:s verksamhet är ackrediterad av SWEDAC. Utrymmen upplatna för UMF:s
verksamhet saint utrustning tillhörande UMF får därför inte användas utan UMF:s
tillstånd. Antagen redare äger rätt att heträda utrymmena i samband med passage eller
tillsyn.
Vetenskaplig instrumentering och provtagningsutrustning får inte användas av antagen
redare eller tredje part utan UMFs medgivande.
—
—
—
Utrustning ombord
16. Anpassning av fartyget för UMF:s verksamhet skall planeras och genomföras i
samrad mellan antagen redare och UMF. Kostnader för anpassning betalas av UMP.
17. Åigärdsplan för fartygets återställande i den händelse UMF:s verksamhet upphör
skall upprättas i samråd mellan parterna. UMF svarar för kostnader vid återställandet.
Avvecklad och av UMF betalad utrustning tillfaller UMF.
18. UMF svarar för underhall av utrustning som ingar i UMF:s laboratorier ombord
Antagen redare svarar för annan i fartyget fast monterad utrustning. Till den utrustning
antagen redare ska underhålla räknas UPS-systemet (Uninterruptahle Power System)
för leverans av avhrottsfrt ström ttll UMF:s laboratorier. däckskran och rosettkrans.
UMF är ansvarig för materialkostnader vid reparationer av denna utrustning.
19. Fartygets besättning skall medverka vid placering och sjösurrning av all
utrustning. Vid behov skall antagen redare genom fartygets besättning kostnadsfritt
biträda UMF med teknikstöd i form av felsökning och enklare reparattoner under
förutsättning att det inte är till hinder eller men för antagen redares verksamhet. Vidare
kan antagen redare på uppdrag av UMF beställa underhåll eller reparation. 1 sadant fall
sker fakturering direkt till UMF.
20. En besättningsmedlem skall assistera som säkerhetsvakt och vinschkörare vid
provtagning i havet. Besättningen assisterar vid riskfyllda moment som iläggning och
upptag av sedimentationsfälla. Vid transport med däcksbåt ansvarar antagen redares
personal för sjösättning, navigering och upptagning. 1 övrigt svarar UMF för
handhavande och skötsel av egen utrustning.
Ansvar
21 Antagen redare har genom fartygets hefalhavare ett övergripande ansvar för all
säkerhet ombord. UMF har genom expeditionsledaren ansvar för skador på egen
personal och materiel till följd av UMF;s ~erksamhet.
22. Antagen redare ansvarar inte för skada pa eller torlorad UMP tillhörig utrustning
om inte uppsat eller vallande föreligger.
Andrahandsuthyrning
23. UMF skall ha rätt att hyra ut fartyget. genom vidareuthyrning till andra förhyrare,
Vid sadan vidareuthyrning fakturerar UMF kunderna enligt UMF:s egna riktlinjer och
betalar antagen redare tim- och sjödygnspriser enligt paragraf 8
UMF har rätt att även vid e’tern uthyrning a~ fartyget tillgodoräkna sig dess
sasoni egna sjödygn vid beräkningen av ev. mängdrabait.
löd)gn
Ovrigt
24. Fyra hytter ombord med möjlighet till dubhelförläggning ställs till IJMF:s
förfogande.
Antagen redare svarar för sänglinne och handdukar. Den som disponerar hytt svarar själv
för städning och rengöring. Tre hytter märks “UMF” och en hyit märks “UMF/Redare.
Sistnämnda hy tt skall kunna samutn as under expedition
25. Kost ombord tillhandahalles UMF:s personal enligt overenskommelse med matlaget
ombord.
26. Da UMF nyttjar undersökningslartyget levererar antagen redare sötvatten. luft,
elström (220-380 volt) genom landförbindelse eller fartygets generatorer i kombination
med lPS, samt havsvatten för spolning. UMF:, utrymmen skall hallas frostfria även
under tid då fartyget inte används för uppdragsverksamhet.
27. Om antagen redare begär det skall IJMF:s personal iakttaga tystnadsplikt för uppgift
eller förhallande som rör antagen redare verksamhet. A ntagen redare beslutar i sa fall
vilken information som inte far föras ~idare.
Avtalets giltighet
28. Avtalet gäller från och med den 1januari 2Onn till och med den 31 december 2Onn.
med option på ytterligare 12 mån. Om UMF:s kontrakt med Kustbevakningen förlängs
utöver nuvarande slutdatum 2012.12.31 har UMF rätt att förskjuta startdatum för kontrakt
med antagen redare motsvarande tid. Kontrakt med antagen redare löper då i 12 manader
från förskjutet startdatum.
Sker ej uppsägning av avtalet av endera parten senast sex månader före avtalstidens
utgang förlängs det automatiskt med ett år i taget
Förvärvsoption
29. Om endera parten i framtiden skulle häva/säga upp avtalet äger
UMF eller annan statlig myndighet/verksamhet rätt att köpa undersökningsfartyget till
samma pris som antagen redares inköpspris
Om antagen redare under sin tid som ägare av undersökningsfartyget utfört
nyinvesteringar på fartyget äger antagen redare rätt att lägga dessa investeringar,
reducerade med sedvanliga avskrivningar, till inköpspriset ovan.
Bilaga: Provtagningsschema för 2012
~i1 JU1Iki
II
k lE
HL [fl
‘~ inri
Jul
* 1111
*ifli
1 j~
0
3
~lpnI~J
Lilfi
II Im
m
ii LiL lifi
4 Lilfi
1~ III’
II
1
fl.
x
fl.
0
3
0
2
II,
2
N
0
1~
N
1r
t
il:’
[IHU
1
fil
fil
ni:
fl::
ni:
ni:
fil
ni:
ni:
ni:
fl.
0
-4
0
2
la
•0
2
0
hl
11
EXPEDITIONSPLAN 2012
Itlon
Vecka
Datum
Fe
22
39
fl
40
23
49
14
43
fl! O_2
102flj2
aV..,
flVt~
x
RAL
5*2
0*1
3<
3<
3<
3<
AS
All
53
x
57
c3
c14
&
X
3<
3<
x
3<
X
wnt.
—
zoc
53
Gav
~0t
DOC
DOC
200
20°
0-stationer
DOC
200
SH
20°
SH•
-
Doc
00
&ri
ditlonsledar.
UMF-
oas
•o-.s
Ja..
Go,
205
Ja..
0.00’e
0.-o
—
Fonicsr. n,M.
SH=SSt.d
t
on 0013=Oorgs ska
Saktedehatt oc coaptankton sena mellan Itogsta (.
,saIter R.ReServ
ta
Stat Onsntanmel bats9nen. otd
)
ngen altanaat mellan It
SGU
Sveriges geologiska undersökning (SGU) bedriver, pa statsuppdrag, en
systematisk marin-geologisk kartläggning av det svenska
kontinentalsockelområdet och landets största insjöar. Syftet med
undersökningen är att skapa underlag för planering och beslut avseende
nyttjande och skydd av svenska havsområden och stora insjöar.
Kartläggningen bedrivs för närvarande enligt en plan med inriktning mot
kustvattenområden. Planen bygger i stor utsträckning på behoven inom
havsmiljöarbetet, och prioriterar därför de områden där motstaende intressen
bedöms vara såväl vanliga som starka. De underlag som nu produceras
stöder därmed i första hand kommunal kustvattenplanering
Karteringen avser i första hand bottensedimenten men inbegriper även övre
delen av berggrunden Såväl olika sediments, respektive
bergartsformationers, utbredning i havsbottenytan som havsbottens verikala
uppbyggnad, från övre delen av berggrunden upp till bottenyun, undersöks
och dokumenteras. Ocksa bottenytan i sig, dess ytformer och strukturering
samt i nagon mån även objekt pa bottenytan behandlas. Inom omraden med
pågående avsättning av finsediment (depositionsomraden) undersöks
bottensedimenten med avseende pa innehall av metaller, näringsämnen och
organiska miljögifter.
Undersökningsresultaten sammanställs standardmässigt till OJS skikt med
en detaljeringsgrad anpassad för presentation i skala 1:100000. Mer
översiktlig information sammanställs med en detaljeringsgrad anpassad för
presentation i skala 1:500000. Förutom i OJS-format, tillgängliggörs
materialet även som tryckta kartor, som kartprodukter i pdf-format med
beskrivning och via karttjänster. Den insamlade grundinformationen kan
även nyttjas för framställning av anpassade specialprodukter.
Karteringen bedrivs i projektform. Utöver den anslagsfinansierade
karteringsverksamheten bedriver SGU även uppdragsverksamhet, ocksa den
i projektform. Uppdragen avser ofta undersökningar för hög
detaljeringsgrad och presentation i t.ex. skalan 1:10000.
Fältunciersökning
SGUs karteringsverksamhet i öppen sjö och kustvatten som vanligen pågår
från april till november kräver tillgang till ett fartyg anpassat för SGUs
verksamhet. Fartyget ska vara stort nog för att rymma all nödvändig
utrustning, instrumentering, personal och verksamhet men ska också ha ett
djupgående och en manövrerbarhet som medger att det kan användas för
kartering av grunda och trånga skärgårdsområden. Det ska också kunna
anlöpa mindre kusthamnar. Då mycket av den mätningsverksamhet SOU
bedriver från fartyget kräver förhållandevis lugna och tysta sjöförhållanden
och då kraven på exakt positionshållning vid framför allt
sedimentprovtagning är stora, är vädertålighet inte ett förstahandsbehov;
arbete i grov sjö ger inte användbara resultat. Den lägesprecision som
erfordras vid mätning och framförallt vid sedimentprovtagning kräver att
fartyget är utrustat med ett system för dynamisk positionering (DP-system).
Som komplement till fartyget erfordras en grundgående mindre
undersökningsmotorbåt för kartering av strandnära och i övrigt grunda (6
3 meter) omraden. Undersökningsbåten ska också den vara stor nog för att
rymma all nödvändig utrustning, instrumentering, personal och verksamhet,
men ska också kunna transporteras ombord på och sjösättas från fartyget.
Resurser för preliminärbearbetning och säker lagring av data insamlade av
undersökningsbåten ska finnas på fartyget.
Karteringsarbetet omfattar hydroakustiska mätningar, kontrollerade och
kalibrerade med hjalp av sedimentprovtagning och bottenyteobservationer.
Vart och ett av insamlingssystemen (mätsystem provtagningssystem etc.)
lägesbestäms för vaije skott, ping eller provtagning i SWEREF99 TM med
hjalp av s.k. surveydatorsystem, ett pa fartyget och ett i undersökningsbaten.
Som positionsreferens nyttjas differentiell OPS. För fartyg används ett
Seatex, Seapath 320 system, för undersökningsbåt ett Hemisphere VI lO
system.
De mätningar som utförs omfattar saväl bottenpenetrerande mätningar med
reflektionsseismik och sedimentekolod som bottenyteavsökande mätningar
med side scanning sonar samt avbildning av havsbottenytans form med
hjälp av multibeamekolod (fartyg) och swathsonar (undersökningsbåt).
Mätningarna utförs från fartyg/båt under gång i förplanerade linjenät med
linjemellanrum anpassad till undersökningsmodell, till kundbehov och till
de geologiska förhållandena inom varje undersökningsområde. Vid mätning
från såväl fartyg som båt är samtliga mätsystem i drift samtidigt.
Fältarbetet för ett karteringsprojekt inleds med linjemätning. Allt eftersom
linjerna blir uppmätta förs data över till undersökningsnätverkets filserver,
konverteras till format som kan hanteras av bearbetningssystemen samt
tolkas preliminär i syfte att ta fram optimala lokaler för kontrollprovtagning
och provtagning för miljökemisk analys. Tolkningsarbetet utförs på fyra
dubbelskärmsstationer kopplade till undersökningsnätverket ombord. Under
den inledande mätfasen tas också ett mindre antal rekognoserande
sedimentprover med 6 meters kolvlod eller 6 meters vibrohammarlod. När
mätningarna fortskridit sa langt att en översikt av omradets geologi finns att
tillga och ett tillräckligt antal provtagningsstationer utvalts kan
sedimentprovtagning omväxlas med mätning pa ett sådant sätt att ett
optimalt väderutnyttjande erhålls.
Mätning
Vid mätning ska de förplanerade mätlinjerna vara tillgängliga dels för
surveydatorsystemet dels för fartygets DP-system. Systemen ska samverka
för att framföra fartyget längs en vald mätlinje i en förbestämd hastighet och
med så sma avvikelser fran linjen som möjligt. 1 samband med mätningarna
utförs även CTD/ljudhastighets-profileringar för att fastställa
ljudutbrednings-hastigheten i vattenpelaren. Dessa profileringar utförs vid
ett antal tillfällen och positioner per undersökningsdag, både från fartyg och
undersökningsbat
Seismik
Seismikmätning från fartyg utförs med ett kort sexkanalssystem. Som
ljudkälla nyttjas normalt en 10 cubic inch sleevegun som drivs av en
högtryckskompressoranläggning. För mottagning används sexkanals
linjehydrofoner (streamers). Vid mätning med “sleevegun” med ett
skottintervall av en sekund används en streamer med 6 meter mellan
kanaler Vid mätning med ljudkällor med mindre energikrav och ett
skottintervall av 0,5 sekund används en streamer med 3 meter mellan
kanaler. Utrustningen bogseras akter om fartyget utanför kölvattnet från en
fällbar bom. Det totala utlägget är 60 eller 40 meter beroende på vilken
hydrofon som används. För loggning av data används en loggerdator med
prograinvaran Ixsea Delph Seismic.
Seisrnikmätning från undersökningsbåt utförs med ett lätt enkanalssystem.
Som ljudkälla nyttjas en Applied Acoustics AA 200 boomer, som mottagare
en kort enkanalsstreamer. Data loggas med hjälp av en Chesapeake
Technology SonarWiz logger.
Sedimentekolod
Sedimentekolodsmätning fran fartyg bör utföras med hjälp av ett fast
monterat 3,5/7 kHz lod. SGU använder ett EDOWestern HiPac lod och
loggar data med hjälp av Triton SB logger.
För sedimentekolodsmätning från undersökningsbat används, för
närvarande, ett GeoAcoustics GeoPuls-lod som loggas med Triton SB
logger. Lodet kommer eventuellt att ersättas med ett Kongsberg TOPAS PS
120 lod.
Side scanning .sonar
Side scanning sonarmätning från fartyg utförs med ett Benthos SJS 1624
tvafrekvenssystem. Data loggas med hjälp av en Triton Jsis logger. För
sonarmätning fran fartyg erfordras en slipringförsedd sonarvinsch som kan
rymma 700 meter sonarkabel/kamerakabel. Vinschen ska kunna manövreras
från mätpiatsen. Vid mätning ska längden utlagd kabel mätas med hjälp av
ett mäthjul. Mäthjulet ska rapportera längd utlagd kabel till
surveydatorsystemet och till en visningsenhet vid mätpiatsen.
För side scanning sonarmätning från undersökningsbåt används ett Benthos
SIS 1624 tvafrekvenssystem. Data loggas av en Chesapeake Technology
SonarWiz logger.
Multibeamlod
Mätning med multibeamlod från fartyg utförs med hjälp av ett Kongsberg
EM 2040 lod (2 RX) som bör vara skrovmonterat. För loggning av data
används för närvarande Kongsberg SIS.
Swathsonar
Mätning med swathsonar utförs från undersökningsbåt. Den utrustning som
används är en GeoAcoustic GeoSwath plus sonar. För loggning av data
används Geoacoustic GS+.
Sedimentprovtagning
Normalt tas 300 500 sedimentprover per ar. Sedimentprovtagning från
fartyg kräver tillgång till ett öppet arbetsdäck för hantering av större
provtagningsutrustning t.ex. vibohammarlod och kolvlod. Vidare krävs
tillgång till lättmanövrerade vinsch- och kranutrustningar med kapacitet
anpassad till de olika provtagarna. Tillgang till en “moonpool” i eller i
anslutning till fartygets rörelsecentrum ger en avsevärt ökad säkerhet och
effektivitet vid provtagning med tunga ytsedimentprovtagare. 1 direkt
anslutning till “provtagningsdäck” bör finnas ett våtlabb för rensning,
examinering fotografering och beskrivning av erhallna sedimentprov. Där
bo~~r ocksa finnas ett torrlabb där, bland annat, en sedimentröntgenanläggning
och en gammaspektrometeranläggning bör vara fast monterade.
Sedimentprovtagning fran undersökningsbat kräver tillgang till ett mindre
arbetsdäck och en vinsch/kranutrustning som kan hantera lätta provtagare.
Provtagningsstationernas lägen är förbestämda och inlagda i fartygets och
undersökningsbatens surveydatorsystem. Fartyget el ler undersökningsbaten
—
styrs till stationen med hjälp av respektive enhets surveydatorsystem. Vid
provtagning med tung provtagningsutrustning t.ex. stratigrafisk provtagning
med vibrohammarlod som kräver att fartyget ligger på exakt position (±
nagon meter) i upp till en timme, krävs dynamisk positionerng.
Provtagningen ska redovisa de faktiska förhallandena i en bestämd punkt i
en seismik/sedimentekolodsprofil. Vid provtagning från undersökningsbåten
kan ankring krävas.
Den provtagararsenal som SGU förfogar över omfattar:
Tung gripskopa för provtagning av grovt material
Lätt gripskopa för provtagning i sand och fran undersökningsbaten
Gravitationslod, 1 meter, för provtagning av leriga sediment
Boxcorer 70 cm för provtagning av mjukbottnar
Boxcorer, 30cm, för provtagning av mjukbottnar
Ekmanhämtare, för provtagning av mjukbottnar och från
undersökningsbåten
Geminicorer, för ostörda prover av mjukbottnar, provtagning för
miljökemisk analys
Kolvlod, 6 meter, för stratigrafisk provtagning av leriga sediment
Vibrohammarlod, 6 meter, eldrivet, för stratigrafisk provtagning av
grövre sediment
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Erhållna sedimentprover grovprepareras på däck, förs sedan in i fartygets
våtlabb där de efter ytterligare preparering besiktigas, fotograferas och
beskrivs till databas. Vid behov tas här också ut delprov för analys.
Vid provtagning för miljökemisk analys tas ett antal sedimentkärnor på
varje station. Fran ett antal av kärnorna samlas den översta centimetern i en
numrerad glasburk för senare analys av organiska miljögifter. Här krävs en
förhållandevis stor mängd provmaterial. En av kärnorna sektioneras, fran
sedimentytan och ned till ett djup av 25 centimeter i 1-centimetersskivor
som var och en läggs i en numrerad provburk. Delprover tags också ut vid
ca 30 centimeter och vid ca 50 centimeter. Skivorna analyseras redan
ombord med avseende pa l37Cs aktivitet med hjälp av en ombordmonterad
gammaspektrometeranläggning. Detta för att säkerställa att “Chernobyl
horisonten” finns i provet och för att fastställa på vilket djup under
sedimentytan den befinner sig. Analysen säkerställer att provmaterialet är
recent och gör det möjligt att beräkna sedimentationshastighet. Material från
den översta nivån nyttjas för senare elementanalys.
En kärna tagen med en speciell rektangulär liner ska röntgas med hjälp av
en töntgenanläggning som bo~~r vara fast monterad ombord, bland annat som
kvalitetskontroll för att säkerställa att provet är ostört och dätmed lämpat för
mil jökemisk analys.
Samtliga uttagna delprover ska vägas och frysas in vilket kräver tillgang till
frysskåp och frysrum.
—
Botten ytt ob.s ervation.
Inför varje sedimentprovtagning ska havsbottenytan besiktigas och
fotograferas med hjälp av digitalkamerautrustningar. En tyngre variant
används fran fartyg och en lättare fran undersökningsbåt. Fartygskameran
kan använda sonarkabeln och sonarvinschen för överföring av
styrinstruktioner (pan, tilt) samt överföring av aktiv sökarfunktion och tagna
bilder till en dator ombord fartyget. Sonar/kamerakabeln bör därför ha en
längd (ca 700 meter) som medger observation av samtliga havs- och
sjöbottenomraden under svensk jurisdiktion. För kameran till
undersökningsbåten används en handhallen kort kabel.
Data hantering
Under en fältsäsong samlas en stor mängd mätdata in, upp till 17 TB.
Insamlade data ska löpande processeras, kvalitetskontrolleras och till del
tolkas. Det sista i en sådan omfattning att positioner där
sedimentprovtagning och bottenyteobservation krävs som stöd för en
samlad geologisk tolkning av mätdata, kan fastställas. Arbete bedöms kräva
fyra arbetsstationer som bör inrymmas i den lokal ombord som används för
styrning och kontroll av insamlingsverksamheten. Såväl bearbetnings- som
styr- och insamlingsstationer ska ingå i ett nätverk anslutet till en central
filserver med tapebackup. Då mycket av insamlade data omfattas av
sekretess enligt 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009.400) ska
anläggningen så långt möjligt vara uppbyggd i enlighet med
Rikspolisstyrelsens “Föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsskydd”
(RPSFS 2004:11). För att skydda filserveranläggning och känslig
insamlingsutrustning, bör utrustningen monteras vibrationsdämpat i en
separat temperaturkontrollerad lokal belägen i anslutning till den lokal som
används för insamling och bearbetning av mätdata. Det sistnämna dels för
att underlätta övervakning dels för att förenkla de säkerhetsmässiga
skalskydd som maste finnas. Serverlokalen bör vidare vara försedd med ett
separat släckgasbaserat brandskydd med gaskembaserad automatutlösning.
Utveckling
Den tekniska utvecklingen inom området mann undersökningsverksamhet
är avsevärd. Nya metoder och ny utrustning som möjliggör förbättrad
informationskvalitet och effektivare arbetsprocesser tillgängliggörs
fortlöpande. Också hos slutanvändarna av den information SGU producerar
sker en utveckling. Man ser ett större behov av information som är mer
fokuserad på specifika problemområden, t.ex. kusterosion, förekomst av
starkt kontaminerade fiberbankar, miljöövervakning med mera. För att
kunna tillgodose slutanvändares behov och dra nytta av den tekniska
utvecklingen sker en kontinuerlig anpassning av de arbetsmetoder och den
instrumentpark SGU förfogar över. Detta kräver tillgång till fartyg och
undersökningsbat även utanför den ordinarie fältsäsongen.
HaV
HaV har behov av större, utsjögaende fartyg för framför allt tre syften
(ingen prioritetsordning):
1) datainsamling av fisk enligt EU:s datainsamlingsförordning (DCF).
2) fisk- och liskerelaterade undersökningar som inte är DCP reglerade.
3) miljöövervakning av havet: provtagningar och mätningar a biologiska, kemiska och
fysikaliska paramelrar.
2a)
HaV:s forsknings- och undersökningsverksamhet omfattar hela det svenska
territorialhavet och Sveriges ekonomiska zon. Regelbundna expeditioner
genomförs även i omgivande länders ekonomiska zoner i enlighet med
internationella överenskommelser.
2e)
Forsknings- och undersökningsverksamheten till havs pågår under hela året
2fl
Den havsbaserade övervakningen för att följa miljötillståndet och dess
utveckling över tiden i de svenska havsområdena är underdimensionerad.
Underlagen fran undersökningarna ska ge underlag för bedömningar av
nationella miljömål och utgöra rapporteringsunderlag i enlighet med
internationella åtaganden. En spatiell och temporal förtätning av
provtagningsnäten behöver göras för att följa effekterna av övergödning,
klimatförändring, försurning mm i havsbassängerna.
EU-direktivens krav på kunskap om de marina organismsamhällena och
dess livsmiljöer i medlemsländernas havsområden och ett ökat fokus på
havsplanering innebär att ett växande behov av karteringsinsatser av
undervattenslandskapet.
3.
Planeringen styr vi själva över men vi är naturligtvis bundna av åtaganden
vi gjort gentemot andra länder inom ramen för internationella
överenskommelser. Planeringshorisonten varierar beroende på om vi talar
om fiskeriundersökningar eller övervakningsprogram.
Nagon samordnad tidsplan för forsknings- och undersökningsverksamhet
existerar inte men universiteten försöker samplanera sina respektive
verksamheter för att optimera utnyttjandet av skeppstid.
4.
Vattendirektivet och Havsmiljödirektivet med målbeskrivningar och
åtföljande svenska förordningar och föreskrifter är starkt styrande för vad vi
ska undersöka, exempelvis de definierade indikatorerna för att bedöma god
miljöstatus i HVMFS 2012:18. 1 OSPAR och HELCOM har
överenskommits om uppsättningar av mätvariabler för att kunna genomföra
gemensamma utvärderingar av miljötillståndet i större havsområden som
Nordsjön och Östersjön. BU direktivens och konventionernas malsättningar
sammanfaller i stort sett.
Fisk- och fiskeundersökningarna är delvis starkt styrda av DCF, delvis
utförda för att hämta underlag till uppföljning av det svenska fisket,
inventering av fiskpopulationer, kunskap om icke-kommersiella fiskarter,
uppföljning av svenska miljökvalitetsmål, statusklassning enligt
Havsmiljöförordningen, rapportering enligt internationella konventioner
m.m.
5.
Mimer är av Transportstyrelsen klassat som SPS-fartyg (Special Purpose
Ship) och certifierad för att ta ombord totalt 21 personer, inklusive
besättningen för bland annat utbildningsändamål.
Data Mimer:
Byggd 1997 och ombyggd 2010 på Ö-varvet.
Anropssignal: SIKW
MMSI-nummer: 26606900
Stationeringsort: Göteborg
Längd ÖA: 26,97
Längd PP: 23,62
Bredd. 7,10
Bruttodräktighet: 220
Nettodräktighet: 66
Maskineri: 890 HK (CAT)
Besättning: 4 (1 befälhavare, 1 vakthavande beffil, 2 maskinist/matros)
Behörigheter enligt bemanningsbeslut i samråd med Transportstyrelsen.
1 det fall fartyget i huvudsak används som fiskefartyg skall befälhavaren och
vakthavande befäl inneha nautisk behörighet klass VII. 1 annat fall skall
befälhavare och vakthavande befäl inneha nautisk behörighet klass VI.
Minst en av de ombordvarande skall inneha maskinbefäl klass VIII.
Minimum matrosbehörighet för maskapet.
Mimer har 9 hytter, varav 4 är dubbelhytter. 1 hytterna finns uttag för
telefon, data och TV.
Mimer är en häcktrålare anpassad för fisken och miljöundersökningar i
fartområde A50 (Solas regulation IV/2).
A-ram och vinschar för vaflenprovtagning och vattenhämtning är
installerade på däck, för om styrhytten. Luckor i däck möjliggör landning av
CTD och vattenhämtare direkt in i våtlaboratoriet.
Pa fo•~rdäck finns en fast kran monterad. Marinkran med 9,2 meters utskjut,
tralvinsch och sorteringsstation för fisk är monterade på akterdäck i
anslutning till fisklaboratoriet. Far yget är även utrustat med
torrlaboratorium. Fartyget är utrustat med kommunikationsutrustning för tal
och data, sonar, radar, och ekolod samt väderstation vars data kan
distribueras i lokalt nätverk ombord.
6.
Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för drift och underhåll. 1 första hand
är det besättningen som utför underhallsarbetet ombord. 1 tillämpliga fall
anlitas varv. För GMDSS och maskinunderhåll finns avtal med 0-varvet.
1 bifogad budget för 2012 redovisas för hur driftskostnaderna fördelar sig. 1
budgeten har av HaV anvisade schabloner använts för vissa poster.
7.
HaV tar ut en avgift per dygn som tas fram i samråd med
Ekonomistyrningsverket (ESV). För 2012 är denna taxa satt till 68000
kronor per dygn, inklusive bunkers (HVMFS 2011:33).
Fartyget har använts av Havs- och Kustlaboratoriet vid SLU Aqua
(laboratorier som vid upprättandet av Havs- och vattenmyndigheten fördes
över till SLU från HaV). Under 2012 i mindre omfattning än tidigare år. För
2013 har SLU indikerat att behovet för Mimer endast utgör några fåtal
veckor. För 2012 är intäkten från SLU ca: 2,3 miljoner
Ovriga kostnader på HaV enligt bilagd budget Mimer 2012.
SLU
SLU:s framtida behov av fartygskapacitet kopplat till EU:s
datainsamlingsförordning (DCF)
Behovet avser ett fartyg som klarar fiske, akustisk datainsamling och
hydrografiprovtagning dag- som natteid, med plats för 7 12 st vetenskaplig
personal dvs, ett fartyg av kapacitet som Dana eller Argos (uppskattningsvis
>50 m beroende pa konstruktion och hur modernt det är, Argos var 61 m,
Dana är 78m). Utrustningskrav är för trålning (vinschar, tråltrumma, sonar
och scanmarutrustning), sorteringsanläggning för fisk och hydrografivinsch
och laboratorieutrymmen. Bemanningen av besättning på fartyget i övrigt
skall klara att fiska dygnet runt och det är besättningen som sköter alla
winschar, traltrummor och trål och bör ocksa kunna klara lättare
reparationer av redskap, sköta utfodring av SLU personal och besättning
mm. Det handlar om 12-18 i besättningen på Dana för att sköta trålning,
teknik för data och hydrografisk stationsfast utrustning samt framföra
fartyget dag som natt.
Totalt ca 70 fiskedagar (ingen transit inräknad) vilket är att betrakta som en
miniminiva i ett mer långsiktigt perspektiv varav:
•
IBTS (International Bottom trawl survey) Västerhavet 13
dagar kvartal 1 och 12 dagar kvartal 3. Fisktrålning dagtid,
Iarvtralning natt samt hydrografi.
•
BITS (Baltic International Trawi Survey) 11 dagar kvartal 1
och 9 dagar kvartal 4. Fisktrålning dagtid samt hydrografi.
•
BIAS (Baltic international Acoustic Survey) 16 dagar i kvartal
3. Hydroakustik och fisktrålning dag och natt samt hydrografi.
Det kan bli aktuellt att lägga till ytterligare 4 dagar i anslutning till
planerade 16 dagar för att täcka Bottenhavet (BIAS joint project)
tillsammans med Finland. Detta förutsätter finsk finansiering men
expeditionen samordnas både avseende fartyg, undersökning och personal.
Till detta tillkommer att SLU med egna mindre fartyg genomför inom
ramen för DCF på expeditionerna IBTS kvartal 1 och 3 provfisken i
Oresund omfattande ca 4 dagar per kvartal, samt en undersökning med
släpande videokameror i Kattegatt Skagerrak (UW-TV survey) 15-20
dagar. Samtliga surveyer under DCF ar internationellt samordnade av ICES
och är återkommande.
SLU:s framtida behov av fartygskapacitet för nationell datainsamling
avseende fartyg
Den nationella övervakningen av kustfisk på uppdrag av Havs- och
Vattenmyndigheten bedrivs på västkusten med bottentrålning och är för
undersökningar i kvartal 3 beroende av ett sjovardigt fartyg med hytter för 3
st vetenskaplig personal. Utrustningsbehov är för trålning (winschar,
tråltrumma, sonar och scanmarutrustning), sorteringsanläggning för fisk,
hydrografivinsch och laboratorieutrymmen. För närvarande används Havsoch Vattenmyndighetens fartyg Mimer för dessa undersökningar ca 15
dagar per år. Undersökningarna är återkommande.
Under 2011 och 2012 har också Mimer använts i ett större projekt,
PLANFISH upp till 27 dagar per år, samt för hydroakustiska studier i
Kattegatt 9 nätter. Dessa experimentella undersökningar är inte
aterkommande. Behovet av att ha tillgang till ett mindre forskningsfartyg för
experimentella och tillfälliga studier kommer dock att kvarsta men
omfattningen gar inte att förutsäga. 1 övrig nationell insamling används
SLUs egna mindre fartyg och smabatar (se nedan)
2a)
Skagerrak, Kattegatt och hela Östersjön
2b)
Stationär utrustning som behövs är winschar, tråltrumma, mm för att kunna
hantera trålarna, samt fisklab (avspolningsbart med utsläpp för fisk mm)
med vågar som klarar sjögång och sorteringsanläggning. Själva trålarna
ansvarar vi för i samarbetsavtal med avseende pa lagring och lastning med
rederiet (DTU aqua Dana). Det är skrymmande utrustning och bör
förvaras inomhus i anslutning till fartygets hemmahamn. Hydrografisk
utrustning ingar i fartygshyran liksom skötsel och drift Linder expeditionerna
(en tekniker sköter upp och isättning vid provtagning och levererar data
digitalt). Ekolod för hydroakustik kräver antingen fastmontering av
svängare i fartyget eller en fisk som släpas. Svängare till forskningsekolod
ingår i fartygshyran medan datorkraft och inkoppling (EPT, dator) samt
kalibrering görs av vår vetenskapliga personal. Finansiering är anslag fran
Havs- och vattenmyndigheten och EU (DCF ovan).
2c)
Detta rör framförallt placering av laboratorier (om i containers) kranar,
winschar och tråltrummor som förvisso kan vara semistationära. Behovet är
avhängigt hur fartyget ser ut men det gäller att rationellt kunna hantera stora
mängder fisk, sortera fångsten, förvara och arbeta igenom den (mätning,
vägning, provtagning av hörselstenar etc). På de större expeditionerna och
forskningsfartygen som provfiskar nyttjas oftast ett transportband ihop med
binge för fisken för att portionera ut fångsten för provtagning och sortering
2d)
Rekommendationer för att begränsa buller för fartyg som byggs för
hydroakustiska undersökningar av fisk finns framtagna av ICES (CES
Cooperative Research Report No. 209).
1 övrigt bör fartyget vara stabilt så att inte provtagning behöver ställas in pga
av sjöhävning och vind. Gränser är svåra att ange men i lä av land har vi
kunnat bedriva fiske och provtagning i upp till 21 mls och SMHI våghöjd 4.
2e)
Året runt. Se fråga 1.
21’)
Kommissionen stimulerar utökad internationell samordning av dessa dyra
expeditioner. SLU har samordning med Finland och Danmark i
expeditionerna. Ytterligare samordning är möjlig med fullt ut samordnad
bemanning av vetenskaplig personal vilket kan spara sjödagar men i
begränsad omfattning.
Mot bakgrund av EU:s havsmiljödirektiv pagar ett arbete med utveckling av
ekosystemsurveyer. 1 praktiken skulle detta kunna innebära provtagning av
andra variabler under de undersökningar SLU i dagsläget bedriver. Mot
bakgrund av ekonomiska förutsättningar är det troligen inte frågan om att
undersökningar medför mer fartygstid titan snarare att fler prover tas p
insamlad fisk mm. Ett exempel är att det under 2012-2013 kommer att
genomföras maganalyser pa fisk för att studera födovävar. Detta innebär
mer analytiskt arbete men inte mer provfiske.
Möjligt framtida behov är även att Sverige är med och genomför SPRAS
(Sprat Acoustic Survey) i Östersjön 10-15 dagar i maj-juni. Detta med
samma krav på typ av fartyg som beskrivs ovan.
3.
Styrande för SLU:s provfiskeverksamhet är de uppdrag vi har av
Regeringen och Havs- och Vattenmyndigheten att genomföra DCF samt
nationell fiskövervakning. SLU:s FoU verksamhet med större fartyg är
samordnad genom de internationella arbetsgrupper vi ingår i Internationella
Havsforskningsrådet (ICES) och manualer som tagits fram där. Pa nationell
niva är vi den enda utföraren av återkommande provfisken i havet.
Sammanfattningsvis är uppdragen styrande och vi har stora möjligheter att
påverka programmens utformning. Tidpianen är redovisad under fraga 1 då
provfiskena är årligen återkommande. En ny programmperiod för DCF
kommer att träda i kraft from 2014. Sverige och SLU ingar i det arbetet men
det bedöms inte ändra behovet av de listade expeditionerna ovan.
4.
EU:s datainsamlingsförordning (DCF, Commission Decision 2010/931EU)
är styrande. Respektive undersökningstyp (redskap, omrade, antal tråldrag,
provtagning och analys etc) styrs av manualer framtagna av Internationella
havsforskningsradet (ICES).
5.
SLU har två mindre fartyg för undersökningar kustnära och i de stora
sjöarna:
UlF Asterix (11,96 X 3,9 lm). På kusten far den ga 20 nautiska mil utanför
den inre kustlinjen (http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl-fakulteteniom
fakulteten/institutioner/akvatiska
resurser/kontakt/sotvattenslaboratorietlfartyget-uf-asterix/)
Hålabben (7,85 X 3,OOm). Arbetsomradet för Hålabben är inomskärs med
ett maximalt avstånd från yttersta öarna på 1 nm eller 4 nm fran narmaste
säker hamn. Båten är transportbar på lastbil och kan därmed relativt lätt
flyttas mellan olika vatten (www.slu.selsv/fakulteter/nl fakulteten/om
fakuiteten/institutioner/akvatiska
resurser/kontakt/havsfiskelaboratoriet/halabben/)
6.
SLIJ Institutionen ansvarar för underhall och drift för dessa två mindre
fartyg. Finansiering sker med projektmedel fullt ut. För Hålabben uppskatas
driftskostand inklusive avskrivningar till 120 kkr utan bemanning da all
personalkostnad belastar projekt direkt. För Asterix finns ingen aktuell
uppskattning av driftskostnad da fo•~rhandling med besättningsman pågår och
ny kalkyl haller på att tas fram.
7.
Kostnaderna belastar fullt ut de projekt som nyttjar fartygen. Projekten är
huvudsakligen finansierade av nationella externa medel fran Havs- och
Vattenmyndigheten och EU (DCF).
POLARFORSKNINGSSEKRETARIATET
1.
Polarforskningssekretariatet är en statlig myndighet som främjar och
samordnar svensk polarforskning. Det innebär bland annat att följa och
planera forsknings- och utvecklingsarbete samt att organisera och leda
forskningsexpeditioner till Arktis och Antarktis.
Polarforskningssekretariatet har sedan 1990 genomfört en serie expeditioner
till Arktis företrädesvis på isbrytaren Oden men även utländska fartyg har
använts. Från 2005 och 5 år framåt genomfördes även expeditioner till
Antarktis i samarbete med National Science Foundation, NSF Forskningen
genomförs ofta i internationellt samarbete. Expeditionerna med Oden har
rönt stor uppmärksamhet och gett stora mängder data och kunskap, samt
skapat internationella kontakter som breddat svenska forskares möjligheter
vida bortom själva expeditionerna. Polarforskningssekretariatets behov är
fartygsresurser med oinskränkt operabilitet i polartrakter, med en kapacitet
på 40-50 forskarplatser samt anpassad forskningsinfrastruktur. Aven mindre
enheter för subpolära uppdrag kan vara av intresse.
2a)
Polarområdena
2b)
Stationär far ygsutrustning som behövs vid provtagning är laboratorier,
vinschar, havsvattensystem, meteorologisystem, IT infrastruktur,
kommunikationslösningar, mm. Denna säkerställs idag genom
anslagsfinansiering samt internationellt samarbete.
2c)
Kravställningarna Ur helt beroende av respektive projekt och expedition.
Varje expedition har olika sammansättning och fokus. Basbehovet av
funktioner ombord är som i punkten ovan; laboratorier, vinschar,
havsvattensystem, meteorologisystem, IT infrastruktur,
kommunikationslösningar osv.
2d)
Kapacitet för verksamhet i Polarområdena.
2e)
Huvudsäsongen för arbete i Arktis är juni-oktober, för Antarktis oktoberapril.
20
Behovet är en regelbunden verksamhet med minst två expeditioner per tre år
till Arktis och en expedition per år till Antarktis.
3.
Planering sker i första hand i samråd med forskare samt
forskningsplanerande och forskningsfinansierande myndigheter. Vi kan
påverka tidspianer i de flesta fall. Planer är nu under utarbetande för
somrarna 2013 och 2014.
4.
Ej tillämpligt
5.
Ej tillämpligt
6.
Ej tillämpligt
7.
Ej tillämpligt
Sch.,nfl
cr1 redo
bild by. fartyg.n, nyttj.nd. idag
nj från resp bas are
an a
~
1
8
ta
februar
mars
678 95011
a
1
maj
un
ju
1415161718192021222324252627282930313
v~1
SMH
august
se ember
oktober
33143536373839404
4243444
novembe
december
46474849505152
calOO
DANA
st»
ca6O-7Odygn
Mimer
St.
calsdygn
0
et
—I
~
~1
Skagerak
6
calSO
Evibyajaren
cas5dygn
Oden
Po r/
Ocean Surveyor
SG
ca2sodygn
~
calsodygn
Da
It
—.
C..
570
KSVOOS
ca 50 dygn
jbövervaknlng
Provfiske/FIsIcöve alt
Forsk ng
Karta g
g
Kon forsknlng/mljöövervakn g
Dagi ga esp åter*ommande
BILAGA 3
‘3
qq
CERINGEN
Regeringsbeslut
III 2
2 12 906
N Ci
44
Näringsdepartenientet
601 78 Norrköpin~
Li
Uppdrag att utreda hur statens behov av forsknings- och
undersökningsfartyg bäst ska kunna tillgodoses samt hur statens
tartygsresurser för forsknings- och undersökningsverksamhet ska kunna
nyttjas mest effektivt
Regeringens beslut
Regi. t en uppdrar åt Sjöfart e
tt en ighet m c1 id som anges
under rubr ken Uppdragen n~mnre innehåll utreda hur statens behov al
forsknin6s och undersökningsfarty g bäst ska kunna tillgodoses sann
hur statens (artygsresurser för forskmngs och undersökningsverk
samhet ska kunna nyttjas mest effektivt.
Uppdraget ska genomföras i samråd med de myndighete som är i behov
av fanygsresurser för forsknings- och undersökningsverksamhet: Havsoch vattenm>ndsgheten, Sveriges meteorologska och hydrologisLa
institut (SMHI ,Sveriges lanibruksuniversitet, Sveriges geologiska
undersökning SCU). Stockhakns umversilel, (ibteborgs umversicel
Umeå universitet. Samråd ska också ske med myndigheter som kan
omma au bidra med fartygsresurse för änd mMec
Sjöfans~erket ska redovisa uppdraget c Il Kegeringskansliet N~rrn
depanementet med kopia till Miljödepancmcnce;, Landsbygdsdepane
nu,ntct och Utbildningsdepanementei) senast den 15december20 2
Kostnaderna för uppdraget får uppgå (Il högst 500 00 kronor. Si~farts
~aku ska fakturera Regeringskansliet (Mil~ödi-partememt fö kost
naderna senast den 1 december 203’
Skälen för regeringens beslut
Havsnilljöuiredningtn konstaterade i sitt betånk mdc En utvecklad
havsmiljöfönakning (SOV 2008:48) att ett behn~ as undersöknings
o~h forskning fartyg finns vid fiskeriverket, SMHI, Natt rv3rdsverkcm,
un ve strt och högskolor, Söfarcwcrkct och SGU samt att behovet
tDal-,ww,oC.,$IIPtc 1Wn~TVe
jtfl3j4~.4~%~
nbåy>
Urnrsn.wlweafl
O~4ii~
t.jifa
to
kommer att kvarsta undir lång tid framover, Vidare konstaterade utred
ningen an den nuvannde fLottan av forsknmgs och undersökningsfartyg
väsentliga delar är forMd ni och behöver förnyas. 1 propositionen En
nmanldllcn svensk ha~spolhik (prop. 2008/09:170) bedömde
regent gen att des a fartyg bör samlas i Sjöfartsverkets rederiverksamhet
och an S n arisverket bör ges i uppdrag att i samr3d med berörda aktöre
presentera en idtnt förslag.
Regeringen gav därefter S;öfarcsverket i uppdrag i t 1 irbereda ett sådant
ö~crtagande samt att föres hur en sadan rederiorganis
n kan utfor
mas Uppdragct genomfordes
r~d mcd de berörda ~ ndigheterna
Iiskenv rket, Natun4rdsvcrkct SM Il SCU, berörda universitet och
hogskolor samt ett ntal mindre statliga aktörer.
Sjöfarisverket redo~ isade uppdraget i notember 2009 (N2009 9 94 T
Sjöfartsverket hari mars? 12 uppdaterat rapporten frän 2009i relc~arna
deLar. Sjöfartsverkets bedömning är fortsatt att det finns behov av ett
statligt rederi. Vidare konstaterar verket ttL behovet av ett flytt
gemensamt undersöknings- och forsknirigs .trtyg för utsjöverksanihe
akut, Skälet är att Havs- och vattenmyndigheteri ni geri tagit det
oceangkndc firtyget \rgos ur r it och skrotat d i Ø grund
omfattande brister. Det mnebir tt Sverige för årvarande saknar
oceangknde fartygsresurser for forskning och undersöknin amtidigt
som man kan förutse en ökat behov av övervakning, bl.a. tnt.d anledning
av genomforand t a~ EU.s hatsmiijödirektiv
Rcgcnngen gav den 19 nnj 2011 en särskild utred re i uppdrag att fores å
ett effektivt och flexibek utn ttjande av samhällets sim ade maritima
resurser genom starkt operativ samordning av och samverkan mellan
svenska stadt a myndigheter mcd mant mi uppgifter formågor oci
resurser (dir. 2011:43). Uppdraget redovisacies den 4juli2012. 1
betänkandet ~1ariii n samverkan (SOU 2012:48) föreslår utredaren att
sjöverkande nlyndigheLcrs infrastruktur samordnas i större utsträckning.
ULr daren anser att ett sLatI
eden för vå eller flera sjövcrkandc
myi iglieter at rationellt och s det som en önskvärd utveckling om
Hav och vant nmyndigbeten kan nytta Sjöfartsverkets rederi i stället
för att hälla egen r cl ‘nfunktion.
Uppdragets närmare innehåll
Mcd t~ångspunkt t o;an nanrnda utredningar och analyser ska
Sjöfartsverkec:
Redovisa det aktuella och kommande behovet v ndersök
ningsverks;tmahei. 1 den m3n verksamheten ~.tyrs av EU:s
lagstiftning eller in: rna tonella över nskomrnel er ska detta
anges.
3
Undersöka om behovet av fartygskapacicet för forskning och
undersökning i~ngsikugt kan losas genom att till exempel utnyttja
befintliga fartyg eller hyra in farrygskapacitct inom eller utom landet.
?v öjligheten till samverkan med andra länder ska belysas.
Redovisa hur behovet av fanygsrcsurser för forsknings- och
undersökningsverksamhet bäst ska kunna tillgodoses genom fartyg
och andra resurser (t.cx. containerisering) och hur dessa ska
finansieras. [denna del är det viktigt att se på skäl offentliga som
privata resurser. Sjöfarisverket ska i detta sammanhang även redovisa
vilka möjligheter som finns att använda Traflkverkets, SGU:s,
Kustbevakningens och Försvarsrnaktens fartyg. Trafikverket, SCU,
Kustbevakningen och Försvarsmaktea ska bistå Sjöfartsverket i
denna del av uppdraget. Sjöfarisverket ska utreda hur ägaransvaret för
de fartyg som disponeras av Göteborgs universitet kan Las över av
Sjöfartsverket.
• Redovisa en roccss och avtaisformer för utnyttjande av tredje
parisresurser f~r forsknings- och undersökningsändamM till sjöss
• Utreda hur statens kostnader för den här avsedda forsknings- och
undersökningsk-apaciteten ska finansieras. Avsikten är att de olika
användama helt ska bära alla kostnader för fartygskapacitet man
nyttjar, såväl kapitalkostnader som ddftskostnader. 1 [ur detta ska
kunna säkerställas, de legala förutsättningarna saint eventuella behov
av avtal och garantier mellan Sjöfansverket, eventuella andra parter
och användarna ska belysas och redovisas. Sjöfartsverket ska även i
detta sammanhang redovisa den sannolika fördelningen av använd
ning mellan myndighctcr och användningsområden.
Avsikten med uppdraget är att ge regeringen underlag för att kunna fatta
beslut dels om hur behovet av forsknings- och undersökningsfartyg ska
lösas och finansieras, dels hur fanygsresurser för forsknings- och
undersökningsverksanihet ska kunna nyttjas och organiseras mest
effektivL.
AID~L
Mag
s Oldenburg
Kopia oU
SlaLsrådsberedningen SAM
Forsvarsdcpartcmcrnt~ Mli och SSK
Finansdcparzcmcmct B~
Utbitdrnngsdcparterncnict VM o~h liE
Landsbygdsdepartcrncntcc JIS
Miljödepaneme tet NM, MA och N
Näringsdepan enc t FIN
Försvarsmakten
Kustbcvakn agen
Goteborgs :n~vers tu
Stockho iris LIflIVCCSIICL
UmeS ui i~e silet
Linköping univer~te,
L,nnéurnvcrsztete
Sveng~s hrnbruksunhcrsitec
1 la och vaucnmyndtghctcn
Sserigts teorologLska och hydrologiska
Tnfik~ erket
Sveriges geologi ka u idersökning
BILAGA 4
TU
OTU Agua
Director Mr Peter Fyrby
Shipmanagement
Swedish Mantlme Administrallo
SE-601 78 Norrkoping
Sweden
Ref 09100745
en,ber 2012
Lotter of intent
ho National Institute of Aquatic Rescurces beirig ship owner a d operator of the research vessel
HMS Dana presently conducting the Swedb surveys under the EU Data Collection Framework
(DCF), deciares herewiui the intent to conbnue conductk,g the Swedish OCF s eys nder contract
with the appropriate Swedish authority and coord nation With SLU Aqua, elsa efter die replacenient
of the present Dana with a new Som fisheiles research vesse planned to be put inta opetation bi
201512016 The dauy operating oosts for Sweden with the new shesles research vessel
DXX
100 000,- (cunent level) wtuch ncludes provls4on of the necessary scien fic equipment
Yours sinoerely
Ft Köster
Head of Department
Professor Dr ter not.
8
Ttchri~ Ur.hiersIty at Dqnnws~
Nadoeal InstlWte of
Aisuasc Rcscorces
ChaibUel*jnd
3s9e3bor9 é
OK-WO CPstaenRs
Orn.nmi~
Td *5 3588
Fn +453588333
.quadlu dk
MARINE DESIGN
Hand qgare / Attending to this matter
Datum / Date
Beteckning / Reference
Magnus Wikander
2012-12-06
13207
Behovsanalys av Sveriges
fartygsresurser för forsknings- och
undersökn ngsverksamhet
Magnus Wikander
20 12-12-06
Projekt nr. 13207
Dokument nr. 13207-1 -1 04-RevD
Fartygskonstruktioner AB
PosIadress
1 Postil ,dd’ess
rheres Svenssons Gata
Stvr,Isens sålt
to
/ Reg. Otike
Uddevalla. Sweden
TeIet,n
1 Telept.cne
744 56 50
+46 (0) 31
Bankq’ro
366-6767
SE-417 55 Göteborg
Org.nr 1 Reg. No.
Sweden
566088-1889
+46 (0)
tesoksadress / V.sitmqaddress
Theres Svenssons Gata lo
Website
E-matl
Nordbanbets. Acc No
www.fkab.comcse)
[email protected]
30647800098
3t 65 45 99
591282-9
.4 company within
MATTSSON
GRUPPEN
H
dägqare
Magnus Wikander
Datum
Oeteckning
2012-12-06
13207
Inne 9
Introduktion
Begränsningar
Begrepp och förkortningar
2
2
3
Metod och genomförande
Samverkan mellan brukare
3
4
Containerbaserad forskningsutrustning
Analys fartygsbehov för Svensk forskning och undersökningsverksamhet
Sammanställning over brukarnas krav (Bilaga A)
SMHI: krav och lista över lämpliga fartyg (Bilaga B & C)
4
5
5
6
HaV/SLU krav och lista over lämpliga fartyg (Bilaga D & E)
Stockholms Universitet (SU) krav och lista över lämpliga fartyg (Bilaga F, G, H, 1)
6
6
Umeå Universitet (UmU) krav och lista över lämpliga fartyg (Bilaga J& K)
6
Sveriges Geologisk Undersökning (SGU)krav och lista över lämpliga fartyg (Bilaga L). 7
Slutsatser och fortsatt diskussion
7
Större fartyg än 60 meter
Mindre fartyg på drygt 40 meter
Bilaga A Sammanställning Brukar krav
Bilaga 8
Bilaga C
Bilaga D
—
—
7
8
9
SMHI Lämpliga fartyg internationellt
SMF{1 Lämpliga fartyg nationellt
HaV och SLU: Lämpliga fartyg internationellt
Il
13
IS
Bilaga E HaV och SLU: Lämpliga fartyg nationellt
17
Bilaga F SV Lämpliga fartyg för Polar forskning
19
Bilaga 0- SV Lämpliga fartyg för icke regelbunden undersökningsverksamhet
21
Bilaga H SU Lämpliga fartyg internationellt för regelbunden undersökningsverksamhet.... 23
Bilaga 1 SU. Lämpliga fartyg nationellt för regelbunden undersökningsverksamhet
25
Bilaga J UmU: Lämpliga fartyg internationellt för regelbunden undersökningsverksamhet 27
-
-
-
-
-
Bilaga K UmU: Lämpliga fartyg nationellt för regelbunden undersökningsverksamhet
Bilaga L SGU: Lämpliga fartyg nationellt
Bilaga M Sammanställning av lämpliga fartyg för samutnyttjande
-
-
...
,ncaa
MASINE DESIGN
29
31
33
Handläggare
Datum
Beteckning
Magnus Wikander
2012-12-06
13207
ntroduktio
FKAB Marine Design (Fartygskonstruktioner AB) har fått i uppdrag av Sjöfartsverkets Rederi
att i enlighet med Regeringsbeslut III 2 den 6september2012, delta i att utreda hur statens
behov av forsknings- och undersökningsfartyg bäst ska kunna tillgodoses samt hur statens
fartygsresurser för forsknings- och undersökningsverksamhet ska kunna nyttjas mest effektivt.
1 denna resursbehovs studie har FKAB inventerat tillgängligt tonnage hos; Trafikverket, SGU,
Kustbevakningen samt Försvarsmakten. Utöver dessa enheter har även FKAB gjort en
sammanställning över andra tänkbara fartyg i Sveriges närhet, bade inom och utom landet.
Det tillgängliga tonnaget har sedan analyserats för att avgöra om det kan fylla behovet som
finns för miljöövervakning och forskning. Sjöfartsverkets rederi har bistått med uppgifter om
och behovet hos brukarna, forsknings- och undersökningsinstanser. Detta har lett fram till en
lista över lämpliga fartyg som finns tillgängliga
Med informationen från brukarna, redovisas och analyseras sedan hur behovet av forsknings
och undersökningsverksamhet till havs bäst tillgodoses utifrån det faktiska och tekniska
behovet och om det går att tillgodose med tillgängligt tonnage. En analys har även gjorts om
och huruvida samutnyttjandet mellan brukarna kan ökas samt om containerbaserade
forskningsenheter skulle kunna utnyttjas i större grad för att bättre utnyttja det tillgängliga
tonnaget.
Begra
ningar
Uppdraget är begränsat till att se till det faktiska behovet ur en rent teknisk och tidsmässig
aspekt. Den ekonomiska aspekten har lämnats åt sidan, dock har en viss reflektion om den
ekonomiska aspekten gjorts i urvalet av lämpliga fartyg som borde kunna vara intressanta för
svensk forskning och undersökningsverksamhet.
Fartygen i urvalet har begränsats till storlek och ålder. Fartyg byggda före 1980 är inte
medtagna om inte synnerliga skäl funnits som gjort att de trots ålder ändå kan vara
intressanta, som exempel kan nämnas Fyrbyggare som är byggd 1976. men som tack var gott
underhåll kan vara lämplig att utnyttjas många år framöver. Ett annat exempel är MMT:s
IceBeam som ursprungligen byggdes 1978, men som konverterades till forskningsfartyg 2009
och som då får anses som lämplig många år framöver.
Vad gäller storleken så har den begränsats till fartyg större än eller strax under 40 meter i
längd. Anledning till detta är brukarnas behov av större tonnage samt att de behov som finns
för mindre fartyg väl borde kunna tillgodoses med de fartyg som de svenska forsknings- och
undersökningsverksamhet redan idag rörfogar över. Ytterligare en gräns har lagts vid fartyg
större än eller kring 60 meter i längd. Detta för att kunna kategorisera de brukare som är i
behov av oceanfart och kunna bedriva verksamhet i mycket dåligt väder.
MAalME Dfl1G
d äggare
alurn
Magnus Wikander
2012-12-06
Beteckning
13207
Begrepp och förkortni
ICES
International Council for the Exploration of the Sea
ROV
Remote Operated Vessel (Undervattensrobot)
MoonPool
Vattentätt schakt inuti fartyget som medger nedsänkning av
utrustning under fartyget under drift.
SMHI
Sveriges Metrologiska och Hydrologiska Institut
GU
Göteborgs Universitet
SU
Stockholms Universitet
SU Polar
Polarforskningsbehovet hos Stockholms Universitet
SU ej regelbunden
Ej regelbunden undersöknings verksamhet som bedrivs från
Stockholms Universitet
SU regelbunden
Regelbunden undersöknings verksamhet som bedrivs från
Stockholms Universitet
UmU
Umeå Universitet
SGU
Sveriges Geologiska Undersökning
SLU
Sveriges Lantbruksuniversitet (innefattar även krav från
Havsflskelaboratoriet)
aV
Havs och Vattenmyndigheten
jöV
Sjöfartsverkets Rederi
Metod och g
mförande
Tänkbara fartyg har listats genom att inventera tonnaget hos Svenska statliga och privata
aktörer, forsknings- och undersöknings organisationer samt privata aktörer hos våra
grannländer; Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Polen, Estland, Lettland. Totalt hittades c:a
200 fartyg som passade in i den första grova gallringen. Dessa inledande kriterier var:
•
Fartyg sysselsatta med forskning eller undersökningsverksamhet
•
•
•
Fartyg sysselsatta med fiskerikontroll eller undersökning av något slag
Fartyg som är byggda 1970 och senare
Fartyg som är flaggade eller ägs inom något av ovanstående länder
När en lista över dessa c:a 200 fartyg hade sammanställts gjordes en undersökning om varje
fartyg och dess ägare rederi och dess egentliga huvudsyssla. Många av dessa fartyg är
sysselsatta inom olja och gasindustrin t& forskning och undersökning dock med ett annat
syfte än vad som avses i detta uppdrag. Det finns ytterligare några fartyg som också är
t#scsaa
NARIPIl bISIGN
ndläggare
tum
Magnus Wikancier
2012-12-06
koing
13207
sysselsatta med forskning och undersökning men för militära syften och det är inte troligt att
dessa är tillgängliga rör samutnyttjande.
Efter att ha exkluderat de fartyg som inte är sysselsatta med verksamhet som avses här,
innehöll listan c:a 70 fartyg. Med begrflnsningarna enligt ovan samt att en något djupare
undersökning gjorts på de fartyg som varit tveksamma i förhållande till brukarnas krav, i fråga
om utrymmen ombord, användningsområde etc. kapades listan till att omfatta 37 stycken
lämpliga fartyg för samutnyttjande. Listan ses i Bilaga M.
Brukarnas krav är sammanställda och kategoriserade efter 23 olika frågeställningar. se bilaga
A. Fartygslistan och brukarnas krav har sedan samkörts och resulterat i fartygslistor som är
anpassade till att möta respektive brukares krav, se bilagorna Still och med L. Dessa
fartygslistor är uppdelade mellan nationella fartyg och internationella fart3g, förutom för SGU
(Bilaga L) där endast nationella fartyg visat sig lämpliga.
Samverkan mellan brukare
Många av de önskemål och krav som de enskilda brukarna har på deras forsknings- och
undersökningsenheter är genomgående för alla brukare. Detta möjliggör att flera brukare kan
utnyttja samma resurs (fartyg) och på så sätt fa skalfördelar och troligtvis en mer
samhällsekonomisk drift.
1 behovsbilden från brukarna framgår det att vissa brukare ser ett samutnyttjande med en
annan brukare som fördelaktigt; SMHI ser gärna ett samutnyttjande med HaV SLU. 1 den
sammanställda kravbilden i Bilaga A ser man att även detta stämmer och SMHI:s krav
stämmer någorlunda överens eller överlappar de krav som HaV SLU har. Det går även att
utläsa att de krav som SU har för deras ej regelbundna undersökningsverksamhet stämmer
även de väl överens med de från SMI-II, varflsr ett samutnyttjande mellan SMHI, SU samt
HaV/SLU borde vara rimligt.
Likaså går det att läsa ut att GU och den regelbundna undersökningsverksamheten på SU
,stämmer väl överrens. Även kraven från UmU gar att passa in denna samlade kravbild från
de tre brukarna.
SGU:s krav särskiljer sig lite och är anpassade till deras eget fartyg Ocean Surveyor, vilken
inte lämpar sig så bra för övriga brukares krav, speciellt med tanke på väderkänsligheten. Det
är dock värt att notera att SGU:s krav mycket väl passar in på GU:s krav. Här finns det alltså
en möjlighet att ett och samma fartyg skulle kunna förse GU SU, UmU och SGU med
kapacitet.
Containerbaserad forskningsutrustning
Containerbaserade forskningsenheter används idag på svenska fartyg, till exempel ombord
KBV 005 och Fyrbyggaren men även ocksa ombord Polarforskningsfartyget/lsbrytaren
ODEN. 1 och med att an~ ända sig av containeriserade forskningslösningar finns det en
möjlighet att i större grad specialisera sin utrustning och enheter kan förberedas på land rör ett
specifikt uppdrag och då på så sätt minska tiden för rustning av fartyget i hamn, vilket i sin tur
leder till ökat möjligt utnyttjande av fartyget och i förlängningen minskade kostnader för
t6scna
H*a’..
bitiCil
Handläggare
alum
Magnus Wikancier
2012-12-06
Beteckning
13207
brukarna. Även den direkta investeringskostnaden för ett nytt fartyg kan minskas i och med
att fartygets special iseringsgrad minskas. Kostnaden för de anpassade forskningsenheterna
bärs då direkt av brukaren och inte av rederiet.
Hög specialisering och ackreditering är också faktorer som kan vara skäl att se till
modullösningar som containerbaserade laboratorier. 1 och med detta har till exempel SMHI
krav på att endast SMHI:s personal far utnyttja deras ackrediterade laboratorium och
mätutrustning. Med en utnyttjandegrad på c:a 70 100 dygn ar för SMHI blir en
containerlösning än mer intressant, känslig och specifik utrustning kan då lyftas iland.
-
Det är inte alla typer av verksamhet som lämpar sig för en containerisering, som till exempel
kravet på fast monterad undervattensutrustning alternativt möjlighet till exempelvis
nedsänkbar sond via MoonPool. Det skall dock nämnas att de flesta verksamheter går att
anpassa till container, vilket också är bevisat, exempelvis ombord i ODEN.
Att i större utsträckning använda sig av containerbaserade enheter för sin
undersökningsverksamhet möjliggör även ett större utnyttjande och tillgång till fartygstid då
den specifike brukaren inte är direkt knuten till ett specifikt fartyg. Som exempel kan nämnas
vattenprovtagning med rosettvattenhämtare, CTD, atmosfärskemi. Aven olika typer av
specialiserade laboratorier som fiskerilaboratorier lämpar sig väl till att containeriseras. 1 stort
sett alla fartyg som är medtagna i listan, Bilaga M, kan ta ombord 2 eller fler containrar.
Analy
tygsbehov för Svensk forskning o
ndersökningsverksamhet
1 bilagorna B till och med L ses de fartyg som passar in på respektive brukare. Göteborgs
Universitet är inte medtaget i dessa bilagor eftersom de nu har en pågående upphandling ute
gällande “nya Skagerak” och det kan anses att de har sitt fartygsbehov täckt i och med detta
GU utnyttjar dock inte “nya Skagerak” III fullo, i dagsläget är planen endast 150 dygn år
varför fartyget väl borde kunna merutnyttjas av exempelvis SU och UmU. Av denna
anledning finns “nya Skagerak” med i listorna över lämpliga fartyg för de övriga brukarna.
Det skall dock noteras att GU räknar med att kunna attrahera andra brukare som inte är
sysselsatta primärt med undersökningsverksamhet till exempel Chalmers, för att på så sätt M
upp nyttjandegraden på det nya fartyget till totalt c:a 240 dygn/år.
En anmärkande notering är den att HaV SLU i stort saknar fartygskapacitet nationellt då de är
i behov av provfiske, de fartyg som är nämnda är: KBV 00 1-003. Dessa tre fartyg är inte
anpassade till undersökningsverksamhet utan Sjöövervakning, Räddningstjänst och
Nödbogsering. Dock har de ett stort akterdäck och fisksorteringsrum och SMHI anser att de
fyller deras behov för tillfället. Provfiske skulle mycket väl vara tänkbart för dessa tre fartyg,
om de utrustades för detta, dock är det mycket tveksamt om Kustbevaknings uppgifter och
seglingsschema passar de 70 dygn år som HaV/SLU skall provfiska.
Antalet forskarplatset ombord i vissa fartyg har inte redovisats, främst Kustbevakningens
fartyg. KBV fartygen är byggda för att i huvudsak härbärgera sin egen besättning. På ett
fartyg som skall fungera som plattform för mann forsknings- och undersökningsverksamhet
ställs helt andra utrymmeskrav, varför utnyttjandet av vissa KBV:s fartyg kan diskuteras.
Sammanställning over brukarnas krav (Bilaga A)
96scaa
MfliI~t DISiGN
Handläggare
atom
Magnus Wikancier
2012-12-06
Bet ckning
13207
1 denna bilaga är brukarnas krav kategoriserade eller styrande fartygsspecifika kra sasom
storlek, vädertålighet, uthållighet, utrymmen, MoonPool, ljudbild och så vidare. Vissa
specifika brukarkrav är inte medtagna då de är av sådan art att de oavsett fartyg bör anpassas i
efterhand. Dessa krav är sedan ställda mot det tillgängliga tonnaget.
SMH
ray och lista över lämpliga farty Bilaga 8 & C)
SMHI:s krav på en mann undersökningsplattform stämmer väl överens med typen “Research
Survey Vessel’ och det syns i listan över lämpliga fartyg från våra grannländer. Här finns åtta
stycken fartyg som passar SMHI:s krav. Nationellt är bilden en annan, enbart: Scandica,
Baltica. KBV 001-003 och Belos, finns med i listan. Belos är stort och kräver
containerbaserade forskningsenheter då detta fartyg är anpassat för helt andra sysslor, dock är
det inte otänkbart att det kan användas. KBV 001—003 används idag av SMHI, se kommentar
ovan angående utnyttiande av dessa fartyg. Scandica och Baltica är båda på gränsen till för
små enligt kraven fran SMHI och det är endast Baltica som har möjlighet till fast monterad
undervattens mätutrustning, som sonar, multibeamekolod etc. Baltica skulle däremot kunna
utgöra ett komplement till något annat fartyg, inhyrt eller nytt. Ombord Baltica krävs
containerbaserade undersökningsenheter och det är enbart för om däckshuset, midskepps som
utrymme rör undersökningsverksamhet finns.
HaV/SLU krav och lista over lämpliga fartyg (Bilaga 0 &
HaV/SLU:s krav stämmer även de väl med andra internationella undersökningsfartyg, inte
mindre än tio fartyg skulle kunna vara lämpliga för ett samutnyttjande. Dessa fartyg är i och
för sig spridda över hela Ostersiön och Nordsjön, upp till Tromsö. Nationellt finns endast
KBV 001-003 som skulle kunna användas och då krävs att fiskeriutrustning installeras
ombord. Ett utnyttjande av dessa fartyg är tveksamt, se kommentarer i ovanstående stycke.
Stockholms Universitet Stf) krav och lista över lämpliga fartyg (Bilaga F,
G, H, 1)
SU har krav för tre olika sorters marina forskningsplattformar; Polarforskning, Större fartyg
för utsjöforskning samt mindre fartyg för mer kustnära undersökningar. För Polarforskning
har tidigare Isbrytaren ODEN använts, men det finns även fyra andra som borde kunna
utnyttjas nu när ODEN skall koncentrera sig på isbrytning i Ostersjön. För viss ej regelbunden
forskning behövs ett större fartyg för ändamål liknande SMHI:s krav, dock är kravet inte
särskilt specificerat, varfi5r några mindre fartyg även är noterade. Denna ej regelbundna
verksamhet omfattar endast c:a 20 dygn/år, varför ett samutnyttjande av SMHI:s enhet borde
vara lämplig. För SU:s regelbundna forskningsverksamhet om c:a 50 dygn/år finns det flera
fartyg som passar in både internationellt och nationellt. Nationellt finns både statliga och
privata fartyg. Vissa av dessa fartyg kräver containerbaserade forskningsenheter, vilket SU är
vana vid.
Umeå Universitet (UmUJ krav
sta över lämpliga fa, tyg (Bilaga J&
Umi :s krav stämmer mycket väl överens med de krav som 5 har för deras regelbundna
forskning. varför även listan är likvärdig sånär på fartyget Ocean Surt or som inte klara
väderkraven. Utnyttjandet är också det lika som SU. 50 dygn ar. Uml.I använder idag KBV
005 som är utrustat med en kombinerad fast och containerbaserad forskningsenhet. Då kraven
är likvärdiga med St borde ett samutnyttjande inte vara otänkbart, dock skall fartygets isklass beaktas samt även kostnader i och med Rirflyttning mellan omraden beaktas.
96saa
NARINE DESIGN
Hand äggare
Datum
Beteckning
Magnus Wikander
2012-12-06
13207
Sveriges Geologi k Undersökning (SGKJ)krav oc
sta över lämpliga farty
(Sila a L)
SGU använder idag fartyget Ocean Surveyor, en plastkomposit katamaran på 38 meter. Detta
fartyg passar väl rör verksamheten och det syns också i kraven. Det finns dock andra fartyg
som även de passar in i kravbilden om så skulle vara fallet. Fartyget Ocean Surveyor skulle
kunna merutnyttjas av till exempel SU men da dess vädertålighet är relativt begränsad borde
merutnyttjandet också bli begränsat.
Slutsatser och fortsatt diskussio
Att se ett samband mellan brukarna för en möjlighet till samutnyttjande är inte svårt, dock
måste geografiska områden och kalendertid tas med i ekvationen för att kunna se hur ett
samutnyttjande skulle kunna vara möjligt.
Om man bortser från SU:s polarforsknings önskemål och kanske även i viss mån SGU:s
verksamhet, då den innefattar ett eget relativt speciellt fartyg, kan man se två tydliga behov;
Ett större fartyg än 60 meter med möjlighet till fiskeriprovtagning samt mindre fartyg på drygt
40 meter för mer kustnära undersökningar. För det sistnämnda behovet håller OU i skrivande
stund att upphandla ett fartyg, lämplig för de nya behoven, som skall ersätta fartyget
Skagerak.
rre fartyg än 60 meter
1 föregående avsnitt nämndes att SMHI och HaV/SLU har likvärdiga krav till stor del och att
ett samutnyttjande önskas av brukarna. Ser man till deras behov av fartygskapacitet har SMHI
c:a 100 dygn år och HaV SLU c:a 120 dygn/år, då är det inte medräknat den tid som dessa
brukare utnyttjar mindre fartyg än 40 meter. Tillsammans skulle då SMHI och HaV/SLU
kunna belägga ett fartyg med c:a 220 dygn/år. Det nämns även att SU har visst behov av att
utnyttja liknande fartyg som SMHI och HaV/SLU. Detta behov uppgår till c:a 20 dygn/år.
Sammantaget skulle alltså dessa tre aktörer kunna samutnyttja ett fartyg med en aktiv
beläggning på c:a 240 dygn/år. Vilket kan anses som normalt för ett forskningsfartyg då en
del tid tillbringas i hamn för diverse förberedelser etc. Det finns forskningsfartyg som har en
beläggning på upp emot 300 dagar per år, vilket får anses vara mycket i jämförelsen.
1 och med att behovet i stort belägger ett fartyg på årsbasis och att denna resurs i stort sätt
saknas i Sverige, borde det vara samhällsekonomiskt att investera i ett för behovet lämpligt
fartyg. För att täcka detta skulle det minst behövas ett fartyg på drygt 60 meters längd och
med en bredd på c:a 14 meter, utseende och utrustningsnivå skulle kunna liknas med det
fartyg som nu upphandlas av GU, här kaI at “nya Skagerak’, dock med tillägget rör
provfiskningsutrusning.
Ett nytt fartyg som möter dessa krav skulle på Europeiskt varv kosta c:a 200 300 miljoner
SEK. Skulle fartyget kunna anpassas mer åt containerbaserade forsknings- och
undersökningsenheter skulle priset troligtvis ligga i den nedre delen. Grovt kan man säga att
priset till 80% utgörs av utrustningen ombord, resterande är själva skrovet och
överbyggnaden. Detta är värt att tänka på då man vinner mycket vad gäller vädertålighet och
arbetsmiljö ombord med ett större fartyg utan att man rör den delen behöver ha in mer
utrustning. Ytterligare en aspekt skall tas i beaktande vid val av fartygstyp och det är behovet
av gång iis. Normalt för ett fartyg enligt ovan skulle vara en isklass som medger gang i
bruten isränna, alltså isklass 1 B eller lA. Vid gång iis behövs då assistans från fartygs som
san
NAtINI bIlISM
ndläggare
t
Magnus Wikander
2012-12-06
te kning
13207
kan bryta is. Skulle det finnas krav på att kunna ga i igenfrusen isränna för 1-arig is krävs
iskiass lA super. Exempelvis det finska fartyget RIV Aranda innehar iskiass lA super.
Prisski Ilnaden mellai ett fartyg med isklass lA och ett med lA super är enbart några procent
( 100 o) och det kommer fran att det finns högre krav på skrov, roder, propeller och
maskinstyrka. Skulle det finnas ytterligare krav på gång i frusen is och kanske till och med
flerårig is krävs mycket mer av fartyget och fartyget maste i större grad optimeras för detta
vilket skulle inverka negativt på gång i öppet vatten och påverka priset avsevärt.
När det gäller gång iis finns det fler aspekter att ta hänsyn till än bara skrovstyrka och
maskineffekt. Formen pa skrovet inverkar till stor grad hur väl lämpat et fartyg är för gång i
is. Speciellt förskeppet är av stor vikt för god isförmåga. Förskeppet är också något som är
viktigt att utforma på rätt sätt när det gäller undersökningsfartyg, då det exempelvis påverkar
virvelbildning under skrovet, vilket i sin tur kan påverka mätutrustningen. Vid planering av ett
nytt forskningsfartyg bör man väga in hur ofta och hur mycket fartyget skall operera i
isförhållanden. Ett fartyg som är optimerat för operation iis, ODEN är ett bra exempel, skiljer
sig markant från ett som endast skall segla i bruten isränna.
indre fartyg på dryg
meter
De brukare som har behov av denna typ av plattform är GU, SU samt UmU. Det samlade
behovet hos dessa brukare är c:a 250 dygn/år. GU räknar med att utnyttja sitt nya fartyg c:a
150 dygn/år, vilket öppnar rör ett merutnyttjande med minst 100 dygn år, dock nämner GU att
det finns intresse från andra brukare, till exempel Chalmers. Detta skulle kunna innebära ett
utnyttjande av GU:s “nya Skagerak” på c:a 240 dygn/år, vilket då inte skulle kunna erbjuda
någon tid för merutnyttjande från övriga forsknings- och undersökningsverksamheter.
För SV är det till stor del deras regelbundna verksamhet som är i behov av denna
fartygsstorlek. SU nämner att fartyg typ Fyrbyggaren, KBV 005 och Baltica borde kunna
täcka deras krav. Detta gäller även för UmU Både SV och UmU har ett behov av 50 dygn/år
vardera för denna fartygstyp. Hur man bäst utnyttjar detta befintliga och tillkommande
tonnage på bästa sätt kräver att både det geografiska området för undersökningen och
kalendertiden tas i beaktning liksom ytterligare brukare som inte nämns här.
Till skillnad mot det större fartygsbehovet, finns det för denna mindre kategori valmöjligheter
att tillgodose brukamas önskemål och hav inom befintligt och kommande tonnage.
Magnus Wikander
FKAB Marine Design
tiscaa
MASIN~ flflIGN
Bilaga A - Sammanställning brukarkrav för
Handläggare: Magnus Wikander
Datum: 2012•12-06
Beteckning: 13207
Forsknings- Undersokningsfartyg
U
SMHI
gsstorlek, behov>
SU Polar
regelbunden
regelbunden
X
-
m
X
UMF
Hav & SLU
X (>SOm
beroende
a
X (>SOm
Fartygsstorlek, behov >40m
beroende
pa ftg)
Fartygsbehov för Polar
forskning, typ ODEN
Vädertålighet; Vind upp till 25
m/s
Vädertålighet; Vind upp till 14
m/s
Dynamisk Positionering (DP1)
±
Aktionstid; >10 dagar
Aktionstid; <10 dagar
x
Arbetsyta på akterdäck, minst
10 x lOm
Behov Containerpiatser 20 fots,
2 st eller fler
x
x
Behov A-ram
X
X
x
x
Behov CTD anpassad utrustning
Kran för tung utrustning och
containrar
Behov av Provfiske
Ljudbild, ICES krav
X
Bilaga A Sammanställning brukarkrav för
Handläggare: Magnus Wikander
-
Forsknngs- Undersökningsfartyg
ej
SMHI
SU Polar
regelbunden
regelbunden
UMF
Behov av Hangarför utsättning
av ex. ROy samt provtagning
fran utfällbar plattform
Behov av Mindre
undersökningsbat / ai~tsbat
Behov för yat-, Kemi-, isotop-,
bilog laboratorie
Behov av Fiskiaboratorie &
Fisksorterings-och
rensanläggning
Behov av Torrlaboratorie/
Forskarkontor
Behov för fast monterad
undervattens mätutrustning,
alternativt monterad på
nedsänkbarsond via MoonPool
—
X
Antal forskare ombord i enkel
hytter (dagtid nom paraEntes)
Behov av fartyg i
-
tid (dygn/ar)
8(16 i
i±belhytt 12 (någon)
_J~.
7
-
100
1
dag,
240 pa si
8, vanligt
enbart
12
70
Stort behov
ovfiske
+50 +
Mimer 36
Bilga B — SMHI, Lämpliga
Handläggare: Magnus Wikander
fartyg internationellt
enligt behovsanalys
•SMH
Fartygsstorlek, behov >SOm
ARANDA
5
DANA
DR. FRIDTJOFNANSEN~,
JOHAN HiORT
G.O:SARS;~
HELMER HANSSEN~
iomsö)
x
Fartygsstorlek, behov >40m
Fartygsbehov för Polar
forsknin t ODEN
Vädertalighet; Vind upp till 25
m 5
Vädertålighet; Vind upp till 14
ms
Dynamisk Positionering (DP1)
Aktionstid;
X, Barents hav &
around Svalbard
>10 dagar
Aktionstid; <10 dagar
Arbetsyta på akterdäck, minst
10 x lOm
Behov Containerplatser 20
fots 2 st eller fler
Behov A-ram
Behov CTD anpassad
utrustnin
Kran för tung utrustning och
contain rar
Behov av Provfiske
Ljudbild, ICES krav
Behov av Hangar för
utsättning av ex. ROy samt
provtagning fran utfällbar
Behov av Mindre
undersökningsbat / arbetsbåt
Behov för Våt-, Kemi-, isotop-,
bilo laboratorie
Behov av Fiskiaboratorie &
Fisksorterings- och
rensa n läggning
x
x
METEOR.
~:WAL.THER
.~HERWlGllll
Handläggare: Magnus Wikander
Datum: 2012-12-06
Beteckning: 13207
Behov av Torriaboratorie /
Forskarkontor
Behov för fast monterad
undervattens mätutrustning,
alternativt monterad pa
nedsänkbar sand via
Antal forskare ombord i enkel
hytter (dagtid inom parantes)
Behov av fartyg i tid (dygn/ar)
B Iga B SMHI, Lämpliga fartyg internatione
enligt behovsanalys
-
ARANDA
DANA
DR. FRIDTJOF NANSEN
JOHAN HJORT
G. 0. SARS
HELMER HANSSEN
(Tromsö)
METEOR
WALTHER
HERWIG III
x
x
x
x
x
x
x
x
lx enkel hytt +
12x dubbelhytt
20
Handläggare: Magnus Wikander
Datum: 2012-12-06
Beteckning: 13207
Fartygsstorlek, behov >GOm
aga C SMHI, Lämpliga fartyg nationellt
enligt behovsanalys
-
SMHI
X
Scandica
X
Baltica
X
X, på fördäck
X, på fördäck
X (i container)
X Ci container)
X (i container)
X (1 containe
X (1 container
X (i container)
X (i container)
x (i container)
KBV 001-003 (3st)
Belos
x
X
Fartygsstorlek, behov >4Cm
Fartygsbehov för Polar
forsknin t ODEN
Vädertalighet; Vind upp till 25
ms
Vädertalighet; Vind upp till 14
m 5
Dynamisk Positionering (DP1)
Aktionstid; >10 dagar
Aktionstid; <10 dagar
Arbetsyta pa akterdäck, minst
10 x lOm
Behov Containerplatser 20
fots 2 st eller fler
Behov A-ram
Behov CTD anpassad
utrustnin
Kran för tung utrustning och
containrar
Behov av Provfiske
Kran finns ombord
Ljudbild, ICES krav
Behov av Hangarför
utsättning av ex. ROV samt
provtagning fran utfallbar
Behov av Mindre
undersökningsbat/ arbetsbat
Behov för Våt-, Kemi-, isotop-,
bilo laboratorie
aga C SMHI, Lämpliga fartyg nationellt
Handläggare: Magnus Wikander
Datum: 2012-12-06
Beteckning: 13207
-
enligt behovsanalys
SMI-Il
~‘-
Scandica
Baltlca
Behov av Fisklaboratorje &
Fisksorterings- och
rensa nläggning
Behov av Torriaboratorie /
Forskarkontor
Behov för fast monterad
undervattens mätutrustning,
alternativt monterad pa
nedsänkbar sond via
X Ci container)
Antal forskare ombord i enkel
hytter (dagtid inom parant~s)
3 x dubbelh~ter
Behov av fartyg i tid (dygn/ar)
1
X (i container)
IS x dubbelhytter +
2 enkelhytter
KBV 001-003 (3st
Belos
x
x (i container)
X
X (1 container)
Handläggare: Magnus Wikander
Datum: 2012-12-06
Beteckning: 13207
Bilaga D HaV och SLU, Lämpliga fartyg internationellt
en igt behovsanalys
-
DR.FRIDTJOF
HaV & SLU
gsstorlek, behov >60m
X (>SOm
beroend på
gsstorlek, behov >40m
X (>SQm
beroende på
Fartygsbehov för Polar
forskning, typ ODEN
Vädertalighet; Vind upp till 25
ms
Vädertalighet; Vind upp till 14
ms
Dynamisk Positionering (DP1)
Aktionstid;
>10 dagar
ALKOR
DANÅ
-
NANSEN
-
0. SARS :4.MOSBY
HELMER HANSSEN
(Tromsö)
X,
Barents hav &
around Svalbard
x
r
Aktionstid; <10 dagar
Arbetsyta på akterdäck, minst
10 x lOm
Behov Containerplatser 20
fots, 2 st eller fler
Behov A-ram
x
Behov CTD anpassad
utrustning
Kran för tung utrustning och
cont~inrar
Behov av Provfiske
Ljudbild, ICES krav
Behov av Hangar för
utsättning av ex. ROV samt
provtagningfrån utfällbar
.olattfor
Behov av Mindre
undersökningsbåt / arbetsbå
x
x
x
x
x
x
Handläggare: Magnus Wikander
Datum 2012-12-06
Beteckning: 13207
Bilaga D HaV och SLU, Lämpliga fartyg internationellt
enligt behovsanalys
-
Ha & StU
ALKOR
DANA
DR. FRIDTJOF
NANSEN
G. 0. SARS
HAKON
MOSBY
HEINCKE
HELMER HANSSEN
(Tromsö)
JOHAN
HiORT
SOLEA
WALTHER
HERWIG III
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Behov för Vat-, Kemi-, isetop
bilog laboratorie
Behov av Fisklabo~Jor~ &
Fisksorterings- och
rensa nläggn ing
Behov av Torrlaboratorie /
Forskarkontox
Behov för fast monterad
undervattens mätutrustning,
alternativt monte.j~I pt~
nedsänkbar sond via
Mnnnpnnl
an
-.
Antal forskare ombord i enkel
hytter (dagtidinom parantes)
Behov av fa~ ‘tid (dygn/ar~
~O
imer36
dagar
Bilaga E Hav och SLU, lämpliga fartyg nationellt
enligt behovsanalys
1-landläggare: Magnus Wikander
Datum: 2012-12-06
Beteckning: 13207
-
av & siu
Fartygsstorlek, behov >60m
beroende pa
gsstorlek, behov>
m
KBV 001-003 (3st)
YC (>SOm
X
X (>SOm
beroende pa
Fartygsbehov för Polar
forskning, typ ODEN
-Vädertalighet; Vind upp till 25
rnJs
Vädertålighet; Vind upp till 14
m/s
Dynamisk Positionering (OP1)
Aktionstid; >10 dagar
Aktionstid; <10 dagar
Arbetsyta pa akterdäck, minst
lOx JOrn
Behov Containerplatser 20
fots, 2 st eller fler
Behov A-ram
Behov CTD anpassad
utrustn ing
Kran för tung utrustning och
containrar
Behov av Provfiske
Ljudbild, ICES krayBehov av Hanga(för
utsättning av ex: ROV samt
provtagning fran utfällbar
nlattform
Behov av Mindre
undersökningsbat / arbetsbat
Utrustning krävs
x (i container)
Bilaga E HaV och SLU, Lämpliga fartyg nationellt
Handläggare: Magnus Wikander
Datum 2012 12-06
Beteckning- 13207
-
enligt behovsanalys
a & SLU
Behov för Vat Kemi-, isotop-,
bilog laboratorie
Behov av Fiskiaboratorje &
Fisksorterings- och
rensanläggning
Behov av Torrlaboratorje /
Forskarkontor
Behov för fast monteraci undervattens mätutrustning,
alternativt monterad på
nedsänkbar sand via
MonnPnnl
Antal forskare ombord i enkel
hytter (dagtid inom parantes)
Behov av fartyg i tid (dygn/år)
—
3
--
ke
‘mer36
KBV 001-003 (3st)
Handläggare: Magnus Wikander
Datum: 2012-12-06
Beteckning: 13207
i
SU Po ar
Fart sstorlek behov >60m
Fart sstorlek behov >40m
Fartygsbehov för Polar
forsknin t ODEN
Vädertålighet; Vind upp till 25
ms
Vädertalighet; Vind upp till 14
m 5
Dynamisk Positionering (DP1)
Aktionstid; >10 da ar
Aktionstid <10 da ar
Arbetsyta på akterdäck, minst
10 x lOm
Behov Containerpiatser 20 fots,
2 st eller fler
Behov A-ram
Behov CTD anpassad utrustning
Kran för tung utrustning och
containrar
Behov av Provfiske
Ljudbild, ICES krav
Behov av Hangarför utsattning
av ex. ROV samt provtagning
fran utfällbar plattform
Behov av Mindre
undersökningsbåt/ arbetsbät
~ARANDA
x
aga F SU, Lämpliga fartyg för Polar forskning
enligt behovsanalys
-
HELMER HANSSEN
(Tromsö)
.~
~
MARIAS. MERIAN
X, Barents hav & around
Svalbard
____________
x
x
L
-
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
POLARSTERN
Bilaga F
Handläggare: Magnus Wikander
Datum: 2012-12-06
Beteckning: 13207
Behov för Våt, Kemi
bilog laboratorie~
,
-
SU, Lämpliga fartyg för Polar forskning
enligt behovsanalys
SU Polar
ARANDA
HELMER HANSSEN
(Tromsö)
MARIAS. MERIAN
POLARSTERN
x
x
x
x
x
isotop-,
Behov av Fisklaboratorie &
Fisksorterings- och
rensanläggn ing
Behov av Torrlaboratorie
Forskarkontor
/
Behov för fastmonterad
undervatténs mätutrustniii~7
alternativt monterad på
nedsänkbar sond via MoonPool
Antal forskare ombord i enkel
hytter (dagtid inom parantes)
Behov av fartyg i tid (dygn/ar)
2
$
age
b h~v
lx enkel hytt+ 12x
dubbelhytt
Bilaga G SU Lämpliga fartyg för icke regelbunden
Handläggare: Magnus Wikander
Datum: 2012-12-06
Beteckning. 13207
-
undersoknings verksamhet
-SU ej
re elbunden
Fart sstorlek, behov >60m
Fart sstorlek behov >40m
Fartygsbehov för Polar
forsknin t ODEN
Vädertalighet; Vind upp till 25
ni s
Vädertalighet; Vind upp till 14
“Nya Skagerak’
.
ARANDA
X
X
.
DR. FRIDTJOF
NANSEN
ELISABETH
MANN
BORGESE
.
-
-
X
X
X
-
.
.
-
DANA
X
FRANKLIN
6. 0. SARS
X
METEOR
X
x
.
Dynamisk Positionering (DP1)
Aktionstid->loda ar
Aktionstid; <10 da ar
Arbetsyta på akterdäck, minst
10 x lOm
Behov Containerplatser 20 fots,
2 st eller fler
BehovA-ram
Behov CTD anpassad utrustning
Kran för tung utrustning och
containrar
X
Behov av Provfiske
-
Ljudbild, ICES krav
x
Behov av Hangar för utsättning
av ex. ROV samt provtagning
fran utfällbar plattforrw
X
X
X
X
.
-
.
.
ist
x
X
X
X
.
-
X
x
x
x
x
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
x
x
x
x
x
x
x
HandI~ggare: Magnus Wikander
Datum: 2012-12-06
Beteckning: 13207
Bilaga G Sti Lämpliga fartyg för icke regelbunden
undersöknings verksamhet
-
StJ e
Behov av Mindre
undersökningsbat
/ arbetsb~t
re elbunden
‘Nya Skagerak”
ARANDA
DANA
x
x
x
x
12 (dubbel ytt
ok)
8(16i
dubbelhytter)
DR. FRIDTJOF
NANSEN
ELISABETH
MANN
BORGESE
FRANKLIN
x
x
Behov för Vat Kemi-, isotop-,
bilog laboratorie
Behov av Fisklaboratorie &
Fisksorterings- och
rensanläggn ing
Behov av Torrlaboratorie
Forskarkontor
/
Behov för fast monterad
undervattens mätutrustning,
alternativt monterad pa
nedsänkbar sond via MoonPool
Antal forskare omb6rd i enkel
hytter (dagtid inom parantes)
Behov av fartyg i tid (dygn/ar)
20
1
lx enkel
1 hytt + 12x
dubbelhvtt
1
6. 0. SARS
12(33)
METEOR
Bilaga H
Handläggare: Magnus Wikander
Datum: 2012•12-06
Beteckning. 13207
Aktionstid >10 da ar
Aktionsti& <10 da ar
Arbetsyta på akterdäck, minst
10 x lOm
Behov Containerplatser 20 fots,
2 st eller fler
BehovA-ram
Behov CTD anpassad utrustning
SU Lämpliga fartyg internationellt för regelbunden
undersoknings verksamhet
re elbunden
Fart sstorlek behov >60m
Fart sstorlek behov >40m
Fartygsbehov för Polar
forsknin
ODEN
Vädertålighet; Vind upp till 25
ms
Vädertalighet; Vind upp till 14
ffi s
Dynamisk Positionering (DP1)
-
ALKOR
-
ELISABETH MANN BORGESE
HEINCKE
DR. FRIDTJOF
NANSEN
-
-
-
X
X
X
X
X
-
-
-
X
X
X
-
-
-
X
SOLEA
X
X
X
-
-
-
X
X
X
-
-
x
x
x
x
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
x
x
x
x
x
X
Behov av Provfiske
x
x
x
Ljudbild, ICES krav
x
x
x
Behov av Mindre
undersökningsbat / arbetsbåt
JOHAN
HiORT
-
Kran för tung utrustning och
containrar
Behov av Hangar för utsättning
av ex. ROy samt provtagning
fran utfällbar plattform
HAKON
MOSBY
Handläggare: Magnus Wikander
Datum: 2012-12-06
Beteckning: 13207
Bilaga H
re e u
Behov
en
-
SU Lämpliga fartyg internationellt för regelbunden
undersöknings verksamhet
ALKOR
ELISABETH MANN BORGESE
HEINCKE
DR. FRIDTJOF
NANSEN
HAKON
MOSBY
HAN
HiORT
SOLEA
x
x
x
x
x
x
x
för;Våt Kemi-, isot6p-,
,
bilog laboratorie
x
Behov av Fisklaboratorie &
Fisksorterings- och
rensan läggning
Behov av Torrlaboratorje
Forskarkontor
/
Behov för fast monterad
undervattens mätutr(istning,
alternativt monterad pa
nedsänkbar sond via MoonPool
Antal forskare ombord i enkel
hytter (dagtid inom parantes)
Behov av fartyg i tid (dygn/ar)
2 (2S
50
Bilaga 1 SU: Lämp iga fartyg nationellt för regelbunden
undersöknings verksamhet
Handläggare: Magnus Wikander
Datum: 2012-12-06
Beteckning: 13207
-
Ii
regelbunden
“N9i~
Skag~rak’
Scandica/
KW
Fyrbyggare~
Baltica
IceBearn’ FRANKLIN 005
.
-
KBV 010
KBVO31-034
-
KBVO5O&
051
~.
Fart sstorlek, behov >GOm
Fa
sstorlek behov >40m
Fartygsbehov för Polar
X(i
container)
X(i container) X (i container)
Kron för tung utrustning och
containrar
Behov av Provfiske
Ljudbild, ICES krav
Behov av Hangar för utsättning
av ex. ROV samt provtagning
fran utfällbar plattform
,,.
O,fEAN
SURVEYOR
X (38m)
forsknin
ODEN
Vadertålighet; Vind upp till 25
ms
Vädertålighet; Vind upp till 14
ms
Dynamisk Positionering (DP1)
Aktionstid >10 da ar
Aktionstid; <10 da ar
Arbetsyta pä akterdäck, minst
10 x lOm
Behov Containerplatser 20 fots,
2 st eller fler
Behov A-ram
Behov CTD anpassad utrustning
:
x (1
X(i
container)
container)
x
container)
X(i container) X (i con amer
Bilaga 1 SU: Lämpliga fartyg nationellt för regelbunden
Handlaggare: Magnus Wikander
Datum: 2012-12-06
Beteckn ng: 13207
-
undersöknings verksamhet
elbunden
Behov av Mindre
unde rsökni ngsb5t;/~rbetsbat
x
Vå~f4kemi-, isotop’;
bilog Iabora~,rie
“Nya
Skagerak”
Fyrbyggaren
x
-
x
X(i
Scandica /
KW
Baltica
IceBeam FRANKLIN 005
-
x
-
KBV 010
KBV 031 -034
(4st)
KBV 050 &
051
-
Behov för
_______
X
container)
X(i
x (i
contai
X (i container) X (i contai
container)
ner)
Behov?v FiskIaboratar~-&
Fisksorterings- och
rensa n läggning
Behov av Torriaboratorie /
Forskarkontor
X(i
container)
Behov för6st monterad—,.
underflktens mätutrustntng’
aItern~ativt monterad~f
nedsänkbar son&vl~-MoonpooI
Antal forskarj~y~$ord i enkel
hytter (dagtid fnom parantes)’
--7
Behov av fartyg i tid (dygn/ar)
X(i
X(i
container
container)
X (1 Baltica)
X
dubbelhytt
er
dubbel
8 (16 1
12(25)
dubbelhytter
dubbelhytter
hytter
(20)
X
12(33)
4x
dubb
el
hytter
X(i
X (i container) X (i container)
container)
OCEAN
SURVEYOR
Handläggare: Magnus Wikander
Datum: 2012-12-06
Beteckning: 13207
aga J UMF: Lämpliga fartyg internationellt för
-
regelbunden undersöknings verksamhet
ALKOR
DANA j~.
‘1
DR. FRIDTJOF NANSEN
ELISABETH MANN BORGESE
x
x
Fart sstorlek behov >60m
Fart sstorlek behov >40m
Fartygsbehov för Polar
forsknin
ODEN
Vädertälighet; Vind upp till 25
ms
Vädertalighet; Vind upp till 14
ms
Dynamisk Positionering (DP1)
Aktionstid; >10 da ar
Aktionstid; <10 da ar
Arbetsyta på akterdäck, minst
10 x lOm
Behov Containerplatser 20 fots,
2 st eller fler
Behov A-ram
Behov CTD anpassad utrustning
Kran för tung utrustning och
containrar
—
Behov av Provfiske
x
Ljudbild, ICES krav
x
Behov av Hangar för utsattning
av ex. ROV samt provtagning
fran utfällbar plattform
Behov av Mindre
undersökningsbåt/ arbetsbat
HEINCKE
SOLEA
Handläggare: Magnus wikander
Datum: 2012-12-06
Beteckning: 13207
Bilaga J UMF: Lämpliga fartyg internationellt för
regelbunden undersöknings verksamhet
-
Behov för Vat-, Kemi-, isotop-,
bilog laboratorie
UMF
ALKOR
x
x
8, vanligt
enbart 2
12
Behov av Fiskiaboratorie &
Fisksorterings- och
rensanläggning
Behov av Torrlaboratorje
Forska rkontor
/
Behov för fast monterad
undervatteris mätutrustning,
alternativt monterad på
nedsänkbar sond via MoonPool
Antal forskare ombord ‘enkel
hytter (dagtid inom parantes)
Behov av fartyg i tid (dygn/ar)
DANA
DR. FRIDTJOF NANSEN
ELISABETH MANN BORGESE
HEINCKE
SOLEA
x
x
x
x
Handläggare: Magnus Wikander
Datum: 2012-12-OG
Beteckning: 13207
B laga K - UMF: Lämpliga fartyg nationellt för
regelbunden undersökningsverksamhet
UMF
“Nya Skagerak”
Fyrbyggaren
Scandita /
Baltica
~f
IceBearn FRANKLIN
KBV 005
KBV 010
KBVO31- JK8V050&
034 (4st)
051
sstorlek behov >60m
Fart sstorlek, behov >40m
Fartygsbehov för Polar
forsknin t ODEN
Vädertalighet; Vind upp till 25
ms
Vädertalighet; Vind upp till 14
m 5
Dynamisk Positionering (DP1)
Fart
Aktionstid >10 da ar
Aktionstid; <10 da ar
Arbetsyta på akterdäck, minst
10 x lOm
Behov Containerplatser 20 fots,
2 st eller fler
Behov A-ram
Behov CTD anpassad utrustning
X(i
container)
X (i container)
X (i container)
X(i
container)
X(i
container)
X(i
container)
X (i container
x (i container
X(i
container)
X(i
container)
Kran för tung utrustning och
containrar
Behov av Provfiske
Ljudbild, ICES krav
Behov av Hangar för utsättning
av ex. ROV samt provtagning
fran utfällbar plattform
Behov av Mindre
undersökningsbåt
/ arbetsbåt
Handläggare: Magnus Wikander
Datum: 2012-12-06
Beteckning: 13207
Bilaga K UMF: Lämpliga fartyg nationellt för
regelbunden undersökningsverksamhet
-
UMF
Behov för Våt-; Kemi-, isotop
bilog laboratorie
Nya Skagerak’
Fyrbyggaren
Scandica
Baltica
/
IceBeam FRANKLIN
Xci
x
container)
X (1 container) containe
r)
KBV 005
KBV 010
X(i
X
container X (1 container)
KBV 031034 (4st)
KBV 050 &
051
X(i
X(i
container)
container)
Behov av Fiskiaboratorie &
Fisksorterings- och
rensan läggning
Behov av Torrlaboratorie
Forskarkontor
/
xci
container)
Behov för fast monterad undervattens mätutrustning,
alternativt monterad pa
nedsänkbar sond via MoonPool
Antal forskar~on,bord i enkel
hytter (dagtid inom parantes)
Behov av fartyg i tid (dygn/ar)
X (i Baltica)
B, vanligt
enbart 2
50
8(16i
dubbelhytter)
Sx
X(i
X (i containj container)
X Ci container)
3x
dubbelhytter dubbelhytter
X
12(33)
1
X(i
container)
aga L SGU: Lämpliga fartyg nationellt
Handläggare: Magnus Wikander
Datum: 2012-12-06
Beteckning: 13207
-
“Nya Skagera
Fart sstorlek, behov >60m
Fart sstorlel< behov >40m
Fartygsbehov för Polar
forsknin
ODEN
Vädertalighet; Vind upp till 25
ms
Vädertalighet; Vind upp till 14
IceBeam
-
-
X
X
FRANKLIN
Fyrbyggaren
X
X
-
Scandica
Baltica
X 57m
/
-
OCEAN
SURVEVOR
5 a o
Styrsö
X 38m
X
X
-
Dynamisk Positionering (DP1)
Aktionstid; >10 da ar
Aktionstid; <10 da ar
Arbetsyta på akterdäck, minst
10 x lOm
Behov Containerplatser 20 fots,
2 st eller fler
Behov A-ram
Behov CTD anpassad utrustning
X
X
X
-
-
-
X
x
X
X
X
x
x
x
X
x ~ container)
X ¶i
container
Kran för tung utrustning och
containrar
X
X
X
X
X
Behov av Provfiske
Ljudbild, ICES krav
Behov av Hangar för utsättning
av ex. ROV samt provtagning
fran utfällbar plattform
.
X (i container)
Behov av Mindre
undersökningsbät / arbetsbåt
X (i
container)
Handläggare: Magnus Wikander
Datum: 2012-12-06
Beteckning: 13207
Bilaga L - SGU: Lämpliga fartyg natione
scu
Behov för Våt-? Kemi-, isotop-,
bilog laboratorie
“Nya Skagerak’
x
Scandica
Baltica
/
ceBeam
FRANKLIN
Fyrbyggaren
X(i
container)
x
X (1 container)
X (i
container)
X (i container)
x (i
container)
Behov av Fisklaboratorje &
Fisksorterings- och
rensan läggning
Behov av Torrlaboratorie
Forskarkontdr
/
X(i
container)
Behov för fast monterad
undervattens mätutrustning,
alternativt monterad pa
nedsänkbar sond via MoonPool
Antal forskare ombord i enkel
hytter (dagtid inom parantes)
Behov av fartyg tid (dygn/ar)
X (i Baltica
1 1+5 dubbel
8 (16 i dubbelhytter) 1
hytter (20)
12(33)
5 x dubbelhytter
______
3x
dubbelhytt
er
OCEAN
SURVEYOR
x
Skaftö
Styrsö
Handläggare: Magnus Wikander
Datum: 2012-11-14
Beteckning: 13207
Fartygsnamn
Bilaga M Fartyg i Sveriges närhet som lämpar sig till Forskningoch Undersökning
-
Typ av fartyg
Operatör
Germany Govt
Flagg stat
Verksamhetsomra
,översikt
yggnadsar
Längd
Bredd
ALKOR
Research SurveyVessel
Wirtschaft
Germany Miljöövervakning, ROV, dubbla A-ramar, CTD etc.
maj-90
55,2
12,5
ARANDA
Research SurveyVessel
Arctia Shipping 0y
Finland
Utsjö undersöknng. CTD, Hydrografi
jun 89
59,2~
13,8
Sverige
miljöövervakning: Hydrografi, Geologi, Geofysik.
Kräver containerbaserade forskningsstationer.
lsbrytande. Har nedsänkbart multibeamekolod
Stort akterdäck för undersökningscontainrar, A
ram och kranar för tunga lyft, ROy möjligheter.
Dynamisk positionering
1985
104,9!
sep-87
56,6
11,04
mar-SS
55
12
sep-80
47,25
10,01
jun-90~
54,56
12,5
Survey vessel /
Sjömätning
Sjöfartsverkets rederi
Dykeri- och
Ubåtsräddriing
Försvarsmakten
Sverige
DANA
Fishery Research Vessel
DTU Aqua
Utsjö undersökning, även fiskeriundersökning inkl
Denmark trål. ao, Hydrografi
DR. FRIDTJOF
NANSEN
Fishery Research Vessel
Havforskningsinstitutt
et
Norway
ELISABETH
MANN
BORGESE
Research Survey Vessel
Germany Govt Min
Bildung
Utsjö undersökning, även fiskeriundersökning inkl
träl. CTD, Hydrografi
research survey vessel
Buoy/Lighthouse
Maintenance Vessels &
Lightships
MMT FO SpIf
A-ram, cTD möjligheter etc. Containerplatser pa
Germany akterdäck
Faeroes
(Fas)
aD, ROy, Utsjö undersökning, Multibeam ekolod
Sjöfartsverkets rederi
Sverige
Fishery Research Vessel
Havforskningsinstitutt
et
Norway
Utsjö undersökning, även fiskeriundersökning inkl
trål. CTD, Hydrografi
Havforskningsinstitutt
MOSBY
Fishery Research Vessel
et
Norway
Utsjö undersökning, även fiskeriundersökning inkl
trål. CTD, Hydrografi
HEINCKE
Research SurveyVessel
Germany Govt
Germany dubbla A-ramar, övriga kranar
FRANKLIN
Fy bygga’en
• G. 0, SARS
HAK0N
-
miljöövervakning: Hydrografi, Geologi, Geofysik.
Kräver containerbaserade forskningsstationer
Djupgaen e
Handl~ggare: Magnus Wikander
Datum: 2012-11-14
Beteckning: 13207
Fartygsnamn
Bilaga M Fartyg i Sveriges närhet som lämpar sig till Forskningoch Undersökning
-
Typ av fartyg
HELMER
18
19
21
22
Operatör
Verksamhetsomra e, översi
Flagg stat
uygffna sar
Bredd
HANSSEN
Fishery Research Vessel
Tromso University
NCFS
Norway
Utsjö undersökning, även fiskeriundersökning inki
trål. CTD, Hydrografi
aug-88
63,8
ICEBEAM
research survey vessel
MMT Shipman AB
Sverige
CTD, ROy, Utsjö undersökning, Multibeam ekolod
mar-78
40
Havforskningsinsttutt
et
Norway
Utsjö undersökning, även fiskeriundersökning inki
träl. aD, Hydrografi
nov-90
64,4
Kustbevakningen
Sverige
Fiskesorteringsrum, Miljöövervakning
Kustbevakningen
Sverige
Fiskesorteringsrum, Miljöövervakning
Kustbevakningen
Sverige
Fiskesorteringsrum,_Miljöövervakning________
81,2
16,2
Kustbevakningen
Sverige
miljöövervakning / Container plats?
45,5
10,5
Kustbevakningen
Sverige
miljöövervakning / Container plats?
•
46,1
8,6
Kustbevakningen
Sverige
Miljöövervakning, diverse kranar
2013~
52
10,7
Kustbevakningen
Sverige
Miljöövervakning, diverse kranar
2013
52
10,7
Kustbevakningen
Sverige
Miljöövervakning, diverse kranar
2013
52
Kustbevakningen
Kustbevakningen
Kustbevakningen
Sverige
Sverige
Sverige
Miljöövervakning, diverse kranar
miljöövervakning / Container plats?
miljöövervakning / Container plats?
2013
Kustbevakningen
Briese Schiffahrts
GmbH & Co
Sverige
Miljöövervakning
JOHAN HJORT Fishery Research Vessel
Utsjö anpassat.
Sjäövervakning,
KBV 001
Miljöövervakning
Utsjö anpassat.
Sjöövervakning,
KBV 002
Miljöövervakning
Utsjö anpassat.
Sjöövervakning,
KBV 003
Miljöövervakning
Sjöövervakning,
KBV 005
• Miljöräddning
Sjöövervakning,
KBV 010
Miljöräddning
Sjöövervakning,
KBV 031
Miljöräcldning
Sjöövervakning,
KBV 032
Miljöräddning
Sjöövervakning,
KBV 033
24 <SV 034
25 KBV 050
26 KBV 051
KBV 181
MARIAS.
28 MERIAN
Miljöräddning
Sjöövervakn ng,
Miljöräddning
Miljöräddning
Miljöräddning
Sjöövervakn ng,
Miljöräddning
Research Survey Vessel
______________________________
Germany Polar forskning, A-ram, CTD möjligheter etc.
52~
io,7j
40,71
40,71
8,5
8,5
1990
56
10,2
feb-06
94,8
19,2
1
Ojupgaen e
Handläggare: Magnus Wikander
Datum: 2012 11 14
Beteckn ng: 13207
Fartygsnamn
METEOR
Nya
~
Skagerak
Bilaga M Fartyg i Sver ges närhet som lämpar sig till Forskningoch Undersökning
-
Typ av fartyg
Research Survey Vessel
Operator
Germany Govt
Research/Fishery Survey
Vessel
Göteborgs Universitet
SGU Sveriges
Geologiska
research survey vessel
Undersökning
Ice breaking research
Alfred Wegener
and supply vessel
Institute
Buoy/Lighthouse
Maintenance Vesse 5 &
Lightships
Sjöfartsverkets rederi
Bärgning/ut aggning, F.d.
minsvepare. Mii tiBeam
Ekolod
Försvarsmakten
Germany Govt
Fishery Research Vesse Landwirtschaft
Bärgning/utläggning, F.d.
minsvepare. MultiBeam
Ekolod
Försvarsmakten
Flagg stat
er sam
e somrade,
översi
yggnadsår
Germany
A-ram, CTD möjligheter etc.
Sverige
Utsjö undersökning, även fiskeriundersökning inki
trål. CTD, Kydrografi, Stort akterdäck för
undersökningscontainrar, A-ram, ROV
möjligheter. Dynamisk positionering, moon p001. pre ev.
Ej påbörjad byggnation, prel leverans 2014
2014
Sverige
Multi Beam Ekolod / Bottenundersökning
Bredd
mar-86
-
OCEAN
SUR VEYOR
Polarstern
Skaftö
SOLEA
Styrso
WALTHER
HERWIG III
Fishery Research Vessel
Germany Govt
Germany Polar forskning
miljöövervakning: Hydrografi, Geologi, Geofysik.
Kräver containerbaserade forskningsstationer.
Sverige
lsbrytande
Sverige
Multi Beam Ekolod / Bottenundersökning.
Försvarsmakten har endast behov av 700h/år.
Germany
Multi Beam Ekolod / Bottenundersökning.
Försvarsmakten har endast behov av 700h/ar.
Fiskeriundersökning, trål slip etc.,
Germany Miljöövervakning
Sverige
sep-84
38
118
1983
1996~
36
jun-04
42,7
1996
36
dec-93,
63,18
Djupgaende