Transcript Tillträdes-och skyddsanordningar för tak

Byggnadsstyrelsensinformationer
T: 148
1992-12
Tillträd
es-o ch skydd
sanordningarförtak
Dokumentets utgivare
Dokumentnamn och dokumentbeteckning
Byggnadsstyrelsens
%LW
KSBYGG SSTYRELSEN
NAD
informationer
Dokumentets
datum
T: 148
Ärendebetecknin
g
1992-12
Projektnamn
(evförkortat)
Tillträdes- och skyddsanordningar
för tak
Uppdragsgivare
Projektledare, upphovsman(män),konsult(er), etc
GunnillaBillgren,Th
Byggnadsstyrelsen
Lars-Göran Liljedahl, Th
Torbjörn Osterling, Bentab Byggkonsult AB
Tekniska enheten
Husbyggnadssektionen
Dokumentets titel
Tillträdes- och skyddsanordningarför tak
Gällande krav och grundläggande principer för dels omfattning, dels utförande och montering av
tillträdes- och skyddsanordningar. Checklista för kontroll av tillträdes- och skyddsanordningar på
tak avsedda att användas för planering av olika underhållsåtgärder.
Nyckelord
fotrännor, fästdon, infästningar, nockrännor, skyddsräcken, snöglidhinder, snörasskydd,
snöräcken, tak, takbryggor, takfotsräcken, takskyddsanordningar, takstegar
Försäljningsställen
Byggnadsstyrelsens
ISSN
publikationsförråd 08 - 7831153
Omfång
Svenskbyggtjänst Stockholm 08 - 734 50 00
Göteborg
Malmö
031 - 81 00 85
040 - 70955
Umeå
090- 12 59 10
116sidor
Red
Ref
Torbjörn Osterling
©Byggnadsstyrelsen 1992
Lars-Göran Liljedahl
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Telefax
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Karlavägen 100
Banergatan 30
08-78310 00
104 46 build S
08-78311 80
INNEHÅLL
1. ALLMÄNT OM ARBETE PÅ TAK
.......................
......
2. BEGREPP ..................................................
1
2
- Fasadhöjd .............................................
2
- Fallhöjd ...............................................
3
-Takbrygga
.............................................
- Taklutning , lutningsförhållande
3
............................
4
-Takfotsräcke............................................
4
-Takstege ...............................................
4
- Kockräcke .............................................
5
.............................................
- Snöräcke
5
...........................................
- Snoglidhinder
5
3. KRAV PÅ FASTA TAKSKYDDSANORDNINGAR PÅ TAK
-AllmäntomPBL
..........
7
.........................................
7
- Kravenligt nybyggnadsreglerna
...........................
- Retroaktiva krav på takskyddsanordningar
8
..................
4. SVENSK STANDARD FÖR TAKSKYDD - EN ÖVERSIKT
25
.......
,y.. 29
- BST översikt 115 .........................................
29
- Produktstandarder........................................
29
- Funktionsstandarder
33
.....................................
- Provningsstandarder
.....................................
42
5. TYPGODKÄNDA
TAKSKYDDSSYSTEM
..........................
46
6. INFÄSTNING AV TAKSKYDDSANORDNINGAR ..................
-Allmänt
49
.................................................
49
- Material i fästdon , fästdetaljer o d - generella krav
- Tätningar - täthet vid infästningar
- Temperaturrörelser
.............
..........................
i taktäckningsmaterialet - bandtäckning
- Räckesföljare, skarvning av räckesföljare mm
- Infästning av takstegar
................
... ................................
- Infästning av skorstensstegar od ............................
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER ' T:148
51
51
....
52
60
60
64
- Infästning av takbryggor
..................................
65
Infästning av nock- och takfotsräcken samt snörasskydd......
- Infästning av skyddsräcken runt uppstigningsöppningar
68
.......
75
- Infästning av glidskydd
.....
78
- Infästn ingav fästäg lor
...................................
79
- Fotrännor ...............................................
82
- Montering av snabbfästen eller s kvippankarskruv
- Påkänningar
7. SNÖRASSKYDD
i livlinor och på människor
...........
.....................
88
............................................
- Allmänna ordningsstadgan
- Lokal ordningsstadga
85
90
..
90
....................................
- Avspärrning av trottoar och/eller del av gata
- Arbetarskyddsstyrelsens lokalanvisningar
- Retroaktiva krav på snörasskydd
90
.................
91
...................
91
...........................
92
- Utformning och dimensionering av snörasskydd och
snöglidhinder ...........................................
92
- Taklutningens inverkan på risken för uppkomst av snöras
..
......
8. TEMPORÄRA SKYDDSANORDNINGAR VID ARBETE P TAK .....
Å
- AFS 1983:12, Takarbete
98
o
..................................
9. LITTERATURFÖRTECKNING .....
101
101
104
Bilaga 1. Checklista för kontroll av tillträdes- och skyddsanordningar
p tak ................................................
106
å
Bilaga 2. Sammanställning över större förändringar i kraven på takskyddsanordningar
.....................................
111
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T:148
FÖRORD
Nya skärpta krav på tillträdes- och skyddsanordningar för tak
infördes 1991 i nybyggnadsreglerna (NR). Sedan dess har nya stan-
darder tillkommit.Därför har en ny rapport om tillträdes- och skyddsanordningar utarbetats som ersättning för rapport 65 "Yttertak underhåll och kompletteringar" från 1984.
Omfattande arbete har under de senaste två åren bedrivits för att få
fram såväl enklare som mera ändamålsenliga produkter för taksäkerhet. Boverket har typgodkänt flera olika takskyddssystem, bl a
efter provningar på Statens Provningsanstalt.
1denna rapport redovisas gällande krav och grundläggande principer för dels omfattning dels utförande och montering av tillträdesoch skyddsanordningar.
Rapporten innehåller även en checklista för kontroll av tillträdes- och
skyddsanordningar på tak. Checklistan är avsedd att användas för
planering av olika underhållsåtgärder.
För sammanställningen svarar Torbjörn Osterling, Bentab Byggkonsult AB. Där inte annat anges svarar författaren för foto och
illustrationer.
Stockholm i november 1992.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
á
1 ALLMÄNT OM ARBETE PÅ TAK
Olycksfall bland takarbetare eller vid
arbete på tak är ett allvarligt problem.
Fall kan inträffa dels i samband med
uppförande av en byggnad dels vid
underhåll och/eller reparation av tak.
till de föreskrifter som idag finns i
nybyggnadsreglerna. BFS 1988:18 [3]
med tillägg och ändringar i BFS
1990:28 [4].1 bilaga 2 lämnas en
sammanfattande redogörelse för hur
kravenpå fasta takskyddsanordningar
Ca 1 000 byggnadsarbetare och
plåtslagare drabbas varje år av olycksfall vid takarbete. 4-5 dödsfall inträffar
varje år.
förändrats under de senaste 30 åren.
Sammanställningen redovisar de stora
förändringarna.
Centrala arbetsmiljökommitten inom
byggnadsplåtslageribranschen
har
också på olika sätt bidragit till att sprida
information om gällande regler, bl a
En intressant uppgift i TAK 86 [1] är att
över 60 % av olycksfallen skett från
fallhöjden 4 meter eller lägre. Detta
skall då bl a jämföras med att krav på
genom framtagning av olika broschyrer.
Idag finns också en stor mängd svens-
fasta skyddsanordningar enligt Nybyggnadsreglerna krävs vid en fasadhöjd
som är 4 meter eller mer.
ka standarder för takskydd. En översikt
finns i BST 115.
För att begränsa risken för olycksfall vid
Ett arbete som avslutats hösten 1992
[15] har haft syftet att peka på problem
och sprida kunskap om infästning av
olika takskyddssystem, eftersom det
arbete på eller vid tak har under de
senaste åren flera olika insatser gjorts.
BI a finns sedan 1984 Arbetarstyrelsens Kungörelse om takarbete, AFS
1983:12. [2] Vidare har reglerna vad
gäller fasta takskyddsanordningar
fortlöpande skärpts från 1960 och fram
visat sig att många bristfälligamontage
har utförts.
Foto 1.1. Tänk på att även vid montering av fasta takskyddsanordningar
åtgärder för att förhindra olycksfall.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER ' T:148
1
krävs
2 BEGREPP
1olika dokument , materialbroschyrer
och liknande förekommer benämningar
och uttryck som emellanåt kan misstolkas.
2.1 Fasadhöjd
Enligt TNC 89 är fasadhöjden
"skärningslinjen mellan fasad - plan och
takplan till marknivå". När det gäller
tillträdes- och skyddsanordningar för
tak bestäms fasadhöjden till den lägsta
marknivån enligt figur 2.1.
Begreppsbestämning framgår dels av
nybyggnadsreglerna , BFS 1988:18 [3]
dels av Plan- och byggtermer 1989 [l]
samt de svenska standarderna för
takskydd . Härskall några av de väsentligaste begreppen beröras.
Fasadhöjd
Fasadhöjd
avståndetfrån
skärningslinjen
mellanfasadplanet
ochtaktplanet
till
lägsta marknivån
där ej annatanges
Figur 2.1. Fasadhöjd. (Illustration:[6])
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
2
2.2 Fallhöjd
s-.
Nivåskillnadmellan översta delen av en
uppstigningsanordning
, den yta man
står på ellerett arbetsplanpå en skorsten och den nedanförbefintligatakoch markyta som beräknas kunna hind
ra en personatt falla vidare till lägre
nivå.
6°
och mera
En sådan yta förutsättsha en mindre
lutningän 1:10 och en utsträckningav
minst2,0 m bakåt och åt sidornaräknat
från uppstigningsstället.
FALLHÖJDmätes
tillmarkennärmast
uppstigningsstället.
Figur2.2b. Fallhöjdvid taklutning1:10
och mera. (Illustration:[6J)
FALLHÖJDmätestill
närmasteyta som hindrar
fallet. Näravståndettill
takkantenär mindreän
2,0 m mätesfallhöjden
tillmarken.
2.3 Takb rygga
.;,
Takbrygga(gångbryggs), brygga (350
mm bred)somanvändsför att förflytta
Ytasom hindrarfall
ska varaminst2,0 m
bakåtoch åt sidorna
.frånuppstigningsstället.
sig i sidled på taket eller där taklutningen är mindreän 10° även längs takfallet. Takbryggaär ofta placeradvid
nocken, vid skorstenareller i anslutning
Max.6°
tilluppstigningslucka. Utgör infästningspunktförsäkerhetslina.
Figur 2 .2a. Fallhöjd vid taklutning mindre än 1:10. (Illustration: [6J)
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER ' T:148
3
2. 5 Tak fotsräcke
Räcke, med minst en räckesföljare,
som är placerat vid takfot eller takbrott
och avsett att ge fotstöd vid arbete,
exempelvis snöskottning.
Takfotsräcke med lämplig utformning
kan ge skydd mot snöras.
Takfotsräcke kan ersättas med fotränna. Ståndränna är en äldre
benämning för fotränna.
Foto 2 . 1. Takbrygga vid nock.
2.4 Taklutning -
lutningsfärhållande
Vid angivande av taklutning används
dels lutningsförhållande dels lutningsvinkel . I tabell 2.1 finns en förvandlingstabell mellan lutningsförhållande och
vinkel för vanligt förekommande taklutningar.
Lutningsförhållande
1:o
1:16
1:10
Foto 2.2. Takfotsräcke med två
räckesföljare.
Lutningsvinkel
(ca)
0°
4°
6°
1:8
7.
1:6
1:4
1:3
1:2,5
1:2
1:1,5
1:1,25
1:1
1,25:1
1,5:1
1,75:1
2:1
10°
14°
18°
2T
27°
34°
38°
45°
51°
56°
60°
63°
2.6 Takstege
Takstege , stege från uppstigningsställe,
taklucka eller väggstege till nock. Kan
också användas mellan takbrygga och
platserpå taket som skall vara
tillgängliga, t ex skorstenar.
Takstegar indelasenligt SS 3313 32 i
takpinnstegar och taktrappstegar.
Tabell 2:1.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
4
2.8 Snöräcke
Räcke, med minst två räckesföljare,
som är placerat på tak vid takfot och
avsett att förhindra snöras.
Placerat vid takfot eller takbrott kan
snöräcket även tjäna som fotstöd.
Snörasskydd är en benämning som
ofta användsför arrangemangav olika
slag för att förhindra snöras. Ofta
kompletteras ett takfotsräcke med ett
eller två rör alternativt en grind som då
tillsammansbildar ett snörasskydd.
Snöräcke är en något vilseledande
benämning på takfotsräcke. Snöräcke
används ofta som benämning på det
räcke/stöd för fotfäste som används vid
snöskottning. Eftersom krav på fotstöd
vid takfot inte är kopplat till något
allmänt krav på snöskottning bör
benämningen snöräcke undvikas.
Foto 2.3. Taktrappstege.
2.7 Nockräcke
Räcke, placerat längs taknocken eller
den övre takkanten och som är avsett
som fäste för säkerhetslinor.
2.9 Snä glidhinder
Snöglidhinder används för att förhindra
ogynnsamma belastningar på ett tak
eller där man vill förhindra snö att
okontrollerat glida ner t ex mot en
Nockräcke är även tänkt att utgöra
gåstöd i sidled på tak i de fall takbrygga
inte krävs. Möjligheten att gå med
nackräcke som stöd är dock mycket
takgenomföring,skärmtakeller motsvarande. Exempelpå snöglidhinder,se
foto 2:8.
begränsad.
Beakta att snöglidhinder aldrig får
ersätta ett takfotsräckelsnärasskydd som livlineinfästning.
Foto 2.4. Nockräcke på ett äldre tegeltak.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
5
ci)
L
cl)
c
å
:o
c
0
N
O
0
3 KRAV PÅ FASTA TILLTRÄDES- OCH
SKYDDSANORDNINGAR PÅ YTTER-.
3.1 Allmänt om PBL
PBL 17 kap 20 § anges:
Den 1 juli 1987 trädde nya plan- och
bygglagen(SFS 1987:10,senast
Byggnadersom har uppförtsföre den
ändrad i SFS 1992:541), PBL i kraft
efter ett riksdagsbeslut ett drygt halvår
tidigare. Samtidigt upphävdes byggnadslagen från 1947, byggnadsstadgan
från 1959 och lagen om påföljder och
ingripanden från 1976.
1 juli 1960 eller för vilka byggnadslov
har beviljats före nämnda dag skall,
om det behövs, vara försedda med
anordningar för uppstigning på taket
och anordningar till skydd mot olycksfall genom nedstörtning från taket. 1
fråga om byggnader som har uppförts
före den 1 juli 1974 eller för vilka
byggnadslov har sökts före nämnda
dag skall portar och liknande anordningar vara utförda så att risk för
olycksfall inte uppkommer.
Den 1 juli 1987 trädde även plan- och
byggförordningen (SFS 1987:383,
senast ändrad i SFS 1991:1634), PBF i
kraft efter beslut av regeringen.
Plan- och bygglagen innehåller i huvudsak regler rörande kommunernas
planläggningsarbete och byggnadsnämndernas verksamhet. l PBL anges
Till byggnader som har uppförts före
den 1 juli 1977 eller för vilka byggnadslov har beviljats före nämnda
även grundläggandetekniska krav på
en byggnad.Däremotfinns inga bygg-
dag skall höra sådana anordningar
nadstekniska detaljföreskrifter.
som skäligen kan fordras för att
åstadkommagodtagbara
arbetsförhållanden för dem som
3.1.1 Takskydd i PBL
hämtaravfall från byggnaden.Krav
enligt första - tredje styckena får inte
påtagligt avvika från vad som kan
krävas enligt motsvarande äldre
PBL 3 kap 6 § anges
bestämmelser.
Byggnaderskall ge ett tillfredsställande skydd mot olycksfall, mot
uppkomst och spridning av brand
och mot personskador vid brand.
Avfall skall kunna tas om hand och
forslas bort från byggnaderpå ett
Även om takskyddsanordningar inte
nämns direkt är det helt klart att skrivningen beträffande olycksfall även
PBL innehåller inga byggnadstekniska
föreskrifter. Dessa utarbetas av planoch bostadsverket (Boverket). Den
senaste utgåvan av tillämpningsreglerna är NYBYGGNADSREGLER, BFS
1988:18 med ändringar i BFS 1990:28
och BFS 1991:38. Nybyggnadsreglerna ersätter Svensk Byggnorm (SBN
omfattar sådana anordningar.
1980)och de kompletterandeföreskrif-
tillfredsställande sätt.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
7
ter om tillträdes- och skyddsanordningar på tak som gavs ut 1986.
(PFS 1985:4)
3.2.1.1 Korrosionsskydd
Det vanligaste korrosionsskyddet av
stål i tillträdes- och skyddsanordningar
på tak är varmförzinkning. Enligt de
svenska standarderna skall varmförzinkningenvara utfördi klassA enligt
3.2 Krav enligt nybyggnadsreglerna
ss 3583. Dettainnebäri sintur att
zinkskiktet skall ha en viss minsta tjocklek beroendepå godstjocklek. Ståldetaljer med en tjocklek mellan 3-6 mm
skall ha ett zinkskikt med medeltjockleken 85 µm. Minsta lokal skikttjocklek får
Tillträdes- och skyddsanordningar för
tak behandlas i NR, 1:26.1 det fortsatta
skall reglerna redovisas i den
ordningsföljd som de behandlas i NR.
vara 70 pm. Om ett duplexsystem
används - zink + industriell lackering måste tillses att korrosionsskyddet är
jämförbart med klass A enligt SS 3583.
Tillverkareav takskyddssystemmåste
kunna verifiera korrosionshärdigheten
3.2.1 Hållfasthetoch utförande
Fasta tillträdes- och skyddsanordningar skall ha tillräcklig hållfasthet
och styvhet och utföras av
beständigt material, såsom varmförzinkatstål, lättmetalleller rostfritt
stål. De skall ha betryggande
infästningar i bärande konstruktioner eller andra byggnadsdelar
med tillräcklig hållfasthet . Yttertak
skall ges skäligtskydd mot halk-
hos de produktersom ingår i systemet.
Det förekommer ofta att kapningar på
plats måste göras av olika takskyddsanordningar. För att inte korrosionsan-
grepp och missfärgningarsnabbt skall
uppstå måste kapytorbättringsmålas.
ning och genomtrampning. Kravet
gällerävende takytorsombeträds
under en byggnadsuppförande.
Av NR framgår klart vilka materialsom
kan användas i takskyddsanordningarna.1 de svenska standarderna,som
närmare behandlas i avsnitt4 finns
exempel på anordningarsom anses
uppfyllakraven på hållfasthetoch
beständighet.
För infästningarnagäller att de antingen skall provas och typgodkännaseller
utförasenligt HusAMA 83, avsnittX.6.
Exempel på olika infästningar redovisas
närmare i avsnitt6. Provningoch typgodkännandebehandlasi avsnitt5.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
Foto 3. 1. Kapyta som bätfringsmålats
med zinkrikfärg.
8
idag kraven generellt. Förutom för
sotning, snöröjning, tillsyn av fläktar
mm kan krav på en tillträdesled till och
på ett tak även aktualiseras när det
gäller fläktrum och hissmaskinrum.
3.2.1.2 Skydd mot halkning
Av ovanstående utdrag ur NR framgår
också att yttertaket skall ges skäligt
skydd mot halkning. För att fastställa
om en ytbelagd plåt, takplåtsfärg, takfolie ed uppfyller kravet måste provning
ske enligt en särskild utarbetad och av
Nödutrymning vid brand kan också
medföra krav på tillträdesanordningar.
Boverketgodkänd provningsmetod.
Som framgårav utdragetur NR får
Takytor av koppar, rostfritt stål, tegel,
betong och papp, liksom omålad förzinkad plåt och aluminium, uppfyller föreskriftens krav utan provning. Ytor av
tillträde till tak ske utvändigt om
fasadhöjden - vid uppstigningsstället är högst 8 meter. Vid högre fasadhöjd
skall tillträde ske invändigt.
obehandlatträ som beträdsunder en
byggnads uppförande uppfyller också
kraven.
3.2.2.1 Imrändigaförbindelseleder
Här bör naturligtvis uppmärksammas
att kravet i sig inte innebär en säkerhet
mot halkning. Olämpliga skor, regn, is
Tillträde till takskall kunna ske
invändigt via taklucka eller vägglucka i uppbyggnad på taket. Om
byggnadens fasadhöjd vid uppstigningsstället är högst 8 m, får dock
För invändigt tillträde till taket skall
takluckor ha ett fritt mått av minst
0,60 x 0,60 m och väggluckor ett
fritt mått av minst 0,60 x 0,80 m.
Om uppstigningsluckan har ett
fönster, skall detta utföras av material som inte brister vid stängning av
luckan. Det översta våningsplanet
eller vindsplanet från vilket uppstigningen sker skall ha trappförbindelse med marken. Om nivåskillnaden
mellan vånings- eller vindsplanet
och uppstigningsöppningen överstiger 1,20 m, skall en fast eller fällbar
tillträde anordnas utvändigtvia
stege med stegbreddenminst
väggstege.
0,35 m anordnas. Uppstiningsöpp-
eller snö på taket är betydligtviktigare
faktorer som måste beaktas av den
eller de som skall utföra ett takarbete.
3.2.2 Tillträdesanordningartill
yttertak
ningarna skall ha minst 0,5 m högt
räcke, om byggnadens fasadhöjd
närmast uppstigningsstället är 4 m
eller mer och taklutningen överstiger 1:4. Räcket skall ha en öppning
mot tillträdesanordning på tak.
Tillträde till tak skall enligt NR alltid
kunna ske. Jämfört med äldre
byggföreskrifter där man endast krävde
anordningar när man behövde ett
"regelmässigt tillträde" till taket gäller
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
9
Takluckasom bår personlast
utföresenl. HusAMA
M-. 262
Vidtaklutningupptill 1:1(45°),
dagermått
minst0,6x 0,6 m. Vid
störrelutning
, måtti höjdled
minst0,8m.
(Se även SS 8313 34)
Minst0,15 m
Figur 3.1. Taklucka skall ha ett frittmått av minst 0,60 x 0,60 m. (Illustration:[6])
Vägglucka,
dagermåttminst0,6 x 0,8 m.
Invändigt
O,8m
,"
\
0,6 m
Max.
0,6 m
Vid nivåskillnadstörre än
0,6 m anordnas plattform
med trappa. Nivåskillnaden
mellanplattformen
och
luckanmax.0.6 m.
Figur 3.2. Väggluckaskall ha ett frittmått av minst 0,60 x 0,80 m. (Illustration:[6])
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
1 0
S5 831333
51CYDD6 CKEt4 KONT
TAkLOCK0
ÖGA
TAKFÖNSTEQ
1 ooM
RI CK£ NlEP 5IN IN1ASTNIN6 SKALL
0
1 ALLA ?UNITEa TfiiA £IJ 1Y MI5K
I.A5TN1NG ENLIGT 55 $31360
Figur 3.3. Om nivåskillnadenmellan
vindsbjälklaget och takluckan är mer än
Figur 3.4. Vid fasadhöjd 4,0 m eller mer
- närmastuppstigningsstället
- och en
taklutningmer än 1:4 skall ett minst 0,5
m högt räcke monteras runt takluckan.
Funktionskravpå räcken anges i
SS 3313 33.
3,0 m rekommenderas
plattformmed
trappa. Mellan plattformenoch luckan
anordnas fast eller fällbar stege om
nivåskillnaden är 1,5 - 2,0 m.
(Illustration:[6])
3.2.2.2 Utvändiga förbindelser
1 SS 831334 anges funktionskrav på
tak- och väggluckor.
För utvändiguppstigningpå tak
skall en fast väggstegeanordnas.
Stegar skall sluta på barnsäkert
Enligt NR ska räcke finnasvid uppstigningsöppningom fasadhöjdenär 4,0 m
eller mer och taklutningen överstiger
1:4 (ca 14°). Branta tak bör, även om
fasadhöjdenunderstiger4,0 m,
kompletterasmed räcke eller motsvarande vid taklucka. Takluckor- inspektionsluckor- som öppnas utifråntaket
kan godtas utan räcke eftersomsäkring
med livlinadå redan skett.
avståndfrånmark. För utvändig
uppstigningpå tak där byggnadens
fasadhöjdvid uppstigningsstället
är
högst4 m får dock lös stege
användas. Lösa stegar skall vara
lätthanterligaoch förvaras lätttillgängliga. Vid takfoten i anslutningtill en stege eller brygga på tak
skall det finnas en anordningsom
förhindraratt stegen kan glida.
Vid vissa placeringarav luckorkan
räcke eventuelltundvarasom riskför
nedstörtning inte bedöms föreligga.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
11
N
N
.y
'
i
II
i .
III
1
Figur 3.5. Vid en fasadhöjdsom är
högst 4,0 m - vid uppstigningsställetfår lös stege användas.) SS 8313 42
anges funktionskrav på glidskydd.
(Illustration: [6])
Vid fast monteradeväggstegarbör
stegen avslutas ca 2,0 m över mark
(nederstastegpinnen).Om stegen
Figur 3.6. Vid en fasadhöjd > 4 s 8 m -
även skall användas för nödutrymning
gäller dock 1,5 m.
vid uppstigningsstället - får uppstigning
ske utvändigtvia fast monterad vägg-
En fast utvändig stege kan anses
"barnsäker" om den avslutas minst
stege. SS 8313 40 innehåller funktionskrav för fast monterade vertikala
stegar. (Illustration : [6])
1,2 m ovanför marken eller anordnas
så att dess nederdel går att skjuta upp
till denna höjd.
3.2.2.3 Tillträde till skorstenar
Avslutning på stegar skall i underkant
ha avrundade kanter.
Tak som lutar mer än 1:10 skall som
tillträdesanordningtill skorstenarha
en fast takstegeeller takbryggamed
en bredd av minst 0,35 m om
avståndet mellan uppstigningsplatsen och skorstenen överstiger 1,0 m.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
12
Vid val mellantakstege eller takbrygga
kan SS 8313 32 tjäna som vägledning.
Med hänsyntill svårigheteratt vid låga
taklutningaranvända takstegar bör
Tillträdeskall som framgår av föreskriften kunna ske oavsettfasadhöjd,
antingen på en takstege eller takbrygga. Det är endast taklutningensom är
kravutlösande. Beakta dock att det
alltidfinns en halkriskpå tak och att
man även vid taklutningmindreän 1:10
bör montera en förbindelsied.
takbryggaanvändas vid taklutningen
0°-12°
taktrappstegeanvändas vid taklut-
ningen8°- 45°
Bestämmelsernai förskrifternagäller
skorstenarsom innehållerkanaler,för
vilka rensningsskyldighet
föreligger
enligt räddningstjänstlagen,RÄL.
I(
takpinnstege
används
vid
taklutning-
ar över 25°.
\
\t\t\
er än 1,0 m
Vid utvändigförbindelse,
fasadhöjdhögst 8,0 m.
Figur 3.7.Om avståndetmellan uppstigningsplatsen
(stege eller lucka) och skorstenen överstiger 1,0 m skall tillträdesanordning
anordnasom taklutningenöverstiger 1:10. (Illustration:[6])
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
13
3.2.2.4 Uppstigninganordningarpå
skorstenar
Vid behov av skorstensstege måste
även bedömasom det finns möjlighet
att stå uppe på skorstenen i samband
med sotning. Om man inte kan stå
uppe på skorstenen finns behov av
Skorstenar, vars höjd överstiger
1,2 m vid uppstigningsstället, skall
förses med en utvändig uppstigningsanordning. Om fallhöjden överstiger 10 m, skall anordningen
förses med skydd mot fall från
skorstensstegeredan om höjden överstiger ca 0,5 m, dvs den höjd som bl a
nämns i avsnitt 3.2.2.5.
Det kan ofta vara en fördel om skors-
tensstegenlutar något. Dels är den
denna höjd.
lättare att använda dels kan stegen då
även användas som stagning av skorstenen. Detta på grund av att stegens
nedre del då måste fästas i taket.
Om en rökkanals area vid basen är
större än 1,0 m2, skall kanalen
förses med en invändig uppstigningsanordning från vilken det går
lätt att komma åt att sota. Om kanalen förses med en godtagen anordning för mekanisk sotning, exempelvis ett tryckluftssystem, får skorstenen förses med en utvändig uppstigningsanordning. Uppstigningsanordningar i fristående skorstenar med
en eller flera rökkanaler inom en
mantel skall förses med skydd mot
fall. Vilplan skall anordnas på
Stegaroch skydd mot fall (ryggskydd)
som utförs enligt SS 8313 40 uppfyller
föreskriftens krav. Aven en skyddsanordning mot fall, omfattande skena,
löpsko och säkerhetsbälte, godkänd av
arbetarskyddsstyrelsen uppfyller
kraven.
Avståndet mellan ryggskyddet och
stegen bör vara ca 0,65 m.
Vid montering av ryggskydd kan det
30-metersnivånoch därpå följande
10-metersnivåer. Uppstigningsutrymmet skall förses med belysning
och ventilation. Instigningsöppning
med minsta mått 0,60 x 0,80 m
(bredd x höjd) skall anordnas vid
skorstenens bas och vid uppstigningsöppning av minst 0,60 x 0,60
finnas skäl att anordnadetta även
m eller 0,60 m i diameter i skorste-
anbringas i skorstenens omslutningsvägg. l skorstenar med %-stens omslut-
under nivån 10 m. Som framgår av
figur 3.11 är det en allmän uppfattning
att regeln skall tolkas så att ryggskydd
endast erfordras ovanför 10-meters
.o
nyvan.
Utvändigafästen för stegjärn o d kan
nens topp.
ningsväggarmåste stegar fästas med
Stegar eller stegjärn skall ha en
stegbredd av minst 0,35 m.
Stegjärn skall ha en god förankring
och vara försedda med halkskydd
vid sidorna.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
band runt skorstenen.
14
Stegebredd0,35m ellermera
/
Skorstenshöjden
mats
vid uppstigningsstället
N
a
N
.r
Figur 3.8. Skorstenshöjd mer än 1,2 m och en fallhöjd mindre än 8 m.
(Illustration: [6])
Anslutningsbåge
för löpvagn
Exempelpå detalj av skena
medlöpvagn
,,l
Som fallskydd rekommenderas
skena längs hela stegen med
löpsko/löpvagnför koppling till
fallskyddssele
Anslutning
av löpvagn
vid uppstigningsstället
Figur 3.9. Skydd mot fall från skorstenom fallhöjdenär mer än 10,0 m.
(Illustration:[6])
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
15
3.2.2.5 Arbetsplaner på skorstenar
Arbetsplanen skall enligt NR vara minst
0,30 x 0,60 m. En minsta bredd på
,.. ..
Skorstenarvars hojd overstiger
0,35 m bör dock eftersträvas.
2,0 m vid uppstigningsstället skall
förses med ett arbetsplan. Detta
gäller även skorstenar med lägre
höjd, om fallhöjden är mer än 8 m.
Om speciella säkerhetsrisker föreligger, skall även andra skorstenar
förses med arbetsplaner.
m mi
Ett arbetsplan skall vara minst 0,30
x 0,60 m stort och utgöras av en
horisontal yta på skorstenens krön
eller av en plattform som ligger 0,5
m under krönet. Det skall förses
med ett 1,0 m högt räcke med följa- _
re vid överkanten och på halva
räckhöjden. En skorsten skall förses
med en stege med en minst 0,35 x
0,30 m stor stegplatta, om fallhöjden är mindre än 8 m och upp'
Figur 3.1 D. Exempel på stegplatta som
kan användas på småhus och andra
lägre byggnader. (Illustration: [6])
stegens ena sida skall det som stöd
finnas en bygel ovanför stegplattan.
Vid en invändig uppstigningsanordning får i stället för ett invändigt
arbetsplanskorstenskrönetförses
med ett fotstöd och en handledare
som löper runt kanalen. Handledaren skall placeras vid skorstenskrönet och fotstödet 1,0 m under
ledaren.
Om tillsynen och skötseln av en
skorsten kan ordnas på något annat
betryggande sätt än att en fast
stege och ett arbetsplan monteras,
får en flyttbar steganordning
användas. En sådan anordning
skall vara försedd med en minst
0,35 x 0,30 m stor stegplatta och
kunna förankras så att stadigtstöd
ges vid arbete med skorstenen.
PUBLIKATIONER'
T:148
Stegplattaminst0,35m x 0,30m
(se ävenSS 83 1336)
/
stigningsanordning krävs. På
BYGGNADSSTYRELSENS
Handledare på ena sidan
höjdminst1,0m
16
-
/
1,0m
Dubbelledat räcke
- Arbetsplan0,5 m under
kröneteller horisontellyta
på skorstenenskrön
- minst0,30z 0,60m,
Stegenslutninghögs
200från lodlinjen
Skyddmotfall från 10,0m
fallhöjdoch uppåt.
Ryggskyddet kan ersättas
av annat fallskyddgodkänt
av Arbetarskyddsstyrelsen.
Figur 3.11. Skorstenshöjdmer än 2,0 m samt skorstenshöjdmer än 1,2 m om
fallhöjdenöverstiger8,0 m. (Illustration:[6])
3.2.2.6 Tillträde tilltaknockar
På tak som lutar mer än 1:10 skall en fast takstegemed minst 0,35 m bredd
finnas mellan uppstigningsöppningen
och taknocken, om byggnadensfasadhöjd
närmast öppningen överstiger4 m och avståndet i takets plan mellan öppningen
och nocken är mer än 1,0 m.
Om fasadhöjden är 8 m eller mer och taket lutar mer än 1:4, skall taket ha en
brygga vid taknocken för förflyttning längs taket. Till antenner, fläktar, värmeväxklare, solfångare och andra anordningar som fordrar tillsyn och service skall
under samma förutsättningarsom anges i första stycket,anordnasstegar eller
bryggor.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
17
Fasadhöjdhögst 8,0 m
vid utvändigförbindelse
Tillanordningar
på taket där
tillsynochservicefordras,
anordnas
stegarellerbryggor.
Vid avstånd mer än 1,0 m
mellanuppstigningsstället
ochtaknocken
takstege eller takbrygga. Lämpligalutningsområden
'för takbryggor,taktrappstegaroch takpinnstegar,se
SS 8313 32.
Exempelvid invändig
, förbindelse
tilltak.
Figur 3.12. Takbrygga, takpinnstege eller taktrappstege till nock och anordningar
som fordrar tillsyn och servicekrävs på tak som lutar mer än 1:10 om byggnadens
fasadhöjdöverstiger4,0 m. Beakta att vid olikaanordningarkan plattformaroch
skyddsräckenerfordrasför att klara olika typerav underhållsarbete.Se AFS
1983:12. (Illustration:[6])
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
18
Figur 3. 13. Vid fasadhöjd 8,0 m eller mer och om taklutningen är mer än 1:4 skall
taket förses med en takbrygga. Beakta att kravet gäller även om det inte finns
anordningarmed servicebehov. (Illustration:[6])
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
19
3.2.2.7 Fästanordningar för linor till
säkerhetsbälten
Tänk på att fästöglorsom placeras
nära takkant på ett lågt hus kan
innebäraatt man vid fall från taket når
marken om säkerhetslinan är lång.
Ett tak skall ha fästanordningar för
linortill säkerhetsbälteneller säkerhetsselar vid taknocken eller motsvarande högre del av tak, om byggnadens fasadhöjdär 4 m eller mer.
Fästanordningarna skall utgöras av
nockräcken eller takbryggor utformade så att linor kan fästas i bryggorna . Om taklutningen är högst
1:10, får fästanordningarna utgöras
av fästöglor med högst 3,0 m
inbördesavståndmonteradepå
högst 10 m avstånd från takfoten.
På småhus med normal utformning
får taket förses med två fästöglor.
o
Högst3,0 m
Högst10,0m
'
Figur 3.15. På småhus med normal
utformning godtas att 2 st fästöglor
monteras på yttertaket, även om taklutningenöverstiger1:10. Beakta att krav
på tillträde tillskorstenar och/eller nock
även gäller småhus. (Illustration:[6])
--
Vid småhus med taklutning mer än 1:4
bör liksomvid andra typer av byggnader ett nockräcke eller en takbryggs
monterasäven om fästöglorgodtas
enligtNR.
Figur 3.14.Om byggnadensfasadhöjd
är 4,0 m eller mer skall taket förses
med fästanordningarför linortillsäkerhetsbälteneller säkerhetsselar.Vid en
taklutningsom är högst 1:10 får
fästöglorc 3,0 m användas.
(Illustration:[6])
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER ' T:148
20
Figur 3. 16. Vid en fasadhöjd 4,0 m eller
mer och en taklutning mer än 1:10 skall
nockräckefinnassom kan användas för
infästning av säkerhetsbälte/sele. Vid
taklutning mer än 1:4 rekommenderas
användning av takbryggs i stället för
nockräcke. (Illustration:[6])
Alla delar av ett takskall kunna nås
med en 10 m lång lina som är infästi
någon takskyddsanordning.
Figur 3. 1'. Om fasadhöjden är $,0 m
eller mer och taklutningenöverstiger
1:4 skall takbrygga finnas längs nocken. (3.2.2.6) Denna kan användas som
fästanordning för lina tillsäkehetsbälte/sele(Illustration:[6]).
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER'
T:148
21
3.2.2.8 Fotstöd vid takfot och takbrott
Ett tak skall vid takfot och takbrott
förses med anordningar som ger
stadigt fotfäste, om byggnadens
fasadhöjd överstiger 8 m och taket
eller delar av det lutar mer än 1:3.
Snöräcken med infästningar skall ha
erforderlig hållfasthet.
Trästommemed
konsolkrok
0
r
',
y,
Exempelpå fotrännor,se
HusAMAM-,211och M-.413
m
e
Figur 3.18. Fotstöd vid takfot eller takbrott. (Illustration: [6])
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER ' T:148
22
3.2.2.9 Skyddsanordningar
vid
fönster, brandventilatoreri tak mm
Om fasadhöjdeneller taklutningenär
olikaför olikadelar på en byggnad
finns det skäl att betraktadelarnavar
för sig vid tillämpningen av föreskrif-
ten.
Takfönster, lanterniner, uppstigningsluckor och rökluckor med större
lagmått än 0,60 x 0,80 m skall förses
med en skyddsanordning mot
nedstörtning, om de kan komma att
Fotstöd kan utgöras av ett takfotsräcke
eller fotränna som är minst 150 mm
hög. Fotrännor beskrivs ingående i kap
M i HusAMA 83. Vad gäller fotrännor
beträdasvid arbete på tak och inte
kan bära belastningenfrån en person.
bör beaktasatt krav på en minsta höjd
av 150 mm formellt endast kan ställas
då fotrännan skall fungera som fotstöd.
Det innebär t ex att en fotränna på ett
lågt och litet entretak inte alltid behöver
göras 150 mm hög.
Takfönster och uppstigningsluckor
skall utformas så att deras kanter når
minst 0,35 m över takytan eller är
försedda med ett minst 0,50 m högt
räcke.
Beakta att fotrännor i snörika trakter
kan behöva förstärkas. För dimensionering kan laster enligt SS 8313 67
användas.
Ett räcke skall placeras runtom ett
takfönster, om taklutningen understiger 1:10 eller om fönstret har ett hori-
Snörasskyddbehandlasnärmarei
sontalt mått som överstiger4,0 m.
avsnitt 7.
Vid större taklutning eller vid fönster
med mindre mått får räcket placeras
upptill och vid sidorna av fönstret.
Antingenhöjdminst0,35m...
/
Beträdbaranedåtöppnadebrandventilatorer med fjärrmanövrerad utlösningsanordning skall kompletteras
med galler, nät e d som skydd mot
nedstörtning.
...ellerräckehöjdminst0,50m,
se SS 831333
/
/
För skyddsräcke se SS 8313 33.
/
Huruvida takfönster, lanterniner e d kan
bära belastningen från en person kan
exempelvis påvisas genom en provnings- eller beräkningsmetod som är
godkänd av Boverket. Det innebär att
man vid osäkerhet om bärigheten hos
ett takfönster eller lanternin från leverantören skall kräva ett provningsintyg
eller typgodkännandbevis.
Figur 3.19. Takfönster, lanterniner,
luckor o d större än 0,60 x 0,80 m och
som inte kan bära en personlast skall
förses med ett minst 0,5 m högt
skyddsräcke eller utföras med en minst
350 mm hög sarg om taklutningen
understiger 60°. (Illustration: [6])
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
På marknaden finns takfönster som under vissa förutsättningar - är typgodkända för personlast.
23
Mindre
än4,0m
3.2.2.10 Skyddsanordningar
vid
takfönsteri gårdsbjälklagmm
Fönster i gårdsbjälklag e d skall
förses med ett räcke som är minst
1,10 m högt, om de är så belägna att
de kan beträdas men inte bära upp
Vidlutning1:10(ca6°)ellermerdär
horisontala
måttetunderstiger
4,0m:
förekommandelaster.
Räcke upptill och vid sidorna.
Merän 4,0 m
/
,'
Schaktöppningar (T ex ljusbrunnar i
tak), belägna på en plats dit
allmänheten inte har tillträde, skall
förses med ett 0,50 m högt räcke
,
j
7
/
eller något annat motsvarande
skydd.
/
Fönster i bjälklag e d skall, om det
behövs med hänsyn till läget, förses
med galler, nät e d, som skydd mot
åverkan vid snöskottning, snöras
'7
Vid lutning mindre än 1:10 (ca 6°) eller där horisontala
måttet överstiger4,0 m: Räckeruntomfönstret.
eller av nedfallande föremål.
Galler, nät, luckor e d, som är placerade i öppningar till ventilationsschakt, varustörtar o d på platser där
allmänheten har tillträde, skall
dimensioneras för personlaster och
Figur 3.20. Takfönster i tak som lutar
60 ° eller mindre skall skyddas med ett
minst 0,5 m högt skyddsräcke.
(Illustration: [6])
annanförekommandebelastning.
Galler,nät e d som
skyddmot nedstörtning
i
II
I.
II
I Il
;'
LLt'
Räcken bör utformas på motsvarande
sätt som t ex ett balkongräcke, dvs
öppningarna skall vara högst 100 mm
och räcket skall inte vara klätterbart.
))
,, ' Öppning högst 0,20 m z 0,20 m
rekommenderas av Centrala
arbetsmiljökommitten
Figur 3.21. Nedstörtningsskydd i en
3.2.2.11 Kontrollav takskyddsanord-
nedåtöppnandebrandventilatorkan
ningar
även utgöra ett inbrottsskydd.
(Illustration: [6]).
1NR 9:3 finns krav på kontroll av olika
detaljer under byggarbetets gång. Här
framhålls att särskild uppmärksamhet
bl a bör ägnas åt utförandet av takskyddsanordningar.
Tänk på att takfönster eller ljusinsläpp
som är beträdbara kan vara mycket
hala, särskilt vintertid. De bör därför
förhöjas eller på annat sätt markeras.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER'
T:148
24
för Byggnadsstyrelsensinterna (egna)
3.2 Retroaktiva krav På
behandling.
takskyddsanordni ngar
Mot den bakgrunden liksom att Byggnadsstyrelsen inte längre är generellt
bygglovsbefriad har de olika kraven
relaterats till det förhållandet att bygglov skulle ha krävts.
3.2.1 Ombyggnader
För ombyggnader skall kraven enligt
PBL Kap 3 § 10 och 3 § PBF tillämpas.
Några detaljregler har inte utarbetats
av Boverket. Detta innebär att
tillämpningenav nybyggnadskraven
3.2.2.1 Bygglovsökt före 1 juli 1960
skall ske utifrån en skälighetsbedömning baserad på ingreppets art
eller byggnadens beskaffenhet.
För äldre byggnader för vilka bygglov
sökts före 1 juli 1960 kan takskyddsanordningar krävas med stöd av
17 kap 20 § PBL:
Då det gäller byggnadsarbeten på tak
kan sägas att taket berörs av en
ändring eller en ombyggnad då arbeten
av större omfattning än underhållska-
Byggnader som har uppförts före den
1 juli 1960 eller för vilka byggnadslov
har beviljats före nämnda dag skall,
om det behövs, vara försedda med
anordningar för uppstigning på taket
och anordningar till skydd mot olycksfall genom nedstörtning från taket.
raktär utförs på taket. Sådanaarbeten
kan vara utbyte av takbeläggning helt
eller till större delen, åtgärder i takkonstruktionen, vindsinredning och anordnande av mer än enstaka takfönster
och takkupor mm.
Även om utbyte av taktäckning till en ny
likadan - av underhållsskäl - inte är
lovpliktig bör man se till att takskyddsanordningarna kompletteras och/eller
bytes så att säkerhetsnivån åtminstone
uppfyller de krav som kan ställas retroaktivt.
Av samma paragraf framgår att kraven
inte påtagligt får avvika från vad som
kan krävas enligt motsvarande äldre
bestämmelser. Detta innebär att olika
detaljkrav kan gälla beroende på när
byggnaden uppförts.
Det bör även beaktas att själva takarbetet i sig kan innebära krav på tillfälliga skyddsanordningar enligt AFS
1983:12. Detta behandlas ytterligare i
avsnitt 8.
Sammanfattningsvis
uppstigningsmöjlighet ska finnas
(stegar)
skydd mot nedstörtning ska finnas
(nockräcke eller brygga) om fasadhöjden är minst 8,0 m och taklutningen överstiger 1:4
3.2.2 Retroaktiva krav
För Byggnadsstyrelsen har fram till och
med tillkomsten av Plan- och bygglagen gällt att man varit befriad från
kravet på ansökan om bygglov. Här
måste dock gälla att de retroaktiva
kraven skall ställas mot bakgrund av
vilka bestämmelser som legat till grund
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
gäller för dessa att
fotstöd vid takfot eller takbrott ska
finnas när lutningen är mer än 1:3
och fasadhöjden är mer än 11,Om
eller om fasadhöjden är 8,0-11,0 m
och taket lutar mot för allmänheten
tillgängligt område
25
även tillträdes- och skyddsanordningar
på tak. Brister i dessa anordningar ska
således åtgärdas.
skydd vid takfönster ska finnas.
Det bör beaktas att de retroaktiva
kraven kan ställas utan samband med
någon ombyggnad eller reparationsåtgärd.
Kravnivån är i princip densamma som
redovisats ovan för bygglov sökt före 1
juli 1960.
3.2.2.3 Bygglov sökt efter 1 januari
1982
Från och med 1 januari 1982 infördes
bl a vissa skärpningar vad gäller fotstöd
vid takbrott. Tidigare undantag vid en
fasadhöjd på 11,0 m togs bort.
3.2.2.4 Bygglov sökt efter 1 januari
1986
1 janauri 1986 infördes en rad
skärpningar:
Krav
på
tillträde
till
taknock
vid
fasadhöjd 4,0 m eller mer och taklutning merän 1:10.
Generellt krav på fästanordning för
lina från 4,0 m fasadhöjd - oavsett
taklutning (ögla, rockräcke eller
takbrygga).
Krav på skyddsräcke vid uppstigningslucka vid fasadhöjd 4,0 m eller
mer och taklutning mer än 1:4.
Krav
Foto 3.2. För takskyddsanordningar
kan retroaktiva krav ställas.
T:148
om
Den 1 januari 1989 trädde nybyggnads-
Om tillträdes- och skyddsanordningar
för tak inte utförts på en byggnad som
uppförts efter den 1 juli 1960, är
husägaren skyldig att efterfölja de
bestämmelser som gällde då byggnaden uppfördes eller då bygglov söktes.
Husägaren har även underhållsplikt
enligt PBL 3 kap 13 §. Detta innefattar
PUBLIKATIONER'
vid nock
3.2.2.5 Bygglov sökt efter 1 januari
1989
3.2.2.2 Bygglov sökt efter 1 juli 1960
BYGGNADSSTYRELSENS
på takbrygga
fasadhöjden är 8,0 m eller mer och
taklutningen är mer än 1:4.
reglerna i kraft men blev inte bindande
förrän den 1 januari 1991.
Den som sökte byggloveller gjorde
icke bygglovspliktigaåtgärder under
övergångstidenkunde antingenvälja
26
kulör. Några råd i detta avseende kan
vara:
det gamla (SBN 1980 + PFS 1985:4)
eller det nya regelsystemet (NR).
Det innebär att eventuella retroaktiva
krav kan ställas antingen med stöd av
NR eller SBN 1980 och PFS 1985:4.
montera takbryggor och nockräcken
på de minst framträdande takfallen
3.2.2.6 Bygglov sökt efter 1 januari
1991
placera takfotsräcken, nockräckenltakbryggor så att takets ytterkonturer
om möjligt inte påverkas från de
vanligaste betraktelsepunkterna.
Takfotsräcke bör dock placeras så
nära takfoten som möjligt
måla takskyddsanordningarna i
kulör avstämd med taket i övrigt
Nybyggnadsreglerna (NR, avsnitt 1:26)
skall tillämpas. Observera att NR1 har
kompletterats i BFS 1990:28 (NR 2)
och BFS 1991:38 (NR3).
montera snörasskydd - eventuellt
snöglidhinder - där sådana krävs
med stöd av ordningsstadgan.
3.2.2.7 Allmänna synpunkter på
tillämpningen av de retroaktiva kraven
Som framgår av ovanstående sammanställning har förbättrade säkerhetskrav
införts succesivt vid olika tidpunkter. En
sammanställning finns även i bilaga 2.
Detta har medfört att säkerhetbestämmelserna blivit splittrade på olika
årgå'gar av byggnader och att de som
anlitats för takarbeten haft svårt att veta
vilka krav som de kan ställa.
Vid fastställande av de retroaktiva
kraven - med stöd av PBL 17 kap 20 § kan - som redan påtalats - normalt inte
kraven ställas högre än vad som
krävdes när byggnaden uppfördes. Det
är dock skäligt att man ser till att takskyddsanordningarna utförs och monteras enligt den kravnivå som tillämpas
idag, och som anses nödvändig för att
säkerställa en säker arbetsplats för
takarbetarna.
Under de senaste åren har också kritik
framförts från olika håll på att efterlevnaden av bestämmelserna varit och är
dålig. Byggnadsnämnderna har inte
heller haft tillräckliga resurser för att
inventera befintligt fastighetsbestånd.
1bilaga 1 lämnas förslag till en checklista som kan användas vid kontroll av
takskyddanordningarna
på en fastighet.
De retroaktiva kraven på takskyddsanordningar- liksom eventuellt behov av
snörasskydd - är även aktuellt för
kulturhistoriska byggnader och byggnadsminnesmärken. Härvid uppstår
ofta diskussioner om estetiskt störande
utseende om taken kompletteras med
takskyddsanordningar. Det måste dock
beaktas att säkerhetskraven skall
Riksdagen har också givit regeringen
till känna att regeringen i lämpligt
respekteras, inte minst med tanke på
att ett fungerandetakskydd bidrartill att
dels om åtgärder för en bättre kontroll i
sammanhang bör vidta åtgärder för att
informera bl a kommuner och fastighetsägare om deras skyldighet att tillse
att skyddsanordningar på tak verkligen
kommer till stånd och vidmakthålls
enligt lagstiftningens krav. l bostadsdepartementet har också frågor väckts
fråga om efterlevnaden av gällande
förskrifter om säkerhetsanordningar på
tak dels om behovet av upprustnings
taken kan vårdas och underhållas. Vid
utformning och montering av takskydd-
sanordningarnamåste man ta hänsyn
ätgärderi det befintligabyggnadsbeståndet.
till varje byggnads/taks speciella förutsättningar, t ex vad gäller placering och
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
27
Några beslut har inte - hösten 1992 ännu fattats.
Det bör dock ligga i Byggnadsstyrelsens intresse som fastighetsägare att
på frivillig väg kontrollera takskyddsanordningarna på sina fastigheter.
När det gäller kravnivån bör vid kontrol-
len nybyggnadskraven tillämpas. Om
detta av olika skäl inte bedöms möjligt
bör åtminstone följande minimikrav
uppfyllas:
permanent glidskydd för lösa stegar
vid takfot
fasta
tillträdesanordningar
till
taknock om taklutningen är större än
1:10 och fasadhöjden är 4,0 m eller
mer
förbindelseled till skorsten i form av
fast takstege om taklutningen är
större än 1:4, oavsett fasadhöjd
fästanordningar för säkerhetsbälte
vid taklutning större än 1:10 och en
fasadhöjd på 8,0 m eller mer.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER• T:148
28
4 SVENSK STANDARD FÖR TAKSKYDD
- EN ÖVERSIKT
Glidskydd för lösa stegar,
SS 831304
För takskyddoch takskyddsanordningar finns ett flertal svenska standarder.
Standardernaär av tre slag:
Stegar av stål för fast vertikal
montering,SS 8313 06.
produktstandarder
Produktstandardernaanger mått och
materiali detaljför respektiveanordning. l takt med att funktions-och prov-
funktionsstandarder
provningsstandarder.
ningsstandarderna
utarbetatshar delvis
1det fortsattaskall de olika standarderna kort redovisas. 1några fall lämnas
kompletterandedetaljkommentarer.För
detaljuppgifterhänvisastill de olika
standarderna. 1sammanställningen
produktstadardernasbetydelseminskat. Enligt uppgift kommer de att dras in
under 1993.
1följandesammanställningbeskrivs
dock produktstandarderna
, främst av
det skälet att det i framtidenkan uppstå
behovav att tillverkaoch komplettera
takskyddsprodukter
med de "gamla"
utseendet. Detta innebärockså att
handlingarnamåste kompletterasså att
alla detaljer kommermed eftersomdet
- närväl standardernaär indragnainte kommeratt finnas några standarder som man allmänt kan hänvisa till. l
detta sammanhangmåste man då
också beakta att gällandefunktionskrav
skall uppfyllas.
angesinteutgåvenummer
med hänsyn
till att de olika standardernarevideras
fortlöpande.
Standardernaåberopas i nybyggnadsreglerna och i HusAMA liksomden
objektspecifika byggnadsbeskrivningen.
4.1 BST översikt 115
Översikteninnehålleren sammanfattande beskrivningav såväl gällande
som planerad svensk standardför
takskydd.BST 115 åberopas normalt
inte i några handlingar.
4.2.1 Takskydd - Nockräcken
och takfotsräcken - Hållare och
räckesföljare, SS 8313 01
4.2 Produktstandarder
Sedan lång tid tillbaka har det funnits
produktstandarderför följande
takskyddsanordningar:
Standarden är en produktstandard som
anger mått och material för sex olika
typer av konsol till nock- och takfotsräcken vid olika taktäckningsmaterial.
Av standarden framgår även hur
räckesföljare av rör skall skarvas samt
Nock- och takfotsräcken,
SS 831301
Takbryggor
, SS 8313 02
hur räckesföljareaskall förhindrassnur-
Takstegar, SS 8313 03
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
ra. Ett viktigt krav är att räckesföljaren
29
förankrasså att den inte kan rotera
eller förskjutasi längsled.
Avslutandefria ändar på räckesföljare
får inte ha längre utliggning än
300 mm. Alla räckesföljare måste
avslutas med ändstopp.
KON50L
&'?PJ r 6On TATHIN
Figur 4.1. Låsning av räckesföljare.
Foto 4. 1. Takbryggaoch konsol enligt
SS 8313 02.
1 handlingarna skall konsoltyp liksom
längd på räcket anges.
De takfotsräcken som redovisas i
ss 8313 01 anses inte uppfyllakraven
på ett snörasskydd.
Funktionskrav på en takbrygga anges i
SS 8313 32.
Funktionskravpå nock- och takfots-
SS 8313 63.
Snögenomsläpplighetbedöms enligt
räcken anges i SS 8313 31.
4.2.2 Takskydd - Takbryggor
och hållare, SS 8313 02
Standardenär en produktstandardsom
anger mått och materialför en typ av
takbryggaoch två typer av konsoler.
Beakta att takbryggaska vara snögenomsläppligsamt ha ett minst20 mm
högt halkstopppå sidorna.
1handlingarnaskall konsoltypliksom
längdpå takbryggananges.
Brygganskall ha en minsta breddav
350 mm. Enligtäldre standarder
godtogs300 mm.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
30
L30x30x4
2 st skruvSS
0
Krokskruvo10
2
Överkragning
max. 300
Snögenomsläpplig
Halkstoppvid sidorna
höjdminst20
Gåbredd
minst350
L30x45x4
0
Figur 4.2. Takbrygga med konsol. (Illustration: [6»
4.2.3 Takskydd - Takstegar,
SS 8313 03
Standarden är en produktstandard som
anger mått och material för en takpinnstege samt två typer av konsoler.
Pinnarna i en takpinnstege ska vara
genomgående i sidostängerna och
svetsade på utsidan.
Funktionskrav på en takstege anges i
SS 8313 32.
Takstege som fästs i takläkt får inte
anordnas på byggnader med fasadhöjd
4,0 m eller mer.
1handlingarna skall konsoltyp liksom
stegarnas längd anges.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T:148
31
1504017-.
M10x208.8 fzv
'm'...,.........::il;:y
•..::Si{il
k'4':•::{iL
lU'i1
ltiUi111t
:i''
•
Foto 4.2. Takstege på plåttäkt tak. För detaljer se figur 4.3.
250 - 300
samtligaavstånd
lika mellan pinnarna
80-110
vinkelrätt mot
Vinkelstång50 x 50 x 5
takytan
eller regel 50 x 100
Figur 4.3. Monteringav takpinnstege.(Illustration:[6])
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
32
4.2.4 Skyddsanordningar Glidskydd för lösa stegar,
SS 831304
Standarden är en produktstandard som
anger mått och material för glidskydd
för anliggande stegar. Två typer finns.
En för montering på tak, en för montering på vertikala ytor.
1 handlingarna skall typ av glidskydd
anges.
4.2.5 Skyddsanordningar Stegar av stål för fast vertikal
montering , SS 8313 06
Standarden är en produktstandard som
anger mått och material för utvändig
eller invändig fast, vertikalt monterad
stege. Två konsoltyper finns liksom
mått mm för handledare, ryggskydd
och lös stege med upphängningskrokar.
Foto 4.3. Exempel på fast monterade
väggstegar
1handlingarskall anges:
längd på fast stege
4.3 Funktionsstandarder
längdpå lösstege
Funktionsstandarderna
sedan slutet av 1980-taletför olika
handledare
takskyddsanordningar. Standarderna
anger produktneutrala grundläggande
krav vilket innebär att detaljutformningen av olika takskyddsprodukter kan
variera jämfört med de som anges i en
produktstandard. Det är också med
konsol
ryggskydd.
Beakta att konsolerna måste ha en
längd som är större än taksprång inklusive eventuell hängränna.
hänsyn till funktionsstandarderna
som
produktstandarderna har förlorat sin
funktion.
Funktionskrav för fast monterade
väggstegarfinns i SS 8313 40.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
har givits ut
33
4 .3. 1 Ta kskydd -Fästögl a för
sä kerhetslina - funktions krav
SS 83 13 30
fÖ 1 5p MM
Standarden är en funktionsstandard för
fästöglorför säkerhetslina.
Fästöglan med sin infästning skall tåla
en statisk belastning av 1,5 kN i alla
riktningarutan kvarstående deformation samt en dynamisk belastning från
en säkerhetslina i alla riktningarvid
provningenligt SS 8313 60.
>,5oWM
STÅT
I
Vidare framgårav standarden att
4
fästöglans hål skallvara minst
0 50 mm eller om hålet inte är cirkulärt
skall minsta tvärmått vara 50 mm.
Hålets centrum skall ligga minst 150
mm över takytan.
ISIG
S
L1 e1'NING
1.5 k%4
ALLA QI°i' JIIZ
DYN AI64 $
55 83 360
S.flSTtJIN
( iTE
4ETSLINA - DAM151v
F6e
tWLIGT
SÅC .-
vovliN)
Figur 4.4 Fästögla.
Inga skarpa kanter eller andra
ojämnheter som kan nöta på säkerhetslinan får förekomma.
4 .3.2 Takskydd - Nockräcken
och takfotsräcken - Funktionskrav, SS 83 13 31
Standarden är en funktionsstandard för
nockräcken och takfotsräcken.
Takräcke - nockräckeoch takfotsräcke
- skall utgörafästpunktför säkerhetslina och vara ett fotstödför förflyttning
längsräcket eller vid arbete på taket.
Infästningsmöjlighet
för säkerhetslina
placerasca 150 mm över takytan.
Infästningsmöjligheterna
kan vara:
rör e d med störstatvärmått40 mm
/ /// ,'J 'f!
•.li
i
f/r,'!;
% ' f%f!f%r
f.•:r:%fr:f
'r r.:f.:"
!/'f%/r:;n;:
%fil
F '!{''
{;'•:i f
Jf:r
•.•
:; f f r' l'f
r/• r. J
i f
r
r}ir
r/
.' j
%i
'
%r
ri
i!
hål minst0 50 mm eller icke cirkulärt
hål med minstatvärmått 50 mm.
Kantavståndmåste i någon riktning
vara 40 mm eller mindre, dock minst
3 mm.
ir
: /f
Foto 4.4. Fästöglorpå ett tak med
tätskiktav papp.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
34
4 .3.3 Takskydd - Takbryggor,
taktrappstegar och takpinnstegar - Funktions krav,
SS 83 13 32
Standardenär en funktionsstandardför
takbryggor,
taktrappstegar
ochtakpinnstegar.
Dessa bryggoroch stegar är avsedda
att användassom tillträdesvägtill
taknock, skorstene d samt vid förflyttning i sidled vid nock. De skall också'
kunnaanvändasför infästningav
säkerhetslina.
Olika anordningaranvänds vid olika
lutningsförhållanden
Foto 4.5. Nockräcke vid ett takpannetak.
6 g3133
takbrygga, lutning 0°-12°
taktrappstege, lutning8°- 45°
i0 MM
takpinnstege,lutningöver 45°.
Den minstagåbreddenskall vara 350
mm. Takbryggan/takstegen skall tåla
en statiskbelastningav en punktlastpå
1,5 kN placeradvar som helst. Tillåten
utböjningär högst 10 mm utan
kvarståendedeformation. Varje trappsteg eller stegpinneskall tåla en belastning på 1,5 kN med högst3 mm
nedböjningutan kvarståendedeforma-
f 6T ft1 4 ?E LflST NItJå 1.5 kW ( ALLA
{LIKTN IN6Af2 ( 10 MM UTB ÖZNINEa
60 DTfl 5)
DY IJAw1151v $ tLAST NI N
I
*
TA 1 OT6 'ACK
Lt 6Ta5
- 55 831360
II
$ EHOVt
I TA LOTNING9JS QIk1-
tion.
NIN6T
.'
TA3YGA
p°_
*
TAIrr WF T 6E
Figur 4.5. Nockräcke.
Takräcke med sin infästning skall tåla
en statisk punktbelastning av 1,5 kN i
alla riktningar med högst 10 mm
uttöjning och utan kvarståendedeformation samt en dynamisk belastning
från säkerhetslinai alla riktningarenligt
SS 8313 60. Takfotsräckebehöver
bara belastas i taklutningens riktning.
SO.4tso
4
i
2
o
Figur4.6. Rekommendationer
beträffandetaklutningarför olika typer
Räckesföljareskall monterasså att den
inte kan rotera eller förskjutasi
längsled . Se figur 4.1.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
TAPINNSTCat
av tillträdesvägar
på yttertak.
35
Delar av takbryggan som kan utgöra
infästningsmöjlighet för säkerhetslina
skall med sin infästning tåla en dynamisk belastning från en säkerhetslina i
alla riktningar enlit SS 6313 60.
Beträffande krav Oå infästningsmöjlighet, se kommentarer under 4.3.2.
250 - 300 MM
80 - 910MM
; 60 MM
TAKYTA
Taktrappstegar
och takpinnstegar
skall inte användas för livline-
Figur 4.8. Trappstegets djup - vid
taktrappstege - skall vara minst 80 mm.
Avstånden mellan trappstegen skall
vara lika och mellan 230-300 mm.
Taktrappstegen skall efter sidorna ha
ett tillräckligt halkstopp. Stegytornas
lutning får vara högst 3° i förhållande till
horisontalplanet.
infästning.
DYNAMIk $ELA6TNIIJ ! 55 B31360
350
i
MM
16Tt6PINN
VA2JE
TAPP5T€G
6KALL TPSLA 1.5
(14&6T ;, MW ND$ÖNIN
Q 5TATI5Ic
ELA5TNNQ
50M 4-(tL6T= 1 ALLA
(10 MM UTBOJNIN€
9.5
4
VA2
crNIN6flg
fi0DTA5)
Figur 4.7. Generella krav på taktrappstegar/takpinnstegar.
Foto 4.7. Taktrappstege vid takpannetak.
Foto 4.6. Takbryggor skall vara snögenomsläppliga och ha minst 20 mm högt
Figur4.9. Avstånden mellan stegpinnarna i en takpinnstege skall vara lika
och mellan 250-300 mm. Takpinnstegarna skall ha tillräckligt halkstopp.
halkstoppefter sidorna.Snögenomsläpplighetkan bedömasenligt
SS 8313 63.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
36
Takluckorskall ha ett fritt mått på minst
600 x 600 mm. Vid taklutningöver 45°
dock minst600 x 800 mm. Takluckan
skall placerasså att nivåskillnadeninne
på vindenär minst 1,2 m. Om nivåskillnaden är 1,2-3 m skall det finnas en
fast eller fällbarstege på insidan.Vid
en nivåskillnadpå mer än 3 m skall
plattformanordnaspå insidan. Se figur
3.3. Takluckaskall öppnas utåt. Om
luckanhar fönsterskall detta utförasav
härdatglas eller av plast.
4.3.3 Takskydd - Räcken Funktionskrav, SS 8313 33
Standardenär en funktionsstandardför
permanenta låga räcken på tak kring
uppstigningsluckor
och takfönster.
Beakta att räckets höjd kan medföra
stor momentbelastningvid takytan.
Förstärkningav infästninggörs lämpligen i anslutandebryggaoch/eller
stege.
Takbryggabörmonterasnedanför
uppstigningsöppning
närskyddsräcke
inte krävs. Då förbättrassäkerhetenvid
utstigningen.
5101DD6QÄC k€IJ
U4T
TAkLUCKOi
OUf TAkFÖN6TEQ
MIN5TA DRELERMÅTT
SKALL UARA
600' 600 MW
N
Figur 4.11. Taklucka skall ha ett fritt
mått på minst 600 x 600 mm. Om
taklutningen överstiger45° dock 600 x
800 mm.
Ir
R..ÅCKE NED 51N IN4ASTNIN6 SkALL
1 ALLA ?uNlc-rE 'TALA £ N WWAMI5K
ELP TN14 , £IJLIT
55 831360
Vid utformningav takluckorbör man vid
tjockatakkonstruktioner
fasa smygarna.
Detta underlättarin- och utstigning
genom luckan.
Figur 4. 10. Räcke med sin infästning
skall i alla punkter tåla en dynamisk
belastningfrån en säkerhetslinaenligt
ss 8313 60 i alla riktningar.Räcke
skall placeras så att det inte hindrar
öppningav uppstigningslucka.
4 .3.4 Ta kskydd -ta k och
väg gluckor - Funktions krav,
SS 83133 4
BASADE
6MY6i}R
UPEL-rIAe
f*4VAIJDNIN6UJAV
TAKLUCKAN
VID T3ÖCKA
'f AKKONSTQUKTIONEIZ
Standardenär en funktionsstandard
för
tak- och väggluckorsom skall användas vid tillträdetill tak eller in i en skors-
Figur4.12. Fasa smygarna vid takluckan när takkonstruktionen
har en tjocklek som överstiger150 mm.
ten. Standardenangerocksåanordningarför att göra luckornatillgängliga.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
37
placerade vid takfot även i motsatt riktning. l övriga riktningarär punktbelastningen 1 kN. Det statiska provningen
görs enligt SS 8313 61 och
SS 8313 67.
Förbindelselederna till tak ska förläggas
så att de lätt kan nås och användas
utan kompletteranderedskapeller
verktyg nyckel undantaget . Vägg och
takluckor ska - om de har lås - vara
utförda så att de inte kan slås i lås ofrivilligt utifrån. Låsanordningar mm skall
vara så anordnade att man inte kan
skada sig vid ut- eller instigning. Belysning ska finnas vid invändiga förbindelseleder på vindaro d.
För den utbredda belastningen får
deformation vid belastning och
kvarståendedeformationinte vara så
stor att snöräckets eller infästningens
funktionavsevärt försämras.
Vid utvändigaförbindelselederdär lös
stege används (fasadhöjd högst 4,0 m)
rekommenderas enkel anliggande pinn-
stege.
Foto 4.8. Snörasskyddvid ett tak täckt
med profileradplåt.
Figur 4. 13. Väggluckorför invändigt
tillträde till tak skall ha ett minsta fria
mått på 600 x 800 mm. Se även
figur 3.2.
4.3.5 Takskydd - Snöräcken Funktionskrav , SS 8313 35
Standarden är en funktionsstandard
för
räcke som skall utgörasnörasskydd.
Räcket med sin infästningskall tåla
dels en statisk belastningav 5 kN/m i
takfalletsriktningdels en punktbelastning av 1,5 kN i alla punkteri takfallets
Figur4.14. Snörasskyddenligt
SS 8313 35.
riktningochför snöräckensominteär
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER ' T:148
38
Arbetsplattformoch stegplattaskall tåla,
en punktbelastning
på 2,6 kN. Ar ytan
störreän 0,5 m2är kravet två punktbelastningarpå 2,6 kN med ett inbördes
avstånd på 0,5 m. Tillåten nedböjning
är högst 15 mm och högst2 mm
kvarståendedeformation.
För punktbelastningen
tillåtshögst20
mm utböjningoch högst5 mm
kvarståendedeformation.
Räcket skall vara tillräckligt tätt för att
hålla snön på plats. Större mellanrum
än 50 mm mellan längsgåenderör eller
profilerfår inte förekomma.Mellanrum
mellan nedre delen på räcket och takytan får vara högst30 mm. Vid profile-
Handledarenskall i sin högsta punkt
tåla en horisontalbelastningi alla riktningarpå 0,3 kN. Tillåten utböjningär
radtakbeläggning
gällermåttet30 mm
tillprofiltopparna.
högst35 mm utankvarståendedeformation.
Räckesföljareskall monterasså att den
inte kan rotera eller förskjutasi
längsled.
4.3.7 Takskydd -Stegar för fast
Se även avsnitt7.
vertikal montering - Funktionskrav, SS 83 1340
4.3.6 Takskydd- Skorstensste-
Standardenär en funktionsstandardför
ge - Funktionskrav , SS 8313 36
utvändigt eller invändigt fast vertikalt
monteradestegar avseddaför tillträde
Standardenär en funktionsstandard
för
utvändigastegar som skall användas
för tillträdetill skorstenensöveryta eller
arbetsplani anslutningtill skorstenens
överyta. Beakta att skorstensstegeinte
är avsedd att vara infästningsanordning
till tak.
Stegen med sin infästning och ingående komponenterskall vid provningtåla
en statiskbelastningav en lodrät
punktlastpå 2,6 kN placeradvar som
helst.Tillåten nedböjningär högst 15
mm och högst2 mm kvarstående
deformation. Deformationskravetgäller
för säkerhetslina
vidarbetepå tak.
Exempel på skorstensstege, se figur
3.8 och 3.11.
inte ryggskydd.
Stegenmedsin infästning
skallvid
Totalt skall stegen tåla 2 ,6 kN per varje
2m.
provningtåla en statiskbelastningav
en lodrät punktlastpå 2,6 kN placerad
var som helst. Tillåten nedböjningär
högst 15 mm och högst 2 mm kvarstånde deformation.
1sidled(parallelltmed stegpinnarna)
skall stegen med sin infästningtåla en
statiskbelastningpå 0,75 kN placerad
vartsomhelst
. Tillåten utböjningav
högst en tiondel av stegens avstånd
från väggen.
1sidled (parallelltmed stegpinnarna)
skall stegen med sin infästningtåla en
statisk belastningpå 0,75 kN placerad
var som helst. Tillåten utböjningär
Varje stegpinneskall tåla en belastning
på 2,6 kN med högst7 mm nedböjning
högsten tiondelav stegensavstånd
frånskorstenen.
och2 mm kvarstående
deformation.
Handledarenskall i sin högsta punkt
tåla en horisontalbelastningi alla riktningarpå 0,3 kN. Tillåten utböjningär
Varje stegpinneskall tåla en belastning
på 2,6 kN med högst7 mm nedböjning
och högst2 mm kvarståendedeformation.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
39
högst35 mm utankvarstående
deformation.
Provningutförsenligt SS 8313 61.
\
Handledare
-- \
\-\\_\
:\
\
_
-
Vangstycke
Stegpinne
Figur 4.17. Stege får inte luta ut från
väggen.Däremotkan en stegesom
lutarmotväggenvaraatt föredrai
många fall.
Bygel
Följare
Lösstegemed
upphängningskrokar
Figur 4.15. Fast stege. Överstastegpinnen placeras minst 30 mm ovanför
hängrännansframkanteller takytanvid
takfoten. (Illustration: SS 8313 40)
r
Ryggskydd
Figur4.18. Där ryggskyddförekommer
skall det enligtSS 8313 40 avslutas
2,5 m ovan mark.
(Illustration
: SS 8313 40)
r
t
\
/
\
\
i
/
Figur4.16. Utrymmesbehov
vidfast
väggstege.(Illustration
: SS 8313 40)
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T:148
40
Hållarenskall också tåla en statisk
belastningenligt SS 8313 61 i stolpens
högstapunkti alla riktningarpå 0,3 kN.
Tillåten utböjningär högst35 mm utan
kvarståendedeformation.
Beträffandeavslutningav ryggskydd,
se även avsnitt 3.2.2.4.
Hållarenscentrumplaceras högst500
mm innanförtakytterkanteneller högst
50 mm utanförtakytterkanten.Som
takytterkanträknas t ex hängränna.
Avståndetmellan hållarna bör vara
2,4 m dock högst3,6 m. Hållaren
placeraslodrättmen får luta utåt högst
10
0
0
II
4m hållarenshål har bottenskalldet
vara dräneratoch dräneringshåletskall
vara beläget i den lägsta punkten.
Hållarensbottenskall inte utgörastopp
Figur 4.19. Handledare, G= höjd över
översta stegpinnen. Utformningav
handledarens
avslutning
uppåtär inte
förstolpen
, utanstoppskallfinnaspå
stolpen.
standardiseradutan kan väljas fritt.Den
skall dock vara sådan att kläder inte
hakar fast vid passage.
(Illustration:SS 8313 40)
4.3.8 Takskydd -Permanenta
hållare för tillfälli ga
skyddsräc ken -Fun ktions krav,
0
0
Al
SS83 1341
Standardenär en funktionsstandard
för
permanenta hållare för tillfälliga
skyddsräcken.
Hållaren med sin infästningskall klara
ett dynamisktprov(pendlandesandsäck) enligt SS 8313 64 utan
Dräneringshål
kvarståendedeformation. Deformationen får endast ske i stolpen. Kraften
skall vara riktad utåt från taket.
Den dynamiskabelastningenfår
ersättas av en statisk last på 1,25 kN.
Den skall vara utåtriktad, horisontal
c7 36+,- 01,5
ellernedåt(i ogynnsammaste
lägeoch
riktning
). Den får i stolpenge en
kvarståendedeformation
av högst200
mm ochfår intemedförabrott.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER ' T:148
Figur 4.20. Mått på hållare. Hållare av
stål skall ha en tjocklek av minst 2 mm.
(Illustration
: SS 8313 41)
41
För permanenta hållare bör beaktasatt
dessa sällan används och kontrolleras.
Korrosionsskyddet är därför väsentligt.
Endast hållare av rostfrittstål 2343
enligt SS 14 23 43 bör användas.
utföra den dynamiska provningen i flera
riktningar.
4 .3.9 Ta kskydd - Glidskydd för
lösa stegar -Fun ktions krav,
SS 8313 42
2500
Standarden är en funktionsstandard för
glidskydd för anliggande stege avsedd
att användas vid tillträde till tak.
Glidskyddskall passa för anliggande
11t
stege enligt SS 2091 med högsta
invändigabredd 440 mm.
När stege är rest mot glidskyddet skall
glidskyddet hindra stegen att glida i
sidled eller att falla bakåt, ut från
husväggen eller glida utåt nedtill.
Figur 4.21. Provning enligt SS 8313 60
sker med en vikt på 100 kg och med ett
frittfall på 2,5 m. Alla prov skall ske
med ny lina och infästningen som skall
provasmonteraspå en provkropppå
samma sätt som motsvarar normal
4.4 Provnin gsstandarder
användning/montering.
För provning av hållfasthet och
infästningar mm av takskyddsanordningar finns ett antal provningsstandarder. Provning sker bl a som grund för
typgodkännande av Boverket. (Se
avsnitt 5.)
4.4.1 Takskydd - Fäste för
säkerhetslina - Dynamisk provning, SS 3313 30
Standarden anger hur man skall utföra
dynamiskprovningpå fästen på tak för
säkerhetslina. Metoden är i första hand
avseddför laboratorieprovning.
Den
förväntasge ett provningsresultat
som
motsvararett fall på 3 m av en personi
säkerhetslinautan falldämpare.
Foto 4.9. Här har provningsvikten lyfts
upp och linanär fäst tillräckesfölja;en
vid hållaren.
Beroende på hur takskyddsanordn
ing-
en är utformadochvar den är avsedd
att monteras kan det bli aktuelltatt
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
42
Provningsresultat
enligt SS 8313 60
rapporterasefter följandeskala.
1 Byggnadsdelarnaintakta. Infästningen intakt. Konsolenintakt.
2 Byggnadsdelarna
intakta. Infästningen intakt. Konsolen deformerad
(Synligskada på utbytbardel).
3 Smärre beståendeskador på byggnadsdel. Infästningenintakteller
obetydligt deformerad . Konsolen
intakteller deformerad.
4 Byggnadsdelar kraftigt skadade.
Infästningen intakt eller obetydligt
(
deformerad hänger kvar). honsolen
intakt eller deformerad.
5 Byggnadsdelarkraftigtskadade.
Konsolen lossnar från byggnadsdelen. Infästningsdetaljeroch konsolen
intaktaeller deformerade.
Foto 4 . 10. Här har stålvikten släppts.
Deformationer och eventuella skador
noteras . Av fotot framgår vilken
Normaltbetraktasslutresultat1 och 2
som godkända, 3-5 som underkända.
infästning
somprovadesvid detta
försök. Se även foto 4.11.
Foto 4. 12. Icke godkänt prov. Här har
konsolen tryckts genom underlaget
(panelen).
Foto 4 . 11. Baksidan av underlaget som
visar att utfördinfästningklarade
provet.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
43
gångytan hos t ex en takbrygga när
man går på den.
Hålarean skall vara minst 50 % av den
totala arean.
4.4.4 Takskydd - Skyddsräcke Dynamisk provning,
SS 8313 64
Standardenanger en metod för dynamisk provning av skyddsräcken och
stolparför skyddsräcken. Med stolpar
monterade i hållaren kan metoden
också användas för provningav hållare
förstolparförskyddsräcke
. Metodenär
i första hand avsedd för laboratorieprovning.
x
Foto 4.13. Icke godkänt prov. Här har
konsolen - med infästning - rycktsloss
\
Pendellängd
\
från underlaget.
min ca 1,5 m
\
\
Tyngdpunkt för
sandsäck
4.4.2 Takskydd - Statisk provning, SS 8313 61
\+
t
0
Ln
N
Standarden anger hur man statiskt skall
prova skyddsanordningarpå tak.
Metodenär i förstahandavseddför
laboratorieprovning.
1standarden anges hur påförande av
last skall göras liksom avlastning.
Deformationsmätning skall kunna göras
med en noggrannhet av ± 1 mm.
4.4.3 Takskydd- GångytorBedömning av snögenomsläpplighet, SS 83 13 63
Figur 4.22. Dynamisk provning enligt
ss 8313 61 sker genom att en
sandsäck (50 kg) med en pendelrörelse
frittfår falla mot räcket. Kvarstående
deformationermäts och eventuella
skadornoteras.
(Illustration:SS 8313 61)
Standardenbeskriveren teoretisk
metod för bedömning om rimliga
snömängder kan trampas igenom
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
44
4.4.5 Takskydd - Snöräcke Provnin g av utbreddstatisk
belastning, SS 8313 67
Standarden anger en metod för statisk
provning av räcke med utbredd belastning. Metoden är i första hand avsedd
för laboratorieprovning.
1standarden anges hur påförande av
last skall göras liksom avlastning.
Deformationsmätning skall kunna göras
med en noggrannhet av ± 1 mm.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
45
5. TYPGODKÄNDA TAKSKYDDS SYSTEM
1 avsnitt 3 behandlas ingående vilka
krav som ställs på fasta takskyddsa-
därförett stort behov av att få fastlagt
att ett takskyddssystemuppfyller
kraven enligt nybyggnadsreglerna och
nordningar
och i avsnitt4 redovisas
vilka svenska standardersom är
tillämpliga när det gäller takskydds-
antagnafunktionsstandarder.
Infästningssystemen
är ocksåunder
utveckling
, vilketgördet svårtför såväl
anordningar.
Av nybyggnadsreglerna framgår bl a att
skyddsanordningarna skall ha tillräcklig
hållfasthetoch fästas in på betryggande sätt.
projektärersom entreprenöreratt
bedöma hållfasthetenjämfört med
gamla traditionellametoder.
Genom att låta takskyddssystem
typgodkännasav Boverketstypgodkännandekontorkan producenterna
redovisaatt de uppfyllerbestämmelsernas krav.
Kraven kan i principuppfyllaspå två
sätt:
1. Man använder ett takskyddssystem
som typgodkänts av Boverket.
Somunderlagförtypgodkännande
av
2. Man användertakskyddsdetaljer
takskyddsanordningar
används dels de
olika funktionsstandarderna dels resultatfrån provningar.
enligt de gamla produktstandarderna
(se avsnitt4) och gör infästningenpå
sätt som framgår av avsnittX.6 i
HusAMA 83. Infästningarnasom
beskrivs i HusAMA bygger på lång
erfarenhet och innebär i principatt
man använder genomgåendeskruv
med motlägg på undersidan.Se
Att teoretisktbedöma om en takskyddsanordning med sina infästningar klarar
lastpåkänningarnaär svårt. Provningar
har därförvisat sig vara en nödvändig
förutsättningvid bedömning av takskyddssystem
ochharstorbetydelse
vidarei avsnitt6 i dennarapport.
Se även [15] som innehålleren sammanställningöver provade infästningssystem. Vid framtida provningarav
"gamlasystem" kan det visa sig att
funktionskraveninte uppfylls, vilket
måste beaktas av den som väljer
takskyddssystem.
vid granskningarför typgodkännande.
5.1 Allmänt om
typgodkännande
grundläggande
kravförtypgodkännande att tillträdes
- ochtakskyddssystemet
Från och med 1993 kommer endast
hela "takskyddssystem"
att godkännas,
inte enskildaprodukter. Det innebär
t ex att en stege eller bryggaskall
provastillsammanmed den infästning
somförankrarskyddeti taket.
Efter 1994-01-01 gäller som ett
måste vara hållfasthetsprovatenligt
gällandeprovningsstandarder.Provningmåste ske vid ett provningsinstitut
Idag förekommerflera olika typer av tak
och takkonstruktionerliksomfabrikant-
somgodtagits
av Boverket.
bundnatakskyddsprodukter
. Detfinns
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
46
5.1.1 Tillverkningskontroll
För att en köpare av en typgodkänd
produkt skall veta att den produkt han
köper är lika bra, som den ursprungligen typprovade, kopplas godkännandet
till en tillverkningskontroll. Den består
av två huvuddelar, egenkontroll och
övervakande kontroll. Egenkontrollen
anpassas till tillverkarens kvalitetssäkringssystem. Den övervakande
kontrollen utförs av något godkänt
kontrollinstitut, t ex Statens Provningsanstalt. Hur tillverkningskontrollen skall
ske, regleras i ett kontrollavtal, godkänt
av Boverket.
4.5
.1
45
1
1
3
Figur 5.1. Boverkets kontrollmärke är
inregistrerat och lagligen skyddat.
Detta innebärt ex att man genom tillverkningskontrollen säkerställer att
materialkvaliteter, dimensioner e d inte
ändras. Sådana ändringar leder till att
ny typprovning måste utföras och att
typgodkännanden kan dras in.
5.1.3 Typgodkännandebevis
1anslutning till typgodkännandet
utfärdasett typgodkännandebevis.Av
bevisetframgår bl a:
vilket system som typgodkänts och
ingående produkter
5.1.2 Märkning av typgodkända
produkter
®
vilka monteringsanvisningar som
skall tillämpas
För att man som entreprenör eller
montör skall veta att den produktman
köpt ingår i aktuellt typgodkänt system,
måste produkterna märkas.
i vilka avseenden systemet är
godkänt
kontroll
På typgodkända produkter skall finnas
varaktig märkning som minst omfattar
kod för tillverkningstillfälle och om så
behövs tillverkningsställe, typbeteck-
1särskildalistorsom ges ut av Boverket
förtecknas alla system som typgod-
ning, Boverkets
känns.
kontrollmärke
giltighetstid.
och
typgodkännandenummer.
Det måste särskilt beaktas att man vid
användning av typgodkända system
följer monteringsanvisningarna, vilket i
sin tur innebär att dessa måste finnas
tillgängliga på byggarbetsplatsen vid
Kontrollmärkets utseende och proportioner framgår av figur 5.1. Storleken
anpassas till övrig märkning på den
produkt som skall märkas. Regler
beträffande Boverkets kontrollmärke
framgår av PFS 1980:2 "Allmänna
regler för typgodkännande och tillverkningskontroll".
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER ° T:148
montering och besiktning.
Handlingarna måste - om så begärs lämnas in till byggnadsnämnden.
47
Beakta att komponenter ingående i
ett typgodkäntsystem inte får bytas
ut mot komponenter från andra
system utan nytt typgodkännande.
kF
1991,11``5
`
Kontmenter
1(2)
Dur
gpUERKET
T'-y
M0 .
8odktennI1vis
8_30gg191
gl
1
5debcv.mg medfol•
°ch fil! y Jet v1e
$andligaAd by
l991_1_25
e°de etn8arl
system ur
kar
troll
till b
etsA/alsen vens nton e
yssråem g
o en °cgsanvls'getsAlan.
yPgodk.
r inte
vande.
VIs 3044191
yggkoatr°ll
ietstid
skaq
utfor
y&Bttadlktuin
6ytas
ur mot dtttn d $
kOmAon
enllgr
T PGO0
TAK, t illträdes-
Nyby
COkä°°andet
I
>vR1X
gsAB
skydanordningat
ryg gen
g111crtont
t{`
egea°
adsregl
299,
9"I2
f "
erg•
001
~9:3.
:
31'
och
SAKORD'
.
TSET
TO?
X012,15102
SÖDERT'
B leck & Plåtslag
telefax 075 5E-8 0 00•
arneS
60
lmtehavare
SNÖRpCKE
pTS' Och med undetr tak dubbelfalNpCKav
v$eddafös infästining
TRIP Tt) P konsol,A
tiohet kan
och takbeklädnad
GLIDPA'
takkonstruk at L-stål
v tPförsinkat stål. 1 ood
t dessa
0, 6
0ntil9
av vatmförntnk
m låt•
Tillverkade
av 22vmm
iu a
med
mollägg
lagstak
bandtiac 1 nrontetas
34rg mm, löt
vasmfots11 3enomgå- elfes
m m och
rad skiv
medleTpP
konsolen
stör
trä 500x95x5
?i?
med
m ellei ech m uttet.Medleoch skaNn1IIg atföts300
mm•
500x50x50x510, bri cka
°
rörände
d
n mm•
bult M
Maxiäng
ende
Andb ulP
undre rbl
ående
snötäcdethylsosrned
gen0mg
veresa.
sel. 0155-606
Produkt
Montenngrnn
Til lhörnnd0
handlingar
kårmande
visning daterad
1991'10_14
enligt till
monterns
a vsnttt
tföt och
$ följande
med gIidQlata
avseen de p
snötäck e odkänns m
.
199028)
g g
ock_itf00n°ncanvisnin
8 och EFS
(BFS 1988:1
1:261
höro de stegler
NR
NY YgiQr
t
1;2631
och utförande
ethetsbälten
t löt linor till säls
Fästanorvda
och takbrott
1;2632
Hållfasthet
Fotstöd
takfot
Figur 5.2. Exempel på typgodkännandebevis.
BJARNESMonteringsanvisning
Glidplattorna monteras både i fast och rörli g zon dc 1200
innan du lägger den dubbelfalsade bandtäckningen.
Box 2012,151 02 Södertälje
Telefon 0155 - 606 60
1.
Användskruvdragare
med djupanslagså inte
gängorna i träet skadas!
2•
3.
Slåhål med röret.
Montera TRIP TOP
med gummitätning.
Skruvenskallgå igenomträet fär att få bästa fäste, och för att man skallkannakontrollera
montaget.
Det finnsvita skyddsplåtarfäratt täckaskruvama
på undersidan.
XOSEBIL°6TEXT 199t•t0•ta
Figur 5.3. Exempel på monteringsanvisning.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER' T:148
48
vts pt
•
g
getss0n
1
skall fi,"
rYp.
'"' nds till.
nearer`
6 INFÄSTNING AV TAKSKYDDS ANORDNINGAR
6.1 Allmänt
Takskyddsanordningar skall i princip
finnas på alla tak oavsetttakkonstruktion. För att anordningarna skall fungera på ett tillfredsställandesätt gäller att
de placeras på lämpligaställenoch att
infästningarna
är betryggande.
En takbryggs eller ett nockräcke skall
placeras 0,5-1 m ner på ena takfallet.
Då kan man få hjälp av taket om man
behöver mera stöd än vad t ex bryggan
Foto 6. ?. Är infästningarnaför säker-
ger. Placering uppe på nocken är
hetslinornabetryggande?
olämplig.
Takfotsräcke och snörasskydd skall
placeras så nära takfot som möjligt.
Taktrappstegar eller takpinnstegar
placeras i anslutning till de skorstenar
eller andra anordningar som skall
underhållas.
kan kompakta tak, glastak eller tak med
förenkladeunderlagstakge problem.
Detsammagäller vissa taktyper med
profileradplåt.
1avsnitt3 redovisaskrav på vilka
anordningar som skall finnas och i
avsnitt 4 framgår också vilka funktionskrav som gäller, t ex i form av dynamiska och/eller statiska påkänningar.
också kompletteratsmed metoder som
Traditionellaoch väl beprövade
infästningar har under de senaste åren
dels är rationella att använda dels kan
användas vid de nya typerna av
takkonstruktioner. Detta har dock
medfört att man inte alltid har monterat
takskyddsanordningarna på rätt sätt.
Felaktiga kombinationer av produkter
liksom felaktiga förutsättningar - t ex för
liten tjocklek hos underlaget - förekom-
Dessa påkänningar är dimensionerande för hur infästningarna skall göras.
Förutom kraven på hållfasthet gäller
att infästningarna skall vara täta, dvs
mer.
håltagningen e d får inte medföra
läckage. Vidare måste i förekommande
fall hänsyntas till rörelseri taktäckningen och /eller takkonstruktionen.
Takskyddsanordningarna och dess
infästningar förutsätts klara såväl statiska som dynamiska påkänningar. De
statiskalasternaberäknas uppståvid
normal användning, t ex gångtrafik eller
dragkrafti en fastsattsäkerhetslina.
Kraven på infästningen kan i sin tur
ävenmedförakravpå t ex underlagstakets dimensioner och/ eller infästning.
Traditionella takkonstruktioner med
Dynamiskapåkänningaruppstårom en
person koppladi en säkerhetslina faller
inbrädningav råspont på takstolaroch
från taket. Den dynamiska lasten kan
med plåt eller takpannor innebär
normalt inga större problem. Däremot
bliförhållandevisstor. Lasten beror på
hurtakskyddsystemetär utfört,
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER '
T:148
49
fallförlopp, hastighet mm. Forskning i
olika länder liksom en diskussion om
6.1.1 Underlag och ytskikt
innehåll i europastandardervisar på att
Möjligheterna att fästa olika takskydd-
laster som får uppstå i en säkerhetslina
är ca 6 kN. En person i sele beräknas
klara 8 kN medan en person med
höftbälte klarar endast 5 kN. Detta
innebär i sin tur att takskyddssystemet
bör innehålla dämpande förmåga. T ex
kan det vara lämpligt att bygga in
sanordningar i underlagstaken varierar
mycket. En board eller tunn folie ger
ingen infästningsmöjlighet alls, medan
22 mm råspont eller 19 mm plywood
erfarenhetsmässigt har visat sig ge
goda infästningsmöjligheter . ®m underlaget består av 17 mm råspont eller
16 mm plywoodär det inte säkert att
dämpningen i synliga och utbytbara
man erhåller tillräcklig infästning. Ett
tunnare underlag innebär helt naturligt
en större risk för genomstansning.
Placeringen av en infästning har också
stor betydelse. Infästning nära en
takstol eller i fältmellan två takstolar
kan ha betydelse med tanke på eftergivligheten. Skarvar i underlaget är en
annan detalj som är viktig. T ex innebär
skarvar i råspont mellan takstolar eller
skarvar i en lång rad på samma takstol
att infästningens kvalite försämras. Här
delar i ett takskyddssystem
. Den delen
börtillåtasdeformeraspå ett tillåtetoch
kontrollerat sätt. Verkningarna vid det
dynamiska förloppet är komplicerat och
kan i principendast studeras vid provningar av takskyddssystem.
Sammanfattningsvis gäller att följande
faktorer påverkar hållfastheten hos
takskyddssystemet
Konsol
Följare(brygga, räcke)
är det därför viktigt att man dels följer
® Infästning(förband)
Taktäckning
de föreskrifter som anges i HusAMA
om infästning och skarvning dels följer
(ytskikt)
monteringsanvisningarna
takskyddssystem.
Underlagstak.
för respektive
Infästning invid skarvar i ett underlagstak skall undvikas.
Resultat från generella provningar
redovisasi [15] där även ovanstående
problematikytterligarebelyses.
Där infästning sker i bärläkt/takstol
enligt monteringsanvisningarna är det
1det fortsattaskall olika infästningsmetoder behandlas. Rapportenomfattari
de vanligast förekommandetakkonstruktionerna.För övrigasystemgäller
att man måste skaffa detaljinformation
från aktuelltillverkare/leverantör.
väsentligt
att läkte d har rättdimension
och är fäst på föreskrivetsätt.
Slät plåt på taket kan fördela och ta upp
laster i ett takskyddssystem . Papp och
folie har däremot litenförmåga att
fördela uppträdandekrafter. Ett infästningssystemsom klarar sig på ett
plåttakbehöverinte nödvändigtvisklara
Glöm inte att delar i ett provatoch
typgodkäntsystem inte får bytas ut
ellerkombineras
meddelarur något
sigpå ett papptäckttak.
annat system, förutsattatt inte ny
provningutförts.
1vissafall ställssärskildakrav på t ex
plåttjocklek eller kompletterande under-
lagföratt funktionskraven
vid provning
skall uppfyllas.Sådana förutsättningar
(begränsningar
) skallframgårav
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
50
mellan mothållsdelen och skruvdelen är
avgörande för fästmetodens hållfasthet
är det väsentligt att endast tillverkningskontrollerade produkter används.
monteringsanvisningarna
för respektive
takskyddssystem.
6.2 Material i fästdon,
fästdetaljer o d - generella
krav
Material i fästdon för takskyddsanord-
ningarlsystem skall väljas med hänsyn
till aktuell miljö och krav på livslängd.
Skruv SS ISO 4017 - M10 x L - 8.8 fzv`
Figur 6. i. Standardbeteckning på
skruv. Exempel 10 mm, metrisk gänga.
Figur 6.2. Exempel på vippankarskruv
(snabbfäste). (Illustration: Lindab)
Det vanligasteär att fästdonenär
utförda av förzinkat stål. Vid vissa
materialkombinationer måste även
risken för galvanisk korrosion beaktas.
Sålunda bör vid tak täckta med
aluminium- eller kopparplåt alltid rostfria fästdon (SS-stål 2332, 2333, 2343
eller 2347) användas. SS-stål 2343
enligt SS 14 23 43 och SS-stål 2347
6.3 Tätnin gar - täthet vid
infästnin9ar
För att åstadkomma täta infästningar
används såväl bly- som gummimellanlägg under konsolerna. Blyplåt skall
vara minst 2 mm tjock. Gummimellan-
lägg av EPDM,kloroprengummie d
enligt
skall vara minst 1,5 mm tjockt. l vissa
fall skall mellanlägget även skydda mot
galvanisk korrosion eller spaltkorrosion.
SS 14 23 47 skall användas i miljöer
där hög korrosionshärdighet
krävs.
Förzinkade fästdon skall vara förzinkade i lägst klass A enligt SS 3583.
(50 pm)
Tätningarna kan i viss utsträckning
även ta upp och fördela krafterna på en
något större area.
Risken för att konsoler skall kraga iver
muttrar och skruvar minskar betydligt
Fästdon till takskyddsanordningar
måste i förekommande fall efterdras
om man använder brickoreller
flänsm uttrar.
med hänsyntill att träunderlag,motlägg
o d krymper.Motläggav vinkelstångär
därför att föredra.
Snabbfästeneller sk vippankarskruv
skall beträffande materialkvalite och
korrosionsskydd uppfylla samma krav
För att ta upp fuktbetingade rörelser i
motlägg o d av trä kan en fyrkant
som övriga fästdon. Eftersom nitgin
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
51
största bandlängder samt behov av
rörelsefogar.
fjäderbricka av stål användas. Virke
kan krympa med ca 3 % vilket för
50 mm motlägg och 22 mm råspant till-
Vid bandtäckning skall täckningens
rörelsecentrum bestämmas.
sammans kan innebära en krympning
påca2mm.
Med rörelsecentrum menas den tänkta
fasta linje - genom en bandtäckning
vinkelrätt mot plåtens längdriktning -
En annan väsentlig förutsättning för
såväl täthet som hållfasthet hos
infästningen är att åtdragningen är
tillräcklig. Efter olika prov har det visat
där det förutsättsatt rörelsenär noll.
Placering av den fasta zonen bör ske
med hänsyn till taklutningen. Vid branta
sig att åtdragningsmomentet bör vara
ca 50 Nm. Ett allt för högt åtdragningsmoment kan leda till materialbrott i
takfall förutsättst ex att rörelsen i
huvudsak sker från nock mot takfot.
fästdonet. Momentnyckel bör därför
alltid användas vid åtdragning.
Fast zon ca 2 m
l0
L
L
L
L/3
L
L/4
L = Bandlängd
i
< 10°
2.5
,10-18°
18-30°
> 30°
Figur 6.3. Fyrkant fjäderbricka av stål.
Figur 6.4. Vid bandtäckning måste
rörelsecentrum och den s k fasta zonen
bestämmas. (Illustration: [12])
6.4 Tem peraturrörelser i
taktäckningsmaterialet bandtäckning
Bandlängderna bör för stålplåt inte
överstiga 15 meter och för koppar
respektive aluminium 10 meter.
Vid infästning av takskyddsanordningar
måste man även ta hänsyn till eventuella rörelser i taktäckningsmaterialet.
Om t ex en bandtäckning av plåt
används krävs att alla detaljer och
Vid längder utöver dessa måste en eller
flera rörelsefogar utföras. Dessa kan
utformas på olika sätt, se figur 6.6, i
anslutningarutformasså att inte expan-
täckningeni språng begränsaseller
förhindrasmed en genomgåendestum
infästningav t ex ett takfotsräcke.Om
huvudsakberoendepå taklutning.
Behovet av rörelsemån hos band-
sionsskador kan uppstå. För att ta upp
rörelser hos en bandtäckning sker
också infästning med rörliga klammer.
Rekommendationer finns i HusAMA om
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER'
T:148
man då i stället utgår ifrån att rörelsen
skall tas upp mot nocken kan det gå
52
Rörelsecentrum
Fast zon
H
1
°
x°
°
L
°
00
1
L
o
x
E-+
L
f
I
Glidbara klammer
Fasta klammer
Rörelser hos plåten
Bandlängd från fast zon
Rörelsecentrum
Fast zon
Fast zon
Rörelsefog
°
L
L
°
'
°
°
000
L
Figur 6.5. Med hjälp av den fasta zonen och rörelsefogarkan man bestämma hur
plåten skall röra sig och utformadetaljernadärefter.(Illustration:[11])
Minst l :16
bra, om inte en takbryggaeller ett
nockräckeplacerasvid nocken.
1ett fritt avslutatsprång, dvs där taket
Minst 100
inteliggerinnanförytterväggen,
innebärinteinfästningen
någrastörre
problemeftersomfuktfrånett eventuellt läckage inte kan rinna in i en underliggandekonstruktion
. Risk för fuktangrepp i träpanelen finns dock. l en
konstruktiondär man i efterhandinte
kan kontrollerainfästningenstäthet är
problemenoch riskernastörre,vilket
45°
Minst 100
måstebeaktas.
Ett sätt att lösa rörelseproblemetvid
långa bandlängderär att avsluta
bandtäckningenmed rörelsefogartill ett
parti där skyddsanordningarnakan
monterasstumt till underlaget.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
45°
Figur 6.6. Rörelsefogarvid en
bandtäckning
. (Illustration:[11])
53
7 4 000
Lutning 1 :16
100
Uppbyggnad
Fotplåt uppdrages minst 200
Rörelsemån
Figur 6.7. Exempel på rörelsefog vid bandtäckning. Det är även möjligtatt göra en
nivåskillnad i stället för en uppbyggnad . (Illustration:(11])
på detvisetatt de hålsommåste
borrasförde genomgående
skruvarna
är så stora- av monteringsskäl
- så att
Mot nock kan också en uppbyggnad
göras så att bandtäckningen frittkan
avslutasoch skyddsanordningarna
infästastill uppbyggnaden.
ett spelrumuppstår.Tätning sker med
blyplåtoch i vissa fall även kloropreneller neoprenbrickor. Vissa skruvar är
ocksåförseddamed speciellagummitätningarför hålet i underlaget.
Det kan i vissa fall även vara lämpligt
att monterafästen för säkerhetslinai
vägg ed.
För att lösa problemmed rörelsebehovet hos en bandtäckningmåste alla
infästningarav takskyddsanordningar
projekterasså att en samordningsker
Takskyddssystem särskilt utvecklade
för bandtäckningaroch där man inte
låser rörelsernahos banden i infästningarnafinns på marknadenoch har
även typgodkäntsav Boverket.
med övrigdetaljutformning
. Vid montering i efterhand - på befintligatak - är
det därför väsentligtatt man i varje
enskiltfall kontrollerarförutsättningarna
innan man fastställerhur infästningen
skall ske.
Det har under de senaste åren diskute-
6.4.1 Takskyddssystem som
medger rörelser hos en
bandtäckning
ratsmycketom det är någrariskermed
t ex infästning
av ett takfotsräcke
i ett
språngdär bandtäckningen
i övrigtskall
Ett systembygger på konsolersom
bultas(skruvoch mutter)fast till
ståndfalsenom varmförzinkadplåt
ha en viss rörelsemån. Tyvärr finns
idag inte tillräckligtmed erfarenheter
används. Om sömsvetsad plåt används
kan konsolerna svetsas fast till
ståndfalsen. Se foto 6.2 och 6.3
somvisaratt en visslösningellerett
visst utförandeskulle vara specielltriskfyllt från täthetssynpunkt
. Det kan vara
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T:148
54
Foto 6.2. Konsol fastsattmed 10 st
Foto 6.4. Vid konsolen används en ca
500 mm lång klammer - med gliddel som fästs till underlaget med minst 11
st rostfria brickskruvar. 1detta fall har
inte alla skruvar ännu monterats. Se
M6-skruv med mutter (rostfritt stål) till
ståndfalsen vid en dubbelfalsad
bandtäckning med ytbelagd förzinkad
stålplåt.
även foto 6.5.
Infästningen av konsolerna förutsätter
att man använder en förstärkt och lång
klammer. Klammern har en gliddel som
falsas in i ståndfalsen. Tack vare gliddelen kan bandtäckningen och konsolen rör sig fritt.
Foto 6.3. Konsol som svetsats till en
sömsvetsad fals. Punktsvetsning skall
ske c högst 30 mm. Här studeras ingående infästningen efter ett fallprov.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER ' T:148
55
e
Foto 6.5. Takfotsräckemonteratpå
konsoler som kan följa med
bandtäckningen.
(Foto: Rostfria Tak AB)
Figur 6.8. Underplatta. En speciell
skyddstejp håller glidplattan på plats i
mittenav det rörligafältet under
Takskyddssystemet förutsätter att
underlagetbestår av minst22 mm
råsponteller 19 mm plywood.Vidare
krävs sidostabiliseringav minsten
konsolper räcke. Se figur 6.9.
Efter det att takplåten lagts på, stansas
hål ut i plåten för skruvarna i underplat-
montering.
tansgliddel.Sedanbutylgummitätning
monteratskan konsolför bryggaeller
räcke monteras, se figur 6.10.
När bandtäckningen
sedanrörsig
Takskyddssystemetsom redovisats
ovan finns med konsoler anpassade för
såväl takbyggor som nock - och/eller
takfotsräcken. Det bör dock beaktasatt
om takfotsräcket är rörligt infäst så kan
takbryggan monteras fast om den fasta
zonen förläggs vid socken.
fram- och tillbaka, kommer rörelsen inte
att hindrasgenom att plåten med
konsolenkan glida i underplattan.
Ett annat typgodkänt takskyddssystem
bygger på en särskild glidplatta - underplatta - som monteras på underlagstaket. Underlaget skall vara minst 22 mm
råspont eller 19 mm plywood. Varje
platta skall skruvas med 10 st rostfria
skruv 5,0 x 35 (SPAKS-S). Skruvdragare skall användas.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
56
Beskrivn ing:
Kan an i'dndas till:
Konsol av i j' stdl (t=2mn)
med förborrade hdlför skruvförbindning i stdndfalsen pd
bandtåckta tak Underlaget
skall vara rdspont minst 22
177177
eller plywood minst 19
1771rr..
En särskild glidklammer,
längd 420 m17r,monteras med
rostfri skruv vid stdndfals där
konsolen skall föstas. Sidostabilisering av en konsol per
röcke nödvändig..
Rostfria taks nockråcke,
snöräcke/taÅfotsråcke och
takbrygga.
För projektören:
420
0
Fäste för brygga
0
0
_____ o
.
ö• -
Sidostabilisering
0
0
ö
.,
Infästningen medger att
bandtöckninen kan röra sig.
De sdrskilda glidskenorna
mdste monteras i samband
vred klamringen av taktöckningen.
Montering:
En sårskild glidskena, längd
420 mir, monteras pd underlaget med rosfri skrin; brickskruvA2-LKXS 4,2x25.
Skruven skall tränga igen
underlagstaket . Vid risk för
personskada sått plasthylsa
e d pd skruvarnas spetsar.
Efter omfalsning borras hdl o
61771rr
i stdndfalsen. Konsolen
fästs med 10 st rostfri M5skruv och ldsmutter genom
konsol och stdndfals. Atdragningsmoment
ca 30Nrn.
Bocka ner eller slipa av vassa
kanter.
Rostfri skruv typ A2-LKXS
4.2 x 25
Figur 6.9. Infästning av konsol tillståndfals. (Illustration:[15])
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
57
Figur 3
11
åoMmrr;rNINc
1•
TAK1 Ck NINf - plit
UNOtzPI .wrrA
0
OO
a?OST1:1 SIC7ZUV
0
Figur 6. 10. Konsol monterad ovanpå plåten och tillgliddelen i underplattan.
Vid dubblaplåttakmed en bandtäckningsom taktäckningsmaterial
saknasmöjligheterna
att fästa
takskyddsanordningarna
direkt till
underlaget,även om detta vid den fasta
zonen kan göras stumt. Här krävs att
infästningarna sker till den underliggande bärande plåten, med profilersom
går igenomisoleringenoch upp till
undersidanav bandtäckningen.
På foto 6.7 - 6.9 redovisasett
infästningssystem
somkananvändas
försådanakonstruktioner
. Systemetär
en utvecklingav det tidigare beskrivna
infästningssystemet
för monteringpå
träunderlag.
Foto6.6. Konsolmonteradpå glidplatta
enligt figur6:10.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
58
Foto 6. 7. Vid dubblaplåttak - eller tak
täckta med folie eller papp - krävs
särskildafästelementför takskyddsanordningarna. Se även foto 6.8.
Foto 6.9. Bandtäckningen har lagts på
och hål tagits upp för bulten som sticker
upp genom plåten . På dessa kan sedan
konsolen monteras.
6.4.2 Temperaturrörelser
För att vid bandtäckningar kunna
bedömastorlekenpå temperaturrörelserna måste man känna till längdutvidgningskoefficienten för olika plåtmaterial. Se tabell 6.1.
Om man t ex antar att störstaskillnaden i materialtemperaturenpå ett tak
kan vara 100° (+70 -30 °) mellan
sommar och vinter, kan längden på en
6 meterlång stålplåt maximalt
förändras:
6 x 0,000012 x 100= 0,0072 m =
ca 7 mm.
För en aluminiumplåt, som har dubbelt
så stor längdutvidgning förändras
Foto 6.8. Här har en fästvinkel av 5 mm
tjock stålplåt (varmförzinkad) fästs till
den underliggande bärande trapetspro-
längden dubbeltså mycket, d vs under
filerade plåten . l fästvinkelns övre
skänkel finns ovala hål. Under skänkeln
samma förhållanden som ovan ca
14 mm.
finns en 3 mm tjockunderplattamed
vagnsbult som sticker upp genom
hålen.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
59
Material
Ungefärlig termisk längdutvidgningskoefficient °C '
Olegerat stål
12.10 $
Rostfrittstål
17.10 $
Koppar
17.10
Aluminium
23.10 $
den yttersta konsolen skall vara så kort
som möjligt och längst 300 mm.
För att förhindra att räckesföljare roterar skall dessa låsas till en konsol.
Beroende på typ av konsol kan låsningen ske på olika sätt.
Tabell 6.1. Termisk längdutvidgningskoefficientför några plåtmaterial.
Figur 6.12 redovisar ett exempel. För
andra typer av konsoler samt tak-
skyddssystemanvändsandra metoder.
6.5 Räckesföljare, skarvning av räckesföljare m m
300
MBx 55 - 5.8 zv
Räckesföljare till nockräcken,
takfotsräcken och snärasskydd utförs
av rör med en inre diameter av 25 mm.
L l00 x 50 x b
JJ I46D = 40
-
Räckesföl1jareskall skarvas med
skarvrör enligt figur 6.11. Avståndet
mellan rören skall vara 5 mm. Hålen i
räckesföljarna för skruvarna skall
borras 10 mm.
M10x25-5,8
'Fzv
KON50L
3l.YP&T 60M TATNfI
Genomavståndet mellan rördelarna
samt spelrummet i hålen förhindras inte
räckesföljarens rörelsebehov.
Figur 6.12. Låsning av räckesföljare.
6.6 Infästning av takste gar
105
20
jL
30
MINSr5 ISMSPELRUM
Takstegar skall - om inte ett typgodkänt
takskyddssystem används - sättas fast i
taket med konsol och genomgående
skruv med bricka och mutter c högst
2000 mm.
fl$L $' d0 MNI
SLY
:
a
;:
25
STI.ZR
Mö1LIIHET 1
R S f
51
Mothållsjärn eller träkloss skall ha en
längd av minst 350 mm.
M9 9 - 58
RONDRICkfl
Pr -
32
Ck 5f&.RE
Alla takstegar måste vara fastsatta på
minst 4 infästningsställen - två upptill
och två nedtill på taket - så att stegen
inte går att röra i sidled.
1 51CRYE4
Figur 6.11. Skarvning av räckesföljare.
Motlägg av trä skall normalt ha dimensionen 50 x 100 mm. Om hyvlat virke
Skruvar och muttrar eller muffar
anbringas vid slutändarna av räckesföljaren så att rören förankras utanför
de yttre konsolerna. Den del av
användsgodtas45 x 95 mm.
Vid takbeläggning av plåt, papp eller
skiffer tätas/isoleras infästningarna med
2 mm blyplåt eller 1,5 mm EPDM eller
räckesföljaren som sticker ut utanför
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
60
Konsolerna fästs med genomgående
infästning och motlägg på undersidan.
likvärdigt gummimaterial. Tätningen
skall täcka konsolens hela anligg-
ningsyta.
Infästningen enligt figur 6.14 förutsätter
att underlaget består av minst 22 mm
råspont eller 19 mm plywood.
Fästdon som inte är av rostfritt stål skall
vara varmförzinkade i lägst klass A
enligt SS 3583.
Utvecklingen av nya takskyddssystem
och infästningsmetoder har dock
medfört att det på marknaden finns
typgodkända system där ner till 12,5
mm plywood används. (Se vidare i
avsnitt 6.8.2 och 6.9.2.)
6.6.1 Infästning av takstege vid
taktäckning med plan plåt
Infästningen som redovisas i figur 6.13
förutsätter ett underlagav panel med
Vid takpannetak med underlagstak av
t ex folie eller duk används särskilda
fästen som monteras till takstolar eller
en tjocklek av minst 22 mm eller 19 mm
plywood.Beaktaatt kravet på underla-
särskildainfästningsskenor.(Se avsnitt
gets tjocklek i detta fall inte enbart
beror på infästningen av takskyddssystemet utan även på infästningen av
6.9.2.)
plåten.
'r +?
KON50L
0
J
L5
--%
SKROV
''
M10x1L
M
I0 x , iz v
TILTIW4EI/I,OLEEIUb
e
e
DRICKA
5'I50 7092-10.5
0
VID VI 4kELSTAW6
II
N
VID TRAW OTLA6&
-- vy zgANT
RILEL5oc 'I00
ALT VARMFÖRZINKAD
7ADE1213RIC4C
VINEL6TaN4 50x5ox5
Figur 6.14. Infästning av takstege vid
takpannetakpå inbrädningoch med
Figur 6.13. Infästning av konsol till
underlägg. (Illustration: Lindab)
takstege.
6.6.2 Infästning av takstege vid
taktäckning med tegelpannor,
betongtakpannor e d
Vid takpannetak(tegel eller betong)
fästs takstegarnapå motsvarandesätt
som vid plåt, men med andra typer av
konsoler.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
61
6.6.3 Infästningav takstegevid
taktäckningmed papp, duk,
folie e d
Infästning görs på motsvarande sätt
som enligt figur 6.13 förutsatt att underlaget är minst 22 mm råspont eller 19
mm plywood. Om andra typer av
underlag eller konstruktioner används
måstetakstegarnaingå i ett typgodkänt
takskyddssystem.
1avsnitt6.9 redovisasnågra exempel
på hur hållare kan monteras vid isolerade parallelltak.
Vid fallprov som utförts på SP i Borås
har det visat sig att t ex snabbfästen
tillsammans med vissa konsoler enligt
de gamla produktstandarderna
ss 8313 02 och/eller SS 8313 03 kan
vara en olämplig kombination.
Figur 6. 15. Infästning av takstege till
särskild infästningsskena. Se även figur
6.16. (Illustration: Zanda)
På ett papptak kan konsolen lätt tryck-
as igenomrespektivedras igenom
tätskiktet. Man bör därför vid tak täckta
med papp, duk e d antingen använda
genomgående infästning med motlägg
eller ett typgodkänt takskyddssystem.
Vid ett tak täckt med plåt kan plåten
fördela lasten och urstansning sker
därigenominte så lätt.
Ett sätt att fördela trycklasten vid papptak är därför att under konsolen montera en underlagsplåt, se figur 6.17.
Figur 6.16. Infästningsskenanmonteras
på takstolarna. Figuren visarhär ett
fästeför nockräcke.
(Illustration:Zanda)
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER• T:148
62
0
0
I
i
I
0
0
i
o
I
I
i
I
300
Figur 6.17. Underlagsplåt - under hållare - vidpapptak. Här redovisasen
hållare för nock- eller takfotsräcken.
(Illustration:Lindab)
Foto 6. 10. Fästögla monterad på
fästplåt med genomgående hylsor.
6.6.4 Infästning av takstege vid
taktäckning med profilerad plåt
På tak täckta med profilerad plåt måste
- liksomvid bandtäckning- rörelsernai
plåten beaktasvid infästningav olika
takskyddsanordningar. Genomgående
infästning med ett motlägg på undersidan kan normalt inte göras. Detta
innebäratt manvid tak täckta med
Tätskikt
trapetsprofileradplåt eller specialprofilerad plåt (plåtpannor)alltid måste
Isolering
använda typgodkända takskydds-
system.
Ett vanligt system är att använda 2-3
mm tjocka infästningsplåtar
stålplåt
Figur 6.18. Fästplåt för användning vid
utvändigtisolerar' tak täckta med duk
eller folie. Se även foto 6.10.
(Illustration: Lindab)
e T:148
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
på vilka
olika konsoler kan monteras. En viktig
förutsättning är här att rätt plåttjocklek
används.
63
Foto 6.11. Fästplåt vid profilerad plåt.
6.7 Infästning av skorstensstegar o d
1
!•
Skorstensstegar med tillhörande ryggskydd, arbetsplaner o d skall monteran
1
så att de angivna påkänningarna ifunktionsstandarden SS 8313 36 kan
innehållas.
Fästen till stegar o d kan monteras i
skorstenens anslutningsvägg.
Infästningarna dimensioneras
i varje
enskilt fall. Expanderdon eller genomgående bult kan användas. Alla fästdon
skall vara av rostfritt stål.
Figur 6.19. Vid profilerad plåt används
särskilda typer av infästningsplåtar,
normalt 2-3 mm tjocka, på vilka olika
konsoler kan monteras.
(Illustration: Lindab)
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
64
1skorstenar med %-stens omslut-
Fästdon som inte är av rostfritt stål skall
ningsväggarskall stegar fästas till s k
vara varmförzinkadei lägst klass A
skorstensband som monteras runt
skorstenen. Skorstensbanden utförs av
varmfärzinkat plattstål som sammanbinds med rostfri gängad stång.
enligt SS 3533.
6.8.1 Infästning av takbryggor
1de fall skorstensstegen har fötter som
vilar på taket, skall dessa fästas på
motsvarande sätt som en takstege. (Se
avsnitt 6.6.)
vid taktäckning med plan plåt
Beakta att skorstensstegar inte är
avsedda att vara infästningsanordning
för livlina.
plywood.Om tunnare underlag
Infästningen som redovisas i figur 6.20
förutsätter ett underlag av panel med
en tjocklek av minst 22 mm eller 19 mm
används måste konsolen fästas vid takstol eller annat från hållfasthetssynpunkt likvärdigt stöd. T ex kan montering ske med hjälp av s k vinkelbeslag,
se exempel i avsnitt 6.9.
1vissa fall kan det vara en fördel att låta
skorstensstegen luta något mot skorstenen.
Skruv SS ISO 4017 - M10 x L
- 8.8 fzv
Nederdelen av en skorstensstege kan
även fästas till en takstege eller en
,•
Plattstång12 x 40
takbryggs.
Blyplåt
150
\ H,
2 mm
.8 Infästning av takbryggor
takbryggor skall - om inte ett typgodkänt takskyddssystem används - sättas
fast i taket med konsoler c högst 1200
mm. Konsolerna skall vara fastsatta
både framtill och baktill så att
infästningen blir stum.
Fyrkant fjäderbricka av stål
för träregel(rekommenderas
av branschens parter)
Brickaför vinkeljärn:
sionen 50 x 100 mm. Om hyvlat virke
används godtas 45 x 95 mm.
SS ISO 7092 -10,5 fzv
Vidpanel tunnare än
22 mm fästs regel vid
takstol eller liknande
Figur 6.20. Infästning av konsol till
takbrygga.(Illustration:[6])
Vid takbeläggningav plåt, papp eller
skiffer tätas/isoleras infästningarna med
2 mm blyplåt eller 1,5 mm EPDM eller
likvärdigt gummimaterial. Tätningen
skall täcka konsolfotens hela anligg-
ningsyta.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER' T:148
alt vinkelstång
50x50x5fzv
Motläggav trä skall normaltha dimen-
Konsolerna skall monteras med
genomgående skruv med bricka och
mutter. Mothållsjärn eller träkloss skall
ha en längd av minst 500 mm. Vid
vissa konsoltyper erfordras en längd på
ca 900 mm.
Regel 50 x 100
S0
65
8.8.2 Infästning av takbryggor
vid taktäckning med tegelpannor, betongtakpannor e d
Vid takpannetakfästs takbryggortill
konsoler på motsvarande sätt som vid
tak täckta med plåt, dock används
andra typer av konsoler för att dessa
skall kunna fästas i underlaget.
Konsolerna fästs c högst 1200 mm med
genomgående infästning med motlägg
på undersidan.
Traditionellt förutsätts att underlaget
består av minst 22 mm råspont eller
19 mm plywood. Nya takskyddssystem
med infästningar i tunnare underlag
finns dock på marknaden.
Foto 6. 12 Modägg av trä vid konsol för
takbrygga. Här syns också att fyrkant
fjäderbrickor används för att ta upp
fuktbetingade rörelser i träpanel och
motlägg.
Figur 6.21. Konsol vid takpannetak.
Motlägget på undersidan syns inte.
(Illustration: Lindab)
Foto 6.13. Konsoler till takbryggor i
typgodkända takskyddssystem kan
även fästas med s k vippankarskruv.
Se vidare i avsnitt 6.9.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER'
T:148
66
genomgående infästning med motlägg
eller ett typgodkänt takskyddssystem
Vid ett tak täckt med plåt kan plåten
fördela lasten och urstansning sker inte
så lätt.
o
Ett sätt att fördela trycklasten vid papptak är därför att under konsolen montera en underlagsplåt, se figur 6.17.
LeJN
s€
•i y
J
6.8.4 Infästning av takbryggor
vid taktäckning med profilerad
plåt
Vid tak täckta med trapetsprofilerad plåt
eller specialprofilerad plåt (plåtpannor)
används särskilda infästningsplåtar
som monteras till den profilerade
plåten. Detta främst med hänsyn till att
Figur 6.22. Typgodkänd infästning och
utformning av takbrygga vid plywood
som underlagstak (Vänerply, Tak P30).
Enligt typgodkännandet får infästning
ske med vippankarskruv. För detaljmått
mm hänvisas till tillverkaren. Särskilda
anvisningar gäller för hur plywoodskivorna skall monteras samt var konso-
genomgående infästning med motlägg
på undersidan sällan kan utföras.
Se även avsnitt 6.6.4 och 6.9.
lerna får placeras. (illustration:Per
Wikstrand AB)
6.8.3 Infästning av takbryggor
vid taktäckning med papp, duk,
folie e d
Infästning görs på motsvarande sätt
som enligt figur 6.20, förutsatt att
underlaget är minst 22 mm råspont
eller 19 mm plywood. Om andra typer
av underlag eller konstruktioner
används måste takbryggorna ingå i ett
typgodkänt takskyddssystem.
Vid fallprov som utförts på SP i Borås
har det visat sig att t ex snabbfästen
tillsammans med vissa konsoler kan
vara en olämplig kombination.
Foto 6.14, infästningsplåt till profilerad
plåt med konsol för takbrygga.
På ett papptak kan konsolen lätt tryckas respektive dras igenom tätskiktet.
Man bör därför vid tak täckta med
papp, duk e d antingen använda
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
67
d
6
6
B
C9
u
Figur 6.23. Typgodkänd infästning av fästplåtar för takbryggor vid tak täckta med
papp e d på isolering. För detaljmått mm hänvisas till tillverkaren.
(Illustration: Lindab)
Motlägg av trä skall normalt ha dimensionen 50 x 100 mm. Om hyvlat virke
används godtas 45 x 95 mm.
6.9 Infästningav nock- och
takfotsräcken samt
snörasskydd
Vid takbeläggning av plåt, papp eller
skiffter tätas/isoleras infästningarna
med 2 mm blyplåt eller 1,5 mm EPDM
eller likvärdigt gummimaterial. Tätningen skall täcka konsolfotens hela anliggningsyta.
Nock- och takfotsräcken skall - om inte
typgodkänt takskyddssystem används monteras till konsoler c högst 1200
mm. Varje konsol skall fästas med
minst 2 st genomgåendeskruvar med
brickor och muttrar.
Fästdonsom inte är av rostfritt stål skall
Mothållsjärn eller träkloss skall ha en
längd av minst 500 mm.
vara varmförzinkade i lägst klass A
enligt SS 3583.
Konsolerna skall vara fastsatta både
framtill och baktill så att infästningen
blir stum.
Beakta att räckesföljare ska förankras
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
så att de inte kan rotera eller förskjutas
i längsled, se avsnitt 6.5.
68
en tjocklek av minst 22 mm eller 19 mm
plywood . Om tunnare underlag
används måste konsolen fästas vid
takstol eller annat från hållfasthetssynpunkt likvärdigt stöd. T ex kan montering ske med hjälp av s k vinkelbeslag,
Snörasskydd placerat vid takbrott skall
utformas så att säkerhetslina kan fästas
till skyddet.
1-ledigt takfotsräcke utgör inte snöras
skydd.
se figur 6.24.
SS 8313 35 innehåller funktionskrav
och dimensioneringstabell för snörasskydd. Se även avsnitt 7 beträffande
Räckesföljare skall gå igenom minst två
hållare och avslutas omedelbart - högst
snörasskydd.
300 mm får sticka ut - efter sista konsolen alternativt efter fästmuff i sista hållaren. Skruvar och muttrar eller muffar
anbringas vid slutändarna. För att
förhindra att räckesföljaren snurrar skall
den låsas till en konsol. (Se avsnitt 6.5.)
ACKE5foLRE
Foto 6.15. Ändstopp på räckesföljare
$MV-VINK€L
utanför yttersta konsolen.
65x65X3
F 5T5 N1W MINST
flIKAR51'IK
6.9.1 Infästning av nock- och
takfotsräcken vid taktäckning
Figur 6:24. Exempel på användning av
vinkelbeslag.
med plan plåt
Vid användning av vissa konsoler kan
endast en räckesföljare monteras. För
att ett takfotsräcke skall kunna utgöra
ett snörasskydd måste detta kompletteras med flera rör eller ett speciellt galler
för att förhindra snö att rasa igenom.
För dessa galler eller grindar har tillverkarna särskilda monteringssatser och
fästdon anpassade till respektive
produkt.
Infästningen som redovisas i figur 6.25
förutsätter ett underlag av panel med
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
44o
69
SkruvSS ISO4017- M8 x 55 - 8.8 fzv
Stålrörnr 32 fzv
C-avst.
högst
12pp
Högst 3QQ
Plåt3 mmfzv
T- 1
SkruvSS ISO4017
- M8x L - 8.8 fzv
100
4 L100x 50 x 6' längd40
Stålrörnr 25 fzv
SkruvSS ISO4017- M10x L - 8.8 fzv
e
2p0
2
p0
Blyplåt
`;. Dennatyp av hållare
godtages som fästögla för livlina.
Se ävensid.
1,/'
,1
Vid panel tunnareän
22 mmfästesvinkelstångellerregelvid
takstolel. liknande
Plattstång12 x 40 fzv
Vinkelstång
50 x 50 x 5
ellerregel50 x 100
1
Bricka
SSISO7092
-10,5 fzv
Figur 6.25. Infästningav nockräcke. (Illustration:[6])
En detaljsom bör uppmärksammasvid
6.9.2 Infästning av nock- och
takfotsräcken vid taktäckning
med tegelpannor , betongtak-
användning
av vissakonsolerär att de
kan vara anpassadetill ett visst överlapp på takpannorna.Andra överlapp
kan medföraatt urtag måste göras i
pannorna.
pannor e d
Vid takpannetak fästs nock- och
takfotsräcken till konsoler på motsvarande sätt som vid tak täckta med plåt,
dock används andra typer av konsoler
för att dessa skall kunna fästas i under-
Erforderligaöverlappär beroende av
takpannornasutformning,taklutning,
riskför inträngandevatten samt underlagets beskaffenhet. Dessutomskall
överlappetanpassastill takfalletslängd
laget.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
Fyrkantfjäderbricka
av stål (rekommenderas av branschens
parter)
så att helapannorkananvändas.
70
Figur 6.26. Exempel på konsol som
prisar ett visstöverla pp.
;,...;........:
Foto 6.16. Takfotsräckevid ett takpannetak.
O
O
Q
Figur 6.27. Konsol som kan monteras i
0
sprang.
VUJI E1s5LA6
Wxb5x3
Med beaktande av dessa faktorer
,6441i 5PNr 40t4o
måste man ofta ha ett överlapppå
•
7
100-120 mm.
Infästningen enligt figur 6.28 förutsätter
att underlaget består av minst 22 mm
panel alternativt 19 mm plywood.
Figur 6.29. Förstärkt infästningmed
vinkelbeslag i takstol.
Nya takskyddssystemhar typgodkänts
0
KaOL
TAku
som innebär att infästning i tunnare
underlag godtas under vissa förutsättningar. Figur 6.16 visar exempel på
0
infästningsskenor som kan användas
.i
ST2ÖLÅ1'
vid förenklade underlagstak.
SKRUV
3R1CXA
y
MO1TE
Z2
vMK
MO
L5rfl 4
LLEf2 QAL
M 1o
ÅSPoJT
50
5bx5
50 x 100
LfitJ6D
5 O
VuDQ1J65P??
Figur 6.28. Konsol som kan användas
vid olika överlapp mellan pannorna.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
' T:148
71
6.9.3 Infästning av nock- och
takfotsräcken vid taktäckning
med papp, duk, folie e d
Infästning
görspå motsvarande
sätt
somenligtfigur6.25, förutsattatt
underlagetär minst22 mm råspont
eller 19 mm plywood. Om andra typer
av underlageller konstruktioner
användsmåste räckena ingå i ett
typgodkänttakskyddssystem.l figur
6.23 redovisasett exempel på
fästplåtarmed distansersom kan
rade tak
användasvid utvändigtisolerade
med taktäckning av papp e d. Ett annat
exempelfinns i figur 6.33.
Foto;6. 17. Exempel på nockräcke
monterat till specialkonsol fäst i
infästningsskena enligt figur 6.31.
Vid fallprovsom utförtspå SP i Borås
har det visat sig att t ex snabbfästen
tillsammansmed vissa konsoler kan
vara en olämplig kombination.
Vid förenklade underlagstakt ex board,
duk eller folie kan särskildafästen
användas som monteras till takstolarna,
se figur 6.30.
På ett papptakkan konsolenlätt tryckas respektivedras igenomtätskiktet.
Man bör därförvid tak täckta med
papp,duke d antingenanvända
genomgåendeinfästningmed motlägg
eller ett typgodkänttakskyddssystem.
Vid ett tak täckt med plåt kan plåten
fördela lastenoch urstansningsker
inte så lätt.
Ett sätt att fördelatrycklastenvid papptak är därföratt under konsolenmontera en underlagsplåt
, se figur 6.17.
Överdel
Ett specielltproblemsom bör
uppmärksammasvid användningav
snörasskyddltakfotsräcken vid
papptäckning är risken för glidning i
pappen.
Figur6.30.Justerbartfäste.
(Illustration: Per WikstrandAB)
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
72
Beskri vning:
Kan anvöndas till:
Inföstningssvsternför tak med
takpannor. En inföstningsskena parallellt med bårlöken
utgör f ästpunk7 f ör olika
konsoler. Infristningsskenan
fösts via vinkeljörn till
takstolen med tvd särskilda
infdstningsskruvar . Alla delar
är varmt örz inkade ochpulverlackerade i rött eller svart.
Montering sker frdn takets
utsida.
Konsol för nock-,och talfotsröcke, gdngbrygga , takstege
och räcke kring öppning e d.
Zandaräckes-ochbryggkonsol
För projektören:
Ströläkt
Detta inföstningssystem kan
anvöndas tilltak täckta med
Zanda takpannor pd underlag
av rdspont, takboard och
förenklade underlagstak.
Bäriäkt
InfäsIningsskena
Möntering:
Underlagstak och lökt monteras. Vid anv ridning av
strölår utelömnas denna dör
inföstningsskenan skall
ionteras . Infåstningsskenans
vinkeljörn monterasmed
särskild iiösmingsskruv till
takstol . Skruvarnamonteras
mitt pd takstolarna . Anvönd
regelsökare , medlevererad
borr, 0 7 min, och borrmall.
Åtdragning skall ske sd att
momentbrickan trönger fram.
Skena placeras ut men drag
inte fast . Konsolen )nonteras
till skenan. Isamband med
läggning av takpannor
injusteras skenan och konso-
ler samt dras fast.
Figur 6.31. Infästning i takpannetak med infästningsskena. (Illustration:[15])
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
73
Beskrivning:
0
Snabbfästenav typ vippbultar
för montering av räckes- och
bryggkonsoler på underlag
av plywood. Systemet går
under namnet Vipsafe.
Typgodkänd Vånerply P30
TAK med tjocklek 12,14,16
och 19 nyin kan ainoändas.
Snabbf östen och konsoler
kan monteras från takets
ovansida. Vid kombinationen
fästögla och 12 i»ni plywood
skalleförstärkning med 7 inni
tjock ply%aoodreiilsa ske på
taketsundersida.
::3
0
Kan anvåndas till bl a:
Konsol H32B or nock-,
och tahfotsräcke, BK2B
för gångbrygga.
Figur 1
För projektören:
System Vipsafe är avsedd för
tak töekta med takpannor på
underlag av typgodkönd
Vönerplywood P30 TAK.
Montering:
Vånerply P30 TAK spikas
med vannf örzinkad kamspik,
2,5.x50vid 12-16 min, 2,5x60
vid 19 niiii, c.högst 120 mm,
100 mm i randzon. Takskyddet
skall vara placerat 300 nim
från ytterkant och mellan 150300 min från takstol, (se
Figur 2). Efter att papp och
läkt lagts ut borras hål o 24
nim ined hjälp av borrmall.
Vippbultarna monteras med
hjälp av monteringverktyg.
Konsolen skruvasfast.
Flönsniuttrar skall användas.
Atdragningsmoment
50.5+'ONm.Sidostabilisering
på en konsol per räcke. Lås
röckesrör mot utglidning och
rotation.
Figur 6.32. Typgodkänd infästning och utformning av konsol för takfotsräcke/
snörasskydd vid plywood som underlagstak (Vänerply, Tak P30) och taktäckning
med takpannor. (Illustration: [15])
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
74
inte aktuellabelastningar. Fästdonen
slitsgenom plåten. Konsolernasätts
också i regel med mindrec-avstånd än
vid inbrädning, särskiltvid snörasskydd.
För att förhindra att pappen i viss mån
glider ner omkring konsolerna kan det
vara lämpligtatt avsluta en pappvåden
bit ovanför konsolerna. Därigenom
kommer de att monterasi den övre
delen av en pappvåd. Det blir då en
kort längd som pappen kan glida, och
risken för uppbuktningar minskar eller
elimineras helt. För att ytterligare öka
tätheten och hållbarheten vid genomföringarna kan det vara lämpligt att
lägga en extra pappkappa under
konsolerna. Den kappan bör vara
YAP 2500 , dvs samma kvalite som
används som förstärkning under en
fotplåt.
De olikatillverkarnaav profileradplåt
lämnar normaltanvisningarom hur
infästningskall göras.
:i
G
Figur6.33. Fästplattamed distanser.
På distanser(rörpelarna) kan olika
typer av konsoler monteras.
(Illustration: Lindab)
Figur 6.34. Infästningsplåtför konsol
6.9.4 Infästning av nock- och
takfotsräcken vid taktäckning
med profilerad plåt
vidtrapetsprofilerad
plåti ett typgodkänt takskyddssystem.
(Illustration
: Weland)
Vid taktäckningmed profileradplåt kan
i principmotsvarandekonsolersom vid
plan plåt användas i kombinationmed
särskildafästplåtar. Dock måste
6.10 Infästning av
skyddsräckenrunt uppsti9nin9sö Ppnin9ar
infästningen
i plåtenprovas- med
hänsyntill de krav som redovisasi
avsnitt4. Detta medför att man alltid
måste förstärkaden profileradeplåten
med plåt och/ eller plattstålpå undersidan. En infästningenbart i plåten klarar
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
Skyddsräckenrunt uppstigningsöppningar (luckor) fästs in på motsvarande sätt som takstegar. Normalt fästs
räcket i varje hörn till särskilda konso-
75
en tjocklek av minst 22 mm eller minst
19 mm plywood. Om tunnare underlag
används måste ett typgodkänt takskyddssystem användas.
ler. Konsolerna sätts fast med
genomgående skruvar med brickor och
muttrar. Mothållsjärn eller träkloss skall
ha en längd av minst 350 mm. Konsoler
skall alltid monteras med foten tvärs
panelriktningen. Motlägg av trä skall
normalt ha dimensionen 50 x 100 mm.
Om hyvlat virke används godtas 45 x
95 mm.
Fästdon som inte är av rostfritt stål skall
vara varmförzinkade i lägst klass A
enligt SS 3583.
Vid takbeläggning av plåt, papp eller
skiffer tätas/isoleras infästningarna med
2 mm blyplåt alternativt 1,5 mm EPDM
eller likvärdigt gummimaterial. Tätningen skall täcka konsolfotens hela anligg-
7
ningsyta.
Räcket som med räckesöverledaren
placeras ca 0,5 m över takytan kan ofta
medföra stor momentbelastning vid
infästningen och på takytan vilket
måste beaktas.
Förstärkning av infästningen kan vid
behov göras i anslutande takbrygga
och/eller takstege.
Figur 6.35. Exempelpå infästningav
Det kan många gånger vara befogat att
räckesstolpe. Motlägg på undersidan
syns inte. (Illustration: Lindab)
förstärka underlaget generellt vid
takluckan med hänsyn till att konsolerna sällan kan placeras så att förstärk-
ning av infästningen kan göras i taksto-
6.10.2 Infästning av skyddsräcken vid taktäckning med
lar e d.
tegelpannor, betongpannor e d
6.10.1 Infästning av
med plan plåt
Skyddsräcken fästs på motsvarande
sätt som vid plåt, dock med andra typer
av konsoler.
Infästning görs på motsvarande sätt
som enligt avsnitt 6.6.1, dock skall varje
hållare fästas med minst 2 genomgående skruvar, alternativt används räcke
som ingår i typgodkänt takskyddssy-
Infästningen som visas i figur 6.36
förutsätter ett underlag av panel med
en tjocklek av minst 22 mm alternativt
19 mm plywood. Om tunnare underlag,
eller andra underlag används måste ett
stem.
typgodkänttakskyddssystemanvändas.
skyddsräcken vid taktäckning
Infästningen som visas i figur 6.35
förutsätter ett underlag av panel med
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER " T:148
76
00
t
r
_J
s
tr
c
v
v
w
i
r
Figur 6.36. Exempel på räckesinfästning
I
vid betongpannor och tegelpannor, såväl
enkupiga som tvåkupiga. (Illustration:Lindab)
6.10.3 Infästning av
täckningen under konsolfoten. För att
skyddsräcken vid taktäckning
med papp, duk, folie e d
len, se figur 6.17.
fördelatrycklastenkan en underlagsplåtläggas/monterasunder konso-
Skyddsräcken fästs till konsoler på i
principsamma sätt som vid täckning
med plan plåt - se 6.10.1 om täckningen sker på inbrädning. En förutsättning är att underlaget består av
minst 22 mm träpanel eller minst
19 mm plywood, vilket ofta inte är fallet
vid t ex en papptäckning. Detta innebär
6.10.4 Infästning av
skyddsräcken vid taktäckning
med profilerad plåt
att underlagetmåste förstärkas/komp-
avseddaför olika typer av profilutformning.
Skyddsräcken fästs till konsoler som
monteras på särskilda infästningsplåtar
letteras innan konsolerna kan monte-
ras.
Se avsnitt 6.9.4.
Ett annat problem som måste beaktas
är risken för genomstansningav
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
77
en skall täcka hela infästningens
6.11 Infästnin g av glidskydd
anliggningsyta.
Glidskyddkan moteras dels på takpanelen dels på fasaden.
6.11.1 Infästning av glidskydd
Vid montering på takpanelen används
genomgående skruv med bricka och
på taket
mutter samt matlägg av vinkelstång
Monteringvid taktäckningmed plan plåt
eller träkloss. Infästning på vägg kan
göras på motsvarande sätt eller med
expanderdon e d med hänsyn till fasadmaterial.
skall utföras enligt figur 6.37.
Montering enligt figur 6.37 förutsätter
att inbrädningen är minst 17 mm. Vid
panel < 17 mm fästs regel eller
vinkelstång vid en takstol.
Motlägg av trä skall normalt ha dimensionen 50 x 100 mm. Om hyvlat virke
används godtas 45 x 95 mm.
Infästningsprincipen enligt figur 6.37
kan även användas vid takpannetak
Fästdon som inte är av rostfritt stål skall
vara varmförzinkade i lägst klass A
enligt SS 3583.
eftersomglidskyddetkan monteras på
underlagstaket. Vid tunna underlagstak
måste infästningen förstärkas.
Vid takbeläggning av plåt, papp eller
skiffer tätas/isoleras infästningarna med
2 mm blyplåt alternativt 1,5 mm EPDM
eller likvärdigt gummimaterial. Tätning-
Vid tak täckta med profilerad plåt kan
glidskyddet monteras till särskilda
infästningsplåtar eller med förstärkning
Blyplåt
0
Vidpanel tunnare än 17 mm
fästesträregeleller vinkelstång
vid takstoleller liknande
Plattstång 35 x 10
c
/
120
i
Ss 265 012
?65
Vinkelstång
50 x 50 x 5
ellerträregel50 x 100
SkruvSS ISO4017- M10x L - 8.8 fzv
Brickaför regelav vinkelstång:
SS ISO7092- 10,5fzv
Brickaför träregel:
Fyrkantfjäderbricka
av stål
(rekommenderasav branschensparter)
Figur 6.37. Infästning av glidskydd. (Illustration:[6])
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
78
vilket innebär en vertikal punktlast på
1 kN utan att deformationer eller skador
uppstår.
med vinkelstång eller plattstål på
undersidan i profiltopparna.
4m taktäckning sker med papp, duk
e d på minst 17 mm inbrädning kan
också infästningen enligt figur 6.37
användas. Dubbla plåttak eller
utvändigt isolerade tak med duk, papp
e d kräver en annan infästning. Det
bästa är här att göra infästningen på
fasad, se figur 6.38.
6.12 Infästnin g av fästö glor
På låglutande tak godtas under vissa
förutsättningar att livlineinfästning får
ske till fästöglor.
Fästöglorna monteras på i princip
samma sätt som konsoler till nock- eller
takfotsräckendvs med genomgående
6.11.2 Infästning av glidskydd
på fasad
skruv, mutter och bricka samt motlägg
av vinkelstång eller träkloss.
Montering skall göras enligt figur 6.38.
Infästningen kräver på samma sätt
Fästöglorna kan antingen vara specialutformade eller göras som hållarna till
nockräcken, förutsatt att funktionskraven enligt SS 8313 30 uppfylls.
som vid figur 6.37 ett underlag av minst
17 mm panel eller motsvarande.
Vid andra fasadmaterial eller utformningar kan även expanderdon e d
användas. Dimensionering av infästningen görs då med hänsyn till belastningarna som anges i SS 8313 42,
Beroende på hur öglan utformas kan
motläggets utformning och/ eller dimensioner variera.
Blyplåt
X90
Figur 6.38. Montering av glidskydd på fasad. För dimensionermm se figur 6.37.
(Illustration:[6])
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
79
Beskrivning:
Föstöglan har inbyggd
falldämpande f6rmdga varg
den kanföstas in i takkonstruktionen med ett motlågg
av trå eller ifz stål som ör
endast 350 mm. Åven
infästning med snabbfästen
år 1lröjligi råspont minst 17
FatEdämpande
fästögla
•Tätning
nim och plywood minst 16
min.
LINDAB
snabbfäste,
INP 120/200, år tillverkat av
rostfritt stål . Den svöngbara
fjäderdelen år tillverkad av
ro itt stål.
För projektören:
Detta inföstningssystem
kan
användas till tak täckta med
plan plåt ellerpapppd
underlag av råspont minst 17
111711
Och plywood
minst 16
Fatldämpande
fästögla
11)11.
Montering:
Vid montering med trömotlågg monteras motlågg, rostfri
fjäderbricka och mutter från
takets undersida . Fästögla
och tifz skruv från ovansidan.
Vid montering med Lindab
snabbfdste borras hål o 22
från takets ovansida. All
montering sker dörvid från
ovansidan. MonteringsverLiyg
används. Åtdragningsnroment
i jästdon till takkonstruktioen 50 +'0Nn1
A
INP120/200av rostfritt stål
Fastsvetsad
f rkantsrof, än ad
Figur 6.39. Monteringav fästöglamed falldämpare.(Illustration:[15])
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER ' T:148
80
Fästdon som inte är av rostfritt stål skall
vara varmfärzinkade i lägst klass A
enligt SS 3533.
6.12.2 Infästningav fästöglor
vid taktäckningmed tegelpannor, betongtakpannore d
På marknaden finns olika typgodkända
takskyddssystem med fästöglor.
Vid takbeläggning
Konsolerför nockräckengodtas
normaltsom fästögla, förutsattatt monteringsker på samma sätt som ett
nockräcke.
av plåt, papp eller
skiffer tätas/isoleras infästningarna med
2 mm blyplåt alternativt 1,5 mm EPDM
eller likvärdigt gummimaterial. Tätningen skall täcka fästöglans hela anliggningsyta.
Vid andra typer av fästöglor, underlag
e d skaldtypgodkända takskyddssystem
användas.
6.12.1 Infästning av fästöglor
vid taktäckning med plan plåt
Konsoler för nockräcken godtas
normalt som fästögla, förutsatt att montering sker på samma sätt som ett
nockräcke.
Alternativtanvändstypgodkända
takskyddssystem.
Figur 6.41. Exempel på fästögla som är
avpassadför takpannetak.
I
/
300 mm
•
I
O
140 mm
/-
D
U
D
0/
/
O
O
/
Figur 6.40. Typgodkändfästöglaoch infästningmed vippankarskruvvid plywood minst 20 mm - (Vänerply Tak P30F). För infästning av plywood gäller särskilda
förutsättningar. Beträffande mått mm hänvisas till tillverkaren.
(Illustration: Per Wikstrand AB)
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
81
Se även figur6.33, som redovisarett
exempel på fästdonmed två rörpelare
som kan användasför infästningav
olikatyper av konsolersom kan
användassom fästögla.
6.12.3 Infästning av fästöglor
vid taktäckning med papp, duk,
folie e d
Konsoler för nockräcken godtas
normalt som fästögla, förutsatt att
infästning och montering sker på motsvarande sätt som ett nockräcke och
under motsvarande förutsättningar, inte
minst vad gäller krav på underlaget.
6.12.4 Infästningav fästöglor
vid taktäckning med profilerad
plåt
Här måste uppmärksammas risken för
genomstansning av tätskiktet under
konsolfoten vid belastning i sida. För att
förhindra detta och fördela trycklasten
kan en underlagsplåt läggas/monteras
under hållaren. Se figur 6.17.
Fästöglor monteras till konsoler på eller direkt till - särskilda
infästningsplåtar avsedda för olika typer
av profilutformningar. Se avsnitt 6.9.4.
6.13 Fotrännor
Fotrännorhar underlångtid ansettsge
tillräckligt
takfotsstöd
förutsattatt de är
minst 150 mm höga och betryggande
fastsattai taket. En fotränna kan även
fungerasom snörasskydd, dock kan
förstärkningarerfordrasi snörikatrakter.1 HusAMA83, avsnittM.-21 med
underliggandekoder och rubriker
beskrivshur fotrännorskall utföras.
Rekommendationerna i HusAMA
innebärbl a att:
a
-
Fotrännaskall monterasmed
konsolkrokchögst400 mm. 1 takstol
av trä skall konsolkrokenfästas med
minst2 st 75 mm varmförzinkad
klippspik
, alternativtminst 2 st 75 x
40 kamspik. 1takinbrädningskall
konsolkrokfästas med skruv eller
kamspik.
Konsolkrokskall utförasav minst
5 x 19 mm varmförzinkatplattstål.
Alternativtkan rännan fästas med
annan konstruktionmed motsvarande hållfasthetoch korrosionsskydd.
Figur6.42. Typgodkända
fästöglorför
utvändigtisoleradetak. Vid betong
skruvas donet fast med expanderdon
medan det krävs genomgående
infästning- med modägg vid träunderlag eller lättbetong . Tätning sker med
stos av gummi som klistrasmot/till
underlaget. (Illustration:Lindab)
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER ' T:148
Rännkrokarskall anbringasen över
varje takstoloch en i varje mellanrum, dock med ett störstaavstånd av
400 mm. Mellan krok och fotplåt
82
Vid långa och branta takfall kanske inte
förstärkning med trä är tillfyllest. Ett
alternativ är då att krokarna fästs med
genomgående skruv förstärkt med
vinkelstång på undersidan.
skall tätas med 2 mm blyplåteller
1,5 mm EPDM eller likvärdigt
gummimaterial.
För fotrännori övrigtgäller bl a följande
förutsättningar:
Fotplåten skall dras upp minst
450 mm under rännplåten.
Minst
100
mm
mellan
rännans
högpunkt och rännfals.
Rännplåtenskall alltid utförasmed
dubbla tvärfalser och i skivformat
med högst 950 mm falsavstånd.
När fotrännan utförs med stomme skall
impregnerat trä användas.
Infästningen av krokarna är viktig. Man
riskerar vid dålig infästning att spiken
eller skruven dras ut ur underlaget.
Som alternativ till 75 mm klippspik kan
75 x 40 mm kamspik användas. De
krokar som fästs i inbrädningen mellan
takstolarna , måste sitta lika bra som de
som fästs i takstolarna. Förstärkning av
underlageterfordrasofta.
Foto 6. 18. Fotränna på ett koppartak
under uppförande.
Figur 6.43. Fotränna för metalliserad stålplåtmonterad i konsolkrok. Figuren visar
utförandevid takpannetak. (Illustration:[111)
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
83
Minst 100 mm vid fotrännans högpunkt-
\
Rännf als
Högpunkt
\
Dubbelfals
Trästomme med
konsolkrok
,150
Fotplåt dras upp 450 mm under rännplåt
-Språngbleck
Figur 6.44. Vid koppar- eller aluminiumplåt skall fotrännan utföras med stomme.
Detta gäller även utförandenmed rostfri stålplåteller zinkplåt.(Illustration:fl IJ
f
Figur 6.45. Vid mjuka plåtmaterialerfordrasunderlagför plåten. Trästommenläggs
i särskildafotrännskrokar.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
84
Vid bandtäckning görs fotrännorna i
skivformat, på motsvarande sätt som
vid skivtäckning, dock med ett väsentligt undantag. Anslutningen mellan
taktäckningen och fotrännan måste
utföras så att rörelsen i banden inte
hindras. (Jämför avsnitt 6.4.) Detta kan
göras med en rörelsefog, utformad
enligt figur 6.46. Vid taklutningar > 30°
kan anslutningen även utföras med en
enkel förstorad hakfals, se figur 6.47.
Bandtäckning
000
Lutning 1
3100
16
Uppbyggnad
Fotplåt uppdrages minst 200
Rörelsemån
Figur 6.47. Enkel förstorad hakfals.
(Illustration: [11])
En anslutning med enkel förstorad
hakfals klarar inte vattentryck, t ex om
Figur 6.46. Anslutning av bandtäckning
med rörelsefog till fotränna.
(Illustration: [11])
stora mängdersnö eller is samlas i fotrännan.
Med hänsyn till de funktionskrav som
redovisas i avsnitt 4 kan det ifrågasättas om en fotränna klarar dessa. En
fotränna kan - och får inte - användas
för livlineinfästning.
Om fotränna skall användas vid tak
med lutning< 30° bör anslutningen
göras enligt figur 6:46 med hänsyntill
risken för inträngande vatten . Utförandet kan användas ned till en taklutning
av 14°. Vid lägre taklutningarskall
fotränna inte användas. Vid utförande
av tak med lutningmellan
14 - 30° beaktas kravet på nivåskillnad
mellan rännkantenoch rännfalsenanslutningentill taktäckning. Iställetför
uppbyggnadav rörelsefogkan fotrännan även försänkasi motsvarande
Det kan därför i framtiden bli behov av
en utveckling av fotrännans konstruk-
tion och infästning.
6.14 Montering av
snabbfästen eller s k
vippankarskruv
utsträckning.
Av hållfasthets - och täthetsskäl monte-
Om mananvänderrörelsefogenligt
ras takskyddsanordningarmed
genomgåendeinfästningi takinbrädning eller motsvarande.Vid ombyggna-
figur 6:46 måste man tänka på risken
att snö kan glida över fotrännskanten.
Kompletterandeskyddsåtgärderkan
därför erfordras.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
der och/eller komplettering med olika
takskyddsanordningar eller snöras-
85
skydd i efterhand kan det i vissa lägen
vara svårt att få arbetsutrymmepå
båda sidor om taktäckning/inbrädning.
Vissa takkonstruktioner medger över
huvudtaget inget arbetsutrymme under
täckningen . Det är bl a mot den
bakgrunden som olika infästningssystem utvecklats, där monteringenkan
ske från endast en sida (utsidan).
Borra ett 22 mm hål.
Trä på gummikonan
på monteringsverktyget och skruva på
snabbfästet. Stick ner
fästet i hålet.
Metoden har utvecklatsfrån principerna
för infästningilättaregelväggar.
På marknaden har det tyvärr funnits och finns produkteroch/ellerkombinationer - som i vissa fall varit undermåliga. Monteringen sker också ofta på ett
felaktigt sätt.
2
Idag finns flera typer av snabbfästen
eller s k vippankarskruvar. Gemensamt
för dessa infästningaroch kombinationer med konsolermm är att de måste
ingå i ett typgodkänt takskyddssystem.
Man får inte kombinera konsoler och
vippankarskruvar från olika tillverkare.
Även olika konsoler och vippankarskruvar från samma tillverkarefår inte blandas om de inte provatstillsammans.
Slå fast gummikonan
med den rörligadelen
av monteringsverktyget.
Skruva av monteringsverktyget. Snabbfästet
sitter kvar tack vare
gummikonan.
En väsentligdetaljvidanvändning
av
3
vippankarskruvarär att monteringsanvisningarnaföljs. Inte minstmåste tillses att vippornakommervinkelrättmot
panelriktningen
. Belastningenfördelas
då - liksomvid de traditionellametläggen - på flera bräder. Monteringsrikt-
0
Montera alla snabbfästen. Monteringenav
konsolernagår nu
snabbt. Bulten behöver
inte kapas tack vare sin
korta längd.
ningen är lika viktig vid plywood som
underlag . En felaktigt vänd vippankarskruv kan ge ofördelaktiga påkänningar
vid en påverkan. Som framgår av figur
6.48 är infästningen mindre stum -
medger viss eftergivlighet- i längsrikt-
ningenjämfört med en belastningtvärs
vippan.
Figur 6.48. Exempelpå monteringav
vippankarskruv
. (Illustration: We/and)
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER ° T:148
86
q-
Figur 6.49. Olika typer av infästningsprofiler och verktyg som möjliggör montering
av underlägg utifrån taket. (Illustration: Lindab)
Fallprov på SP i Borås har också klart
visat att en allt för stum konsol kan ge
större skador på infästningen än en
konsol som kan ta upp en viss rörelseenergi vid t ex ett fall.
Den stora mängd fallprov som gjorts i
Borås har även visat att det, inte minst
vad gäller de dynamiska provningarna,
många gånger kan vara svårt att förutse resultatet/hållbarheten. T ex kan en
sådan detalj som var i takstoisfacket en
konsol placeras vara avgörande för om
en infästning anses godtagbar eller inte
vid ett prov.
Ett tunnare underlag kan vara mera
eftergivligt och därigenom klara
påkänningarna bättre än ett mera
stumt. Det är t ex så att 22 mm panel i
alla lägen inte behöver vara bättre än
17 mm plywood, om man bara ser till
hur infästningarna av takskyddsanordningarna skall göras. Klammerinfästning, vindlaster mm kan dock i sig
innebära krav på tjockare underlag.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKA
TIONER • T:148
Foto 6.19.Vipporna på vippankarskruvarna måste ligga vinkelrätt mot panelen.
87
Foto 6.20. Även vid underlag av ply-
wood måste vippornaligga parallellt
med takfallet.
Foto 6.22. Infästningnära takstolenär
mera stum än i fält, vilket kan medföra som i detta fall - att panelen kan dras
loss från takstolen.
Det är bl a med hänsyn till ovanstående
som det är viktigt att endast använda
typgodkända takskyddssystem, samt
att aldrigblanda ihop provade och icke
provadedelar i ett takskyddssystem.
6.15 Påkännin gar i livlinor
och På människor
1denna rapport behandlas inte de krafter som uppstår i livlinor vid fall på tak.
För stora krafter kan vara mycket skadliga för en människa , även om fallsele
används. Detta innebär att falldämpare
i livlinan bör användas av den eller de
personer som arbetar på tak.
Foto 6.21. Olämpliga kombinationer av
konsoler och vippankarskruv kan vara
förödande för infästningens hållfasthet
Här har konsolfoten tryckts genom
inbrädningen.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER'
T:148
För ytterligare information , se [1] och
[10].
88
1 [10] redovisas bl a ingående vilka linkrafter som erhålls vid olika infästningar. Det är även resultaten från den
rapporten som ligger till grund förde
funktionskrav som idag ställs på olika
takskyddsanordningar.
Foto 6.23. Vid arbetepå tak där livlina
får/måste användas bör livlinan ha
falldämpare. Vidare bör linan fästas till
arbetaren i sele med remmar mellan
benen.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
89
7 SNÖRASSKYDD
Krav på åtgärder att förhindra snöras
finns inte i nybyggnadsreglerna.
Detsamma gäller eventuella krav på
snöskottning av tak. Däremot anses
31 § allmänna ordningsstadgan kan
polismyndigheten, där så anses
nödvändigt, låta verkställa arbetet eller
snö på tak och snöröjningvara en
ordningsfrågaså tillvila att vissa före-
nad.
åtgärdenpå fastighetsägarensbekost-
skrifter lämnas i den allmänna
ordningsstadgan liksom i de olika
kommunala ordningsstadgorna.
7.2 Lokal ordningsstadga
1vissa kommuner kan det också finnas
tillägg i den lokala ordningsstadgan
7.1 Allmänna ordnin gsstad-
som reglerar kravet på snöskottning av
yttertak.
gan
Snöskottning av tak i Stockholm
behandlas t ex i 9 § i den lokala
Enligt 4 § i den allmänna ordningsstadgan (SFS 1956:617) skall snö eller is
på en byggnad eller motsvarande som
medför risk för olycksfall avlägsnas.
Den exakta lydelsen framgår av nedanstående utdrag ur SFS 1956:617.
ordningsstadgan.
Skyddsåtgärder vid snöskottning
från tak mm
§ 9. Vid avlägsnande av snö och is
från tak, rännor eller dylikt å eller
invid allmän plats skall tillses, att
Byggnader samt ställningar, skyltar
och andra liknande anordningar
skola ägnas sådan tillsyn att fara
icke uppkommer för dem som
färdas eller uppehålla sig å allmän
plats. Snö och is, som genom ras
kan vålla olycksfall för sådan vägtrafikant, skall avlägsnas från tak,
rännor och dylikt.
sådanaåtgärdervidtages,att fara
för skada till person eller egendom ej
uppkommer samt att trafiken och
allmänna rörelser å platsen ej
onödigtvis hindras eller störes. I
sådant syfte skall bland annat
omedelbart efter utförd takskottning
den på gångbanor nedskottade snön
och isen sammanföras i högar på
gång banekanten.
Snöröjning - liksom borttagande av
istappar - är således enligt 4 § i
allmänna ordningsstadgan en skyldighet som åligger fastighetsägaren. Om
fastighetsägaren underlåter att vidta
Snö och is, som från tomt, gård,
portgångeller dylikt utläggeså
allmän plats, skall genom fastighetsägarens försorg därifrån skyndsamt
undanskaffas.
erforderligaåtgärder är det polismyndighetens ansvar att detta sker. Enligt
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER'
T:148
90
trafikanordningar. Enligt dessa föreskrifter gäller bl a följande:
® Det skall finnas avspärrningar
varningsskyltar.
och
$ Det skall finnas trafikvakt på marken.
Vid tät trafik kan det behövas flera
trafikvakter.
®
Vakten skall vara väl synlig och bör
därför ha signalväst och signalflag-
ga.
Trafikvakten
skall bära hjälm.
För avspärrning krävs tillstånd från polisen/kommunens
trafiknämnd.
Den som beställer snöröjning skall
klara ut vem som svarar för att tillstånd
söks.
Foto 7. 1. Snöskottning - ett ansvar som
helt ligger på fastighetsägaren.
7.4 Arbetarskyddsstyrelsens
lokalanvisningar
En intressant och icke oväsentlig skillnad mellan den allmänna och lokala
ordningsstadgan är att det i den lokala
även omnämns skada på egendom.)
den allmänna ordningsstadgan omnämns endast skador på person
1ASS lokalanvisningar- anvisningnr
88 - ställs krav på hur olika arbetslokaler skall vara utformade och inredda
med hänsyn till risken för olycksfall i
arbetet.l dessa - punkt 46 - anges:
(vägtrafikant).Rättpraxishar dock slagit
fast att skador som uppkommer på
tredje person samt dennes egendom
vid snöras eller snöskottning (takarbete) normalt medför skadeståndsskyldighet.
Över ytterdörr och port skall, om så
behövs, finnas tak till skydd mot
snöras och nedfallande istappar.
7.3 Avspärrnin g av trottoar
och/eller del av gata
Observeraatt lokalanvisningarnainte
anger att det skall vara ett snörasskydd
på taket. Ett skärmtak t ex över en
Vid snöskottning av tak kan det vara
nödvändigt att skydda gående och
trafik. Det sker genom att man spärrar
av trottoaren och ibland även en del av
entre kan vara tillräckligt,men av praktiska skäl låter en fastighetsägare
knappast snö och is falla ner på ett
gatan.
lägretak med risk för skador på detta.
Regler om detta finns i trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om vägmärken och
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
91
7.5 Retroaktiva krav på
snörasskydd
Av ovanstående framgår att byggföreskrifternainte innehållerdirekta krav på
att snörasskyddskall monteras.Detta
medför också att om förhållandenaär
sådana att snö förorsakarskador på
tredjepersonelleregendommåste
åtgärdervidtas- t ex uppsättandeav
snörasskyddsamt snöskottning-
oavsettnär husetuppförts.
Det måste då även beaktas att om
byggnadensaknar skyddsanordningari
övrigtt ex nockräcke/takbryggamm
måste även dessa kompletterasså att
snöskottningenkan ske på ett betryg-
gandesätt.
7.6 Utformningoch dimensioneringav snörassskydd
och snöglidhinder
Foto 7.2. Exempel på olämpligt och
underdimensionerat
snörasskydd. Här
saknas det extra röret - helst bör det
vara tre - och dessutomhar konsolen
deformerats på grund av snötrycket. På
7.6 .1 Allmänt
grundav snöpåkänningarna
på ett
snörasskydd
kanman varatvungenatt
monterakonsolerna
med mindre
Snörasskydd
skallsombegreppetantyder förhindraatt snö på ett okontrollerat
c-avstånd än vad som är brukligt för ett
takfotsräcke.
sätt rasar av ett tak och förorsakar
skador på människoroch/elleregendom. Rasskyddetmåste då utformas
på ett sådantsättatt snönhindrasrasa
Snöglidhinderskall som nämnts i
avsnitt2 inte förväxlasmed snörasskydd. Ett snöglidhinderskall primärt
förhindraatt snö överhuvudtagetbörjar
rasa okontrolleratpå ett tak. Ett
snöglidhinderutformasdärför i regel
med mycket mindre höjd än ett
snörasskydd. Ett snöglidhinder får inte
ersätta ett takfotsräcke/snörasskydd
där sådant krävsav arbetarskyddsskäl.
igenom eller under skyddet.
Dimensioneringenav snörasskyddet
måste göras med hänsyntill takets utformning, lutning, takfalletslängd,takmaterial, läge i landet mm. Infästningen
måste vara sådan att den motstårde
påfrestningarsom kan uppståvid ett
snöras. De kraftersom utlösesvid ett
snöras överstigermånga gånger de
som man normalträknar med - av
arbetarskyddsskäl
- viddimensionering
och infästningav ett takfotsräcke.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
92
För att fördela trycket på snöglidhinder
förekommerdet ofta att man sätter upp
flera hinder ovanför varandra på etttak.
Detta medför också att snöglidhinder
ibland monteras med hänsyn till mindre
påkänningar än t ex ett takfotsräcke.
Det är därför också väsentligt att
förväxling mellan ett takfotsräcke och
ett snöglidhinder inte får ske vid
infästning av en säkerhetslina.
Snöskottare och andra takarbetare
måste vara medvetna om skillnaden
mellan snöglidhinder och takfotsräcke
och därigenom inte på ett felaktigt sätt
använder snöglidhinder som en
takskyddsanordning.
För att förhindra livlineinfästning i ett
snöglidhinder skall detta utformas så att
en lina inte kan fästas till snäglidhind-
ret.
Foto 7.4. Detalj av snöglidhinder på ett
låglutande skivtäcke koppartak.
Det kan också vara lämpligt att vid
utstigningsluckan genom ettanslag
påtala var livlineinfästning får ske.
7.6.2 Funktionskrav
skydd
på snöras-
ss 8313 35 innehåller funktionskrav
på ett räcke som dels skall utgöra
snärasskydd dels utgöra fästpunkt för
säkerhetslina (takfotsräcke).
Enligt SS 8313 35 skall räcket med sin
infästning tåla dels en statisk belastning
av 5 kN/m i takfallets riktning dels en
punktbelastning av 1,5 kN i alla punktes
i takfallets riktning och för snöräcken
som inte är placerade vid takfot även i
motsatt riktning.) övriga riktningar är
punktbelastningen 1 kN. Den statiska
provningen av snöräcken görs enligt
SS 8313 67.
För den utbredda belastningen får
deformation vid belastning och
kvarstående deformation inte vara så
stor att snöräckets eller infästningens
funktion avsevärt försämras.
Foto 7.3. Takfotsräcke utformatså att
det även kan fungera som snörasskydd.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T:148
93
För punktbelastningen tillåts högst
20 mm uttöjning och högst5 mm kvarstående deformation.
7.6.3 Placering av snörasskydd
Ett snörasskyddbör placerasså nära
takfotensom möjligt.Vid brutnatak kan
man även vara tvungenatt placera ett
snörasskyddovanförtakbrottet.Vid
långa takfallmåste man montera flera
snörasskyddför att inte påkänningarna
skall bli för stora på såväl räcke som
De angivna lasterna behöverinte antas
angripnasamtidigt.
Räcket med sin infästningskall också
tåla en dynamiskbelastningfrån en
enligt
säkerhetslinai alla riktningar
ss 8313 60. Snörasskyddvid takfot
behöver bara belastas i taklutningens
riktning.
infästning.
Diskussion pågår angående kravet att
kunna fästa en livlinai ett takfotsräcke.
För konstruktionersom enbart skall
användas vid takfot bör det vara rimligt
att frångå detta krav.
Snörasskyddet skall vara tillräckligttätt
för att hålla snö på plats. Större mellanrum än 50 mm mellan längsgående rör
eller profilerfår inte förekomma.
Mellanrummellan nedre delen på
räcket och takytan får vara högst
30 mm. Vid profilerad takbeläggning
gäller måttet 30 mm till profiltopparna.
Foto 7.6. Vid långa och/eller branta
takfallkan flera snörasskyddbehöva
monteras.
Foto 7.5. Snörasskydd måste ha en
utformningsom gör att snö inte kan
glida igenom eller under rör, profiler ed.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
94
Av tabell 7.1 framgår vilketstörsta
avstånd som kan användas mellan
snörasskydd.
Snözon enligtnybyggnadsreglerna
Taklutning
a
6
4
1
1,5
2
2,5
3
60
40
30
24
20
15
10
36
24
18
15
12
9,1
14
27
18
13
11
8,9
6,7
18
19
13
9,7
7,7
6,4
4,8
23
14
9,1
6,9
5,5
4,6
3,4
27
11
7,4
5,5
4,4
3,7
2,8
33
10
6,8
5,1
4,1
3,4
2,5
38
12
7,8
5,9
4,7
3,9
2,9
42
14
9,3
7
5,6
4,7
3,5
45
17
11
8,3
6,7
5,6
4,2
50
25
17
13
10
8,5
6,3
55
53
36
27
21
18
13
Tabell 7.1. Högsta tillåtnaavståndmellansnörasskyddi m, beräknadefter
snölastensgrundvärdeenligt nybyggnadsreglerna.
Tabellen har beräknatsenligtföljandeformel.
L=
H
So• µ coscz
sina
där
L= avstånd mellan räckeni m i takfalletsriktning
H = räcketstillåtnabelastningi kN/m (5 kN/m enligtSS 8313 35)
So= snölastensgrundvärde
i kNlm2(enligtnybyggnadsreglerna)
µ = formfaktorför snölastpå tak ( µ2
a = taklutningi grader
enligt
nybyggnadsreglerna)
Vid taktäckningmed takpannoranvändstakpannanslutningsom
ingångsvärdei tabellen.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
95
1enskilda fall kan man vara tvungen att
förstärka infästningen - eller utöka
antalet snörasskydd - vid risk för
ogynnsamma snölastkoncentrationer.
Faktorer som påverkar snölasten - förutom grundvärdet - är vindförhållanden
i byggnadens omgivning, husorientering, växtlighet och topografi.
Infästningen av snörasskydd enligt
tabell 7.1 förutsätts ske på motsvarande sätt som ett nockräcke eller takfotsräcke.
Beträffande detaljer om infästning, se
avsnitt 6 i denna rapport.
Foto 7.8. Exempel på snörasskydd som
uppfyller funktionskraven att inte släppa
igenom snö.
\\\\,
tYLYRN;\Y\\
N4YYYN
a•Ntix,:.
+\\
+„N\tif,
BRY\\Y\NN,•:
\ YV,
++\Y\\VN„\bW
ii
\\Y
Å\N\Y,
NYYY\`N,\\\\N,N,yY\\1r,,\,
`\\Y\N,t
RK,\YYR\,\\R\Y„\y\\Y\\\tiiM
Y\\NN,)\R\
\\\\YN
U\4Y\Y,
Å\\RUYY
\\\Y
,,,R1NNR
R\\\YN ,,n4Y N,\Ri.
Yr4,\rtr\YyY,
RRY\it,t\\iy,.
av,\!\R\Y,y\\4Yt
I
N,ti\\\NNNNt\\tio
++t+iY \YVMNµ
R\UYNth4Y+\\Y
\
i
N
N+++Y\R\µµNRy
YY",\\ RYy'N"R\\
YNr\\\\wå.
,,
RY\YYr,4\v,,
\R\RYY\V,RR\\\\wy\\
\\\\\\\Wj*\\R\\\ys\hwgV\5`
.
\qY,
a\R\
.
'R\Y4 >..
YY\\7!t
',
,tRNY:
R
N\\'\U\\VRt,\\VCQq,R\\R\\yw
•:::
VRLY4\\\\wM\\RRYRY...
Uwyti:
b\U\RYtR\R\RRWVv,h4NR
.Y\\YYYYiM4\R\\\Yry\\YWu......
'.
N!4å\Vh\}t
::::.
k\\R4YrYhi\4R4R>
+ "44+\4YR4rYV\R
\\\RYr\444rRritirrR\R\\Y\rYi\r\RwYrYrrajl\R4Y\rr,,irrå\rYi4k.:
,ii\\\RYY Yi
\ \ \)>iR4Y\yr\RRrn)jjYRRY\
Foto 7.7. En fotränna infäst med
konsolkrok c högst 400 mm och minst
150 mm hög fungerar normalt som
skydd mot snöras. Däremot kan inte
kravet på livlineinfästning uppfyllas,
vilket heller knappast är realistiskt med
tanke på placeringen. l snörfika trakter
krävs förstärkning av fotrännans
infästning och konstruktion om ett fullgott skydd mot snöras skall erhållas.
Yrvr\\\44ntitii\44rra
Y
.
\
..
R44R
\R\r}\\rir\rR4R
n rr,
"
• t}\rra
,,,4YY\Yr,R\tikrt\N4
\\YR
\rr\\\
Y\\rY
...
\'
Y
\•
\R\w4u
\\rrri\r\\rrRYr\t\\::.:>
r
r Rj\\R\r4\
4N ,. +r
... R R 4, :, , \rR
\\ti\r\
'
'.
r` \
'"R
' rY\rti4
•
\\ RrRRYR4jYYhrrr\rr4RY1
,\,\\rr\J,\rr\tirRRRrr\\\y+rr\\\r\\\
\wi4,twRRr+hjRRR\R4\4y!.aR\*`\Yru,Y\\r\,\\\\\RRira4Rr
\\\\r\\\\\\\\\r\\\rr\
':.
t
.:
r
rrrrrrrrv\Y
\\4\\\\rr\\ra
4
\\r\\\Rh\\rt
RRrr\r\\RRrr 4.
Foto 7.9. Tänk på att snörasskydd som
avslutas inne på taket - eller som i detta
fall ett kort skydd tvingas ta upp snölaster som överskrider de som uppstår
vid provning enligt SS 8313 67.
utgångspunkt från SS 8313 35 och
SS 8313 67.
PUBLIKATIONER ° T:148
\ rYYRY\ )\\;
:,
.:
\\R44Y\\44\\t\,YrrRrYY \\\4RR4idR44uArYYYa
>.
Dimensionering kan då göras med
BYGGNADSSTYRELSENS
A4R\\Y\R,\\RUURr
rwYr4Yy
rar\4\\rr\\rRr\\
YrR;44yYitrrRYYYyrr\\4\RnrR44r\,
r\4R\tjiiY\\y.!
...,.....
,\\\4RrrrR\\
rrrN\1Yr`
Rrr\\\R\\\RrR\r
•
\\rY\Y
Y\j\Rr4\iR4r44\rr\iaYYY\Y
\\4\4\rji4Y\\\rRa4Riijnr4Y
96
Foto 7. 11. Flera snöglidhinder monterade efter varandra. (Österrike).
Infästningen är utförd på motsvarande
Foto 7. 10. Snörasskydd kan utformas
och infästas på olika sätt, dock måste
alltid tillses att funktionskraven enligt
ss 8313 35 uppfylls.
sättsomframgår av
foto 7.4.
1.6.3 Snöglidhinder
Eftersom det i Sverige saknas såväl
riktlinjersom fastlagda funktionskrav för
och på snöglidhinder måste dessa
utformasoch dimensionerasfrån fall till
fall och med beaktande av kraven på
de fasta takskyddsanordningarna.
Viss vägledning finns att hämta i
dimensionerinsanvisningar som utges i
Tyskland , ®sterrike och Schweiz.
Anvisningarna i SS 3313 35 kan också
tillämpas.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
Foto 7. 12. Snöglidhinder i en takpannetäckning. Konsoler av denna typ kan
om de utformasoch monterassom
fästöglor även utgöra fästpunkt för
säkerhetslina.
97
`•'4Q4eCm
.,
;2C'CCteFQCi...• 4,•.,q.
Punktlasterpå upptill 20 kN/m2har
uppmätts i snöfickor.
Att ett brant tak samlar mindre snö än
ett tak med mindre lutning tycks ganska
självklart, men det ter sig inte lika
självklart att ett tak med låg lutning
samlar mindre snö än t ex ett tak som
lutar 20-30°. Erfarenhetsmässigt har
det visat sig att tak med lutningsvinkeln
20-30° samlar mer snö än tak med liten
respektive stor lutningsvinkel. Detta
sammanhänger med vindförhållandena
kring en byggnadmed horisontalttak
och/eller byggnad med lutande tak. På
det horisontala taket blåser snön av
även vid låga vindhastigheter. Det
lutandesadeltaketger en läsida där
Foto 7.13. "Snökrokar" jämt fördelade
på ett tak med takpannor. (Frankrike)
1.1 Taklutni ngens inverkan
på risken för uppkomst av
snöras
Av nybyggnadsreglernaframgåratt
man inte anser att ett tak som lutar
med än 60° är påverkat av snö. Med
hänsyn till risken för snöras bör man då
även kunna dra den slutsatsen att snö
inte kan ligga kvar på branta takfall. Ett
snörasskydd - eller snöglidhinder skulle således inte teoretiskt behövas
på tak med lutning över 60°. Man
måste dock tänka på risken för snöfickor och snöanhopningar som kan
medföra att snö lokalt kan ligga kvar för
att sedan plötsligt lossna vid övergång
till blidväder.
Snöanhopningar kan dels bero på att
snöpartiklar, som når ett skikt med
stora tryckfall i vindströmmen, faller ur
(drivbildning på läsidan) dels att
snömassor glider samman på motlutande tak. Vid nivåförskjutna tak kan snö
glida från ett högre till ett lägre takfall.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER ° T:148
snö kan samlas.
Takmaterialets ytegenskaper är en
annan parameter som inverkar på
ras/glidbenägenheten. Snön glider
lättare på en glatt yta jämfört med en
sträv. Detta innebär t ex att ett takpannetak normalt måste ha större lutning
än ett plåttak för att snön skall rasa/glida av under i övrigt lika yttre förhållanden. Takpannan har också i sig själv en
utformning som gör att pannan lutar
några grader mindre än takfallet. Det är
svårt att få fram några erfarenheter
eller riktlinjer för olika takmaterial vid
vilka taklutningar där man normalt kan
räkna med risk för snöras eller snöglidning.
Under extrema förhållanden måste
man dock räkna med att friktionen är
mycket låg eller i det närmaste obefintlig.
Plåttillverkare anger att risk för snöglidning finns vid alla taklutningar bortsett
från mycket branta. Detta gäller såväl
slät som profilerad plåt.
98
Foto 7. 14. Detalj av infästning av snöglidhinder i Schweiz. Fastsättning sker på
varje ståndfals c 600 med en klämanordning som eliminerar behovet av att göra
hål i takplåten. Observera att man monterat speciella klackar under röret som
förhindrar snö att glida under röret.
Foto 7.15. Exempel på snöanhopning på och ovanför takkupor på ett tak som i
övrigt lutar ca 30 °.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
99
Ovanstående resonemang innebär att
risken för snöras/snöglidning också
Tillverkare av papp har inga särskilda
angivelser i detta avseende, detta
kanske främst med tanke på att papp
företrädesvis används på flacka och
låglutande tak. Risk för snöras - här
förekommer sällan glidning - kan finnas
från en taklutning av 20° och mera. Vid
dessa taklutningar används papp i
måste bedömaspå ungefärsamma
sätt som risken för igenisning av takavvattningssystemet.
Sammanfattningsvis gäller att:
ett väl ventilerat brant kalltak tillförs
små mängder värme inifrån.
Snösmältningen sker huvudsakligen
på grund av solvärme och då främst
på takfall mot söder (sydost,
sydväst)
regel som shingeltäckning.
För gummi- och plastduk kan man
räkna med att snö kan glida redan vid
mycket låga lutningar.
Takpannor av betong eller tegel förekommer med olika ytstruktur t ex med
granulat eller som glaserade. Snön
rasar lättare på en glaserad tegelpanna
än på en betongpanna med granulat.
Generellt gäller för takpannor att dessa
används på taklutningar över 14°. Detta
medför att man normalt alltid skall
räkna med risk för snöras från takpannetak. Risken bedöms vara störst
mellan 20 - 45°. Över 45° minskar
risken främst med tanke på att snön
inte lägger sig på taket.
ett flackt kalltak teoretiskt har hela
takarean exponerad för solstrålning
ett parallelltak utsätts för snösmält-
ningsvärmesåväl utifrån - sol - som
inifrån
ettvarmtak (i princip parallelltak utan
ventilationsspalt) utsätts för
snösmältningsvärme såväl inifrån
som utifrån.
De ofta utlösande faktorerna för snöras
eller snöglidning på tak är att värme
underifråneller solstrålningsvärme
smälter snön. Smältvattnet rinner till
takytan och på grund av att snön
kapillärt tar upp smältvattnet ökar
snöns densitet. Friktionen minskas - på
grund av vatten mellan snö och takmaterialet - vilket medför att snö börjar
glida längs takfallet. Vid ett snöras lossnar hela sjok från taket.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
100
8 TEMPORÄRA SKYDDSANORDNINGAR
VID ARBETE PÅ TAK
Arbete på tak medför ofta risk för
olycksfall. Bristfälligheteri tillträdesanordningar samt anordningar på tak
utgör i sig orsaker till olycksfall. Under
ogynnsamma väderleksförhållanden
kan också takmaterialsom vanligtvis
8.1.1 Nedstörtning och genomtrampning (3 och 6 §)
Arbete får inte utföras på tak utan att
betryggande åtgärder vidtagits för att
hindra nedstörtning och genomtrampning. Särskild omsorg skall ägnas åt
behovet av skyddsåtgärder på branta
erbjuderfriktionmot halkninginnebära
ökade risker för fall. Mot den bakgrunden har Arbetarskyddsstyrelsen med
stöd av 18 § Arbetsmiljölagenutarbetat
tak.
eller takfotsarbete kan
byggnadsställning eller annan skyddsanordning krävas (räcke, mobil
arbetsplattform
,säkerhetsbälte med
lina od)
Vid takkants-
särskildaföreskrifter
förtakarbete.De
finns publicerade i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelseAFS 1983:12, Takarbete, utfärdadeden 21 april 1983. [2]
Hål och öppningari tak skall förses
med skyddsräckeneller tydligt
märkta skyddstäckningar . (Märkning
kan ske med färgmarkering eller
8.1 AFS 1983:12.
Takarbete
gulsvartvarningstejp.)
AFS 1983:12 - Takarbete - anger vilka
föreskriftersom skall följasvid utförande av nytt tak, underhåll,reparation,
ändring, till- och ombyggnadsamt
Fört ex snöskottning innebär detta bl a
att tillträdes-och skyddsanordningar
enligt PBL och nybyggnadsreglerna
rivningav yttertak.
skallfinnas. (Se avsnitt3.) Vidare
förutsätts
att de personersomskall
Som underhåll räknas snöskottning,
sotningoch annat periodisktarbete
t ex skötsel av fläktar, antenner,
skottasnö eller utförandra underhållsarbetenanvänder den personliga
skyddsutrustningen
på rätt sätt.
solfångare som ingår i driftenav en
byggnad.
1det fortsattaredovisasi sammandrag
AFS 1983:12 vad gäller de föreskrifter
som är av särskiltintresseför underhåll
av tak. Krav som gäller vid uppförande
av nya tak eller uppförandeav en byggnad behandlas inte.1 rubrikernaliksom
texten hänvisastill aktuella paragraferi
kungörelsen. För ordagrannlydelse
hänvisastill AFS 1983:12.
8.1.2 Hindra föremål att falla
ned och skada personer eller
egendom (4 och 5
§)
Åtgärder skall vidtas för att hindra att
föremål som kan vålla skada faller ned.
Kan betryggande åtgärder inte vidtas
skall tillräckligt område under den plats
där arbete pågår vara avspärrat eller
hållas bevakat.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
101
Snöskottning och borttagning av istappar är i sig en åtgärd som vidtasför att
förhindraskador på personeroch/eller
egendom men innebär också att
området under den plats där arbetet
sker måste spärras av och bevakas.
Vid omfattandearbete på tak på
stor höjd (>3 våningsplan) skall om
inte permanenthiss kan användas,
bygghissfinnas till taket, förutom
trappor.
Material och verktygskall läggas på
taket så att de inte kan glida eller blåsa
ned. Material skall om det behövs
riskföröverbelastning
av taket
beaktas.
Vid uppläggningav material skall
Behovav kranar,transportörero d
fastgöraspå lämpligtsätt.
skall beaktas.
Vid underhållsarbete , snöskottning o d
bör därför alla verktyg ha handIovsrem
och hållare för fastsättningpå tak.
8.1.5 Målning av plåttak (10 §)
Färg för målning av plåttak godtas
enligt nybyggnadsreglerna (se avsnitt
3.2.1) om den genom provning enligt
Boverket godkänd metod visats motverka halkning på etttillfredsställande
8.1.3 Otjänlig väderlek (7 §)
Enligt7 § i AFS 1983:12 skall vid
väderleksom medförökadriskför
sätt.
olycksfallsärskildförsiktighetiakttas.
Detta är i sig ganska självklart vid
snöskottning eftersom det i princip kan
sägas att det är den otjänligaväderleken som medfört att skottningen måste
utföras.
8.1.6 Arbete med utförande av
tak (11-17 §)
11-17 § i kungörelsen avser nybygg-
Arbete på tak kan även tvingas upp-
nad av yttertakoch behandlasinte
vidare här.
höra vid isbildning, hård blåst,stark
värme eller kyla, kraftigtoch underkylt
regn, kraftigtsnöfallo d.
Om reparationav tak görsi så stor
omfattningatt det är att jämställa med
nybyggnad, skall dock 11-17 § i
kungörelsenbeaktas.
8.1.4 Person- och materialtransporter (8 och 9 §)
Var gränsen mellan utförande av tak
respektivereparationoch underhåll
går, måste avgöras från fall till fall med
beaktandeav bl a arbetets omfattning
och art samt övrigaomständigheter
undervilka arbetet bedrivs.
Person- och materialtranporter till och
från tak skall ske på betryggande sätt.
Till tak skall det finnas lämpliga
tillträdesleder (se avsnitt 3) och där
så krävs även lämpliga transportleder.
Tillträdesledskall normalt vara trappa.
8.1.7 Reparation och underhåll
av tak (18 och 19)
Som tillträdesledför normaltunderhålls- och tillsynsarbetefår stege
användas.
regler om skyddsansvarföljer att
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER o T:148
Enligt arbetsmiljölagens allmänna
arbetsgivaren ansvarar för att taket
102
Innebörden av kungörelsens 18 § är
bl a att taket innan t ex snöskottning
utförsskall kontrollerasvad gäller
skyddsanordningarnas beskaffenhet
samt risker i övrigt. Det är viktigt att
märka ut hinder exempelvis takfönster
om dessa inte syns över snön. Detta för
undersöks innan reparations- eller
underhållsarbete sätts igång.
Med hänsyn till arbetenas omfattning
måste behovet av skyddsåtgärder
bedömas.
Det måste övervägas om skydd mot
nedstörtning skall ordnas genom
skyddsräcke vid takfot och takkant,
liggstege , ställning, arbetsplattform,
säkerhetsbälte med lina o d.
att undvikasnubbling, skador på glas
mm.
8.1.8 Utförande av skyddsräcke
(
2®)
Det kan vara lämpligt att sätta upp
skyddsräcken när den sammanlagda tidsåtgången för arbete på taket
avsevärt överskriderden sammanlagda tiden för att sätta upp och ta
ner räcket.
Skyddsräcke skall normalt vara minst
1 m högt och vara tvåledigt eller ge
motsvarande skydd. Det skall ha
tillräcklig styrka och vara säkert fast-
Exempel på arbeten där livlina lämpligen kan användas är snöskottn ing,
utbyte av enstaka takpannor, reparation av takplåtar eller annat liknande
arbete samt normalttillsynsarbete.
Vid taklutning > 1:4 skall skyddsräcke vid takfoten alltid ha fotlist.1
övrigt skall fotlist finnas där risk
finns att någon eller något föremål
kan glida under räcket.
satt.
Lina skall kunna fästas i fästögla,
nockräcke eller takbrygga. (se
avsnitt3)
Fotlist skall vara minst 100 mm hög.
Skyddsräcke skall om möjligt utformas
så att det inte behövertas bort när
arbete skall utföras intilltakfoten eller
takkanten.
Vid snöskottning skall en person
avdelas att hålla fast säkerhetslina
genom avhåll och som ser tillatt
linan är sträckt.
1dels AFS 1983:12 dels Bygghälsans
skrift "Skyddsräcken för byggarbetsplatser" [9] finns detaljeradeanvisning-
Liggstege e d skall användas vid
reparations-och underhållsarbetepå
takfönster , lanternin o d eller på
delar av tak där det finns riskför
genomtrampning . (Se vidare 3 och
6 § ovan.)
ar om utförandeoch infästningav
temporäraskyddsanordningar.
Vid kortvariga arbeten vid takfot eller
takkant kan det ibland vara lämpligt att
använda mobil arbetsplattform.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
103
9 LITTERATURFÖRTECKNING
[1] Tak 86. Enkätundersökning om arbetsskador orsakade genom fall från
tak. Per-Olof Axelsson, Lars-Erik Hallgren, Arbetsolycksfallsgruppen,
KTH. 1990
[2] Takarbete. AFS 1983:12. Arbetarskyddsstyrelsen.1983
[3]
Nybyggnadsregler. NR 1. BFS 1988:18. 1989
[4]
Nybyggnadsregler,
[5] Svenskstandard
ändringar. NR 2. BFS 1990:28. 1991
BST 115. Takskydd - Översikt. Utges årligen
[6] Tillträdes- och skyddsanordningar för tak. Centrala arbetsmiljökommitten
inom byggnadsplåtslageribranschen.1989
[7] Plan- och byggtermer 1989. TNC.1989
[8] Plan och bygglagen SFS. 1989:1046
[9] Skyddsräcken
för byggarbetsplatser.
Bygghälsan. 1985
[10] Något att fästa sig vid. Per-Olof Axelsson, Leif Nilsson, Arbetsolycksfallsgruppen, KTH. 1987
[11] HusAMA 83. Svensk Byggtjänst. 1983
[12] RA 83 Hus. Svensk Byggtjänst. 1983
[13] AMA-nytt Mark/Hus. Utges två gånger per år. Svensk Byggtjänst.
[14] Utredning i fråga om säkerhetsanordningar på tak. Boverket. Maj 1991
[15] Infästning av takskyddsanordningar. Jarl Alenius, Per-Olof Axelsson,
Mikael Hellsten, Leif Nilsson och Torbjörn Osterling. Preliminär slutrapport
inlämnad till Byggforskningsrådet hösten 1992.
[16] Nybyggnadsregler,
ändringar. NR 3. BFS 1991:38.1992
Diverse informationsmaterial från tillverkare av takskyddsanordningar.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
104
Bilaga 1
CHECKLISTA FÖR KONTROLL AV FASTA
SKYDDSANORDNINGAR PÅ TAK
För att skapa underlag för dels planering av underhållsåtgärder dels upphandling av olika takskyddsanordningar har följande checklista tagits fram. Checklistan består av 4 delar:
1. Uppgifter beträffande fastigheten.
2. Protokoll för noteringar av förekomst och status hos olika takskyddsanordflingar.
3. Sammanställning
av kraven i nybyggnadsreglerna.
4. Kommentarer angående
användning av checklistan.
Med hänsyn till erfarenheter som vinns beträffande användning av checklistan
kan listan i vissa avseenden behöva förändras.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER ' T:148
105
Kontroll av fasta takskyddsanordningar
Fastighetsbeteckning
...........................................
Adress ............................................... .......
...... .................................... ....
Byggnad nr
Fastighet nr ..............
.......................
.
U nderhållsansvarig
..... .................. ...................
Fastighetsansvarig............................
Tel
...........
Byggnadskategori
..............................................
Ändringar år ...............
Byggnadsår .............
.........
Ombyggnad år
Fasadhöjd
Taktyp
................
.
........................
....................
Taktäckn ingsmaterial
Antal våningar
......
Taklutning
.............
...............
.
...........................................
Plåt,
målatår ..................................................
ÖvrigtlTakplansskiss
...........................................
Kontrollen genomförd
Ortoch datum .................................................
Namnteckning ................. ..............................
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
106
KONTROLL AV FASTA TAKSKYDDSANORDNINGAR
Avsnitt i
NR
Anordning, typ mm
1:2621
Uppstigningslucka
Anordning
finns
Anordning
saknas
Stege/trappa till lucka
Skyddsräcke vid lucka
1:2622
Fast väggstege
Lös väggstege
Glidskydd
1:2623
Takstege/brygga till skorsten
1:2624
Skorstensstege
1:2625
Arbetsplan på skorsten
Fallskydd/Ryggskydd
Stegplatta i skorstensstege
1:2626
Takstege/brygga till taknock
Takbrygga vid nock
1;2631
Nockräckeltakbrygga
1:2632
Takfotsräcke
Fästöglor
Fotränna
Snörasskydd
1:2633
Räcken vid fönster mm
Höjd > 0,35 m över takytan
Galler i brandventilatorer
1:2634
Räcken vid schaktöppning
-persontillträde (allmänhet)
- inte allmänt tillträde
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T:148
107
Inte
komplett
Materialfel
Anmärkning
Förslag till
åtgärd
s
Lös väggstege vid högst 4,0 m
fasadhöjdvid uppstigningsstället.
Glidskydd. Lätthanterlig
. Lätt tillgänglig.
SAMMANSTÄLLNING AV KRAV 1
NYBYGGNADSREGLERNA AVSEENDE TILLTRÄDES- OCH SKYDDSANORDNINGAR FÖR TAK
Sammanfattning av kraven vad gäller
nybyggnad. För ordagrann lydelse
liksom detaljer hänvisas till nybygg-
1:2623 Tillträde till skorsten
Alla tak med lutning >1:10 och skors-
nadsreglernaeller avsnitt 3 i denna
ten belägen>1,0 m från uppstig ningsplats.Takstegeeller takbryggaskall
rapport. Numreringen är densamma
som i nybyggnadsreglerna.
finnas.
Beträffande tillämpning av retroaktiva
krav, liksom krav vid ombyggnad, se
avsnitt 3 i denna rapport.
1:2624 Uppstigningsanordningar
på skorsten
Skorsten med höjd >1,2 m vid uppstigningsstället skall ha skorstensstege.
1:261 Materialkrav
Ryggskydd
Takskyddsanordningar skall vara
utförda av varmförzinkat stål, rostfritt
stål eller aluminium.
Ytbeläggningar och takfärg skall vara
friktionsförstärkt.
Skall finnas från 10 m-nivån om
fallhöjden överstiger 10 m. Som alternativ till ryggskydd godtas skena,
löpsko och säkerhetsbälte.
1:2621 Uppstigningslucka
1:2625 Arbetsplan på skorsten
Taklucka skall ha ett fritt mått av minst
0,60 x 0,60 m, vägglucka minst 0,60 x
0,80 m. Härdat eller trådarmerat glas
alternativt plast.
Arbetsplan med räcke på skorsten med
höjd >2,0 m eller om fallhöjden >8,0.
Räcke minst 1,0 m högt. Arbetsplan
0,30 x 0,60 m.
Stege till lucka
Stegplattai skorstensstege
Fast eller fällbar stege med bredd
minst 0,35 m om nivåskillnaden
golvet och uppstigningsluckan
ger 1,2 m.
mellan
Vid fallhöjd <8,0 m får arbetsplan
ersättas med 0,35 x 0,30 m stegplatta
i skorstensstegen. Bygel på överdelen
av stegens ena sida.
översti-
Skyddsräcke vid uppstigningslucka
0,5 m högt räcke vid fasadhöjd
och taklutning >1:4.
>4,0 m
1:2622 Utvändig förbindelse till
yttertak
Fast väggstege vid högst 8,0 m fasadhöjd vid uppstigningsstället. Barnsäkert
avståndfrån mark.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER ' T:148
108
sontalt mått som överstiger 4,0 m skall
räcket sitta runt om fönstret.
1:2626 Tillträde till taknock
Takstege eller takbrygga om taket lutar
>1:10 och fasadhöjd >4,0 m och det är
>1,0 m mellan uppstigningsplats och
nock.
Förhöjning minst 0,35 m över takytan
Som alternativ tillräcke godtas minst
0,35 m förhöjning av takfönster över
takytan.
Till antenner, fläktar, värmeväxlare,
solfångare o d som kräver tillsyn och
service skall under samma förutsättningar finnas stegar eller bryggor.
Galler, nät e d i brandventilator
Skall finnas vid nedåtöppnande
luckor.
Takbrygga vid nock
Vid fasadhöjd > 8,0 m och taklutning
> 1:4.
1:2634 Skyddsanordningar vid fönster
i gårdsbjälklag m m
Räcke minst 1,10 m högt
1:2631 Fästanordning för lina till
säkerhetsbälte
Vid fönster belägna så att de kan
beträdas men inte bära förekommande
laster.
Alla tak med fasadhöjd > 4,0 m. Lutning
< 1:10 - fästöglor c 3,0 m. Lutning
>1:10 - nockräcke. Takbrygga - se
1:2626.
Räcke minst 0,50 m högt
Schaktöppning belägen på en plats dit
allmänheten inte hartillträde skall
omges med räcke eller annan skyddsanordning med höjden minst 0,50 m.
1:2632 Fotstöd vid takfot och takbrott
Tak som lutar >1:3 och med fasadhöjd
>8,0 m. Takfotsräcke eller fotränna
med en höjd > 150 mm.
Snärasskydd
Infästningen skall vara densamma som
för takfotsräcke.
1:2633 Skyddsanordningar vid
fönster, brandventilatorermm i
tak
Fönster e d större än 0,60 x 0,80 m
som inte kan bära personlast med
betryggande säkerhet.
Takfönster med minst 60° lutning
godtas utan skyddsanordning.
Räcke
Minst 0,50 m högt, placerat upptill och
vid sidorna av fönstret e d. Vid taklutning <1:10 eller om fönstret har ett hori-
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T:148
109
Om en byggnadhar flera tillträdes-och
skyddsanordningar
av samma slag bör
antalet anges i exempelvis anmärkningskolumnen eller på takplansskissen . Anmärkningom att anordning
saknas bör endast införasom sådan
krävsenligtreglerna.
KOMMENTARER ANGÅENDE
ANVÄNDNING AV CHECKLISTA
Uppgifter beträffande fastigheten
Fastighetenbör normaltvara väl
beskriven i aktuellt fastighetsregister.
Vid BYGGNADSKATEGORI anges om
det är fråga om kontorsbyggnad,skol-
Om det kanbedömasatt det medför
byggnad , förvaltningsbyggnad , bostad,
förråd e d.
allvarligriskför olycksfallatt använda
en bristfälliganordning införs
anmärkning om att den bör bytas eller
repareras.Detta gäller även om en
anordning har korrosionsangrepp eller
är utfördav felaktigtmaterial.
Uppgift om BYGGNADSÅR eller när
ÄNDRING respektive OMBYGGNAD
gjorts är av avgörande betydelse vid
fastställandeav kravnivå.Om tillträdes
och takskyddsanordningar monterats
bör år för detta anges.
Tillträdes- och takskyddsanordningarnas infästning skall särskilt uppmärk-
sammas. Infästningenär godtagbar om
FASADHÖJDEN räknas från lägsta
marknivå och till skärningslinjen mellan
fasadplan och takplan.
den med betryggande säkerhet och
beständighetär fäst i bärande
konstruktion eller motsvarande i vägg,
tak eller i skorsten. Anmärkning skall
införas om en infästning är bristfällig
eller om otätheter finns.
0
Vid ANTAL VÅNINGAR anges även
vindsvåning med tilläggsbeteckningen v.
Vid tillträdevia vind bör noteras om
belysning saknas.
Vid TAKTYP anges om byggnaden har
sadeltak, pulpettak, planttak,
brutettak e d.
Vad gäller breddmått på stegar och
bryggorskall dessa enligt nybyggnads-
TAKLUTNING. Där olika lutningar förekommer på ett tak anges detta med en
takplansskiss.
reglerna vara 350 mm. På äldre fastigheter kan andra bredder förekomma.
Väl underhållna och inte bristfälligt
monterande anordningar bör godtas.
Vid TAKTÄCKNINGSMATERIAL anges
om detta består av taktegel, papp, plåt
e d. Uppgift anges om möjligt när
För fotränna som skall fylla funktionen
plåttak målats / målats om.
som fotstöd bör införas uppgift om
höjden på rännan i de fall den är lägre
än 150 mm.
Protokoll för noteringar av förekomst
och status hos olika takskyddsanordningar
För en enhetlig bedömning av takskyddsanordningarna tas som
utgångspunkt gällande föreskrifter och
allmänna råd i nybyggnadsreglerna.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:148
110
1 jan 1968
Övergångstid fram till
1 juli 1968 (BABS 1960
får användas)
SBN 1967
gårdsbjälklagsöppningar
0 Skyddvid
Krav på fasta takstegar
till skorstenar
Kravnivå i SBN 1975
lika som i SBN 1967
1 jan 1976
Övergångstid fram till
1 ju li 1976 (SBN 1967
får användas)
S BN 1975
a Högre höjd på räcke vid °
takfönster
* 1,10 m (förut 0,75 m)
1 ja n 1982
Frivillig tillämpning från
publicering -o mkring
1 ja n 1981
SBN 1980
* alla tak, ? 4,0 m
* >8,0 m, lutning>1:3
1 jan 1986
PFS 1985:4 + SBN 1980
0 Skyddsräcke vid lucka
>4,0 m, lutning >1:4
* >8,0 m, lutning >1:4
0 Bryggavid nock
Fästanordning
Generellt krav på fotstöd
O
1 jan 1991
Frivillig tillämpning av
NR 1 från 1 jan 1989
NR 1
het borttaget)
0 Tillträde skall kunna ske
till alla tak (regelmässig-
6= 350 mm
Bryggor,stegar
0 Lucka 0,60 m x 0,60 m
Tillträde till nock
*>40 m, lutning >1:10
vidtakfoUtakbrott
Krav på halkskydd
0
Sammanfattningav hur kravenpå tillträdes-och skyddsanordningar
1stoetförändratsfrån 1960 till 1991.
1 juli 1960
BABS 1960
Skydd vid takfönster
till skorsten
Uppstigningsmöjlighet
Fotstöd
* lutning >1:3, (8,0 eller
11,0 m (behov)
* > 8,0 m, Lutning >1:4
0 Fästanordning
" >8,0 m, lutning >1:4
Uppstigningsmöjlighet
Retroaktiva krav införs
(minimikrav)
á
á
Byggnadsstyrelsensinformationer
T: 148
1992-12
8SBYGGNADSSTYRELSEN
Tillträdes- och skyddsanordningar för tak är framtagenvid Bygg-
Upplysningar om Byggnadsstyrelsens publikationer lämnas
nadsstyrelsens tekniskaenhet och ingåri skriftserien"Byggnads-
av informationssektionens
biblioteksochdokumentations-
styrelsenspublikationer".
service,tel 08-783 13 71.
Redigeringoch layout: Torbjörn Osterling, Bentab ByggkonsultAB
Upplaga: 1 500 ex.
Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från
kontorsservice
/publikationsförrådet,
tel 08-783 11 53.
Tryckeri: Gamisonstryckeriet
, Stockholm, januari 1993.
Adress: Byggnadsstyrelsen
, 106 43 Stockholm.