Transcript Brandtätningar

Byggnadsstyrelsens informationer
T:149
1993-07
Brandtätningar
INFORMATIONER
Dokumentets utgivare
Dokumentnamn och dokumentbeteckning
Byggnadsstyrelsens informationer T:149
Dokumentetsdatum
AS BYGGNADSSTYRELSE
N
Ärendebeteckning
1993-07
Projektnamn(ev förkortat)
Brandtätningar
Projektledare, upphovsman(män), konsult(er), etc
Uppdragsgivare
Gunnilla Billgren, Th
Lars-Göran Liljedahl, Th
Torbjörn Osterling, Bentab Byggkonsult AB
Tekniska enhaten
Byggnadsstyrelsen
Dokumentets titel
Brandtätningar
Huvudinnehåll
i skriften återfinns gällande krav på brandtätningar enligt Byggreglerna. Olika typer av brandtätningar
redovisas. Hur tätning vid rorgenomföringar, ventilationskanaler, dörrar, portar och luckor skall utföras
beskrivs. l en särskild del har leverantörer/tillverkare av brandtätningar sammanställts.
Nyckelord
Brand, brandspridning, rökspridning; brandtätningar, brandfogar
Försäljningsställen
ISSN
Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet
Svensk byggtjänst Stockholm
08
Göteborg
031
Malmö
040
090
Umeå
-
734 50 00
81 00 85
709 55
12 59 10
Omfång
68 sidor + bilaga 15 sidor
Foto och illustrationer
Torbjörn Osterling
där inte annat anges
Ref
O Byggnadsstyrelsen 1993
Gunnilla Billgren
Lars-Göran Liljedahl
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Telefax
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
K&rlavägen 100
Banergatan 30
08-78310 00
104 46 build S
08-7831180
INNEHÅLL
SAMMANFATTNING
1. BAKGRUND
.......
. ........:..........................
1
..............................................
4
- Varför brandtätning .......................................
4
- Skillnadmellan fog och tätning .............................
5
vägg? ...........
- Kan man ha springori en brandcellsskiljande
6
2. BYGGREGLERNA ...........................................
- Grundläggandekrav
.......
7
..........................
7
- Brandtekniskaklassbeteckningar ..........................
8
- Brandcellsskiljandebyggnadsdelarsbrandtekniskaklass
3. KRAV PÅ EN BRANDTÄTNING
......
...............................
9
12
- Brandteknisk
klass ...................
.....................
12
- Täthet mot rök, gas och vatten .............................
- Förmåga att ta upp rörelser,vibrationerod
14
...........
- Mekanisk motståndsförmåga ..............................
a
- Biologiskoch kemiskhärdighet. Åldring ......................
15
. 16
17
- Påverkan på människoroch miljö.Egenskapervid brand .......
17
- Förmåga att isolera ..........
18
- Monteringssäkerhet
. Möjlighetatt komplettera. Utbyte ..........
19
- Kravsammanställning
. Brandtätningar.Brandfogar .............
19
4.OLIKA TYPER AV BRANDTÄTNINGAR
........................
20
-Allmänt .................................................
20
- Skivor med kompletterandemassa eller färg ..................
20
- Gjutmassor .............................................
22
- Skummande massor .....................................
.25
- Packbitar/moduler ........................................
25
- Tätningsremsor
28
.........
.. ...............................
- Specialgenomföringar
, mekaniskatätningar ..................
.29
- Brandfogar..............................................
30
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER •T:149
5. TÄTNING AV RÖRGENOMFÖRINGAR
..........................
38
Obrännbararör ..........................................
38
- Brännbararör ...........................................
39
- Additionsprincipen
. Blandrörssystem ..........
.. -
6. TÄTNINGAR VID VENTILATIONSKANALER .................
...42
44
-Allmänt .......................................
44
- Obruten isolering vid genombrott
44
- Bruten isolering vid genombrott
- Kanalavstyvning
............................
.............................
46
. 47
7. TÄTNINGAR VID DÖRRAR, PORTAR OCH LUCKOR .
49
8. LITTERATURFÖRTECKNING ..............................
50
Bilaga 1. Checklista och kravsammanställning för brandtätningar
52
Bilaga 2 . Sammanfattning av studier på FOA och Statens Provningsanstalt angående springor, otätheter och håltagningar i brandcellsskiljandebyggnadsdelar .....
............
56
FÖRTECKNING OVER LEVERANTÖREROCH/ELLERTILLVERKAREAV
BRANDTÄTNINGAR
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER •T:149
SAMMANFATTNING
Råd till projektären
1 vilken miljö skall brandtätning-
För att slutresultatet - en fungerande
en fungera?
brandtätning- skall bli gott krävs
Materialet i brandtätningarna måste
väljas med hänsyn till de yttre
sammanfattningsvis:
rätt konstruktionoch materialpå rätt
plats (projektör)
påkänningarnasom tätningarna
kommeratt utsättasför under normal
noggrannamonteringsanvisningar
drift och i aktuellt utrymme, t ex
utomhus (kyla, kondens, frysning,
UV-ljus, ozon)
(tillverkare, projektör)
noggrannhet vid arbetsutförandet kontroll under byggskedet
inomhus
(tryck,
kemikalier,
gaser,
(entreprenör)
vattentäthet, lastbärande)
fortlöpande kontroll, tillsyn och
underhåll (byggherre, myndigheter,
temperatur (i rummet, i mediat,
temperaturvariationer)
fastighetsägareoch hyresgäst).
skadegörelse (slag, stötar, insekter,
1avsnittetsammanfattasde huvudfrågor som projektörenoch/ellerbeskri-
djur)
påväxt (mögel, mossa).
varen skall ta hänsyn till när det gäller
val av olika typer av brandtätningar
Vilken brandteknisk klass
erfordras (skall uppfyllas)?
Vilken typ av brandtätning eller
brandfogskall utföras?
Grundkravetpå brandtätningarnaär att
erforderliga brandtekniska klasser
uppfylls. Kravet fastställs med ledning
av gällande Byggregler.
Brandtätningarna kan utformas olika
beroende på vad som skall tätas, t ex
elinstallationer (kablar, kabelstegar,
Beakta behovet av täthet mot såväl
varma brandgaser som kall rök.
installationsrör)
rörledningar (vatten, avlopp, gas,
Kontrollera om en brand kan innebära
rörpost ed)
att tätningenutsättsför särskild påver-
anslutningarmellan olika byggnads-
kan t ex av gaser eller kemikalier.
delar (dörrar, fönster, luckor, portar,
spjäll)
rörelsefogar.
1
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER 'T:149
arbeten kan detta däremot ställa sig
mera kostsamt.
Krävs stor flexibilitet?
Kommer stora eller omfattande ändringar att kräva stor flexibilitet hos
genomföringarna?
En annan aspekt som är av intresse
gäller möjligheterna till reparation,
komplettering eller mindre justeringsarbeten. Kan dessa utföras med egen
underhållspersonal?
Skall man lätt kunna göra ny lednings-
dragning eller ta upp nya hål?
Krävsatt tätningarnai sig är flexibla
och kan ta upp rörelser? Kanförbere-
När de grundläggande funktionskraven
är fastställda kan typer och utföranden
av brandtätningarna väljas. Detta leder
till nya frågeställningar.
delser göras för nya installationer?
Önskemålet om stor flexibilitet kan
delvis vara motstridigt de påkänningar
som tätningen kan komma att utsättas
för. Vid stora krav på mekanisk hållfasthet tillsammans med krav på flexibilitet
Hur skall beskrivningstext och
ritningarutformas?
bör tätningarmed packbitareller moduler användas.
1samband med -projekteringen måste
klarläggas vilken eller vilka entreprenörer som skall utföra tätningsarbetet. Erfarenheter finns som visar på
Möjlighet till underhåll. Äldran
samordningsproblemi dessa samman-
de?
hang. Det måste därför uppmärksam-
mas att handlingarna entydigt fastlägger vem som ansvarar för att arbetet
En viktig del förutom eventuella krav på
möjlighet till kompletteringar är tätningarnas underhållsegenskaper.
Kan reparation ske och klarar tätningarna t ex
rengöring/tvättning om detta skall före-
blir utfört. Därför måste olika projek-
törer och beskrivningsförfattare samordna handlingarna.
komma?
För att visa på problematiken kan vi
använda ett exempelmed brandtätning
vid ventilationskanaler.
Kommer tätningarna på sikt att åldras
och därigenom de tekniska egenskaperna att förändras? En gummitätning
kan t ex bli spröd.
Enligt avsnitt 6 framgår att det i huvudsakfinns två typlösningar:
Krav på livslängd måste ställas i förhållande till förväntad teknisk livslängd
hos byggnaden/anläggningen.
obruten isolering genom byggnadsdelen
® bruten isolering genom byggnadsdelen.
Särskild monteringspersonal?
1första fallet utför normalt byggentreprenören tätning mot isoleringen. Det
andra fallet innebär att byggentreprenören tätar mot kanalen och instal-
Vissa typer av brandtätningar förutsätter att endast specialutbildad personal får utföra arbetet. Vid nyinstallation
lationsentreprenören(isoleringsentre-
behöverdetta inte innebäranågra
större problem,särskilt om tätningsar-
prenören) klamrar mot kanal och tätar
mot anslutande vägg.
beterna är omfattande. Vid mindre
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER •T:149
2
Då krävs även att man har en samordningsansvarig arbetsledare på arbets-
Branchpraxis är obruten isolering. Om
man önskar bruten isolering och detta
inte framgår av handlingarnakan det
platsen,som har det övergripande
dels bli fel i anbudsstadiet dels uppstå
merkostnader och samordningsbekymmer vid utförandet.
ansvaret för att arbetena utförs på
förskrivet sätt. Särskilt måste uppmärksammas behovet av tillfälliga tätningar
under byggnadstiden.
Sammanfattningsvis gäller för beskriv-
ningsarbetetatt:
de administrativa föreskrifterna skall
innehålla uppgifter om vem som
utför
Relationshandlingar.
Underhållsinstruktioner.
Märkning
- ursparing
För enstaka brandtätningar eller brand
fogar upprättas sällan några relationshandlingar. Märkning och underhållsinstruktioner saknas vanligen också.
- håltagning
- igensättning
de tekniska föreskrifterna skall
innehålla uppgifter om vilken typ av
brandtätning/'ar som skall utföras.
Omfattning och läge redovisas
lämpligen på ritningarna.
Med hänsyn till betydelsen av rätt
utförda och underhållna brandtätningar
bör:
brandtätningar märkas med tydlig
skylt och ett identifikationsnummer
Vad gäller de tekniska föreskrifterna
kan det bli aktuellt att placera texterna
under olika rubriker med hänsyn till
vem som skall utföra arbetet. Vidare
en underhålls- och kontrollplan
upprättas.
Skyltningenbör vara sådan att det
framgår
kan typ av material påverkaplaceringen, t ex om det är en mängdvara
(fogmassa) eller en sakvara (specialgenomföring). Det kan dock finnas skäl
att så långt somra
möjligt samla beskrivningstexten till en eller ett fåtal rubriker
produktnamn
brandteknisk
klass
godkännandenummer
med hänsyntill att det är funktionen
som är detväsentliga och inte så myck-
(typgodkännande)
installatör
et vilket material som används. Upplysningshänvisningar kan då vara ett bra
hjälpmedel. En gemensam AF-del för
alla fack klargör för de olika entreprenorerna på ett entydigt sätt vem.
som svarar för vad och vad som tillhandahålls.
identifikationsnummer.
Identifikationsnumret kan ligga till grund
för en kontrollplan med angivelser om
underhåll, placering mm. Kontrollplanen
kan användas av underhållspersonal,
serviceföretagoch brandsyneförrättare.
Med hjälp av kontrollplanenoch rela-
För vissa typer av brandtätningar,
beroendepa omfattningoch detaljutformning kan det även vara aktuelltatt
samla detta till en särskild entreprenad.
1så fall måste särskildamonteringsan-
tionshandlingarna kan också framtida
ändringar och kompletteringar lättare
planeras och utföras.
visningaroch detaljritningartas fram.
3
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER •T;149
1. BAKGRUND
PVC avger vid brand rök som bland
annat innehåller klorväte. Klorväte ger
tillsammans med fukt saltsyra, som i sin
tur kan ge korrosionsskador utan att
man haft en egentlig brand i det
rökskadade utrymmet. Förbränning av
5 gram PVC kan skada känslig utrustning på en area av uppemot 100 m2.
Klorväte kan frigöras ur PVC redan vid
115-200°C och utan att kablar, rör ed
behöver brinna.
varför brandtätning?
ti
Noggrannhet vid val och utförande av
brandtätningar är väsentligt för att
begränsa skadeverkningarna av en
brand. Avsaknad av kabeltätning,
tätning runt ventilationskanalen rör eller
branddörrar betyder i regel att brandskadorna ökar jämfört med om
brandtätningarna är fullgoda. Via
springor och otätheter kan brand direkt
eller indirekt spridas mellan olika
Giftiggas och även vatten kan spridas
brandceller. Rökspridning i anslutning
via otätheter i anslutning till installationer som genombryter brandcellsskiljande byggnadsdelar.
till ofullständigt eller slarvigt utförda
brandtätningar kan även medföra
mycket stora sekundärskador.
Här måste även uppmärksammas att
brännbara material i installationerna,
t ex plaströn i sig också direkt kan bidra
Det senare kan vara korrosionsskador
på utrustningar i.intilliggande brandceller. Kablar, rör o d som är utförda av
r
0 s
Det stora frågetecknet under hela släcka rbetet
var hur branden kunde få en sådan okontrollerad spridning.
ran tätnin fanns in'
®
® Cirka 2 700 kvm förstördes till ett värde av cirka 15 miljoner vid en industribrand i Malmö
i januari . Bl a fanns 30 ton parkett
och 20 ton plastmattor i lokalerna.
Släckarbetet försvårades av syra-
nedfall.
Av Sven Krook 1:e brandingenjör
och Roland Persson brandmästare
Malmö brandförsvar
Vid ankomsten observerades
inget onormalt utifrån. Efter visst besvär med nycr'
lar till entredörr kunde vi vid cent
paraten konstatera att en värme'
sektion utlö:
motsatt del a"
och i
Många bränder får stor och okontrolleradspridningpå grund av otätheter vid
anslutningar mellan olika brandceller.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER 'T:149
4
till brandspridning mellan olika brandceller.
1.2 Skillnad mellan fog och
tätning
Metalldelar, t ex kabelstegar, kan också
om de är bristfälligt isolerade leda
värme genom en vägg eller ett bjälklag.
Vid för hög temperatur kan brand
uppstå i angränsande rum eller utrymme. Ett klassiskt exempel är när isproppar i ledningar tinas med öppen låga.
Värmeledningen i röret är god och
antändning har skett upp till 10 m från
det ställe där uppvärmningen sker.
1byggsammanhang används ofta
benämningarna fogning respektive
tätning för samma åtgärd eller för olika
åtgärder. Det är viktigt att man har klart
för sig att det egentligen är två skilda
saker.
1.2.1 Tätning (brandtätning)
Ett viktigt skäl till att man måste vara
noga med utförandet av anslutningar
mellan olika brandcellsskiljande byggnadsdelar eller genomföringar i sådana, är att rök- och brandspridningen
genom otätheterna sprids mycket
snabbt. Brister inne i en konstruktion,
Tätning utförs i eller vid byggnadsdelar
där rörelserna inte är beräknade eller
små, dvs där man har icke önskvärda
springor eller sprickor.
En brandtätning skall i första hand fylla
ut utrymmet (springor) vid genomföringar, rör, kablar, kanaler od. Tätningarna
kan i sig vara flexibla och ta upp rörelser i själva genomföringen. En brandtätning kan även vara en igengjutning
med bruk eller massa som efter härdning inte alls kan ta upp några rörelser.
Vissa brandtätningar är mekaniska,
medan andra sväller eller ändrar form
vid förhöjda temperaturer.
t ex för tunn isolering,är naturligtvis
också allvarligt från brandsynpunkt men
får effekt först i ett senare skede av en
brand. Då kan personerna i en byggnad ha hunnit ut och räddningspersonal
finnas på plats.
Ett grund!äggande krav enligt Byggreglerna är också att ettgenombrott i en
brandcellsskiljande byggnadsdel inte
får medföra att brandmotståndet
försämras.
RANDGEJJ.55KILJANDE
6YNA DSD1L
åENOM iROTTET
påg
INTE :r!bQN
5AMRA?f EiEiNADSDS1MN5 fRM4D0
MOTSTAJD
Hål i en brandcellsskiljande vägg kan
vid ombyggnader behöva tätas provisoriskt innan slutlig tätning kan utföras.
Ingen tätning eller bristfällig tätning kan
leda till snabb brandspridning.
5
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER •T:149
1.2.2 Fog (brandfog)
r,
b
n
B
En fog är till skillnad mot en tätning ett
- i de flesta fallen - beräknat och avsiktligt utrymme mellan olika byggnadsdelar och /eller material . Rörelsefogar i en
vägg som samtidigt ligger i en brandcellsgräns är ett exempel på en brand-
JDCELL5-
5K1LJ
n
Is D2EYNINf
Ist
h
fog.
Fogning - även om rörelserna är
VAGA
(STENULL)
$O11 4 NG6L)5T
h
F
DE
(kEZAMl51v FI3R)
_ r>
TDYPFÖfZ.5EUL1NF
begränsade - kan också bli aktuell
mellan olika komponenter och anslutande byggnadsdelar , t ex mellan ett
avskiljande korridorparti och en korridorvägg (brandcellsskiljande).
(PÖ6
MA66F
-
Princip för en brandfog.
1.3 Kan man ha s pringor i
en brandcellsskiljande
vägg?
FQP
För att inte rök , brandgaser och brand
skall kunna spridas mellan olika brandceller måste - som tidigare har betonats
- de avskiljande konstruktionerna vara
tillfredsställande täta. Mot den bakgrunden kan frågan i rubriken tyckas motsägelsefull . Det skall ju inte finnas
i Y ?VC
DEYNIN6
1Y
RANNSAQT
MAIE21AL
några springor!
En olämpligtutfördfogmellanen vägg
Trots det kan det vara av visst värde att
känna till t ex hur stor inverkan som en
springas bredd och höjd har på rökoch brandspridningen.
och karm tillen avskiljande dörr kan
innebära att branden kommer att sprida
sig snabbaredels genom att temperaturerna bliralltförhöga på karmen dels
genom att plasten kommer att brinna
med öppen låga på fel sida om dörren.
Under de senaste åren har också bland
annat på FOA (Försvarets Forskningsanstalt).och SP (Statens Provningsanstalt) genomförts en del intressanta
studier.
En sammanfattning av dessa studier
lämnas i bilaga 2 till denna skrift.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER 'T:149
6
2. BYGGREGLERNA
samband med annan verksamheti en
byggnad utgör en brandcell.
2.1 Grundlä ggande krav
De grundläggandebyggnadstekniska
brandskyddskraven framgår av planoch bygglagen (PBL).
Detaljregler om brandskydd ingård
Boverkets författningssamling.
Sammanfattningsvis syftar reglerna till
att:
t^L
® förebygga uppkomst av brand
möjliggöra trygg utrymning vid brand
BRANDCELLk'4 VARA tTT 4?u
T.EX 50PRUIY) ALLER PAWNPUl
LL R D&!
SAMMflN44tN6EAMOt
UN1 T.EX t4 4.ÅE
4ET
upprätthålla byggnadsdelars
bärförmåga vid brand
minska risken för spridning av brand
inom en byggnad eller till annan
byggnad
Brandcell.
underlätta släckning av brand.
Nybyggnadsreglerna(NR) [1] kommer
under 1994 att ersättas av Boverkets
Byggregler (BBR) och Konstruktionsregler (BKR).
En väsentlig del för att begränsa risken
för brandspridningär indelningi brandceller.
Principen är att en brand som uppstår i
$PPN,DCELL
en brandcell inte inom en viss minsta
5P5MHt 1
tid skall spridasvidare till andra brandceller. Tiden bestäms med hänsyntill
den s k byggnadsklassen
. En brandcell
kan omfatta ett rum, t ex trapphuseller
pannrum, eller en sammanhängande
grupp av rum, t ex bostads- eller
kontorslägenhet.
ONWhTTAR DUM F
U'rAN OMEPtL3t R 1
MtD VADRR
KOWTORS.A
Tax
t4- tT
V RK-
61iti
ÖST6 ,-
' TRP?P4u6i
WD
LLE
G R%E
PPsNI44?UM
, SOPRUM , TV T1'TU& f
Brandcellsindelning.
Anslutningar mellan olika brandcellsskiljandebyggnadsdelarskall uppfylla
samma brandtekniskaklass som den
som gäller för de angränsande byggnadsdelarna.
Andra exempel på brandcellerär en
vårdavdelningpå ettsjukhus, ett hotellrum eller en samlingslokal
. Man brukar
också anse att utrymmen som utgör en
funktionellenhet utan omedlebart
l
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER •T:149
en obrännbar konstruktion med extra
temperaturskydd.
B betyderatt byggnadsdelenbestår av
brännbart material i en omfattning som
inte är försumbar från brandteknisk
synpunkt.
,IJD,•
/
Klass F innebär att byggnadsdelen har
flam- och rökavskiljande funktion, men
inte uppfyllerkrav på maximaltemperaturökningpå den icke brandutsatta
,b
•
'r
SK(LL UPJ'FYLLI
tN5LOTNN6ARNA
5P N\I\ $ RANDT€KNISKA (IM 5
5Or GAL
LE Z
ANR NSANDE
6NAD5DELAR
sidan.1 en byggnadsdel utfördi klass F
får ingåsåvälobrännbarasombrännbara material. En typisk F-konstruktion
är ett avskiljandekorridorpartimed
trådglas.
Anslutningar mellan brandcellsskiljande
byggnadsdelar.
1kommande byggreglersker en
anpassningtill ny klassificeringoch
benämningvad gäller brandskyddsegenskaperhos byggnadsdelar.Skillnaden mellan A-B försvinner. Beteckningarna A, B, F och AE ersätts med R
(bärighet), E (integritet) och 1
(isolering). R, RE, E, El och REI åtföljs
av ett tidskrav15, 30, 45, 60, 90,120,
180, 240 eller 360 minuter.
En genomföring genom en brandcellsskiljande byggnadsdel skall göras
så att brandmotståndetbibehålls. En
ventilationskanal , rörledning eller elkabel som passerar en brandcellsskiljande vägg eller ett bjälklag skall därför
tätas. Dessa tätningarskall vara av
lägst samma brandtekniska klass som
den byggnadsdel som genomföringen
passerar.
Beteckningen kan kombineras med W
(närisoleringen
är fastställdpå basisav
strålningsnivå), M (när särskild hänsyn
till mekaniskpåverkanmåste tas) och S
(för byggnadsdelarmed särskildakrav
på röktäthet).
2.2 Brandtekniska klassbetecknin g ar
En byggnadsdels brandtekniska klass
vad gäller bärande och/eller avskiljande
förmåga anges i NR med bokstavsbeteckningen AE, A, B eller F samt det
antal minutersom byggnadsdelenskall
2.2.1 Brandtekniska
byggnadsklasser
De tids- och materialmässiga krav som
kan ställas på de brandcellsskiljande
motståbrandpåverkan.
De tidersom
byggnadsdelarnaframgår i detalj av
byggreglerna.Vägledandevid klassindelningenär
används är 15, 30, 60, 90,120,180
och 240 minuter.
Klassbokstaven
A innebäratt byggnadsdelen praktiskttaget helt bestårav
obrännbartmaterial.
våningsantal
KlassenAE användsi vissasammanhangför dörraroch luckorochinnebär
verksamheten
i byggnaden
.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER •T:149
byggnadsarea
och
$
Det finns tre olikaklasser: Br 1, Br 2
och Br 3. De högsta kraven ställsför en
byggnadi klase Br 1.
2.3 Brandcellsskiljande
byggnadsdelars brandtekniska klass
.;vo a
`:p D D
'r7 D l
QIIi 7
o DQ
i
2.3.1 Byggnader i klass Br 1
L .
RNU6AEEBYGGNAV Brandcellsskiljande byggnadsdelar i en
byggnad i klass Br 1 skall, såvida inte
annat särskilt anges , utföras i lägst den
brandtekniska klass som framgår av
tabell 2:1. Brandteknisk klass enligt
kolumn 1 får utan särskild utredning
RNPBDIG 6YG6,Npti tillämpas för bostads - och kontorslägenheter, skolor, hotell, personbilsga-.
rage, livsmedelsbutiker, lägenhetsförråd och jämförbara brandceller.
Klassen får även tillämpas vid högre
brandbelastning än 200 MJ/m2, om
4AN '6Yq&
NgD
byggnadenskyddas med automatisk
vattensprinkleranläggning eller om
förutsättningar finns för att en brand är
helt bekämpad genom räddningstjänstens insats senast 60 minuter efter
brandutbrottet.
Brandtekniska byggnadsklasser.
En byggnadskall uppfyllade krav som i
byggreglernaställs på respektivebyggnadsklass. För vissa lokaleroch utrymmen ställs dessutomsärskildabrandskyddskravutöverde generella kraven.
Byggnadsdel
Brandbelastning
(MJ/m2)
<200
Byggnadermed tre eller flera våningsplan utförsnormalt klass Br 1. Detta
1
Brandcells- B60
skiljande
byggnadsdel(E160)
i allmänhet
gällerävenvissabyggnadermedtvå
våningsplan där flera personer med
mindre god lokalkännedomsover eller
vistas,t ex hotelloch skolor.
> 200<400 >400
2
B 120
(E1120)
3
B240
(E1240)
Tabell 2:1. Brandteknisk klass i avskiljande hänseende för en byggnad i
klass Br 1. Klasserinom parentes är
beteckningar enligt nyklassificering.
Byggnadermed två våningsplansom
har en byggnadsareasom är större än
200 m2, och som inte delas upp i enheter av högst denna storlek genom
brandväggarutförsnormalti klass Br 2.
Envåningsbyggnader är normalt utförda
i klass Br 3.
1tabell 2:2 redovisasexempel på olika
verksamheteroch våningsantalmed
rekommendationerför utförandei viss
brandtekniskbyggnadsklass.
9
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER •T:149
Brandteknisk
byggnadsklass
Antal våningar Verksamhet i byggnaden
>3
2
Skola
Vårdlokal
Samlingslokal
Hotell
Industri
Bostäder
Övriga
1
Br 1
Oberoende av verksamhet
Samlingslokal
Skola eller vårdlokal
>150 elever
Br 1
< 150 elever
Br2
> 50 platser
Br 1
50 platser
Br 2
> 150 personer
Br 1
> 150 personer - hela lokalen i markplanet
Br 2
< 150 personer, BYA > 200 m2
Br 2
< 150 personer, BYA < 200 m2
B3
> 50 gäster
Br 1
< 50 gäster,rumpå vind
Br 2
< 50 gäster,BYA> 200m2
Br 2
< 50 gäster, BYA < 200 m2
Br 3
> 50 personer, eller verksamhet med
särskild risk för brand
Br 1
< 50 personer, BYA > 200 m2
Br 2
< 50 personer, BYA < 200 m2
Br 3
> 2 Igh samt lghlrum på vind
Br 2
BYA > 200 m2
Br 2
BYA < 200 m2
Br 3
BYA > 200 m2
Br 2
BYA < 200 m2
Br 3
> 600 personer i markplanet
Br 2
> 150 personer under markplanet
Br 2
< 600 personer i markplanet
Br 3
< 150 personer under markplanet
Br 3
BYA >600 m2,eller vind
Br2*
BYA <600 m2,inte vind
Br3*
Br 3
Övriga, t ex småhus
Avser krav på bärverk
Tabell2:2. Exempelpå brandtekniskbyggnadsklassför olika typer av byggnader.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER 'T:149
10
2.3.2 Byggnaderi klass Br 2
och Br3
Brandcellsskiljande byggnadsdelar i en
byggnad i klass Br 2 eller Br 3 skall,
såvida inte annat särskilt anges, utföras
i lägst den brandtekniska klass som
framgår av tabell 2:3.
Byggnadsdel
Brandcellsskiljande byggnadsdeli allmänhet
Brandteknisk klass
B30
(El30)
Lägenhetsskiljande byggnadsdel i bostadshus
B60
(E160)
Tabell 2:3. Brandteknisk klass i avskil-
jande hänseendei en byggnadi klass
Br 2 eller Br 3. Klasser inom parentes
är beteckningar enligt ny klassificering.
För ytterligare detaljer se gällande
byggregler.
11
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER •T:149
3. KRAV PÅ EN BRANDTÄTNING
På en brandtätning eller brandfog kan
många olika funktionskrav ställas upp.
Det viktigaste är naturligtvis att man
® medverkatillatt begränsatemperaturen på den från branden vända
sida av konstruktionen
uppnåreftersträvad brandtekniskklass,
hindraspridningav brandgaser, dvs
men det finns även många andra krav
som måste beaktas innan man slutligen
väljer metod för/ellertyp av brand-
En kabel som passerar genom en vägg
tätning, t ex motståndsförmågamot
i brandteknisk klass S60 (E160) skall
slag, tryck, stötar och kemikalier. Täthet
mot vatten kan vara en annan viktig
egenskap.
tätas med en tätningsom uppfyller
1det fortsattaskall därför översikligt
Grundkravetpå en brandtätningär att
den brandtekniska
klassenskall
innehållas.
olika krav på brandtätningarbehandlas.
Skriften redovisar krav som kan anses
vara normala för kontor,offentliga
tätheten skall upprätthållas.
motsvarande krav.
byggnader ed. Speciella anläggningar
t ex industrieroch kraftverkinnebäratt
andra krav också kan vara aktuella.1
sådana fall måste de enskilda
förutsättningarna och funktionskraven
bestämmas innan brandtätningen
detaljprojekteras. Exempel på olika
brandtätningar lämnas i avsnitt 4.1 bilaga 1 finns en checklista som kan
användas som en grundstomme vid val
av brandtätning.
3.1 Brandteknisk klass
Av tidigare avsnitt framgår att man i de
regler som styr byggandetanger att en
tätning eller ett genombrott skall vara
av minst samma klass som den
genombrutna byggnadsdelen eller
åtminstone inte innebära att brand-
motståndetförsämras.
Sammanfattningsvisinnebärdet att
genomföringen/tätningeneller fogen
skall
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER •T:149
Genomfäringar
får intemedföraatt
krävdbrandtekniskavskillnadförsvagas.
12
yttemperaturenpå den sidan som
Statens Provningsanstaltgör provningar av brandtätningarsom underlagför
vänder från branden stegras mer än
till 140°C (medeltemperaturstegring);
på enstaka punkt 180°.
typgodkännande.) Godkännandelista
Bl (Typgodkännanden- brandskydd)
från Boverket [3] redovisas vilka
tätningar som är provadeoch
godkända i en viss brandteknisk klass.
Att använda sådana lösningar och
metoder innebär naturligtvis en säkerhet för att de ställda kraven uppfylls.
Man måste emellertid vara uppmärk-
sam på att även välja rätt tätning för
rätt ändamål,samt att inte glömmade
problemsom kan uppståvid montering-
För brandcellsskiljande byggnadsdelar
med genomföringar för kablar, rör od
godtasatt temperaturstegringenfår
uppgå till 280°C (medel) respektive
330°C (enstaka punkt).
Temperaturen mäts här på kablars eller
rörs mantelytor 20 mm från genom-
föringenpå den icke brandutsatta
sidan.
en. Med hänsyn till t ex ledartemperatur
i en kabel kan även en typgodkänd
lösning vara fel om den kommer till
ICKE
4Du-r3A-rr
SAVA:
. q'
användning i fel konstruktion.
h .n •
D
h
n. .
3.1.1 Typgodkända
brandtätningar - provning
-
H865TA 1EM1' RATU
290° (IEDEL).
330°
(15TA
cA PoN c-r)
ZD MM
Provningav brandtätningaroch brandfogar sker i Sverige enligt metoder som
rekommenderas dels inom Norden dels
internationellt.
En anpassning sker också fortlöpande
till EG.
"ISO 834 Brandprovning.Byggnadsde-
Provningav genomföring/tätning.
lar Bestämning av motståndsförmåga
1och med EG-anpassning kan vissa
vid brand, användsför närvarandevid
provningav brandtätningar.Svensk
provningskriterierbli föremål för revi-
standard är SIS 02 48 20. Nordtestmetod NT FIRE 005.
Vid provning sker enupphettning
i
brandrummetenligt en bestämdtid temperaturkurva.
Avskiljande byggnadsdelar skall under
den tid som motsvarar dess brandtek-
niska klass uthärda brandprovning utan
att
©
byggnadsdelen släpper igenom
eldslågor och rök
dering. Det gäller bl a krav på högsta
temperaturstegring på icke brandutsatt
sida liksom provningstryck. Det kan då
innebära att temperaturkravet blir
•140°C,dvs det som gäller för själva
byggnadsdelen. För dörrar och fönster
diskuteras även att utöka provningen till
att omfatta läckage av medelvarma
gaser (150-200°C).
För att säkerställa en god funktion hos
brandtätningen rekommenderas att
endast använda produkter som är
provade,och som uppfyllerde provningskriterier som är aktuella.
13
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER•T:149
1en separat bilaga till denna skrift finns
en förteckning över leverantörer/tillverkare av olika brandtätningar/-
brandfogar.
naturligtvis hänsyn tas till om särskilda
produkter eller material lagras och/eller
hanteras i berörda lokaler.
1vissa utrymmen kan det finnas krav på
gastäthet av andra skäl än brand.1
3.2 Täthet mot rök, gas och
vatten
Om den genombrutna byggnadsdelen.
under normala driftsförhållanden
kommer att utsättas för vatten och/eller
vattentryck måste brandtätningen vara
vattenresistent. Vid vattentryck tillkommer även kravet på en tät anslutning
sådana fall måste brandtätningen även
vara gastät.
Det kan ibland finnas skäl att fastställa
eventuell tryckskillnad som uppstår
eller finns under normal drift. Tryckskillnader mellan olika brandceller på ömse
sidor om en genomföring kan innebära
att rök och gas även pressas genom
otätheter eller icke trycktäta material.
mot angränsande material. Eventuella
lim, spackel ed måste dessutomvara
Till detta skall även läggas de
tryckförhållanden som kan uppstå vid
av sådan kvalitet att de inte påverkas
av fukt.
en brand.De är dock svåra att
En tätnings förmåga att tåla vattenspolning under brand kan provas med ett
s k HOSE STREAM TEST.
Syftet med provet är att dels kontrollera
tätningens motståndsförmåga mot
direkt vattentryck dels kontrollera om
tätningen klarar de termiska förändringar som uppstår när vattenspolning sker
under brandpåverkan.
förutsäga eftersom man inte exakt kan
beskriva ett brandförlopp i en brandcell.
En övertändning eller explosion kan
dessutom leda till stora plötsliga
tryckförändringar, vars storlek inte alltid
kan beskrivas. Som ett riktvärde kan
man räkna med övertryck upp till
1000 Pa. Generellt bör man därför inte
använda lösa tätningar. Sådana kan
tryckas ur sina lägen vid en brand.
I Sverige används inte denna provningsmetod men väl i andra länder.
Ett röreller installation med undertryck
kan t ex vid en försvagning innebära att
röret sugs ihop och hål blottläggs vid
Kravet är att vatten inte får tränga
genomföringen. Sådana rörgenom-
igenom tätningen p g a sprickor
(termiska) eller annat sönderfall.
Vid brand kan både giftiga och korrosiva gaser eller rök bildas. För att förhindra och/eller begränsa sekundärskador bör därför brandtätningen tåla den
rök och de gaser som uppstårvid en
föringar måste därför förstärkas.
Vid brandprovningarav fogar och
tätningar (se 3.1.1) är vid provningstillfället normalt trycket 10 Pa, enliga
nuvarande provningsmetoder. Trycket
kommer enligt nya regler för brandprovningar att ökas till minst 20 Pa.
brand i aktuella brandceller. Här måste
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER •T:149
14
U
5V ET5 t LL£ dZ
HÅQDLb OlJI1Jå
u
167 1N5 LA))5
MIT 150
5K'tnnbvM5
51DA
Exempel på tät rörgenomföring i
skyddsrum. Tätningsflänsen skall
hårdlödaseller svetsas. Höjd minst
20 mm, tjocklek minst 3 mm.
Rörelsernakan vara av flera olika slag,
t ex:
rörelsermellanolikabyggnadsdelar
rörelser
ställninggöras.
endast tätningar som är godkända av
Räddningsverket användas . Se [26].
olika
material
rörelseri rör, kanaler ed som går
genom den brandcellsskiljande
byggnadsdelen
Innan man slutligt fastställer metod för
brandtätning bör en kravsamman-
För genomföringari skyddsrumsväggar
ställs bl a krav på täthet och motstånd
mot tryckvåg. I skyddsrumfår därför
mellan
rörelser(vibrationer)pga installationer (motorer), tryckslaged.
Till detta skall läggas de tillkommande
rörelsersomkan uppståi samband
meden brand.Ett rörsomgår genom
en tätningkan vid en brandgenom
förhöjda temperaturer medföra rörelser
som kan skada brandtätningen.
Stålkonstruktioner som vid brand utvid-
3.3 Förmå ga att ta uPP
rörelser, vibrationer od
gas kan medföra att felaktigtutförda
En brandtätning eller brandfog måste
kunna följa med i de termiska rörelser
som kan uppstå i tätningen respektive
fogen.
För vissa större genomföringarmed
kanaler, rör,kabelstegar
od måsteman
ävenbeaktade påkänningar
somkan
uppståom installationen
rasarpå den
brandfogarskadas i ett tidigtskede av
branden.
brandutsattasidan. Se vidare i avsnitt
3.4.
15
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
•T:149
Vid projekteringav tätningareller fogar
måste behovet av rörelseupptagningen
fastställas eftersom det på marknaden
finns såväl rörelseupptagande som
hårda icke rörelseupptagande tätningar.
På icke brandutsattsida är genom-
föringenintakt.(Foto: LycabAB)
Genomföring som utsatts för brand. Se
även följande foto. (Foto : Lycab AB)
3.4 Mkanisk
motståndsförm åga
Brandtätningar kan beroende på
placering och miljö utsättas för olika
typer av mekanisk påverkan. Dels kan
tryckpåkänningar uppstå (se avsnitt
3.2) dels kan såväl oavsiktlig som
avsiktlig direkt åverkan ske.
En del av dessa påkänningar kan även
i viss utsträckning betraktas som rörelser, t ex drag eller tryck i ett rör som
går genom en genomföring.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
•T:149
Om en kabelstege går obruten genom
tätningen kan stegen vid brand påverkas (hänger ner) så att tätningen slits
sönder. Det är därförviktigtnär man
väljer tätning att kontrollera om det
finns begränsningar för om kabelstegar
kan dras genom tätningen och/eller om
det ställs krav på kompletterande
infästning. Begränsningar och
förutsättningar framgår av de handlingar som tillhörtypgodkännandet.
En detalj som ibland förbises vid
genomgående
kabelstegarär att
kabelstegens profilockså kan medföra
viss rökspridning om ändavslutningar
vid skarvarinte tätas.
Behov av förstärkningar finns ofta vid
genombrottmed ventilationskanaler.
Atgärdernaär lite olika beroende på
kanaldimensioner . Se vidare avsnitt
6.4.
16
man t ex även riskera radioaktiv
strålning.
8JIi X LAå
'p
n •
0
b
,
•
,
S•
9
X
D
,
.
o•
SKIVVÅ66
ö.
,
ning och ozon är andra faktorer som
D
b
D
b
Kondens, kyla, vattenånga, UV-strål-
h
b
.
QficLAVSTV11lJ6
v
på flexibilitetenhos tätningen.Materialet kan bli sprött eller spricka. Om inte
tätningeni sig har tillräckligtgod
RtN'r OM
ö;
' •v
.°
kan påverka materialet i en brandtätning. På söktkan dessa faktorer inverka
G
härdighet kan man därför vara tvungen
11.
4-I 11TROIL
?
'BADA
e oo
TÅT 4IN4/
KANRLVA%
I& NSATTNIN6
DM
Tätningenmåste ha sådana egenskaper - eller väljas med hänsyntill- att
6å
gW . NNfl5fl4 N6
1z IN'f
att kompletteragenomföringeneller
fogen med ett yttre skydd.
V K4NALI6Öit
EDoVI5AD
Förstyvning av ventilationskanal vid
genombrott av en skivvägg. Hattprofilen
skall vara minst 0.7 mm tjock och med
höjden minst 25 mm. Infästning c högst
100 mm (blindnit av stål).
1vissa anläggningaranges ofta som ett
krav att kabelstegar, rör od skall klara
lasten från en person som står på
installationen. Det kan t ex bli aktuellt
vid olika underhållsåtgärder.
Vid tätningar i bjälklag tillkommer eventuella påkänningar i form av direkta
trafik- eller personlaster.
En del av den mekaniska hållfastheten
är infästningenav tätningen,som
måste ske med hänsyn till de förvänta-
de påkänningarna.
3.5 Biolo gisk och kemisk
härdi ghet. Åldring
Materialsom användsi tätningaroch
fogar kan utsättasför olika typer av
kemiska och biologiska angrepp. Det
kan vara klor, svavel, salt eller andra
inte kabeln, röret eller kanalen påverkas. Vissa typer av kabelisolering kan
eventuellt reagera med olika ämnen i
tätningsmaterialet.
3.6 Påverkan på människor
och miljö. Egenska per vid
brand
Tätningsmaterialen måste vara sådana
att de inte innebär hälsoriskerför de
som monteraroch använderdessa.
Vidare skall inte tätningarna avge lukt
(emissioner)under normal drift som
innebärobehagför de som vistas i
lokalerna.
Förbränningsprodukter
från plast- och
gummimaterialför olika typer av
tätningarefter brand beror på materialsammansättning, antändningstempertur, brandtemperatur och syretillförsel.
Främst avges koldioxid och vatten, men
vid dålig syretillförsel avges också
kolmonoxid. Om tätningsm'aterialet
innehåller klor, svavel eller fluor
kommerdessa ämnen också att ingå i
de gaser som avges.
Tätningarnasom sådana utgör oftast
en så ringa del av brandbelastningen i
kemikalier.1 särskilda anläggningar kan
17
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER •T:149
en byggnad eller anläggning så att
att silikoner i vätskeform kan vandra
särskild hänsyn knappast behöver tas
till den delen.
redan i rumstemperatur
Tätningarna bör dock inte väsentligt
öka brandbelastningen utan skall vara
svårantändliga eller obrännbara.
® att härdade produkter vid härdningen
och senare uppvärmning över 100°C
avger avspaltningsprodukter.
1vissa sammanhang råder totalförbud
mot användning av tätningsmaterial
som innehåller halogener (silikon).
Om tätningarna vid en brand avger
något som påverkar släckningsarbetet
måste detta klarläggas och släckperso-
nal informeras om riskerna. Självfallet
skall helst sådana material användas
som inte innebär att någon förhöjd risk
3.7 Förmå ga att isolera
- utöver själva branden i sig - kan
förväntas.
Brandtätningar kan genom sin värmege två typel"av skador. Den ena består
i att kabelisoleringen åldras snabbare
3.6.1 Silikon - ett problem
En del brandtätningsprodukter
isolerande förmåga orsaka förhöjda
ledartemperaturer i kablar. Detta kan
är base-
rade på silikonprodukter eller innehåller
andra typer av halogener. l vissa
sammanhang kan detta medföra
problem, inte minst vid olika typer av
elinstallationer.
Det som inträffar är att man kan få
kontaktproblem i reläer o d. Vid
användning av silikonprodukter, exem-
pelvis fogmassor avges bland annat
silikonolja och silikonånga till omgiv-
n ngen.
i
Genom direkt beröring eller kondensation beläggs metallföremål, till exempel
kontakter, med en tunn film av silikon.
En liten ljusbåge ger den värme som
erfordras för att silikonet skall förena
sig med syre, varvid kiseldioxid bildas.
Kiseldioxid är ett hårt material med hög
än normalt och därigenom lättare
skadas. Den andra typen av skada är
mer allvarlig.
Tätningsmaterial av rent värmeisolerande slag som trycks.in runt kablarna i
stora mängder kan orsaka försämrad
kylning av kablarna. Ledarisoleringen
kan sedan smälta pga förhöjd ledar-
temperaturmed överledningoch
ljusbåge mellan strömförande ledare
som följd.
Av typgodkännandehandlingarna
framgår i regel eventuellabegränsningar av t ex tjocklekeller kabelarea.Här
måste också beaktas att man i
genomföringen ibland minskar
avståndet mellan kablarna. Det kan
också bidra till en temperaturstegring
kablarna.
i
isoleringsförmåga.
1enskilda fall måste kontrolleras om
Silikonprodukternasbenägenhetatt
avge lågmolekylärolja till omgivningen
kallas vanligtvissilikonsmitta.
vald tätning kan användas vid förekommande ledareoch aktuellaströmstyrkor.Vissa typer av tätningar kan
Av erfarenhet vet man att silikon kan
spridas genom:
direkt beröring
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
•T:149
också ha olika egenskaper vid olika
temperaturer.
Någraresultatfrån mätningarpå
utfördatätningarvisar att i en högst
200 mm tjock betongvägg,tätad med
18
lättbetong, blir temperaturstegringen i
kabeln ringa och kan försummas. Om
ett värmeisolerande material används
för tätning, t ex en 30 mm tjock mineralullstätning kring en kabel, krävs en
och ändringarbeten, vilket ställer krav
på att vald tätning dels skall vara möjlig
att bygga ut/komplettera eller reparera
belastningsreduktionav.5 -10%ovid
rationsarbete.
100 mm tjock vägg och 15 - 20 % vid
200 mm tjock vägg. Gummitätningar
kräver mindre belastningsreduktionoch
medför t ex vid en 200 mm tjock vägg
en belastningsreduktionav ca 5 %.
dels att anläggningsägarenmed egen
personal kan utföra ändrings- och repaEn annan väsentlig detalj är att brandskYddetså långt som mo1li9t kan
bibehållas under ombyggnadsarbeten.
1vissa fall måste därför tillfälliga
tätningaranvändas.
1många fall kan kortslutssträmmar
förorsaka värme som är i närheten av
vad kabelisoleringen kan utstå. Vid'
stora strömmar måste därför alltid
kontrollerasom absorberadvärme kan
innebära problem.
Vid tätningar av steggenomföringarkan
även krypströmmar med jordfel som
följd uppstå.
Vissa typer av elektrisk utrustning,
främst transformatorer och strömrikta=
re, kan kräva kylning. Om värmen skall
ventileras via schakt eller i anslutning
till en genomföringmåsteman i regel
installera särskilda brandspjäll.
3.8 Monterin gssäkerhet.
Möjli ghet att kom plettera.
Utbyte.
En brandtätning bör vara av sådan typ
och konstruktionatt den kan användas
för olika typer av genomföringar,t ex
kablar, rör eller kanaler.
Tätningen bör vara lätt att användaoch
montera, helst utan särskilda monteringshjälpmedel. En fördel kan vara att
samma person utför rördragning och
tätning. Vid större anläggningarkan det
dock finnas skäl att alla brandtätningar
utförs av en specialutbildadentreprenor.
1vissa anläggningar måste också
förutsättasframtida kompletteringar
"
Tillfällig tätning. (Foto: FireSeal
Engineering AB)
3.9 Kravsammanställnin g.
Brandtätningar. Brandfogar.
Val av brandtätningeller material i en
brandfog måste göras med hänsyn till
de krav som i varje enskilt fall ställs
upp. Det är inte säkert att endast en
lösning eller metod är aktuell, men
målsättningenmåste vara att för varje
objekt få optimala lösningar dels med
hänsyn till driftförutsättningarna dels
med hänsyn till förväntad livslängd och
flexibilitet.
För att underlätta ett sådant val har en
checklista sammanställts. Checklistan
återfinnsi bilaga 1.
19
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER 'T:149
4 . OLIKA TYPER AV BRANDTÄTNINGAR
4.1 Allmänt
1en separat bilaga till denna skrift finns
en förteckning över leverantörer/tifver-
Idag används flera olika systemför
brandtätningar. Många typer av mate-
kare av olika brandtätningar.
rial används och kunskaperna samt
förståelsen av rätt utförda tätningar har
ökat väsenligt under de senaste åren.
För brandtätningar kan följande huvudtyper särskiljas:
skivor med kompletterande massa
eller färg
gjutmassor
skummande massor
packbitar/moduler e d
tätningsremsor
specialgenomföringar , mekaniska
tätningar.
4.2 Skivor med komplette
rande massa eller färg
g
Principen är den att man har en skiva
av stenull eller något annat lämpligt
materialsom antingen före eller efter
monteringen behandlas med en massa
eller färg. Förbehandlade skivor som
inte kräver någon efterföljande behand-
ling finns också. Figursågningkan
göras. Mångagångerkrävs särskilda
spackelmassoreller lim för att få bra
vidhäftning mot anslutande byggnadsdelar.
Till detta kan man även lägga principerna med schaktinklädnad,igengjutning
SAND TATN1N655X VA
med betonge d samtanvändning
av
obrännbararör för vissa typer av instal-
P
° •
'' ' b'
}1 .
$Rfl N DSflICZ
SPACICBLMA55A
(LIKt)
lationer.
För brandfogar förekommer huvudsakligen olika typer av fogmaterialtillsam-
K1BL ,
ö Q E .D
mans med ett drevnings- och bottningsmaterial.
Beroende av vilken typ av tätning som
erfordras kan någon eller några av
metoderna uteslutas.
För samtliga metoder gäller att tillver-
Brandtätning med skiva och färg eller
massa.
karna i regel har bra monteringsanvisningar. Detta inte minst med tanke på
att detta är ett krav om typgodkännande skall kunna erhållas. Man måste
emellertid vara observant på de
begränsningar/förutsättningar
för
användningensom kan finnas.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER'T:149
BRANDSKYDD6-
20
Färgenär i regelavskummandetyp
somvidstigandetemperaturexpanderar till ett isolerandeskikt.Applicering
sker antingen genom penselmålning
eller sprutmålning. Torktidernakan
variera, från 12 -15 timmarupptill
någotdygn. Färgernakanvara
ävermålningsbara
, dvsförsesmeden
topplackför att ge en kulör lika omgi-
vandeytor.
Normalt är silikonfriaprodukter
ävermålningsbara.
De skummandefärgerna är i regel
vattenläsligaoch hygroskopiskaoch
bör därför undvikasi fuktigamiljöer.
lik
Brandtätning med skiva och färg.
(Illustration: FireSeal Engineering AB)
Förbehandladskiva med massa där
komplettering efter monteringsker med
speciell fogmassa runt rör och vid skar-
var. (Illustration
: FireSeal Engineering
AB)
21
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
•T:149
konsistens.
Beroendepå hurstorthål
Funktionenkan också sättas ner av
fukt.1sådana fall kan därfören toppsom skalltätas kan man iblandvara
lack erfordras. Läsningsmedelsbasera- tvungen att använda någon form av
de svällande färger finns, men innebär
ofta hälsorisker vid användning och de
kan vara svåra att applicera på vissa
gjutform. En lättflytandemassa kan
lättaretränga in i skrymslenän en mer
trögflytande
massa.
typer av underlag.
$AIATflT
Den skummande färgen måste ofta
målas ut en bit på röret eller kabeln för
att den brandtekniskaklassen skall
upprätthållas. Genom åtgärden begränsas ocksåspridningsrisken
i själva
NIN65-
MA55A
Q'
D
•
n
D`i
a j,
a Öbfjå
kabeln eller röret.
6:JUTFoeM,
Begränsningar kan finnas vid skivtätningarnär det gäller förmågan att ta
upp tryck. Egenskaperna är beroende
på area och typ av fastsättning. Exempel finns där armeringmåste läggas in i
genomfäringarnaeller på utsidan,t ex i
formav ett nät, gallere d.
1stort beror den brandtekniska klassen
på tjockleken hos isoleringen.
Skivtätningarna är relativt flexibla och
kan dels ta upp rörelser i genomfäringen dels i efterhand kompletteras och/eller repareras.
Förutom de skummande färgerna förekommer även sk keramikiserande
färger. l stället för att skumma upp vid
ökande temperaturblirdessa hårda
och bildar därigenom en sköld som kan
motstå värme och olika typer av
påkänningar som t ex släckvatten och
gaser.
Skummande färger kan också förekomma i spackelbarkonsistensför använd-
ningvid kanterellervidstörrespringor
som kan uppstå vid en kompletterande
rör-eller kabeldragning.
;R.J(Az1J ZE.]
TE)(
C IP65KIVA
Brandtätningmed gjutmassa.
Om denna typ av tätning används är
det viktigt att t ex kablarna inte ligger
allt för tätt samt att ledningarna/rören är
parallella. Detta underlättarframtida
underhålloch ny håltagning.
För att få god vidhäftning mellan gjutmassa och omslutande material krävs
att genombrottet
är väl rengjort.
Gjutmassorna
kangrovtdelasin i
hårdaoch mjukamassor.
4 .3.1 Hårda massor
De hårdamassornaär ofta baserade
på gips, cement eller glimmer. Kombinationeroch olika tillsatserfinns.
Hartsbaserademassor används också,
somefterhärdningblirrelativtsega och
hårda.
Igengjutning
med betongförekommer
också.
4.3 Gjutmassor
Gjutmassornaär i regel olika typer av
pulvere d som kan blandas tilllämplig
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
•T:149
Gjutmassorna
är normalti pulverform
som blandasmed vatten till lämplig
konsistens
beroendepå hurapplicer-
22
ingen skall göras. Gjutningrespektive
spackling är de vanligaste metoderna.
De hårda gjutmassorna kan i regel
avfärgas och ytbehandlas lika som
omgivande ytor.
En fördel med de hårda massorna är
att de normaltäven har hög motståndsförmåga mot tryck. Vid större hål kan
armering användas och lastbärande
tätningar utföras.
Ett rör som utsättsför rörelseri en hård
genomföringkan förses - före igengjutningen - med ett glidskikt som medger
rörelser.
Vid kompletteringar med nya rör e d i
efterhand krävs ett mer omfattande
arbete än om mjuka massor används.
Dock kan tätade tomrör, hylsor e d
gjutas in som kan användas vid framtida kompletteringar.
4m nya hål tas upp i en hård massa är
det viktigtatt kompletterandetätning
sker, antingenmed ny gjutmassa
liknandeden ursprungligaeller med en
skummande massa . Här måste beaktas
de påkänningarsom tätningen utsätts
för, så att inte den nya tätningen har
sämre motståndsförmåga mot förekommande kemikalier, gaser e d.
Brandtätningmed gjutmassa.
(Illustration: FireSeal Engineering AB)
Härdningstiden. kan variera från någon
timma upp till något dygn. De hårda
massorna har liten flexibilitetoch
rörelseupptagningenär begränsad.
Däremot har de genomgående hög
resistens mot olika typer av kemikalier
samt är normalt gas- och vattentäta.
Vid komplettering i en hård brandtätning krävs mera arbete än vid
komplettering i en mjuk massa.
23
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER 'T:149
kompletterandearmeringeller skydds-
4.3.2 Mjuka massor
täckning.
De mjuka massorna är ofta silikonbaserade och kan liksom de hårda massorna vid appliceringstillfället ha olika
konsistens beroende på hur gjutringen
görs och den geometriska utformningen hos genomföringen.
Gjutmassornaär i de flesta fall gas- och
vattentäta. De är också i regel kemikalieresistenta , men begränsningar kan
finnas varför detta måste kontrolleras i
förekommandefall.
Sillikonbaserademassor kan inte
övermålas. Sprickor/ krackeleringar
uppstårlätt i en ytbehandlingpå grund
av de rörelser som kan uppstå i
:'SEDflMNIN65.o
'
,r
.,.
.,
f
A
N
genomföringen.
MA
1IAL
Å.
rk.lan,
'
...............
'
I
F:
b''•`
1!)'
Tfr}4IN6J6OT
MASA.
Exempel på användning av mjukgjutmassa . Gjutform eller fördämningsmateria! krävs normalt alltid.
De mjukamassorna kännetecknas av
storflexibilitet
sommedgerdelsrörelser/vibrationer i genomföringen dels att
man i efterhand kan göra nya kabeloch/ellerrördragningar.
Härdningstider liksom blandningsförhållanden varierar. Vissa massor kan
användas direkt medan andra kräver
särskilt utbildad personal och speciell
pumputrustning. Massorna kan även
hällas i ett hål eller spacklasberoende
på konsistens.
Brandtätningmed mjukgjutmassa.
(Foto: FireSeal EngineeringAB)
Massorna har normalthög isolerande
förmåga vilket skall beaktas vid kabelgenomfäringar.
Begränsningarfinns normaltnär det
gäller storlek på genomföringen med
hänsyn till att massan vanligtvis inte är
lastbärande, åtminstone inte utan
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER •T:149
24
4.4 Skummandemassor
De skummandemassornaär egentligenen variantav de mjukagjutmassorna och som pumpas in i ett hål eller
runt ett rör e d. Ofta bestårde skum-
mandemassornaavtvå flytande
komponenter
. Vid appliceringen
blandas vätskornai en speciellsprututrustningochde reagerarkemiskti
tätningsutrymmet.
Inomnågraminuter
har vätskan övergåtttill ett fast skum
somexpanderarså att utrymmetfylls.
De färdigamassornafår en skumgummiartadkonsistens.
Det finnsävenskummandesystem
som innebär att man tätar hela hålet
Skummande
massa. (Foto: LycabAB)
förstochsedangör nödvändig
rör-eller
kabeldragning . Även för de skumman-
SAM
de massornakandet vara aktuelltatt
användagjutformar.
N
PgE55TRTWINE
Mångaav de skummandemassorna
svälleroch blirhårdaviden brandeller
förhöjdtemperatur.
.Air. ihf;il'li
aa
pflCK$1T
STflå$2icxA
Egenskapernaför den färdiga
genomföringen
kanjämförasmedde
somangettsför mjukagjutmassor,
se
KA&AR
avsnitt4.3.2.
4.5 Packbitar/ moduler
.D
,,..;
,.,
•A
Tätningmedpackbitar.
Tätningmedpackbitarinnebäratt varje
rör, kabel e d avtätas individuelltmed
packbitarav specialmaterial. Särskilda
monteringsramaroch pressplattor
måsteanvändas.
25
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER •T:149
Dessa brandtätningar kännetecknas av
dels mycket hög mekanisk motståndsförmåga dels att höga brandmotståndstiden kan erhållas . Dessutom har man
stor flexibilitet genom att nya ledningar
och rör kan dras genom att nya packbi-
tar monteras. Begränsningen ligger i
hurstort hål som ursprungligenavsatts
för genomfäringen.
Tätningarna har hög resistens mot
kemikalier, är normalt gas- och vattentäta samt klarar höga tryckpåkänningar.
Lösningar med packbitar finns för flera
olika typer av väggkonstruktioner,
genomföringar och storlekar. Såväl
runda som rektangulära genomföringar
finns.
r"fl/1;
.rcr{
iiiliii:>`?lr!:riiii:•;::}:1:•i;;
Genomföring
/ tätningmed packbitari
en regelvägg . (Foto: Lycab AB)
i; ip;•rrr
,•
,, rn7»?7?
{:'iii:•i
.?,??%79!!7"
,'.{ 9,rG•,m,,rri
:;:;,r3.Y,Y,."
;i
.::
::;:..:::.::r
JJJ9Y
i;i:bi;::{'{i:;ii!ij,;;;{riw
Runda ramar för packbitar.
(Foto: Roxtec AB)
Packbitar vid ett rör med diametern
200 mm. (Foto: LycabAB)
Packbit med anpassningsbar innerdiameter. (Foto: RoxtecAB)
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER •T:149
26
4.5.1 Säckar med brandskydds
-
massa
En särskildform av brandtätningarär
säckar med expanderandebrand-
skyddsmassa
somkananvändaspå i
principsamma sätt som packbitar.Vid
en väggenomföring
packaskuddarna
tätt parallelltmed kablarna i alla
öppningar
mellankablarochväggyta.
Vid vertikalgenomföring
monterasförst
ett nätgalleri underkant.Säckarna
packas horisontalti hålet.
. SÅGK1RMEP
3
HD€XYDDS-
Mfl66R
KABEL
Tätningmed säckar eller kuddar.
Brandtätningar
medsäckarellermotsvarande är inte gas- eller vattentäta. De
kan inte heller utsättasför några större
tryckförändringar, eftersom säckarna
kan tryckasur öppningen. Den här
typen av tätninganvänds företrädesvis i
samband med pågående arbeten som
en tillfälligtätningi avvaktan på slutligt
utförande.
Montering av tätning med packbitar.
(Foto: Lycab AB)
27
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER •T:149
tIP65KIV0
PLÅt5TÖ5
kANAL, Iz6Q tD
BQANDTFT WIW65RMSR
Brandtätningsremsa
vid genomföring i
en regelvägg med kompletterande
plåtstos.
Tätning med säckar fyllda med expanderandemassa. (Illustration:Quelfire)
4. 6 Tätningsre msor e d
Tätningsremsor och/eller speciella
fogmassor kan användas för tätning
mellan enstaka rör och kanaler eller
i.
4
yl.t
a
F
Pi.
i
.'
anslutningar mellan olika byggnadsdelar. De spalter som kan skyddas är
10-25 mm breda. Remsan eller
fogmassan trycks in i spalten.
Motståndsförmågan mot tryck är
beroende av springstorlek.
Tätningarna är regel inte övermålningsbara, men om särskild toppförsegling
används kan olika kulörer erhållas.
Rök-, gas- och vattentäthet kan åstadkommas.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER •T:149
Tätning med drev och fogmassa.
(Illustration:FireSealEngineeringAB)
28
Vid den här typen av brandtätningkan
det iblandblisvårtatt få godtätningvid
i skivkonstruktioner
genomföringar
eftersomdet kan saknas avgränsning
av håltagningeninne i väggen. Problemet kan lösas med särskildastosar
D AQ. Q
.;
••
,6
•A
A
P
A
•A
elleratt väggenfyllsmed lämpligt
isoleringsmaterial
motkortlingar.
4.7 Specialgenomfäringar,
mekaniska tätningar
D•.A
För såväl rör som kablar finns
brandtätningar som består av en eller
flera stålmanschetter med tätande
och/eller svällande material. Vid
n'n
b
n
A
. n
förhöjda temperaturerstryps eller
stängs röret med stålfjädrar eller
genom att det svällandematerialet
expanderar och tätar mot röret eller
kabeln./ samband med en brand blir
tätnirtgengas- och röktät.Vattentäta
hylsor finns även att tillgå.
Principfören strypare.
29
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER 'T:149
t,
•0
a
o
I? 5.`
IvoN
ä 'p
P1.A5TQöQ
Da
f
I
'I
r'
°0
`
o
A iPMf W C41ETT
0
e
6=
0
t6
'
"' ?Ul TW?LSA MED
SVALLAND
$RAND&YDDS -
'RA4DMAN5CHET1E
N
! ®L1kA OT -
1:6iDEt4
5;W
::
R oC-i 1A LAR
N
AGG ELLE2
RAND5KYDD6-
MflSq
Brandmanschett.
Tätningarna finns för ingjutning och för
regelväggar. Vissa måste monteras på
båda sidor om en vägg eller bjälklag.
För vissa brandtekniska klasser och
konstruktioner finns också lösningar där
ensidigt monterade manschetter
godtas.
En strypare där innermaterialet svällt.
(Foto: Quelfire)
4.8 Brandfo gar
Brandtätningar används i regel som
samlingsbegrepp för tätning runt
genomföringar i brandcellsskiljande
byggnadsdelar.
Brandfog är däremot en fog mellan
olika byggnadsdelar i en brandcellsskiljande byggnadsdel eller konstruk-
tion. Exempel på detta kan vara drevning/fogning runt dörrar, fönster, luckor
eller portar
Fogar mellan olika element eller rörelsefogar i en konstruktion kan också ha
Ensidigt monterad brandmanschett.
en sådan placering att de måste utföras
så att vissa brandtekniska krav upp-
(Foto: Quelfire)
fylls.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER •T:149
30
Typiska bindemedel
Grupp
53 Plastiskaoljebaseradeskinnbildande
fogmassor
Torkande oljor, icke torkande oljor, polymerer
54 Icke torkandeplastiskafogmassor
Icke torkande oljor, polymerer
55 Segplastiskafogmassor
Plasticerat butylgummi, polyakrylater
556 Vattendispergeradeelastiskafogmassor
Akryrdispensioner
56 Termoplastiska fogmassor
Gummiasfalt
Polysulfider, polyuretaner, silikoner
58 Elastiskafogmassor
Tabell 4.1. Gruppindelning av fogmassor.
Grundkravet är här liksom vid tätningarna att fogen inte får vara sämre än den
angränsandebyggnadsdelen.
användningsområdet. För grupperingen
ställs krav på olika egenskaper relaterade till olika provningsmetoder. Se
även [10].
4.8.1 Allmänt om dimensioneringav rörelsefogar
En brandfog skall fungera på motsvarande sätt som andra rörelsefogar, dvs
ta upp förväntade rörelser i olika rikt-
1RA 83 Hus [12], tabellerna RA Z/
Z/2 och Z13 lämnas ytterligare information om vilka fogmassor som kan
användas i olika konstruktioner.
Informationeni RA 83 Hus är dock inte
naturligvis fogen även isolera mot den
värme och rök som uppstår vid en
sådan att ett direkt materialval kan
göras. T ex kan nämnas att det i Sverige finns 200 - 300 produkter som
tillhör grupp 58, varav ca 100 är silikon-
brand med bibehållentäthet.
baserade.
För att få en fungerandefog måste
Det som i huvudsakstyr val av fogmassegruppär den totala rörelsen i fogen.
ningar i fogen. Förutomdetta krav skall
denna dimensioneras från fall till fall.
Fogmassor indelas normalt i olika grup-
per enligt tabell 4.1.
Indelningen av fogmassorna är gjord
med hänsyn till i huvudsak de egenskaper som kan baseras på olika bindeme-
Med utgångspunkt från den beräknade
totala rörelsen i fogen väljs fogmassegrupp med ledning av tabell RA Z/1 i
RA 83 Hus.
del. Indelningentalar inget om
31
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER •T;149
totalt tillåtna rörelsen, dvs summan av
töjning och komprimering i fogen.
D-RA€I/T
RYCk
För att fogen /fogmassan skall fungera
på avsett sätt ställs krav på fogens
dimensioner och vidhäftning till an&K
IU VNIN&1
N ,
1 •TOTAL-
gränsandematerial.
LAI4&DLED-
RöEL6E
.
.
b(nini kim)
6k](JVW(W6
6JDLED
8-12
v-lo
43-2o
9-12
21-25
>2 5
-11-14
16-20
MASSA
8-12
4-
(6RUPP
'i-2O
PLASTISK
TOTÄL-
(6oPV
OREL5E
F0G -
3,54,s)
EA.ASTISK ;OEin
ti
TOT,LOEL5E
21-3o
>30
-8
6-9
1O-+2.
Total rörelse i en fog.
GRUPP
STORETA
ORtLSEUPPTA&ANDE
1&,MASSA
1 RMA
&A14o,ALDRAD
TOTAL Q RE1.5E 1 q0 ,w
UR5PROI4LIZ FÖ
EDD
RA6/7RVCK
SKUVNINfi
53
'10
30
54
10
30
53
15
55,
15
y
56
10
30
58
25
Utdrag ur RA 83 Hus, tabell RA Z/1.
Om största rörelsei fogenför
drag/tryck är 20 % och för skjuvning
30 %, framgår att av grupperna 53, 55
och 58 är det bara massor ur grupp 58
som kan ta upp de förväntade rörelserna i fogen.
De värden som anges är baserade på
resultaten från provningaroch på praktiskaerfarenheter
. Värdena avserden
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER •T:149
Tabell 4:2. Dimensioner på en parallellfog i vertikal yta.
Fogen skall utformas med tvärsektion
enligt figurerna på följande sida.
Fogens yta skall vara plan eller konkav
vid appliceringen. Förhållandet mellan
b och k skall vara enligt tabell 4:2.
Minsta fogbredd är 8 respektive 5 mm
beroende på fogmassegrupp.
Samhörande värden för b och k
framgår av tabell RA Z/1 i RA 83 Hus.
Vidare skall, för samma bredd, djupet
vara mindre för en elastisk fogmassa
jämfört med vad som gäller för ett plastiskt material. Orsaken till detta är att då
en elastisk fogmassa töjs uppstår dragkrafter i materialet. Med ett plan- och
bikonkavt tvärsnitt med begränsat djup
kommer de dragspänningar som
uppstår på vidhäftningsytorna att bli
mindre än de spänningar som uppstår i
mitten på fogprofilen. Detta minskar
risken för brott i angränsande material
eller på vidhäftningsytorna. Fogen blir
alltså sämre om man ökar fogdjupet
utöver vad som anges i tabellen.
32
Det är rörelser på grund av krypning
och krympning eller svällning, t ex har
trä stora fuktbetingade rörelser som
måste beaktas. Aluminium och plast är
exempel på material som har stora
temperaturbetingaderörelser.
4.8.2 P ogutforming med hänsyn
till brand
Piankonkavt fogtvärsnitt.
Fogmassor och bottningsmaterial som
används i brandtekniskt avskiljande
konstruktioner utformas på samma sätt
som har beskrivits i avsnitt 4.8.1.
Det som skiljer är val av material i de
olika komponenterna samt detaljutformning med hänsyn till krav på rök- och
gastäthet.
/'
Bikonkavtfogtvärsnitt.
För de plastiska fogmassorna, vilka
normalt deformeras med måttliga eller
inga spänningar alls, behövs däremot
ett större djupför att förhindraatt den
veckbildning som uppstår inte skall
medföra brotti själva fogmassan alltför
snart.
En viktig detalj när det gäller fogningen
är att fogmassan endast häftarmot
fogsidorna. Om så inte sker kommer
rörelseförmågan hos fogmassan att
försämras på grund av en låsning mot
underlaget. För att klara detta måste
bottningslister eller glidskikt användas.
Förutom de rörelser som kan förutses i
en fog måste även hänsyn tas till even-
Drevnings- och bottningsmaterial skall
normalt klara de förhöjda temperaturerna och fogmassan tätheten.
Även om man genom olika tillsatser
kan göra fogmassan mer eller mindre
svårantändlig klarar de i regel inte höga
temperaturer någon längre tid. Det
innebär i stället att högre krav måste
ställas på bottningsmaterialet.
Beroende på vilka brandtekniska
krav
(brandmotståndstider ) som ställs kan
olika kombinationer och utföranden
vara aktuella . Flera tillverkare av
fogmassor har också provat olika fogutformningar och materialkombinationer.
Exempel på tillverkare/leverantörer av
olika typer av fogmaterial lämnas i en
separat bilaga till denna skrift.
Vid val av material och utformning av
brandfogar bör alltid ett brandklassat
och provat system användas.
tuella rörelser hos anslutande material.
33
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER °T:149
h
b
t EVNINb&
,TEMULL
A
h
A
. -
p
,
J
1IBE - 3301'TI4IMSLI5T
n
D
b
h
E
E+MPiA
•
R . TE5Lflb
5?'ENULL
1
6KUAp 58
( SRM,ID -
h
h
'
n..,
YLÅ73t51AG
b
106 Mfl55A)
Brandfogmellan två betongelement.
Beroendepå dimensioner
hosfogoch
element kan upp till 120 minuters
brandmotståndstid
uppnås.
Brandfogmellan en innerväggoch en
takbalkav betong.
ST&- ÖCH
STAgk t.4NGS n
PRof IL - FA51
P tIJA 5IDAu
REGEL
STENULL
,ÖÖ
II
TAS ELEMEi1 T
TATSKI4T
ti
1olika sammanhangkan även svällan-
de ochexpanderande
materialanvändas i brandfogareller som tätning.
Beakta dock vid vilken lägsta temperatur som lister,skivore d börjarsvälla
medhänsyntillriskenför spridningav
kall rök.
eo.6•
Y1NKEl
.
5TE4uLL
D'
7/
ÖflL
/
/ //
/
/
VL7VINKL
•b
b
11
SVALLANDE
Rörelsefogmellan två takelement av
betong kombineradmed ett krav på
brandavskiljning.
LIST
MIW
sT 2.525
TEX
INTOM€X
L
MINbT 5o)-ioo
Teleskopanslutning
som beroende på
dimensioner
medsvällandematerial
kan ge ett brandmotståndpå upp till
120 minuter.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER
'T;149
34
För anslutningar vid dörrar och fönster
gäller att man normalt klarar 30 minu-
ters brandmotståndstid vid normala
karmdimensioner, med en drevning
med stenhull och ett tätande foder
alternativten brandfogmassa.
konstruktion inte med säkerhet klarar
motsvarande prov om t ex en träkarm
byts till en stålkarm. Generellt gäller att
keramisk fiber alltid skall användas vid
brandfogar mellan byggnadsdelar av
metall.
Nedanstående
naden.
exempel illustrerar skillK€AM I5K TISER
U
/
TgiWODEE
'lo
5TENOLL
50x5o iLUMINIUM
RAi1DÖG -
MASbA
Fog som uppfyllerkraven för klass A15
Utförande i klass B30.
.
.,
p.
n
1;
och F30.
r•
A
STIJULL
EAf1OfÖG-
MA'A
tn
-rgA
A IJ o1O6
-
MASSA
IGAW
50X 4 1 LOMINIUM
1, DIPS
kERAM151C
I$E
Utförande klass A60.
Vid brandfogar mellan stålpartier och
andra byggnadsdelar måste beaktas att
stålet snabbt kan ge förhöjda temperaturer. Det innebär att en fog som klarar
ett brandprov i en betong- eller trä-
Fog som klarar kraven för klass B60
eller F60.
35
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER•T:149
RA M15G
'IZ
,12
nen i fogmaterialet och ytbehandlingen.
Detta ger å andra sidan en betydligt
dyrare fog.
35
4.8.4 Sammanfattning.
Brandfogar
35
Vid val av material och utförande/projektering av brandfogar tillses följande:
a
1b
o
td'iti 'zgti
1.
1, 6«5
Fastställ krav på brandmotståndstid.
MASSA
Fog som klarar kraven för B90
respektive F90.
2.
Dimensionera fogrärelserna.
3.
Välj fogmaterial med hänsyn till
rörelser.Bottningslistväljs med
hänsyntill anslutandematerial och
På marknaden förekommer även sk
pann- och/eller brandkitt. Det är material som används för tätning och
fogning av skorstenar o d. Materialet
klarar höga temperaturer men blir hårt
och sprött. Dessa material saknar helt
elasticitet och kan därför inte användas
i en traditionell brandfog.
brandteknisk klass.
4.
Kontrollera att övriga krav, t ex
mekanisk hållfasthet, ljudtäthet,
vattentäthet mm uppfylls med valt
utförande.
5.
Kontrollera att valt utförande är
brand provat.
6.
4 .8 .3 Overmålning av fogmassa
Det förekommer ofta önskemål om att
övermåla fogmassor. Antag att en elas-
tisk fogmassa används och att fogen är
dimensionerad så att den totala rörelsen i fogen blir 25%. Om denna fogmassa övermålas kommer även ytbehandlingen att utsättas för samma grad
av deformation. Det finns idag inte
någon färg som klarar detta. Följden
blini stället att ytbehandlingen spricker
upp och successivtflagnar av.
Om en ytbehandling på en fogmasoa
skall ha förutsättningaratt kunnasitta
kvar måste rörelserna i fogen vara
mindre. Detta kan t ex ske genom att
fogbredden görs större. På så sätt
toleranser.
Det finns idag många olika typer avsilikonbaserade fogmassor. Det finns olika
härelsystemoch flera olika möjligheter
att sammansätta dessa material. Detta
medför naturligtvis också att produkterna har varierande egenskaper vilket
kan innebäraatt i en fog där en typ av
silikonmassa utgör det bästa materialvalet kan en annan typ (med t ex annat
härelsystem)vara direkt olämpligt. En
ättiksyrahärdande silikonfogmassa bör
t ex inte användasmot betong, muroch putsbruk eller marmor. På grund av
kemiska reaktioner försvagas vidhäft-
ningenmot dessa materialefter kort tid.
minskal den procentuella deformatio-
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
•T:149
Redovisakrav på utförandeti
beskrivningoch på ritningar.Ange
mått på fogbredder.Kontrollera
36
Vidaregälleratt om störrekravställspå
elasticitetdesto större krav ställspå
vidhäftningen. Störrerärelseupptagande förmågainnebäratt riskenförvidhäftningsbrott
ellerbrotti angränsande
materialökar.
1samband med upphandling och
utförande av brandfogar tillses följande:
1.
Kontrollera att föreskrivna material
används. Materialbytefår inte ske
utan att projektören kontaktas.
2.
Beakta krav på fogbredderoch
ytjämnhetpå ytor som skall fogas.
3.
Kontrollera att drevning/bottning
utförs och att det efter fogning inte
finns några vidhäftningsbrott.
37
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER •T:149
5. TÄTNING AV RÖRGENOMFÖRINGAR
n
1avsnitt4 har olika typer av brandtät-
b
ningaroch brandfogarredovisats.
p
Förteckningöver olika tillverkare
och/eller leverantörerfinns i en separat
,
p' D
b
D
..
D
TUTNING
bilagatilldennaskrift.
1många fall kanske man bara har ett
rör eller enstaka kablar som bryter
genomen brandcellsskiljande
bygg-
b
nadsdel och där man vanligtvisklarar
de brandtekniskakraven utan att vidta
OÅNNAT
6
n
andraåtgärderän omsorgsfull
tätning
b
n
med lämpligtdrevnings- och/eller
tätningsmaterial.
1detta avsnitt behandlastätningarvid
obrännbara och brännbararör.
Lösningarmed schakt behandlasinte.
Vid genomföring med ett obrännbara
rör, t ex gjutjärn är det normalt tillfyllest
att tätning sker med gipsbruk, betong
eller specialdrevning och fogmassa.
Om genomföringen
sker i en regelvägg
5.1 Obrännbararör
Vid genomföringarmed obrännbararör,
t ex gjutjärnär det normalttillfyllestatt
måste man se till att tätningen kan ske
moten regel ed så att tätningen hålls
på platsinne i konstruktionen.
U
EE6LVa6G
mantätarvid håltagningen
. Tätningsmaterialetskallvara obrännbara
ellerav
typsomredovisasi avsnitt4. Här
• D
'P.J T5T05
•
o•. Y
måste man beakta att t ex alltför lös
U
D,
tätningmed stenull i ett för stort hålrum
kan vara olämpligt. Pga tryckskillnader
som uppstårvid en brand finns det risk
för att en sådan tätning kan tryckasut.1
sådana fall kan skyddsbeslageller
skydd av skivoranvändas som en
q
0
(f
.J
OBÄIJW5A2T
..o
komplettering.
RÖ$
NIT f6 3.z
M ItJST 26T
6 <_ O
r»JDT m4 N6
G'
D
Problemetär större om utrymmetsom
skall tätas är stort i förhållandetill röret
än om man har en liten springa.
U
vc a
•O
d•
J
Tätningviden regelväggmåsteske
motregel,stosed.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER 'T:149
38
Plåtstosarna i genomföringen får inte
ha allt för stora synliga flänsar eftersom
värme kan ledas via dessa . Vid rördimensioner> 70 mm och icke vattenfyll-
Minsta tjock- Brandmotstånd (minuter) vid olika
lek (mm) på dimensioner (rörbeteckningar)
genombruten
byggnadsdel
50 mm
75 mm
100 mm
da ledningar bör av samma anledning
röretisoleras300-500 mm på vardera
sidan av väggen,.
C ELV
5io5
°. wrr
,U
' .
EI
3.z
•U
JT
•.
å
J •
15
15
0
50
30
15
0
70
45
15
0
100
45
30
0
150
60
30
15
200,.
60
30
15
Tabell 5.1. Brandmotståndstider vid
25T
i•
lr
25
genombrott av brandcellsskiljande
byggnadsdel med plaströr av PVC eller
PEH [1].
Den genombrutna byggnadsdelen
c%KOLA2
VgN`TILAilONSCANA1.
måste vara utförd av massivt obrännbart material och den angivna tjockle-
2
ken måste finnas inom ett avstånd från
röret av minst 3 gånger dess diameter.
Rfl1D
1{
TITI4IN6
Tjockleken på rören skall vara minst
3.2 mm.
Enligt tabell 5:1 gör man ingen skillnad
på vertikala och horisontala rör, dock
Isolering av rör för att begränsa värme-
gäller att rörledningen på något effektivt
sätt skall förhindras att glida ner genom
ledning viaröret.
ett bjälklagsgenom brott.
5 .2 Brännbara rör
Av tabellen framgår att brandmotståndet ökar med byggnadsdelens
tjocklek och minskar med ökad diame-
De erfarenhetersom finns grundarsig
på ett stortantalprovningar
bådei
ter på röret.
TiT NN
Sverige och övriga Norden. Det har
PLfl6TQöEO 110
visat sig att det som gör att man överhuvudtaget i vissa situationer kan ha
plaströr, är den plastproppsom vid
brand bildas i själva genomföringen.
Denna tätar till under viss tid. Hur länge
beror på de geometriskaförutsättningarna och rörmaterialet. Uppklamringsmetoden spelar också stor roll. Av
tabell 5 :1 framgår vilket brandmotstånd
man kan räkna med. Tabellen gäller för
rör av PEH eller PVC.
X50
Utförande som uppfyller en brandmot-
ståndstid av 15 minuter. l detta fall
måste rörledningen vara horisontal.
39
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER•T:149
PLASTRÖE
TÄTNING
45
material,t ex betongeller gips. Man
måste komma ihåg att förtjockningen
endast kan tillgodoräknas intill de tjock-
lekar och begränsningarsom framgår
av tabell 5.1.
Utförandesom uppfylleren brandmotståndstidav 30 minuter.
De brandmotståndstidersom kan
uppnås med en genomföringenligt
För regelväggardiskuterasofta vad
som avses med massivt obrännbart
material. Generellt kan sägas att gipsskivor som ligger dikt mot varandra kan
betraktassom massivtobrännbart
material.
tabell 5.1 kan ökas (kompletteras) på i
princip 3 olika sätt:
2x13 GIP5
ti
TATNING
lokal förtjockning
v P1k3TÖR
förstärkning med plåthylsa
$RANDMOT5TÅND5TID
inklädnad med schakt.
45 MIN
Den sistnämnda metoden berörs inte i
denna skrift.
2x13 åI1
N
TATWN
5.2.1 Lokal förtjockning
Brandmotståndstiden för genomföringen kan ökas genom en lokal förtjock-
BRANDMÖ151ÅND5TID
15MJ
ning som sträcker sig minst 3 gånger
rördiametern ut från röret.
"Massivt obrännbart material" vid en
skivvägg.
b
Av tabell 5.1 framgår att 2 gipsskivor,
u
F.
o.
A.
>, 3xd
n.
A•
A
il
.u > •
Tpr1'fJINCa
n
'
D
'
•, .
.
A
1
6
5
LOKAL f6E TOCKJING
vardera med tjockleken 13 mm, ger
brandmotståndstiden 15 minuter vid
genombrott med ett rör som har en
diameter av 75 mm. För regelväggar
får endast det ena skiktets brandmotstånd medräknas. Detta gäller även
om väggen är isolerad med mineralull,
eftersom mineralull inte hittills har
ansettsvara ett massivtobrännbart
material.En del nya försök vid prov-
,
.0
h
Exempel på lokal förtjockning.
Förtjockningen kan utföras på antingen
den ena sidan eller på båda sidorna
ningsanstalten i Borås [13] har dock
visat att t ex stenull fungerat tillfredställande. Se bilaga 2. Dessa resultat har dock inte föranlett några
ändringari nuvarandebyggregler.
och skall bestå av massivt obrännbart
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER 'T:149
40
5.2.2 Förstärkning med
stålhylsa
45 M1NO1ER
Brandmotståndstiden kan ökas om
rörledningen vid genombrottet förses
med en stålhylsa. Följande förut-
sättningargäller:
o ,D.
genomgående stålhylsa av 1 mm
stålplåt
hylsan
-p
y,
?L THYL5()
skall dras ut minst 100 mm på
ömse sidor om väggen eller bjälkla-
get
hylsan skall vara tätt ansluten till
rörledningenoch mot genombruten
byggnadsdel
vid PEH -rör skall mellan hylsa och
rörledning komplettering göras med
en 1.5 mm tjock folie av PVC.
1.A5TRÖR
5 MM
100MM
D'
TATNINE
RMioMÖT5-rND5TtD
SOM%t4
Genomföring där både lokal förtjockning och stålhylsa används. Den totala
brandmotståndstidenblir30 + 15 minuter. Utan extra åtgärder dock endast 15
minuter.
En större ökning av brandmotståndet
kan fås vid horisontala rördragningar.
Den totala brandmotståndstiden
60
minuter kan uppnås för rör med en
diameterom högst 150 mm (rörbeteckning) om plåthylsan dras ut-minst
200 mm på varderasidanomväggen.
Utförandet
förutsätter
att väggenär
minst 150 mm tjock.
i ?5 MM
p1A6TROR
PtTHYL5A
p' p
.
1 MII
6 ,'
ti
TATWtW€;
ypoa.
h
TÅTIJINi
VJJT11VL6A
'1.0
t
100MM
Q.i
MM
'100
%200
13o
BRAI1OMOTSTÅNOSTI0
tis MIN
Vid komplettering med stålhylsa anses
brandmotståndstiden öka 15 minuter.
Utförandesom anses ge en brandmotståndstid på 60 minuter.
41
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
•T:149
5.3 Additionsprincipen.
Blandrärssystem
PVG-Rörz å 110
Zxi3 6W&
Som framgår av avsnitt5.2 kan det vid
genomföringar
med plaströrvarasvårt
att vidvissadimensioner
ochväggtjocklekarklara ett avskiljandekrav på
60 minuter. Ett krav som ofta är
tillämpligtmellan olika brandceller.
X"'
ID6P1D HIWGSVÅ6
',
$RAUIXELLI
o
D'
n
Högrekravkan bliaktuelltberoendebla
h.
,
D •.''
>s
TTNIN
, n
p
r
D
150ouG
'
d
på brandbelastningen.
Detta leder ofta till att särskilda
f4 DCELL
2
genomföringar
ochtätningarenligt
avsnitt4 måste användas eller att man
gör särskilda installationsschakt.
1denna skrift behandlasinte utföranden
med schakt, bortsettfrån en allmän
beskrivningav den sk additionsprinci-
pen.
Enligttabell 5.1 erhållsföljande brand-
Additionsprincipeninnebäratt man vid
motståndstider
för de olikagenombrotten:
genombrottmed rörledning
av
brännbartmaterial får addera brandmotståndstidenhos genomföring,
inklädnadoch schaktvägg.
A)
50mmrör , 2x13mmgips=
15 minuter
B)
110 mm rör, 150 mm betong =
15 minuter
två brandceller, oavsett vilkenspridningsvägen brand kan ta.
C)
LikaA =15 minuter
Antagatt kravetpå brandmotståndstid
45 minuterär för lite. Detta innebär att
genombrottetmåste förstärkas, vilket
lättastgörs genom en lokal förtjockning
vid A eller C. Förtjockningenkan t ex
göras med 2 gipsskivorsom täcker
genomföringen intillett avstånd av
3 ggr diametern.
Principenär att man skall uppnå den
brandmotståndstid
somgällermellan
mellan de två brandcellernai följande
exempel är 60 minuter. Då ska brandmotståndstiden för spridningsväg I och
II också motsvara60 minuter.Om vi
utgår från att det börjar brinnai brandcell 2, är spridningvia II dimensione-
Summa: 45 minuter.
rande. Där måstetre genombrott
(A, B
ochC) kontrolleras.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER •T:149
42
ti
•SCHAIc7VAGGAR
OTA}l DRAV
A60
1oK1L-frz-I'70C4( NING
ti
PLA5TROR
I6EWG3OTE€
Z x ' 3 E1?5
>,5OMM
N
(V
GiUT
iARN5ROR
Exempel på bjälklagsgenombrott,
med
blandrörssystem. Gjuts plaströret in så
att det omges av minst 50 mm betong
uppfyller utförandet i figuren en brandmotståndstidav 60 minuter.
Förstärkning av genombrottet vid A i
Det finns även typgodkända lösningar
ovan beskrivna exempel.
som under vissa förutsättningar ger
högre brandmotstånd än de som anges
En annan princip som också kan
användas är ett sk blandrärssystem.
i tabell 5.1 För vidare information se
[3] och [5].
Dessa görs ofta med ingjutna horisontala rör av plast med synliga vertikala
rör av gjutjärn.
43
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER •T:149
6. TÄTNINGAR VID VENTILATIONS KANALER
6.1 Allmänt
6.2 Obruten isolerin g vid
Ventilationskanaler (luftbehandlings-
genombrott
installationer)som genombryteren
brandcellsskiljande byggnadsdel skall
liksom övriga genomfäringar anordnas
så att den brandavskiljandeförmågan
hos byggnadsdeleninte försämras.
Detta innebär bl a att tätningenmellan
Obrutenisoleringgenom en brandcellsskiljande byggnadsdel är den lösning
som rekommenderas.
OSPAINa OCHTtTNIN
MOT ISÖI.ERIu
en kanal och den byggnadsdel som
kanalengenombrytermåste utförasså
att detta krav uppfylls. Dessutom måste
vid luftbehandlingsinstallationer tillses
att inte systemet medverkar till brand-
VE4TILATIONS°
KANA.
gasspridningmellan olika brandceller.
Denna skrift behandlarinte dimensionering av isoleringstjocklekar och övriga tekniska detaljer, t ex hur långt in i
en brandcell som isolering skall utföras.
Inte heller utföranden med schakt eller
brandspjäll behandlas. För dessa detaljer hänvisas till [1], [20] och [21].
Detta avsnitt behandlardetaljutförandet
av brandtätningenvid själva genombrottet liksom kanalförstyvning.
Flera tillverkare av isolermaterial har i
typgodkännanden med tillhörande
monteringsanvisningar också beskrivningar av godtagbara
tätningar.
utföranden av
Obruten kanalisolering.
1detta fall förutsätts att tätning sker i
ursparingen mellan kanal och anslutande material. Det kan göras antingen
genomen igengjutningeller en tätning
med någonav de metodersom
beskrivs i avsnitt 4.
Även kombinationerförekommer,dvs
igengjutning och en efterföljande
tätning. Vilken metod som väljs beror
bla på:
ursparingens storlek
För utförande av tätning vid kanalge-
typ av isoleringsmaterial
nomföringar finns i stort två huvudprinciper. Den ena är att kanal-isoleringen
kanalarea och läge i ursparingen
går obruten genom väggen. Den andra
är att isoleringenbryts vid genombrottet. Förutsättningarnaför brandtätningen blir då olika.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER•T:149
åtkomlighet
eventuella yttre krav, t ex hållfasthet
och gastäthet.
44
Det är viktigt att täthet erhålls mellan
isoleringen och väggen/ bjälklaget.
-
TflTNINFa
I
E ELI4E6
T TN(W
l
.....:..;
6j
BRAuD6KyD0b- e
MAS
Vid regelväggar måsfe stosar eller
reglar användas för att tätningskall
-rÄcv1.T
/
1'
7
erhållas.Härär det viktigtatt stosarna
(täckplåtarna
) integörsmed för stora
flänsareftersom värmegenomgången
annars kan bli för stor.
/7
/ ;
7
Vid urspåring för isolerade kanaler bör
ursparingen vara ca 25 -50 mm större
än den isolerade kanalen.
Tätningmed brandskyddsmassa och
\\
täckplåt. Täckplåt kan monteras av
estetiska skäl eller för att åstadkomma
ett mekaniskt skydd av tätningen.
so
Om tätningen utförsmed mineralull
(stenull) bör täckplåt monterasför att
hållaisoleringen
på plats. Provpå
Statens Provningsanstalt [27] visar att
godtagbar röktäthetkan uppnås enbart
med mineralullstätning. Här måste man
dock komma ihåg att det gäller under
de betingelser som råder vid provning
en.
Vid en brand kan betydligtstörretryckskillnaderuppståvarför man måste se
till att isoleringenhar ett mekaniskt
skydd.
Övermåttpå ursparingi förhållandetill
isoleradkanal.
45
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
•T:149
6.3 Bruten isolering vid
genombrott
Mlt4b115t,MM
MIN6T ,00 MM
I vissa sammanhangförekommerdet
att man bryter isoleringen vid genom-
brottet.
Vid bruten isolering måste igengjutning
och tätning mot ventilationskanalen ske
innan kanalen isoleras. Vidare måste
kanalisoleringen förankras till kanal
och/eller vägg. Tätningen i hålet mellan
den efterlagadeursparingenoch kanalen görs i princip på motsvarandesätt
som i avsnitt 6.2. Det är viktigt att man
vid utförandet (monteringen) kontrollerar att tätning utförts innan kanalisoler-
ingen monteras.
Generellt sett är utförandet med bruten
A MERAD
9RASD3K'DP MAShR
-fÅC pl$7
T r NINi
l
:,
flfi 1)
, cYDDSM
/
AD
AND-
A/A
46frrTNING
t ! i . IN1:Å31NNFy KAWAL150LE.JME
..
INTE iZEDOVISAD
Exempelpå genomföringarmed förstärkningför alt motstå högt tryck.
Figurenvisar alternativmed tätning mot
isoleringmera arbetskrävandeän om
såväl isolering som kanal.
man använder en obruten kanalisolering. Bruten isolering kan bli aktuell om
ursparingen av olika skäl är för liten
eller om det ställs särskilda krav på
tätningen, t ex mekanisk hållfasthet,
gastäthet eller högt tryckmotstånd.
olika genomföringar av ventilationska-
StatensProvningsantalthar provat
naler i gipsväggar[27].
Resultaten från dessa ligger bland
annat till grund för nedan redovisade
genomföringar.
15ÖLE1ZINCAST5
11LL VINKLAS I
I60LE IN6EN5
7 ?DT
ELLER
STiLEAI4I R1»41'
30
VINKIL
h , A.
30
oRfWV6IUt4
3 K13
IP5
15OLEIN6EtS1.
VITVINKLAg , MINST y 5T
5OM F 5T51ILL 15OLEIN6
-Få 0C44 P55kiVOR
.4.
VE}411LA1ION&KAN4L :.4
iibx,sr31, MM
0
v
0
SRANDF04 MASS fl
YAGKAD
5TIJULL
T rWNG/
MINST 4 Pyrt -
JENSAT't1114
V(uKLA fl50M
F 5T5 I UA46N
plåtvinklaroch stålbandsom går runt
kanalisoleringen.
PUBLIKATIONER 'T. 1 49
150LEJZIt.F4 , 5 0 MM
(100/
M3)
HOfST 70 MM
Genomföringav ventilationskanali
schaktvägg som klarar brandklass A60
[27].
Bruten isolering som fästs med
BYGGNADSSTYRELSENS
r
46
N
WJDSIDI
Zz-t GIr6
minuter. Generellt bör man därför alltid
eftersträva att vid bruten isolering se till
att hela plåtstosen täcks med
VLTVINKL.AR,MINST
efterföljande isolering.
QtJtLVA6k7
I51
50M FA5T5 TILL
150L RIW6 OCH
GI155KIVOR
$ A DFOG
MneA
6. 4 Kanalavstyvning
Vid gentmbrott av en byggnadsdel
rektangulära kanaler måste kana-
l0 MM
NTILATIOWSKAWAL med
fe' 44 E6-r 316 MM
'PACKAvTEJOLL
lavstyvning (förstärkning) ske. Detta
görs för att förhindra att kanalen vid
Genomföring av ventilationskanal i
brandpåverkan hänger ner så att det
gipsskivevägg som klararbrandklass
blir en fri öppning mellan brandcellerna
på sidan om kanalen.
A60 (27J.
Ovan redovisade exempel visar bruten
isolering. Vid försöken provades bl a att
öka mellanrummetmellan gipsskivorna
Kravet anses vara uppfyllt om kanalen
förstyvas vid genombrottet enligt något
av följande alternativ:
och ventilationskanlen från 10 till 50
mm och med en tätande plåtstos. Se
följande figur.
® Största kanalsida > 0,25 m men
1,0 m:
S k hattprofiler anbringas mot kanal-
'2AWDbIDA
c
•
a•
TATWNLe•
i
å°
ay
sidorna på båda sidor om den
genombrutna byggnadsdelen. Profilerna fästs mot kanalen med blindnit
m
a
15OLEIZINE,
50 MM(ioo KQri)
Största kanalsida < 0,25 m:
Ingen särskild åtgärd erfordras.
•a 6
•
av stål c högst 100 mm. Profilerna
skall ha en minsta plåttjocklek av 0,7
mm och en höjd av minst 25 mm. Se
nedanstående figur.
PLIT 5T05, i - 0.8 MM
dy 35OMM,
ch 320 MM
'0
V£NTILITIQN6-
0
E-rÖ46 ,IEGELEv
3 ANPFÖGMA55A
u
4&i5T 316MW)
'
•'
Genomföring som vid brandprov klarar
39 minuter [27].1 detta fall blir temperaturstegringen för stor på icke brandut-
satt sida.
AT`1
0
BÅDA
I
O IL
i'Å
SIDOR
dM
VAG
(JrA5T'4INå tv KANALl50LEIJ6
AR INI'. REDOVl5gD
sen är för stor och leder värme ner via
lösning där plåtstolen slopas på brandsidan ger en godtagbar lösning intill59
16N5ATTNIN
II
CANALVfl6
Orsaken till att ovanstående genomföring endast klarar kraven upp till 39
minuter beror sannolikt på att plåtstokanalen och till icke brandutsatt sida.
Detta bekräftas också genom att en
&.:•
TATNIN6
Figuren visar ett exempel med bruten
isolering. Vid obruten isolering måste
kanalavstyvning också ske på motsvarande sätt.
47
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER 'T:149
Största kanalsida> 1,0 m:
L-profil(er) anbringasmot kanalsidor-
na på den ena sidanav den genombrutnabyggnadsdelen
ochfästsmot
Vid genombrott av skivväggerfordras
L-profiler på båda sidorom den genom-
brutnaväggen. Dessutomförstyvas
dennamedreglarruntom. Utrymmet
denna och kanalen. Infästningi
mellan kanål och vägg tätas med
kanalengörsmed blindnitav stålc
högst100 mm.
obrännbart
material
. Se nedanstående
figur.
L-profilen utförs med en godstjocklek
av minst 2 mm.
s.
£.9..
.
6.
y.
!
S
n
f,
II
Vid isolering av kanalen vid genombrottetmåste tillsesatt isoleringen
helt täcker L-profilen.
g.
6.
.
.
b
o.
s
-
:.
II
IWASTNIN&Vowicr
c:, bo
SCIVVR
L- P ofL
u
e'
.e
•
u
G
Vid genombrottav byggnadsdelav
betong, tegel eller liknande godtas
att L-profiler anbringaspå ena sidan
av väggen. Se nedanståendefigur.
EE ELflV5TYVN1N6
R N-r OM
Q
L- PD'I
TÅlJIN6/
I6t1J3A11NINf
L
100
u
AflII. IH1: TWN6 AV 4<A41LI5oLEIUEr
ÅlaINr REDOVISAD
Kanalavstyvning vid betong, tegel ed.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER•T:149
N6i
fV KANAL15OLt.INS
EDOV15AD
Kanalavstyvning vid skivvägg.
INrsTNI N65PoNk-r
c :
TÄ
RNM.NN1A5TNIN.6
M
4Nflw4%
KANALVA
U
INTE
3ETOt46 ,TE6EL ED
n
I.
48
7. TÄTNING VID DÖRRAR, PORTAR
OCH LUCKOR
En detalj som ofta förbises eller utförs
felaktigtär tätning/drevningvid monter-
genom en tätning. Principiellt kan detta
göras enligt nedanstående figurer.
ing av dörrar, luckor eller portar i brandcellsskiljande väggar.
Avsaknad av drevning- eller felaktig -
kan medföra att en brandsnabbt bryter
igenom vid anslutningen.
d5-20MM
DREVNINEMW
STENULL
Beorende på typ av dörr, placeringoch
krav på brandteknisk klass kan olika
utförandenbli aktuella. Det är därför
viktigtatt monteringensker enligt de
monteringsanvisningarsom skall finnas
KA NS: 95 MM
tillsammans med den brandtekniskt
klassificeradedörren.
En viktigdetalj när det gäller drevning
runt dörrar och även springor i själva
dörrkonstruktionen är tätheten mot
såväl varm som kall rök.
Idag saknas i Sverige krav på täthet
mot rök hos dörrar och deras anslut-
:FoD
Anslutning mellan karm och vägg som
vid normalt karmdjup (95 mm) klarar 30
minutersbrandmotstånd. Ett traditionellt foderav trä klarar här röktätheten.
ningar. Motsvarandegäller även
fönster på vilka brandavskiljandekrav
6ENOLL5
-
ställs. Provningar som görs idag är i
PYNIN&
15-2o MM
huvudsak inriktadepå brandmotståndet, och de är inte tillräckligaför att
t ex mäta läckage av kall eller medel-
I
varm rök. Sådan rökfinns inledningsvis
under en brandoch kan försvåra utrymning. Problemet har uppmärksammats
och inneburit att förslag till nya provningsmetoder har utarbetats. De
innebär bland annat att läckage av
gaser med temperatur 150 - 250°C
skall kunna mätas på/vid en dörrkonstruktion. Krav diskuteras också på
röktätheti samband med den pågående EG-anpassningen av svenska byggregler.
För drevning/fogning vid dörrarmåste
tillsesatt de varmabrandgaserna
stoppas,t ex genomen isolering
, ochröken
M > 95 MNI
3 A JD104 -
MASA
OD R
Anslutningmellan karm och vägg som
vid karmdjup>95 mm klarar 60 minu-
tersbrandmotståndstid.
För att stoppa
rökgasenkompletteras
drevningenmed
en brandfogmassa
. Traditionelltfoder
av trä kan/fårmonteras.
49
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER •T:149
8. LITTERATURFÖRTECKNING
[1]
Nybyggnadsregler.NR 1. BFS 1988:18.1989
[2]
Nybyggnadsregler, ändringar. NR 2. BFS 1990:28.1991
[3]
Godkännandelista
[4]
Brandskydd - Nybyggnadsregler, 1991 utgåva 2. Staffan Bengtson och
Torbjörn Osterling. Brandförsvarsfäreningen.1991
[5]
Rörgenomfäringar
1989
[6]
Plan- och byggtermer1989.TNC .1989
[7]
Brandspridning genom väggsprickor i bostadshus. Bengt Onnermark, Rolf
Jansson, Kjell Nireus. FOA Rapport C20688 - 2.4. December 1987
[8]
Brandgasinträngning i skyddsrum genom väggsprickor. Bengt Onnermark,
Rolf Jansson, Sven-Gunnar Hansson. FOA Rapport C 20764-2.4. Augusti
1989
[9]
Brandgasinträngning genom taksprickor i skyddsrum. Rolf Jansson, Bengt
Onnermark, Lars-Erik Attvall. FOA Rapport C20794 - 2.4. April 1990
B1 och B2. Utges årligen. Svensk Byggtjänst.
- brandskyddstekniska
lösningar. Brandförsvarsföreningen.
[10] Fogmassorför tätning och fyllning.Birger Fors. Rapport4. Svensk Byggtjänst.
1978
[11] HusAMA 83. Svensk Byggtjänst. 1983
[12] RA 83 Hus. Svensk Byggtjänst. 1983
[13] Byggnadsteknisk detaljutformning - experimentell del. Lennart Månsson.
Arbetsrapport SP-AR 1990:32, Statens Provningsanstalt.
[14] Trä och brand. Byggnadsteknisk detaljutformning. Avskiljande träkonstruktioner. Bjerkings Ingenjörsbyrå AB. Arb.nr 11 114. Uppsala 1990-11-09.
[15] Tätningar för kablar och rör. Brandförsvarsfäreningen.1983
[16] Brandisolering i ombyggnadsprojekt med träbjälklag. Lennart Månsson.
Byggforskningsrådet. Rapport R41:1987.
[17] Brannsikring av kabelforlegninger. Björn R. Nyberg, Harald Kulbotten.
Norsk Brannvernforening. Oslo. 1982
[18] Brandförsvari kabelkulvertar.SBF'srekommendationer11:1 1979.
Brandförsvarsföreningen.1979
[19] Översikt över metoder och produkter för tätningar av genomföringar i
brandscellsbegränsande byggnadsdelar. Jozef Hornåk. KTH.Trita-BYMA
1987:GE.
[20] Ventilation - Brandskydd. Brandförsvarsfäreningen.1992
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER •T:149
50
[21] Byggvägledning 4. Luft. David Smith, Folke Wancke. Svensk Byggtjänst. 1991
[22] Tätning runt ventilationskanal vid genombrott av brandcellsavskiljande
byggnadsdel. AMA-nytt WS/EU89, s 21-24. Svensk Byggtjänst. AMA-nytt ges
ut två gångerper år.
[23] PFS 19802 Allmänna regler för typgodkännande och tillverkningskontroll.
Svensk Byggtjänst.
[24] PFS 1980:4, Godkännanderegler.
[25] Nybyggnadsregler,
Brandskydd. Svensk Byggtjänst.
ändringar. NR3. BFS 1991:38.1992
[26] Skyddsrumsregler. Räddningsverket. 1992
[27] Provningsrapport
R10319A. Statens Provningsanstalt.
Uppdrag från. Bygg-
nadsstyrelsen(Intern rapportdaterad 1991-06-12).
[28] SFR - rekommendation nr 2. Augusti 1992. Sveriges Fogentreprenörers
Riksförening.
Diverse informationsmaterial från tillverkare och/eller leverantörer av brandtätningar.
51
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER •T:149
Bilaga 1
CHECKLISTA OCH KRAVSAMMANSTÄLLNING FÖR BRANDTÄTNINGAR
Val av brandtätningeller material i en brandfogmåste göras med hänsyntill de krav
som i varje enskiltfall ställs upp. Det är inte säkertatt endast en lösning eller metod
är aktuell, men målsättningenmåste vara att för varje objektfå optimala lösningar
dels med hänsyntill driftförutsättningarna
dels med hänsyntill förväntad livslängd
och flexibilitet.
Denna checklistaskall tjäna som stöd för sammanställningav förutsättningaroch
önskemål.
Erfarenheter från användningen kan leda till att listan måste utökas eller förändras.
Anmärkning: 1 kommande byggregler sker en anpassning till ny klassificering och
benämningvad gällerbrandskyddsegenskaper
hosbyggnadsdelar.
BeteckningarnaA, B, F och AE ersättsmed R (bärighet), E (integritet)
och 1(isolering).R, RE, E, El och REI åtföljsav ett tidskrav 15, 30, 45,
60, 90, 120,180 , 240 eller 360 minuter.
Beteckningenkan kombinerasmed W (när isoleringenär fastställdpå
basis av strålningsnivå
), M (när särskildhänsyntill mekanisk påverkan
måstetas), C (fördörrarmedautomatisk
stängningsanordning)
och S
(för byggnadsdelar
medsärskildakravpå röktäthet).
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER •T:149
52
CHECKLISTA FOR VAL AV BRANDTÄTNINGELLER BRANDFOG
BRANDTÄTNING
BRANDFOG
RÖRELSEFOG
RÖR
ELKABEL
VENTILATIONSKANAL
Typ ...............
Typ ...............
Typ ...............
(Vatten,avlopp,
rörpost
)
(Starkström,
svagström)
1. Brandtekniskklass
A
R
2. Krav på täthet mot
B
E
F
I
Vatten
S
Tid.......
Gas
® Tryck
3. Förekomst av rörelser
Tid .......
Undertryck
Vibrationer ..............
Storlek ...............
Tryckslag...............
Explosion...............
4. Mekaniska påkänningar
som kan uppstå
Slag, stötar
Personlast
.....................
5. Kemiska påkänningar
som kan uppstå
Kemikalier
Radiak
.....................
.....................
53
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER •T:149
6. Biologiskapåkänningar
som kan uppstå
.....................
.....................
7. Klimatpåkänningar
Kyla
Vatten
Vattenånga/kondens
UV
Ozon
.....................
Elkablar , begränsning
8. Värmeisolering
......................................
Specialverktyg
9. Montering
Specialutbildad
personal
Inga krav ...............
...................................
lo. Krav på utbyte.
Komplettering
Ja
Nej
11. Underhåll ............................................................................................
12. Livslängd............................................................................................
13. Emissioner.........................................................................................
14. Särskilda beställarkrav........................................................................
15. Krav på typgodkännande
Ja
54
Nej
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
•T:149
FÖRUTSÄTTNINGARFÖR BRANDTÄTNINGEN
Anslutande material ....................
Area på hål/öppning ....................
Rördimensioner..........................................................................................
antal ......................
Horisontalt
Vertikalt
.............................
"L7 .............................
Kabeltyp, material .............................. .....................
Ledningsarea på kabel ...........................................
Kabelstege (avbrott) ..............................................
(inte avbrott) .......................................
Ventilationskanal ...............
dimension .................
upphängning ............
ÖNSKEMÅLPÅ BRANDTÄTNINGEN/BRANDFOGEN
Övermålningsbar...............
Ja
Nej
Kulör ........................................................................
Obrännbar ........................... Svårantändlig ...........
Silikon (halogen) .................
Får inte ingå
Inga krav
Material .................................................................
.
Tätningstyp
gjutmassa
specialgenomföring
gummi
gips
skummande
massa
skivor
fogmassaklass............
packbit/modul
remsor,drev
...................
...................
55
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER'T:149
Bilaga 2
Sammanfattningav studierpå FOA och Statens Provningsanstalt angående s pringor, otätheter och håltagningar i
brandcellsskil
j ande byggnadsdelar
1. Undersökningar på FOA
FOA har i [7], [8] och [9] redovisatresultaten
frånundersökningarav brandspridning
och brandgasinträngning genom vägg- och taksprickor i bostadshus respektive
skyddsrum. Studierna har i första hand gjorts med hänsyn till bedömningar av risken
för brandspridning i byggnader som skadats genom vapenverkan.
Experimenten på FOA utfördes mellan ett brandrum och intilliggande rum genom en
väldefinieradspricka i en 120 mm tjock betongvägg.
Undersökningarna har bl a omfattat
förbränningshastigheter (kg/s)
02-halten i mottagarrummet
temperaturer i brand- och mottagarrum samt spricka
CO-halten (kolmonooxid)
röktäthet (sikt)
tryckskillnader mellan brand- och mottagarrum.
1försöken varierades bränslemängden, 100 eller 500 kg trä och den vertikala sprickans bredd. Höjden på sprickan var 2000.mm och ventilationsöppningens storlek i
mottagarrummet hade en bredd på 1200 mm och med varierande höjd. Brandbelastningen uttryckt i MJ/m2 omslutningsyta i stället för kg trä är ca 40 och 200.
1 brandrummet hade ventilationsöppningen
måtten 1200 mm (bredd) och 1300 mm
(höjd).
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER •T:149
56
Figuren visar översiktligt experiment-
®
x TtM0-
ROM
C
ELEMFW1
LMNT
-VE f KAL
O
b
(co,
x
1
rummen och de viktigaste mätpunkternas lägen. Rum B var brandrummet
och rum C det rum som branden kunde
Spridas till. Skissen visar rummens
inbördes läge, deras mått (rumshöjd
2600 mm) fönstrens (ventilationsöppningarn s) och väggs prickans lägen.
Väggsprickan - med höjden 2000 mm
frångolvet och varierbarbredd (5 -100
1RVC1<
mm) - är omgiven av en cirkel.
2800
1 AN6-
M16510h1
De försök som är mest intressanta vad gäller brandspridning genom ofullkomligheter
som beror på t ex byggfel eller slarv är de med springbredden som inte överstiger 20
mm. Dessa försök framgår av tabell 1.
Försök nr
1
2
3
4
5
6
7
Total massa
100
100
500
500
100
100
500
500
500
20
10
20
10
20
10
20
10
5
Höjd på ventilationsöppning 1300
i mottagarrummet(mm)
1300
1300
1300
50
50
50
50
50
50
Sprickhöjd
(mm)
2600
2600
2600
2600
2600
2600
2600
1000
50
Sprickbredd(mm)
2600
1o
500
Tabell 1.
1tabell 1 redovisas vissa karaktäristiska försöksresultat vid brandbelastningen 40
MJOm2.
57
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER•T:149
1
Försök nr
20
10
20
10
1300
1300
50
50
Förbränningshastighet (kg/min)
9
9
9
8,5
Högsta brandrumstemperatur
(°)
690
710
700
690
Högsta temperatur, spricka i mottagarrum(°)
120
120
200
65
50
30
70
30
Sprickbredd (mm)
Höjdpå ventilationsöppning
(mm)
Högsta temperatur, i mottagarrum (°)
Tabell 2. Resultat vid en brandbelastningav 40 MJ/m?
Antändningstemperaturenför tunna cellulosamaterial,pappereller bomullstygvarierar mellan 300 - 600°C. Vid typgodkännande av brandcellsskiljande byggnadsdelar
anges 180°C som största tillåtna temperatur (enstaka punkt).
Inte i något av dessa försök med sprickbreddav 10 eller 20 mm skulle antändningav
papper eller tyg ske. Vid 10 mm spricka skulle även de krav som ställs vid
typgodkännande innehållas. Det måste beaktas att branden i dessa försök har sin
högsta temperatur efter ca 10 minuter och därefter avtar temperaturen.Dessa
försökefterliknardärförinteen standardbrandprovnrng.
i tabell 3 redovisas vissa försöksresultat vid bränslemängden 500 kg eller brandbelastningen 200 MJ/m2. Den högsta temperaturen uppnås efter ca 25 - 30 minuter och
är av storleksordningen 900°C. Detta innebär att temperaturförhållandena
liknar de
som föreligger vid brandprovning för klass B60.
Vid denna större bränslemängdkan tyger och papperantändasvid såväl 10 som 20
mm stora sprickor men inte vid sprickorna med en bredd på 5 mm.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
•T:149
58
Försök nr
Sprickbredd (mm)
Höjdför ventilationsöppningi mottagarrummet(mm)
Förbränningshastighet,
lo
3
4
7
8
9
20
10
20
10
5
1300
1300
50
50
50
50
16
14
10,5
16
13,5
(kg/min)
Högsta brandrumstemperatur (°)
910
900
900
720
900
880
Högsta temperatur, spricka i
360
110
280
30
60
60
75
30
90
25
25
20
mottagarrum
(°)
Högsta temperatur, i mottagarrum (°)
Tabell 3. Resultat vid en brandbelastningav 200 MJ/m?
Vid de försöksbetingelser som råttö här redovisade försök förhindrasbrandspridning,
under alla förhållandevid en spricka med bredden 5 mm. Vid 10 eller 20 mm spricka
måste bränslemängden understiga 100 kg trä (40 MJ/m2).
Sammanfattningsvis gäller att temperatursänkningen i sprickan och därmed även
risken för brandspridningberor på bl a sprickansgeometri, väggmaterial,
strämningsvaraktighetoch - hastighet liksomtryckförhållanden
. Därförkan inga
säkra slutsatser dras vid andra förutsättningar än de som gällt vid försöken. För att
dra ytterligare och mer långtgående slutsatser måste därför flera försök utföras.
Det kan också förtjänaspåpekas att vida ex provningav dörrari samband med
typgodkännande får i regel inte större springor än 1- 2 mm finnas för att kraven skall
uppfyllas.
En annan viktigaspekt gäller spridningenav brandgaseroch rök. Även om man inte
får brandspridninggenom en springa så kan tex den kolmonooxid(CO) som tränger
igenom springan vara dödlig. Det är ofta kolmonooxiden som är den primära dödsorsaken vid en brand. l tabell 4 lämnas en sammanställning av människans reaktion.
vid olika halterav CO i inandningsluften.
Vid FOAs försök mättes CO-halten ca 100 mm ifrån väggsprickan. Den stora branden gav vid dessa mätpunkter COm på upp till 1.5 %. Den lilla branden gav COm
0.5 %.
59
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER •T:149
CO-halt i andningsluften, %
Reaktion hos människor
0.01
Exponering kan tillåtasi flera timmar
0.04 - 0.05
Ingenmärkbar effekt efter 1 timme
0.06 - 0.07
Just märkbar effekt efter 1 timme
0.10 - 0.12
Obehag efter 1 timme (huvudvärk, yrsel)
0.15 - 0.20
Farlig vid inandning 1 timme (förlamning, medvetslöshet)
0.3
Farlig vid inandning
1.0
Dödlig när gasen inandats i 1 minut
timme (enligt uppskattning)
Tabell 4. CO-halt i inandningsluft. Reaktion på människor.
2. Provningar på Statens Provningsanstalt
Statens Provningsanstalt redovisar i [13] resultatet av en omfattande studie av hur
vissa detaljer påverkar brandmotståndet hos olika vägg- och bjälklagskonstruktioner
av trä.
De detaljer som studeratsär olika
elinstaliationer
genomföringarmed plaströr
genomföringarmed ventilationskanaler
VA-installationer.
Undersökningarna och brandproven är viktiga och intressanta ur flera synvinklar.
Bland annat kan resultaten leda till att man kompletterar modellerna för beräkning av
byggnadsdelarsförmåga att skilja av mot brand. Dessutomkan resultatenleda till att
genomföringar i brandcellsskiljande konstruktioner utförs dels med större noggrannhet dels med andra material.
De försök som hittills utförts har endast omfattat den avskiljande funktionen.
1det följande skall sammanfattningsvis redovisas en del av resultaten och slutsatserna som kan dras av dessa. För ytterligarestudierhänvisastill [13] och [14].
2.1 Elinstallationer
Eldosorsom fälls in i regelväggaroch elrör mellaneldosori väggen innebär att
väggens brandmotståndstidförsämras.På provningsanstaltenprovadesen
konstruktionmed nedanståendeutförande.
Väggen uppfyller, enligt Godkännandelista B1, [3], kraven för brandteknisk klass B30
(avskiljande funktion) om reglarna är minst 45x70 och utrymmet mellan dem är fyllt
60
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER •T:149
med minst 70 mm stenull. Klass B60 uppfylls om reglarna är minst 45x95 mm och
utrymmet mellan dem är fyllt med minst 95 mm stenull. Byts stenullen mot 95 mm
glasull uppfyller konstruktionen kraven för B30.
Av tabell 5 framgår uppmätta brandmotståndstider.
Försök gjordes med både glasull och
A
'io 6fs45Kiv
stenull.
10 5P 4sKIVA
d2
öy , ISOLEg"fJ OCKLE4c
YID
ALDOSA
d4 FULLT 15pLERfiT
d1
Isolermaterial
UTRYMME MELLAi,I
2laLAZ,
Provad vägg `enligt ovan)
Utan installationer
Vid eldosan
Klassning enligt godkännandelista B1
Medelvärde av uppmätt brandmotstånd
Stom- och isolertjocklek d, (mm)
Isolertjocklek vid eldosa d2 (mm)
Stenull
Brandteknisk klass
Brandmotstånd t (min)
70
B30
30
35
95
B60
45
35
120
B60
70
35
Glasull
70
-
30
24
95
B30
45
24
120
B30
70
24
Tabell 5.
Resultaten för denna konstruktion visar att man trots installationen klarar brandkraven om väggen är helt fylld med stenull. Vid isolering med glasull uppfylls däremot
inte kraven för B30, vid de isolertjocklekar som provats.
Vid försöken har bla även följande detaljer provats, dock utan att ge någon
nämndvärd försvagning:
utanpåliggande
eldosor
avstånd mellan dosor
61
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
•T:149
elrör inne i en vägg
elcentral utanpå väggen
genomföringav enstakaelrör.
Från försökenkan noterasatt om man har en genomföringmed fler än 2 elrör
så måstetätningske runtrörenmed någotlämpligttätningsmaterial.
2.2 VA-installationer
Plaströr, golvbrunnar od i ett bjälklag kan dels sätta ner brandmotståndet dels om
de är felaktigt eller olämpligtutformadebidratill brandspridningenmellan olika
brandceller.
Konstruktionen som provades hade nedanstående utformning.
1samtliga prov skedde brandangrepppå undersidan.
22
a
5FM43Kl
40 5?tJSKIVfl
V+
Provad bjälkiagskonstruktion.
6 LSPA .IL
19x95 c 400
Den provade konstruktionenuppfyllerbrandtekniskklass B30 om bjälklaget är
isoleratmed minst95 mm stenull. Användsglasullmåsteskivanstjocklekpå
undersidanökas från 10 till 12 mm för att B30- klassenskall innehållas.
Försökenvisar att enstakaPVC-rör innei bjälklagetinteförsämrarden avskiljande förmågan, förutsattatt inteerforderligisoleringstjocklek
påverkas.
Vid anslutning till toalettstol, golvbrunn eller handfat - i princip med utformning enligt
följande figurer- erhölls brandmotståndstiderenligttabell 6.
62
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER •T:149
220
d
(LE 1'AHEL
TAKSgIVA
CaLS1'ANEL TA4KI VA
IDSIDA
RANA6IDA
Provad konstruktion med anslutning
till tvättfat.
Isolering
Stenull (30 kg/m3)
i anslutning till
toalett, handfat
Tjocklek
d, (mm)
Brandmotstånd
t (min)
45
95
32
50
45
95
33
48
Glasull (20 kglm3)
i anslutning till
toalett, handfat
45
95
32
35
golvbrunn
45
95
13
23
golvbrunn
Provad konstruktion med anslutning
tillgolvbrunn.
Tabell 6. Brandmotståndstider uppmätta vid provningen.
Av resultaten kan bla utläsas att stenullsisolering ger samma brandmotståndstid om
installationen består av ett rör eller en golvbrunn. Med glasullsisolering däremot
uppmättes större skillnader.
Sammanfattningsvis klararman B30-kraven med stenull. Vid glasull måste, vid
det klena röret , den underliggande skivans tjocklek vara minst 12 mm. Ytterligare
åtgärder krävs vid golvbrunn om man skall klara B30-kravet när glasullsisolering
används.
Viktigt att notera är att isoleringen skall utgöras av hela skivor i lämplig tjocklek
i hela det fack som rymmer installationen.
2.3 Plaströrgenombjälklag
Vid proven användes samma bjälklagskonstruktion som vid proven med VA-installationer, dock var hela bjälklaget fyllt med stenull.
63
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER°T:149
50
1Öo
Provadkonstruktionvid genombrott
medplaströr.
3oo
300
BRANDSIDA
Undersökningarna
visadeatt ett PVGrör genomstenullsisolering
gav samma
brandmotst
åndstidsom om byggnadsdelen
bestodav massivtobrånnbart
materialenligtNR avsnitt5:6.
En förutsättning
är dockatt det är godtätningmellanrörochisoleringsamtatt
rördiametern
inteöverstiger100 mm. Dessutommåstedetvara minst300 mm
mellancentrumpå näraliggande
rör.Dengenombrutna
byggnadsdelen
skallvara
fulltisoleratminst300 mmfrånröretscentrum.
Prov utfördesäven med kringgjutnarör.
Provadkonstruktion
vidkringgjutna
rör.
16EWÄ 'T4 Nå
A
e
d
A
.a
.D
b
d
.n
h
170
b
TA5KIVA
oÖ
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
•T:149
64
Här erhölls de överraskande resultaten att de kringgjutna rören mjuknade, föll ihop
och smälte igenom redan efter 10 respektive 13 minuter, medan i de två andra
genomföringarna utan kringgjutning inträffade samma sak först efter ca 22 minuter
oberoende av isoleringskvalitet. En trolig förklaring till detta är att de kringgjutna
rören kyls av gjutmassan och därmed behåller sin form och släpper igenom varma
gaser från branden som sedan smälter röret på bjälklagets ovansida. När rären
omgärdas av mineralull i bjälklaget så mjuknar och smälter rären redan inuti bjälklaget och bildar ett hinder för de varma gaserna.
65
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER •T:149
á
á
Byggnadsstyrelsens informationer
T:149
1993-07
k
»BYGGNADSSTYRELSEN
Brandtätningarär framtagen vid Byggnadsstyrelsens tekniska enhet
och ingår i skriftserien "Byggnadsstyrelsens publikationer".
Redigeringoch layout: Byggnadsstyrelsen
Upplysningar om Byggnadsstyrelsens publikationer lämnas
av informationssektionens biblioteks- och dokumentationsservice, tel 08-783 99 99.
Upplaga: 500 ex.
Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från kontorsservice/publikationsförrådet
, tfn 08-783 11 53, fax 08-783 11 80.
Tryckeri: Garnisonstryckeriet,Stockholm, juli 1993.
Adress: Byggnadsstyrelsen,106 43 Stockholm.