Transcript Hytten - Ordbanken

A magazine
EN TIDNINGforFÖRemployees
ANSTÄLLDA
the tuve plant
VID VOLVOatLASTVAGNAR
UMEÅ
european
europeanmanufacturing
manufacturing
volvo
volvotrucks
trucks
HYTTEN
75.000 HYTTER PER ÅR!
Med två tunga presslinjer har
hyttkapaciteten i Umeå ökat
till 75.000 hytter per år.
#3 2011
Vinnare är vi allihopa!
sid 4
KALUGA ÖKAR IGEN
Det ser fortsatt positivt ut på den ryska marknaden.
Sid 11.
GM AWARD TILL UMEÅ
Volvo Lastvagnar, Umeå, fick GM Award för sin
plastlackering. Sid 4 & 14.
UNDERHÅLL TAS PÅ ALLVAR
Omsorgsfullt underhålls-
arbete ökar tillgängligheten
i Hyttfabriken.
Sid18.
EN TIDNING FÖR ANSTÄLLDA
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
LEDARE
Grattis Umeå-fabriken!
Innehåll
#3 2011
3. VGAS med höga förväntningar
4. GM Award till Umeå
6. Vad gör de på
Avdockningen
10. Porträttet:
Kenneth Salomonsson
16. Trainees lär sig massor
22. Koldioxidutsläppen
minskar
24. Kapacitet 2010
28. Kunden i
främsta rummet
34. Motion för livet
38. Kort & Gott
40. Mitt Jobb:
Annica Ögren
HYTTEN
Hytten är en intern tidning
för anställda inom Volvo
Lastvagnar, Umeå
Ansvarig utgivare:
Thor Persson
Redaktör:
Thor Persson tel. 7320,
[email protected]
Redaktionsråd:
Thor Persson, Denny Westerlund
Foto: Gösta Wendelius, Denny Westerlund
Layout: Ordbanken
Tryck: Original, Umeå
Utgivningsdag: 8/7 2011
2 Hytten #3 2011
FVID GLOBAL MANUFACTURINGS ÅRLIGA MÖTE i slutet av maj offentliggjordes att
fabriken i Umeå fått priset GM Award för "Share Best Practise – In line painting of plastic parts".
Målning av plastartiklar tillsammans med hytten är ett praktexempel på hur medarbetares
innovativa idéer och det strategiskt långsiktiga arbetet kraftigt reducerat våra kostnader och gjort
det möjligt att införa samma arbetssätt på andra fabriker – samtidigt som det också skapat en helt
ny verksamhet med nya arbetstillfällen.
Tack till alla er som har haft idéer, drivit och genomfört denna förändring!
Mycket bra jobbat med en fantastiskt uthållighet!
Efter lite drygt tre månader har jag hunnit heja på drygt 500 personer och har
alltså 1500 kvar att träffa, jag ser verkligen fram emot dessa möten. Enda problemet är
att det tar mycket längre tid än vad jag tänkt mig. Jag har också haft en hel del frågor att sätta mig in i samtidigt som vi har haft och har ett ansträngt
produktionsläge.
För att skaffa mig en bild av hur man upplever att det fungerar på fabriken,
vad fungerar bra och vad behöver utvecklas, har jag träffat och "intervjuat"
chefer, ledare och fackliga representanter. Det mesta av materialet är
sammanställt och nu återstår att identifiera eventuella "röda trådar".
Vi har nyligen fått resultatet från VGAS undersökningen. Svarsfrekvensen var
92 procent och Engagemang-index 71 procent. Tack för era svar och ert engagemang, nu gäller
det för oss ledare att redovisa resultatet i våra grupper och efter semestern – vecka 35 – mer
aktivt jobba med förbättringsåtgärder i våra lag. Här är det viktigt att alla aktivt deltar och bidrar
med idéer och insatser!
De områden som identifierats som utvecklingsområden utifrån ett fabriksperspektiv är bl a vår
vision, vårt sätt att kommunicera och vårt arbete med mångfald. Vi, ledningsgruppen, har påbörjat
diskussioner om hur vi kan förbättra dessa områden.
När det gäller organisatoriska frågor kommer vi att tydliggöra roller och satsa på utbildning av
bland annat Segmentssamordnare, SSO. Vidare förstärker vi VPS-organisationen med fler VPSkonsulter, detta för att ge verksamheten mer stöd och hjälp. Teknik- och underhållsorganisationen
kommer att skiljas på och renodlas så att vi skapar förutsättningar för mer renodlat fokus inom respektive område. Nuvarande organisation kommer att gälla till årsskiftet.
Efter en intensiv och händelserik vår, med utmaningar i projekt, höga volymer och installationer är det dags för en välförtjänt semester.
Tack för er flexibilitet och era extra insatser
när vi behövt dom som bäst! Nu är det dags att ladda batterierna inför höstens utmaningar! Jag önskar er alla en skön och avkopplande semester, umgänge med familj, vänner och en hel
del fysiska aktiviteter!
Trevlig sommar!
MONA EDSTRÖM-FROHM,
Platschef
Volvo Lastvagnar Umeå
– Vill man ha ett klokt svar,
måste man också kunna fråga klokt.
Johann Wolfgang von Goethe
VGAS med
höga förväntningar
Resultatet från årets VGAS – Volvo Group
Attitude Survey – är klart. Volvo Lastvagnar,
Umeå, hade en svarsfrekvens på 92 %
och ett EEI-utfall på 71 %.
– Nu ska vi ta hand om materialet och
beakta de höga svarsfrekvensen, hälsar
Lena Lejon, VGAS-ambassadör.
VGAS skapar ett underlag för att tillsammans kunna
arbeta aktivt med förbättringar. I resultaten får vi
också konkreta förslag på hur vi kan arbeta med frågor
som ökar engagemanget hos medarbetarna.
Den nya VGAS-leverantören Kenexas verktyg är
lätthanterligt och stöttar arbetet med resultatet. Det
är även en fördel att ha 14 miljoner svar i Kenexas
svarsbank som vi kan jämföra våra resultat med.
– Ledarna och grupperna får mer användbara
analyser och jordnära råd om hur de kan jobba för att
öka engagemanget, d v s vad som är viktigt just för sin
egen grupp eller arbetslag, menar Lena Lejon..
EN NYHET I VGAS är att vi mäter medarbetarnas
engagemang, som redovisas i form av EEI (Employee
Engagement Index). Medarbetarengagemang är en
kombination av nöjdhet, åtagande, stolthet, lojalitet,
en stark känsla av personligt ansvar, och en vilja att
vara företrädare för företaget.
– Våra medarbetare har visat stort engagemang
bara genom att svara på undersökningen, säger Lena
Lejon och fortsätter:
– Vi har den högsta svarsfrekvensen i hela EM. Det
ger i sin tur höga förväntningar på uppföljning och en
hög risk för besvikelse om vi inte respekterar resultatet.
– Detta ställer höga krav på våra chefer, men också
på våra medarbetares delaktighet i att tolka och arbeta
vidare med resultatet, säger Lena med eftertryck.
TIDNING FÖR
AENmagazine
forANSTÄLLDA
employees
VIDthe
VOLVO
UMEÅ
at
tuveLASTVAGNAR,
plant
european manufacturing
volvo trucks
Resultatet av VGAS visar vad gruppen tycker,
nu startar arbetet med att ta reda på varför de
tycker som de gör
– Jämför det med att du tar feber och har feber,
men du vet inte vad som orsakar den – ett virus,
en infektion, något annat? Därför är det viktigt att
ta reda på den egentliga orsaken, förklarar Lena.
FÖR ATT ARBETET MED VGAS skall bli riktigt bra
krävs att både chef och medarbetare förbereder sig
genom att gå igenom och tolka resultatet.
– Återkopplingen till medarbetarna är viktigast
i VGAS, fastslår Lena vidare..
Trots semestertider är målsättningen att alla
medarbetare ska ha fått ta del av grupps resultat
innan semestern.
Våra chefer har fått utbildning i och förslag på
hur återkopplingen och arbetet i grupperna kan gå
till. I det förslaget ingår att resultaten presenteras
innan semestern på gruppmötet samt att VGASrapporten är tillgänglig fram till vecka 35 då
tanken är att hyttfabriken i Umeå ska avsätta två
timmar för att arbeta med VGAS.
Huvudsyftet med återkopplingen är att medarbetare och chef ska gå igenom resultatet och ha
en dialog om hur de kan förbättra engagemanget.
– Utfallet från den dialogen ska bli en handlingsplan med aktiviteter som kan leda till att medarb-tarnas engagemang förbättras. Cheferna har
ansvar för att planera och genomföra återkoppling.
Som stöd har de alla HR Business Partners, tillika
VGAS ambassadörer.
Som medarbetare på Volvo Lastvagnar, Umeå,
har alla ett ansvar att delta i arbetet med själva
resultatet.
– Ja, vi vill ju tillsammans hitta vägar till
ständiga förbättringar, hitta nya idéer som alla kan
bidra till att föra in i verksamheten! l
Alexander Kashanifar, produktionsledare, och
Christer Göransson, medarbetare på Monteringen,
samtalar om årets VGAS…
Volvo Lastvagnar, Umeå,
fick ett bra utfall i årets
VGAS-enkät. Lena Lejon,
HR Business Partner och
vår VGAS-koordinator, delar
med glädje med sig av
resultaten.
Volvo Group
Attitude Survey
i korta drag
Här är de övergripande
resultaten från årets
VGAS-undersökning.
EEI står för “Engagement
Employee Index” –
och är ett mått på
Volvo-medarbetarens
engagemang:
Volvo Lastvagnar
Global
Manufacturing
Umeå Gent Tuve Kaluga EEI
79 %
78 %
71 %
81 %
65 %
84 %
Svarsfrekvens Volvo Lastvagnar 92 %
Global
Manufacturing 91 %
Umeå 92 %
Gent 88 %
Tuve 86 %
Kaluga 91 %
#3 2011 Hytten 3
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
VPS i plastmålning
Volvo Production System
består av ett antal principer och verktyg:
– VSM (Value Stream
Mapping)
– Teamwork
– Eliminera/minimera
onödigt arbete
– Minimera buffert
– Materialförsörjning
– Bygga-in-kvalitet
–Just-in-time
Ove Börjesson, VPSkoordinator inom European
Manufacturing, poängterar
att principer och verktyg
inom VPS används i projektet Plastmålning i Umeå:
”Vi har genomfört Value
stream mapping (VSM)
i Umeå för att optimera
materialförsörjning och
logistikupplägg för att
minimera buffertar och
leverera Just-in-time (JIT)
till våra slutmonteringsfabriker i Gent, Tuve och
Kaluga”.
GM Award till Umeå!
Hyttfabriken i Umeå har under det
senaste året slutfört satsningen på
målning av plastartiklar.
Satsningen i Umeå har nu också
belönats med GM Award för ”Share
Best Practice”.
– Vi är mycket glada och stolta för
att vi uppmärksammats för denna kloka
och lyckosamma satsning i Umeå,
säger Mona Edström-Frohm, platschef
vid Volvo Lastvagnar, Umeå.
Volvo Lastvagnar har under de senaste sex-sju
åren satsat cirka en miljard i ett helt nytt Måleri
vid hyttfabriken i Umeå. Den nya grundlacken
togs i bruk för sex år sedan och den nya täcklacken för snart fyra år sedan. Ifjol infördes det
tredje och sista steget, med att måla plastartiklar.
Ända sedan arbetet startade med att bygga
de nya grund- och täcklackslinjerna har tanken
varit att förbereda måleri-processen för att lackera
plastartiklar tillsammans med hytten.
Ett flertal alternativ utreddes om hur detta
kunde göras möjligt.
– Diskussionerna startade i mitten av 1990-talet
efter lanseringen av Volvo FH-lastbilen. Hela det
nya målerikonceptet har varit en flerstegsraket som
genomförts via ny förbehandling, grundlack, täcklack
för att avslutats med målning av plastdetaljer.
Nu är allt på plats, säger Hans Wenngren som
varit en av dem som lagt fast strategin för att utveckla
målningsprocessen i Umeå.
i ett nytt måleri i Umeå
genomfördes en marknadsundersökning i Europa,
för att utreda framtida kundkrav inom lackeringen.
Den visade att Volvos kunder i allt större omfattning
krävde högre finish och ett större utbud av metalliclack och kulörer med klarlack.
Undersökningen visade också att det fanns ett stort
behov att förbättra den visuella kvaliteten, särskilt
samstämmigheten mellan hytt och plastartiklar.
– Tidigare fanns klagomål från kunder på
kulöravvikelse mellan hytt och plastartiklar. Två
tredjedelar av Volvos Lastvagnars garantikostnader
för ytbehandling var direkt relaterade till plastartiklar.
Vi var tvungna att göra någonting och den enda
lösningen som kunde förbättra kvalitetsresultatet
mot kund och klara våra miljöambitioner var att
INFÖR INVESTERINGEN
”Genom att måla
plastartiklar tillsammans
med hytten förbättrar vi
kvalitetsutfallet och bidrar
till principen ”Bygga-inkvalitet”.
”Med hjälp av teamwork
och tvärfunktionellt arbetssätt mellan EM-fabrikerna
har vi fått ökad förståelse
för våra processer, vilket
lett till en bättre helhetslösning”.
”Totalt handlar det om
20 olika plastartiklar per
hytt som ska hanteras
i måleriprocessen och
därför måste vi ha ett
robust materialupplägg
enligt VPS.”
4 Hytten #3 2011
Jubel för GM Award! Det är många som bidragit till att plastmålningskonceptet blivit en sådan framgång att vi fick
GM Award-priset. Mona Edström Frohm, platschef och Hans Wenngren, projektledare jublar ikapp tillsammans
med ett segerrusigt gäng på Loading och Unloading.
– Belöningen efter att ha gjort något riktigt bra,
det är att ha gjort den goda saken.
Ralf Waldo Emerson
lackera plastartiklarna
tillsammans med hytten,
förklarar Hans Wenngren,
som är processansvarig
för ytbehandling inom
Global Manufacturing
och stationerad i Umeå.
– Det ligger oerhört
mycket ”tänk” bakom
processen att måla
plastartiklar tillsammans
med hytt, poängterar
Hans Wenngren.
Johannes Asplund:
Den stora utmaningen – Det verkar vara ett fint pris,
var att göra en miljardjag hade hört det viskats om
att vi fått priset.
investering i ett nytt
måleri för bara hytter
men som senare skulle kunna konverteras till att även
innehålla plast – utan att tappa i kvalitet och kapacitet
samt vara utformad för att klara en utveckling för de
kommande 10-15 åren!
– Vi planerade anläggningen utifrån några tänkbara framtidsscenarier. Resultatet blev en anläggning som är uppbyggd på några få grundmoduler
och som med planerade modifieringar klarade ett
införande av plastartiklar med bibehållen kapacitet….
ANLEDNINGEN TILL att det har uppstått skillnader
på kulören mellan metall och plast är naturligtvis
många, men den avgörande har varit att lackeringen
skett i två, geografiskt skilda processer som har varit
oerhört svåra att samordna och gemensamt optimera.
Även utvecklingen på miljösidan har resulterat i mer
Ann Bergkvist:
– En tung pjäs att hålla i.
Roligt att uppmärksammas
på det här viset.
Jonas Wester:
– Jag är ju nyanställd
så jag fick veta först
idag att vi fått ett pris!
tekniskt avancerade målningsutrustningar som t.ex.
högrotationsklockor och elektrostatisk målning.
– Tillsammans med införandet av vattenbaserade färgmaterial har det blivit svårare att matcha
olika kulörer med varandra, samtidigt som det
blivit mer kostsamt, förklarar Wenngren.
Med denna bakgrund var det inte svårt för
GM//EM-ledningen att fatta det strategiska beslutet
att samlackera hytt och de plastartiklar som har den
största kostnaden och kvalitetsproblemen.
De lägre kostnaderna för att lackera plast och
plåt vid ett och samma tillfälle, tillsammans med
lägre garantikostnader, är ett av flera goda exempel
på hur industrisystemet kan jobba med s k Right
Sourcing. Plastmålningen i Umeå var en insourcing
från en extern leverantör som även lett till en lägre
global miljöbelastning.
FÖR LASTBILSKUNDERNA har samlackeringen
inneburit att kulöravvikelsen minskat, vi har
fått en mer homogen lackering och ett bättre
totalintryck av hela Volvo-lastbilen.
Fördelarna för företaget är att hyttfabriken
använder bara ett färgmaterialsystem som gör att
färgen på plast och stål åldras likvärdigt, samtidigt
som själva måleriprocessen blivit billigare.
I korthet kan fördelarna sammanfattas så här:
•
Förbättrad kvalitet
•
Bättre finish
•
Lägre produktions- och garantikostnader
– För Volvo Lastvagnar har kostnaderna för
plastmålning minskat med 100 miljoner kr per
år, en enastående stark rationalisering, slutar Hans
Wenngren. l
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
3
De tre stegen i
plastmålningen
Allting har en historia.
För att minimera riskerna,
när plastlackeringen skulle
flyttas från nuvarande
underleverantör till
Måleriet i Umeå, delades
införandet upp i tre steg.
Steg 1 var kopplat till
hyttmonteringen, steg 2
var de artiklar som sitter
på sidan av hytten och
steg 3 var de artiklar som
sitter i nedre fronten.
– Alla tre stegen
berörde plastartiklar som
går under namnet klass
1. Det är plastdetaljer
som vi ställer de högsta
kvalitetskraven på,
förklarar Hans Wenngren.
Följande artiklar ingick i
de olika stegen i projekt
”Plastmålning i Umeå”:
Steg 1: (2008)
Frontlucka,
backspegelkåpa, solskydd
och smutsavvisaren för
FH
Steg 2: (2009)
Dörrförlängare,
framskärm och
sidoluftriktare
Steg 3: (2010)
Nedre grill, lamphus,
blinkershus, stötfångare,
insteg och spoilerkit
#3 2011 Hytten 5
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Tre röster från
Avdockningen
Elin Hurme:
– Jag tycker vi har lätt att få
gehör för våra synpunkter på
avdelningen. Vi saknade en
toalett för damer och tog upp
frågan på ett gruppmöte – nu
har vi ”vår” toalett.
Lars Eriksson:
– Vi hade en några synpunkter på upplägget när vi byggde om här på Avdockningen
och jag tycker nog att man
lyssnade på oss.
Plockningsstationen, eller Plockline som
den kallas, är platsen där vi plockar av
färdigmålade plastdetaljer. Dessa bipackas
inne i hytten, som sedan transporteras till
våra kunder.
Vad gör dom på Avdockningen?!
Avdockningen har de flesta hört talas
om, men många kanske undrar – vad
gör dom där egentligen..?
Ja, Avdockningen är det sista arbetsområdet i Måleriet innan Volvo-hytten
går vidare för att inredas och monteras.
– Vi gör hytten färdig för montering.
Först får vi hytten från tätningslinjen för
att sätta på lister på kulörhytter, sedan
kommer den tillbaka färdiglackerad
i kundens kulör och med alla plastdetaljer på plats, berättar Anders
Strömdahl, produktionsledaren.
Hyttfabriken i Umeå består av fyra driftområden
och en rad olika stödfunktioner. Inom driftområde
4 – Måleriet – finns olika arbetsområden och ett
av dessa är Avdockningen.
Här arbetar idag 48 medarbetare fördelade på
två skift, plus ett litet nattskift med sex personer.
– Jag upplever Avdockningen som ett väldigt
glatt gäng och som alltid vill göra sitt bästa, säger
Anders och fortsätter med en liten reflektion.
– Jag har varit på en del arbetsplatser tidigare,
men här hände det vid ett tillfälle att jag för första
gången blev utskälld av medarbetarna för att det
fanns för lite att göra… det säger väl det mesta
om det här gänget..?!!
Med denna lilla reflektion vill produktionsledare Strömdahl låta oss förstå att Avdockningen
har förstått att allt bygger på samarbete med ett
gemensamt mål att få ut hytterna på bästa sätt.
OLIKA PROCESSER
Vad gör man då på Avdockningen..?
Processområdet är indelat olika mindre områden
enligt följande:
• Bonkline – här sätts lister på alla kulörhytter.
• Plockline – här plockas plastdetaljerna av från hytten.
Patrik Forsberg:
– Jag trivs bra på Avdockningen. Bra arbetskamrater
och bra stämning. Sedan är
det ett jämt arbetstempo så
att det flyter på bra.
6 Hytten #3 2011
• Frontluckan – här skruvas gångjärn och lås fast på frontluckan.
• Dockningen – här byts de långa skidden (undereden) på 4,1m till transport- skid med hjälp av en kran.
Volvo-hytten lyfts från 4,1 meters-skid och flyttas sedan
över till omdockningen till höger. Där får hytten sitt
transportunderrede för vidare färd ut i Europa.
• Skyltar – här sätts alla identifikationsskyltar på plats.
• Slutkontroll – här skruvas frontluckan på plats samtidigt som en sista slutkontroll görs på förutbestämda punkter.
– Dessutom har vi också två gaffeltruckar som
hanterar skid (underreden) både utom- och inomhus,
påpekar Anders.
FÖRÄNDRINGSARBETET STARTADE
Under hösten 2010 startade ett förändringsarbete på
Avdockningen i samband med införandet av Volvo
Production System (VPS). VPS-arbetet med sina
principer, moduler och verktyg har tagits emot mycket
väl av både ledare och personal.
– Vi började med att utforma ett eget Processteam,
vilket innebar att Frontluckan och Avdockningen
blev ett Processteam. Vi har också infört Segmentsamordnare med mycket gott resultat och inte minst
FU, dvs förebyggande underhåll, som fått en flygande
start och som snart, hoppas jag, kommer att landa i
något värdefullt, säger Anders.
På Avdockningen har man numera också ett
teamcorner med statustavla, där alla kan se hur det
går för hyttverksamheten.
– Just nu har vi också utsett stationsansvariga som
nu ska jobba med att få ordning på våra stationstavlor.
Vi kommer även att införa vice segmentsamordnare
på Avdockningen, förklarar Anders, som lovar att det
dessutom kommer att bli extra fokus på 5 S.
– Nu har vi samma arbetssätt inom hela
hyttfabriken och med STM-konceptet, som är ett
mycket fungerande instrument, kan vi hålla uppe
farten i förändringsarbetet..! l
– En snickare hade svårt att montera ett skåp.
Inför Gud och IKEA är vi alla lika.
Bo Bergman
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Anders Strömdahl, (tv), Produktionsledare på Avdockningen, samtalar med Mathias Kemi om de förbättringar som gjort att arbetet löper smidigare...
#3 2011 Hytten 7
TIDNING for
FÖR ANSTÄLLDA
AENmagazine
employees
VID VOLVO LASTVAGNAR,
UMEÅ
at the tuve plant
european manufacturing
volvo trucks
Från Lloyds till Bureau Veritas
Volvo Lastvagnar har bytt
externt certifieringsorgan som
ska hjälpa oss att uppfylla
Kvalitet och Miljö!
Istället för Lloyd’s Register
Group kommer nu Bureau
Veritas att göra revisioner i
hyttfabriken i Umeå.
Den 22 och 23 november 2011
kommer två revidörer från Bureau
Veritas för första gången till Umeå.
– Besöket är en del av EM:s totala
revision som innefattar Kaluga, Gent,
Umeå, Tuve och huvudkontoret i
Göteborg, säger Christer Norman,
internrevisor på vår Kvalitetsavdel-
ning.
Bureau Veritas har 48000 anställda
på 930 kontor i 140 länder och är
Därför har vi våra revisioner
Många kanske undrar varför det är så viktigt med
interna och externa revisioner, men här kommer
ett axplock om vad revisioner bidrar till:
Christer Norman är internrevisor på hyttfabriken i Umeå
noterat på Euronext på Parisbörsen. De
har 400.000 olika kunder eller klienter
som det heter.
– De har anor ända från år 1828,
och är världsledande inom bedömning
av överensstämmelse och certifiering,
berättar Christer.
Volvo Lastvagnar köper Bureau
Veritas tjänster för att hjälpa oss
förbättra våra prestationer och
säkerställa att vår produkt, infrastruktur
och våra processer uppfyller standarder
och föreskrifter, när det gäller kvalitet,
hälsa och säkerhet, miljöskydd och
socialt ansvar. l
• Erhålla och upprätthålla en licens/certifikat att driva vår verksamhet i utvalda länder där vi verkar
• Skaffa oss en konkurrensfördel genom certifiering
• Skydda vårt varumärke
• Säkerställa överensstämmelse med regler och normer
• Identifiera och minska risker genom hela produktionen och uppbyggnad och livscykeln för produkter, utrustning eller tillgångar.
• Identifiera och minimera onödiga kostnader
• Bidra till hållbar utveckling
• Bedöma om vi uppfyller våra tekniska krav
• Bedöma miljö och kvalitetsprestanda, tillförlitlighet av anläggningar, utrustning och processer
• Granska prestanda och kvalitet av produkter och processer
• Identifiera och sprida bästa praxis
ENKÄT
Vad har du för semesterplaner?
Göran Olofsson
TO2 Verktygsunderhåll
– Det enda som är planerat
är en tur till Söderhamn.
Jag har tittat på bilder och
broschyrer därifrån och det
verkar vara jättefint där.
8 Hytten #3 2011
Jessica Molin
DO4 Bättringen
– Jag är nyanställd och fick
10 betalda semesterdagar.
De dagarna kommer jag
att spendera ute på havet i
båten och njuta av vädret.
Torbjörn Norell
TO2 Produktionsteknik
– Vi tänker åka till S:t Annas
skärgård och tälta. Resten
av semestern är vi i stugan
i Brednoret – och så ska vi
fiska lite i Örträsk.
Christoffer Rubinsson
DO3 Robotoperatör
– Det är en öppen fråga...
Det lutar åt att vi åker iväg
till Norge för att fiska. Sedan
hänger det mycket på vädret
vad vi kommer att göra.
Richard Edlund
DO5 Segment 8
– Jag har en bil som måste
fixas. Och jag ska försöka
hinna med att ta MC-kortet
också. Sedan blir det
mycket longboard- och
skateboardåkande.
– Insikten att man är okunnig,
är ett stort steg mot kunskap.
Benjamin Disraeli
Conny Nordin visar upp den ergonomiutredning han gjort enligt VPS guidelines
när han gick sin utbildning på Liljaskolan.
Kunskap förde Conny
tillbaka till Hyttfabriken
Sommaren 2009 kom kallduschen.
Finanskrisen kom och Conny
Nordin fick lämna Volvo Lastvagnar
efter 13 år.
– Då tog jag chansen att
utbilda mig i transportledning och
logistikutveckling, säger Conny,
som idag är tillbaka, bl a med en
ergonomiutredning för hyttfabriken.
Conny Nordin började på Volvo hösten
1997 som truckförare på Logistik i UBfabriken. Under 11 år arbetade han med
varierande arbetsuppgifter inom materialhantering. Han har även jobbat som skyddsombud i fem år. På hösten 2008 gick Conny
in i projekt ”Kapacitet 2010” på heltid, där
han bl a tog hand om arbetsmiljöfrågor.
Sommaren 2009 fick Conny och många
Volvo-iter lämna företaget efter varsel om
uppsägning. Då tog han chansen att söka en
tvåårig utbildning – Transportledning och
Logistik- på Liljaskolan i Vännäs.
– Mitt intresse för logistikutveckling tog
fart i ”Kapacitet 2010”, säger Conny.
i block med
ämnen som företagsekonomi, miljökunskap,
transportledning, engelska, organisation
och ledarskap, projektledning och logistik.
Några blocken avslutades med praktik – och
Conny fick göra sin på hyttfabriken i Umeå
hos Christer Volny på Materialstyrningen.
– Han bad mig göra en ergonomiutredning enligt de direktiv som finns i VPS
Guidelines, berättar Conny.
VPS Guidelines med tillhörande mall
och Volvo Standard Ergonomi är hjälpmedel
inom materialhanteringen. Syftet är att få
Volvos fabriker att arbeta på ett likartat sätt.
– Min rapport visar hur väl ergonomin
för operatörerna på Monteringen och i
Kaross-fabriken på Volvo Lastvagnar, Umeå,
överensstämmer med de mål som dessa två
hjälpmedel pekar ut, förklarar Conny.
UTBILDNINGEN VAR UPPDELAD
RAPPORTEN PRESENTERAR
tre vägledande
punkter:
• Klargör och anpassa VPS Guidelines kriterier och mål
• Minimera och slimma lyfthjälpmedlen
• Glöm inte bort totalkostnadsperspektivet!
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, umeå
european manufacturing
volvo trucks
När Conny Nordin gjorde själva kartläggningen, kom en del frågor från operatörer
och truckförare. Frågorna handlade i stort
sett om varför Volvo Lastvagnar ska arbeta
enligt VPS-principerna.
Varför ska vi packa om materialet? Varför
ska vi kit-packa materialet? Vad är vinsten
med VPS? Vad är skillnaden mot hur vi
jobbade förut?
– En oförstående operatör, truckförare,
tekniker eller produktionsledare skapar
ofta en negativ och smittsam grundsyn.
För att undvika detta och istället skapa
en positiv syn på VPS, borde vi fokusera
ännu mer på utbildning samt kommunicera
mera, konstaterar Conny Nordin, som i
stort menar att VPS Guidelines är ett bra
hjälpmedel för att effektivisera och förbättra
operatörernas arbete.
– Men eftersom riktlinjerna gör att
många synliga kostnader flyttas bakåt till
andra led i materialhanteringen, måste vi bli
bättre på att förklara fördelarna på ett bra
sätt.
Conny Nordin menar att en visualisering,
där företaget visar resultatet före och efter
införandet av VPS, också vore på sin plats.
– Med ett helhetsperspektiv kan man
visa att de förändringar som införts, gett ett
positivt resultat i slutändan…
KONTENTAN av Connys resonemang
utmynnar i följande råd till Volvo
Lastvagnar, Umeå:
• Gemensamt arbete för gemensamma mål
• Fortbilda nyckelpersoner i Volvo Production System (VPS)
• Visualisera VPS fördelar genom före/efter bilder
Med ergonomiutredningen i ena
handen är nu Conny Nordin tillbaka på
hyttfabriken. Under sin praktik sökte han
tre högintressanta jobb och blev erbjuden
anställning på samtliga!
– Jag valde Volvo, då jag vet att det
i grunden är en bra arbetsplats, avslöjar
Conny, som numera jobbar som planerare
på DO2 tillsammans med Ulla Lindqvist.
– Nu ska vi planera produktionen
enligt VPS, och det kommer att bli en stor
utmaning!!! l
#3 2011 Hytten 9
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
PORTRÄTTET
Kenneth slutar med IT,
satsar på barnbarn istället!
– Men det har gått tyngre än de trodde,
konstaterar Kenneth.
Än kan vi se att vi har många år framför
oss innan dessa mål uppnåtts. Det gäller inte
minst hyttfabriken i Umeå.
VILL GÖRA ALLT
En gång i världen läste Kenneth
Salomonsson till byggnadsingenjör.
Men slumpen gjorde att han i stället för att bygga hus och fabriker
hade en minst sagt aktiv roll i
hyttfabriken IT-utveckling.
Byggtalangerna sparar han till
sommarstugan i Öre.
– Ett projekt jag jobbat med
sedan 1986, ler IT-samordnaren
Kenneth.
– Det var på hösten 1972 jag började på
Volvo, minns han. Egentligen hade jag andra
funderingar, Jag hade alltså läst till byggingenjör i Skellefteå och läste vidare på universitetet. Jag råkade väl komma till Volvo
lagom, mitt i någon anställningsdrive och
fick jobb på Detaljen, där jag bl a arbetade
vid gradsaxarna.
På den tiden var vår fabrik, precis som de
flesta verksamheter, en öken IT-mässigt.
– Jag hamnade så småningom som
någon sorts trainee på Planeringen och eftersom inga IT-system fanns togs det beslut att
vi skulle utveckla egna system. Och de första
behoven vi kunde se fanns på planeringen
och på ekonomiavdelningen.
– Det fanns en terminal på UC (Måleriet). Jag satt och knappade in rätt kulör mot
varje tillverkningsnummer så att man kunde
fråga på denna vid måleri.
Även nere på Monteringen fanns ett stort
åbäke som präglade chassienummerskyltar
”VIN-plates”, som sattes fast på varje hytt
innan dessa skickades in på montering.
– I mitten av 90-talet kom persondatorn
med helt nya grafikmöjligheter i Windowsmiljö.
Allt eftersom kom nya system att
byggas i den miljön. Detta gällde speciellt
funktioner och system som skulle stötta
produktion. Samtidigt avtog utvecklingen i
stor-datorn = mainframe. Det fanns en idé
om att dessa skulle avvecklas relativt snabbt.
– Men verklighten har visat att dessa
har blivit långlivade och svåra att ersätta,
konstaterar Kenneth.
Vid millennieskiftet beslöts att våra system skulle samordnas. 80 procent av GM:s
(Global Manufacturing) IT-system skulle
vara gemensamma 2005.
Vår fabrik är den överlägset mest automatiserad i koncernen, vi har många lokala
system, och dessutom pågår ständigt projekt
som också de kräver lokala lösningar.
– Det finns många lokala system och det
kan vara jobbigt att förklara vårt beroende av
dessa system för andra i koncernen.
Byråkratin har också ökat i samband med
80-procentmålet och globaliseringen av
beslutsfattandet.
– Det är omständligare att etablera ett
ärende nu än förr, säger Kenneth Salomonsson bestämt och ger som exempel att det
inte alltid är så lätt att veta vilka som är
inblandade och hur besluten ska tas.
Främst vill Kenneth – i rollen som
pensionär 1,5 år i förtid – nu umgås med
sina fyra barnbarn och fortsätta pyssla med
stugprojektet. Men det kommer naturligtvis
också att ges tid till ett visst filosiferande.
– Jag vill hinna med allt jag har ogjort,
och framför allt umgås med barnbarnen som
är mellan sju och elva år, avrundar Kenneth
Salomonsson. l
UTVECKLING
Den tid vi nu pratar om är slutet av 70-talet:
– En kort period delade vi faktiskt på
IT-resurserna med slakteriet, minns Kenneth
Salomonsson. Det var hela tiden en process,
där nya möjligheter prövades:
– Går det att göra något system på de
här manuella uppgifterna?, var frågan vi
ständigt ställde.
Stordatorer var på den tiden kärnan i alla
tillämpningar.
Ett av de första systemen mot produktion var på gamla måleriet, Man ville veta
vilken kulör man skulle måla respektive
hytt i.
10 Hytten #3 2011
Tillfälligheter gjorde att byggnadsingenjören Kenneth Salomonsson hamnade på Volvo
Lastvagnar, Umeå. Där formade tillfälligheter om honom till IT-samordnare. Som nybliven,
förtida pensionär hoppas han få många tillfällen att umgås mer med barnbarnen
EM–NYTT
tidningfor
föremployees
anställda
A en
magazine
UMEÅ
atVIDtheVOLVO
tuveLASTVAGNAR,
plant
europeanmanufacturing
manufacturing
european
volvotrucks
trucks
volvo
Positiva toner i Kaluga
Kalugafabriken har nu producerat lastbilar i två år, år som präglats
av kraftig tillväxt. Nu bygger de cirka 600 anställda 18 Volvolastbilar om dagen, men produktionen ska ökas ytterligare nästa år.
Sedan starten har cirka 3 000 Volvolastbilar byggts här.
med material. Sedan vi fick tullklarering inne på
fabriksområdet har ledtiderna kortats, eftersom vi
slipper en omlastningsstation, den som tidigare var
i tullen.
Idel positiva toner i Kaluga, alltså. Och den
goda trenden ser ut att fortsätta. Nu planeras för
taktökningar i september i år (till 24 bilar/dag) och
därefter i januari och april 2012, då man successivt
planerar att införa 30-takt.
– Vi har fortfarande så mycket beställningar att
en del av bilarna måste tillverkas i Tuve och Gent,
säger Marita Finderup. Nu försöker vi öka produktionstakten så att den ska hamna i jämvikt med
marknadstakten – vårt mål är att kunna producera
det som behövs för att möta efterfrågan på den
ryska marknaden. Den efterfrågan ser fortsatt bra ut,
och vi tror att den inom kort kommer att ligga på
3 700 lastbilar per år.
– Vi ser väldigt positivt på den ryska marknaden
och situationen där framöver, säger Jan Ohlsson. Nu
tittar vi också på hur vi ska kunna köpa mer material i Ryssland samt även eventuellt tillverka artiklar
och komponenter i landet, för att stärka vår position
ytterligare. l
lena m fredriksson
Kalugafabriken har utvecklats
och vuxit kraftigt under sina
två år av lastbilsproduktion. Nu
tillverkar man 18 Volvo- och sex
Renaultlastbilar här varje dag. Man
har också gått in i komplettbilssegmentet och samarbetar med
RTO-avdelningen på Tuve, som
konstruerar koncepten för till
exempel påbyggnationer, som
sedan byggs på Kalugafabriken.
Montören på bilden heter Serghei
Myshlyakov.
larisa tarasova
– Vi har ökat stadigt hela tiden, både i antal
medarbetare och i produktionstakt, men nu har vi
nått en stabilare process och fått mer av ett lugn
över fabriken, säger fabrikschefen Marita Finderup.
Det börjar nu bli så att vi har fler vana medarbetare
än helt nya, och det är skönt. Och det har gått flera
månader sedan förra taktökningen, så vi är i någon
sorts normalläge för tillfället.
I september 2010 dubblades produktionstakten
från sex bilar om dagen till tolv. Nästa taktökning
skedde i januari i år, då man började producera
18 bilar per dag. Dessutom har nya medarbetare
anställts och utbildats i en strid ström, bland annat
till ett kvällsskift. I genomsnitt har anställningstakten
varit 10-15 personer i veckan det senaste året, men
nu är man nere på cirka fem nyanställningar per
vecka.
Tack vare god framförhållning och investeringar i
utbildning för medarbetarna har rekryteringen fungerat bra, trots den konkurrens som finns från andra
fordonsfabriker i området.
– Kalugafabriken har också fått en större stabilitet i både logistiken och produktionen nu, säger Jan
Ohlsson, chef för EM (European Manufacturing).
Omkring 25 trailers kommer varje dag till Kaluga
Högt engagemang inom EM
Årets VGAS är nu genomförd. Målsättningen
var att få medarbetarna
inom Volvokoncernen att
uttrycka sina åsikter rörande det dagliga arbetet.
Svarsfrekvensen för EM
slutade på 89 procent.
– Detta är ett fantastiskt resultat med tanke
på att alla fyllde i undersökningen elektroniskt på
datorer för första gången,
säger Helena Berlin,
Global Process Manager
för VGAS.
Resultatet för hur engagerade medarbetarna är
(EEI) visade på högt engagemang inom EM med
74 procent, vilket ligger
över den globala normen
på 68 procent. Nästa
steg blir för cheferna att
diskutera resultaten med
sina team och tillsammans bestämma vilka
områden som man ska
fokusera på.
– Uppföljningsverktyg
finns till hands för att
hjälpa oss i rätt riktning
för att förbättra engagemanget ytterligare, säger
Helena Berlin. Alla kan
bidra till detta genom att
aktivt delta i feed-backmötena. Teamen kommer
sedan att arbeta med
sina prioriteringsområden
under resten av året. l
karin mondet larsson
#3 2011 Hytten 11
EN TIDNING FÖR ANSTÄLLDA
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Volvo satsar på specialbilar
• STV står för Special
Transport Vehicles.
• Ett bolag som ägs av
Terberg Benschop och
Volvo Lastvagnar.
• Har sex anställda,
varav fem är konstruktörer och en är teknisk
chef.
• Har sina lokaler i
Benschop, Nederländerna, alldeles nära
Terberg Benschops
verkstad.
• Gör konstruktioner
för kundanpassningslösningar i
samarbete med
RTO-verksamheten
inom EM-fabrikerna
(Request-Tender-Order, Förfrågan-offertorder).
• Är nischade på att
konstruera till exempel
Crew Cab (manskapshytter), tungdragarapplikationer och olika
typer av axelinstal-
I Benschop i Nederländerna finns ett litet bolag som är specialiserat på att göra konstruktioner för kundanpassningar till bland
annat anläggnings- och gruvbilar. STV heter bolaget som ägs av
Volvo tillsammans med lastbilstillverkaren Terberg Benschop.
första femaxliga bil som Volvo Lastvagnar levererar
i egen regi.
– Vi har ett väl integrerat samarbete med såväl
RTO och produktionsteknik i Tuve- och Gentfabrikerna som hyttfabriken i Umeå och Volvo 3P,
säger Christer Johansson. Kontakterna är täta och
det fungerar väldigt friktionsfritt. Vi gör ofta besök i
fabrikerna, i samband med att någon ny lösning körs
igång, och vi har mejlkontakt flera gånger om dagen.
med RTO-avdelningarna
på EM-fabrikerna, som tar emot förfrågningar och
beställningar av kundanpassningar, och har fullt
upp att göra, säger Christer Johansson, som sedan
oktober 2010 är teknisk chef på STV. När de får
in lastbilsbeställningar med önskemål om kundanpassningar som man inte kan göra i den ordinarie
verksamheten, styr de över dem till oss. Vi har i vår
tur möjlighet att utnyttja Terbergs kompetens när
det gäller exempelvis drivande och styrande axlar.
STV är alltså ett bolag som använder sig av de
båda ägarföretagens kompetenser i en lämplig mix.
De skapar till exempel egna koncept för tungdragare
och Crew Cab (manskapshytter), och har därefter
även underhållsansvar för att se till att ritningarna
hålls uppdaterade.
– Vi konstruerar i möjligaste mån för byggnation
på line i fabrik eller i CA-verksamhet (kundanpassningsverksamhet) på fabrikerna, men ibland får vi
hjälp av Terberg med att bygga prototyper här i
deras verkstad, säger Christer Johansson. Då är det
praktiskt att vi finns här på plats och har nära till
verkstaden.
Just nu håller de på med ett projekt tillsammans
med Tuvefabriken och Volvo 3P, där en femaxlig 10
x 4-vagn för gruvindustrin ska tas fram. Det blir den
– Vi arbetar nära ihop
BILDER: STV
fakta: STV
Att kunna möta kundernas önskemål om specialanpassade bilar är oerhört viktigt för affärerna.
Därför är man från Europadivisionen mycket nöjd
med STV:s verksamhet och med samarbetet med
Terberg.
– Det blir helt klart bättre försäljning om man
kan erbjuda kundanpassade helhetslösningar, säger
Peter Hardin, produktchef för anläggningssegmentet
inom Volvo Lastvagnars Europadivision.
Fördelarna med det STV möjliggör är flera, om
man ser det ur kundens synvinkel. Att ledtiderna
kortas eftersom anpassningen sker direkt i fabriken,
eller förbereds i fabriken så att anpassning hos till
exempel Terberg underlättas, är en klar fördel. Att
inte behöva anlita flera företag, utan kunna göra sin
beställning och bara ha kontakt med en enda person
för att få en komplett lastbil, är en annan fördel.
– I och med det här samarbetet får vi alltså ett
bredare kundutbud, säger Peter Hardin. Om vi inte
hade kunnat erbjuda dessa helhetslösningar hade
kunden kanske gått till en annan fabrikant. Tack
vare STV kan vi dra nytta av Terbergs kompetens
och verkstad. De är snabba och flexibla när de tar
fram prototyper eller lösningar för mindre serier.
Det är ett samarbete som vi gärna fördjupar. l
lena m fredriksson
fakta: mona edström frohm
Ålder: 55. Jobb: Fabrikschef Volvo Lastvagnar i
Umeå. Fritidsintressen: Skidåkning och cykling.
Restips: I Australien – Sydney, Adelaide och
Stora Barriärrevet. I norra Sverige – trakten kring
Storuman, där vi har vår stuga.
intervjun
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Mona Edström Frohm började nyss som fabrikschef i Umeå, efter tre år
på motsvarande tjänst i Australien. Nu ska kapacitetsprojektet färdigställas och arbetsorganisationen finslipas i Umeå.
Vad ska ni göra då?
– Vi ska sjösätta den organisation som vi
har beslutat om och där vi ska jobba i processteam. Det handlar om information och
utbildning, där vi ska se till att alla känner
till och vet vad som förväntas av dem och
andra. Nu informerar vi produktionsledare
och tekniker om detta och efter semestern
ska vi påbörja utbildning av segmentssamordnare, så kallade SSO.
Du började som fabrikschef i Umeå i
mars i år, efter att ha varit fabrikschef i
Australien – vilka skillnader är det mellan
fabrikerna?
– De är nästan varandras motsatser.
I Australien byggde vi kompletta lastbilar,
både Volvo och Mack, men här bygger vi
hytter. Ledtiderna för beställt material i
Australien var 14–15 veckor, men här är det
tre veckor. I Australien var 95–100 procent
av bilarna kundanpassade – kunderna vill ha
sin egen variant av lastbil. I Umeå är ungefär
10–15 procent kundanpassat. Australien
är en lågvolymfabrik där allt byggs manuellt och Umeå är en högvolymfabrik med
mycket automatiserat arbete med robotar.
Betyder det att det är mer stressigt i
Umeå?
– Nja, jag tror snarare att varje fabrik har
sin egen komplexitet och sina utmaningar.
I Australien handlade det om ledtider och
kundanpassningar, men i Umeå handlar det
mer om att vi har höga volymer och att vi
egentligen har fyra fabriker i en: en presshall
och detaljtillverkning, en karossavdelning där
hytten byggs, ett måleri samt en montering
av hytt. Det är olika utmaningar i de olika
fabrikerna, och stressnivån är nog ungefär
densamma.
Vad kan du säga om skillnaderna på
de två kontinenterna?
– Klimatet är en jätteskillnad mellan där jag bor nu och där jag bodde då!
Annars är det svårt att generalisera: jag
har bott tre år i en viss region i Australien.
Australien är lika stort som Europa, och
det går inte att säga att det är si eller så
där. Förutom en sak: jag har träffat på
väldigt mycket hjälpsamma, vänliga
och sociala människor, som ofta var
pratsamma och samtalade bort
en stund i kön i matbutiken till
exempel. Jag skulle tro att vi
i Umeå är lite mer försiktiga
och avvaktande i kontakten.
Och hur var det med
klimatet?
– Varmt och skönt!
Som kallast var det
18-23 plusgrader på
vinterdagarna och
kanske ner mot 5-6
grader på nätterna. Jag
var ju också med om
en väldigt dramatisk
situation med den
stora översvämningen
i Australien i början
av 2011. Fabriken
klarade sig, men
det var förfärligt
när en del av våra
medarbetare blev
helt utblottade. Ingen av dem förlorade livet,
men en del förlorade i princip allt de ägde.
Sådana naturkatastrofer är vi ju förskonade
från här i Sverige. l
lena m fredriksson
Gösta Wendelius
Vad är aktuellt just nu i Umeå?
– Vi håller på att göra klart det som återstår i vårt kapacitetsprojekt. Det har redan
gjorts stora investeringar och installationer i
presshallen, måleriet och Body in White, där
hytterna byggs. Nu återstår att göra ett antal
robotinstallationer, som vi ska bli klara med
under 2011. Dessutom fortsätter vi arbetet
med VPS, där vi fokuserar extra på 5S och
Standardiserat arbetssätt. Och så behöver
vi jobba lite extra med vår organisation och
vårt arbetssätt.
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo truck
ARBETA SMART
Prisregn för gott förbättringsarbete
I samband med GM:s Executive Summit i Göteborg i slutet av
maj delades GM Awards ut. Ett av priserna gick till Umeåfabriken, för arbetet med lackering av plastdetaljer. Det andra
gick till Kaluga för deras sätt att använda andra fabrikers ”best
practice” när de har byggt upp sin verksamhet.
Gösta Wendelius
skulle göras hos underleveranDe två statyetterna delades
törer, eftersom vår process för
ut vid middagen på GM:s konhytten inte kunde hantera det.
ferens som hålls för divisionens
Men kunderna var inte nöjda
ledningsgrupper och i år samlade
med resultatet – färgnyanserna
ett 80-tal chefer från Göteborg
blev olika på plasten och hytten.
och GM:s nio fabriker. Det ”lilla
Trots stora ansträngningar har
priset”, ”Share best practice
det inte gått
award”, gick till
att hitta något
Umeå, för deras
system som fungmålmedvetna
erar tillräckligt
och långsiktiga
bra.
arbete för att
– Då började
skapa en gemenvi titta på hur
sam process för
vi skulle kunna
att måla hytten
måla alltihop i
tillsammans med
samma process,
de plastartiklar
säger Hans
som hör till den.
Wenngren. Vi
Hans WennHans Wenngren, Umeå
insåg också att
gren som nu är
synergierna var
processansvarig för
stora om vi kunde göra detta i
ytbehandling inom GM, var
vår egen fabrik. Vi inledde en
tidigare tekniskt ansvarig för
förstudie i samband med att vi
måleriet i Umeå. Han berättar
skulle investera i anläggningen.
att man redan på 1990-talet
En ny målerianläggning börinsåg att det skulle vara en
jade byggas i början av 2000-tastor förbättring att kunna måla
let och redan då anpassades
plastdetaljerna tillsammans med
planerna så att man lätt skulle
hytten.
kunna börja måla även plasten
– I samband med att FHdär.
familjen introducerades ökade
I samband med hela
behovet av målade kringdetaljer,
måleriförändringen har man
säger han. Först var tanken att
också lyckats behålla de tuffa
plastdetaljerna skulle vara i en
miljökrav som gällde tidigare för
neutral grå färg, men det såg
bara hytten, med en nivå på lösinte snyggt ut. Därför beslutades
ningsmedelsutsläpp som ligger
att dessa skulle målas i samma
på cirka en fjärdedel av gällande
kulör som hytten och att detta
14 Hytten #3 2011
EU-krav.
– Vi fick stöd till detta via
EU, när vi byggde måleriet. Två
liner för grundlack togs i bruk
2004 och tre för täcklack 2007.
Därefter har vi infört målning
av plast i tre olika steg. Nu samlackas grundlack och täcklack på
både hytter och plastdetaljer.
En anledning till att det här
arbetet belönas av GM är att
det kan lyftas fram som ett gott
exempel på hur man snabbt kan
implementera likadana processer
i andra fabriker.
”Implemented best practice award”,
gick till Kalugafabriken för deras
sätt att bygga upp en verksamhet utifrån exempel från andra
fabriker.
– Vi har ju startat från noll
i vår helt nybyggda fabrik, säger
Marita Finderup, fabrikschef i
Kaluga. Det har varit ett stort
jobb både med att få all hårdvara, som verktyg, system och
liknande, på plats och med att få
ihop alla arbetssätt och rutiner.
Rutinerna skapas oftast inte
förrän något problem uppstår,
till exempel hur man ska arbeta
med kampanjer, Quilis/kvalitetsavvikelser, way of working, vid
avvikelser på en lastbil och/eller
material.
Redan från början satsade
Det ” stora priset”,
ledningen i Kaluga på att använda sig av ”best practice”-processer från de andra Volvofabrikerna världen över.
– Det finns ju ingen anledning att göra alla misstag själva,
utan vi ville satsa på det bästa
sättet att göra olika saker på,
redan från början, säger Marita
Finderup.
Sagt och gjort. Kalugapersonalen började aktivt undersöka
hur olika processer gjordes på
de andra fabrikerna och försökte
bedöma vilket sätt som var det
bästa.
Detta innebar bland annat
att ta del av, och översätta,
dokument på fem olika språk.
Det handlade om allt från hur
material levererats till use-point,
hur OMS-strukturen ser ut, hur
visualisering med mera är uppbyggt. Nu drivs Kalugafabriken
med en mix av processer från de
andra fabrikerna. Chassiline är
kopierad från Gent, hyttline ser
ut som i Umeå och huvudlinen
som i Tuve.
– Det har varit mycket
jobb, men vi har fått fantastiskt
mycket support från de nätverk
vi har för funktionella processer
och från alla dem vi har besökt
på fabrikerna. Utan dem hade
detta inte gått. l
lena m fredriksson
Anna jingrot
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Anna jingrot
Stolta vinnare från
hyttfabriken i Umeå.
Från vänster: Patrick
Nordström, Lars Edberg,
Ingvar Karmehag, Leif
Hultman (från Global
Manufacturing) och
Josef Stenman. Den nya
fabrikschefen i Umeå,
Mona Edström Frohm,
håller i priset.
GM-chefen Leif Hultman
(t v) tillsammans med
ett glatt gäng från
fabriken i Kaluga, som
precis har tagit emot
GM Awards stora pris.
Från vänster (förutom
Leif Hultman): Christer
Elenbrant, Hendrik
Hebberecht, Magnus
Orre, Sofia Chizhikova,
Jan Ohlsson, Anna Kolomiets, Marita Finderup,
Roman Petryaev, och
Zhanna Ivashurova.
fakta:
GM AWARDS
Årlig tävling som
uppmuntrar till globalt
samarbete och utbyte
av idéer inom GM i
syfte att förbättra den
operativa verksamheten och nå bättre
resultat.
”Share best practice
award” delas ut till en
idé som kan utnyttjas
inom andra delar av
GM.
”Implemented best
practice award” delas
ut till en förbättring
som baseras på
ett ”best practice”exempel.
Kommentarer från några chefer i Kaluga
har blivit ISO-certifierad, och det är ett kvitto på att vi är bra på
både kvalitet och miljö. Det känns bra. Vi
har lyckats bra med att bygga upp väl fungerande team i vår unga fabrik, där medelåldern är 33 år. Men även om det fungerar bra
nu, så är det inte perfekt. Nu ska vi arbeta
med Ständiga förbättringar samt se till att
utveckla kompetensen hos våra medarbetare
ytterligare, säger Anna Kolomiets, kvalitetschef.
– Vår produktion
– Jag är stolt över
att vi har jobbat så
bra ihop och fått fram
funktionella processer
och över att ha varit
en del i detta team,
säger logistikchef
Christer Elenbrant.
Jag är också stolt över
våra duktiga medarChrister Elenbrant
betare som är så angelägna om att komma med bra idéer. Nu ska
vi finslipa processerna för att hitta en stabil
process och optimera alla funktioner. Vi
har ju haft taktökningar i princip var tredje
månad och därför inte haft så mycket tid för
att få processerna att fungera smidigt.
ningen, implementera VPS och annat. Tack
vare idogt arbete och hjälp från de andra
fabrikerna, har vi lyckats utveckla deras
kompetens. Det här kan man kalla globalt
teamwork! De har varit mycket intresserade,
och lärt sig snabbt. Nu ska vi fokusera på ytterligare produktionsökningar och på VPS. l
lena m fredriksson
Roman Petryaev
Roman
Petryaev, är nöjd med rekryteringarna och
att de har lyckats få tag på rätt människor.
–Våra medarbetare vill inte bara bygga
lastbilar, utan de vill även tänka på omgiv-
Produktionschefen i Kaluga,
Anna Kolomiets
#3 2011 Hytten 15
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR umeå
european manufacturing
volvo trucks
fakta: LUDVIG MARNELL
fakta: BJÖRN LANDSTRÖM
Ålder: 26.
Utbildning: Civilingenjör, Industriell Ekonomi.
Avdelning: Logistik 2860.
Fritidsintressen: Spelar fotboll och golf och åker
mycket snowboard.
Ålder: 28.
Utbildning: Högskoleingenjör, Bilsystemteknik
Avdelning: Monteringen (UE).
Fritidsintressen: Skruva i garaget, fiske, resa,
snöskoter och snowboard.
– Vi lär oss massor i fabriken...
Våra fyra nya trainées har jobbat i några månader vid Volvo Lastvagnar,
Umeå. Här är kvartten samlad ute på terrassen till restaurang Harmoni,
fr.v: Niclas Ögren, Ludvig Marnell, Milad Talebian och Björn Landström.
För fem månader sedan klev de in på hyttfabriken i Umeå – som fast anställda.
En sak har de gemensamt – samtliga
fyra är med i Volvo Lastvagnars globala
utbildningsprogram, ett så kallat traineeprogram.
- Hur intressant som helst, vi får lära oss
massor, säger Umeå-kvartetten med en mun.
Kvartetten har alla fått en tillsvidareanställning, men under
ett år får de möjlighet att ägna en del av sin arbetstid
till att lära sig allt om Volvo Lastvagnar i allmänhet och
industrisystemet i synnerhet. I annonsen stod det att
Volvo sökte efter dynamiska och kreativa personer med
ledarpotential.
Totalt anställdes 18 ungdomar i trainee-programmet –
alla med högskoleutbildning.
De fyra lyckliga i Umeå är Ludvig Marnell, Björn
Landström, Milad Talebian och Niclas Ögren. Dessutom
finns fem i Gent, sex i Tuve, två i Brasilien och en i
Australien.
Utbildningen varvas med teori och praktik, projektarbeten, samt att de får arbeta i några veckor på en annan
produktionsenhet.
ingår olika projekt och gemensamt för
alla är att de ska hitta snillrika och enkla sk ”Poka Yoke”lösningar i de olika Volvo-fabrikerna. Dessutom har var och
en egna projekt inom sin egen avdelning.
– Jag arbetar just nu i ett projekt som rör två
robotceller mellan Mainline och Detaljen här i Umeå, säger
Ludvig Marnell, och bollar över till Björn Landström på
Monteringen.
– Jag jobbar med ett pilotprojekt på Segment 8 för att
ta fram en bra lösning för att kvalitetssäkra luftverktygen
och stationens luftförsörjning, säger Björn.
Milad Talebian är på Ekonomi och har mest arbetat med
sina individuella projekt.
– Ett av dessa är att kartlägga felaktigheter mellan OPUS
och SPRINT gällande monteringstider och försöka hitta
rotorsaken till skillnaderna, berättar Milan.
Niclas Ögren jobbar på DO2 och arbetar mest inom
Underhåll.
– Vi har många intressanta utvecklingsidéer som behöver
förverkligas och jag ser fram emot de utmaningar som de
I PROGRAMMET
16 Hytten #3 2011
fakta: mILAD TALEBIAN
fakta: NICLAS ÖGREN
Ålder: 25, snart 26!
Utbildning: Civiliekonom, Redovisning och Management. Avdelning: Ekonomi.
Fritidsintressen: Gym, squash, resor, umgås
med flickvän, vänner och familj, poker.
Ålder: 25.
Utbildning: Civilingenjör.
Avdelning: DO 2.
Fritidsintressen: Vänner, sport, friluftsliv och resor.
kommer att medföra, säger Niclas, som är den som har
mest erfarenhet från hyttillverkningen i Umeå.
– Ja, jag gjorde ju mitt examensjobb på Måleriet och
har tidigare jobbat i Monteringen…
UMEÅ-KVARTETTEN är rörande överens om att
utbildningen hittills varit mycket lärorik och spännande.
Nya kontaktnät, praktik både i Umeå och övriga EMfabriker, introduktioner och utbildningar mm.
– Arbetet hittills har varit mycket kul och lärorikt.
Det har varit en hel del följa och titta på, och nu har vi
verkligen fått chansen att visa vad vi för i de projekt som
vi arbetar med, mycket roligt, tycker Ludvig, som får bli
talesman för hela gruppen.
Arbetsgemenskapen är något som alla lyfter fram.
Både mellan trainées och alla nya arbetskamrater ute på
avdelningarna.
– Jag har redan lärt mig väldigt mycket från
mina medarbetare och har fått stora möjligheter till
nätverkande, både i Umeå och inom Volvo Lastvagnar,
säger Milad. Niclas Ögren är inne på samma linje.
– Framför allt är det intressant att få in nya synvinklar
och idéer genom att lyssna och jämföra vad som skiljer
sig åt mellan fabrikerna och hur vi arbetar inom olika
områden, tillägger Niclas.
Om knappt ett år är utbildningen över och då undrar
vi – vilka förväntningar finns..?
– Jag vill fortsätta att lära mig mer om Volvo och
organisationen, men nu fokuserar jag på det arbete vi har
framför oss i Umeå med alla utmaningar och slit som det
innebär, säger Ludvig Marnell, som är särskilt intresserad
av projekt och projektledning.
– Ett område där man aldrig kan få tillräckligt med
erfarenhet...
MILAD TALEBIANS förhoppning är att längre fram få
möjligheten prova på att arbeta inom andra områden,
kanske med VPS, projekt, logistik eller varför inte inom
Produktion..?
– Jag vill göra ett bra jobb oavsett var jag hamnar och
förhoppningsvis sätta mina fotspår inom organisationen,
säger Milas med ett leende.
Björn Landström funderar i samma banor.
– Ja, jag vill gärna utvecklas med företaget, kunna bidra
och göra skillnad, menar Björn.
Niclas Ögren ser fram emot att fortsatt bedriva
ett intensivt arbete med VPS och ser positivt till de
förändringar som det medför.
– Är vi bara engagerade och deltar på ett bra sätt
kommer det att bli en fantastisk resa!
Till sist får vi önska våra trainées all lycka på den resa de
startat i Volvo-världen… l
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Arbetslivsveckan på Tegs Centralskola
Under arbetslivsveckan i början av juni på Tegs Centralskola besöktes vår fabrik av många åttondeklassare.
Eleverna hade ett batteri av frågor som de vill ha svar
på, och några av grupperna fick också möjlighet att
besöka vår fina hyttfabrik.
Alexandra Isacsson och Emma Edfast var två av de elever från
årskurs åtta på Tegs Centralskola som besökte vår fabrik under deras
arbetslivsvecka.
109 feriearbetare i Hyttfabriken
109 ungdomar fick feriearbete vid Volvo Lastvagnar, Umeå, denna sommar.
Omgiven av vacker grönska ser vi några av feriearbetarna av 2011 års
upplaga. Flera var här även förra sommaren och alla tyckte det var trevligt
att få tjänstgöra även i år.
#3 2011 Hytten 17
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR umeå
european manufacturing
volvo trucks
Underhållet håller undan!
Josef Stenman blir ny
produktionschef vid
Volvo Lastvagnar, Umeå.
Josef Stenman
blir vår nye
produktionschef
Josef Stenman blir ny
produktionschef vid
Volvo Lastvagnar, Umeå,
efter Per Fredriksson som
valt att gå i pension.
Josef tillträder sin nya
befattning direkt efter
semesteruppehållet.
Josef Stenman är
idag teknikchef och
projektledare (CPM)
för projekt ”Kapacitet
2010” och har en stor
och bred erfarenhet
från hyttproduktionen
i Umeå. Han började
som produktionstekniker
1998, och har under
åren varit som
produktionsledare,
projektledare och
driftchef i Monteringen.
– Det känns hedrande
att få uppdraget att
köra hyttproduktionen
i Umeå. Det ska bli
inspirerande att få
jobba tillsammans
med alla duktiga och
kunniga medarbetare
för att fortsätta utveckla
verksamheten i Umeå,
säger Josef Stenman.
18 Hytten #3 2011
Fyra hela stoppdagar per år och ett
koncentrerat förebyggande underhåll
varje torsdag – det är ett av recepten
bakom framgången för Presshallen.
– Allt handlar om att öka tillgängligheten. Vi har gått från 83 % till 92 %
i Presshallen och det vore väl sjutton
om inte vi på Underhåll har bidragit
till den fina utvecklingen, säger Peder
Eliasson, Underhållsledare, som
säkert får medhåll av samtliga sina 43
medarbetare.
Inom ramen för projekt ”Kapacitet 2010” satsade
Volvo Lastvagnar på att bygga ut kapaciteten
för pressning av plåtdetaljer i Umeå, från 20 %
egentillverkning till 65-70 %. En supermodern
presslinje installerades, nya verktygskranar och ett
nytt skrothus såg dagens ljus.
Allt det nya ska underhållas och därför gjorde
Underhåll på Driftområde 2 en kartläggning av
det nya behovet av förebyggande underhåll – så
kallat FU-arbete – för båda presslinjerna och Klipp &
Slitt.
SÄTT STOPP FÖR ALLA STOPP
Att FU-arbete är viktigt förstår säkert alla. Syftet är att
minska de oplanerade stoppen i produktion och se till
att anläggningen alltid tuffar och går med bästa effekt.
– Resultatet blev att vi ökade FU-arbetet från sex
till nio timmar per vecka och koncentrerade oss på
en enda dag i veckan – torsdagar för presslinjerna och
tisdagar för Klipp & Slitt, berättar Peder Eliasson, som
också har tillfört skrothanteringen på det nya FUschemat.
Förutom det förebyggande underhållet (FU) pågår
givetvis även det löpande underhållet och arbetet med
de arbetsordrar som kan göras under dagtid.
– Dessutom är vi alltid redo att rycka ut, om det
skulle bli ett oplanerat stopp i produktionen, menar
Peder.
NYTTJAS PÅ ETT SMARTARE SÄTT
Eftersom Presshallen producerar i 4-skift går även
Underhåll i samma skiftform. Med ett fokuserat
FU-arbete på torsdagen i varje vecka kan också UH-
Lars Berggren ser rätt nöjd ut
även fastän han har många
pinnar kvar att smörja innan
han är färdig för dagen.
– Dammtussar kommer av sig själv.
Allt annat kräver ansträngning och omvårdnad.
Anni Kjeldgaard
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR,umeå
european manufacturing
volvo trucks
avdelningen nyttjas på ett smartare sätt.
Förutom den ordinarie skiftgruppen på
fyra medarbetare, två elektriker och två
mekaniker, kan också de som jobbar dagtid
vara med.
– Det blir betydligt mer effektivt
att alla kraftsamlar vid en och samma
tidpunkt, säger Peder, som också använder
sina två planerare på ett effektivare sätt.
– Ja, numera planerar de in FUarbeten som ska göras en vecka i förväg,
och sedan tas dessa upp i Processteamen
dagen innan. Då vet alla berörda inom
driftområdet vad som ska göras, samtidigt
som vi knyter ihop Underhålls- och
Produktionspersonalen på ett bättre sätt.
ALLA SKA MED
Operatörerna i produktion är också med i
FU-arbetet. De jobbar i huvudsak med de
ärenden som kommer in via IFS-systemet.
– En nyhet är också att vår planerare är
koordinator för FU-arbetet varje torsdag.
Han tar emot eventuella joursamtal och
bedömer exakt vad som ska göras vid varje
tillfälle. Tidigare var det lätt hänt att en
underhållare kunde springa iväg från det
pågående FU-arbetet, utan att veta vad
som just i den stunden var mest viktigt för
helheten…
För att reda ut alla begrepp innan verktygen plockas fram, samlas alla till en genomgång framför det schema som finns uppsatt på väggen. Här kan alla se ii vilken ordning allt arbete
ska genomföras. fr.v: Anders Hagman ( skymd), Fredrik Lindgren, Urban Näslund, Peder Eliasson
och Peder Östlund.
FYRASTOPPDAGAR PER ÅR
En annan nyhet är att Underhåll infört
fyra stoppdagar per år i Presshallen mellan
kl 07.00-16.00. Syftet är att ge möjlighet
till större reparationer med både egen och
extern personal.
Den senaste stoppdagen var den 26 maj
i år. Då hann UH-gänget med att beta av
32 planerade arbetsordrar (AO) med egen
personal, fem med extern personal, tio
extra AO:n gjordes under dagen, samt ett
UH-arbete på bandpress 630 ton.
– Det gick mycket bra, och det här visar
att vi är på rätt väg, menar Peder.
Summa summarum kan sägas att
det nya arbetssättet inom Underhåll på
Driftområde bara gett positiva effekter.
– Ja, idag har vi inget släpande FUarbete och vi hinner även göra både gamla
och nya inplanerade arbetsordrar. Att sätta
fokus och kraftsamla ger resultat, slutar
Peder Eliasson. l
Vid kontroll av remspänningen på utmatningsbandet i presslinje 2, under FU-stoppet,
upptäcktes ett defekt kullager som man passade på att byta. Involverade i arbetet är, fr.v:
Peder Östlund, Mats-Ola Forsberg och produktionsledaren Peder Eliasson. I bakgrunden
skymtar vi även Jens Adriansson och Patrik Renmark.
#3 2011 Hytten 19
EN TIDNING FÖR ANSTÄLLDA
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Världsunika
verktygslyftar
Projektet ”Pressning”
innehåller också två
världsunika verktygslyftar!
När beslut togs om
att nästan tredubbla
presskapaciteten i
Umeå var en av de
stora frågorna – hur
ska vi få plats med alla
pressverktyg?
– Vi hittade en lösning där vi
kunde stapla
fem tunga
Jörgen
pressverktyg Bäckman
ovanpå varan-
dra jämfört med två
tidigare, säger Jörgen
Bäckman.
Allt handlar nämligen
om säkerhet. För att
stapla fem pressverktyg
ovanpå varandra skulle
operatörerna tvingas
klättra upp på verktygen
och låsa dessa med
kättingar. Risken för
olyckor skulle vara
alldeles för stor och ingen
myndighet skulle ha
godkänt den lösningen.
– Vi behövde 2000
kvadratmeter för att lagra
pressverktygen, och det
utrymmet hade vi inte,
förklarar Jörgen.
Den två världsunika
verktygslyftarna kan
idag lyfta upp till 30
ton tunga pressverktyg
och stapla fem verktyg
ovanpå varandra. Den
är helt automatisk och
klarar alla säkerhetskrav,
godkänd av Inspecta och
är CE-märkt.
20 Hytten #3 2011
Här är några som några av de
som har ett bra grepp om Presshallen,
fr.v: Jörgen Bäckman, Jan Fahlman och
Tord Elveljung. Notera den världsunika
verktygslyften i bakgrunden.
Pressarna går för högtryck
Presshallen i Umeå går för högtryck!
Mycket tack vare den nya tunga
presslinjen som inneburit att hyttfabriken i Umeå nu har ökat andelen
egen pressning av plåtartiklar från 20
procent upp till cirka 70 procent.
– Vi har nu två tunga presslinjer
och en kapacitet på 75.000 hytter per
år plus CKD och RA i fem-skift. Det
behövs eftersom vi försörjer i stort sett
alla Volvo-fabriker runt om i världen
med pressade hyttdetaljer, säger
driftchefen Jörgen Bäckman.
– Ja, nu är blir det svårt att skylla på någon annan,
säger Jörgen som tillsammans med sin projektgrupp
och alla medarbetare kan känna sig mer än nöjd med
investeringen på närmare 300 miljoner kr.
Projekt ”Pressning” är kanske det mest lyckade av
alla delprojekt inom ”Kapacitet 2010” som är en total
investering på närmare 1,6 miljarder kr.
– Ja, det blev en rätt lyckad leverans, medger
Jörgen lite blygsamt, men styrkan i vårt projekt
var bland annat att vi hade en liten projektgrupp
med starkt fokus på att ständigt lösa de problem
som uppstod under resan. Våra medarbetare ställde
upp hela tiden och vi lyckades dessutom leverera
investeringen till rätt kostnad!
Projekt ”Pressning i Umeå” var en del av projekt
”Kapacitet 2010” och i januari 2008 blev Jörgen
Bäckman utsedd till projektledare. Idag är han
ansvarig, inte bara för Presshallen, utan för hela
driftområde 2 (DO2).
Jo, en helt ny tung presslinje med fem hydraul-
pressar från Muller-Weingarten, två på 2000 ton och
tre på 800 ton. De nya pressarna arbetar snabbare och
med ställtider på fem minuter. Alla in- och utmatningar till de fem pressarna sköts av sju Kuka-robotar.
VAD INGICK DÅ I PROJEKTET..?
Den nya presslinjen har skapat ett högre tryck i produktionen konstaterar, fr.v: Patrik Franklin, Jan Fahlman,
Jörgen Bäckman och Andreas Fält.
– Kapaciteten kommer inte från den fysisk styrkan.
Den kommer från den okuvliga viljan.
Mahatma Gandhi
inom Drift och Underhåll. Samtliga operatörer på
presslinje 2 har arbetat med förbättringar och
kompetens. De har tagit fram av rutiner, instruktioner, metoder, uppbyggnad av linjen och varit
delaktiga vid provkörningar av referensartiklar,
utbildning i pressar och robotar mm.
– Totalt fick vi 1,6 miljoner kr via Europeiska
utvecklingsfonden. Charlotte Öhrman var till stor
hjälp att sammanställa alla dokument och hålla
rätt på EU-byråkratin, påpekar Jörgen.
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, umeå
european manufacturing
volvo trucks
Projektgruppen
Projektgruppen för
projekt ”Pressning” har
följande sammansättning:
Jörgen Bäckman
Projektledare
l
Håkan Sundberg Teknik
l
vara med om ned- och
uppgångar (downturn), vissa saker blev strukna i
av ekonomiska skäl, och alla fick kämpa hårt för
att hålla tempot uppe för att klara tidplaner mm.
En rad IT-system fick uppdateras och projektet
hann nöta ut sex IT-projektledare under två år!
– Under 2010 gick vi från dagtid till 4-skift
på presslinje 2. Det krävde en massa upplärning
och träning av nya medarbetare. Grupper
delades och nya grupper skapades. Det var tufft
för oss att samtidigt utveckla tillgängligheten i
anläggningen, det krävde en del uthållighet och
målmedvetenhet, menar Jörgen Bäckman.
På senare tid har allt fokus legat på insourcing
av pressverktyg och intrimning av nya presslinjen.
– Idag har vi i princip uppfyllt våra projektmål.
Vi har en teknisk tillgänglighet på cirka 87 %
och processäkerhet på cirka 77 %. Vi kan göra
verktygsbyten på mindre än fem minuter och
slaghastighet på upp till 10,5 slag per minut, säger
Jörgen Bäckman stolt.
Till sist vill han tacka alla inblandade i
projektet för ett mycket bra arbete.
– Utan alla gemensamma insatser hade vi inte åstadkommit allt vi gjort,
slutar Jörgen. l
PROJEKTET HANN BÅDE
Verktygslyften kan idag lyfta upp till 30 ton tunga
pressverktyg och stapla fem verktyg ovanpå varandra.
– En förutsättning i projektet var att den nya
utrustningen skulle passa i källaren som gjordes när
gamla presshallen byggdes ut 1990, påminner Jörgen.
I projektet ingick också i att bygga ett verktygsförråd, en underhållsverkstad för verktyg samt ett
nytt skrothus, inklusive en skrotpress och skrottransportörer. Ytor på totalt 1.500 kvadratmeter!
Organisation och arbetssätt ingick också samt
givetvis utbildning i ny utrustning för operatörer
Christer Helgesson
El/PLC
l
Richard Granström UH
l
Jan Fahlman
Drift
l
Johanna Strömberg
Drift
l
Operatörer:
l Anders
l Arne
Lundqvist
Lindberg
l Mikael
Lindgren
Skydd: l
Roger Nyström
Metall: l Nils Fredlund
Inköp: l Johan Sellberg
Insourcing: l Mikael Markström
UH/IT: Jörgen Wassberg
l
Planering: Ulla Lindqvist
l
#3 2011 Hytten 21
EN TIDNING FÖR ANSTÄLLDA
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
DME står för
dimetyleter
DME står för dimetyleter och när bränslet
framställs ur biomassa
kallas det bio-DME.
DME kan även framställas av naturgas.
Vid Chemrecs fabrik i
Piteå tillverkas bio-DME
av svartlut, en energirik,
trögflytande bioprodukt
från massaindustrin.
Svartluten förgasas och
bildar syntesgas som
sedan omvandlas till
DME i två katalytiska
steg.
Bränslet är en gas men
omvandlas till vätska
redan vid ett lågt tryck
på fem bar. DME både
lagras och transporteras i
vätskeform. Hanteringen
liknar den för gasol
Bio-DME som bränsle
i en dieselmotor ger
lika hög verkningsgrad
och en lägre ljudnivå
jämfört med traditionella
motorer. Jämfört
med diesel ger bioDME 95 procent
lägre koldioxidutsläpp.
Förbränningen ger
dessutom mycket låga
utsläpp av partiklar och
kväveoxider
Energiinnehållet är 28
MJ/kg jämfört med 43
MJ/kg för diesel.
DME från naturgas
används i dag som
drivgas i sprayflaskor
och för skumning av
skumplast. Men DME
från naturgas eller kol
används också i flera
länder som drivmedel
22 Hytten #3 2011
Koldioxidutsläppen har
minskat med 9.000 ton per år
Visste du att Volvo Lastvagnar, Umeå,
minskat sina utsläpp av koldioxid (CO2)
med cirka 9000 ton per år..?!!
– Vi har arbetat målmedvetet under
många år för att minska vårt beroende
av fossila bränslen. Nu tänker vi ta
det sista steget och ersätta gasol
med BioDME, säger Cecilia Almroth,
miljökordinator vid hyttfabriken i Umeå.
Volvokoncernen har ett övergripande mål
att utveckla koldioxidneutrala produktionsanläggningar. Inom Volvo Lastvagnar, Umeå har
också flera åtgärder gjorts för att möta detta mål
och för att minska beroendet av fossila bränslen.
Redan 2003 ersattes olja med fjärrvärme för
uppvärmning av lokaler och för specifika processer.
I projekt ”Ny täcklack” i Måleriet 2007 installerades härdugnar värmda med fjärrvärme istället
för gasol.
– Vi har också gjort en rad olika insatser för
att minska och effektivisera energianvändningen,
påpekar Cecilia Almroth.
MINSKNING MED 9.000 TON
Tack vare arbetet med att minska utsläppen av
koldioxid har Volvo Lastvagnar, Umeå, gått från
en utsläppsnivå på omkring 12000 ton koldioxid
2001 till drygt 3000 ton koldioxid 2010. En
minskning med totalt 9.000 ton per år.
– Gasol är i nuläget det enda fossila processbränsle som vi använder och det utgör ca 10 % av den
totala energianvändingen, poängterar Cecilia.
Resterande 90 % utgörs av miljövarudeklarerad
vattenkrafts-el och fjärrvärme från i huvudsak avfall
och biomassa. För att ersätta gasolen planeras nu för
ett bränslebyte.
– Istället för gasol vill vi använda BioDME från
förnyelsebar råvara, säger Cecilia Almroth.
DET FÖRSTA STEGET
I ett första steg ska upp till 20 % DME blandas
in i den gasol som idag används för grundlackens
två torkugnar, torkugn för lackbättring, ED-ugn,
tätningsugn, RTO och KPR. Investeringsmedel på 1,45
MSEK har beviljats och för införandet av BioDME har
en FMEA-undersökning genomförts.
– Vi börjar med omställningen redan under
semestern 2011, då vi anpassar gasolanläggningen till
BioDME.
Den ena av två befintliga gasolcisterner, liksom en
av tre befintliga förångare, ska separeras för att istället
nyttjas för BioDME. Till hösten ska sedan installation
av rörledningar, bränslemixer, pump och styrsystem
göras för att möjliggöra inblandning av bränslet.
– BioDME är tänkt att levereras från den
pilotanläggning som finns i Piteå, där DME produceras
för att i första hand testas som fordonsbränsle i ett
antal Volvo-lastbilar. Om allt går enligt plan kan
leveranser och en inblandning av bränslet ske under
senare delen av 2011, berättar Cecilia Almroth vidare.
UTVÄRDERING AV BRÄNSLEMIXEN
Nästa steg blir att utvärdera bränslemixen med upp
till 20 % inblandning av BioDME samt eventuella
åtgärder som kan behöva genomföras för att
möjliggöra en övergång till 100 % BioDME.
Men att helt ersätta gasolen med BioDME beror
också på tillgången på bränsle, vilket gör att målet
om en koldioxidneutral fabrik kommer att kunna
uppfyllas tidigast omkring 2013/2014 då en stor
produktionsanläggning för BioDME väntas bli klar.
– Vi ger aldrig upp, vi ska bli CO2-neutrala, lovar
Cecilia Almroth. l – Om alla på jorden höll andan i en timme,
vore växthuseffekten inget problem.
Jerry Adler, skådespelare – bl a i Sopranos
Äntligen ska vi få DME i tankarna… Framför de tankar
som snart kommer att fyllas med DME i stället för gasol
står Cecilia Almroth, miljöansvarig och Ove Mattsson som
arbetar med elsäkerhet på anläggningsavdelningen.
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Miljöomsorg
är ett av Volvos
kärnvärden
Miljöomsorg är ett av
Volvokoncernens kärnvärden.
Volvo-koncernen ska
rankas som en ledare
inom miljöomsorg bland
världens främsta tillverkare
av transportrelaterade produkter, utrustningar och
system.
Miljöprogrammen ska
kännetecknas av helhetssyn,
kontinuerlig förbättring,
teknisk utveckling och
effektivt resursutnyttjande.
Därigenom skall Volvokoncernen vinna konkurrensfördelar och bidra till
en hållbar utveckling.
fakta:
RENINGSFAKTA
KPR/RTO: Reningsanläggningar
(VOC) för processluft i
Måleriet.
KPR: Koncentrationsanläggning för rening av
process-luft från sprutboxar för täcklackering,
färgblandningsrum och
ugnar GLI -2/BC3.
RTO: Destruktionsanlägg-
ning (regenerativ termisk
oxidation) för rening av
processluft från ugnar TL 4-5 och koncentrat
från KPR.
#3 2011 Hytten 23
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR umeå
european manufacturing
volvo trucks
KAPACITET 2010
Dags för Kapacitet 2010
att visa sin rätta kapacitet
Nu är projekt ”Kapacitet 2010”
inne i sin sista fas. Produktionen
tar nu successivt över driften av
det projektet har levererat.
– Nu blir det Produktions ansvar
att ta över leverera effekterna av
vårt projekt, säger Josef Stenman,
som både varit projektledare för
det största enskilda projektet
hittills vid Volvo Lastvagnar, Umeå.
En total investering på cirka 1,6
miljarder kronor!
Projekt ”Kapacitet 2010” går in i slutskedet
och har nu skapat förutsättningar för att vi
ska leva upp till de tre slutmålen – de s k
End effects:
• Kapacitet för 75.000 hytter i två-skift och 90.000 hytter i tre-skift.
• 83,7 % (OEE) tillgänglighet
• 95 % i kvalitetsutfall – Direkt OK
Nu går projekt
”Kapacitet 2010”
från att vara projekt
till att tas i drift. En nöjd projektledare, Josef Stenman, visar
tummen upp….och visar
att pengarna är förbrukade.
24 Hytten #3 2011
Projektet har levererat både byggnader,
utrustningar och ett nytt i organisationskoncept. Hyttfabriken i Umeå har nu en
helt automatiserad flexibel robotlinje, en
ny anläggning för tillverkning av hyttsidor,
nya linjer för tillverkning av frontluckor och
bagageluckor, en helt ny tung presslinje,
och sist, men inte minst, en helautomatisk
tätningslinje.
STÖRSTA ENSKILDA INVESTERINGEN
Kapacitet 2010 är den största enskilda
investeringen hittills i hyttfabrikens historia.
Projektet startade i uppgång. Kunderna
skrek efter Volvo lastbilar och orderbanken
hade växt till rekordstorlek. Sedan kom
finanskrisen och lågkonjunkturen. På
några månader försvann nästan hela
lastbilsmarknaden. Varsel om uppsägningar
tvingade projektet att ta ner på farten.
– Vi har tvungna att hushålla med
både resurser och rena pengar, säger Josef
Stenman, som sedan fick se hur allting tog
fart igen.
– Ja, vi har varit med om både upp- och
nedgångar. Kom ihåg att vi har producerat
hytter i full takt, samtidigt som vi gjort
våra installationer och haft begränsad
tillgång till anläggningen. Vi har slagit ned
pålar 60 meter ner i marken, lyft taket på
Karossfabriken ett par meter, samtidigt som
vi installerat robotar och utrustning mitt
under brinnande krig. Det har varit den
stora utmaningen..!
ÅTERSTÅENDE AKTIVITETER
Produktion kommer nu att få ta över en del
aktiviteter som ännu inte är färdiga, eller
som tillkommit under projektets gång:
•
Segment 4 på Finishline – en ny linje som ersätter den gamla rep-boxen som
är anpassad både till det vanliga hyttflödet, men också kundanpassade hytter (CA).
– Ett bra projekt är viktigt
och nästintill omöjligt att genomföra.
Edwin Land, amerikansk uppfinnare
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Motorkåpan är en munsbit i käftarna på den
robot som ingår i tillverkningen av motorkåpor.
• Skidretur från Måleriet till Kaross – byggs inomhus för att slippa snö, is och skeva underreden.
• Robotcell 6 och 7 installeras i UA-
fabriken (DO 2).
• Golv och tak ska renoveras på ytan, där den gamla FH-linjen är placerad.
• Flytta hem nya Dörrbanan från Holmsund till hyttfabriken i Umeå.
• Presslinje 1 och 2 – automatiserad packning av pressade plåtdetaljer i racks.
• Uppdatering av presslinje 1 (automation och fixturer).
DÖRRBANAN – ETT FRÅGETECKEN
Det stora frågetecknet är när projektet kan
riva den gamla FH-linjen och flytta den
temporära Dörrbanan från Holmsund in i
nygamla Karossfabriken (UB)..?
– Eftersom vi producerat så höga
volymer har vi inte kunnat riva den gamla
FH-linjen, som varit till hjälp för att klara
leveranserna, förklarar Josef, men sedan
nio veckor används inte gamla FH linjen så
förhoppningen hoppas på att få demontera
den gamla linjen inom kort.
Det viktigaste just nu är att produktion
(driften) tar över projektet och att de
återstående aktiviteterna får olika ägare i
linjeorganisationen. När det är klart är också
projekt ”Kapacitet 2010” formellt avslutat.
– Det har varit en lång resa, men jag lovar
att vi alla har gjort vårt yttersta för att vi ska
få en produktionsanläggning i världsklass,
slutar Josef Stenman, som vill tacka alla
inblandade för mycket gott samarbete. l
#3 2011 Hytten 25
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
– Förändringsarbetet
Projekt TV 3 i Monteringen
på hyttfabriken i Umeå rullar
vidare, och med ett tydligt
mål att nå världsklass.
En ny projektledare har
tagit över rodret – Mikael
Lönnback var namnet.
– Jag ser fram emot att
jobba med TV3 , det är ett
viktigt förändringsarbete
för Monteringen i Umeå,
säger Mikael.
Mikael Lönnback är ny
projektledare för projekt
TV 3 i Monteringen och
ambitionen är att tillsammans
med medarbetarna
vid Monteringen och
stödfunktioner leverera en
anläggning i världsklass.
Projekt TV 3 består av två större
delar, dels VPS (Volvo Production
System) och med anpassningar
mot nya förändringar i
produktionsupplägget.
Förra sommaren byggdes hela Monteringen
för att möta nya volymer. Ett nytt system för
materialförsörjning har införts och en rad nya
utrustningar har installerats:
• Frontluckestation (ex justering)
• Montering av Fronthyllan (ex justering)
• Ny linje för Instrumentbrädan
• PI- station (ex justering)
• Dockningsstation
26 Hytten #3 2011
UTMANINGAR I ETT NYTT PROJEKT
Mikael Lönnback erkänner att det har sina
utmaningar att komma in i ett pågående projekt
i en organisation som Volvo. Som tur är har han
bra kontakt med både nuvarande och tidigare
projektledare, Lars Berglund och Mårten Henriksson.
– Jag delar kontor med Lars och från honom får
jag doser av ”The Volvo Way” och en massa insikt i
projektet. Jag har givetvis även kontakt med Mårten,
säger Mikael.
Projektets förutsättningar att lyckas vilar på
tydliga mål, men också alla medarbetare som är
med i förbättringsarbetet, både från linjen och
stödfunktionerna.
– Det är viktigt att medarbetarna känner att de
är med i förändringsarbetet. Att alla delar med sig
av energi, värdefull kunskap och utvecklingsförslag
för att göra Monteringen i Umeå konkurrenskraftig
och ”excellent”, menar Mikael, som är ingenjör
och kommer från Knightec. Han har
jobbat med produkt-, produktions- och
verksamhetsutveckling under många år i
olika företag och myndigheter.
GILLAR ATT VARA UTE
För att gå in lite på privatlivet kan vi avslöja att
Mikael har fyra barn, där den äldste lämnat Umeå för
en handbollskarriär söderut
– När det blir tid över är cykeln mitt
favoritredskap. Tyvärr har en allvarlig knäskada
stoppat min satsning på den svenska klassikern i år
och därför har jag tillfälligt bytt cykeln mot andra
träningsredskap…
Åter till projekt TV 3 i Monteringen – hur ser
egentligen den närmaste framtiden ut..?
– Ja, vi hoppas få en del installationer klara innan
semestern. Jag tänker i första hand på ombyggnaden
av Rutrobotarna, tak- och bunkboxstationen,
programmeringen mm ska vara på plats, säger Mikael,
som ser fram emot det lagarbete som Projekt TV3 är
i avstampet mot en ”excellent hyttmontering”, som
han kallar det.
– Ja, och sedan återstår att testa kapaciteten
i anläggningen innan vi kan lämna över projekt
till Driftområde 5, dvs Monteringen, slutar en
förhoppningsfull Mikael Lönnback. l
– Det sägs att tiden förändrar saker och ting,
men man måste faktiskt anstränga sig själv också.
Andy Warhol
angår oss alla...
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Våra VPSprinciper
VPS bygger på principerna i VPS-pyramiden.
THE VOLVO WAY
Utgör grunden för företagets syn på ledarskap,
miljö och hälsa.
KUND
Alla – interna och externa – som är beroende av
vårt jobb är våra kunder.
Vårt viktigaste mål är att
alltid förse våra kunder
med rätt kvalitet vid rätt
tidpunkt.
INBYGGD KVALITET
Kvalitetskultur: planering,
säkring och en strävan
mot noll defekter
JUST IN TIME
Att leverera rätt
produkter och tjänster,
i rätt antal, vid rätt
tidpunkt. Detta genom
flexibla personalsystem,
kontinuerliga flöden, rätt
materialhantering och ett
sugande materialflöde i
processen.
LAGARBETE
Organisationsupplägg och
hur samarbete ska ske.
PROCESSTABILITET
Standardiserat arbete,
underhållssystem,
utjämnad produktion,
små serier.
STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR
Förbättringsarbete sker
hela tiden och förbättringar standardiseras.
Volvo Production System
(VPS) består av tre lika
viktiga delar: vision,
principer samt verktyg
och tekniker.
#3 2011 Hytten 27
EN TIDNING FÖR ANSTÄLLDA
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
5
Fem varför för
bättre kvalitet
Ökad delaktig och engagemang hos operatörerna – det är framgångsreceptet för Pressline 2
– se även sid 20-21!
– Idag råder samsyn
om vad som är viktigt,
då kan alla dra åt samma
håll, säger Jan Fahlman,
produktionsledare.
– Vi har även arbetat
målmedvetet med
5-Varför. säger Jan och
ger några exempel:
– Kunden alltid i främsta
rummet...
– Kunden är alltid viktigast!
Ingvar Karmehag, ny kvalitetschef på
Volvo Lastvagnar, Umeå, efterlyser ett
större fokus på våra kunder.
– Felaktiga hytter ska inte få passera
ut genom hyttfabrikens grindar. Vi
är absolut inte dåliga, men vi kan bli
mycket bättre.
Det är ingen tvekan om att kvaliteten och
kvalitetsarbetet är i fokus vid hyttfabriken i Umeå.
Efter flera års stora investeringar i anläggningen är
det dags att leverera hytter med högsta kvalitet.
Och målet är kristallklart!
– Kunden ska inte ha några fel. Det gäller både
våra slutkunder och våra direktkunder, dvs våra
monteringsfabriker runt om i världen, säger Ingvar
Karmehag, som menar att så länge kvaliteten inte är
OK måste vi sätta in extra kontroller för att skydda
kunden.
– Ambitionen är naturligtvis att vi inte ska behöva
kontrollera, men för att skydda kund kan vi från
tid till annan behöva förstärka kontrollerna, t ex vid
införande av produktändringar eller då vi introducerar
nya processer.
GÖRA RÄTT FRÅN BÖRJAN
Allt handlar om att göra rätt från början. Varje
medarbetare måste göra sina arbetsuppgifter på ett
korrekt sätt och kvalitetstänkandet börjar alltid hos
den individ som utför arbetet. Parollen ”Rätt från mig”
är avgörande för att skapa ett stabilt kvalitetsutfall.
– Därför måste vi också ge medarbetarna bättre
förutsättningar att klara sina arbetsuppgifter, men
också jobba systematiskt med ständiga förbättringar.
Vi måste bli bättre på att utbilda våra medarbetare
i våra arbetsmetoder och sedan ska vi alltid försvara
dessa metoder, att göra som vi bestämt helt enkelt,
menar Karmehag.
När vi t ex anställer nya medarbetare måste
dessa få en riktig grund att stå på. Varje medarbetare
borde få en kvalificerad introduktion och utbildning
till sitt nya arbete. En introduktion inriktad på den
arbetsplats och de operationer som skall utföras,
• Robotgrimmornas
delar, bl a sadlar, hade
stora toleranser. De är
utbytta eller justerade.
• Byggt om och till i
pressverktyg för att slippa
få långa skrotklipp som
fastnar i skrottrattar
• En grimlåsningsmekanism i crossbar
som sitter längst ute
på robotarmen i syfte
att få ett rullande
helautomatiskt
verktygsbyte.
• Vissa portar går igen
efter ställ.
• Just ny byggs fyra nya
grimmor i plåtavskiljaren
som ska kunna hantera
alla olika ingående plåtar,
både gamla och nya.
28 Hytten #3 2011
Kvalitet handlar inte bara om att leta fel, Det är också att kunna glädjas åt de fina resultat. Här studerar
kvalitetschefen Ingvar Karmehag, Magnus Gunneriusson och Bo Andersson de fina kvalitetssiffrorna.
– Kvalitet skapas i rätt miljö.
Den sitter i organisationen, inte i fabriksbyggnaden.
Philip Crosby, amerikansk affärsman
ett godkännande att vara ”hyttbyggare” på sin
kommande arbetsplats . Naturligtvis gäller detta
även då vi lånar ut internt mellan avdelningar.
– Idag har vi nog inte gett våra medarbetare de
rätta förutsättningarna, erkänner Ingvar Karmehag.
EN RAD VERKTYG
Det finns en rad verktyg som alla kan använda
för att eliminera kvalitetsbrister. Ett är vårt
rapporteringssystem Qulis, där alla fel ska
noteras och sedan skickas till ansvarig avdelning/
arbetsplats. Det finns också olika checklistor och
gula kort som används vid felåterföring.
Alla arbetsstationer skall ha arbetsinstruktioner
för hur jobbet ska utföras, hur maskiner ska vara
inställda, om första- och sistabits-kontroll ska
utföras etc.
– Alla människor vill göra rätt för sig, ingen gör
fel medvetet. För att hjälpa till att eliminera fel på
våra hytter måste alla känna till vad som är rätt.
Problemet är ofta att vi inte gör det vi har
sagt att vi ska göra. Vi måste involvera alla i att
jobba bort våra kvalitetsbrister på ett systematiskt
sätt. För att vi ska eliminera våra fel måste alla fel
rapporteras. Vi måste ju veta vad som är fel, ha
koll på vår process, vårt arbete och vår utrustning.
Annars vet vi ju inte vad vi ska rätta till, menar
Karmehag vidare.
– Att involvera alla medarbetare i
förbättringsarbetet är nyckeln till framgång,
samtidigt är det vår största utmaning men också
absolut nödvändigt för att vi i framtiden skall
kunna konkurrera med omvärlden.
– Initialt behöver vi förstärka våra processteam
och ge dessa förutsättningar att arbeta med
ständiga förbättringar.
tidningfor
föremployees
anställda
A en
magazine
UMEÅ
atVIDtheVOLVO
tuveLASTVAGNAR,
plant
european
manufacturing
european manufacturing
volvotrucks
trucks
volvo
Ingvar Karmehag,
kvalitetschefen,
mätar spalt
och spel på
bagageluckan,
allt under
överinseende av
Bo Andersson.
FÖRBÄTTRINGSARBETET HAR STARTAT
Ingvar Karmehag och hans kvalitetsgäng har startat
ett förbättringsarbete som, syftar till att skapa
förståelse för att vi alltid måste ge våra kunder
felfria produkter.
Det kan vara en lastbilskund, det kan våra
monteringsfabriker, men kanske framför allt vår
närmaste kund – din närmaste arbetskamrat, dvs
nästa arbetsstation!
– Om vi gör en produktändring måste vi
kontrollera att ändringen blev bra innan vi släpper
produkten vidare till kunden.
Svårare än så är det inte. Ingen av oss vill väl
köpa en trasig eller skadad produkt..?
Slutsatsen för den enskilde medarbetaren blir
då ganska enkel: Rätt från mig !!! l
#3 2011 Hytten 29
fakta: ROGER NYSTRÖM
EN TIDNING FÖR ANSTÄLLDA
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Tankar om
arbetsmiljön
Roger Nyström, vårt nya
huvudskyddsombud,
har en hel del tankar om
hur viktig arbetsmiljön
är. Och hälsan kommer
alltid först.
– För mig är det viktigt
att vi har en sund och
säker arbetsplats. Om
någon medarbetare
omplaceras på grund
av en arbetsskada eller
rehab ska det inte vara
den enda lösningen på ett
problem. Arbetsplatsen
måste också rehabiliteras
och ses över, menar Roger
som har flera synpunkter
på arbetsmiljön:
Ålder: 43. Bor: Vännfors, Vännäs Umeå. Familj: Tre barn, två pojkar, en flicka.
Karriär: Började på Volvo och Dörrbanan FH 4/10 1994 med Håkan Ahlsbäck som
produktionsledare. Valdes till skyddsombud på Dörrbanan 2001. Utlånad till Klipp
och Slitt 2003 och anställd där 2004.
Intressen: Fiske, karate och löpning
Aktuell: Huvudskyddsombud vid Volvo Lastvagnar, Umeå, sedan mars 2011.
Roger tar över som
huvudskyddsombud
– Hälsan kommer alltid först!
Det säger Roger Nyström som är nytt
huvudskyddsombud vid Volvo Lastvagnar,
Umeå, sedan mars i år.
– För mig är det viktigt att vi har en
sund och säker arbetsplats där vi, man
eller kvinna, oavsett ålder, kan jobba och
får vara friska och hela både fysiskt och
psykiskt fram till den dagen vi väljer att
sluta eller vi går i pension.
Roger Nyström har jobbat på Volvo Lastvagnar,
Umeå, sedan 1994. Första jobbet var på Dörrbanan
FH och efter sju år valdes han till skyddsombud.
– Det fattades ett skyddsombud på skiftet
och jag kände att via skyddsombudsrollen kunde
jag påverka min och mina arbetskamraters
arbetssituation till det bättre och därför tackade jag
ja till uppdraget, säger Roger.
Efter ett antal år blev Roger vald till ersättare för
dåvarande avdelningsskyddsombud på DO2, Stellan
Johansson. När Stellan gick i pension blev han
vald som ordinarie Avdelningsskyddsombud inom
DO2 och ersättare för Curt Norlin. Samme Curt
Norlin som efter 20 år som huvudskyddsombud på
hyttfabriken nu gått i pension och som Roger nu
ännu en gång ersatt.
– Förtroendet från våra operatörer att efterträda
Curt Norlin tar jag till mig med största respekt. Jag
lovar att göra det bästa jag kan av det förtroendet.
ARBETSPLATSENS
ska vara bra och följa de
regler och föreskrifter
som finns. Det gäller allt
från ergonomi, buller,
belysning, personlig
skyddsutrustning och
person säkerhet osv. på
våra arbetsplatser.
UTFORMING
DEN PSYKOLOGISKA
ARBETSMILJÖN visar på hur vi mår och
trivs på jobbet är en viktig
fråga. Vi måste alla kunna
känna att vi trivs och har
ett jobb som det känns
bra att gå till.
FORTS NÄSTA SIDA!
30 Hytten #3 2011
Roger Nyström, vårt nyblivna huvudskyddsombud, känner sig tämligen hemtam i arbetsmiljön
på Klipp och Slitt och i Presshallen där han tidigare arbetade. Nu ska han verka som huvudskyddsombud
i hela hyttfabriken i Umeå.
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Det känns stort att ha fått så många människors
förtroende, säger Roger med stolthet i rösten.
Roger blev också invald i AB Volvos
arbetsmiljö- och försäkringskommitté, så en del
resor söderöver lär det väl bli också.
BRAARBETSMILJÖ FÖR VOLVO
Vad tycker då det nye huvudskyddsombud om
arbetsmiljön inom Volvo Lastvagnar, Umeå..?
– Vi ligger långt framme i vårt arbetsmiljöarbete
på hyttfabriken i Umeå och då jämför jag med
övriga enheter inom Volvo-gruppen. Vi har en
skyddsorganisation som aktivt, tillsammans med
företaget, sätter upp mål för arbetsmiljöarbetet och
försöker driva det framåt. Vi ska aldrig vara nöjda
och slå oss till ro, det kan alltid bli bättre, menar
Roger – och tillägger:
– Det är väl inte alltid vi är överens, men till
slut brukar det mesta lösa sig på ett bra sätt. I
slutändan vill vi nog uppnå samma sak allihopa,
dvs en sund och säker arbetsplats, där alla kan
jobba och må bra fram till pension.
INTRESSEN OCH FRITID
Roger Nyström trivs på Volvo, det råder det ingen
tvekan om. Och efter jobbet har han sannerligen
inga fritidsproblem.
– Som inbiten flugfiskare försöker jag att ta
mig upp till fjällen några gånger per år för att fiska
och koppla av. Det blir även mycket fiske hemma
i Vindelälven, som rinner förbi alldeles utanför
huset.
Roger hinner också med att motionera.
Förutom löpning för att hålla uppe konditionen,
tränar han också karate i Vännäs, men är även
instruktör.
– Ett av mina mål med karaten är att försöka gå
upp till svart bälte nästa år, avslöjar han.
Semestern tillbringar han ute vid havet i
Norrmjöle i föräldrarnas stuga tillsammans med
sina tre barn.
Från svetslåga till
trädgårdsarbete
Utanför UEA-huset,
Volvo Lastvagnar, Umeås,
huvudkontor, händer det
saker.
Buskar grävs upp och
jorden vänds av en flitig
spade och i andra änden
på den spaden hittar vi
Paula Nygren.
Vem är du och varför
detta påtande i jorden,
frågade vi.
– Jag är studieledig
från mitt jobb som
svetsare i Karossfabriken
och läser nu till att bli
trädgårdsmästare*, säger
Paula.
Paula Nygren
som är 37 år och har
varit anställd sedan
1997, berättar om sin
utbildning.
REGIONALT SKYDDSOMBUD
Roger Nyström är även regionalt skyddsombud för
IF Metall Södra Västerbotten och här han upptäckt
stora skillnader mellan företagen i regionen.
– Ja, jämför vi vårt skyddsarbete på Volvo
med andra verksamheter ligger vi nästan ljusår
före. Jag ser ljust på skyddsarbetet i framtiden
här på hyttfabriken. Vi har mycket kunnigt folk
inom väggarna och ett måste är att ta tillvara på
den kunskapen, fastslår Roger Nyström, vårt nya
huvudskyddsombud. l
Paula Nygren fångad i sin
nya miljö och som kommer
att byta svetshandtaget
mot planteringsspaden om
hon får som hon vill.
– Trädgårdsmästarutbildningen på Forslundaskolan i Umeå
tar tre år. Det är en
gammal dröm som
nu går i uppfyllelse.
Jag har avslutat mitt
andra år och nu har
jag mitt projekt här
på Volvo. Det består
i att jag ska flytta
buskar och snygga till
vid kontorsentrén,
berättar Paula och
fortsätter:
– Jag har också
lämnat in ett förslag
på hur ytan framför
UEA-huset skulle
kunna se ut. Det
kan bli en park med
planteringar, träd och
några bänkar att slå
sig ner i stället för de
få björkar som nu är
planterade där.
När vi sedan
frågar hur hon tror
framtiden ser ut i
trädgårdsbranschen
säger Paula att det
är ett område som
bara växer, folk vill
ha grönt och fint
omkring sig.
Det sista påståendet är nog de flesta
benägna att skriva
under på, samtidigt
som Hytten-redaktörens tankar går till
den egna täppan…
Mer om
arbetsmiljön
PERSONLIGT SKYDD
är viktigt på en
arbetsplats av vår storlek.
Det händer alltid små
och stora olyckor och
tillbud som inte alltid
går att förutse. Därför
måste vi bevaka att vi har
rätt skyddsutrustning till
våra arbetsuppgifter för
att minimera risken för
skador på oss själva. Vi
ska inte nöja oss med det
näst bästa.
ALLAS LIKA VÄRDE
Att det förekommer
mobbing och trakasserier
på vår arbetsplats är
något som vi aldrig
kan acceptera, vi
ska alla kunna gå till
jobbet utan att känna
olust och ångest på
grund av mobbing och
trakasserier av olika art.
Respektera och behandla
andra som vi själv vill
bli respekterade och
behandlade.
#3 2011 Hytten 31
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Kort om
Volvo
Ocean
Race
• Volvo Ocean Race
startar i Alicante,
Spanien i höst och
avslutas i Galway,
Irland sommaren
2012. Rutten
sträcker sig över
39 270 sjömil.
• Under tävlingen
görs stopp i Kapstaden (Sydafrika),
Abu Dhabi (Förenade Arabemiraten),
Sanya (Kina), Auckland (Nya Zeeland),
Itajai (Brasilien),
Miami (USA), Lissabon (Portugal) och
Lorient (Frankrike).
• Tävlingen arrangerades för första
gången för över
37 år sedan (som
”Whitbread Round
the World Race”
1973-74), och prövar besättningarna
mot några av de
svåraste naturkrafter
som människan kan
ställas inför.
Volvo Lastvagnar
introducerar
Volvo Ocean Race
Limited Edition
I oktober drar den elfte upplagan av
Volvo Ocean Race igång och tävlingen
har varit inspirationen till Volvo
Lastvagnars ”Volvo Ocean Race Limited
Edition”.
Det är de båda lastbilsmodellerna
Volvo FH och Volvo FH16 som nu
introduceras i ett specialdesignat
utförande och planeras säljas i en
begränsad upplaga.
– Vi riktar oss till kunder som vill ha en unik och
exklusiv lastbil och som uppskattar de värden som
är förknippade med ”seglingens Mount Everest” –
Volvo Ocean Race, säger Kristin Signert, projektledare
på Volvo Lastvagnar, som nu introducerar en
Volvo Ocean Race ”Limited Edition” lastbil inför
seglingstävlingen som startar i oktober.
– Volvo Ocean Race ger oss stora möjligheter
att exponera varumärket och bygga relationer med
kunder och andra besökare. I förra racet hade vi
sammanlagt nästan fyra miljoner besökare på vår
utställning i hamnarna, säger Christina Ohlsson Jones,
ansvarig för Volvo Ocean Race på Volvo Lastvagnar.
VOLVO LASTVAGNARS DESIGNTEAM har lagt stor
energi på att få till den rätta känslan både utvändigt
och invändigt. Hytten finns i två färger, den vita
”Millennium silver metallic” respektive den mörkblå
”Dark knight pearl”. Båda färgerna är särskilt utvalda
• Tävlingen 201112 är den elfte i
ordningen.
• Båtkonstruktionen
är reglerad och
båtarna byggs för
höga hastigheter.
32 Hytten #3 2011
De båda lastbilsmodellerna Volvo FH och Volvo FH16 som nu introduceras i ett specialdesignat utförande och planeras säljas i en begränsad upplaga. Här är en lastbil som är målad i färgen ”Millennium Silver Metallic”
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
för Volvo Ocean Race Limited Edition, liksom den
svartlackerade grillen, de vågmönstrade sidostripsen
och globetrotterskylten med texten Volvo Ocean
Race. Dessutom finns emblem med texten ”Limited
Edition” på hyttens sidor.
interiören bjuder
på exklusiva material och detaljkänsla. Läder,
specialsydda sömmar och broderade detaljer gör att
förarmiljön andas kvalitet och hantverkskunnande.
De läderklädda stolarna är dekorerade med den blå
accentfärgen medan andra interiöra detaljer som ratt,
mattor, dörrpaneler och instegshandtag fått en unik
utformning genom blå accentstickningar. En oväntad
detalj är gardinomtaget där man använt seglingstamp
för att få den rätta känslan.
– Vi ville att lastbilen skulle återspegla
känslan av seglingstävlingen och den design som
karakteriserar båtarna i Volvo Ocean Race. Därför
har vi genomgående använt mycket läder och
mörka material med distinkt koboltblå accentfärg
till inredningen, säger Nicola Fox, senior designer på
Volvo Lastvagnar.
DEN SEGLINGSINSPIRERADE
för att beställa Volvo Ocean Race
Limited Edition var den 20 juni och är nu tillgänglig
för de europeiska marknaderna. De första exemplaren
kommer att levereras i mitten på september, några
veckor före starten av 2011 års Volvo Ocean Race. l
STARTSKOTTET
Umeå
är med
och ger
vind i
seglen
Den mörkblå lastbilen är målad i kulören som heter ”Dark Knight Pearl” i vårt sortiment.
Volvo Lastvagnar, Umeå, har i högsta grad varit
inblandade i Volvo Ocean Race 2011-2012 .
– Projektet har genomförts på rekordtid tack
vare en unik och framgångsrik kombination av
Volvo 3P:s kompetens med Umeås avdelning
för Customer Adaptions (CA) snabbhet, hälsar
Göran Granström på EM Inköp.
I de nya specialdesignade Volvo FH och Volvo
FH 16.lastbilarna ingår ett nytt fräscht hyttpaket.
Den röda tråden i konceptet är faktiskt blå! Blå sömmar och blå detaljer återfinns på stolar,
dörrpaneler, golvmattor, instegshandtag och en
ratt för att knyta an till det marina temat.
Eftersom det i huvudsak är hytt som
berörs har projektet till stor del drivits av
Kundanpassning Umeå, CA.
– Genom att vi även lyckats inkludera leverantörerna i det tvärfunktionella upplägget har
utvecklingen kunnat göras med minsta möjliga
resurser, ett äkta Lean-tänk från start till mål.
Aldrig har så få, åstadkommit så mycket, för så
många!, slutar en nöjd Göran Granström.
Göran Granström säger att den röda tråden i Volvo Ocean Race-lastbilarna är blå..! #3 2011 Hytten 33
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Motion för livet – och arbetslivet!
Fördelar
med att
röra sig
regelbundet
Du får bättre kondi-
tion och orkar mer
l
l Du blir gladare och mindre orolig
l Du får bättre immunförsvar och blir inte förkyld lika ofta
l Du somnar lättare och sover bättre
Om du ska börja motionera – gör det
NU!
Varma sommarkvällar gör det
dessutom lättare att ge sig ut på en
promenad eller en motionsrunda, eller
hur..?
– Vinsterna med motion är så
ofantligt stora och jag uppmanar alla
att börja röra på sig, hälsar Ingrid
Sturesson, vår företagsläkare.
Volvo Lastvagnar, Umeå, har sedan många år olika
friskvårdsaktiviteter på gång. Volvos Fritidsklubb
är närmast en institution på hyttfabriken i Umeå
och idag finns 16 olika sektioner, bl a bowling,
cykel, terränglöpning, skidor, MC-klubb, fiske,
badminton, tennis, fotoklubb m.fl.
– Många deltar i olika tävling har runt om i landet,
som t ex Vasaloppet, Vätternrundan, Göteborgsvarvet
och i lokala motionstävlingar som Vårruset och
Blodomloppet, förtydligar Ingrid Sturesson.
VOLVOKAMPEN MED FINA PRISER
Volvo-kampen är ett webbprogram där Volvo-medarbetarna i Umeå registrerar vilka träningsaktiviteter
de har gjort månad för månad. Ett poängsystem ger
i princip två för varje timmes motion. De som har
minst tio poäng under en månad deltar i en utlottning
av vinster som t ex t-shirts, gångstavar, stegräknare,
termosar eller presentkort i någon sportaffär.
Volvos medarbetare får också, precis som alla andra
anställda inom AB Volvo, ett friskvårdsbidrag via My
l Du får bättre tankeförmåga
l Du minskar risken för demens
l Du bromsar utvecklandet av benskörhet
l Du får högre ämnesomsättning
l Du får lättare att hålla vikten
l Du kan få lägre blodtryck om det varit lätt förhöjt
l Du får mindre av det onda kolesterolet och mer av det goda
l Du får starkare hjärta, risken för hjärt- och kärlsjukdomar minskar
l
Du får ett längre och friskare liv
34 Hytten #3 2011
Istället för piller och sprutor kan man numera också få ett recept på fysisk aktivitet (FYSS).
Här visar vår företagsläkare Ingrid Sturesson upp receptet till framgång…
– Det är faktiskt bara riksdagsfolket
som inte blir smalare av att motionera.
Okänd talesman
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Om du blir
sjuk under
semestern
Benefits. Bidraget är på 2.000 kr och kan användas till
träningskort, massage eller liknande.
Företagsläkare Ingrid Sturesson kan också skriva ut
motion på recept, sk Fyss, som, står för fysisk aktivitet
på recept. Det kan röra sig om en timmes promenad
fem dagar i veckan eller styrketräning vid ryggbesvär.
– Jag kan skriva ut recept för t ex ryggbesvär, högt
blodtryck eller depression, säger Ingrid.
Andra aktiviteter under Företagshälsovårdens flagg
är rökavvänjning, kostcirklar, viktminskningsgrupper,
individuell rådgivning, konditionstest och träningsråd
kan vid behov fås av sjukgymnast.
– Vi har ett litet gym på Företagshälsovården,
främst då för rehabilitering, påpekar Ingrid.
Under semesterstängningen,
veckorna 28 – 31, ska eventuell sjukanmälan göras till:
HR Service Center,
tel 031-66 44 44.
Övrig tid gäller att sjukdom
anmäls till din närmaste
chef.
HÄLSOUNDERSÖKNINGAR
Nästa stora satsning är hälsoundersökningar.
Titta noga på bilden, efter semestern kommer
Medarbetare erbjuds en hälsoundersökning
det att se helt annorlunda ut. Här ska nämligen
regelbundet, minst vart femte år.
ugnen, som är en del i förbehandlingsprocessen
– Inget är klart, men vi hoppas kunna starta i
i UC, förlängas.
liten skala under hösten, och tanken är att få våra
medarbetare mer medvetna om sitt hälsotillstånd.
Och här är motion nästan livsviktigt, menar Ingrid.
Bättre hälsa, längre liv, piggare hjärna och ökat
välbefinnande borde övertyga alla om att motion är
bra. Faktum är att fler vuxna svenskar motionerar
När vi andra ligger i hängmattan och
idag än för trettio år sedan och färre säger att de inte
solar, ja, då är det full rulle inne på Volvo
motioner alls. Men samtidigt är våra jobb mindre
Lastvagnar, Umeå.
fysiska och vår fritid allt mer stillasittande.
Under vår semesterstängning kommer
Slutsatsen blir att vi i genomsnitt har sämre
hyttfabriken att vara full av liv och
kondition och är fetare än våra föräldrar!
rörelse. Det är mängder av saker som ska
– Allt kan bli bättre. En halvtimme om dagen
göras innan vi andra kommer tillbaka
med fysisk aktivitet, t ex en snabb promenad, ger
brunbrända och utvilade efter en skön
en tydlig hälsoeffekt. I början gäller det att öka den
semester.
fysiska aktiviteten i sakta mak. Det viktigaste är att
Alf Lundgren, som deltagit i planerna
man börja röra på sig, slutar Ingrid Sturesson, vår
för
semesterarbetet säger:
företagsläkare.
– Det kommer att pågå verksamhet i
Så börja motionera nu. Ta ett par tiominuterspromenader om dagen, cykla till jobbet och ta hela fabriken och inom alla driftområden.
Mycket av det som ska göras är
trapporna istället för hissen. l
sådant som bara kan göras under ett
semesterstopp, säger Alf .
Chokladkaka = 1,5 tim
På DO2 får vi bland annat veta att
Glass = 1 tim
skrotpressen ska ses över, en conveyor
byggs om på DO3, att ED-ugnen i
Stor stark = 1 tim
Måleriet kommer att förlängas och på
En flaska vin = 1,5 tim
God mat ger många
Monteringen kommer en testutrustning
Ostsmörgås = ¼ tim
kalorier. Du måste gå
för ”Prosit” att installeras.
En läsk (1,5 l) = 2 tim
ganska länge för att
– Det här är bara några av allt som
förbruka en och annan En kanelbulle = ¼ tim
händer i fabriken i sommar, avslutar Alf
godsak:
En pizza = 3 tim
Lundgren.
Arbetssamma
semestertider
Företagshälsovården
i semestertid
Företagshälsovården vid
Volvo Lastvagnar, Umeå
håller semesterstängt under
veckorna 28 – 31.
Medarbetare och
entreprenörer hänvisas till
vårdcentraler vid behov. Vecka 32 är mottagningen till företagssköterska
öppen mellan kl 08.00 och
09.00.
Övriga tider gäller tidsbeställning.
Företagsläkaren är åter i
tjänst 2011-08-15.
Ät – och gå långt!
Alla Volvo-medarbetare
tillönskas en skön semester!
#3 2011 Hytten 35
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
PÅ NYA JOBB
Mellan 3 maj och 16 juni
har följande fått jobb
inom produktionen:
Radio Umeå sände
direkt från Hyttfabriken
LOGISIK (EML)
Marcus Borgstedt
Annica Ögren
Radio Umeås direktsändning från
hyttfabriken i Umeå blev en stor succé.
Under tre dagar bjöds det på både
intervjuer och musik från det glada 60-,
70-, och 80-talet.
– Det var helt otroligt roligt att få vara
på Volvo Lastvagnar och sända några
dagar. Alla var så glada över att vi var
där. Vi kommer gärna tillbaka, hälsar
Robert Jacobsson, ägare av Radio
Umeå.
LOGISIK (EML)
Erik Tengman
INTERN
MATERIALHANTERING
Karin Granström
Daniel Johansson
Elisabeth Jonsson
Rickard Lindahl
Isabelle Yttergren DRIFTOMRÅDE 2 (DO 2)
Robert Holmlund
Mats Eriksson
Mattias Lundman
Patrik Ylmefors
DRIFTOMRÅDE 3 (DO 3)
David Forsberg
Peter Killerö
Christoffer Ohlsson
Fredrik Sundqvist
(produktionsledare)
Fredrik Skog På den tredje dagen av radioutsändningarna som
gjordes från Volvo Lastvagnar i Umeå lyckades Robert
Jacobsson fånga Mona Edström From för en intervju.
Som tack för att hon ställde upp fick Mona önska en låt,
det blev så klart ” Simply the best” med Tina Turner.
Direktsändningen skedde under vecka 19, dvs
tisdag, onsdag och torsdag 10-12 maj mellan kl
13.00 och 15.00. Radio Umeå var först på Karossfabriken, dagen efter i Måleriet och avslutade på
torsdagen med att sända från Monteringen.
- Vad roligt att ni kommer hit och sänder från vår
arbetsplats, det var den vanligaste kommentar som
jag fick under mina tre dagar på Volvo. Först ville
ingen vara med i radion, men när jag ändå kom
DRIFTOMRÅDE 4 (DO 4)
Andreas Eliasson
Oskar Glenge
Rickard Norlund
Göran Sandgren
Jonny Strömberg
Johan Wallin
Niclas Åström
DRIFTOMRÅDE 5 (DO 5)
Jonas Hörnqvist
Josefine Olofsson
Zaida Wiss
Michael Zackrisson
Bakom skynket sitter Lars Magnusson och Görgen Jonsson ivrigt rattande i radiotekniken.
De är dessa herrar som ser till att Radio Umeås radiovågor sprids i Umeå med omnejd.
36 Hytten #3 2011
– Människor som lyckas bli lyckliga,
lyssnar mycket mer än de pratar.
Bernard M Baruch, amerikansk finansman
fram med mikrofonen tror jag alla ställde upp och
pratade med oss, säger Robert med ett leende.
Har du hört?
…att Theo Lessmann,
projektledare i GME
med placering i
Umeå, lämnar Volvo
Lastvagnar efter
nästan 25 år. Theo
fyller snart 65 år och
bli då friherre. Hans
sista arbetsdag på
hyttfabriken var den
30 juni.
AC/DC LYFTE STÄMNINGEN
Även om två timmar per dag kan tyckas vara en
lång sändningstid så tickar alltid klockan fort när det
handlar om musik i radio.
– Tyvärr är det alltid så att vi inte hinner spela alla
låtar som folk önskar, men vi lyckades beta av en del
godingar, menar Robert.
– Roligast var när vi startade ”Highway to Hell”
med AC/DC. Långt in i Monteringen hörde vi
världens vrål när låten startade. Jag kan inte tänka mig
att det har rockats så mycket inne på hyttfabriken
någon gång som just då…
INTERVJUER OCH ÖNSKELÅTR
Upplägget var att korta intervjuer med medarbetarna
blandades med att de fick chansen att själva välja sina
musikfavoriter. Ville man inte vara med i sändning
gick det bra att lägga sitt önskemål i en liten låda.
Många medarbetare tog chansen att bli intervjuade
av Robert Jacobsson, och platschefen Mona EdströmFrohm fick möjlighet att berätta om Volvo Lastvagnar
Umeås nuläge och planer inför framtiden.
Och gissa vilken låt Mona valde..?
Jo, Simply the Best med Tina Turner – och det
passade väl bra in på världens modernaste hyttfabrik,
eller hur..?
Svåraste stället att sända – enligt Robert Jacobsson
– var under den första dagen i Karossfabriken (Plåten).
– Där var det bara en massa truckar som blåste
förbi, och det var lite svårt att få tag i medarbetarna
för en pratstund. Det var tur att Thor Persson kom
dit och berättade om hyttfabrikens utveckling från
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
På den första dagen av Radio Umeås radioutsändningar befann sig radioteamet vid segment1 på
Finishline. Här ser vi Robert Jacobsson från Radio
Umeå samtala med Mikael Alaavara om hur det är
att arbeta på Volvo Lastvagnar i Umeå. I bakgrunden
skymtar vi Bengt-Arne Johansson.
Gösta Nystöm och fram till idag, menar Robert
Jacobsson, som gärna kommer tillbaka till Volvo
Lastvagnar, Umeå.
– Ja, absolut. Vi hade tre toppendagar hos er
och alla vi på Radio Umeå gör gärna om det vid
ett annat tillfälle..!
Om någon undrar så sänder Radio Umeå på
frekvensen 102,3 MHz.. l
…att Thomas Persson,
redovisningsansvarig på
ekonomiavdelningen,
har gått i pension efter
22 år i siffrornas tjänst.
Thomas sista arbetsdag
var den 30 juni.
…att totala antalet
leveranser från Volvokoncernens lastbilsverksamheter uppgick
under maj till 20 258
fordon – en ökning
med 49 % jämfört med
motsvarande period
förra året.
…att Volvo Lastvagnar,
till och med maj, levererat 44 993 lastbilar.
Samma period 2010
levererades det 24 995
lastbilar. Det är en
ökning med 80 %
… att Mack Trucks har
levererat 7 797 fram till
och med maj månad.
Det innebär att Mack
Trucks har ökat sina
leveranser med 62 %.
PTK-Volvo passade på att besöka vår fabrik när sommaren anlände till Umeå. Mitt i grönskan, under en paus i
arbetet, hittar vi deltagarna. Från vänster i bild står Heikki Illerhag, Tommy Pettersson, Tommy Olsson, Raimo
Särkijärvi, Åsa Baihofer, Alf Söderlund, Sara Woxneryd, Lars Sundkvist, Urban Strid och Mats Henning.
…att Renault Trucks
ökade sina leveranser
fram till maj månad
med 62%. från 15 810
2010 till 25 577 för
samma period 2011.
#3 2011 Hytten 37
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
KORT & GOTT
Goda matvanor
sprids i Harmoni
Den 2 maj invigdes den nya
restaurangen i UB-fabriken.
Invigningen skedde under
sedvanliga former med
platschefen Mona Edström
Frohm för dagen utrustad
med en sax.
På den stora dagen förrättade Platschefen Mona Edström
Frohm invigningen. Hon klippte bandet och förklarade
restaurang Harmoni för invigd. En mycket nöjd restaurangchef Susanne Houtari övervakade cermonin.
Platschefen, Mona Edström Frohm,
klippte av bandet och det bjöds på
dryck med bubblor och goda snittar
till de som närvarade vid cermonin.
– Det är en verkligt fin
restaurang som vi har fått, säger
platschefen, som också passade på
att äta sin lunch i nya restaurangen.
HARMONI BLEV NAMNET
Restaurangen behövde ett namn
också och för detta ordnades det en
Vid en invigning hör ju också snittar och en bubblande
dryck till. I detta fall var ju självklart bubblet av den
alkoholfria sorten. Michael Uhland, ansvarig för bygget
av restaurangen, övervakade att serveringen av snittarna
fungerade. Platschefen Mona Edström Frohm lät sig väl
smaka.
38 Hytten #3 2011
namntävling. Över 100 namnförslag
kom in och det namn som juryn,
bestående av Susanne Houtari,
Denny Westerlund och Michael
Uhland, föll för blev Restaurang
Harmoni.
Pappa till det vinnande förslaget
blev Peter Wolferdt som till vardags
arbetar i Mainline på DO3. Juryns
motivering är att: ”
Namnet speglar det lugn
och ro som vi ville eftersträva
i en personalmatsal där våra
medarbetare kan inta sin måltid
eller tillbringa sin kafferast i
Harmoni”.
– Jag fick idén till namnet när
jag hörde ordet ”Harmoni” nämnas
vid något tillfälle när inredningen
kommenterades av några matgäster,
säger en nöjd Peter Wolferdt. l
Peter Wolferdt, heter den lycklige vinnaren av namntävlingen. Restaurang
Harmoni är det vinnande förslaget som gav namnet på den nya restaurangen.
Fina framgångar för
Foto-folket i Köping
Vid Svenska Volvo-mästerskapet
i fotografi som hölls i Köping den
7-maj blev det stora framgångar
för Umeå.
60 år
26/7
Jan-Ole Friman
Materialhantering UA/UB
Stefan Johansson som jobbar på Monteringen DO5 tog Guld i tre klasser – Färg,
experiment och digital. Tack vare det blev
han också den totale SVM-Mästaren.
Så här löd juryns kommentar i
färgklassen: Kompositionsmässigt en
höjdare i dubbel bemärkelse tre moln – ett
flygplan. GRATT
10/8
Sven-Erik Tjärnström
Anläggningar Teknik
24/8
Kåre Jonsson
Anläggningar El och media
FINA FRAMGÅNGAR
Fina framgångar blev det även för Tommy
Lie som arbetar på Underhåll i Måleriet.
Han fotograferade nämligen hem ett silver
och ett brons och tack vare det tog Tommy
tredjeplatsen.
Sammantaget visar resultaten att Fotoklubben från Volvo Lastvagnar i Umeå
har många duktiga fotografer som står sig
mycket väl i den stenhårda konkurrensen. l
GR ATTIS!
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
3/9
Sune Karlsson
Logistik teknik
Stefan Johansson, en stolt vinnare av
Svenska Volvomästerskapen i foto,
poserar här med sina tre förstapriser
som gav honom mästartiteln.
20/9
Sven-Olof Eriksson
Materialhantering UE
21/9
Östen Johansson
Anläggningar Underhåll
26/9
Hans Åström
Materialhantering CKD
6/10
Inge Johansson
DO3 Finishline
50 år
24/7
Torbjörn Hallén
Produktionsteknik
Detta är vinnarbilden i färgklassen, ”Tre moln ett flygplan”.
Onekligen en vacker komposition…
27/7
Gunnar Lundgren
DO4 Måleriet
9/8
Anders Söderström
T04 Produktionsteknik
10/8
Torbjörn Norell
TO2 Produktionsteknik
14/8
Johnny Bergmark
DO5 Produktionsledare
9/6
Stefan Jonsson
TO5 Produktionsteknik
13/9
Tarita Saari
Materialhantering CKD
20/9
Per Nilsson
TO4 Teknikchef
20/9
Bernt Hansson
DO4 Måleriet Underhåll UA
TACK!
Ett jättestort tack till alla
som uppvaktade mig när
jag pensionerade mig.
William Frank
Tack för all uppvaktning
vid min 60-års dag.
Alf Lundgren
Ett stort tack till alla
för presenter och
avtackningar i samband
med min pensionering.
Curt Norlin
#3 2011 Hytten 39
A
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Avs: Hytten, Volvo Lastvagnar AB, Umeå
Box 1416, 901 24 UMEÅ
faKTA: ANNICA ÖGREN
Ålder: 27 år
Anställningsår: 2004
Intressen: Vi håller på att bygga en sommarstuga, så där finns mycket att pyssla med. Jag
gillar också att jaga älg och att dansa salsa.
5
4
MITT
JOBB
3
Jag packar stötskydden
till linjen. Det gäller att
packa rätt, så att operatörerna kan ta materialet utan att det
skadas. Det är omväxlande – ibland får
jag köra truck!
2
1
1
Jag utgår från den
en sekvenslista som är
aktuell och den hittar jag i
rumbasystemet där hittar jag
det material som ska plockas
ut och packas.
2
Därefter beställer jag utskrift av Sekvenspackningslistan. Där får jag veta var materialet som jag ska packa finns
3
Materialet hämtas i de olika ställagen där
alla varianter finns. De är väl
uppmärkta så det är lätt att
hitta.
4
Nu packar jag
”Hängbuken”, som
vagnen kallas, och lägger
in materialen i en särskild
ordning så att operatören
hittar lätt.
5
När vagnen är färdigpackad levereras den till rätt station och
den tomma vagnen tas tillbaka
för att fyllas igen.