A mAgAzine for employees At the tuve plAnt europeAn mAnufActuring volvo trucks #2 2010

hytten

ett slAgs JuBileum!

Slagprovet som skapades i Umeå fyller 50 år i år!

Hytten lyfter på hatten!

Mona månar om Volvo

sid 7 Det gÅr BÄttre nu Jan Ohlsson rapporterar om läget i EM-fabrikerna. Sid 11.

Billigare och snyggare Nu lanserar Volvo nya modeller på rekordtid. Sid 12, 18 och 19. AffÄrsplAn fÖr AllA Hyttfabrikens affärsplan är ett arbetsverktyg för alla medarbetare. Sid 28.

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

leDAre

Innehåll #1 2010

3. Dokument med kvalitet 4. KanBan verkligen göra så här?

6. 383 medarbetare tillbaka i jobb 10. Husman med råg i ryggen 16. En toppmodern anläggning 18. Volvo FMX 20. Slagprovet 50 år 33. Mångfald istället för jämställdhet 34. Kort & Gott 36. Mitt Jobb: Marina Lindberg HYTTEN Hytten är en intern tidning för anställda inom Volvo Lastvagnar, Umeå Ansvarig utgivare: Thor Persson Redaktör: Thor Persson tel. 7320, [email protected]

Redaktionsråd: Thor Persson, Denny Westerlund Foto: Gösta Wendelius, Denny Westerlund Layout: Ordbanken Tryck: Original, Umeå Utgivningsdag: 30/4 2010

2 Hytten

#2 2010

Från Moll till Dur!

HEJ!

Från Moll till Dur !!! Ja, så kan vi väl säga när vi ser mer av solen, eller hur..? Vi har redan haft några härliga dagar med värme, snön tycker jag vi har fått nog av för denna gång. Men det är inte bara vädret som blivit ljusare. Vi har en stabilt högre orderingång, vi har nu faktiskt anställt nästan 400 medarbetare och under måndagen 14 april hälsade jag ett 150-tal av våra medarbetare välkomna tillbaka till arbetet.

Jag beskrev då vad som hänt under er frånvaro, men också vad som kommer ske framöver.

I vår affärsplan pratar vi om både ”hårda och mjuka” utmaningar. Både i form av projekt, investeringar, nya produkter, men också om vårt förhållningssätt. Hur vi vill ha det på vår arbetsplats..? Hur vi möts vi medarbetare emellan..? Vad är vårt förhållningssätt till varandra..?

Detta har vi också uttryckt i vår nya vision, både i Affärsplanen och i den uppdaterade The Volvo Way. Vår omställning till 1100-takt pågår. En utmaning med många nygamla på jobbet, omställning till 2-skift, utbildning m.m. Planen har varit ambitiös och vi har haft en del svårigheter med lite för mycket störningar i olika områden, främst i plastmålningen. Vi har en plan för hur vi skall ta tillbaka vårt eftersläp och förtroende hos våra huvudkunder i Tuve och Gent. Detta måste ha en överordnad prioritet ! Vi har nu bra fart i vårt kapacitetsprojekt och det känns glädjande att FH-intrimningen på Mainline – nya flexibla robotlinjen – och nya sidolinjen fungerar bra. Många har slitit med frågan under längre tid och med mycket möda och besvär varit uthålliga och inte kastat in handduken.

Min förhoppning och ambition är att vi under året har trimmat in våra nya processer för att nå en ny nivå av stabilitet i vår verksamhet. Allt har ju hänt, vattenläckor, större strömavbrott, takras...

Med detta nya läge får vi ett större utrymme att jobba med ”mjuka frågor” mångfaldsfrågor, trivselfrågor, hälsofrågor etc Slutligen vill jag passa på att repetera våra prioriteringar för 2010: • VPS – Volvo Produktion System • Projekt – Produktintroduktioner och färdigställande av våra processer • Volymflexibilitet – Planera för 1100 takt i Kaross och dryga 300 i Monteringen Vi har två (2) huvudmål för 2010: • Direkt OK för CBU och PKD – vårt kvalitetsarbete • Processäkerhet – våra kostnader och kapacitet Vi hörs och syns!

ANdErS OlAUSSON, PlAtScHEf VOlVO lAStVAgNAr UMEå

dokument med kvalitet

Volvo lastvagnar, Umeå, är certifierande enligt ISO 9001, precis som de flesta andra industriföretag i Sverige.

det innebär att företaget måste leva upp till de krav som ställs i kvalitets- och miljöstandarden.

– En av de viktigare kraven är att man har ordning och reda på sin dokumentation, säger christer Norman, kvalitetsrevisor vid hyttfabriken

Christer Norman, kvalitetsrevisor på hyttfabriken, menar att det är mycket viktigt att ha ordning och reda på sin dokumentation – det handlar om ”Total Performance”!

Vår hyttverksamhet vid Volvo Lastvagnar, Umeå, finns beskriven i vårt ledningssystem och är publi cerat på intranätet under Q-man (kvalitetsmanual).

Två av de viktigaste kraven är att hålla ordning på specificerande och redovisande dokument.

– Vi måste t ex veta vad vi har beslutat och vilka mål som vi har satt, och franmför allt veta var man kan hitta dessa, förklarar Christer Norman.

VAD ÄR ETT SPECIFICERANDE DOKUMENT?

– Jo, det är ett dokument som både är styrande och vägledande för vår verksamhet.

Det är de dokument som vi behöver för att säkerställa att processerna planeras, genomförs och styrs på ett verkningsfullt, effektivt och säkert sätt, förklarar Christer Norman.

Exempel på specificerande dokument är: • Affärsplan • Policies • Produktionsplaner • Rutiner/Instruktioner • Organisationsscheman • Agendor • Arbetsordrar • Utbildningsplan På intranätet (under Q-man) hittar du ledningssystemet för Volvo Lastvagnar, Umeå.

• Förteckning över godkända leverantörer

VAD ÄR ETT REDOVISANDE DOKUMENT?

– Det är de dokument som visar på resultatet eller utfallet av en tjänst, produkt, aktivitet samt bevis på att vi följer lagar, förordningar och krav. Det är sådana som vi har för avsikt att spara en kortare eller längre tid, fortsätter Christer.

Exempel på redovisande dokument är: • Avtal • Protokoll • Handlingsplaner • Processutfall • SIS Scoring • Personal Business Plan • Assessments • Checklistor • Register Här är ett exempel på redovisande dokument… • Kompetensmatriser • Offerter • Överenskommelser • VGAS resultat

A mAgAzine for employees At the tuve plAnt europeAn mAnufActuring volvo trucks

5

Fem snabba frågor med svar

Vad är Specificerande dokument?

• Det är dokument som styr och vägleder vår verksamhet!

Vad är Redovisande dokument?

• Det är dokument som visar på resultat, utfall, bevis och som avses att sparas!

Vem ansvarar för att redovisande dokument finns upprättade, säkert förvarade och återsök ningsbara?

• Ansvariga är Chef, äga re och processansvarig!

Hur länge skall redo visande dokument sparas/arkiveras?

• Huvudregeln säger innevarande år plus föregående år! (2 år) Undantag görs då kund, lagar, förordningar eller andra krav kräver speci fika arkiveringstider.

Var registrerar vi våra redovisande dokument?

•

QMAN, vår kvalitets manual finns på intra nätet och där finns en lista som ska uppdateras av chefer och ägare av redovisande dokument!

#2 2010

Hytten 3

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

Returbruk som fungerar

Vid ett besök på Segment 1 på Finishline i Kaross-fabriken (UB) uppenbarades detta fina fikabord.

Det visade sig vara ett gammalt, nött och fult fikabord med bänkar som efter slipning och blästring i vårt eminenta snickeri och målning i världens bästa måleri blev så här fint. Släng er i väggen alla från ”Äntligen Hemma”, ”Bygglov” och Ernst Kirchsteiger.

Besök från Kroatien

KanBan verkligen göra så här..?

– Jo, det kan KanBan..!

På många ställen i hyttfabriken har vi idag en överproduktion av artiklar som ligger på lager och kostar pengar.

Vi presenterar också för mycket material vid förbrukningsstället, dvs hos operatören på arbetsstationen. för att undvika dessa extra kost nader införs därför ett helt nytt logistik upplägg i nya Kaross-fabriken. Lagrad överproduktion och för mycket material vid förbrukningsstället innebär att vi har för mycket produkter i arbete, eller PIA som det också kallas. Allt detta kostar en massa pengar, och strider mot principerna i VPS, Volvo Production System. För att minimera ”slöseriet” har Logistik genomfört ett test på Detaljen i UA-fabriken med ett sk KanBan-upplägg. – Syftet är att ta bort överproduktion, men också underlätta planeringen av tillverkningen av artiklar. I ett KanBan-upplägg är det enbart det verkliga behovet som styr, när och hur mycket som ska tillverkas vid varje batch, säger Marko Korpela, ansvarig för Kanban testet.

TVÅ ARTIKLAR TESTADES

I det test som gjorts valdes två artiklar ut som tidigare presenterades i varsin L-pall mot Segment 1 på Finishline i Kaross-fabriken (UB).

Då artiklarna i fråga var av mindre karaktär gjordes en sk downsizing. Det innebar att istället för L-pall användes ett mindre plastemballage av typen 780 låda. – Fördelen på segmentet blev att vi frigjorde den plats som den ena L-pallen upptog, eftersom de 780-lådor som numera används bara behöver den yta som en enda L-pall tar, förklarar Korpela.

För att kunna genomföra testet byggdes en liten sk ”Supermarket”, dvs ett hämtlager mellan produktion Den 5 mars fick hytt fabriken i Umeå besök av kunder från Kroatien. Under rundvandringen hördes många kommen tarer om den fina kvaliteten och den höga tekniska nivån i Umeå.

4 Hytten

#2 2010 Allt bygger på VPS och i KanBan upplägget är det enbart det verkliga behovet som styr, säger Marko Korpela, ansvarig för KanBan-testet.

– Att komma i rätt tid är bra, att gå i rätt tid är bättre.

talesätt med okänt ursprung

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

av artiklar och slutanvändaren (operatören). På ”Supermarket” satte man sedan upp en KanBan-tavla.

INNEHÅLLER MYCKET INFORMATION

En KanBan-tavla innehåller information om de artiklar som ska hanteras, t ex: • emballagetyp • enhetslast (antal artiklar/emballage) • hur många emballage som ska finnas i omlopp • hur många emballage som ska användas vid varje tillverkningstillfälle, dvs storleken på varje order/batch. – Det sista bestäms av den aktuella förbrukningen och de behov som finns för artikeln i fråga, förtydligar Marko Korpela, som är eld och lågor över utfallet.

– Ja, nu har vi drastiskt minskat mängden produkter i arbete (PIA) som vi hade för dessa artiklar, samtidigt som vi kapat bort all överproduktion. produktion!

Vi tillverkar alltså bara artiklarna, när behov uppstår i

ETT VISUELLT OCH ENKELT VERKTYG

Att använda sig av KanBan bidrar även till ett visuellt och enkelt verktyg för att planera tillverkningen av artiklar. KanBan-tavlan fungerar som en signal när det är dags att tillverka mer artiklar, samt hur mycket som ska tillverkas varje gång.

I testet valde Korpela och gänget att använda fem stycken 780-lådor med 50 artiklar i varje för de två utvalda artiklarna. Dessa emballage finns representerade på KanBan-tavlan i form av magneter, vilka är märkta med artikelnummer, typ av emballage och enhetslast (antal artiklar per emballage).

Tack vare detta test med ett KanBan-upplägg har vi drastiskt minskat antalet produkter i arbete vid förbrukarstället och även tagit bort den överproduktion vi haft tidigare.

– Tanken är nu att detta ska införas i hela hyttfabriken och vi kommer att börja förändringen inom ramen för projekt ”Kapacitet 2010”, dvs nya flexibla robotlinjen. Finishline, nya Sidolinjen etc, slutar Marko Korpela. l

Så funkar KanBan tavlan

Hur fungerar en KanBan-tavla..? Jo, den fungerar som en signal till när det är dags att tillverka mer artiklar, samt hur mycket som ska tillverkas varje gång.

När man hämtar emballage ur ”Super market” flyttar man magneterna till statusdelen på KanBan-tavlan. Denna statusdel är uppdelad i tre delar: Antalet magneter i gult fält motsvarar den tillverkningstid som finns för tillverkning av nästa batch. – Man ska inte hinna komma ned till rött fält innan man hunnit tillverka nästa batch och fyllt på supermarketen, påpekar Marko.

Antalet magneter i rött fält är det säkerhetslager man valt att ha. Det ska vara så stort att man inte hinner tömma supermarketen innan man hunnit åtgärda eventuella problem som hindrat tillverkningen av nästa batch. – Det som styr storleken på säkerhetslagret beror på vilken artikel det är och hur lång tillverk ningstiden är, förklarar Marko.

– I vårt test valde vi att ha ett säkerhetslager som motsvarar en dags förbrukning för produktion.

• Grönt fält

innebär att man inte be höver starta tillverkning av en ny batch.

• Gult fält

planera och tillverka nästa batch.

• Rött fält

innebär att man nu måste innebär att man nu använder sig av säkerhetslagret i ”supermarketen”.

STORLEKEN,

antalet emballage som fälten motsvarar, är beräknat utifrån den förbrukning/behov som finns.

Antalet magneter i grönt fält motsvarar den batch-storlek som artikeln har, alltså hur många emballage ska fyllas vid varje tillverkningstillfälle.

STATUSDELEN

på KanBan-tavlan ska kontinuerligt kontrolleras och dokumenteras. Det gör man för att i första hand säkra planering/ tillverkning av artiklar men även för att analysera om man valt rätt storlek på respektive färgfält man. Om man till exempel ofta hamnar i rött fält måste orsakerna analyseras och åtgärder vidtagas. – Det kanske man måste ändra enhetslasten i emballagen eller de antal emballage man har i omlopp, förklarar Marko Korpela. l KanBan-tavlan som Ida Melander visar upp visar när det är dags att tillverka nya artiklar.

#2 2010

Hytten 5

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

– Det känns som man är hemma igen, sade en glad Hanna Jansson om att vara tillbaka på hyttfabriken i Umeå igen. Här ses hon tillsammans med fr.v: Joakim Bärjman, Henrik Johansson, Anders Olausson och Per Fredriksson efter att Anders hälsat våra återvändare välkomna tillbaka.

383 medarbetare tillbaka i jobb

det blir ljusare och ljusare för varje dag. Och det beror inte enbart på våren...

På hyttfabriken i Umeå är det nämligen glada miner i dessa dagar – inte minst hos de 383 medarbetare som kommit tillbaka efter en tid av arbetslöshet.

– det känns som jag är hemma igen, nu kan jag börja planera mitt liv och min framtid, säger Hanna Jansson.

Tack vare att efterfrågan på lastbilar ökade under första kvartalet i år, har Volvo Lastvagnar kunnat återanställa medarbetare vid hyttfabriken i Umeå. Redan i januari kom de första 47 medarbetarna tillbaka, 34 i produktion och 23 inom Underhåll.

I februari erbjöds ytterligare 199 medarbetare återanställning, där 169 tackade ja till att komma tillbaka. De övriga 30 hade redan skaffat sig ett annat jobb, eller så var de mitt uppe i sina studier. Eftersom Volvo Lastvagnar, Umeå, planerar för att gå upp i fullt 2-skift på Kaross och Måleri från vecka 18 beslutades att återanställa ytterligare medarbetare. 167 har till dags dato återvänt och merparten började måndagen den 12 april. Totalt är alltså 383 medarbetare tillbaka i produktion.

DE FICK ETT VARMT VÄLKOMNANDE

platschefen Anders Olausson, produktionschefen Per Fredriksson och sin närmaste chef.

– Ni är hjärtligt välkomna tillbaka till Volvo Lastvagnar. Det är lika roligt nu som det var tråkigt då ni lämnade hyttfabriken för sju-åtta månader sedan, sade Anders Olausson.

av både – Men jag undrar var massmedia är någonstans..? Anders Olausson berättade sedan om vad som hänt under tiden, både ute på marknaden och alla förändringar inne i hyttfabriken. – Det finns många utmaningar under det kom mande året och många projekt som är igång… Därefter tog produktionsledarna hand om sina

6 Hytten

#2 2010

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

Anita Holmlund och Jan-Åke Holmlund har hämtat ut arbetsskor och nycklar till tvättbytesskåp och klädskåp, och båda var glada över att vara tillbaka i jobb igen.

Mona valde Volvo före fast jobb

Mona Persson är tjejen som sade upp sig från en fast anställning som tandsköterska – och återvände till Volvo lastvagnar - för en visstidsanställning..! – Många kanske tycker att det är konstigt, men jag tror faktiskt på Volvo och framtiden… nygamla medarbetare och berättade vad som händer under de närmaste veckorna. Först ska stämpelkort och arbetskläder hämtas ut. Sedan får varje medarbetare en lokal introduktion under en till två veckor, b la genomgång av skyddsföreskrifter, rundvandring, ergonomi, upplärning, miljöinformation mm.

– Det är många praktiska saker som ska ordnas – det är nästan som att börja ett nytt jobb igen, menade Jussi Kärhä och Anders Strömdahl, ansvariga för planeringen runt återanställningarna.

Vi träffade Anita Holmlund och Jan-Åke Holm lund i vimlet i BU3, där de båda hade hämtat ut arbetsskor och nycklar till tvättbytesskåp och klädskåp. – Det känns skönt att vara tillbaka och få träffa gamla arbetskamrater igen, menade Anita och fick medhåll av Jan-Åke: – Nu får vi hoppas att konjunkturen håller i sig så att vi inte behöver uppleva detta igen… Finanskrisen och lågkonjunkturen slog hårt mot den svenska industrin under fjolåret. Mona Persson var en av de över 1.200 medarbetare som tvingades lämna Volvo Lastvagnar i Umeå under 2009. Många hamnade i arbetslöshet, andra började studera och en del lyckades skaffa sig ett nytt jobb.

Mona började på Volvos hyttfabrik 1997 på detaljavdelningen, och har sedan dessa haft olika jobb, bl a på Instrumentbrädan i Monteringen och Klipp & Slitt. Det senaste året jobbade Mona i Presshallen.

– När jag började ana att jag var en av de som skulle bli uppsagd, stack jag direkt till Arbetsförmedlingen. Jag bad dom hjälpa mig med en praktikplats på mitt gamla jobb som tandsköterska, berättar Mona.

EN NYHET VAR OCKSÅ

att Volvo Lastvagnar, Umeå, tog hjälp av Dragonskolan – Teknik College – för att klara av svetsproven samt utbilda nya svetsare. Totalt har Dragonskolan hjälp till med att 44 gamla medarbetare fått avlägga svetsprov, samt genomgå en teorikurs i svetssäkerhet. 50 återanställda medarbetarna, där de flesta aldrig tidigare hållit i en svets, har utbildats under fem (5) dagar. Efter utbildningen har samtliga fått gå in i ordinarie produktion för att fortsätta upplärningen.

– Vi behöver utbildade svetsare i vår produktion och tanken är att dom ska vara redo och klara när vi går över till tvåskift vecka 18, förklarar Jussi Kärhä. l Mona Persson är redo igen. Hon lämnade en fast anställning för att få komma tillbaka hyttfabriken.

A mAgAzine for employees At the tuve plAnt europeAn mAnufActuring volvo trucks

OCH DET GICK VÄGEN.

Mona började som praktikant på sin gamla arbetsplats, tandläkarhögskolan i Umeå. Hom jobbade gratis, men snart fick hon ett vikariat och en månad senare erbjöds hon en fast anställning.

ast anställning. En tillsvidare anställning som hon lämnade under mars månad i år, när Volvo Lastvagnar började återanställa gamla medarbetare.

– Ja, men jag hade jobbat på Volvo i 12 år och trivts väldigt bra. Jag ville verkligen tillbaka… Och då undrar vi alla, vad var det egentligen som lockade att gå från ett fast jobb till ett visstidsjobb..?

– Ja, först och främst för att min man Richard också jobbar i Presshallen och att vi bor nära hyttfabriken. Sedan är ju lönen bra, och sist, men inte minst, jag trivs så väldigt bra med mina arbetskamrater, säger Mona med ett stort leende – fortsätter: – Jag tror på Volvo och framtiden, så enkelt är det… Idag är hon tillbaka på nya presslinjen och jobbar treskift. Det betyder både nya och gamla arbetskamrater. – Allting är ju nytt, det är som att komma tillbaka till ett nytt jobb. Vi är mitt uppe i inlärningen. De nya arbetskamraterna är också jättetrevliga. Jag stortrivs på Volvo, säger Mona och ger maken Richard, gifta sedan 30 år tillbaka, en riktig bamsekram.

Glad och lycklig att får vara tillbaka på sin gamla arbetsplats. l

återvändare på skolbänken

Ett nytt grepp har tagits för att täcka vårt behov av utbildade svetsare. Många av våra medarbetare som återvänt till hyttfabriken har gått en intensivkurs i svetsning på dragonskolan i Umeå.

I Dragonskolans utbildningslokaler hittade vi ett gäng Volvo-iter i full färd med att förkovra sig i MAG svetsning (bågsvetsning). Utbildningen pågår under kvällstid och efter fem dagars intensivutbildning och erlagt svetsprov, ska medarbetaren vara redo att börja svetsa våra hytter. – Efter fem dagars intensiv träning ska vi nog vara hyfsat bra svetsare för att ta oss an hytterna. Vi har ju avlagt svetsprov också, det är ju riktigt kul det här, tyckte Jörgen Eliasson, en av återvändarna. Vi noterade också att några Volvo kvinnor deltog i utbildningen. Kvinnliga svetsare växer minsann inte på trä´n… – För oss lärare har Volvo-gruppen varit ett mycket trevligt inslag i vår verksamhet, menade Bo-Göran Linder och Stefan Häggling, som är svetsutbildare på Dragonskolan. l Här ser vi hela Volvo-gänget samlat i svetsutbildningslokalen.

enkÄt Vad tror du om framtiden?

Stig Jonsson Kaross

– Jag tror att det viktigaste i affärsplanen blir nog att hålla Volvos image högt uppe. På sikt skapar det arbetstillfällen för oss anställda.

Peter Strandberg CKD

– När konjunkturen vänder måste vi vara på topp, när det gäller att leverera i tid. Vi ska inte låta våra kunder vänta på våra lastbilar.

Stig Brännström RA/Specialhytter

– Det viktigaste är att uppfyllla kundernas önske- mål på alla plan. Tillsammans måste vi se till att Volvo är ett attraktivt varumärke.

Kristina Johansson UCP

– Alla måste jobba mot samma mål. Det gynnar för säljningen. Volvo som ett bra varumärke skapar säkert fler och säkrare jobb i framtiden.

Åsa Norberg Kvalitet

– Det viktigaste är att foku sera på VPS. Det ger förut sättningar för att vi ska kunna vara konkurrenskraftiga i framtiden.

8 Hytten

#2 2010

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

Äntligen har den nya byggnaden med omklädningsrum tagits i anspråk. Den har stått tom sedan den byggdes men nu kommer det att sjuda av liv därinne, även om det än så länge bara är i herrarnas omklädningsrum på bottenvåningen. Via förbindelsegången över till UB-fabriken kommer man till sina arbetsplatser utan att behöva passera några truckgångar.

Klädsam ombyggnad utanför UB-fabriken Nu är den klar – den efter längtade omklädnings byggnaden utanför UB fabrikens norra del. för knappt tre veckor sedan togs den i drift, nästan två veckor tidigare än utlovat!

Från utsidan var byggnaden färdig sedan länge tillbaka, medan det invändigt pågick arbeten för fullt. Infrastrukturen kring byggnaden dröjde ytterligare några månader.

För projekt ”Kapacitet 2010” som nu överlämnar byggnaden till Anläggningar var det viktigt att bygga en modern och flexibel byggnad med en funktionell planlösning, samt säkra personalflöde in och ut i fabriken. – Byggnaden är även designad att ta hand om framtida behov då den är förberedd Skinande blanka omklädningsrum – allt för att de första 60 medarbetarna ska känna sig välkomna. Michael Uhland, Site manager, poserar stolt framför den nya omklädningsbyggnaden.

att klara en expansion österut, påpekar Michael Uhland, Site Manager i projektet.

TVÅ KORSANDE FLÖDEN

I planeringsstadiet visade sig att det fanns två korsande flöden: • Personalflöden från parkeringsplatserna till fabriken i nord-sydlig riktning • Transport- och materialflöden i öst-västlig riktning. – Här har vi anammat samma lösning som i övriga hyttfabriken. Vi särar på flöden, trucktrafik på golvet och personaltrafik på ”skywalken”, förtydligar Uhland.

Omklädningsrummen är först och främst avsedd för drift- och underhållspersonal på DO2 och DO 3. Även om omklädningsbyggnaden är klar så är etapp 5A, dvs utbyggnaden av östra kontoret inte färdigt än. Byggentreprenören behöver fram till vecka 26 för att bli klar med kontorsdelen, samt den nya logistikytan på golvet.

– Med tanke på de ekonomiska utmaningar som vi har haft under byggtiden är vi glada att äntligen överlämna ett trivsamt och ljust hus med korta och trygga vägar via förbindelsegången (”skywalken”) till arbetsplatsen, säger Michael Uhland, som vill ta chansen att tacka alla som har varit engagerade i detta projekt och hjälpt till att skapa denna byggnad. l #2 2010

Hytten 9

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

portrÄttet

Husman med råg i ryggen vill alltid ha något att bita i Han har varit med länge, kanske längre än någon annan!?

– Jag var 15 år när jag började på Volvo, berättar Anders Nordin för Hytten.

– Som kontorsbud fick jag hålla på med post och en del småjobb. Som förrådsarbetare var jag för ung för att köra truck, minns Anders över en kopp kaffe i Blå dörren – Jag drog en hand kärra när kompisarna körde truck...

Runt semestern är det 44 år sedan grabben från Bodbyn som sedan blev materialhanteringschef stämplade in. – Vi var vi 300 anställda 1966. Min första chef hette Lars-Erik Eriksson. Han stod för den största procentuella löneökning jag någonsin fått när han höjde min lön, som först var 300 kronor, till 500 (!), kommer Anders ihåg med glädje.

En annan chef han minns är direktören Bertil Pettersson, en man med stor auktoritet och även stora kunskaper.

– Det var stor skillnad att vara direktör då mot nu. Han pratade aldrig med oss på golvet, när han kom in på fabriken.

Anders Nordins bana blev minst sagt omväxlande: – Jag har jobbat överallt utom på Underhåll och Anläggningar i olika funktioner . Han chefar nu över våra interna transporter.

PÅ FRITIDEN ODLAR ANDERS

ett starkt och allmänt idrottsintresse. Och gillar att resa. Mest mersmak gav en Thailandsresa han gärna skulle göra om, även om också den thailändska solen har sina fläckar: – Det finns saker som inte är bra , säger Anders och blir lite allvarligare, till exempel hur barn behandlas i det landet.

På tal om det så har han två egna grabbar som nu är utflugna. I Stockholm och i Lund och tillhör de som kan beskriva sig som sambo.

I jobbet har han bland annat varit i Orville i USA för att tillsammans med Leif Stolt hjälpa dem med lackfinishproblem.

De som varit med ett tag vet att Anders även har en fem år yngre bror, Håkan, på fabriken, medan de andra två bröderna inte blivit volvo-iter. Upplever han någon konkurrens från lillbrorsan?

– Nja, det var faktiskt jag som anställde honom, men våra roller är så olika att det inte blivit någon konkurrens.

I Hytten-redaktörens något grumliga minne finns inte Håkans aktuella uppgifter, men han har bland annat varit chef på Monteringen.

VAD TROR ANDERS

om vårt företag om, säg så där tio år?

– Vi finns fortfarande kvar, men med en bättre beredskap mot att ifrågasättas än idag. Det har varit och är mycket diskussion om Monteringen, trots att vi vet hur bra vi är. Just nu gillar jag inte det faktum att vi inte får snurr på till exempel plastmålningen, trots att konjunkturen går uppåt.

Anders Nordin är en man som uppskattar husmanskost. I ordets rätta bemärkelse, alltså brödet med detta namn. – Grabbarna kallar mig ”Husman”, ler Anders.

Men även rätter av husmanskostskaraktär faller honom i smaken. Och älgkött trots att han inte jagar själv. Men det är ändå det knapriga spisbrödet som ligger närmast hjärtat.

”Bättre råg i ryggen än säd i byxan” är det något kryptiska ordspråk en brett leende Anders Nordin avslutar vår intervju med. l Anders Nordin började på hyttfabriken som 15-åring.

10 Hytten

#2 2010

em–nytt

A mAgAzine for employees At the tuve plAnt europeAn mAnufActuring volvo trucks

Svårt läge trots viss uppgång

Osäkerheten i världsekonomin gör att ingen med säkerhet vågar säga något om lastbilskonjunkturen det närmaste året. Den försiktiga volymökningen innebär ändå att European Manufacturing (EM) återanställer på tidsbegränsade kontrakt.

– Vi fortsätter att följa utvecklingen och vill ha en tydlig och öppen dialog med dem vi tar tillbaka, säger EM-chefen Jan Ohlsson.

HAN POÄNGTERAR ATT EM UTGÅR FRÅN

låga nivåer men att det ändå känns väldigt roligt att kunna se mer positivt på framtiden.

– Med de första tre programmen 2010 har vi fått försiktigt högre volymer. Det innebär att vi har börjat med att höja vår kapacitet, från den mycket låga nivå vi har idag.

riktigt Den stora utmaningen nu är att klara av att leve rera enligt de förväntningar som marknaden har, när det gäller kort ledtid, hög kvalitet på produkter och hög leveransprecision. Det är särskilt viktigt eftersom flera av Volvos konkurrenter fortfarande säljer direkt från lager.

– Den nya situationen kommer att pröva vår flexibilitet och förmåga att snabbt höja takterna, säger Jan Ohlsson.

Följande beslut är tagna så här långt:

• Hyttfabriken i Umeå höjer takten i två steg. Första steget genomfördes i slutet av mars, med ytterligare ett Pano Popovski och Ricardo Solorzano är två av de tidigare uppsagda per sonerna som har återanställts med visstidskontrakt på Tuvefabriken. taktsteg i mitten av maj.

– Det innebär att vi börjar ta in personal igen, enligt omvänd turordning. Arbetet pågår och efter det sista takthöjningssteget i maj, kommer vi att ha återanställt cirka 380 personer i Umeå.

• Fabriken i Gent i Belgien går upp i takt i hyttrim och har anställt cirka 150 personer för att lösa behoven. – Åtgärden innebär att vi installerar samma takt i hyttrim som i slutmonteringsfabriken på tunga bilar, med start i månadsskiftet mars-april. I slutmonteringen handlar det om att dra ner på layoff-nivån (minskad produktion där de verkstadsanställda går hem med reducerad lön), det vill säga att låta befintlig personal återgå till arbete i takt med att volymerna ökar.

• I Tuvefabriken finns sedan tidigare finns behov av att återanställa personal.

brev.

runt semestern.

”på riktigt”, säger Jan Ohlsson. l ett beslut om att installera 50-takt på ett av flödena och den nya takten är igång sedan i januari. I maj startas flöde nummer två på nytt, och för att klara detta, – Tuvefabriken kommer att återanställa mellan 50 och 100 personer, också här enligt omvänd turordning. Alla som är aktuella för återanställning får frågan per I Kaluga ser Jan Ohlsson en försiktig vändning, med en produktion som till 100 procent går till den ryska marknaden. I april ökade volymerna från tre till sex bilar per dag, med ytterligare en takthöjning planerad – I april startade vi även Renaultflödet vilket gör att vi äntligen får förutsättningar att börja köra in fabriken Mattias Emilsson

Emilsson flyttar till Ryssland

Från och med maj månad tar Mattias Emils son över efter Roger Landström som chef för en produktionsteknisk avdelning i Kaluga.

Han har arbetat på Tuvefabriken sedan 1997, som montör, produktionstekniker och projektledare. – Jag ser det här som en stor och rolig utma ning, säger han. Att börja arbeta i en helt nystartad fabrik, där det kommer att byggas både Renault och Volvo under samma tak är riktigt roligt. Det skall också bli spännande och intressant att lära känna en ny kultur. En av hans förberedel ser inför flytten är att gå en kurs i ryska.

#2 2010

Hytten 11

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

7 nyheter på FM Construction, FMX

• Utseendet, det syns att bilen är gjord för tuffa tag vid hårda anlägg ningsarbeten.

• Nya backspeglar, mer robusta och tåliga samt enklare att byta.

• Strålkastarna är se parata enheter och kan bytas ut var för sig.

• Skydd under motorn, ökar tålighet när man kör på ojämna underlag.

• Stege på hytten, gör att föraren lätt kan kliva upp och kolla lasten.

• Tredelad stötfångare av stål för bästa skydd.

• Dragögla i framkanten gör att bilen kan dras loss om den har fastnat i svåra underlag.

Nya modeller på väg

den 19 april visades nya fM distribution och fM construction, fMX, upp i Moskva och München. Produktutvecklingen har skett i Brasilien, Indien och göteborg och gjorts på rekordkort tid.

VOLVO LASTVAGNAR TILLVERKAR

liknande vid anläggningsarbeten. anläggningsbilar redan idag, men kundundersökningar har visat att det finns efterfrågan för en ännu mer specialiserad bil som ska användas för att köra jord, cement och – Vi tog fram FMX väldigt snabbt, säger Gunnar Eliasson, ansvarig för anläggningssegmentet inom Europadivisionen. Det skulle tydligt synas att det är en anläggningsbil, samtidigt som den skulle behålla en Volvoidentitet. Jag tycker att vi har hittat helt rätt och den korta framtagningstiden har snarare varit en fördel än nackdel för ett tvärfunktionellt arbetssätt. De nya lastbilarna baseras på FM:s plattform och ska byggas i såväl Tuvefabriken som Gent och Kaluga. Hytterna tillverkas i Umeå. FM-varianten har bland annat fått ny grill, nya strålkastare och nytt luftintag.

i Brasilien. Verifiering, att man kollar hur produkten tillverkas och fungerar i verkligheten, har skett i Sverige och Brasilien. En fördel med utvecklingsarbete i flera olika världsdelar är att arbetet kan pågå under en större del av dygnet. När det är eftermiddag i Sverige är det lunch i Brasilien, där man då kan arbeta vidare på sådant som har kommit från Sverige under dagen och sedan skicka tillbaka det för fortsättning i Sverige nästa dag.

– Men det har också blivit mer tungarbetat eftersom vi arbetar på olika sätt, har olika språk och på grund av tidsskillnaden, säger Anna Widén. Våra telefonmöten måste ske under de få timmar av dyg net när det är arbetsdag i såväl Indien som Sverige och Brasilien.

ANNA WIDéN ÄR PROJEKTLEDARE

på Global Manufacturing och har lett projektet 2822 FM Face Lift, där de båda nya vagnarna har tagits fram. Hon berättar att det har skett på ett nytt sätt.

– Stora delar av produktutvecklingen och den tekniska beredningen har skett i Brasilien, säger hon. Eftersom beredningen i Brasilien inte kunnat delta i det dagliga arbetet på plats i Göteborg har Produk tionsteknik på Tuve varit mer involverade i den fysiska verifieringen av produkten.

Projektets ledtid var kort: ungefär 2,5 år från projektstart till färdig produkt. För att klara detta har projektet arbetat parallellt med konstruktion, verifiering och marknadsföring.

När det gäller chassi och el har produktutvecklingen skett i Indien. Resten har utvecklats

FM DISTRIBUTION OCH FMX SKA

förproduceras under vecka 23-37 och tas därefter i serieproduktion. För väldigt hårt. l SON hoppningarna om en smidig produktionsstart är stora.

– Vi har gjort provbyggnationer under vecka11 som har fungerat riktigt bra, mycket tack vare ett väldigt bra arbete från EM Logistik och EM Engi neering, säger Anna Widén. Den här bilen blir en bra produkt, och det är tack vare att alla har jobbat LENA M FREDRIKS Nya FMX har ett robust och tufft utseende som visar att den är gjord för att tåla hårda tag. Såväl interiör som exteriör är gjorda med tanke på tålighet och att det ska vara enkelt att byta delar som utsätts för extra stora påfrestningar, som backspeglar och strålkastare.

12 Hytten

#2 2010

fAKtA: MArItA fINdErUP Ålder: 38. Jobb: Platschef Production Kaluga i Ryssland. Fritidsintressen: jag vill resa till i Ryssland. Att resa. Jag har en karta på mitt kontor med markeringar på alla orter Drivkraft: och därigenom uppnå resultat.

Jag sporras av att se orsak och verkan, att få ställa rätt frågor

intervjun

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks Marita finderup började som fabrikschef i Kalugafabriken i ryssland i början av november 2009. Här berättar hon hur det har gått hittills och om läget just nu.

Hur hade fabriken utvecklats fram tills dess att du började?

– Den första stenen till den nya fabriken sattes i oktober 2007. I december 2008 byggdes den första Volvolastbilen i fabriken och under 2009 de första Renaultbilarna och den första Volvolastbilen på produktionsflöde. Volvo hade ju en fabrik i Zelenograd redan innan, och en del av den personalen följde med till Kaluga.

Och hur ser fabrikens status ut just nu?

– På Volvosidan är allt klart. När det gäller Renault, star tade vi serieproduktion vecka 15. All teknik är på plats liksom infrastrukturen. Det finns en del byggnadsmäs siga installationer kvar men ingenting är kritiskt. Det är mest sådana saker som har legat långt ned på den restlista i projektet som vi nu börjar se slutet av.

Hur ser det ut i produktionen?

– Vi har gått upp i takt från tre bilar per dag till sex bilar per dag. Efter se mestern 2010 ska vi öka till 12-takt. Och vecka 15 började vi seriepro duktionen av Renaultlastbilar. I fabriken har vi en Volvoflygel och en Renaultflygel, med gemen gemensamma artiklar.

sam materialhantering och vissa

Är ni många anställda?

– Cirka 220. När vi ökar takten efter semestern, kommer vi att ha behov av cirka 330 anställda. En viktig fråga för oss just nu är kompetenssäkring och att få våra medarbetare medvetna om Volvo Way och den speciella Volvokulturen. Dessutom är det hårdare lagkrav på utbildning av till exempel truck- och kranförare.

Vilken typ av människor söker ni till fabriken?

– Det är en fördel om de kan engelska men vi hjäl per även till med utbildning när det behövs. När man kommer till Kalugafabriken, slås man av att många är väldigt unga, de flesta är under 35 år. De har haft lätt att ta till sig Volvokulturen, lär sig snabbt och är måna om att göra ett bra jobb. Vi rekryterar en hel del, kanske överkvalificerad personal, för att de förhoppningsvis också ska kunna karriärutvecklas inom Volvo.

Hur fungerar Volvo Way i Ryssland?

– Volvokulturen är på många sätt lik den svenska kulturen. Här i Ryssland fokuserar vi mycket på att jobba självständigt och ta egna beslut. Likaså på kommunika tion och medvetenhet om våra resultat, för att skapa engagemang hos personalen. Det är särskilt viktigt just nu, när vi anställer så många samtidigt, att kunna nå ut till alla om våra mål och hur man kan bidra genom engagemang. Alla är lika viktiga.

Samarbetar ni fortfarande med övriga fabriker inom EM-organisationen?

– Ja, vi är en slimmad organisation och har inte alla funktioner på plats här i Kaluga. Vi har tätt samarbete med de andra fabrikerna, både när det gäl ler materialstyrning och teknik. Detsamma gäller för Renault, men där är vi bara i början på resan eftersom vi inte har haft samma möjlig heter att nätverka, som vi har inom Volvo.

Hur ser marknadslä get ut i Ryssland?

– Den ryska ekonomin återhämtar sig långsammare än övriga europeiska länder men det finns en liten anty dan till ljusning även här. Volvo hade ju en kraftig uppgång före krisen och här finns potential för stora försäljningsvolymer i framtiden. I nuläget går det framåt men väldigt sakta. l FLORENCE OPPENHEIM #5 2009

Hytten 9

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo truck

ArBetA smArt Engagemang och nya idéer viktigt för EM

Att jobba med förbättringar i det dagliga arbetet, det sker ständigt i all verksamhet inom European Manufacturing (EM). för att ytterligare öka medarbetarnas engage mang och delaktighet, lanserar EM nu ett program för Ständiga förbättringar, med en tydlig och konkret arbetsgång för att ta tillvara goda idéer.

– ALLA KAN BIDRA

Manufacturing.

och ska kunna tycka till om den egna arbetsmiljön, oavsett var i organisationen den enskilde medarbeta ren befinner sig, säger Mikael Thorstens son som är Global koordinator för Volvo Production System (VPS) inom Global Ständiga förbättringar är en av princi perna i VPS. Hela VPS-arbetet går ut på att hitta och minimera slöserier. Att utifrån kunskap om de sju slöserier som finns iden tifierade inom VPS-arbetet, fråga sig själv: Är det här bra? Kan jag göra detta på ett annorlunda och bättre sätt?

– Syftet med det nya programmet är att alla ska förstå de sju slöserierna och kunna koppla dessa till den egna arbetsmiljön och de dagliga rutinerna på arbetsplatsen, och sedan få möjlighet att själva förbättra det. Dessutom ska det gå snabbt från idé till beslut och införande, säger Mikael Thor stensson.

I PRAKTIKEN INNEBÄR DET

ett systema tiserat arbetssätt där en förbättringstanke går från den enskilde medarbetaren till arbetslaget som diskuterar om det är en bra idé att gå vidare med. Därefter går alla idéer som är förankrade i arbetslaget vidare till produktionsledaren som tar beslut. Beslutet går tillbaka till arbetslaget och den enskilde som får i uppdrag att utföra förbättringen. – Det kan handla om enkla saker som att man i sin vardag stör sig på att ett material Ständiga förbättringar handlar om engage mang och en strävan att uppmuntra och ta tillvara goda idéer till förbättringar i verksam heten.

T. v: I Gent finns sedan länge förbättringsverk staden Kaizen workshop där Rik Martens och Michel Verdurme är föreståndare.

14 Hytten

#2 2010

De fem hörnpelarna i VPS är: Just-in-time, Built in Quality, Process Stability, Continuous Improvement och Team Work.

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

Engagemang och nya idéer viktigt för EM

på en station är placerat fel och att man vill flytta det till en bättre plats. Eller ett stativ eller bord som inte fungerar bra, säger Mikael Thorstensson.

OM DET TILL EXEMPEL

gäller en förbättring av ett rullbord, ska den enskilde medarbetaren själv direkt efter beslut få möjlig het att, med handledning i en förbättringsverkstad, bygga om bordet.

Mikael Thorstensson – Sådana verkstäder finns redan i Gent och i Tuve. De är bemannade med perso nal och material men det är medarbetarna själva, de som har kommit med förslaget, som också ska få möjlighet att gå ifrån avdelningen och utföra arbetet i verkstaden. Alla förbättringar ska doku menteras och arbetslagen ska visa upp de goda idéerna för andra. – Det skapar stolthet och gemenskap i arbetslaget samtidigt som vi kan dra nytta av varandras förbättringar, säger Mikael Thorstensson. FLORENCE OPPENHEIM l fAKtA: NYtt PrOgrAM fÖr StäNdIgA fÖrBättrINgAr På varje fabrik finns ett nätverk av med arbetare som stödjer introduktion och användning av Ständiga förbättringar programmet. Det består av en Expert och så kallade Key users (nyckelanvändare) för sina respektive arbetsområden.

Ständiga förbättringar

Ständiga förbättringar syftar till att minimera de sju slöserier som är identifierade i VPS. Programmet ska nu introduceras i EM-fabri kerna, i deras befintliga VPS-arbete.

• Fabriken i Gent har jobbat systematiskt med ett liknande förbättringsprogram under lång tid. Här finns en förbättringsverkstad som heter Kaizen workshop. Det är japanska och betyder ungefär ”förändring till det bättre”. • Tuvefabriken är igång med introduktionen av det nya arbetssättet och har en förbättringsverkstad som kallas Idéverkstaden.

• Hyttfabriken i Umeå har börjat titta på programmet medan Kalugafabriken introducerar det successivt inom VPS.

1. LAGER THE SEVEN WASTES 1. Inventories Volvo Trucks/Speak ©Annanna illustration 2. ÖVERPRODUKTION THE SEVEN WASTES. 2. Over-production Volvo Trucks/Speak ©Annanna illustration 3. ONÖDIG BEARBETNING 4. DEFEKTER THE SEVEN WASTES 3.Unnecessary Processes Volvo Trucks/Speak ©Annanna illustration THE SEVEN WASTES 4. Defects Volvo Trucks/Speak ©Annanna illustration THE SEVEN WASTES 5. Transport Volvo Trucks/Speak ©Annanna illustration 5. TRANSPORTER 6. FÖRFLYTTNING THE SEVEN WASTES 7. Movement Volvo Trucks/Speak ©Annanna illustration 7. VÄNTAN THE SEVEN WASTES 6. Waiting Volvo Trucks/Speak ©Annanna illustration #2 2010

Hytten 15

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

Ronnie Bertilsson, segmentsamordnare på segment 8, visar det nya VPS-upplägget i Monteringen för Leif Hultman.

– En toppmodern anläggning!

Leif Hultman i samspråk med Christina Johansson, montör på segment 8 i Monteringen i Umeå.

Jörgen Johansson, operatör på presshallen, visade hur man hanterar pressverktygen med den nya verktygslyften.

När leif Hultman, chef för global Manu facturing, besökte hyttfabriken i Umeå på skärtorsdagen, strax innan påsk ledigheten, bjöds han på lite påskgodis.

Han fick se allt från hur vi arbetar med VPS-aktiviteter till världsunika innovationer – de två nya verktygs lyftarna i Presshallen.

– det var ett trevligt och lärorikt be sök, mycket har hänt sedan jag var här i december, sade leif Hultman efteråt.

Leif Hultman inledde med att ge Umeå-ledningen en nulägesrapport om tillståndet för Volvo Last vagnar i allmänhet och Global Manufacturing i synnerhet. Anders Olausson, platschef i Umeå, fortsatte med att beskriva alla projekt och akti viteter som är på gång i hyttfabriken. Något som Leif Hultman är fullt införstådd med.

– Ja, vi har ett mycket ambitiöst investerings program som vi håller på att färdigställa och som kommer ta Umeå till en tekniskt absolut toppmodern anläggning, menade Hultman som ock så skickade med en utmaning.

– Nu gäller det för denna högt automatiserade anläggning att leverera hög tillgänglighet. För mågan att ta till sig all ny teknik och omsätta den i en drift av ett effektivt produktionssystem blir avgörande för den framgång som vi strävar mot

EFTER PRESENTATIONERNA

om nuläget och fram tiden var det dags för rundvandring i hyttfabriken. Leif Hultman besökte sju olika stationer som på ett övergripande sätt gav en bra bild över vad som är på gång. Fabriksrundan började med Pilot Plant, där vi provbygger hytter och testar arbetsmetoder. – Pilot plant är en enormt viktig satsning inom både Umeå- och Tuvefabriken. Det är en gemen sam resurs för hela GM i syfte att säkerställa och förbereda en säkrad industrialisering av produktändringar, påpekade Leif Hultman.

Därefter fick Leif Hultman se en rad olika VPS aktiviteter som pågår, t ex nya logistikupplägg med KanBan-system i Kaross-fabriken och på segment 8 i Monteringen. Den nya världsunika verktygslyften visade hur man spara ytor genom att stapla tunga En lyssnande Leif Hultman VPS-arbetet accelereras och att rätt standard i anläggningen sätts redan från början, t ex införandet av 5S. Det finns givetvis ljuspunkter som jag fick ta del av, t ex arbetet med nya material-fasader inom monteringens segment 7 och 8. Ett föredömligt samarbete mellan operatörer och logistik/teknik, menade Leif Hultman. pressverktyg ovanpå varandra.

– Det var flera goda exempel på den utveckling som pågår. Det är positivt att se medarbetarnas vilja och förmåga att vara delaktiga i utvecklingen, berömde Hultman, som generellt ansåg att Umeå fabriken ligger efter i arbetet med VPS- implementeringen. – Det är viktigt att

VÅR GM-CHEF HANN OCKSÅ MED

att titta lite extra på hur vi hanterar och målar alla nya plastdetaljer.

– Det är glädjande att se att det tredje steget i insourcingen av plastmålning nu är under inkörning Vi verkar också kunna leverera den produktkostnads besparing som vi siktade mot i projektet. Det är viktigt tillskott i jakten på en förbättrad produkt kostnad, förklarade Leif Hultman innan han lämnade Umeå för att åka hem och fira påsk med familjen. l Mikael Fällman, driftchef på DO 3 (kaross) visar upp vårt nya Teamcorner-koncept vid Finishline, som ska införas hela hyttfabriken. Leif Hultman, GM-chefen och vår produktionschef Per Fredriksson lyssnar intresserat.

16 Hytten

#2 2010

– Kvalitet är ingen handling, det är en vana.

Aristoteles

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

Jan Holmner, projekt ledare, diskuterar plast målning med Leif Hultman.

#2 2010

Hytten 17

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

VOLVO

Nya Volvo FMX är byggd för anläggning och är en grovjobbare som kombinerar tydlig Volvodesign med ett kraftfullt yttre och mängder med smart funktionalitet.

INTERIÖR NYA KRAFTIGA MATTOR

av gummi med höga kanter för att hålla smuts och lera kvar på mattan för lättare rengöring.

TRE NYA KLÄDSLAR

att välja mellan: Säten och dörrpaneler i vinyl, textil på säten och vinyl på dörrpaneler el­ ler plysch på säten och dörrpaneler. Lädersäten finns som option.

TRE NYA TILLBEHÖR

som syftar till att ge ökad förarkomfort: Ett bord med särskild plats för muggar och pennor, en praktisk förvaringsbox och pappershållare i ett vattentåligt material

STEGE OCH LEDSTÅNG

En ny ledstång gör det enklare att ta sig från hytten till den nya stegen. Finns som tillval.

BACKSPEGLAR

Volvo FMX har robusta backspeglar. Smalare armar ger bättre sikt.

STRÅLKASTARE

Strålkastaruppsättningen har tre delar. Skadas en strålkastare eller blinker är det enkelt att skruva ur och byta varje enskild lampa eller enskilt skyddsglas.

1 2

Den övre lampan fungerar som fjärr­ och parkeringsljus.

Lampan i mitten är en blinker.

3

Den nedre lampan är halvljuset.

2 1 3 4 5 4 5

Som tillval finns ett löstagbart strål­ kastarskydd skyddar mot stenskott.

Smart rengöringsfunktion är integrerad.

18 Hytten

#2 2010

BRÄNSLETANK

i olika storlekar.

Stöttåliga bränsle­ tankar i stål kan fås

LASTSENSOR

En ny lastsensor som känner av hur tungt lastad Volvo FMX är skickar information till I­Shift, som väljer optimal växel.

FÄRGER

ment. I många detaljer an­ vänds samma gula signalfärg som vi kän­ ner igen från Volvo Construction Equip­

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

ARBETS­ LAMPOR

Olika typer av arbetslampor kan monteras för ar­ bete under dåliga ljusförhållanden.

LUFTINTAG

bakåt.

Ett nytt luftintag är tillgängligt som tillval, högt placerat för att ta in renare luft och för bättre sikt

TYPBETECKNING

FMX innebär en ny standard för Volvos anläggningsbilar.

GRILLEN

Designen, lånad från FH­ serien, ger en modern look. Järnmärket är större och mer synligt.

DRAGANORDNING

Nedre fronten har byggts ut 165 mm och ger plats åt den nya draganordningen. Kla­ rar 25 ton.

DIMLJUS

Integrerade i stöt­ fångaren ligger extra dimljusstrålkastare. Finns som tillval.

MOTORSKYDD

Skyddar mot stötar och slitage. Klarar en belastning som motsva­ rar halva framaxeltrycket.

EXTRA INSTEG

Rörliga extra insteg finns som tillval.

STÖTFÅNGARE

Den tredelade stålförstärkt stöt­ fångaren är konstruerad för att klara anläggningskörning och skydda vitala komponenter.

FOTSTEG OCH HANDTAG

Integrerat i stötfångaren finns ett fotsteg med antihalkskydd. Kan kom­ bineras med ett extra handtag i övre grill och utvikbart fotsteg. Allt för att underlätta rengöring av framrutan. #2 2010

Hytten 19

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

Slagprovet som föddes i Umeå fyller 50 år

Gösta Nyström var upp finnare och universalgeni. Det var också han som skapade säkerhetshytten.

Volvo lastvagnar har alltid varit föregångare inom säkerhet.

I år fyller Volvos berömda slagprov för lastbilshytter 50 år.

Men visste du att både Volvos säkerhetshytt och slagprovet uppfanns i Umeå..?

Mannen bakom säkerhets arbetet var gösta Nyström, uppfinnare, universalgeni och säkerhetshyttens skapare.

Volvo Lastvagnars hyttfabrik i Umeå i norra Sverige är nästan jämngammal med AB Volvo. Redan 1930 tillverkade Gösta Nyström den första förarhytten – till en Cadillac personbil!

Företaget startade som ett möbelsnickeri 1929, men men redan efter ett år var tillverkningen av förarhytter i full gång. Under namnet Nyströms karosserifabrik till verkades karosserier för lastbilar, skåpvagnar och bussar.

Från början tillverkades alla hytter i trä, men 1935 togs det första steget mot vad som senare skulle bli världens första stålhytt. Hyttens ut- och insida kläddes nämligen av tunn plåt.

I SLUTET AV 30-TALET

byggde Gösta Nyström den fabrik som idag utvecklats till Volvo Lastvagnar. Rationell tillverkning med hög kvalitet har varit ett genomgående tema i hyttfabrikens historia, både före och efter Volvos övertagande av karosserifabriken 1964.

1942, mitt under brinnande krig, började Gösta Nyström arbetet med att konstruera en prototyp av världens första fribärande stålhytt. Det var svårt att få tag på råvaror och han tvingades själv konstruera alla verktyg, stansar och jiggar.

Den nya fribärande och trepunktsupphängda stålhytten från Umeå tog ca fem-sex år att utveckla och 1948 kom den i serieproduktion. Tillsammans Nästa slag med pendeln skedde mot hyttens rygg.

Unikt i sitt slag – Volvos slagprov uppfanns i Umeå. Slagprovet bestod av tre delar. Här är det första – en pendel på ett ton (1000 kg) slogs mot hyttens främre stolpe (A-stolpen).

20 Hytten

#2 2010

– Det är bättre att vara försiktig hundra gånger än att förolyckas en gång.

Nicolo Machiavelli, italiensk filosof

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr,umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

Det tredje provet var att taket pressades med hjälp av en takpress.

med själva tillverkningsmetoden blev stålhytten en revolution på hyttmarknaden.

– Världens första stålhytt från 1948 finns uppställd i vår reception, berättar Thor Persson, informationschef vid Volvo Lastvagnar, Umeå.

UNDER 1959 OCH 1960

utvecklade, konstruerade och genomförde Gösta Nyströms världens första slagprov i Scharinska fabrikens lokaler, som idag är Konsthögskolan i Umeå. Slagprovet för lastbilshytter gjordes i tre moment: 1) En pendel på ett ton (1000 kg) slogs mot hyttens främre stolpe.

2) Nästa slag med pendeln skedde mot hyttens rygg 3) Det tredje provet var att taket pressades med hjälp av en takpress.

Hytten skulle klara samtliga tre tester för att bli godkänd, och ett mått på hyttens hållfasthet var att dörrarna skulle gå att öppna i samtliga fall. Dessa slagprov låg till grund för de hållfasthetsbestämmelser som dåvarande Kungliga Väg- och Vatten byggnadsstyrelsen utfärdade 1961 och som i modernare tappning gäller som svenska säkerhetsbestämmelser idag, men även inom Europeiska Unionen (EU).

EU:S LAGKRAV UPPHÖRDE

att gälla den 29 april 2009 och har ersatts av ett nytt EU-krav (ECR 29) som skiljer sig från det svenska slagprovet.

– Det nya kravet uppfyller vi med råge. På Volvo kommer vi även i fortsättningen att testa våra hytter enligt det gamla svenska slagprovet. Det som förut var ett svenskt krav kommer i fram tiden att bli ett Volvounikt krav, säger Carl-Johan Almqvist, säkerhetschef på Volvo Lastvagnar.

Allting började alltså med Gösta Nyströms säkerhetsarbete. Därför var det inte så konstigt att AB Volvo köpte Nyströms Karosserifabrik i Umeå den 1 september 1964, som idag har utvecklats till världens modernaste och renaste hyttfabrik.

Som kuriositet kan nämnas att direkt efter övertagandet deltog Volvo i den stora bilutställ ningen i Paris, där Nyström-hytten från Umeå fick utmärkelsen “bästa lastbilshytten”. l Gösta Nyström från Umeå insåg tidigt att en lastbilshytt måste tåla mycket omild behandling.

Kvalitet & säkerhet

Kvalitet och säkerhet var ledstjärnorna vid Nyströms Karosserifabrik. Gösta Nyström lyckades tillverka hytter i trä som var varma och dragfria på vintern och svala på sommaren. I mitten av 40-talet tog han fram en av världens första förarstolar, som var inställbar, såväl i höjd- och sidled, som framåt och bakåt.

I början av 1950- talet utvecklades säker hetshytten ytterligare. Från början var det bara dörrkarmen och dörren som var i stål. I samarbete med stålföretaget Sandvik tog man fram en speciell maskin som bockade stålprofiler. I mitten av 50-talet var hytten helt tillver kad i stål och blev före gångare till populära NL-hytten.

Som kuriositet kan nämnas att ingenjören på Sandvik som hjälpte Gösta Nyström, Bertil Pettersson, var VD för Nyströms Karossfabrik i Umeå mitten av 50-talet och ända fram till 1980.

Efter Volvos över tagande av hyttfabriken i Umeå den 1 september 1964 skedde en snabb utveckling och snabb expansion av företaget. I början av 80-talet var exempelvis Volvo Lastvagnar först med att införa trepunktsbälte i sina lastbilshytter.

#2 2010

Hytten 21

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

kApAcitet 2010 Mer än100 fH-hytter har redan tillverkats på Mainline

Inom projekt ”Kapacitet 2010” arbetar man oförtrutet vidare och tempot är lika högt som vanligt. för några veckor sedan introducerades även fH hytten på nya robotlinjen. – Produktionen av fH hytten har gått mycket bra, intygar Johan lind, kvalitetsansvarig i pro jektet.

Förra hösten – under vecka 33 – kördes produktionen av Volvo FM-hytten igång på nya Mainline och till dags dato har ca 5.000 FM-hytter tillverkats i den helautomatiserade flexibla robotlinjen. Vecka 14 i år startade produktionen av Volvo FH-hytten på nya Mainline. Den resa som projektet har gjort fram till idag har skett under stor tidspress och varit mycket arbetsam för alla inblandade. Många gör och har gjort ett stort jobb i skymundan för att få allt att fungera – allt från projekt folk, operatörer, robotprogrammerare till underhållstekniker. En av dessa mer eller mindre ”anonyma” medarbetare är Johan Lind som är kvalitetskoordinator på DO 3 och kvalitetsansvarig i projekt ”Kapacitet 2010”.

BÄTTRE ÄN VÄNTAT

Introduktionen av FH-hytten på nya Mainline har gått betydligt bättre än jämfört med FM-hytten, men det har sina förklaringar.

– Ja, vi kan väl säga att FM fick ta alla smällar i samband med alla justeringar i fixturer, robotar och all annan utrustning. Kom ihåg att vi flyttar dagens produkter från två olika äldre produktionslinjer till en och samma hypermoderna robotlinje. Då får vi räkna med inkörningsproblem, menar Johan Lind, och tillägger: – Med FH-hytten har vi i alla fall mer tid till att justera och följa upp olika kvalitetsproblem… Steget att gå från manuell till robotsvetsning har sina utmaningar.

Manuell svetsning innebär att svetsaren kan med sina egna ögon justera spalt och spel mellan två plåtbitar. En robot är programmerad att svetsa från A till B och kan ju inte själv se att en spalt har uppstått på grund av t ex slitna verktyg eller varierande geometri.

– Därför tar det extra lång tid att justera in allting i rätta positioner, menar Johan Lind. Produktionen av FH-hytten på nya Mainline har gått bra och nu kör vi båda FH- och FM. hytter i en och samma robotlinje. Inte undra på att denna trio är nöjd, fr.v: Ove Sjöström, Kent Granberg och Johan Lind.

BÅGSVETSNINGEN ÄR SVÅRAST

De största problemen uppstår ändå vid bågsvetsning. Om vi har varierande utfall på tillverkning av plåtartiklar blir det svårare att sammanfoga dessa – utan att det uppstår spalt och spel, samtidigt som geometrin på hytten ska hållas intakt.

Under resans gång har projektet haft många uppföljningspunkter som systematiskt betats av – en efter en. – Vi har t ex lika bra geometri på FH- och FM-hytten som vi hade i de gamla linerna, och vi fortsätter att justera, eftersom vi är inte nöjda ännu. Alla inblandade har i alla fall lagt ned hela sin själ och hjärta för att nå ett bra utfall på kvaliteten. Det har varit en hektisk tid, men tack vare vårt fina samarbete, från presshall och ända ner till vattentesten på Monteringen, har gjort att introduktionen av FH-hytten har gått över förväntan, säger Johan Lind.

I skrivande stund har mer än100 FH hytter tillverkats på Mainline, samtidigt som FM-hytterna som produceras.

NYA SIDOLINJEN IMPONERAR OCKSÅ

Den nya sidolinjen är snart i skarp produk tion. Arbetet med installationerna har gått över förväntan och nu pågår intrimningen för fullt. Sampassning på Mainline pågår för både FM- och FH-sidor från nya sidolinjen. Det jobbas både kvällar och helger och projektet kommer snart att växla över produktionen från de gamla sidolinjerna till den nya sidolinjen. – Vi har hunnit byggt ett 30-tal par sidor med produktionsstatus av samtliga varianter, vi jobbar stenhårt med processens tillgänglighet och om allt går som planerat kommer vi att kunna tillverka åtminstone samtliga FM-sidor i nya sidolinjen f r o m vecka 19, säger Roger Jonsson, tekniker och delprojektledare.

22 Hytten

#2 2010

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

Har du hört?

… att Volvo Technology Transfer AB

fokuserar på att utveckla och stödja nya affärer av relevans för Volvokoncernen. En del i det arbetet är att investera i företag och projekt som är av tekniskt och kommersiellt intresse. Bolaget ska även stödja utvecklingen av entreprenörskap och innovationer.

… att Volvos Teknikpris

tilldelades teamet bakom Volvo Pentas system för positioner. De fem ingenjörerna har utvecklat Volvo Pentas Dynamic Positioning System – ett system som håller en båt i samma position när den ligger i vänteläge. Priset delades ut av Leif Johansson, Volvos vd och koncernchef, vid AB Volvos årsstämma i april.

… att UD Trucks

, Volvokoncernens japanska dotterbolag, lanserar nya lastbilar samt ny medeltung motor. Det är en ny version av den tunga lastbilen Quon samt en ny medeltung lastbil i viktklassen åtta ton i serien Condor. Quon utrustas med en 11-litersmotor baserad på Volvos plattform, medan den nya Condor-lastbilen har en nyutvecklad medeltung motor, GH7.

#2 2010

Hytten 23

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

Malin Eliasson, projektledare för den nya dörr- och bagageluckelinjerna, ser fram emot installationerna av de nya och moderna produktionsuppläggen.

Alla dörrmodeller i samma linje

dörrar och Bagageluckor – det är den sista etappen inom nya Kaross-fabriken i projekt ”Kapacitet 2010”.

två helt nya linjer för dörrar och bagageluckor kommer att ersätta dagens tillverkning av fH- och fM dörrar/bagageluckor.

– Och precis som på vår nya flexibla robotlinje – Mainline – kommer alla modeller att tillverkas i en och samma produktionslinje, säger projektledaren Malin Eliasson. I praktiken innebär det en linje för högerdörrar, och en spegelvänd linje för vänsterdörrar för alla modeller. Dessutom byggs en linje för fem olika modeller av bagageluckor. Dörrar och luckor kommer när allt är klart att levereras just in time med en conveyor direkt till förbrukningsstället (Point of use) på Finishline. Kontrakt för hela utrustningen och installationen skrevs i februari med den tyska linebyggaren ThyssenKrupp Drauz Nothelfer (TKDN). – Just nu jobbar deras konstruktörer för högtryck att få fram en fungerande process och för att hålla tidplanen med serieproduktionsstart vecka 11 nästa år, berättar Malin Eliasson.

DÖRRBANAN BYGGS I HOLMSUND

Projektet är som alla vet redan en aning försenat och för att inte ytterligare försena projektet kommer Dörrbanan att byggas upp i en lokal utanför Volvo fabriken, närmare bestämt i gamla bryggeriet i Holmsund. När den gamla FH-linjen rivs i UB-fabriken flyttas den nya Dörrbanan in på den ytan. Linjen

24 Hytten

#2 2010

– Jag saknar faktiskt människorna.

De var allt bra trevliga i alla fall.

robot till annan robot, enligt okänd talesman

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

Alla dörrmodeller i samma linje

– Det pågår aktiviteter hela tiden i projekt ”Kapacitet 2010”, och snart har vi också en fantastisk och helt ny Kaross fabrik i Umeå, konstaterar Malin Eliasson.

för Bagageluckan installeras däremot direkt på plats i hyttfabriken med start av uppmärkning vecka 30 och sedan installation vecka 37 (2010). – Det klarar vi genom att den ytan där bagageluckan ska tillverkas kan vi frigöra redan innan vi river den gamla FH-linjen, förklarar Malin Eliasson.

Installationen av conveyor-systemet börjar redan under semestern för att förbereda droppunkterna på Finishline.

BEROR PÅ INTRIMNINGEN AV FH-HYTTEN

nya Mainline. – Vi kommer inte att riva gamla FH den nya processen, fastslår Malin Eliasson.

Volvo FH är den modell som Volvo Lastvagnar säljer mest av och att riskera produktionen av den är inte aktuellt. semestern i Holmsund och om gamla FH-linjen har rivits före vecka 50 (2010) flyttas dörrbanan in i hyttfabriken i direkt anslutning till Finishline och i enlighet med det sk Fishbone Factory Conceptet (Fiskbensfabrik). – Det pågår aktiviteter hela tiden i Umeå, slutar Malin Eliasson stolt. l Beslutet om gamla FH-linjen får rivas beror på hur bra intrimningen av FH-hytten går på linjen innan kapacitet och kvalitet är säkrad i Dörrinstallationen påbörjas direkt efter projekt ”Kapacitet 2010”, och snart har vi ju en fantastisk och helt ny Kaross-fabrik i Bjarne Lundmark arbetar med att installera fem nya robotceller i UA-fabriken. Här visar han upp robotcell nr 9 som idag kör 13 olika artiklar.

robotbasen Bjarne siktar på framtiden

Vi har sagt det tidigare och vi säger det igen.

I projekt ”Kapacitet 2010” händer det alltid intressanta saker: Nu har installationen av fem (5) av automatiserade svetsmutter celler i UA-fabriken påbörjats. – Vi har hittills installerat två robotceller och den sista maskinen kommer under våren 2011, säger projektledaren Bjarne lundmark. Av de fem robotcellerna är tre för små mutterplattor och mindre konsoler och två (2) för lite större artiklar. Med dessa installationer höjer vi vår kapacitet, ersätter en gammal maskinpark, minskar våra kostnader och får bort ett mindre bra ergonomiskt och högrepetetivt arbetsmoment.

– Vi rustar också för framtiden eftersom andelen svetsmuttrar ökar radikalt under de närmaste åren, säger Bjarne Lundmark. Målet är att få en utrustning som är så flexibel så att hyttfabriken i Umeå kan introducera nya artiklar utan stora kostnader och installationer. Snabba omställningar mellan olika artiklar har också prioriterats i projekt ”Kapacitet 2010”.

I robotcell 9 – den senaste installationen – körs idag 13 st olika artiklar. – Med dagens volymer är den belagd med ca 0,7 skift och cykeltiderna varierar mellan 4-18 sekunder, förklarar Bjarne Lundmark.

ANNARS ÄR DET SOM VANLIGT

full fart inom projekt ”Kapacitet 2010”.

Under vecka 18 körs t ex ännu ett fullfartstest på nya Mainline, samtidigt som vi går upp i tvåskift i hyttfabriken i Umeå.

– Ja, det är alltid full rulle i projektet, medger Johan Åström, projektledare för Karossdelen (BIW) i projektet.

Provning och tester av samtliga sidovarianter pågår för fullt i nya Sidolinjen. Sju olika sidovarianter har testats avseende geometrin på Mainline och allt är OK. Tester pågår med det nya uppföljningssystemet Mont, som är vårt nya ordersystem.

– Vi har också färdigställt den nya skytteln som går mellan Sidolinjen och Mainline med räcken och skyddsnät. Den tas i drift nästa vecka, vecka 18 alltså, förtydligar Åström.

PROJEKT "KAPACITET 2010"

fortsätter i den nya presslinjen.

omfattar inte bara Mainline, Sidolinjen och Dörrbana, utan även Presshallen och Måleriet. I Presshallen fortsätter insourcingen av pressverktyg, samtidigt som den andra verktygslyften är i drift. Upprampningen av produktionen I Måleriet pågår fortsatta aktiviteter för att verifiera att man klarar den nya kapaciteten – 30 hytter per timme – inom Förbehandling/ED.

I övrigt kan nämnas att den nästa sista gjutningen i projektet i UA-fabriken gjordes under förra veckan. Denna yta kommer att disponeras av Logistik i framtiden. Samtidigt har omklädningsrummet i UB-fabrikens östra del – den som låg mot Presshallen – rivits.

– Här kommer den nya godsmottagningen att husera i framtiden, berättar Michael Uhland, Site Manager i projekt ”Kapacitet 2010”. l #2 2010

Hytten 25

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

ArBetA smArt

PROJEKT- GRUPPEN FÖR TV 3

Så här ser projekt gruppen ut för projekt TV 3 – ombyggnad av Monteringen:

Mårten Henriksson,

projektledare.

Anders Oskarsson,

ansvarig för projek teringen, dvs tekniska underlag, layout mm.

Lars Berglund,

byggledare och an svarig för upphandling och installation.

Kenneth Salomonsson

IS/IT-ärende.

Christer Volny,

logistik.

Roger Bergström,

organisation.

Hans Fors,

produktförändringar.

Så här ser den tänkta layouten ut för den nya monterings linjen som byggs under semester uppehållet.

VISSTE DU ATT...

… att en produk tionsfri helg

i mars när ingen är här kostar vår endast elenergin 100.000-110.000 kronor.

… att med en bättre planering

av körsätt i fabriken bör vi kunna minska energikostna den med ca 10 pro cent. Det skulle för mars ha varit 600.000 kronor i besparing.

tre stora uppdrag för tV 3

Nu är arbetet i full gång i projekt tV 3 – ombyggnaden av Monteringen.

den övergripande organisationen är på plats och nu pågår arbete med att starta de underliggande arbetsgrupperna som ska arbeta med tV3-projektet.

Projekt TV 3, som står för ”Trim Version 3 har tre stora uppdrag.

Det första är att den nuvarande monteringslinjen byggs om för en ny årlig kapacitet på 40.000 komplett monterade hytter. Det innebär att nya monteringslinjen blir kortare än dagens och rent fysiskt försvinner dagens segment 4 och 5. Den frilagda ytan tas hand om logistik och verksamheten runt materialhanteringen.

Dessutom läggs hela materialförsörjningen om enligt VPS principerna. – Det innebär att vi mer eller mindre kommer att ”kitta” in materialet på nya monteringslinjen istället för att ha detta vid materialfasaden direkt vid linjen, säger Mårten Henriksson, projektledare för TV 3, som berättar att så mycket möjligt av denna omställning sker innan semestern. – Vi har också startat ett intensivt och framgångsrikt arbete med att implementera 5S på segment 8…

DET ANDRA UPPDRAGET

är att förbereda den nya monteringslinjen för kommande produkter, som kommer – vad vi vet idag – kommer att ha en annan byggsekvens än dagens hytter. – Det tredje uppdraget i vårt förändrings arbete är att vi jobbar efter de riktlinjer och strategier som finns inom VPS. Det innebär att vi kommer att genomföra ett flertal aktiviteter som bygger direkt på de principer som finns inom Volvo Production System, slutar Mårten.

26 Hytten

#2 2010

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

Verktygsreparatörer med spetskompetens

fem verktygsreparatörer från Mekaniska UA har under året drillats till verklig spetskompetens. Utbildningen har kunnat genomföras med hjälp av pengar från Europeiska Socialfonden (EfS).

Under totalt 28 dagar - på heltid - har fem verktygsreparatörer från Volvo Lastvagnar i Umeå skaffat sig spetskompetens inom området. Utbildningen har i huvudsak skett hos IUC i Olofström, där kvintetten vistats under veckolånga perioder under året. Syftet med utbildningen var att ge reparatörerna både teoretisk och praktisk kunskap för att i framtiden klara underhållet på våra pressverktyg. – Den här utbildningen, som är skräddarsydd, kommer att ge oss möjlighet att vi själva snabbt ska kunna klara av de problem som kan uppstå på Här är ett gäng med ny spetskompetens runt verktyg, fr.v: Michael Weinehall, Ola Grundström, Göran Olofsson, Yngve Nilsson (lärare), Sami Tikkanen, Daniel Königsson och Arne Lindberg.

våra pressverktyg, säger Michael Weinehall, som varit lite av en pappa till programmet. Göran Olofsson, en av deltagarna och som arbetat med verktygsunderhåll i tre år, tycker att utbildningen varit toppen. – Vi har fått betydligt mera kött på benen, men framför allt fått ett nytt perspektiv på vårt eget jobb. Jag ser gärna en fortsättning på utbildningen, menar en mycket nöjd Göran

Trepunktsbältet fyller 50 år

Volvos trepunktsbälte fyller 50 år. I 30 av dessa har bältet funnits i Volvos lastbilar. I dag är den största utmaningen att få lastbilsförarna att använda denna livräddare på allvar.

1959 gjorde Volvo och konstruk tören Nils Bohlin succé när bältet introducerades som standard i personbilarna. 1979 kom Volvo F10 och F12 med ett trepunkts rullbälte som standard. Då satt alla fästpunkter för rullbältet i själva karosskonstruktionen. 1985 började arbetet med att sammanföra bältet med stolen.

År 2000 introducerades mellanklass modellen FL med bältesförsträckare. – Detta tillsammans med Airbagen har ökat chansen för alla i en lastbil att överleva en svår olycka, säger Magnus Eriksson som arbetat på Volvos hytt konstruktion med stol/bälte sedan 1985.

Det svenska Vägverket har djup studerat alla dödsolyckor med tunga lastbilar inblandade under de senaste åren och helt nyligen släppt en rapport. Där konstateras att – lågt räknat – drygt hälften av de omkomna skulle räddats om de haft bältet på. Av 15 omkomna hade bara en haft bältet på. – Det är talande att bältesanvändningen i döds olyckorna är så mycket lägre än användningen i trafik, säger Anna Wrige, chef för Volvo Lastvagnars Accidents Researchteam.

En europeisk studie (utförd av institutet CEESAR) har visat att om 100 procent använde bältet, skulle antalet dödade och skadade minska med 40 procent. Det skulle betyda väldigt många räddade liv över hela jorden. #2 2010

Hytten 27

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

VISIONEN

Volvo Lastvagnar Umeås nya vision:

” Vi möter varandra med respekt, är engagerade, motiverade och arbetar systematiskt med ständiga förbättringar”.

VÅRA HUVUDMÅL

l Direkt OK – (PKD –CBU) l Process säkerhet (PKD –CBU)

VÅRA TRE VIKTIGASTE OMRÅDEN

l VPS – Volvo Pro- duction System l Våra projekt (process och produkt) l Volym flexibilitet

Affärsplanen är allas verktyg i det dagliga arbetet

Under första kvartalet fick med arbetarna vid hyttfabriken i Umeå ta del av den nya lokala Affärsplanen för år 2010.

– Nu är det dags att börja jobba med olika aktiviteter för att nå de mål som vi har satt upp för 2010, säger Anders Olausson, plastchef vid Volvo lastvagnar, Umeå.

Kommunikationen runt Affärsplanen 2010 2012 avslutades i mitten av mars och idag ska förhoppningsvis de allra flesta av medarbetarna vid Volvo Lastvagnar, Umeå, ha kännedom om innehållet i Affärsplanen.

I år skedde kommunikationen på ett annorlunda sätt. Den här gången var det ledningsgruppen, driftchefer, Teknikchefer och några avdelningschefer som tog hand presentationen ute i arbetsgrupper och arbetslag.

– Vi har fått många positiva reaktioner på att cheferna varit delaktiga. Det är många medarbetare som länge efterlyst chefer ute i verksamheten och jag är övertygad om att det här var ett bra steg på den vägen, menar Anders Olausson. Det är viktigt att medarbetarna känner till företagets strategiska riktlinjer i företaget, och Affärsplanen är ett viktigt verktyg i det dagliga arbetet.

Nya arbetslinjen – uppifrån och ner, nerifrån och upp. Ja, så fungerar arbetet i vår nya Affärsplan. Mål ska definieras och brytas ned till olika nivåer, men det viktigaste av allt är att skapar aktiviteter. Längst upp ser vi Anders Olausson, platschef, Per Fredriksson, produktionschef, Roger Bergström, driftchef, Marianne Stahlén, produktionsledare och Urban Frisk, montör.

28 Hytten

#2 2010

– Planer är de förståndigas drömmar.

Ernst von feuchtersleben, österrikisk läkare och filosof

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

ANGER FÖRETAGETS MÅLSÄTTNING

En affärsplan anger företagets målsättning och hur resurserna ska användas för att skapa en gynnsam position i framtiden. För att affärsplanen ska kunna genomföras måste alla medarbetare ha en gemensam bild av vart företaget är på väg. För detta ändamål krävs en öppen dialog och ett aktivt engagemang. Därför är det viktigt att alla medarbetare förstår planen.

– En nyhet jämfört med tidigare år är att vi har skapat en ny vision och tagit fram nya huvudmål, säger platschef Anders Olausson. Huvudmålen har förändrats, och nu är kvalitet och processäkerhet i fokus.

MÅLEN SKA BRYTAS NED

Varje produktionsavsnitt, varje avdelning ska bryta ned de övergripande målen i affärsplanen och sedan hitta rätt aktiviteter för att uppnå dessa.

– Det viktigaste är att vi nu tillsammans skapar riktigt bra aktiviteter runt om i hyttfabriken så att vi kan nå våra uppsatta mål, fastslår Anders Olausson.

Aktiviteterna ska bygga på de fokuserade områden, dvs de områden som viktigast att jobba med det närmaste året.

Dessa kan sammanfattas i tre huvudområden: • VPS, Volvo Production System • Våra process- och produktprojekt • Volymflexibilitet

FRÅN HUVUD- TILL DELAKTIVITETER

Inom varje huvudområde finns olika huvudaktiviteter identifierade som sedan ska brytas ned till delaktiviteter runt om i hyttfabriken.

Inom VPS (Volvo Production System) kommer vi under år 2010 att arbeta med fyra huvudaktiviteter: • 5 S • Underhållssytem • Ledarskapsutveckling • Ny organisationsstruktur Bland projekten kan nämnas de tre stora processprojekten ”Kapacitet 2010”, Plastmålning och TV3 (ombyggnad av monteringen).

– Arbetet med volymflexibiliteten pågår också för fullt. Vi håller just nu på att slutföra återanställningen av över 380 medarbetare, en mycket viktig aktivitet som är mycket mer krävande än vad många tror, menar Anders Olausson.

Hyttfabriken i Umeå vet vad som förväntas och vad som ska göras under 2010 – nu startar jobbet! l Här undertecknas VAT-avtalet av William Frank, ordförande i Metallklubben och Anders Olausson, platschef i Umeå.

Klart med nytt VAT-avtal

Nu är det klart med ett nytt VAt-avtal (variabel arbetstid).

Avtalet skrevs under torsdagen den 22 april och gäller f r o m den 1 maj i år.

- Nu har vi ett mer flexibelt arbetstidsystem som är bättre anpassat för våra kunder, säger lars Edberg, Hr-chef. Här är några skillnader mellan det nya och gamla VAT-avtalet: • Kortare varseltid – tidigare var det fyra veckor för plustid och tre veckor för minustid. Nu varslar företaget tre veckor i både upp- och nedgång.

• Tidigare lade företaget ut sex veckors med plustid. Numera kan en VAT period läggas ut veckovis, men med ett varsel på 21 dagar.

• Kaross/Måleri och Monteringen delas upp i två VAT-system. Ett för PKD- och ett för CBU-hytter. Båda har samma regler. • Gamla VAT-systemet gav 10 % i plustid och 13 % i minustid. Idag gäller 10 % både upp och ner.

NYHETER FÖR MEDARBETARNA

Här är ett par nyheter för den enskilde medarbetaren som ingår i VAT systemet: • Högre lön. För dagtidare ökar den med 240 kr, för tvåskiftare med 350 kr.

• Veckoarbetstiden i normaltid blir kortare. Dagtid slutar 11.06 på fredagar, och tvåskift slutar 12.54 på fredagar. Annars är samma tider som tidigare.

• Vid plustid arbetar dagtidare till 16.00 och tvåskiftet till 20.54 på fredagar. • Vid minustid har både dagtid och tvåskift arbetsfria på fredagar. Tvåskiftet slutar 23.06 på torsdagskvällarna .

#2 2010

Hytten 29

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

PÅ NYA JOBB

Anders Oskarsson

är sedan 1 mars ny teknikchef på Teknik område 5, Monte ringen. Han ersätter

Lars Berglund

som är Site Manager för TV3-projektet.

Niklas Määttä

har börjat som produk tionstekniker på Teknikområde 4, måleriet.

Jan Holmner

1 maj. börjar som projektledare på Teknikområde 4 den

Tomas Fastborg

arbetar med mate rialstyrning och logi- stikutveckling på EML.

Sara Löfgren och Emil Thurén

har blivit åter anställda inom Teknikområde 5 som produktionstekniker.

Anna-Karin Sund berg

är återanställd som produktions tekniker på IM Cab.

Jussi Kärhä, Camilla Nordlund och Fredrik Nilsson

har återanställts som produktionsledare på Driftområde 2

Anders Lundgren

Driftområde 3.

har blivit återanställd som produktionsledare på

Anders Strömdahl

vilket driftområde.

är också tillbaka, men det är inte klart med

30 Hytten

#2 2010

Ny struktur ger bättre uppföljning av hyttverksamheten

Affärsplanen är ett viktigt verktyg för att peka ut färd riktningen och visa vad vi måste genomföra tillsammans på hyttfabriken i Umeå.

frågan blir då – hur vet vi att saker och ting verkligen blir gjorda..?

Jo, genom att systematiskt följa upp de aktiviteter som är kopplade till Affärsplanen. därför har Volvo lastvagnar, Umeå, byggt en ny struktur för uppföljning.

Dessa följer Produktionsledningen upp en gång i veckan – varje fredag! Det sker på ett möte som kallas ASR (Area Status Report), dvs en statusrapport från varje driftområde.

HUR SKA LEDNINGSGRUPPEN VETA DET

Hur vet då ledningsgruppen att aktiviteterna verkligen blir genomförda..?

Jo, Ledningsgruppen följer upp aktiviteterna i hyttfabriken vid tre olika tillfällen: • Varannan vecka (fredag) är ledningsgruppen med på produktionsledningens ASR-möte.

• Varje månad har ledningsgruppen själva en genomgång av de aktiviteter som de själva beslutat om och som är direkt kopplade till Affärsplanen.

• Efter var fjärde månad – varje tertial – träffas Ledningsgruppen och driftområdets ledningsgrupp (TFLG) för att gå igenom aktiviteterna.

Ledningsgruppens och varje driftlednings aktivitets plan finns uppdelad i olika steg, s k milstolpar. Vi använder oss av det engelska uttrycket ”Steps To Milestone”, som brukar förkortas till STM.

Vi har givetvis följt upp aktiviteterna tidigare i hyttfabriken. Det skedde redan under Gösta Nyströms tid, och har uppdaterats många gånger under årens lopp. Senast var i början 2000-talet, då strukturen ingick i det arbetssätt som vi kallade Northern Light. – Så den nya strukturen är egentligen inte ny, men den är omarbetad och anpassad till dagens hyttverksamhet, säger produktionschefen Per Fredriksson och får medhåll av VPS-konsulten Jonas Hjältén som varit med och utformat det nya arbetssättet.

ALLTING BÖRJAR MED AFFÄRSPLANEN

Allting börjar alltså med Affärsplanen – och hos Ledningsgruppen. I korthet innebär det att Affärsplanens fokuserade/viktigaste områden ska omvandlas till aktiviteter. Ledningsgruppen sammanställer hyttfabrikens övergripande aktiviteter i en årsplan som följs upp en gång i månaden. Produktionsledningen har i sin tur brutit ned företagets aktiviteter till de fyra driftområdenas egna delaktiviteter.

STM-RAPPORTEN VISAR ALLA AKTIVITETER

eller varje månad. Varje STM-rapport anger exakt vilka aktiviteter som ska vara gjorda/genomfört under tertialet, dvs under fyra månader, och vilka som ska följas veckovis och/ – I god tid inför varje sk tertial-bokslut när företagsledningen träffar resp driftledning måste driftledningen träffa olika representanter från ledningsgruppen (modulägare) för att fastlägga nästkommande fyra månaders aktiviteter inom sitt driftområde, förklarar Jonas Hjälten, och torkar svetten ur pannan. – Det är inte alldeles lätt att förklara hur allting hänger ihop, men jag hoppas de flesta förstår hur allting hänger ihop. Trots allt, det viktigaste är att vi gör det som vi har sagt och lovat att vi ska göra… Nu klipper vi till med ett nytt arbetssätt vid Volvo Lastvagnar, Umeå. Per Fredriksson, produktionschef, kan luta sig mot våra tre VPS-konsulter som varit med och utformat den nya uppföljningsstrukturen, fr.v: Andreas Alseryd, Jonas Hjältén och Olle Bergman.

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

Pigga pensionärer

Volvos pensionärer är på gång igen.

Tisdag den 4 maj kl 13.00 har Volvos Pensionärsförening årsmöte i Aulan på Volvo Lastvagnar, Umeå.

Det blir sedvanliga årsmötesförhandlingar och om alla pusselbitar faller på plats kommer även Informationschefen Thor Persson att berätta vad som är på gång i Hyttfabriken. – Vi bjuder också på fika och ett lotteri. Alla pensionärer är hjärtligt välkomna den 4 maj, hälsar ordföranden Lage Jonsson och hela styrelsen.

VISSTE DU ATT

… Priset

tre åren.

på elenergi har stigit med c:a 75% sista

… att över 50%

Mellanöstern.

av EU:s energianvändning importeras från bla Ryssland, Algeriet, och

… att två tredjedelar

(2/3) av de viktigaste eko systemen överutnyttjas.

… att vid en produktion

av 55.000 hytter värme återvinner VLU i storleks ordningen 70 000 MWh!

… att Måleriet

(DO4) är Hyttfabrikens mest energikrävande driftom råde med energikostnad över 30 miljoner kr/år.

#2 2010

Hytten 31

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

Detta händer i Produktion

l Det är stort fokus i Produktion på den kommande upprampningen. Från vecka 10 och till vecka 19 har vi nästan fördubblat kapaciteten. l Hyttfabriken i Umeå har haft en klart positivt trend på Direkt OK hittills i år. Kvaliteten har förbättrats, när vi gör rätt från början. Direkt OK (CBU + PKD) är också ett av våra huvudmål, som dessutom kan ge ett utfall på bonusen… l Tuve-fabriken i Göteborg startar sin andra produktionslinje under vecka 20 och går därmed upp i volym. Det innebär att hyttfabriken i Umeå ökar sin produktionstakt i Monteringen med komplett montering av hytter i motsvarande grad.

l VPS-upplägget på segment 8 och 9 i Monteringen, som vi skrivit om tidigare i Hytten, är nu i stort sett klara. TV3-projektet som går ut på att bygga om Monteringen med start under semestern bygger sitt arbete på Volvo Production System.

32 Hytten

#2 2010

rökfritt i Umeå-fabriken firar ett år

den 1 april 2009 infördes rökförbud i hela Volvo lastvagnars fabrik i Umeå.

frågan som automatiskt infinner sig är: – Hur har det gått..? Det är många som undrar om våra medarbetare verkligen har slutat att röka? Är köerna långa till rökavvänjningsklinikerna? Tar man sig en promenad i friska luften för att stilla sina begär..?

En rökare har i genomsnitt 8-10 fler sjuk dagar per år. En rökare förlorar också i genomsnitt 10 år av sin levnadstid. Mer än 80 procent av alla rökare vill sluta röka och 30-50 procent försöker att sluta röka varje år. När en arbetsplats blir rökfri underlättar det för rökare att sluta. Man vet genom studier att antalet rökare minskar i och med ett rökförbud. Beslutet att införa ett rökförbud i hela hytt fabriken i Umeå togs för att minska sjukfrånvaron.

RÖKFRIA ARBETSPLATSER

Ingrid Sturesson, före tagsläkare, har i många år förespråkat rökav vänjning.

– Antalet medarbetare som ville ha hjälp med att sluta röka ökade markant. Vi var väl förberedda på Företagshälsovården, eftersom vi under många år arbetat med rökavvänjning redan innan vi beslutade om rökförbud. Det finns bara fördelar med en rökfri arbetsplats, menar Ingrid Sturesson, företagsläkare.

En som inte kan sluta, eller inte vill (?) sluta röka, är Håkan Nordin. Vi hittade honom utanför kontorsentrén med en cigarett i munnen.

– För mig är rökstoppet inga problem. Som rökare får jag både frisk luft och kondition med jämna mellanrum, säger han och drar ett halsbloss. Det känns skönt att veta att han var ensam ute i ”friska” (?) luften… l Cecilia Bergstén fick i uppdrag att verkställa beslutet och se till att våra arbetsplatser blev rökfria. – Det verkar ha fungerat bra bland våra medarbetare, men det kan kanske ha brustit i informationen till våra entreprenörer vid något tillfälle, säger Cecilia. På Företagshälsovården kom reaktionen på rökför- budet redan ett år innan det trädde i kraft. Håkan Nordin, inbiten rökare, tycker sig ha både bra kondition och frisk luft i kroppen.

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

Mångfald istället för jämställdhet

Nu har Jämställdhetsgruppen bytt namn till Mångfaldsgruppen.

– Anledningen är ändrade lagkrav, säger cecilia Bergstén, Hr Business Partner och sammankallande i gruppen. Volvo Lastvagnar, Umeå, arbetade under 2008 med jämställdhets- och mångfaldsfrågor., Det styrande i arbetet var jämställdhetsplanen, där mångfald ingick, men där ingen mångfaldsplan upprättades. Eftersom det numera är lag på att företagen måste ha en mångfaldsplan har företaget startat en ny jämställdhetsgrupp i samråd med företagsledningen.

Uppdraget är att från och med 2010 sa fram en gemensam plan för både jämställdhet och mångfald. – Arbetet gick på sparlåga och låg i princip nere under 2009 på grund av alla uppsägningar och arbetet med omställningar, förklarar Cecilia. De tidigare årsplanerna ersätts nu av treårsplaner med en årlig utvärdering.

MÅNGFALDSARBETET SKA GÖRAS I LINJEN

Cecilia Bergstén Själva arbetet med arbetsmiljön, där mångfald ingår, måste göras i det dagliga linje arbetet. Aktiviteter med uppföljning av handlingsplaner ska upprättas inom respektive områden, och för detta ska det finnas stöd och uppmuntran. – Det är gemensamt ansvar att utveckla organisationen och arbetsförhållandena på företaget. Varje medarbetare har ett eget ansvar att hämta kunskap om mångfaldsfrågorna. Samtidigt är mångfald ett chefsansvar. Det är mycket viktigt att mångfaldsfrågorna diskuteras både grupp- och avdelningsmöten samt under medarbetarsamtal, menar Cecilia Bergstén.

Mångfaldsgruppen består av representanter från företag och fackliga parter; Cecilia Bergstén och Josef Stenman från Företaget, Marianne Stahlén, Ledarna, Alf Söderlund, Unionen, Åsa Dahlsten, Ulrika Sandström och Jan-Olov Carlsson, samtliga från Metall. (Akademikerna saknar representant.)

Volvo Way – tydligare och tuffare

Under andra kvartalet kom mer nya the Volvo Way att kommuniceras till medarbetarna på Volvo last vagnar, Umeå.

The Volvo Way är Volvos vägledning för hur medarbetare och chefer ska upträda och arbeta tillsammans.

Volvo Way visar vad företaget står för, våra värderingar och våra mål.

Den nya utgåvan ställer större krav på medarbetare och chefer och är tydligare, tuffare och skarpare.

– Detta är vår väg framåt och vårt recept för att lyckas. Det är ingen broschyr att gömma undan, säger Charlie Nordblom, som ansvarat för uppdateringen av Volvo koncernens filosofi.

Första utgåvan av The Volvo Way pre senterades 1998 på uppdrag av Volvos koncernchef Leif Johansson. 2004 kom en ny uppdaterad utgåva i samband med att AB Volvo vuxit och nya bolag kommit till, exempelvis Renault Trucks och Mack Trucks.

Den nya versionen antogs enhälligt under fjolåret av Volvos koncernledning.

Syftet är att diskutera de vär deringar och frågor som finns i The Volvo Way och som är mest aktuella och relevanta för arbetsgruppen.

VGAS i ny tappning

Nu är en ny generation av VGAS – Volvo Group Attitude Survey – på gång.

Det kan innebära att det inte blir någon VGAS-undersökning under år 2010.

AB Volvo planerar nämligen att byta leverantör. Under hösten körs därför två pilot-projekt, i Tuve fabriken och inom Volvo Logistics, med den nya leverantören.

En förändring vet vi redan om – vi kommer inte att mäta ”nöjda medarbetare” i framtiden, dvs ESI (Employee Satisfaction Index). Istället kommer vi att mäta medarbetarens ”engagemang”.

I skrivande stund är planen att ett nytt verktyg ska vara i bruk under år 2011.

Marockanskt kundbesök

Tummen upp för hytt fabriken i Umeå! Den 10 mars gav dessa glada marockanska kunder oss tummen upp för allt de fick se inne i hyttfabriken. De imponerades av vårt arbetssätt och vår goda ordning. Sedan var det inte helt fel att solen sken, samtidigt som det snöade… #2 2010

Hytten 33

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

kort & gott

HR-människor från södra Västerbotten samlades den 3 mars på Volvo Lastvagnar i Umeå för att lyssna på utvecklande föredrag och idka lite benchmarking inom HR området. För att dokumentera ögonblicket fick hela gruppen posera framför ”gammhytten” i receptionen, fr.v: Malin Höber, Bostaden, Anna Mothander, PWC, Lars Edberg, VLU, Yvonne Anderssin, Bostaden, Ewa Gustavsson, Umeå Kommun, Camilla Högdahl, Umeå Kommun, Elin Bjurh, VK, Kjell Lindström, Noden, Charlotte Ölmhagen, VLU, Caroline Nilsson,VLU, Johanna Köpsén, VLU, Johanna Åhman, PEAB, Lena Lejon, VLU, Ehrling Jacobsson, VLU, Josko Lorger, Umeå Kommun, Cecilia Bergstén, VLU, Kia Ronnhed, Komatsu, Magnus Dalsvall, HR Akuten. Bowling-mästare 2010! Det blev bowlinggänget ”Vi skruvar i 112-takt” som vann internserien vid Volvo Lastvagnar, Umeå, för år 2010. De vann före tvåan ”Inge Fällman” från Monteringen och trean ”IMEK”, som bestod av spelare från IM och Ekonomi. I det segrande laget spelade fr.v: Lars Ivebo, Patrik Andersson, Stefan Jonsson och Ulf Johansson. Saknas på bilden gör Torleif Hiitti.

Fazers ledning besökte hyttfabriken i Umeå, fr.v Anders Jensen, Platschef Bageri, Umeå, Gustav Göransson, Produktutveckling, Clas-Anders Bengtsson, Personalchef Bageri/Konfektyr, Per Sandberg, VD Bageri/ Konfektyr och Jörgen Sköld, Produktion/Logistik.

Fazer på besök

Delar av företagsledningen för Fazer, Sverige, Bageri/ Konfektyr, besökte Volvo Lastvagnar, Umeå, den 12 13 april. Syftet var kristallklart – att studera den VPS utbildning som pågår på hyttfabriken på nära håll.

– Vi gör det för att vi har nyligen startat vårt Fazer Production Way, och det är alltid bra att kunna lära av varandra, sade Gustav Göransson, ansvarig för produktionsutveckling, inom Fazer.

Med på besöket var också bl a våra egna VPS ansvariga i Umeå, som fick chansen att testa några av Fazers produkter, både bröd och godis.

– Det både smakade och fungerade bra, som någon av Umeåvärdarna uttryckte det.

Intressant är också att Fazer är en stor kund till Volvo Lastvagnar. Senaste köpet var 100 Volvo lastbilar. Den karamellen suger vi länge på…

Har du hört?

… att trafiken

på det statliga vägnätet under årets två första månader har minskat med 3,8 procent jämfört med förra året. Personbilar med 4,3 procent medan lastbilar ligger på en oförändrad nivå.

… att Motormännens

riksförbund kräver lag om ”handsfree”, när man pratar i telefon samtidigt som man kör bil. Studier visar nämligen att mobiltelefonanvändningen i Sverige orsakar mellan 10-20 människors död i trafiken varje år.

34 Hytten

#2 2010

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

Grävskopan var snabbt på plats sedan beslut tagits om rivning av den aktuella lokalen.

Snötäcket knäckte hus

Ena väggen på gamla CKD-lokalen bångnade.

Den gamla CKD-lokalen i UA-fabriken klarade inte det massiva snötrycket på taket när snömassorna blev allt tyngre. Huset som är från Bockstens mannens tid, eller kanske något senare, har klarat snön under många vintrar och därför var det många som var förvånade över takraset när de kom tillbaka efter helguppehållet den 29 mars. Som tur var kom ingen människa till skada, då raset inträffade på lördagseftermiddagen Området spärrades omedelbart av, men under uppröjningen och försöken att stötta taket inne i lokalen, rasade det ännu mer: Då togs också beslut om att helt riva den aktuella delen av gamla CKD lokalen.

Snodd gummiboll!?

De anställda på segment 3 i Monteringen har under en tid samlat gummiband och åstadkommit denna gigantiska gummibandsboll på nästan 13 kilo. När Hytten besökte segment 3 för att få ta några bilder på bollen visade det sig att bollen var försvunnen. Som tur var hade Mats Fogdebo tidigare förevigat bollen på bild. Gummibollen, en kändis i Monteringen har redan fått en uppföljare, en ”lillasyster” stor som en tennisboll.

GRATTIS!

50 år 4/5

Tommy Näslund Kaross

11/5

Ingemar Höög Måleriet

25/5

Göran Bergström Logistik

27/5

Björn Lindberg Måleriet

6/6

Tord Fundin Detaljen

22/6

Stefan Bergvall, Kaross

28/6

Rickard Persson Presshallen

60 år 3/5

Christer Abrahamsson Logistik

12/5

Tommy Widinghoff Logistik

20/5

Krister Sjögren, IM

23/5

Sven Silversten Logistik

1/6

Jukka Wilestedt Underhåll TO2

11/6

Tommy Lundmark Order/Beredning

27/6

Kjell-Åke Thoren S-Hytter

30/6

Staffan Engström Detaljen #2 2010

Hytten 35

en tiDning fÖr AnstÄllDA viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ europeAn mAnufActuring volvo trucks

mitt JoBB

Jag har varit på Detaljavdelningen sedan 1979 (med ett uppehåll på 13 år!). Arbetet är mycket omväx lande. Skulle jag få önska mig något, så vore det uppsnyggade lokaler.

2 1 4 3 A

Avs: Hytten, Volvo Lastvagnar AB, Umeå Box 1416, 901 24 UMEÅ

5

fAKtA: MArINA lINdBErg

Ålder:

49 år.

Anställningsår: Intressen:

Anställdes första gången 1979 och andra gången 1997.

familj, skriva barnböcker, göra mycken i glas, måla tavlor, fotografera.

1 Material beställs

och inventeringen är av Hyttfabrikens förråd.

Efter att planeringen klarad och det jobb som ska köras är inknappat i systemet, beställs mate rialet av operatören in från

2 Provkörning

Pressverktyget hämtas och monteras upp i pressen. Maskinen ställs in och ope ratören provkör några bitar för att på så sätt försäkra sig om att det blir rätt kvalitet på detaljen.

som ska monteras.

3 Bra arbetsställning

Materialet hämtas med pallyft eller truck och ställs på plats. Väl på plats justeras höjden så att man får en bra arbetsställning, allt för att minska risken för arbets skador.

4 Orderkörning

Då allt är på plats kan ordern börja köras. Oftast körs materialet i flera operationer och med olika maskiner innan det blir färdigt och därför är det viktigt med bra ordning.

5 Avrapportering E

fter att ordern är körd transporteras detaljerna till nästa maskin eller till förråd. Jobbet avrapporteras sedan i systemet, detta är viktigt eftersom det måste stämma i våra lagersaldon. svetsröken.

ör att slippa