Transcript Bevattningsanläggningar QD

Byggnadsstyrelsens informationer
T: 135
1992-04
Bevattningsanläggningar
QD
INFORMATIONER
Dokumentets utgivare
Dokumentnamn och dokumentbeteckning
Byggnadsstyrelsens informationer T: 135
Dokumentets datum
KS BYGGNADSSTYRELSEN
1992-04
Ärendebeteckning
5001-47/91
Projektnamn (ev förkortat)
Bevattningsanläggningar
Projektledare, upphovsman(män),
Uppdragsgivare
konsult(er), etc
Jerker Nyblom, Tm
Lars Malm, konsult
BVK Bevattningskonsult AB, Uppsala
tfn 018-25 60 70
Byggnadsstyrelsen
Tekniska enheten
Marksektionen
Dokumentets titel
Bevattningsanläggningar
För trädgårdsanläggningar där det ställs stora krav på utseende eller där höga krav förekommer
på slitagetålighet finns det anledning att närmare undersöka lämpligheten av en permanent bevattningsanläggning.
Denna information behandlar olika möjligheter och förutsättningar för permanenta bevattningsanläggningar.
Ur innehållsförteckningen:
- Varför bevattning
- Permanenta bevattningsanläggningar
- Olika bevattningsmetoder
- Projektering av bevattningsanläggningar
- Handlingarnas omfattning och innehåll
- Anläggningskostnad
- Drift och underhåll
Nyckelord
anläggningskostnad, bevattning, bevattningsanläggningar, bevattningsmetoder, droppbevattning,
dysor, parkanläggningar,
spridare, trädgårdsanläggningar,
Försäljningsställen
ISSN
Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet
-
vattning
Omfång
Svensk byggtjänst Stockholm
Göteborg
Malmö
Umeå
08 031 040 090-
734 50 00
81 00 85
709 55
12 59 10
11 sidor
Red
Ref
Marieanne Adsjö
©Byggnadsstyrelsen 1992
Jerker Nyblom
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Telefax
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Karlavägen 100
Banergatan 30
08-78310 00
104 46 build S
08-7831180
BYGGNADSSTYRELSENSINFORMATIONER T: 135
BEVATTNINGSANLÄGGNINGAR
INNEHÅLL
sid
Byggnadsstyrelsens informationer • T:135
1 Inledning
3
2 Varförbevattning
4
3 Tillfälligellerpermanentbevattningsanläggning
4
4 Permanenta
bevattningsanläggningar
5
5 Olikabevattningsmetoder
5
6
Projekteringav bevattningsanläggningen
7
Handlingarnasomfattningoch innehåll
10
8
Vem/vilka projekteraren bevattningsanläggning
10
8
9 Anläggningskostnad
10
10 Skötsel
ochunderhåll
10
11
11
Checklista
1
2
Byggnadsstyrelsens
informationer
• T:135
1
In lednin g
Under 1970-talet kom det att bli ett krav från många
kommuner, kyrkogårdsförvaltningar och landskapsarkitekter att en permanent, automatisk bevattnings-
anläggning skulle ingå vid nyanläggningarav grönytor. Numera, nar kommunema har ont om pengar, spar
man anläggningskostnademaför bland annat bevattningsanläggningar och låter en del av de intensiva
grönytoma bli extensiva. Endast "paradytor" sköts
som tidigare med kontinuerlig bevattning och gräsklippning.
Även inom Byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning har en sådan differentierad skötsel helt riktigt
blivit vanlig. En hel del ytor är emellertid av sådan
karaktär, eller i ett sådant sammanhang, att kravet
på utseende och finish inte kan eller ska sänkas
utan "r hållas högt. Detta gäller ytor som alltid
ska ge ett vårdat intryck, vara representativa eller
tåla högt slitage.
Ofta representerar detta slag av ytor dessutom icke
föraktliga värden såväl känslomässigt och symboliskt som ekonomiskt.
I det klimat vi befinner oss i är därför någon form
av bevattning nödvändig för att anläggningen ska
fylla sin förväntade funktion tillfredsställande.
Det finns flera olika sätt att lösa detta problem. Den
här informationen är avsedd att orientera om de
möjligheter som står till buds samt att vara en
vägledning vid val av alternativ.
Detta gäller såväl vid nyanläggning som vid upprustning eller i befintliga anläggningar där bevatt-
ningen i dag inte fungerar.
Byggnadsstyrelsens informationer • T:135
3
Z
Varför bevattning
3
Tillfälligeller
permanent bevatt-
Vatten är liksom solljus en nödvändig livsbetingelse för alla växter . Vattnet utgör lösningsmedel
för de näringsämnen som ska finnas i marken.
ningsa nlägg ning
Otillräckligmängdvatten i markengör att rötterna
För de flesta typer av trädgårdsanläggningar
inte kan suga upp de näringsämnen som växterna
behöver.
klarar
man bevattningen med hjälp av slang och rörlig
spridare som ansluts till vattenuttag i husliv.
Under vissa delar av året kan det därför bli nödvändigt att komplettera en otillräcklig nederbörd eller,
Det finns dock tillfällen då detta inte är bästa
lösningen.
vid längre torrperioder, helt ersätta denna med
bevattning av något slag. Skadorna kan i annat fall
bli omfattande och ta lång tid att reparera. Detta är
Stigande lönekostnader och kortare arbetstider gör
speciellt viktigt när man har nyanlagda gräsmattor
eller nyplanterade växter, vilket kräver speciell
uppmärksamhet och omsorg.
det nåra nog omöjligt att manuellt klara en tillfredsställande bevattning av intensivt skötta grön-
ytor, typ gårdar på bjälklag, små och oregelbundna
ytor, svårtillgängliga grönytor samt ytor utsatta för
stort slitage och med stora krav på utseende.
De flesta buskar och träd har sin huvudsakliga
tillväxt under våren efter knoppsprickningen fram
till blomningen i maj - juli. Den uppmärksamme
kan då också konstatera att vi just under denna del
av året oftast drabbas av torrperioder av kortare
eller längre varaktighet. I själva verket är denna
En permanent, automatiserad bevattningsanläggning sparar i sådana fall in arbetskraft och lönekostnader.
I vissa anläggningar är det inte heller praktiskt
möjligt att mera frekvent utföra manuell bevattning. Om ytan exempelvis har en offentlig funk-
brist på vatten under våren och försommaren den
kanske mest hämmande tillväxtfaktorn
läggningar.
i våra an-
tion kan bevattning kanske inte ske under dagtid.
Bevattning måste då ske på kvällen eller under
natten.
Torkskador förorsakade under vår och försommar
kvarstår oftast under hela växtsäsongen vilket inte
bara ger ett tråkigt intryck av anläggningen, utan
också innebär ett förlorat år i tillväxt och utveckling.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att en permanent bevattningsanläggning kan vara befogad
då:
Merarbete och kostnad för bevattning betalar sig
dock alltid i längden i form av ett friskare växtma-
•
kostnaden för manuellt utförd bevattning ställer
sig dyrare,
•
bevattning endast kan ske under kvälls- eller
nattetid beroende på restriktioner i tillgängligheten,
terial och tåligare gräsytor med mindre behov av
underhållsåtgärder.
• det föreligger höga krav på utseende,
.
det föreligger höga krav på slitagetålighet,
.
växtligheten ställer speciella krav på vattentill-
gång.
För trädgårdsanläggningar där det ställs stora krav
på utseende, till exempel Riksplan (planen framför
Riksdagshuset),
eller där höga krav ställs på
slitagetålighet finns det således anledning att undersöka alternativen till manuell bevattning, d v s
någon form av permanent bevattningsanläggning.
4
Byggnadsstyrelsens informationer • T:135
4
Permanenta
5
bevattn ingsanläggningar
Olika bevattn ingsmetoder
Man skiljer mellan tre bevattningsmetoder med
hänsyn till hur vattnet fördelas, nämligen:
En permanent anläggning kan utföras på flera sätt.
Man brukar dela in dem i tre grupper:
•
•
•
Spridarebevatming
Dysbevattning
Droppbevattning
• Manuella
• Halvautomatiska
• Helautomatiska
Permanenta bevatmingsanläggningarutförs huvud-
Manuella bevattningsanläggningar
sakligen som spridarebevattning
, men ytbevattning med droppslangav något slag tycks bli vanligare framförallt som ett komplement till spridarebevattningen.
Spridareoch dysor monteras i mark eller på ständarrör på angivna platser och manövreringen sker
med manuella skjutventiler i rörsystem.
Spridarebevattning
Halvautomatiska
bevattningsanläggningar
Spridarebevattning introducerades redan kring
1920-talet men det var först under 1950 -1960talen som den kom att få någon större omfattning
inom grönytesektorn.
De manuella ventilerna kompletteras med automatiska membranventiler och styrning sker frän ett
automatikskåp , som reglerar bevattningstiden för
varje sektion.
Spridarehar roterandemunstycken. Spridarekan
erhållas med kastlängder från 8 - 35 m, de vanli-
gaste är 12,15 och 18 meter.
Helautomatiska
bevattningsanläggningar
Bevattningsintensiteten för spridare är 3 -10 mm/
tim.
Samma som halvautomatiska men kompletteras
med en nederbördsmätare
. Denna mätare ansluts
till automatikenheten där en mikrobrytare styr
strömmen till automatik- eller pumpanläggningen
vid regn.
På marknaden förekommer två olika system för
automatbevattning ; hydrauliska och elektriska.
Sammatyper av spridareoch dysor används,men
regleringen av bevattningstider sker med skilda
styrmedia ; vatten respektive elektricitet. Numera
är det elektriska systemet dominerande.
Byggnadsstyrelsens
informationer• T:135
5
Dysbevattn
ing
Dysor har en fast spridningsbild, "dusch", och ger
därför en högre nede " rdsmångd per tidsenhet än
spridare, som harroterandemunstyckenmed strålar.
Bevattningsintensiteten för dysor är 15 - 40 mm/tim.
(Jämför motsvarande för spridare ovan.) Dysor kan
vara av teleskoptyp för små gräsytor eller dysor för
ståndarröri planteringsytor. Kastradienkan variera
från 1- 6 m och skavarareglerbar
. Förplaceringav
dysorgäller sammaförutsättningar
som för spridarei
triangelförband eller kvadratförband.
Vattnetpasserargenom s k droppareeller kapillärrör och växternas rotsystem får vattnet direkt under
droppstället.
Perforerade slangar, s k droppslangar, är de vanligaste för planteringsytor . Frän slangarna droppar
vattnet utmed hela slangens längd. Intensiteten är
normalt5 -10 liter/timmeoch meterslang.Slangen
är således både ledning och droppare.
För- och nackdelar med
Att bestämmaflöde och avståndmellan droppställen och droppareär huvudpunkteri planeringen.
Det berorblandannatpå dropparnasoch slangarnas
placering, verksamhetsområde, diameter i sidled
spridarebevattningldysbevattning
och nyttjarens krav.
Bevattning med spridare eller dysor på gräsytor sker
Vid dimensioneringen har man bland annat att ta
hänsyn till sambanden mellan flöden ä ena sidan
samt tryck och temperatur ä andra sidan.
oftastmed s k teleskopmodellsom placerasenligtett
system i triangelförband eller i kvadratförband.Man
får då en jämn vattenfördelning över den bevattnade
Om en droppbevattningsanläggningär anlagd i ett
ytanom placeringenutförspå ett riktigtsätt.
omrädemed storaniväskillnaderriskerarmanojämn
bevattning. Sådana problem kan lösas genom att
vattenintag sker på flera ställen och olika nivåer.
Fördelen med teleskopmodellen ärattman obehindrat
kan klippa gräsytan och köra med gräsklippare över
dysoma når spridarenär i viloläge. Den enda nackdelen med teleskopmodellen är att spridare eller dysor
kan köras sönder om dyslocket inte har sjunkit ner i
viloläge efter en bevattning. Därför är det viktigt att
man kontrolleraratt spridamainte har fastnat i arbetsläge innan gräset klipps.
Det finns också dropparemed flödesreglering,som
är särskilt lämpliga i kuperad terräng.
En droppbevattningsanläggning kräver fina filter
för att fungera. Partiklar och smuts hindras ofta
effektivt av filter med en maskvidd av 100 mikron
(0,1 mm).
Droppbevattning
Droppbevattningkanmed fördelanvändaspåmind-
Specielladoseringsanläggningarförväxtnäringkan
enkeltkopplastill en droppbevattningsanläggning,
re och oregelbundna planteringsytor.
vilket gör att näringslösningen kan tillföras rotsys-
6
Byggnadsstyrelsens informationer • T:135
funktion kan utföras med tensiometer som registrerar markfuktigheten i rotzonen . Några nackdelar
med detta system har inte kunnat påvisas. Inga
temet direkt. På det sättet minskas risken för t ex
svampangrepp.
rötter växer in i slangarna eftersom dessa avger
Kvaliteten och säkerheten hos droppbevattningsanläggningar påverkas av dropparnas typ och tillförlitlighet, procent bevattnad yta, tillåtna tryckförändringar, lämplig filtrering , automatiseringsgrad,
arbetsledning , arbetskraft, energi och vattentillgång.
vatten.
Vid en kontroll av droppslangarnas kondition efter
15 år vid Uppsala gamla kyrkogård , visade det sig
att runt droppslangarna fanns det fullt av färska
sugrötter men inte på någon av kontrollpunkterna
hade rötter vuxit in och täppt till hålen i droppslangarna.
Aven ett välkonstruerat system med hög kvalitet på
droppareoch slangarbehöver regelbundenkompetent tillsyn och skötsel för att ge hög bevattningseffekt.
För att skötseln ska vara fullgod måste tre krav
beaktas ; att bevara det planerade trycket i anläggningen , att hålla filtren rena och att använda lämpligt vatten.
För-och nackdelarmed
droppbevattn
ing
Den största fördelen med ett droppbevattningssys-
tem är att det ger vatten endastdär det behövs och
tet)
att det
med
hela
vatten
tidenrunt
håller
rotsystemet.
jorden mättad
Har(fman
iltkapaci
sedan
den rätta balansen i tillförseln av näringsämnen får
man optimal tillväxt.
Avdunstningen är i det närmaste obefintlig jämfört
med spridarebevattning varför bevattning också
kan ske på dagtid. Likaså elimineras risken för
vindavdrift och därmed ojämn spridning.
En nackdel är den relativt höga anläggningskostnaden per kvadratmeter bevattnad yta, cirka 25-30
kronor för enbart droppslangen . Med automatik
och automatventiler blir kostnaden upp till 80-100
kronor. En annan nackdel är att droppslangarna
ibland skadas vid omgrävning av planteringsytor
om man inte är försiktig.
De tidigare nämnda spridarebevattningoch dysbevattning innebär att vattnet tillförs ovan mark-
ytan för att sedan tränga ner i växtbädden.Så är
fallet också vanligen med droppbevattning. En va-
riantpådroppbevattning, som huvudsakligenslagit
igenom när det gäller bevattning av träd i hårdgjorda ytor, är bevattning underifrån.
Bevattning underifrån
Bevattning underifrån förekommer oftast för träd-
planteringarsamtvid häckplanteringoch dågenom
bevattningmed droppslangsom läggs i dräneringsrör(diameter58 mm) som skydd för droppslangen.
Detta har med framgång använts på flera ställen,
bl a för de 72 lindarna på Riksplan framför Riksdagshuset i Stockholm . Kontroll av bevattningens
Byggnadsstyrelsens informationer • T:135
7
6
behovet per säsong beräknas.Det är inte alltid det
lönar sig med befrielse från avloppsavgiften.
Projektering av
bevattn ingsan läggningen
Systemetskomponenter
Vid val av materiel till en permanent bevattningsanläggning "r följande krav ställas på de i anläggningen ingående huvuddelarna.
Projektering av en bevattningsanläggning omfattar
en bedömning av:
•
Ledningssystem
vattenbehov,
• bevattningsbehov,
• vattenkostnader,
Ledningarnaska bestå av plaströrtyp PVC, PEH
samt en planering av det valda systemets kompo-
mum 60 centimeter och för PEH- och PEM-rören
minimum 30 centimeter . Övertäckningen kan mins-
eller PEM (PEL)-rör , tryckklass PN6 och PN10.
PVC-rörenläggs så att övertäckningenblir mini-
nenter till en optimal anläggning.
kas till lägst 30 centimeter inom områden där
trafiklast av fordon och maskinerhelt kan uteslutas
Kan man till exempel utnyttja stora helcirkelspridare blir kostnaderna lägre per kvadratmeter än om
man måste använda sektorspridare eller dysor.
(se meddelandefrånSvenskaVatten-och Avloppsverksföreningen , VAV M17).
På de platser därledningarna korsar trafikytorläggs
Vattenbehov
ledningarnai skyddsrörav betongt ex lantbruksrör.
I Sverige varierar nederbördsmängden stort med
Plaströren ska vara av typen PVC , PEH e11erPEM
med tryckklass PN10 för stamledningar före ventiler samt tryckklass PN6 efter ventiler fram till
spridare och dysor.
avseende på årstidoch plats.
Under vegetationsperioden uppgår den potentiella
evapotranspirationen (möjliga avdunstningen) från
en växande grönyta vid optimala fuktighetsbetingelser till cirka 3-4 mm/dygn eller 25- 30 mm/vecka
i genomsnitt . Denna avdunstning måste kompenseras genom nederbörd eller bevattning.
Rören fogas med av fabrikanten godkända kopplingar . För PVC- rör gäller gummiring eller limmuffar, för PEM och PEH-rör plast - eller metallkopplingar typ Plasson, PRK, Isiflo med flera. PEH
och PEM-rör kan även sammanfogas med stumsvetsning. Alla rör ska vara SIS-märkta (SS). Samtliga ledningar före ventiler ska provtryckas, efter
ventiler ska okulärbesiktning utföras innan återfyllning görs.
Bevattningsbehov
Vanligtvis ser man på växterna när de är i behov av
vatten. Man kan också , särskilt när det gäller större
anläggningar, användasig av fuktighetsmätareför
att få information om jordfuktigheten ; det vill säga
den vattenmängd som är tillgänglig för växterna.
Det finns maskiner som, där marken är stenfri,
"plöjer" ned ledningarna och vid ett sådant förfaringssätt är det omöjligt att utföra okulärbesiktning, varför krav på provtryckning måste avgöras
från fall till fall.
I marknaden finns mätare som arbetarenligt tensiometerprincipen, det vill säga mäter fuktigheten i
procent och redovisar om det är över- eller underskott av vatten i jorden . Ett annat instrument är en
termometer , en sorts värmekännande pistol, som
registrerar infraröst ljus och mäter skillnaden mellan växtens och den omgivande luftens temperatur.
Tömning av ledningssystemen efter bevattningssäsongens slut ska utföras med tryckluft från en
centraltbelägen punktpå stamledningen.
Vattenkostnad
automatik
Används vatten från det kommunala ledningsnätet
bör man förhandla om befrielse från avloppsavgiften eftersom den ingår i vattenpriset.
Automatikenheten ska vara lättskött och driftsäker
och anpassad till det antal stationer som anläggningen kräver. Anslutningen till elnät ska utföras
med stickkontakt 220 V eller med fast anslutning.
Inställning av veckodag och klockslag ska lätt
kunna ske. Varje station ska kunna regleras individuellt från 0 till minst 60 minuter per bevattningstillf" le. Manövrering av ventiler ska ske med
24 V och en effekt av maximalt 7 W per ventil. Det
ska vara möjligt att manuellt styra automatikenheten
Det krävs normalt en separat vattenmätare om man
befrias från avloppsavgiften och kostnaden för mätare varierar från kommun till kommun.
För beräkning av lönsamheten med separat vattenmätning med hänsyn till mätarkostnad bör vatten-
8
Byggnadsstyrelsens informationer • T:135
från slagarmen sprutar åt sidan då denna träffar
munstycket.
och att manuellt v " ja och styra alla stationer. En
huvudströmbrytare ska finnas inbyggd som ska
kunna användas utan att huvudprogrammet berörs.
Auoomatikenheten ska vara läsbar, vattentät och av
ett robust utförande. För en pumpanläggning ska
För attelimineradränageur lågt liggande spridare
och dysor ska dessa förses med en ventil som
stänger vid ett tryck av 1 bar, motsvarande en nivåskillnad på 10 m.
det finnas en inbyggd pumpkrets.Under den senaste tiden har helelektroniska automatikenheter
kommit på marknaden. Dessa får anses driftsäkra
då det inte finns några rörliga delar utan endast
kretskort. Nackdelen med dem är emellertid att de
Spridare och dysor ska vara försedda med filter som
förhindrar att föroreningar kommer in i mekanism
och munstycken.
ärsvårareattprogrammeraän de "gamla"automatikskåpen samt känsligare för atmosfäriska stör-
ningar som exempelvis äska.
Dysor ska vara utförda så att vattenflöde och kastradie kan regleras.
Automatventiler
Vid nyanlagda gräsytor ska spridare och dysor
monteraspå rättnivå, d v s så attgräsklippningsma-
Automatventiler ska vara av typen membranventil
medlängsamöppningoch stängningförattförhindra
tryckslag i ledningssystem och pumpanläggning.
skiner obehindrat kan köra över dem utan att skador
Ventilerna ska vara utförda i metall eller plast och
bör vara försedda med en tryckreduceringsanordning för att erhålla ett konstant vattentryck i spridarledningar oberoende av om trycket höjs i stamledningen.
ned i spridarehuset och täppa till munstycket. Spridare och dysor placeras i dränerande singellager.
I planteringsytorska spridareoch dysor monteras
på ståndarrörmed dimensioner avpassade efter
Ventilerna ska styras på elektrisk väg genom en
solenoid för 24 V växelström med en effekt av
maximalt 7 W.
spridares och dysors gängning vid vattenintaget.
Ståndare ska vara tillverkade av varmförzinkade
stålrör och förses med styrplatta (200 x 200 x 3)
mm av varmförzinkad plåt. Styrplattan placeras
minst 100 mm under mark.
Automatventiler
ska också kunna öppnas och
stängas manuellt.
Ståndarrör över 1 meter ska gjutas fast. Generellt
gäller att ståndarrör ska avpassas efter växternas
höjd.
Brunnar för automatventiler utförs av glasfiberar-
merad polyester eller likvärdigt material. I varje
brunn sätts en avstängningsventil.
Teleskopständarrör ska alltid gjutas fast.
Manöverledning
Manöverledning från automatikenhet till automatventiler ska vara plastisolerad koppartråd av enle-
dartypmed en areaav 1,5 mm2.Isoleringenskavara
godkänd för markförläggning. Enkelledare ska ha
en ytterdiameter på minst 4 mm.
Manöverledningläggs i samma rörgravsom bevattningsrörenoch underdessa för attskyddasmot
åverkan. I annat fall täcks ledningen med tegel eller
liknande . Kabelkopplingar ska utföras vattentäta.
Spridare och dysor i gräsytor ska vara av teleskoptyp, vars munstycken kommer upp ur marken ge-
nom vattentrycketdå vatten släpps på och sjunker
när vattnet stängs av. Spridare och dysor ska vara
utförda i metall eller slagtälig plast, försedda med
en kraftig rostfri stålfjäder som drar tillbaka spridare eller dysa till utgångsläge efter avslutad vattning. Spridares drivmekanism ska vara av typ
slagarm, kugghjul eller kulmekanism , beroende på
typ av anläggning.
Slagspridare fungerande som sektorspridare ska
förses med ett skydd som hindrar att stänkvatten
Byggnadsstyrelsens informationer • T:135
uppstår. Runt spridare och dysor läggs grästorv
(50 x 50) cm för att förhindramatjordenatt rinna
9
7
ningen ska framgå uppgifterom fabrikat,typ,
Handlingarnas
omfattning och
innehåll
tillverkningsnummer och inköpsställe med mera.
Utöver den egna driftenbör snabboch bra service
kunna krävas antingen den utförs av leverantören
eller ett fristående företag.
För handlingarnas omfattning och innehåll gäller
följande:
8
BygghandIingar
En komplett bygghandling ..utgörs av en beskriv-
ning och tillhörandebevattningsplan.
Bevattningsplanen redovisar befintliga och nya
bevattningssystem , ledningar , kastlängderoch riktningar på dysov och spridare. Erforderliga detaljer
avledningsgravar, brunnar , spridare, hydranter osv.
Vem/vilka projekterar en bevattningsanläggning
Projekteringen av en permanent bevattningsanläggningutförs lämpligen av en specialkonsult som om
möjligt inte är bunden till ett visst system eller
fabrikat.
Beskrivningen redovisar utföranden och material,
Samarbete mellan landskapsarkitektoch bevatt-
ställer krav på relationshandlingar och driftinstruktioner osv. Det kan vara lämpligt att urblåsning
och igångsättning av bevattningsanläggningen ingår i entreprenaden under garantitiden , som bör
vara 2 år.
ningskonsult är nödvändig . Framförallt gäller att
samordning sker vad gäller val av växter, vattenbehov, placering av spridare osv. En del växter kräver
mer vatten än andra och "r då särbehandlas i
systemet.
Relationshandlingar
Det händer att ändringar vad gäller till exempel
växternas placering, växtval osv, inte når fram till
Relationshandlingama omfattar i huvudsak konsultens bygghandlingar på vilken beslutade och
utförda ändringar införs.
den som projekterarbevattningsanläggningen.När
så anläggningenstårfärdigstämmerinte spridartyper och deras placering med till exempel växtmaterialet.
Relationshandlingar utförs av entreprenören som
original eller på arkivbeständiga transparenta kopior av bygghandlingama och överlämnas i samband med slutbesiktningen till beställaren.
Bevattningsanläggningar
På Tekniska enhetens Marksektion (T-mark) finns
ett tvärfackligt kunnande vad gäl ler mark-växtervatten. På sektionen har vi också kontakt med
bevattningskonsulter samtidigt som vi följerutvecklingen av system och produkter.
Det är viktigt att verkligen kräva in relationshandlingarna, ty dessa är underlag för driftinstruktio-
nerna.
Vi står gärnatill tjänstmed detta vårt kunnande.
Driftinstruktioner
Utförs av entreprenören och överlämnas i samband
med slutbesiktningen.
9
Driftinstruktionen ska i huvudsak omfatta:
•
Situationsplan där samtliga ledningar, spridare,
dysor och droppslangar är markerade och numrerade.
•
Beskrivning redovisande funktioner, verkningssätt, scheman, monterings - och driftanvisningar.
Anläggningskostnad
Anläggningskostnaderför automatiska, permanenta
bevattningsanläggningar varierar från 15 kronor
till 100 kronor per kvadratmeter beroende på ytornas storlek och utformning enligt 1991 års priser.
Generelltsett gäller det att storasammanhängande
gräs- eller planteringsytor är billigare per kvadrat-
• Tillverkarens skötselanvisningar för spridare,
automatik och andra komponenter.
meter bevattnadyta än små eller oregelbundna.
• Reservdelsförteckning över delar som är lämpliga att bytas ut av driftpersonalen . Av förteck-
lo
Byggnadsstyrelsens informationer • T:135
10 Skötseloch underhåll
Som all annan utrustning kräver en bevattningsanläggning periodvis inspektion och underhåll för att
fungera på bästa sätt. Gör då och då en inspektion
av anläggningen när den är i drift. Alla bevattnings-
ledningar är sommarledningaroch således grunt
lagda, cirka 30-60 cm, vilket betyder att dessa
måstetömmaspåhöstenefterbevattningssäsongens
slut. Detta görs enklast med hjälp av tryckluft från
en byggkompressor eller likvärdigt . Det ska finnas
en ventil på stamledningen för urblåsning så att
man kan blåsa från ett stäl le och sektionsvis.
Vid upphandling av en bevattningsentreprenad ska
skötsel- och driftinstruktioner
ingå i entreprenörens
åtaganden . Helst ska entreprenören svara för drift
och underhållunder garantitidendå den egna personalen kan vara med och lära sig anläggningen.
Det har visat sig att där personalen är intresserad
och lär sig sköta anläggningarna är det sällan några
driftstörningar.
11 Checklista
•
Vid varje fastighet och på alls:.gårdar ska ur
drifts- respektive verksamhetssynpunkt finnas
vattenuttag i form av utkastare med slangförskruvning.
•
Normalt utförs bevattningen med slang o:'h spridare från dessa fasta vattenutkastare i fasadliv.
•
Normalt placeras uttagen i fasadliv.
• TappsU len placeras så att bevattningenkan
utförasmed cirka 30 meters slangar.
•
Finns gräs- och planteringsytor utförs erforderligt antal tappställen.
•
I vissa fall då man ska bevattna ytor på större av-
stånd fråntappställenkan det vara nödvändigt
att utföra sommarledningar med hydranter
(vattenposter).
• Permanentabevattningsanläggningarutförs
bara
för anlägningarpå bjälklag, idrottsplanermed
intensivt nyttjandeoch s k paradanläggningar,
t ex Riksplan.
• På gårdareller anläggningarmed permanenta
bevattningsanläggningar ska det dessutom finnas minst ett tappst älle för slangbevattning för
t ex kompletteringsplanteringar.
•
Planteringskärl för utplanteringsväxter ska ha
behållare för långtidsbevattning där så är möjligt.
Byggnadsstyrelsens informationer • T:135
11
1
a
r
t
Byggnadsstyrelsens informationer
T: 135
1992-04
k
$BYGGNADSSTYRELSEN
Bevattningsanläggningarärframtagenvid Byggnadsstyrelsens
tekniskaenhet och ingår i skriftserien"Byggnadsstyrelsens
publikationer".
Upplysningar om Byggnadsstyrelsens publikationer lämnas
av informationssektionens
biblioteks-och dokumentationsservice, tel 08-783 13 71.
Redigeringoch layout: Informationssektionen
, Byggnadsstyrelsen
Upplaga: 800 ex.
Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från
kontorsservice/publikationsförrådet,
tel 08-783 11 53.
Tryckeri: Garnisonstryckeriet
, Stockholm,april 1992.
Adress: Byggnadsstyrelsen,106 43 Stockholm.