Transcript Vägledning digital samverkan

Vägledning digital samverkan
Framtida utmaningar och möjligheter för offentliga
aktörer
Offentliga rummet 2013-05-29
Jan Sjösten, Odd Sivertzen
Digital Samverkan
(Att samarbeta med information)
"The future is not some place we're going to, but a place we are creating.
The paths to it are not found, they are made."
Jane Garvey
2013-04-25
2
Vilka är med i E-delegationen?
16 mest IT-intensiva myndigheterna
och SKL
Vägledningar
•
•
•
•
•
•
•
Digital samverkan
Nyttorealisering
Sociala medier
Direktåtkomst
Behovsdriven utveckling
Webbutveckling
Återanvändning av
offentlig information (PSI)
• m.m.
Förväntningar på offentlig sektor?
• 1:a generationen: Stordatorn, Byggdes på terminal teknologi.
• Det fanns tusentals applikationer.
• Miljoner av användare
• 2:a generationen: PC, Byggdes med lokala applikationer och
genom lokala diskar, LAN och WAN samt Client/server teknologi.
• Det fanns hundratusentals applikationer
• Flera hundra miljoner användare
• 3:dje och nuvarande generation: Mobila enheter, sociala
tjänster, ”moln” tjänster och bredband överallt.
• Idag finns det Millioner av applikationer inom service, information,
fakta och erfarenheter tjänster.
• Idag finns det Milliarder användare
2012-12-04
5
Arbetsutskott helhet
Samverkan med medborgare och företagare i fokus
Kundprocesser
Familj
Hälsa
Samhälle
Skola
Vårdnad
Myndighets interna
verksamhetsprocesser
Åldrande
Arbete
Företag
”Tjänster produceras av kund
och leverantör i samverkan”
Enklare
Förälder
Företagare
Öppnare
Sjuk
Nyanländ
Enskilt
Tjänster och information
från en enskild
organisation
Effektivare
Arbetslös
Student
Gemensamt
Mina ärenden
Mina fullmakter
Mina meddelanden
xx
xx
Efterlevande
Näringslivet
Gemensamma tjänster och information
e-legitimation
Bostadslös
E-arkiv och ediarium
Effektivare
informationsförs.
xx
Informationsförsörjning (bastjänster från offentliga aktörer)
Förutsättningar för samverkan
(vägledningar, standarder, arkitektur)
Tjänster och
information från
privata sektorn
Tjänstesamverkan
Peppol
e-sense
Tjänstekatalog
RIV
Bastjänster
SHS
Standardiserade
gränssnitt
•
E-delegationens avsikt är att diktera så lite som möjligt avseende teknisk
realisering av automatiserad samverkan mellan myndigheter respektive
mellan myndigheter och privata aktörer, för att på så sätt underlätta
etablerandet av automatiserad elektronisk samverkan. Arkitekturen
beskriver därför endast de delar som är absolut nödvändiga för att på ett
standardiserat och enhetligt sätt kunna tillhandahålla och konsumera
offentliga elektroniska bastjänster.
”Det ska vara så enkelt som möjligt
för så många som möjligt”
Myndighet
Bastjänster
Myndighets tjänster
Privata aktörers
tjänster
”No wrong doors”
Samma tjänst exponerad i flera kanaler och av olika aktörer
Mina meddelanden
Så här går det till att få meddelanden
Kontroll i (FAR)
Förmedlings
Adressregistret
0
4
Mottagare
En k la
m e d d e la n d e n
2
Verksamhetssystem
Ex p e d ie r a n d e
m y n d ig h e t
Kontroll av
kontaktuppgifter
Sä k r a
m e d d e la n d e n
1
Papperspost
3
Säker
Säker
e-brevlåda
Säker
e-brevlåda
Säker
e-brevlåda
e-brevlåda
Säkra ebrevlådor
Privatpersoner
och
företagare med
e-legitimation
22
Ekonomisk bistånd
Nyttor ekonomiskt bistånd,
Totalt ca 136 Miljoner/år
120
100
Miljoner
80
60
40
20
0
Arbetsförmedli
ngen
Serie1
28
Försäkringkass
an
1
CSN
Skatteverket
Kommunerna
A-kassorna
0,25
1,3
103
2,8
Uppskattad samhällsnytta 850 miljoner på mer korrekta
utbetalningar, baserat på FUT utredningens beräkningar
Effektiv informationsförsörjning (ekonomiskt bistånd)
Handläggare
Ansökan
Ringer eller skriver till
Utlämnande myndighet
Handläggare/
System
Kund
Konsument
(kommun)
Hantera ansökan om
ekonomiskt bistånd
Registrerar svar
Fatta beslut
Svar mottas
Producent
Kundtjänst
Utlämnande på media
(5 myndigheter)
Direktåtkomst
on-line liknande tjänst
beslut
Hantera fråga
från kommun
Vårdens plattform för tredje part utvecklare
3:e part
Bastjänster
Personligt hälsokonto
Hälsa och vårdinformation
Administration och
behörighetsstyrning
3:e partstjänster/applikationer
anslutna till plattformen
Min
information
Livslång lagring
av information
Exempel på informationsutbyte system-system, privat sektor till myndighet
Företagare
Lön/ekonomi system
Deklaration
Statistik
Inloggning
Myndighetssamverkan gemensamma
standarder och format
Årsredovisning
Bastjänster
Myndighetstjänster
SAML2 behörighetsbiljett
Nationell strategi för interoperabilitet
Fyra strateginivåer
1.
2.
3.
4.
EU
Den svenska offentliga förvaltningen (regeringen, SKL, E-delegationen)
Sektorer inom den nationella offentliga förvaltningen (utvecklingsansvar)
Organisationer inom respektive sektor i den nationella förvaltningen.
Nationell strategi för interoperabilitet
Innehåll
• Bakgrund och förutsättningar
• Nuvarande situation 2012
• Vision och målbild beskriven utifrån flera perspektiv
• Genomförande
Nationell strategi för interoperabilitet
Interoperabilitet beskrivs i fyra olika perspektiv:
Juridisk
Fokus på rättsliga delar i samarbetet och utbytet, dels
avseende själva utbytet men även med avseende på
ändamålsenlig lagstiftning, förordning, föreskrifter och
civilrättsliga avtal.
Organisatorisk Koordinerade processer där flera organisationer
samverkar för att uppfylla ett eller flera överenskomna
resultat. Avser även förmågan att optimera den egna
organisationen för extern samverkan.
Semantisk
Gemensam förståelse av betydelsen av begreppen och
informationsbeskrivningarna som används vid
informationsutbyte. Förståelsen för begreppen gör att
det är möjligt att säkerställa att informationsutbytet får
avsedd effekt
Teknisk
Förmågan att tekniskt kunna utbyta information och
tjänster på ett säkert sätt, och med den kvalitet som
överenskommits.
Nationell strategi för interoperabilitet Nuläge och målbild
Införande
Nuläge
Medvetenheten om behov av
samverkan finns
Ta fram ett utbildningspaket för
interoperabilitet och utbilda nyckelpersoner
inom olika målgrupper
Målbild
Insikt och kompetens om
interoperabilitet och dess
införande finns
Svag central styrning med
spridda initiativ
Ta fram en uppföljningsmodell för
interoperabilitets-förmåga och utnyttja som
ett verktyg för att mäta framdrift
Ökad medvetenhet om
betydelsen av semantisk
interoperabilitet
Etablera en nationell organisation för
styrning och uppföljning av interoperabilitet
Förvaltningsgemensamma
specifikationer finns och har
utpekade förvaltare
Avsaknad av gemensamma
principer och lösningar för
säkerhet
Bygg upp en process och en
förvaltningsmodell för FGS:er
(FörvaltingsGemensamma Specifikationer)
En nationell organisation för
styrning och uppföljning av
interoperabilitet finns
Tillämpningen av nuvarande
lagstiftning svår och i viss mån
oklar
Utforma principer, ramverk och lösningar för
säkert informationsutbyte
Gemensamma principer,
ramverk och lösningar för
säkert informationsutbyte har
utvecklats och tillämpas
Brist på kompetens för att
utveckla interoperabilitet
Bra teknisk infrastruktur i form
av SHS för stat och RIV för
vården
Utveckla sanktionerade juridiska
tillämpningsscenarier för interoperabilitet
som bidrar till praxis och ny lagstiftning i
överensstämmelse med samhällsbehoven
Myndigheterna prioriterar
samverkan
En praxis och lagstiftning som
överensstämmer med
samhällsbehovet, med bevarad
integritet för individen
Nationell strategi för interoperabilitet
Genomförande av strategin
2013 H2
Säkert inforationsutbyte
2013 H1
SI3
SI2
Mallar för
informationsutbyte
2014
Gemensamma
begrepp för
grunddata
SI4
SI1
Vägledning
digital
samverkan
SI3
IA3
Informationsdomäner
IA2
Regelverk för
Interop-tjänster
privatsektor
IA4
Tekniskt
ramverk
Semantic
Asset
RF3 Förslag från
Repository
IHU
Infodomänansvar
RF2
IA1
Arkitektur för
digital samverkan
SU5
Samverkan med
juridisk expertgrupp
Interop-arkitektur
K3
RF1
Enkelt och säkert
informationsutbyte
mellan
organisationer inom
och utom offentlig
sektor
2015
FGS och kunskap
om auto utlämnande
Rättsliga förutsättningar
Incitamentsmodell
för bastjänster
Nyttokalkyl
SU1
K1
Interoperabilitet.se
Informationskampanj
Kommunikation
Tjänstekatalog
2.0
Utbildningspaket
SU3
K2
SU6
Organisations
-förslag
SU2
Hantering av FGS:er
Styrning och uppföljning
Juridisk vägledning för verksamhetsutveckling
inom e-förvaltningen
Vägledning för digital samverkan
Vägledningens innehåll
• Introduktion
• Styrande principer
• Konceptuell modell för digital samverkan
• Genomförande
• Överenskommelser
Kundens processer, händelser och behov
Begreppsägare
(Ansvarig för begrepp och
informationsmodell)
Konsument
(Behov av information)
Konsument
(Behov av information)
Tjänstebaserat
informationsutbyte
Producent
(Ansvarig för information)
Förutsättningar för samverkan
• Rättsliga
• Organisatoriska
• Semantiska
• Tekniska
Utgående från kundens livsprocess och händelser uppstår behov av
samverkan som kräver att rättsliga, organisatoriska, semantiska och
tekniska förutsättningar etableras.
Vägledning för digital samverkan
Digital samverkan – steg för steg
Utvecklingen sker i följande huvudsteg:
1. Scenario
2. Informationsmodellering
3. Tjänsteutveckling
Anal
ysera
ce
ra
Ana
era
bli
c
an
mm
ll
stä
l
l
stä
ckla
Utve
ra
ckla
Utve
Modellera
Pu
Tjänsteutveckling
Sa
n
ma
m
Sa
Informations
modellering
Modellera
Pu
bli
lyse
Vägledning för digital samverkan
Digital samverkan – steg för steg
Utvecklingen sker i följande huvudsteg:
1. Scenario
2. Informationsmodellering
3. Tjänsteutveckling
Scenario
Vägledning för digital samverkan
Semantisk interoperabilitet – struktur,
termer och begrepp
Verksamhet
Begrepp
Informationsmodell
Datamodell för lagring
Dokumenteras i
Informationsutbytesmodell
Objekttypsbeskrivningar
(informationsutbytesobjekt)
Objekttypskatalog (virtuell)
Datamodell för informationsutbyte
(Tjänstens innehåll beskrivs som
en uppräkning av de objekttyper
som levereras i tjänsten)
Refererar till
Data
Grunden för semantisk interoperabilitet är gemensamma begreppsdefinitioner och en
gemensam informationsutbytesmodell. Bägge ska vara maskinläsbart beskrivna och publikt
tillgängliga.
Nationell Tjänstekatalog
www.edelegationen.se
35
Informationsutbytesöverenskommelse
• Vad avtal brukar omfatta
• Vanliga avtalsmönster
• Inblandade parter
• Servicedeklaration
• Kundstöd
• Legala frågor
• Förvaltning
• Säkerhet och spårbarhet
Arbetsutskott Digital samverkan
E-delegationens arbetsgrupp
• Beslutar uppdragsspecifikation
• Godkänner slutleverans(er)
Digitala
mötet
Arkitektur
Principer
Arbetsutskottsledning
• Övergripande ansvar för
planering och koordinering
• Rapporterar till arbetsgruppen
• Sammankallar referensgrupp
• Sammankallar ”arkitekturråd”
Arkitektur
Stöd
Vägledning
Referensgrupp
• Granskar framtaget underlag i
överenskommen omfattning
• Förankrar underlag bakåt
Semantik
UTVECKLA
E-delegationens
arbetsgrupp
Arbetsutskottsledning
Referensgrupp
Stadspla
ner
Tjänstekatalogen
Säker
Medel.
förmed.
FÖRVALTA
STÖDJA
KOMMUNICERA
Leveransområde
• Består av flera
sammanhängande leveranser
• Bemannas med
leveransområdesansvarig och
deltagare
Leveransområdesansvarig
Deltagare i leveransområde
• Planerar och koordinerar arbetet • Deltar aktivt i arbetet med
i leveransområdet
beslutade leveranser i
överenskommen omfattning
• Deltar i arbetsutskottsledning
Enklare
Förälder
Företagare
Öppnare
Sjuk
Nyanländ
Enskilt
Tjänster och information
från en enskild
organisation
Effektivare
Arbetslös
Student
Gemensamt
Mina ärenden
Mina fullmakter
Mina meddelanden
xx
xx
Efterlevande
Näringslivet
Gemensamma tjänster och information
e-legitimation
Bostadslös
E-arkiv och ediarium
Effektivare
informationsförs.
xx
Informationsförsörjning (bastjänster från offentliga aktörer)
Förutsättningar för samverkan
(vägledningar, standarder, arkitektur)
Tjänster och
information från
privata sektorn
edelegationen.se