Transcript På vg utomlands

N-delen · Lördag 13 september 2014
Med bil & trafik, karriär och teknik
NARINGSLIV
nr 172
FOTO: JENNY LEYMAN
FOTO: JENNY LEYMAN
Passionerad
entreprenör
siktar på guld
N10
Thomas Frostberg:
Plötsligt låter det nu
som om stora delar av
det svenska näringslivet kommer att gå
under om de inte får
riktade skatteavdrag,
momssänkningar eller andra stödåtgärder.
Thomas Frostberg om behovet av ett
helhetsgrepp för att värna välfärden
och näringslivet i framtiden.
N11
FOTO:JACQUES WALLNER
Tuffaste bilen
i knatteligan?
På väg utomlands
N18
Skånska företag ska bli bättre på export i nytt utbildningsprogram.
Åtminstone en sak är
enkel med att driva eget:
Telia Jobbmobil Multi.
549 kr
/mån med Samsung
Galaxy S5 i 24 mån
Just nu:
stort tillbehörspaket ingår!
Värde 1790:-
5 GB surf som du kan dela mellan
telefon, surfplatta och dator.
Fast pris: obegränsat med samtal,
sms och mms.
Ett abonnemang, flera simkort!
telia.se/foretag
Besök telia.se/foretag,Telias butiker, våra återförsäljare eller ring 90 400.
Gäller företag så långt lagret räcker dock längst t.o.m. 2/11 2014 vid 24 mån bindning av Telia Jobbmobil Multi 5GB med Samsung Galaxy S5. Pris 549 kr/mån. Engångsavgift 200 kr tillkommer. Priser exkl. moms. För fullständiga villkor se telia.se.
N4
N4
Lördag 13 september 2014
NÄRINGSLIV
FÖRDJUPNING · SKÅNSK EXPORT
Chef: Elisabeth Andersson
E-post: [email protected] Telefon: 040-28 12 54
Postadress: Näringsliv, Sydsvenskan, 205 05 Malmö
Alice Flygare testar lampor. Hos exportsatsande Tego sker all tillverkning i Landskrona.
Småföretagare i Skåne
Skåne är sämre på export än andra delar av Sverige. I höst
drar Region Skåne igång en utbildning för mindre företag
som vill växa utomlands. Sydsvenskan har träffat bolag
som siktar på exportmarknaden.
■ – Det som fungerar här hemma fun-
gerar oftast också utomlands. Likheterna mellan olika länder är större än
olikheterna, det är min bild, säger Håkan Nicklasson.
Han jobbar som exportsäljare på
Tego i Landskrona. Familjeföretagets
största produkt är innertak till detaljhandeln. Bolaget har funnits i 25 år.
Det började med traditionell bearbetning av tunnplåt, men de senaste tio
åren har Tego satsat på att leverera
kompletta taksystem med allt som en
butik kan fästa eller hänga i taket.
– Förutom takkonstruktionen är det
kablar, ljus, ljud, skyltning och annat.
Våra system ska hjälpa butikerna att
öka sin försäljning, säger Mats Flygare, vd.
Tegos omsättning har vuxit stadigt
genom åren, men än så länge mest
genom försäljning i Sverige. Mats Flygare räknar med att utlandsförsäljningen snart kommer att dominera.
– I Sverige bor knappt tre procent av alla människor i Europa. Om
vi hade samma marknadsposition på
kontinenten som här hemma så skulle vi omsätta två miljarder kronor
istället för 80 miljoner kronor. Nu ska
vi främst expandera på andra håll och
börja skörda frukterna av vår nya profil, säger han.
”Nu ska vi
börja skörda
frukterna av
vår nya profil.”
Mats Flygare, vd för
Tego i Landskrona.
Men för att få in foten hos en tänkbar
kund i ett främmande land krävs ofta
envishet och tålamod.
– Det kan ta tre-fyra år av bearbetning för att få ett första butiksavtal.
Ett viktigt steg på vägen är att få till
ett personligt möte med rätt beslutsfattare och gallringen börjar redan
hos växeltelefonisten, berättar Håkan
Nicklasson.
Lördag 13 september 2014
Tego
■ Landskronabolaget Tego bildades då
Lars Albertsson år 1989 köpte undertaksoch elvärmeverksamheten från Thorn
Lighting. Tego har därefter tredubblats
i storlek.
■ I dag är företagets huvudprodukt att sälja
undertak med hela konceptlösningar till de-
taljhandelsbutiker. Parallellt tillverkar Tego
elradiatorer. Närmare hälften av Tegos försäljning sker utomlands, men all utveckling
och produktion är placerade i Landskrona.
26,7
N5
procent av Skånes
produktion av
varor går på
export.
Personalomsättningen på Tego är låg. Birgitta Nilsson har drygt fyrtio år i företaget bakom sig. Här jobbar hon med gavlar till kanaler på ett undertak.
Tego har alltid minst ett helt undertak på lager för sina storkunder. Anthony Duffy packar kanaler för leverans.
får hjälp ut i världen
Affärskulturen ser annorlunda ut
i olika länder. På vissa håll är hindren
höga. Beslutsfattare som han behöver
träffa kan sakna officiellt telefonnummer och e-postadress. Det kan krävas
rekommendationer för att få till ett
möte.
– Det är väldigt användbart att kunna hänvisa till ett namn på företaget
som jag varit i kontakt med tidigare,
säger Håkan Nicklasson.
Goda referenser är centralt för ett företag som vill in på nya marknader.
Där ligger Tego bra till med Ikea, Lindex och Rusta som återkommande
kunder.
Mässor, branschtidningar och nä-
tet är verktyg som han använder för
att hitta aktörer som Tego vill komma
närmare. Ibland använder han Business Sweden för att få hjälp med att
hitta bra miljöer och mötesplatser för
tänkbara kundträffar.
Men den personliga kontakten är
oslagbar för en bra affärsrelation, menar han.
Kunskaper i språk är också avgörande för möjligheten att bygga upp
ett långsiktigt förtroende med en
kund.
Ofta drar Håkan Nicklasson nytta
av sina egna specialintressen för att
skapa ett öppet samtalsklimat.
– Jag är från Malmö och en riktig fotbollsfan. Det är ofta ett myck-
”En dörröppnare att
visa ett ärligt intresse
för det land
du besöker.”
Håkan Nicklasson,
exportsäljare Tego.
et tacksamt ämne att prata kring för
att bryta isen. Fungerar inte fotbollen
brukar vin, mitt andra favoritområde,
gå hem.
Håkan Nicklasson ser till att vara
påläst kring såväl de aktuella företagen som kultur och politiska frågor
när han åker på affärsresa.
– Jag gillar att prata politik. På några håll kan det visserligen vara känsligt, men oftast är det en dörröppnare
att visa ett ärligt intresse för det land
du besöker, säger han.
I teorin är idealet en kundrelation
utan mellanhänder, men i praktiken
är det ofta omöjligt. Det kan handla
om sådant som bristande resurser
och språkkunskaper eller osäkerhet
kring lokala regler, bestämmelser och
kultur.
– I ett land som Ryssland skulle det
aldrig fungera utan en samarbetspartner. Dessutom har en partner
närhet till sin marknad och kan hålla
kunden vaken med nyheter och besök, säger Håkan Nicklasson.
Tego har drygt femtio anställda. För
att klara snabba leveranser och specifika kundkrav ligger all tillverkning
i Landskrona. Företaget gör affärer
i mer än tio olika länder. Men Håkan
Nicklasson är ensam om att ansvara
för exportfrågorna.
W Fortsättning på nästa sida
N6
NÄRINGSLIV
FÖRDJUPNING · SKÅNSK EXPORT
FMT i Trelleborg gör komponenter på plats för att vara fysiskt nära företagets konstruktörer och designer. Svetsen sköter Peter Abrahamsson.
Lördag 13 september 2014
N7
Lördag 13 september 2014
Skånska exportorgan
■ Almi.
■ Företagarna.
■ Business Sweden.
■ Enterprise Europe Network, EEN.
■ Här är de viktigaste organen
i Skåne som arbetar med att stötta
företag som satsar på export:
■ Sustainable Business Hub, ett
■ Sydsvenska Handelskammaren.
■ Exportkreditnämnden.
■ Svensk Exportkredit.
■ Invest in Skåne.
nätverk som arbetar för att öka tillväxten i Clean Tech-sektorn i Södra
Sverige.
Hit går den skånska exporten
Varuexporten från Skåne i miljarder kronor fördelad på
de tio största exportländerna 2010. Totalt exporterades
för 93 miljarder kronor.
Finland
6,4
Norge
10,9
USA
4,3
9,3
Danmark
Storbritannien
5,4
3,0
Nederl.
Kina
Tyskland
11,4
Polen
3,4
Frankrike
3,7
3,0
■ Region Skåne med förvaltningen
Näringsliv Skåne.
■ Kommunerna.
70 000 kronor per skåning
Jämförs länens export med invånarantalet ser det
ut så här, export i kronor per invånare 2013, avrundat.
170 000
160 000
133 000
127 000
121 000
116 000
114 000
100 000
95 000
93 000
92 000
90 000
70 000
66 000
65 000
61 000
48 000
45 000
39 000
19 000
2 300
Västmanland
Kronoberg
Stockholm
Södermanl
V Götaland
Norrbotten
Jönköping
Gävleborg
Västernorrl
Örebro
Dalarna
Östergötl
Skåne
Värmland
Blekinge
Uppsala
Kalmar
Halland
Västerbotten
Jämtland
Gotland
Skåne tredje exportlänet
Under 2013 uppgick varuexporten till cirka
1 075 miljarder kronor. Stockholm, Västra Götaland och Skåne svarade tillsammans för mer än
hälften av exporten.
Stockholm
Övriga
län
47
%
27
V Götaland
SYDSVENSKAN H
Skåne
Övriga
GRAFIK: JOHAN STRÖMBECK
Källor: Statistiska centralbyrån, Invest in Skåne, Regeringskansliet, Utrikesdepartementet
18
8
32,0
”I ett mindre företag hamnar ansvaret ofta hos ägare
eller vd:n, som redan har fullt upp med allt annat.”
W Fortsättning från föregående sida
– Du kan inte vara överallt själv.
Därför är det centralt, men också
svårt att hitta bra lokala partner. Går
det fel kan det stå dig dyrt i tid och
pengar. Vi letar just nu efter rätt kontakt i Turkiet, säger han.
Håkan Nicklasson fick jobb på Tego
genom ett traineeprogram för exportsäljare där hans praktik var förlagd
till företaget.
Utbildningen har funnits sedan
1990-talet och bedrevs först av dåvarande Exportrådet. Sedan 2008 ansvarar den privata aktören Exportstiftelsen ITM Worldwide för programmet, där de drivande personerna var med under Exportrådets tid.
– Sammanlagt har vi genom åren
nog haft 200 personer i Skåne som
gått programmet och min bild är att
85–90 procent av dem fått jobb med
exportinriktning efteråt. Ofta på det
företag där de haft sin praktik, säger
Tomas Carlson.
Han har under tjugo år arbetat med
att hjälpa små och medelstora företag
att öka sin export och är i dag ansva-
rig för Skåne inom Exportstiftelsen
ITM Worldwide.
Trots Skånes tacksamma geografiska läge med närhet till ett antal utländska marknader är exporten från
regionen lägre än för riket som helhet. I Skåne bor 13 procent av Sveriges
befolkning, men exporten härifrån
ligger runt 8 procent av det samlade
värdet för Sverige.
Tomas Carlson pekar på den höga
andelen småföretag i Skåne som en
tänkbar förklaring. Mindre företag
kan ha för lite resurser och kunskap
för att ta klivet ut på nya marknader.
– I ett mindre företag hamnar ansvaret ofta hos ägare eller vd:n, som
redan har fullt upp med allt annat.
Det fungerar sällan bra, säger han.
Senare i höst ska han genomföra ett
utbildningsprogram tillsammans
med Region Skåne som är riktat till
anställda med erfarenhet av exportarbete i mindre företag som strävar
efter att fortsätta växa internationellt.
– Förberedelser är a och o. Du har
stor nytta av att arbeta med en strukturerad process för att lyckas, säger
Tomas Carlson.
”Här lever
många människor från
andra delar av världen som sitter inne med
användbara
kunskaper,
bara företagen hittar
dem.”
Jennika Gill Noltorp,
enhetschef hos
Region Skåne och
ansvarig för samarbetet med exportstiftelsen ITM
Worldwide.
Jennika Gill Noltorp är enhetschef
hos Region Skåne och ansvarig för
samarbetet med Exportstiftelsen ITM
Worldwide om utbildningen.
– Som jag ser det är det lite för
många företag i Skåne som tycker att
det de gör är bra nog. Det kan vara en
förklaring till att vi har en relativt sett
låg export.
Hon menar att det finns en stor outnyttjad exportpotential i Skåne.
– Här lever många människor från
andra delar av världen som sitter inne
med användbara kunskaper, bara företagen hittar dem.
Jennika Gill Noltorp pekar på att
över hälften av deltagarna i exportutbildningsprogrammen på senare tid
har utomnordisk härkomst.
– När vi diskuterar med företag om
att använda trainees försöker vi få dem
att se styrkorna i att ha personal med
helt andra erfarenheter. Det kan finnas
människor med mycket färska erfarenheter av nya tänkbara marknader.
Den senaste rapporten om framtidsmöjligheterna för skånsk exportindustri är från 2012 och beställd av bland
annat Region Skåne. Där konstaterar
utredarna att en omfattande regional
hemmamarknad ihop med ett förbättrat ekonomiskt läge i Skåne kan
göra att många lokala företag inte ser
poängen med att satsa på export.
Utredarna påpekar också att de under arbetet mötte bedömare som uppfattar många skånska företagare som
lite ”tillbakalutade” och utan tillväxtambitioner.
Samtidigt poängterar de exportens
stora betydelse eftersom det ger resurser för att kunna importera och sannolikt innebär nya jobb i regionen. Utredarna menar att Skåne har gynnsamma förutsättningar för export, inte
minst genom det geografiska läget.
Victoria Lagnevik är ansvarig för exportstödet hos det regionägda bolaget Invest in Skåne. Hennes jobb är
att stötta små och medelstora företag som vill satsa utomlands. Oftast
genom nätverket Enterprise Europe
Network med 600 kontor i 54 länder,
där skånska företag bland annat kan
få hjälp med internationella affärskontakter.
W Fortsättning på nästa sida
N8
Lördag 13 september 2014
NÄRINGSLIV
FÖRDJUPNING · SKÅNSK EXPORT
FMT har drygt femtio anställda, men en vanlig arbetsdag jobbar nästan dubbelt så många i fabriken eftersom företaget använder mycket konsulthjälp. Här arbetar Pavel Gornik, Marek Kazik,
Pavel Matracki och Karol Poinka med en landgång för flygplatser.
”Vi snodde kontraktet mitt framför näsan på den tyska
W Fortsättning från föregående sida
– Jag träffar ju bara de företag som
vill ut på marknaden, men min bild är
att det finns en otrolig hunger i Skåne
även om jag vet vad de officiella siffrorna visar.
Victoria Lagnevik tycker att hon
har stora möjligheter att göra nytta.
– Det är tyvärr inte ovanligt att småföretag saknar exportstrategi. De har
kanske lite slumpmässigt fått en utlandsorder och gläds åt det, istället för
att planera för hur de kan få in nya
exportjobb. Där kan vi göra skillnad.
Tomas Carlson menar att det hos företag som inte kommer loss kan finnas en överdriven respekt för svårigheterna med export men att förklaringen i andra fall kan ligga i en alltför lättvindig bild av hur en satsning
ska genomföras.
– Jag stöter ibland på föreställningen att det bara är att åka ner och träffa
en gubbe i Tyskland och sedan är affärerna igång. Men det här är både enkelt och svårt på en och samma gång.
Han tror till exempel att en del
skånska företag blivit brända av att
försöka sig på Danmark.
– De som ser Danmark som sin
hemmamarknad kan glömma det.
Danskarna är väldigt annorlunda mot
oss när det gäller affärer. Där kan nog
en del ha underskattat svårigheterna
och sedan inte vågat vidare.
Han pekar på att enkla, men tydliga filosofier kan fungera väl vid en
exportsatsning.
– Jag vet ett företag där ägaren resonerade så att första året utomlands
fick bli dyrt, andra året skulle det gå
break-even, tredje året skulle betala
merkostnaderna från första året och
fjärde året skulle det börja tjäna pengar. För det bolaget blev det ett framgångsrecept, säger Tomas Carlson.
För ett antal år sedan tog han fram
ett slags exportens abc-bok som bland
annat erfarna säljare på storföretag
som Ericsson fick använda.
– Jag trodde att det kanske var överflödigt för dem, men de tyckte att det
var precis vad de behövde, säger Tomas Carlson.
Han jobbar främst med grundläggande metoder för hur företag ska
bli bättre på export. Men det innebär
också att det regelbundet dyker upp
förfrågningar från företag som behö-
” Det är
tyvärr inte
ovanligt att
småföretag
saknar
exportstrategi.”
Victoria Lagnevik,
ansvarig för exportstödet hos det
regionägda bolaget
Invest in Skåne.
ver hjälp med mycket specialiserade
önskemål.
– Nyligen var det ett företag som behövde en säljare som behärskade flytande engelska, svenska, polska och
italienska. Vi lyckades hittade helt
rätt person och det gav dem möjligheter att satsa i Polen.
Hans arbete är främst inriktat på
producerande företag. Tjänster står
än så länge för en mycket mindre del
av exporten. Inte heller handlar hans
engagemang om de många mindre företag och start-ups som finns på till
exempel Ideon eller Minc och som Tomas Carlson kallar ”born global”.
– Det är ju något helt annat. De har
inte ens Sverige som sin marknad,
utan export till fem kontinenter som
mål från dag ett. Jag riktar in mig på
företag med en hemmamarknad, men
med exportambitioner, säger Tomas
Carlson.
Att lyckas med export är ett arbete
som ofta tar tid. Företaget FMT har
funnits sedan 1960-talet, initialerna står för Fabriksmontering i Trelleborg. Till en början byggde FMT
skyddsställningar till turbiner för
storföretag som Asea, men när den
marknaden minskade under 1970-talet orienterade sig bolaget istället mot
flyttbara landgångar och liknande
system för ombordstigning på båtar
och i flygplan.
Så sent som i juli levererade FMT
världens största båtbrygga till en nybyggd pir i San Franciscos hamn, som
invigs i slutet av den här månaden. Genom uppsvinget för kryssningsresor
har FMT fått ett stort antal beställningar från bland annat hamnar i Florida.
Nyligen tog företaget också hem ett
stort kontrakt på Münchens flygplats,
med sammanlagt 35 bryggor.
– Det är den största beställningen
i Europa i år och vi snodde kontraktet
mitt framför näsan på den tyska koncernen Thyssen Krupp, vilket kändes
extra kul. Men utan kunskaper i tyska
hade vi aldrig tagit hem det, säger
Joachim Brink från FMT.
Han har titeln director vilket i praktiken innebär att han ansvarar för företagets försäljning av produkter på flygsidan. Försäljningen till hamnar ansvarar företagets vd, Per Thelander, för.
– Jag har bott i Österrike och har
därför inga problem med den tyska
dialekten i Bayern. Det var också ett
N9
Lördag 13 september 2014
FMT
■ Produktionen hos FMT i Trelleborg består
av två helt dominerande verksamheter - tillverkning av passagerarbryggor till båtar och
flygplan. Företaget har drygt femtio anställda,
men ofta deltar närmare hundra personer
i produktionen eftersom FMT använder konsulter och underleverantörer flitigt. All till-
verkning sker vid anläggningen i Trelleborg.
■ FMT hade 2013 en omsättning på drygt
193 miljoner kronor och ett rörelseresultat på
drygt 22 miljoner kronor.
FAKTA
Tuff konkurrens
en broms
■ Det har gjorts
flera utredningar
kring skånska företags
exportpotential under
2000-talet. Här är,
enligt utredarna, några
av de viktigaste skälen
till att företag avstår
från att exportera eller
från att öka exporten:
■ Företagaren är nöjd
med att verka på hemmamarknaden och anser inte att vinsten med
export är värd risken
och arbetsinsatsen.
■ Företaget är för litet
och saknar kapacitet
att hantera större order
som ofta behövs för att
export ska löna sig.
■ Företaget saknar
pengar för att expandera och måste därför
tacka nej till order.
■ Fokus ligger på
Sverige. Arbetsbördan
att delvis sadla om och
bygga upp en exportmarknad är för stor.
■ Svårt att bekosta
tunga frakter och tävla
med väletablerade
tyska och italienska
konkurrenter.
■ För stor konkurrens
utomlands.
■ Bristande kunskap
om marknaden.
■ Bristande språkkunskaper.
■ Brist på produktanpassning.
■ Brist på nödvändiga
kontaktnät.
■ Brist på personal.
Dockningsteknik för flygplan har FMT levererat i många år, med början på Sturup. I dag har företaget världspatent på ett automatiserat laserbaserat system som säljs världen över. På fabriken i Trelleborg finns ett showroom där tekniken visas för kunder.
koncernen Thyssen Krupp, vilket kändes extra kul”
klart plus. En stororder från en så viktig flygplats ger dessutom många ringar på vattnet, säger Joachim Brink.
Liksom Tego i Landskrona har FMT
valt att lägga all tillverkning i Sverige. Företaget ser stora fördelar i att
ha produktion direkt i anslutning till
konstruktion och design.
– Tillverkning i Fjärran Östern är
svår att styra och kontrollera, säger
Joachim Brink.
Precis som för Håkan Nicklasson
på Tego har trainee-programmet varit startpunkten för hans jobb som exportsäljare.
Under lång tid arbetade han med en
exportsatsning hos en svensk producent av skyddsskor och skyddshandskar i Dalarna. Företaget ville växa och
hade valet att bredda sitt sortiment
i Sverige eller att satsa utomlands.
– Jag glömmer aldrig första besöket
vid en mässa för arbetskläder i Düsseldorf. Det var helt obegripligt att det
kunde finnas så många olika tillverkare av skor och handskar. Vår möjlighet var att bli unika och att hitta
rätt distribution. Det är så som företaget sedan lyckats utomlands, berättar Joachim Brink.
Hos FMT är situationen annorlunda. Företaget har med sina produkter sedan länge varit inriktat på export. När Joachim Brink blev erbjuden jobb var det framför allt för att ge
det ingenjörsstyrda FMT ett tydligare
fokus på försäljning.
– Företaget är av tradition väldigt
projekt- och konstruktörsorienterat
där vi har många patent och framstående designarbeten att vara stolta över. Men vill vi öka försäljningen
kanske inte ansvaret ska ligga på projektledaren, resonerar Joachim Brink.
Omsättningen i företaget ökade kraftigt för några år sedan. Men att växa
internationellt tar tid och riskerar att
bli dyrt.
Beställningar inom flygverksamhet
har ofta sin grund i beslut tagna av regeringar och parlament, vilket kräver
ett långsiktigt perspektiv.
– Vi kan ha lämnat en offert 2010
som ger utdelning först i år. Under
tiden drar vi på oss kostnader. Men
att jobba med tålamod kan också ge
oväntade resultat. Nyligen dök en potentiell kund upp efter ett utlandsbesök som vi gjorde våren 2012, berättar
Joachim Brink.
”En stororder från
en så viktig
flygplats ger
dessutom
många ringar på vattnet. ”
Joachim Brink,
director FMT, om
ett nytt kontrakt på
Münchens flygplats.
Som en relativt liten aktör på en
global marknad är det också lätt att
hamna på efterkälken i det mer eller mindre renhåriga spel som pågår
kring nya affärer. Joachim Brink säger att FMT, i länder som Indien, Kina
och Mellanöstern, har haft svårt att
hävda sig på grund av detta.
– Det förekommer att konkurrenter
får detaljer inskrivna i specifikationerna som gör att egentligen bara ett
företag kan få ordern. Ibland handlar det om helt banala saker som inte
har någon betydelse för funktionen,
berättar han.
Ett sätt att möta sådana situationer
är att ha lokala representanter.
– I Asien är det nödvändigt, annars
vill företagen inte göra affärer med oss.
Det handlar om att visa att man är seriös, att de har någon att fråga och hämta hjälp från, säger Per Thelander, vd.
Joachim Brink ser även andra viktiga
skäl till att bygga upp ett nät med lokal representation.
– Verkligheten förändras snabbt.
Det dyker upp nya människor i nya
befattningar, företag säljs och får nya
ägare, omorganisationer gör att kontakten du hade inte längre är aktuell.
Det behövs folk på plats för att hålla
koll på sådant, förklarar han.
Nordamerika är ett viktigt område
för FMT. Men på senare tid har företaget också ägnat mycket energi åt
andra delar av världen.
– Vi jobbar hårt på fortsatt internationell tillväxt, säger Joachim Brink.
Vilka geografiska marknader som
står i centrum för satsningen vill företaget av konkurrensskäl inte berätta.
– Länder där ekonomin växer
snabbt samtidigt som till exempel
konkurrerande kineser inte är särskilt välkomna passar oss bra.
Joachim Brink talar flytande tyska
och engelska.
– Visst hade det varit bra om jag behärskat ännu ett språk som spanska,
arabiska eller mandarin. Men det är
knappast avgörande för oss. Det får
vi istället klara med hjälp av partner
på plats, säger Joachim Brink.
TEXT: NIKLAS
HOLM
niklas.holm
@sydsvenskan.se
FOTO: JENNY LEYMAN
naringsliv
@sydsvenskan.se