Transcript Det går som tåget för Malin

HYTTEN
A magazine
EN TIDNINGforFÖRemployees
ANSTÄLLDA
the tuve plant
VID VOLVOatLASTVAGNAR
UMEÅ
european
europeanmanufacturing
manufacturing
volvo
volvotrucks
trucks
TÄTNINGEN I TÄTEN
En helautomatiserad och hypermodern tätningslinje
installeras nu i Umeå.
#4 2010
Det går
som tåget
för Malin
sid 18
400 PROCENTS ÖKNING
Kalugafabriken har ökat
takten kraftigt. Hur klarar
man det?
Sid 11.
TRYCK PÅ LEVERANTÖRER
Taktökningar inom EM
sätter logistiken på hårda
prov.
Sid 13.
250 NYREKRYTERINGAR
Hyttfabriken i Umeå har
nyrekryterat mer än 250
anställda.
Sid 22.
EN TIDNING FÖR ANSTÄLLDA
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
LEDARE
Vi gillar också olika!
Innehåll
#4 2010
3. Gott betyg
från Lloyds
4. IT-kostnaderna måste sänkas
6. Mångfalden
prioriteras
10. Porträttet:
Alvar Martinsson
17. Hallå:
Ida Fredriksson
24. Kapacitet 2010
26. Hypermodern
tätningslinje
32. 5 S handlar
även om att synas
38. Kort & Gott
40. Mitt Jobb: Anders Nyberg
HYTTEN
Hytten är en intern tidning
för anställda inom Volvo
Lastvagnar, Umeå
Ansvarig utgivare:
Thor Persson
Redaktör:
Thor Persson tel. 7320,
[email protected]
Redaktionsråd:
Thor Persson, Denny Westerlund
Foto: Gösta Wendelius, Denny Westerlund
Layout: Ordbanken
Tryck: Original, Umeå
Utgivningsdag: 22/10 2010
2 Hytten #4 2010
HEJ PÅ ER!
Huvvaligen, var tog semesterminnena vägen? Inne i oktober är det svårt att hitta dessa på
hårddisken. Tiden går fort när man har mycket att göra – och det har vi alla i våra olika roller.
Det som känns mest roligt är att vi fortsätter ta in nya medarbetare i en strid ström. Intervjuer och hälsokontroller avlöser varandra för att anställa upp till de beslutade takter vi har –1340 i Kaross/Måleri och 480 i Monteringen.
Orderintaget börjar mattas något och plana ut, men det är fortfarande stabilt. För nästa år ligger
programvolym som matchar de takter som vi nu anställer till. Samtidigt måste vi ha respekt för att
marknaden kan svänga igen med den grad av ekonomisk osäkerhet som finns i ett antal länder.
Lokal överenskommelse med Metall är undertecknad för löneavtal fram till sista januari 2012,
det är bra. Dock är jag lite besviken över att vi inte kunde få med delar av de förslag som fanns i
en paketlösning, men hoppas vi får möjlighet att jobba vidare med dessa frågor framöver.
Jag vill också tacka er som varit med i arbetet med den nya mångfaldsplanen.
Mångfaldsplanen har presenterats på vår Chefsinformation och kommer att presenteras i
verksamheten. Det finns bra aktiviteter föreslagna och jag hoppas att några av dessa genomförs det
närmaste halvåret. Eller för att travestera en av våra kvällstidningar – vi gillar också olika!
I verksamheten fortsätter vi oförtrutet med viktiga installationer :
• Inkörning av verktyg i presshallen med tillgänglighetsoptimering.
• Installationer i detaljtillverkningen med layoutförändringar.
• Färdigställande av kapacitetsprojektet med ny tätningsline, godsmottagning och matsal.
• Installationer i vår Mainline och Finishline varje helg fram till årsskiftet.
• Färdigställande av en ny dörrbana och tillverkning av bagageluckor.
• Optimeringar i måleriet och förändrade fixturer för plastmålning.
• Fortsatta installationer i monteringen.
Parallellt med detta skall vi sköta våra basåtaganden, att jobba med arbetsmiljö, anställningar, chef-medarbetarsamtal mm och att varje dag leverera kvalitetshytter till våra kunder.
Allt detta kräver ett stort engagemang av oss alla för att lyckas.
Det gjordes en övning på Finishline/Mainline för ett par veckor
sedan för att se hur vi kan bli bättre på att säkra kvaliteten ut ur
dessa processer. Jag tyckte det var en mycket bra övning med
många aktiva deltagare från ”kontor och verkstad”.
Jag tycker det är fantastiskt kul när vi kan delta i våra olika
roller för att ta verksamheten till bättre prestationer.
Avslutningsvis vill jag åter tjata om vår processäkerhet. Alla kan på små och stora sätt medverka till att våra processer
inte står still mer än nödvändigt. Låt oss hjälpas åt med detta
avgörande arbete för att lyckas med höstens åtagande.
Vi hörs och syns,
Anders Olausson,
Platschef
Volvo Lastvagnar Umeå
– Att fela är mänskligt,
men för att trassla till det ordentligt krävs en dator.
Okänd tänkare
Gott betyg
från Lloyds
Slutet gott – allting gott!?!
Ja, för några veckor
sedan gjorde troligtvis
Lloyds sitt sista besök
hos Volvo Lastvagnar,
Umeå, på lång tid.
Nästa år byter vi
nämligen från Lloyds till
Bureau Veritas.
– Glädjande nog kunde
vi tillsammans släcka ut
våra fyra sk Major NCpunkter och därmed
behålla certifikatet, säger
Christer Norman, vår värd
vid återbesöket.
Lloyds-revisorn Lennart Levin kom till
Umeå för att följa upp våra fyra Major
NC och Minor NC – hantering av risker
i projekt. Alla fyra major NC-punkterna
släcktes, men med reservation för att vi i
Umeå tog hand om uppföljningen via våra
egna interna revisioner.
– Viktigt är också att vi tog fram en
handlingsplan med kvarvarande aktiviteter,
påpekar Christer Norman.
Under dagen släcktes även några sk
Minor NC, men fyra Minor-punkter kvarstår
att lösa.
– Vi måste släcka dessa punkter innan
månadsskiftet november-december,
konstaterar Christer.
UPPFÖLJNING I VERKLGHETEN
Större delen av uppföljningsrevisionen
skedde ute i hyttfabriken och segmenten
7,8,9 och justeringsplatsen i Monteringen
fick besök. Här hittades ostyrda dokument,
men i övrigt var allt märkt och på sin plats.
Lloyds-revisorn Lennart Levin var generös
och tipsade oss om att höja medvetenheten
ett eller ett par snäpp om hur viktigt det är
att RÄTT underlag på RÄTT plats och VÄL
synliga och STYRDA.
– Vi måste också tydligt markera för
våra medarbetare vikten av att följa rutiner
och instruktioner, men också att vi på
ett tydligt och synligt sätt hanterar själva
dokumentation ute i verksamheten, säger
Christer Norman.
En viktig instruktion ute i verksamheten
kunde t ex vara att ha en guldram runt
ett viktigt dokument för att visualisera hur
viktigt det är med styrande dokumentation.
KALIBRERA MERA
Alla momentdragande maskiner var rätt vid
stickproven som togs ute i verksamheten.
Däremot måste medvetandet hos
TIDNING FÖR
AENmagazine
forANSTÄLLDA
employees
VIDthe
VOLVO
UMEÅ
at
tuveLASTVAGNAR,
plant
european manufacturing
volvo trucks
operatörerna bli bättre och tydligare så
att alla vet att man använder en gällande
utrustning.
– Om utrustningen har färgmärkning
beroende på utbytesintervaller, kan denna
färg t ex enkelt framgå vid varje arbetsflöde
med en uppsatt färgad skylt, tipsar Christer
Platsen där Underhåll kalibrerar, kontrollerar och reparerar momentdragande
maskiner visade på ordning och reda.
Medarbetarna var väl insatta i förfarandet
och flera förbättringar fanns uppsatta på
handlingsplaner.
UPPFÖLJNING AV RISKER
Den Minor NC som handlade om
omhändertagande av risker i projekt kunde
inte helt verifieras under besök sedan vissa
missförstånd uppstått. Därför sattes den
på handlingsplaner och för uppföljning av
Teknikorganisationen.
– Ni måste fortsätta att jobba med
ständiga förbättringar i ert verksamhetssystem och med detta system styr ni att
era kunder får rätt produkter och tjänster,
slutade Lloyds-revisorn Lennart Levin. l
Lloyds-besöket i Umeå resulterade i att fyra viktiga punkter släcktes. Här ses fr.v: Per Fredriksson,
produktionschef, Lennart Levin, Lloyds-revisor och vår egen internrevisor och värd, Christer Norman.
#4 2010 Hytten 3
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
EFFEKTIVA
SPARTIPS
• Har du glömt ditt lösenord till datorn behöver du inte ringa 7310
för att få ett nytt, det
räcker att gå in i Faros
via en kollegas dator.
Under självbetjäning
finns glömt lösenord
där kan du byta till nytt
om du har registrerat
kontrollfrågor sedan
tidigare i Faros.
• Applikationer betalar vi för månadsvis,
gå därför alltid in
under självbetjäning,
tjänsteinformation
och aktuella tjänster
och rensa regelbundet
applikationer som du
just nu inte behöver.
• När du beställer nya
tjänster via faros kom
ihåg att alltid ange en
motivering till varför
du behöver tjänsten!
Annars vet inte den
som godkänner varför
du skall ha tjänsten och
avslår din begäran.
• Applikationer
finns ofta i ”light”versioner – en väsentlig
besparing. Är ni osäker
kolla med Volvo IT.
• När du byter dator
måste du avregistrera
applikationerna på
den gamla datorn i
faros, annars betalar du
dubbla avgifter för dina
applikationer.
4 Hytten #4 2010
IT-kostnaderna skenar iväg –
nu krävs det att vi sparar
IT-kostnaderna skenar iväg – vi måste
spara!
Vi behöver mer IT-stöd – både
i produktionsprocessen och i
administrationen.
Ja, IT-frågorna, eller Informationsteknologin som det också heter, börjar
alltmer komma i fokus.
Ska vi satsa eller spara – det är den
stora IT-frågan just nu..?
Finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen har påverkats oss på många plan.
Kostnadsbesparingarna har haft högsta prioritet,
inte minst inom IT-sidan. Den enskilde
medarbetaren har inte kunnat köpa ny utrustning
(PC), och har också bidragit till att hålla nere
kostnaderna kring sitt personliga användande av
sin egen PC.
Men hur kommer IT-kostnaderna att
egentligen utvecklas över tiden..?
– Ja, det är en riktigt knepig fråga, säger
Kenneth Salomonsson, IT-koordinator på Volvo
Lastvagnar, Umeå.
– Tanken med att utveckla IT är ju att andra ska
kunna rationalisera i sin egen verksamhet och därmed
göra livet enklare och lättare. Ibland känns det som
om att IT blivit en belastning istället för en befrielse…
MED DE KRAV SOM FINNS inom administration och
produktion att effektivisera inom sina egna områden
handlar det om att öka IT-stödet.
– Ofta hamnar man i läget, att får man inte
hjälp och stöd av IT-system, då måste arbetet lösas
med manuella insatser, fortsätter Kenneth.
Sedan många år har hyttfabriken i Umeå
valt att satsa på IT-stöd och inte minst då mot
produktionsprocessen. Stora investeringar har gjorts
och hela hyttproduktionen bygger på avancerade
IT-system, allt från administrativa system,
produktionssystem, och till PLC (robotstyrning).
Samtidigt har det aldrig körts så stora och många
projekt mitt i brinnande lågkonjunktur. Projekt som
Kapacitet 2010, Plastmålning och TV 3 (ombyggnad
av Monteringen) har alla, tillsammans med stora
satsningar inom logistik, inneburit att verksamheten
har blivit ännu mer komplex – och där mycket är
baserat på en avancerad IT-struktur.
– Vi är nu i ett läge, där det är omöjligt att ta ett
steg tillbaka och etablera någon ny strategi baserad på
Leif Oskarsson (tv) och
Kenneth Salomonsson (th),
utvecklar processer
i hyttverksamheten.
– Sky inga kostnader,
när det gäller att leva så sparsamt som möjligt.
Frances Marion, amerikansk journalist
mer manuellt arbete. Vi
har bara en väg att gå och
det är att effektivisera
våra IT-system, menar
Kenneth Salomonsson.
investeringar
som pågått och pågår i
Umeå under de senaste
sex åren har även handlat
om stora satsningar på
IT-stöd:
DE STORA
• Ny grundlack (Måleriet)
• Ny Täcklack (Måleriet)
• Plastmålning
• Ny presslinje
• Ny Karossfabrik med bl a en ny flexibel
robotlinje.
• Ny tätningslinje i Måleriet
Ur ett Umeå-perspektiv
med en hög automatiserad anläggning finns
det inget som pekar på
att de totala IT-kostnaderna kommer att
sjunka. Tvärtom kommer förmodligen kraven
att öka.
Hyttfabriken i Umeå
ligger i framkant, när det
gäller behov av ett ökat
IT-stöd mot produktion i
framtiden.
– Alla måste förstå,
från högsta ledning
till den enskilde
medarbetaren på golvet,
att idag kan man inte
göra stora förändringar
och rationalisera i
verksamheten utan
att det samtidigt
följer med kostnader
för motsvarande ITanpassningar, menar
Kenneth Salomonsson. l
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Globala system ska
sänka kostnaderna
EFFEKTIVA
Globalt inom Volvo
Lastvagnar är strategin
att försöka lägga ett
globalt stuk på det mesta
inom IT för att möta
kostnadsutvecklingen
genom effektiviseringar.
• Hemmakatalog
(ditt tu0-nummer är
namnet) innehåller det
som du sparar i "My
Documents", vilket
även innefattar filkabinettet i Outlook
"Personal Folders".
Det sker genom att använda
gemensamma IT-system. När det
gäller drift- och support handlar
det om centraliseringar.
– Detta
globaliseringsarbete har pågått i många år
och ett antal
omtag har
gjorts. Ur Umeås
synpunkt kan vi
inte direkt säga Kenneth
att det med-
Salomonsson
fört minskade IT-kostnader ännu, säger Kenneth
Salomonsson.
I ett första globaliseringsskede
har Umeå ofta tvingats bygga upp
interface för att de lokala systemen
ska fungera mot de globala.
– Vi har alltså inte avvecklat
system, utan tvärtom tillfört
nya system istället, konstaterar
Kenneth Salomonsson, som
dock ser att det finns aktiviteter
i framtiden som gör att takten i
arbetet med globaliseringen ökar.
Här är de globala system
som hittills är aktuella för Volvo
Lastvagnar, Umeå:
•
HR via SAP/R3
•
Ekonomi SAP/R3
•
Sprint
•
Mont
•
Duga
•
Sica
• Prosit
Det pågår också en flytt drift av
Volvo IT:s Mainframe-miljö från
Umeå till Göteborg.
– Här kan vi se en tydlig
potential för att minska årskostnaden för denna drift,
konstaterar Kenneth Salomonsson. l
SPARTIPS
• Lagring av data betalar vi också månadsvis
och kostar 70 kr/GB.
• Dina "Personal
Folders" ser du dock
aldrig som "vanliga"
filer utan dessa måste
du rensa från Outlook.
OBS rensa även deleted
items i file cabinet!
• Dessutom ingår
även recycle bin på
skrivbordet som du
kontinuerligt måste
rensa.
• PRIVAT DATA FÅR
ALDRIG LAGRAS PÅ
HEMMAKATALOG!
Dessa kan sparas under
C: Lokal disk.
• Arbetar du i projekt
eller använder andra
team place spara
aldrig egna kopior av
dokument under dina
egna mappar. Det leder
till att vi betalar för
samma dokument flera
gånger.
Inga skuggor ska falla över Hyttfabrikens IT-arbete...
#4 2010 Hytten 5
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Mångfaldsgruppen
Mångfaldsgruppen på
Volvo Lastvagnar i Umeå
består av representanter
från både företag och
fack.
•
Josef Stenman och Cecilia Bergstén representerar
företaget.
•
Marianne Stahlén, Ledarna, Alf Söder-
lund, Unionen, Åsa Dahlsten och Jan-
Olov Carlsson, Metall.
•
Ulrika Sandström representerar Nätverket för kvinnor i Teknik inom Metall.
Viktiga mål
Mångfalden prioriteras högt
Nu har Volvo Lastvagnar, Umeå, lagt
fast sin treåriga mångfaldsplan för åren
2010-2012.
Den fokuserar både på mångfaldsoch jämställdhetsfrågor och innehåller
ett antal väldefinierade mål med tydliga
aktiviteter kopplat till varje mål.
– Vi tror att detta är ett bra sätt
att arbeta med mångfald och skapa
medvetenhet inom organisationen kring
dessa frågor, säger Anders Olausson,
platschef.
Det övergripande målet är att ingen medarbetare
ska bli diskriminerad på grund av ålder, kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
– Vi vill ha engagerade medarbetare som
är medvetna om företagets mångfaldsplan. Vi
vill jobba aktivt för att ta tillvara på den styrka
som uppstår genom vår mångfald av kunskaper,
erfarenheter och perspektiv, säger Anders Olausson.
i Mångfaldsplanen
ARBETSFÖRHÅLLANDEN
Mål: Förändringsarbete
vid företaget ska
innehålla ett medvetet
genusperspektiv.
Organisation och
arbetsuppgifter ska
vara utvecklande och
stimulerande för samtliga
anställda.
Att vara en arbetsplats
som utmärker sig genom
tolerans och öppenhet
och med stor förståelse
för människors olikheter.
Forts nästa sida
6 Hytten #4 2010
Mångfald i fokus! Lars Edberg,
HR-chef i Umeå, Ann Hesselbom,
HR-direktör i Volvo Lastvagnar, och
Umeås platschef Anders Olausson
samtalade om mångfaldsplanen.
Mångfaldsplanen och dess aktiviteter ska fokusera
på fem huvudområden inom företaget:
•
Arbetsförhållanden
•
Arbete/föräldraskap
•
Kränkande särbehandling och sexuella trakasserier
•
Rekrytering
•
Lönefrågor
RESPEKT FÖR INDIVIDEN
Arbetsgruppen som har arbetat fram mångfaldsplanen
har bestått av representanter både för Företaget
och de fackliga organisationerna. Mångfald är en
nyckelvärdering inom Volvo och så här står det i
Volvos mångfaldspolicy:
” Volvos vision är att värderingar som innefattar respekt
och förståelse för andra oavsett kön, ålder, bakgrund
och erfarenheter mm delas och efterlevs av samtliga
individer inom Volvo koncernen. Alla – såväl chefer som
medarbetare – ser fördelarna med en arbetsstyrka som
präglas av mångfald”.
– Mångfald är det enda vi alla har gemensamt.
Det borde firas varenda dag
Anonym tänkare
Cecilia Bergstén, som varit sammankallande i
arbetsgruppen.
Ambitionen i mångfaldsplan är att fortsätta
arbeta för en jämnare könsfördelning inom
våra avdelningar samt andra brister sett ur ett
mångfaldsperspektiv.
I planen finns väldefinierade mål och aktiviteter
som ska vara möjliga att följa upp på ett effektivt
sätt.
– Vi har valt att göra en plan där både
mångfalds- och jämställdhetsfrågor behandlas,
eftersom vi ser jämställdhet som en del av
mångfaldsarbetet, förklarar Cecilia.
VIKTIGA AKTIVITETER
Ann Hesselbom, personaldirektör vid Volvo Lastvagnar,
Umeå, berättade engagerat om mångfaldsarbetet inom
Volvo.
Respekt för individen är en av Volvos
grundläggande värderingar. Respekt för individen
innebär att aktivt lyssna på, lära av och stötta
varandra, att samarbeta och dra fördel av
varandras olikheter och erfarenheter.
– Denna värdegrund är helt avgörande för
att skapa en inkluderande arbetsmiljö och vårt
mångfaldsarbete bygger på denna värdegrund, säger
Förutom de fem huvudområden, som samtliga har
mål och aktiviteter definierade, finns det en även
rad övergripande aktiviteter. Här är några:
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Viktiga mål...
Forts fr föregående sida
ARBETE/
FÖRÄLDRASKAP
Mål: Volvo Lastvagnar
ska uppfattas och
upplevas som en
arbetsplats som stödjer
medarbetarna i sitt
föräldraskap.
Skillnaden mellan
mäns och kvinnors uttag
av föräldraledighet ska
minska.
KRÄNKANDE
• En årlig mångfaldsenkät
SÄRBEHANDLING
• Utbildning i mångfaldsfrågor för chefer
TRAKASSERIER
OCH SEXUELLA
• Planera aktiviteter för alla medarbetare under en koncentrerad period, t.ex. seminarier,
gruppmöten och liknande.
• Intranätsida för mångfald ska upprättas
• Dela ut ett internt Mångfaldspris 2011
l
Mål:
Inga kränkande
särbehandlingar eller
sexuella trakasserier får
förekomma.
Alla medarbetare har
god kännedom om och
tillgång till policyn mot
kränkande särbehandling.
REKRYTERING
Mål: Långsiktig ambition
att skapa mångfald på
arbetsplatsen genom
jämnare könsfördelning
och ökat antal
medarbetare med en
etnisk bakgrund som
speglar samhället i stort.
Anställa minst 35
procent kvinnor vid
externa rekryteringar.
Mångfaldsgruppen vid Volvo Lastvagnar,
Umeå, består av Josef Stenman, Cecilia
Bergstén, Jan-Olov Carlsson, Ulrika
Sandström och Åsa Dahlsten.
LÖNEFRÅGOR
Mål: Inga osakliga
löneskillnader mellan
könen för likvärdigt
arbete ska finnas.
#4 2010 Hytten 7
AENmagazine
TIDNING for
FÖR employees
ANSTÄLLDA
VID VOLVO LASTVAGNAR,
at the tuve plant
UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Färgstarka 30 år med katodisk elektrodopp
I förra numret av Hytten
(nr 3/2010) beskrevs den
färgstarka utveckling som
skett under de trettio år
sedan Måleriet i Umeå
togs i drift 1980 och som
innebar ett stort lyft för hela
ytbehandlingsprocessen.
Hjärtat i den då nya måleriprocessen
var införandet av den katodiska
elektrodopp färgen, dvs det första
färgskiktet på Volvo-hytten.
Volvo Lastvagnar i Umeå var en
av pionjärerna i att införa materialet,
som sedan dess har blivit basen i det
ytbehandlingssystem som i princip
används inom all personbil- och
lastbilsindustri idag.
För en månad sedan hölls
ett jubileum i Umeå runt detta
pionjärarbete.
Med på 30-årsjubileet fanns
särskilt inbjudna gäster, både från
Volvo och samarbetspartnern BASF i
Tyskland. Det var företaget BASF som
levererade materialet och fortfarande är
leverantör till denna måleriprocess.
– Det ärt faktiskt unikt inom
branschen att dom både var med
och utvecklade färgen inför starten
1980, och efter 30 år fortfarande är
vår leverantör, säger Åke Sandström,
dåvarande målerichef, och som var en av
huvudgästerna på 30-års jubileet.
Det var många glada och kära
återseenden bland de inbjudna
jubilarerna,och alla fick chansen att vara
med på den historiska återblicken från
tiden för beslutet och runt själva starten
av det då nya Måleriet 1980.
Gissa om det berättades glada minnen
från den första tiden med Måleriet,
något som uppskattades mycket av dom
närvarande.
– Det har målats många hytter
under dessa 30 år och alla har varit nere
och vänt i katodiska elektrodoppet,
filosoferade Åke Sandström, som bl a
fick återse sin gamle trogne vän, Dr. Udo
Strauss från BASF.
– Det var fantastiskt kul att träffas.
Det här var en lyckad återträff, det märktes inte minst på våra tyska gäster... l
En nöjd sextett som firade 30 år av det katodiska
elektrodoppet i Måleriet. Främre raden, fr.v: Rolf
Lindström, Sven Eriksson och Hans Wenngren.
Bakre raden, fr.v: Åke Sandström, Udo Strauss och
Heinz Johnen.
ENKÄT
Vad betyder mångfald för dig?
Jan Wikström
CKD
– Mångfald på ett stort
arbetsområde innebär att vi
är människor av olika slag
som arbetar tillsammans mot
samma mål.
8 Hytten #4 2010
Tommy Sandström
Detaljen
– För mig betyder mångfald
att vi alla är olika och att
det är något positivt – det
handlar om att ta tillvara våra
olikheter.
Malin Lindblom
Logistik
– Mångfald på en arbetsplats betyder för mig att alla
behandlas på samma sätt
och att det finns människor
av olika kön och etnicitet.
Madeleine Larsson
Segment 9,
– Det betyder att det finns
tjejer och killar av olika etnicitet och i olika åldrar. Bäst
är en blandning av personer
med olika egenskaper.
Jennie Oskarsson
Loading, Måleriet
– Mångfald är väldigt viktigt.
För mig är det en blandning
av olika personer, där alla
ska behandlas lika oavsett
kön och bakgrund.
– Allting förändras,
men ingenting förgås.
Pythagoras
Så här ser
produktionsflödet ut på
Monteringen
efter sommarens
ombyggnationer
.
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, umeå
european manufacturing
volvo trucks
• Installation av nya lyftar och utrustning
påbörjas vecka 46 och beräknas vara klart
till årsskiftet. Fler lyftar och utrustning
installeras under våren.
• Installation av en tredje rutrobot sker
vecka 42. Drifttagning av hela rutrobotcellen sker under julledigheten.
• Frontluckan flyttas från Måleriet
(UC) och en ny monteringsplats byggs i
Monteringen, som ska vara färdig under
vecka 48.
NY STATION FÖR OMDOCKNING
Ombyggnaden av
Monteringen rullar vidare
Projekt TV 3 – ombyggnad av
Monteringen – rullar vidare.
Under semestern byggdes
monteringslinjen om – ett arbete
som gick mycket bra.
– Tack vare en bra planering före
semestern kunde vi köra igång
utan driftstörningar, säger Mårten
Henriksson, projektledare för TV 3.
Den viktigaste anledningen till ombyggnationerna i Monteringen är att vi numera
enbart inreder hytter till lastbilar som byggs
i Tuve-fabriken. Både Gent- och Kalugafabrikerna monterar (trimmar) sina egna
hytter. Därför blir den nya kapaciteten i
Umeå 40.000 CBU-hytter per år.
– Vi fortsätter att förändra och bygga
om monteringsupplägget under hela hösten
och en bit in i nästa år. Allt utifrån ett nytt
produktupplägg, påpekar Mårten Henriksson,
som har flera förändringar på gång inne i
Monteringen.
En temporär linje för instrumentbrädan
ska vara klar före vecka 45. Veckan efter
(v46) börjar installationen av en helt ny linje
för byggnation av instrumentbrädor, som ska
vara klar vid årsskiftet.
FLERA OMBYGGNATIONER
Sedan följer ombyggnationerna slag i slag, eller
vad sägs om detta:
TV3-projektet planerar också för en ny
station, där vi ska docka om hytterna
från det vanliga transportunderredet till
ett helt nytt monteringsskid (underrede).
Dessutom blir det förändringar på
förmonteringsstationerna.
– De tidpunkter som nämnts är
naturligtvis preliminära och kan förändras
utifrån andra beslut och faktorer som vi
inte nu känner till. I stort sett ska våra
planer stämma med verkligheten, säger
Mårten Henriksson.
För TV3-projektet kan slutligen sägas
att cirka 80 % av alla installationer och
förändringar ska vara klara före årsskiftet.
Efter nyår sker intrimning och alla
finjusteringar. l
Projekt TV 3 – ombyggnad av Monteringen –
fortsätter året ut och en bit in på nästa år.
#4 2010 Hytten 9
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
PORTRÄTTET
– Bilar är en del av livet,
det finns mer än lastbilar!
Detta nummers porträtt
är en 35-åring, ja på
Volvo alltså, som hunnit
med en hel del även
utanför företaget. Men
Alvar Martinsson är
en känd profil också
innanför grindarna.
Bland annat för sina
bilar. Just nu är det en
De Soto-50 och en
Lincoln -79 som sköter
transportbehoven. Men
i gömmorna finns även
en unik Volvo…
Efter några år i skogsarbete och fordonsteknisk utbildning kom grabben från
Flurkmark till oss. Det var 1975 och han
började på 6000-plåten där redan hans
bror Torgny jobbade.
– Jag visste ingenting om industrin,
men var glad att få jobb, berättar han
över kaffebordet.
I nästan samma veva som vår intervju
börjar räcker han över ett visitkort från
motorklubben ”Bullhead Cruisers”.
– Vi är ungefär 30 medlemmar,
berättar han, och klubben har funnits
sedan 2008. Den består av utbrytare från
andra klubbar och åldrarna är blandade
även om rätt många är något äldre.
Tjurskallarna, som namnet betyder,
mekar i bilarna, ordnar fester, besöker
motorveckan i Lycksele och annat
trevligt. Lustigt nog säger sig Alvar
egentligen inte vara så förtjust i att
skruva:
10 Hytten #4 2010
– Jag hatar egentligen att meka och
drömbilen vore en där man slapp det. Men
måste man så måste man, säger han filosofiskt…
BRÖDERNA LANDBY SATTE SINA SPÅR
En filosof som präglat hans liv är Sixten
Landby, poeten, kraftkarlen och legenden, och
hans bror Curt.
– Jag såg dem som barn när de cyklade runt
och besökte Kvarnen i Flurkmark. Att Sixten
var stark är allmänt känt, men även Curt var en
kraftkarl som bland annat satte svenskt rekord
i marklyft då han gjorde lumpen, avslöjar Alvar
Martinsson.
Intresset för kraftkarlarna har resulterat i en
bok med Sixten Landbys samlade strofer och
teckningar samt ett rikt bildmaterial.
Ett rykte som följer dessa två smått
mytomspunna figurer är att bland annat Lasse
Brandeby och Rolf Lassgård skulle varit
deras söner. Men Alvar tror inte ett
dugg på det.
– Det sägs ofta att dessa
kändisar ska ha varit på bröderna
Landbys begravningar. Jag var
på båda och såg absolut inte till
dem, avslöjar han.
PÅ BESÖK I STATERNA
Med en Lincoln och
en De Soto är det
kanske logiskt
att Alvar
besökt
USA tre
gånger.
Men
mest
är det
faktiskt
släkt ”over
there” som
ofta lockat.
Även Kanadasläkten och
Niagarafallen har fått besök.
– Om jag fick välja mellan de två
fick det nog bli Kanada som är mer
likt Sverige, då det till exempel gäller
trygghetssystem.
1979 fick han förmånen att besöka
Pontiac i Detroit och följa en bil från ax
till limpa.
– Det var nog ett tufft område, vi fick
lift till Greyhound Bus Depot med en
arbetare som hade skotthål i bagageluckan,
minns han med ett leende.
– Ni skulle ha sett receptionen på
Pontiac! Det var som ett grekiskt tempel
och ishallen skulle nästan ha rymts inuti.
Receptionen hade rulltrappor..?
DESIGNAR HEMSIDOR
Hemside-design är ett annat intresse.
Bullhead Cruisers, Lasse Lystedt och Eskil
Columbus är några som Alvar Martinsson
designat sidor om.
Släkt nämnde vi. Vårt porträtt har
förgreningar både till Spinnell-Anna och
Martinssons Trä som gör limträbalkar i
Bygdsiljum.
En sak ångrar han lite trots att han kan
stoltsera med en Volvobrandbil i unikt
skick:
– Det var synd att jag sålde
min första amerikanare. Det var
en Dodge D200 som gått som
servicebil hos Helge Åströms
Maskinaffär…
Men Hytten gissar
att många fler
bilar kommer att
passera hos Alvar
Martinsson… l
EM–NYTT
tidningfor
föremployees
anställda
A en
magazine
UMEÅ
atVIDtheVOLVO
tuveLASTVAGNAR,
plant
europeanmanufacturing
manufacturing
european
volvotrucks
trucks
volvo
5
Kaluga ökar takten – igen
top
Efterfrågan på lastbilar återhämtar sig snabbt i Ryssland och på
Kalugafabriken har produktionen ökat med över 400 procent i år.
Nu planerar man en smidigare hantering av inkommande material.
inte så märkvärdig i antalet bilar,
från tre till tolv per dag sedan
mars i år, säger Marita Finderup
platschef på Kalugafabriken. Men
om man tänker i procent är det
lättare att förstå vilka stora omställningar vi har och har haft här.
Över 400 procent i ökning
hittills i år, alltså. Ytterligare
taktökningar kommer i början av
nästa år. Nu i höst har man också
börjat tillverka en ny bil, FMX.
Fabriken tillverkar också Renault
och även där har man ökat produktionstakten.
Hur har ni klarat alla dessa
omställningar?
– Det har varit en tuff tid, säger
Marita Finderup. Men vi arbetar
stenhårt på att trimma in och
anpassa materialflödet till monteringen och att få internlogistiken
att flyta så smidigt som möjligt.
Hur gör ni då?
– Vi monterar på driven
lina nu och använder Trilogics,
en sorts ställ som kan anpassas helt efter vilka verktyg och
artiklar som ska finnas på dem.
Vi försöker hitta bästa sätt att
förbereda för montörerna, så att
allt material finns på plats inom
räckhåll och med ett bra ergonomiskt upplägg.
Fabrikens materialhante-
ring arbetar med kitting och gör
i ordning material för en del av
en dags produktion i taget för
montörerna.
– Men vi behöver hitta bättre
arbetsupplägg för materialhanterarna. Det är ganska bra nu,
men vi har inte lyckats lösa alla
ergonomifrågor.
Marita Finderup berättar att
man har möten i produktionen två
gånger per dag i volymuppgångarna, kallat ”Sambandscentral”,
där alla produktionsledare, chefer
och ledningsgruppsrepresentanter
ingår. Syftet är att rapportera status och att snabbt få upp viktiga
punkter på dagordningen.
– Det hjälper oss att fokusera
på rätt saker och det fungerar
jättebra, säger hon.
Materialleveranserna till
fabriken har också ökat, från en
eller två trailrar var tionde dag
till 16 trailrar per dag. Trailrarna
kommer från underleverantörer
i Europa och packas om i logistikhubbar i Belgien och Sverige.
Ibland blir sändningarna fördröjda
i tullkontroller vid ryska gränsen.
– Nu planerar vi en egen
logistikhub på vårt område, som
skulle fungera som en buffert
för en hel del av materialet. Vi
hoppas också på att få tullen att
komma hit till oss på plats, vilket
skulle göra det möjligt att prioritera viktiga artiklar.
Lars Corneliusson är vd
för Volvo Lastvagnar i Ryssland
och han berättar att efterfrågan
på lastbilar nu är på väg tillbaka
ordentligt efter lågkonjukturen.
– Ekonomin i Ryssland har
återhämtat sig snabbare än väntat,
säger han. Efterfrågan ökar på
många områden, bland annat i
anläggningssegmentet, alltså för
FMX:en, som började tillverkas i
Kaluga i början av oktober.
Volvo är ett starkt varumärke i
Ryssland och har varit marknadsledande bland utländska märken
elva år i rad.
– Vi är den första utländska
tillverkaren med fabrik i Ryssland
och vi tänker försvara och befästa
vår position, säger Lars Corneliusson. Trots taktökningarna i
Kalugafabriken behöver vi ta in
bilar från Gent, för efterfrågan är
större än vår produktionstakt. l
Kraftiga taktuppgångar ställer stora
krav på materialhanteringen. Kitting
och flexibla hyllsystem är några av
lösningarna i Kaluga.
hjälpmedel
för att hantera
taktökningen:
• Planerad och genomförd
utbildning för personal.
• Kitting av material/anpassningsbara ställ och
hyllor för plats i layout.
• ”Sambandscentral”, det
vill säga möten i produktionen.
• Täta materialleveranser.
• Engagerad personal.
nina prokopenko
– Vår taktuppgång låter
#4 2010 Hytten 11
Enkäten får nytt fokus
Volvokoncernens mål är
att vara den mest attraktiva arbetsgivaren inom utvalda marknader år 2015.
Nya Volvo Way höjer
ribban för sådant som
ledarskap, lagarbete,
medarbetarnas delaktighet och engagemang.
I linje med detta förnyas
även VGAS-enkäten.
Tidigare har medarbetarundersökningen
VGAS i första hand mätt nöjd medarbetareindex (ESI). Nu blir det viktigaste mätetalet
i stället hur engagerade medarbetarna är
(EEI).
– Förändringen i det vi nu kommer att
mäta, och framför allt hur vi följer upp
resultatet, gör att företaget kan fokusera på
att höja medarbetarnas engagemang, säger
Helena Berlin, Global Process Manager för
VGAS. Enligt forskning har det en positiv
påverkan på verksamhetens resultat.
För att mäta engagemanget har en del av
frågorna i undersökningen ändrats eller lagts
till, men stora delar av VGAS-undersökningen är lika som tidigare år.
– Det finns flera fördelar med den här
Helena Berlin framför den nya logotypen för
VGAS. Logotypen ska föra tankarna till den
nya Volvo Way-layouten, eftersom VGAS är en
viktig del i uppföljningen kring hur Volvo Way
realiseras i verksamheten.
ändringen. Rapporteringen och stödet till
chefer och team för att utveckla samarbetet, och prioritera i uppföljningsarbetet, har
förbättrats.
kommer nu att kunna
jämföra värdet på engagemanget med
framgångsrika företag inom samma bransch
i olika länder, och samtidigt fokusera på de
Volvo Lastvagnar
fakta: VGAS
VGAS består av 78 frågor och görs på 26
olika språk inom koncernen.
Volvo har haft medarbetarundersökningar
i över 30 år. Namnet VGAS fick undersökningen 2003.
Förra VGAS skickades ut till 4 286 personer inom EM.
ESI, Employee Satisfaction Index: ett
mått på hur nöjda medarbetarna är med
sin arbetssituation.
EEI, Employee Engagement Index: ett
mått på hur engagerade medarbetarna är.
förbättringar som är viktigast för organisationen. I uppföljningsverktyget ingår också goda
exempel och metoder som andra grupper
har använt för att höja engagemanget.
Volvo har en öppen miljö och involverade medarbetare. När de svarar på frågor
kring sin arbetssituation skapas en möjlighet
till att vara delaktig i förändringsarbetet.
Precis som tidigare kommer även nöjd
medarbetareindex att mätas. Det står fortfarande kvar som en KPI, där man har som
målsättning att uppnå ett visst värde.
– Det beror på att vi ännu inte har något
riktvärde för engagemang, eftersom vi aldrig
har mätt det tidigare. Så småningom kommer det även att finnas ett KPI-värde att
sträva efter när det gäller det.
I höst har en pilot på det nya VGAS testats på Tuvefabriken. Piloten ska utvärderas
och resultatet ska sedan ligga till grund för
hur man går vidare med införandet av nya
VGAS över Volvo Lastvagnar globalt.
– Planen är att införa nya VGAS över
hela Volvokoncernen under våren 2011,
säger Helena Berlin. l
lena m fredriksson
12 Hytten #4 2010
Lena m fredriksson
EN TIDNING FÖR ANSTÄLLDA
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
fakta: anders lindström
Ålder: 52. Jobb: General Manager Logistics
Europa. Fritidsintressen: Familjen, hem och hus.
Tycker också om att läsa och resa. Färdas helst
med: Cykel.
intervjun
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
När produktionskapaciteten höjs i Europasystemet ökar också trycket
på underleverantörerna. Vad gör EM för att hjälpa till att få fram material i tid till fabrikerna? Anders Lindström är chef för EM Logistik.
– Den resan startade redan i början av året.
Vi har fyra fabriker som är på väg att öka
kapaciteten kraftfullt. Och våra leverantörer
ska följa med i den accelerationen och öka
sin leveranskapacitet lika mycket.
Hur snabbt går kapacitetsökningen?
– Vi ökar i hela
systemet just
nu men som
mest handlar
det om mer än
100 procents
ökning av
kapaciteten
inom ett
halvår.
Fram emot årsskiftet ska EM-fabrikerna
producera cirka 1200 bilar per vecka, jämfört med en veckotakt i början av 2010 på
knappt 500 bilar.
Klarar underleverantörerna att öka lika
snabbt?
– Vi måste komma ihåg att den kraftiga
kapacitetsökning vi ser just nu har startat
från ett finansiellt bottenläge. Många av
våra underleverantörer gick i konkurs och
omstrukturerade eller drog på andra sätt
ned sina kapaciteter på grund av krisen. Vi
har cirka 700 underleverantörer spridda
över världen, med tyngdpunkt i Europa. De
jobbar hårt för att hinna med att leverera
våra behov. Men det tar tid att bygga upp
den kapacitet vi hade 2008. Vi accelererar
så snabbt det bara går.
Varför går det inte lika fort
som ni önskar?
– Många i den kedja av
leverantörer som försörjer
industrin med material
är väldigt hårt ansatta.
Det gäller hela kedjan
som skall bygga upp
sina kapaciteter, från
färdiga komponenter ner till gruvan
där råmaterialet
tas upp. Dessutom är det ju
inte bara vi som
behöver leveranser. Hela vår
bransch håller på att
stärkas. Vi försöker ta så stor
andel vi kan av kapaciteten, ofta i
konkurrens med våra konkurrenter.
Hur arbetar ni konkret gentemot era
underleverantörer?
– Vi följer deras leveransförmåga noga
och har dagliga och veckovisa kontakter med
samtliga. Vi arbetar också intimt ihop med
inköp på Volvo 3P, som har det kommersiella ansvaret. Vi förstärker även bemanningen
i våra egna led för att hänga med, exempelvis till materialstyrningen inom fabrikerna.
Är det några särskilda komponenter ni
har problem med?
– Det finns ett antal leverantörer som
har det jobbigare än andra. Det gäller
framför allt de som har stor egen produktion och komplicerade detaljer med lång
leverantörskedja bakom sig. Generellt kan
man säga att det går fortare att bygga upp
kapacitet i en slutmonteringsfabrik och i till
exempel chassitillverkning än i komponenttillverkning.
Montörerna i fabrikerna, hur påverkas
de av situationen?
– Det skapar en ryckighet som är
störande förstås och våra anställda tvingas
improvisera mer. Det frestar på att komma
till jobbet på måndag morgon och inte
kunna producera det som planerats, för att
en vecka senare behöva jobba övertid. Men
det är den verkligheten vi har just nu.
Det pratas om att det är ett nytt system
på gång inom Logistik, kallat GILM. Vad
är det?
– Det är ett gemensamt, globalt arbetssätt och ett nytt IT-system för styrning
av material från leverantör hela vägen till
montören. Vi börjar installera det i Tuve
och Kaluga i februari 2011. På sikt innebär
det bland annat att en enskild materialstyrare kan styra och prioritera sina leverantörer för hela EM. Målet är en bättre och
säkrare försörjning av material och färre
brister i produktionen. l
text och bild: florence oppenheim
#4
#52010
2009Hytten
Hytten13
9
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo truck
ARBETA SMART
Nästa steg i VP
Inom Global Manufacturing pågår sedan en tid ett övergripande program kallat GM
Efficiency Program. Syftet är att identifiera förbättringar som ska hjälpa GM att nå
sina mål på förbättrad effektivitet. Inom GMEP finns ett delprojekt som handlar om att
finslipa arbetssätt och snabbare hitta orsaker till olika problem och avvikelser. Målet är
naturligtvis att reducera produktionskostnaden per bil, genom att jobba smartare.
Mikael Thorstensson leder arbetet kring
OMS-strukturen i GMEP. OMS (Operational Management System) handlar i
praktiken om strukturen kring information
och möten och hur nedbrytning av mål sker
i organisationen. Alltså frågor om vilka möten som är viktiga och hur man förbereder
och följer upp det som beslutas på mötena. I
projektet finns representanter från fabrikerna
och från olika funktioner inom GM, som till
exempel teknik, logistik och kvalitet.
– Vi jobbar just nu med att förstärka den
OMS-struktur som redan finns och som
fungerar bra ute i fabrikerna och att täppa
till eventuella luckor på områden där det
idag inte finns någon.
Arbetet innebär inga större förändringar i
själva strukturen, det är snarare förbättringar
av hur den används.
– Under Milstolpe 2 i programmet ska
vi titta på de viktigaste mötena inom de
områden som respektive fabrik har valt att
fokusera på. I Gent till exempel är materialtillgänglighet hos användaren ett fokusområde och då fokuserar vi på de möten som
rör den frågan, säger Mikael Thorstensson.
det fokusområde
som de jobbar med och i Umeå fokuserar de
på möten som rör OEE (Overall Equipment Effectiveness), alltså hur effektivt
Volvo Lastvagnar utnyttjar sina anläggningar.
Kaluga är inte med i programmet eftersom
de håller på att trimma in sin fabrik där VPS
(Volvo Production System) är en del.
– Vi har etablerat ett nytt begrepp,
Performance Coachning. Tanken är att
organisationen ute i fabrikerna ska få hjälp
att prioritera rätt, till exempel när det gäller
målsättningar och avvikelser. Dessutom ska
vi förstärka arbetet med så kallade rotorsaksanalyser, det vill säga analyser av olika
problem och avvikelser för att hitta roten till
ett problem eller en avvikelse.
För Tuve är Direkt-OK
EM:s ledningsgrupp och Mikael Thorstensson ska nu identifiera nyckelindivider
som ska få en utbildning inom coachning
och rotorsaksanalys. De personerna ska sedan i sin tur stödja förbättringsarbetet inom
de prioriterade områdena i respektive fabrik.
– Fram till idag har vi på flera håll inom
EM jobbat med att coacha vår mötesstruktur. Nu vill vi arbeta med Performance
Coachning för att stödja våra organisationer i
att förbättra resultaten i våra nyckeltal, säger
Mikael Thorstensson.
Detta gäller ledare på alla nivåer, från
ledningsnivå på fabrikerna till teamledare i
produktionen. Men det gäller däremot inte
fakta:
GMEP – Global Manufacturing Efficiency program
– Projektet har identifierat en besparingspotential på 117 MSEK för hela GM inom olika
områden. I affärsplanen för 2011 finns ambitionen att ha denna potential som riktmärke.
– I GMEP finns även delprojekt inom Engineering efficiency (Teknik) och Work organisation (arbetsorganisation).
14 Hytten #4 2010
florence oppenheim
– Syftet med programmet är att hitta mer uppslag till förbättringar för att nå GM:s mål för
• Leverage (förmågan att öka produktionen i förhållande till motsvarande kostnadsökning. En ökad produktion utan ökade kostnader betyder 100 procent leverage).
• Break even (intäkterna ska täcka kostnaderna).
• Produktkostnad.
Produktionsledare, tekniker och gruppledare
deltar i morgonmöte på flödet i Tuve, ett av
flera möten i OMS-strukturen. Tillsammans går
de igenom alla punkter som kommit upp på
handlingsplanen och beslutar om åtgärder.
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, umeå
european manufacturing
volvo trucks
PS-arbetet
poängtera att GMEP inte innebär någon ny
färdriktning. I grunden handlar det istället
om att se helheten inom VPS och baka ihop
VPS-principerna på ett bra sätt så att vi
behåller riktningen i arbetet. GM Efficiency
Program hjälper oss att hitta rätt i våra prioriteringar, säger han.
Den stora utmaningen just nu är att
med hjälp av ett förbättrat användande av
vissa arbetssätt inom VPS, kunna skapa
förutsättningar för att göra mer rätt, i hela
hela fabrikerna utan alltså inom specifika
fokusområden.
– Vi har en väldigt bra grundstruktur
i OMS men har kanske inte riktigt orkat
använda den fullt ut överallt. Det hoppas vi
att de nya coacherna ska ändra på.
Ove Börjesson är ansvarig för att
koordinera arbetet kring kvalitet och VPS
inom EM.
– För oss inom EM är det viktigt att
5
organisationen, och att hitta orsakerna till de
problem som finns.
– För våra montörer ska det förhoppningsvis innebära att de märker att det blir
färre problem och störningar och bättre
förutsättningar att göra ett bra jobb, säger
Ove Börjesson. l
florence oppenheim
varför
• 5 Varför är ett verktyg där
man frågar sig varför hände
detta? Sedan frågar man
vidare, totalt fem gånger för
att verkligen komma ner på
djupet av ett problem.
• Fiskbensanalys är ett exempel på ett annat verktyg. Det
är en form av brainstormning
där man tittar på vilken verkan
ett fel har haft. Påverkar det
miljö, metod, människa, maskin, mätning eller material?
Var någonstans finns påverkan och vad var orsaken?
florence oppenheim
• 5 Varför är ett av flera verktyg som används vid rotorsaksanalys. Rotorsaksanalys är en metod för att analysera problem och avvikelser
och därefter hitta orsaken till
problemet.
Mikael Thorstensson ansvarar för arbetet med OMS-strukturen inom GM Efficiency Program.
#4 2010 Hytten 15
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR umeå
european manufacturing
volvo trucks
PÅ NYA JOBB
Stefan Svanberg har
tilldelats arbetet som
Projektvagnsoperatör för
Produktprojekt.
Jonas Hörnlund,
produktionstekniker,
är ny Underhållsledare
på Teknikområde 4 på
Måleriet sedan den 1
oktober. Han ansvarar
för den nya avdelningen
7322 och rapporterar till
teknikchef Jonas Örmin.
Samarbete
trimmades i Umeå
Volvo Lastvagnar, Umeå, hade celebert besök
för en tid sedan. Både 4M och produktionsrådet
inom Volvos industrisida hade förlagt sina möten
i Umeå.
4M består av Volvo (Leif Hultman), NAT
(North America Trucks-Roger Johnston),
Renault (Olivier Vidal) och UD Trucks (Kyouji
Funatsumaru). På bilden till höger: Olivier Vidal,
Renault, Jan Ohlsson, EM-chef och Leif Hultman,
GM-chef. l
Erik Johansson,
produktionstekniker,
blir från den 11 oktober
Underhållsledare på
nya avdelningen 7313
i Karossfabriken.
Han rapporterar till
teknikchef Anders
Jonsson.
Desireé Brömster
Blomqvist, produktionsledare sedan 1/10 på
Måleriet.
Niklas Wallner,
Henrik Waara,
Urban Lidberg, Mats
Jonsson arbetar som
Segmentssamordnare,
(SSO) på Load/Unload i
Måleriet.
Urban Frisk arbetar som
Materialstyrare inom
EML , tidsbegränsad
anställning till den 31
december 2010.
Mattias Oskarsson
arbetar som s-designer
inom EML, med en
tidsbegränsad anställning.
Se även sid 22
16 Hytten #4 2010
Produktionsrådet inom 4 M besökte hyttfabriken i Umeå tidigare i höst. 4 M består av cheferna
inom industrisidan för Volvo Lastvagnar, Renault, NAT (North America Trucks) och UD Trucks.
Det kinesiska samarbetet upphör
De kinesiska myndigheterna har
godkänt avtalet där Sinotruk (BVI)
Limited, ett helägt dotterbolag till
China National Heavy Duty Truck
Group Corporation (CNHTC),
och CNHTC köper samtliga av
Volvokoncernens aktier i det
gemensamma bolaget Jinan Huawo
Truck Corporation.
Volvokoncernens ägarandel uppgick till 50 procent av aktierna.
Samarbetet mellan Volvo
och CNHTC inleddes år
2003 och av olika skäl inte
blivit den affärsmässiga
framgång som båda
parter hoppades på.
Försäljningen har
en obetydlig effekt
på Volvo-koncernens
resultat och finansiella
ställning.
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Långväga gäster
Ida Fredriksson praktiserar på
Informationsavdelning i Umeå.
Ida Fredriksson
som ska
praktisera
på hyttfabriken.
Vad ska du göra..?
– Jag har praktik på Informationsavdelningen, hos
Thor Persson och Denny Westerlund. Tanken är att
jag under hösten ska titta närmare på hur den interna
kommunikationen fungerar, och bl a undersöka
avdelningsmöten och se hur de fungerar. Jag ser fram
emot att träffa medarbetarna och höra deras åsikter.
Volvo Lastvagnar, Umeå, har haft besök av Chaiyot Leelajarutkul, Senior Process
Engineer, vid IM fabriken TSA (Thai Swedish Assembly) i Thailand. Syftet med
besöket var att uppdatera TSA på vad som sker i samband med introduktionen
av FMX på den thailändska marknaden. Chaiyot skickade ett särskilt tack till
medarbetarna på hyttmonteringen för deras vänliga mottagande under hans
besök. Främre raden,fr.v: Krister Sjögren, Håkan Nordin, Chaiyot Leelajarutkul,
och Antonio Orellana. Bakre raden, fr.v: Rolf Olofsson och Anna Sundberg.
Berätta om dig själv..?
– Jag är 24 år och kommer Täfteböle utanför Umeå.
De senaste tre åren har jag bott i Sundsvall och
pluggat på Informations- och PR-programmet vid
Mittuniversitetet i Sundsvall. Kul att vara tillbaka i
Umeå igen!
Hur känns det då..?
– Jo, det känns väldigt bra. Det är en positiv stämning
i fabriken, varje gång jag följt med Denny ut i
produktionen har alla varit så väldigt trevliga.
Vilken är den största utmaningen..?
– Just nu känns det som att det är att hitta i
hyttfabriken. Jag behöver nog en karta innan jag hittar
till avdelningsmötena…
Volvo Lastvagnars hyttfabrik i Umeå besöktes av våra kollegor från
chassiefabriken i Kaluga, Ryssland. Bakre raden, fr.v:i Vlad Kuznetsov,
Alexey Ushkin, Artem Gavrikov, och vår egen Stefan Ivarsson. Främre
rade, fr.v: Oksana Lubimova, Denis Byachkov och Alexey Terin.
#4 2010 Hytten 17
Aen
magazine
tidning for
för employees
anställda
the tuve plant
VID VOLVOatLASTVAGNAR
umeå
european manufacturing
volvo trucks
Nya godsbangården ett stort lyft
Glädjen är stor över den nya
godsbangården. Här är hyttgänget,
fr.v Gunnar Björk, Christer Volny,
Malin Mattsson, Lennart Björnehall
och Magnus Norgren som alla strålar
ikapp med solen.
Den nya godsbangården i Umeå blir ett
stort lyft för godstrafiken i allmänhet och
Volvo Lastvagnar i synnerhet.
Det är här som Volvos lastbilshytter
lastas på järnväg för vidare transport till
monteringsfabrikerna i belgiska Gent och
Tuve i Göteborg.
– Vi har fått två nya egna spår
och allt är toppmodernt. Vi får en
rationellare hantering och kan lasta två
tåg samtidigt, säger Malin Mattsson, vår
transportansvarige.
Den gamla bangården, central
belägen en bit väster om
järnvägsstationen i Umeå,
stängdes för godshantering
den 1 augusti i år. All godshantering flyttades till den nya
godsbangården som sträcker
sig från Umestans Företagspark
och ett par kilometer längs
Vindelvägens (E 363) norra
Malin Mattsson
sida.
Det är här som Volvos hytter lastas i
järnvägsvagnar.
– Istället kan vi nu rangera våra tågvagnar på ett
betydligt effektivare sätt. Vi slipper dra vagnarna ut
och in på spåret på grund av platsbrist. Istället har vi
– Vill Johansson vara snäll och köra snälltåget idag?
– Nej, men jag kan vara god och köra godståget.
Ur Gåsblandaren 1937
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
nu ett helt tågset inne på ett enda spår på bangården,
säger Malin Mattsson.
GREEN CARGO KÖR TÅGET
Volvo Lastvagnar, Umeås tågtransporter sköts utav
VLC – Volvo Logistic Center – som i sin tur har
anlitat Green Cargo som transportör. Ett nytt
kontrakt har skrivits med den nya terminaloperatören
ISS TrafficCare och i kontraktet ingår två ”egna”
Volvo-spår som enbart är avsedda för lastning av
Volvos hytter.
– Våra medarbetare på Utlastningen på
hyttfabriken planerar lastningen på tågvagnarna
och aviserar sedan hur många och vilka hytter som
kommer per tåg till Gent respektive Tuve, förklarar
Malin vidare.
Erik Fredriksson lastar Volvo-hytter för transport till den nya godsbangården i Umeå.
ALLT BÖRJAR PÅ HYTTFABRIKEN
Hela hyttransporten börjar inne på hyttfabrikens
industriområde. Idag lastas Volvo-hytterna på Volvolastbilar på området väster om Monteringen, som
sedan går direkt till den nya godsbangården. Det är
Umeassistance/Bilfrakt som ansvarar för transporten,
och de sköter även om lastningen till specialbyggda
trailers, samt lossning och lastning i sekvens på
järnvägsvagnarna enligt utlastningens instruktioner.
– Nya godsbangården är himla fin, helt suverän
jämfört med tidigare, säger Magnus Norgren som
kör en av de fyra hyttlastbilarna mellan fabriken och
järnvägen.
Tre av de fyra ekipagen kör nio vänder vardera
varje dag, och den fjärde hyttlastbilen klarar sig med
tre vändor idag.
Magnus har jobbat med hytterna i 15 år, och
har hunnit med att vara både traktorförare och
lastbilschaffis.
– Det finns mycket ytor att svänga på och sedan
när Västra länken är färdig blir det ännu bättre för våra
hyttransporter. Det enda som kanske saknas är lite
bättre personalutrymmen, menar han.
Gunnar Björk hjälper Lennart Björnehall i traktorn att sikta rätt så att hytterna hamnar
på rätt ställe i järnvägsvagnen på godsbangården.
ATT LASTA HYTT ÄR VARIERANDE
Gunnar Björk, med sina sex år som hyttoperatör, har tre olika arbetsuppgifter på
sin lott. Ena veckan lastar han hytter på Volvo, andra veckan kör han lastbil och
den tredje ansvarar för att låsa fast hytterna i järnvägsvagnarna.
– Det roligaste är nog att lasta hytter på Volvo, det är mest varierande jobbet
och inte minst att se till att hytterna lastas i rätt sekvens, säger Gunnar.
Den nya godsbangården med sina 5,8 hektar är gigantisk och rankas redan som
en av norra Europas modernaste godsterminaler. l
EN TIDNING FÖR ANSTÄLLDA
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
FAKTA
Tågtransporter
• Hyttfabriken i Umeå
har två avgångar varje dag
under veckan (måndagfredag).
• Varje dag går ett
tåg till Gent och ett
till Tuve-fabriken i
Göteborg, dvs 10
avgångar per vecka.
• I Älmhult delas vårt
tågset upp och samkörs
med Volvo Cars enligt
en överenskommen
vagnsfördelning. Vi
har två avgångar från
Älmhult, ett tågset som
avgår på morgonen
och det andra på
eftermiddagen.
• I Sverige får längden
på tåget vara max 610
meter.
• För ett tåg till Europa
(utanför Sverige) får
ett morgontåg vara
610 meter långt,
men ett godståget på
eftermiddagen begränsas
till 580 meter.
• Hytterna transporteras
i specialbyggda
järnvägsvagnar, sk Multi
Purpose.
• En tågvagn är 31,4
meter lång och varje vagn
rymmer 12 hytter.
• Till Tuve skickas i
snitt 6-7 vagnar per dag.
• Till Gent skickas i
snitt 12-13 vagnar per
dag. (Gent monterar just
nu 128 hytter/dag).
20 Hytten #4 2010
Den nya godsbangården och Nordic Logistic
Center i Umeå är en gigantisk anläggning
och blir det nya godsnavet för norra Sverige.
90.000 kvadratmeter!
Lördagen den 28 augusti 2010
invigdes Botniabanan med kunglig
pompa och ståt.
Dagen innan – lite i skymundan
– invigdes Sveriges modernaste
godsbangård och ett logistikcenter som kommer att sätta många positiva
spår in i framtiden.
Den nya godsbangården och
Nordic Logistic Center betyder mycket
för svensk industri i allmänhet och
norrländsk i synnerhet.
Den nya godsbangården med sina 90.000
kvadratmeter terminalyta och NLC med sina
40 hektar logistikyta är – som alla förstår – en
gigantisk anlänggning. Den sträcker sig från
Umestans Företagspark (gamla I 20/K4) och
nästan ända upp till Hamptjärnsstugan längs
Vindelvägen.
NLC bygger på några helt unika
förutsättningar:
SVERIGES BÄSTA LOGISTIKLÄGE
Det har ett av Sveriges bästa logistiska lägen och
kommer att bli godscentrum för hela övre Norrland,
såväl för norr-söder som öst-västliga flöden.
– Vi är också en expansiv och logistiktung region.
Sett till infrastrukturen blir vi en av Sveriges och
Europas effektivaste och modernaste godsterminaler,
hälsar kommunalrådet Lennart Holmlund.
Godsbangården innehåller en mötesstation för
tåg, en bangårdsdel och en godsterminal på 5,5
hektar. Terminalen har 11 spår som är fördelade på
ter terminalområden. Dessutom kommer Nordic
Logistik Center bl a att bygga lagerhotell gör gods och
uppställningsplatser för en omfattande containertrafik.
DSV REDAN PÅ PLATS
Det byggs också en vagnsverkstad för Norrtåg med tre
spår in och ut. Lokalen ska tas i bruk i augusti 2011.
Ett antal uppställningsspår är reserverade för lok, X
2000- och sovvagnståg och i juni kommer Green
Cargo Center att vara klart med bl a kontor och
övernattningsrum.
NLC:s tillkomst har ökat intresset från olika speditörsföretag att etablera sig i Umeå. DSV är t ex
– Livet är en resa. Ju mindre bagage man bär på,
desto fler intryck får man med sig.
Hanna Schygulla, tysk skådesperska
redan på på plats med
stor byggnad för lager
och kontor. Den nya
ringleden – Umeås
vägpaket – med bland
annat Västra och Norra
länken underlättar för
lastbilarna att komma
till och från både den
nya godsbangården och
NLC-parken.
För Volvo Lastvagnar i
Umeå, innebär också den
nya lastningsplatsen ett
stort lyft. Nya stora ytor
och mycket svängrum
för både lastbilar och
traktorer.
Den nya bangården
i kombination med
den nya Botniabanan
fördubblar möjligheterna
att frakta gods till och
från norra Sverige.
Tillsammans med den
gamla stambanan som
finns kvar som ett
dubbelspår är systemet
nu också mindre
känsligt för
störningar.
Det går som på
räls för logistiken
Hur ser egentligen logistiken
ut runt våra inleveranser av
material?
Ja. när det gäller
ankommande material
används i princip alla
transportslag, dvs lastbil,
järnväg och flyg.
– Idag har vi cirka 270
underleverantörer som
skickar material till Umeå,
säger Malin Mattsson.
Om vi börjar med råmaterialet till
Volvo-hytten – plåten – så sker
merparten av inleveranserna med
tåg. In princip köper vi plåt från
tre leverantörer; Arcelor, Thyssen
och SSAB som samtliga levererar in
plåtmaterialet till konsignationslagret
i Holmsund via järnväg.
– Därefter körs plåten med
lastbil från SCA i Holmsund och
inte med vilken lastbil som
helst, det är
naturligtvis en Volvo, säger Malin
Mattsson med ett leende.
På grund av höga produktionsvolymer har även pressning av plåt
lagts ut till VCBC (Volvo Cars
Body Components) i Olofström.
Färdigpressat material tas hem via
järnväg
– I dagsläget tar vi hem 6-8
containers i veckan, upplyser Malin.
När det gäller allt material som ska
monteras in i Volvo-hytten så finns
leverantören i största delen i centralEuropa. Därför har Volvo Logistics
Center etablerat två godsterminaler, en i Gent och en i Göteborg, där
Umeå-godset från Europa samlastas för vidare transport till Umeå. För
tillfället kör Nordprotekt en (1) sk
”charter-bil” dagligen mellan VTA
(Volvo Logistik Terminal Arendal i
Göteborg och Volvo Lastvagnar, Umeå.
Charterbilen rymmer ca 160 m³, och
när den är fullbokad tas resterande
volymer upp med järnväg till Umeå
med hjälp av Schenker/Milles.
– På terminalen lastas lastbilen med släp med ankommande gods från Europa, men också med en del
material från leverantörer i södra
Sverige. Som returfrakt från Umeå
får lastbilen ta med sig hytter,
CKD-lådor, emballage
mm, avslutar Malin
Mattsson. l
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, umeå
european manufacturing
volvo trucks
FAKTA
Botniabanan
• Botniabanan är
19 mil ny järnvägen
som sträcker sig från
Ångermanälven,.
Strax norr om
Kranfors flygplats, via
Örnsköldsvik, Husum,
Nordmaling och Umeå.
• Banan passerar
genom två landskap och
fem kommuner.
• Botniabanan AB
bygger järnvägen och
hyr ut den färdiga banan
till Trafikverket.
• Trafikverket tar över
ansvaret för förvaltning,
underhåll och trafikering
på Botniabanan.
• Sträckan inrymmer
143 broar och 2,5 mil
tunnlar.
• Staten äger, via
Statens Väg- och
Baninvest, 91 % i
Botniabanan och
kommunerna Kramfors,
Ö-vik, Nordmaling och
Umeå resterande 9 %.
• Botniabanan kostade
15 miljarder kr i dagens
penningvärde (2010).
För Volvo Lastvagnars
del innebär Botniabanan
säkrare och snabbare
hyttransporter till Gentoch Tuve-fabrikerna.
Hyttfabriken i Umeå har
arbetat hårt med korta
transporttiderna. Idag tar
det cirka 51 timmar att
leverera hytterna med
direkttåg till Gent.
#4 2010 Hytten
21
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR umeå
european manufacturing
volvo trucks
PÅ NYA JOBB
Marie Bengtsson
har utsetts till ny
produktionschef vid
Volvo Lastvagnars
monteringsfabrik i
Wacol , Australien.
Marie har tidigare varit
chef för Logistik och
CKD vid Tuve-fabriken
i Göteborg. Hon
kommer att rapportera
till platschefen Mona
Edström Frohm.
Joakim Finnberg,
tidigare montör, har
fått tjänsten som
produktionstekniker
på TO4. Tjänsten är
tidsbegränsad.
Tom Eriksson är
ny konstruktör på
Mekaniska UA sedan den
16 augusti. Han ersätter
Daniel Wallberg som
lämnat Volvo för annan
arbetsgivare.
250 nyrekryteringar!
Vi lyfter på kepsen och hälsar alla nya
medarbetare välkomna – och välkomna
tillbaka – till Volvo Lastvagnar, Umeå.
I dagsläget har cirka 250
medarbetare rekryterats till hyttfabriken
i Umeå.
– Fram till vecka 44 kommer
ytterligare 100 medarbetare att börja
jobba på Volvo, säger Lars Edberg, HRchef.
Totalt handlar det om rekrytering av totalt 300
medarbetare, där majoriteten är arbetare, eller
IW – Industrial Workers – som det numera heter
inom Volvo.
Nyrekryteringarna ska täcka de behov som
finns med anledning av en ökad efterfrågan på
Volvo-lastbilar och därmed högre volymer.
– Men vi rekryterar också
för att täcka projektbehov och
ersätta de som slutat eller t ex
tagit ledigt för studier, påminner
Lars Edberg..
STARTADE I JUNI
Den pågående rekrytering
startade i början av juni, men
det var inte förrän i mitten av
Lars Edberg
augusti – efter semestern – som
rekryteringsarbetet tog ordentlig fart. Nämnas kan att den första annonsen i
lokaltidningarna på 60 medarbetare i Umeå lockade
över 1.000 sökande till hyttfabriken i Umeå.
Än så länge har det inte varit brist på någon
särskild yrkeskategori, men i praktiken är det svårast
att få tag på elektriker, verktygsmekaniker, svetsare
och truckförare. Många kanske undrar vad händer när
en ny medarbetare kommer till Volvo Lastvagnar och
Marcus Lindblom och
Gunnar Berglund är nya
elektriker på avd 7361,
TO2.
Peter Arklöf, Johnny
Nykvist och Michael
Jonsson är alla nya
elektriker på TO 3, avd 7312, som vi hälsar
välkomna tillbaka till
Volvo. Ny elektriker på
TO3, avd 7312, är också
Nils Bäckström.
Se även sid 16
22 Hytten #4 2010
24 nya medarbetare jublade över att få börja jobba på Volvo Lastvagnar i Umeå.
– Att arbeta för sig själv finns det ingen glädje i.
Skaffa dig istället någon att arbeta för.
Henrik Ibsen
kliver in på hyttfabriken
från den allra första
dagen..?
GENIKNÖLARNA
GNUGGAS REJÄLT
Ja, under de två första
dagarna får våra nya
medarbetare vara på sin
nya arbetsplats, och då
gnuggas geniknölarna
rejält. Det är ett späckat
program som innehåller
det mesta en ny
medarbetare behöver
veta:
• Praktisk information
• Information från Sodexo
• Företagspresentation
• Företagets kultur och värderingar
• Kvalitet
• Hämta skor och arbetskläder
• Information om Företagshälsovården
• Arbetsergonomi
• Fabriksvisning
• Skydd och säkerhetsinformation
• Facklig information
Förutom detta får alla
nya medarbetare en
pärm som innehåller allt
man behöver veta.
– När medarbetaren
kommer ut till sitt arbetsställe tar respektive
chef hand om den nyanställde och informerar
och introducerar honom/
henne i det nya arbetet,
säger Lars Edberg
och hälsar alla nya
medarbetare välkomna. l
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR,umeå
european manufacturing
volvo trucks
Ett jobb försvann,
ett nytt dök upp!
Peter Kohlström, 38 år, hade jobbat på
Volvo i 15 år, både på monteringen och
som truckförare, när finanskrisen slog till
mot transportbranschen.
Peter riskerade att förlora jobbet, men
istället fick han ett nytt!
– Det började med att jag blev omplacerad. Då
förstod jag att jobbet vara i fara. Därför sökte jag till
KY-utbildningen Transportledning och logistik vid
Liljaskolan i Vännäs. Jag gillar ju logistik, det är det
jag vill jobba med, och jag hade inget emot att börja
plugga, berättar Peter Kohlström för Hytten.
ISTÄLLET FÖR ATT MISTA JOBBET fick Peter
Kohlström också ett nytt! Efter ett knappt år av
den tvååriga utbildningen fick han ett vikariat som
materialstyrare på Volvo lastvagnars logistikavdelning.
– Varje materialstyrare har ansvaret för 20-30
leverantörer. Det gäller att rätt saker levereras till rätt
plats och på rätt tid! Transporterna kan ske på bil, båt
och järnväg, förklarar Peter. Och han tillägger:
– Det är hård konkurrens om den här typen av
jobb, så det visar ju att utbildning lönar sig!
Peter har ett år kvar på utbildningen och han
intygar att han kommer att satsa hårt för att få ut
så mycket som möjligt av den. Att det lönar sig
med utbildning bekräftas av Christer Volny, chef för
avdelningen Logistikutveckling och materialstyrning
på Volvo lastvagnar i Umeå.
– Fem av de anställda på avdelningen har gått
utbildningen vid Liljaskolan. Mitt krav är att vi ska
ha logistikutbildade personer på vår avdelning, som
täcker hela kedjan från leverantör till förbrukare:
materialstyrare, logestiktekniker, förpackningstekniker,
transportledare och projektledare för logistik.
VI TRÄFFAR PETER KOHLSTRÖM i hans hem på
Odengatan i Hörnefors. Här tillbringar han många
timmar på kvällar och helger framför datorn. Eftersom
utbildningen Transportledning och logistik numera ges
på distans jobbar han dagtid på Volvo.
– På kvällarna går jag ner till mitt studierum och
jobbar. Det krävs disciplin och en förstående sambo
för att klara det, intygar Peter.
till de som liksom han vill
satsa på en utbildning inom Transport och logistik.
– Ta utbildningen på allvar! Det gäller att vara
förberedd när vi har seminarier och när vi ska
skicka in uppgifter. Vi får bra hjälp av lärarna och
klasskamraterna är värdefulla att utbyta erfarenheter
med. När man som många av oss gör pluggar på
helger och kvällar är oftast inte lärarna anträffbara.
Då är det bra att kunna gå in på Skype och diskutera
arbetsuppgifter med kompisarna, förklarar Peter.
– Jag trivs riktigt bra med utbildningen. Vi började
med företagsekonomi. Det var ganska svårt, men jag
klarade alla prov och då kände jag mig mycket nöjd.
Oftast har läraren tre elever uppkopplade på Skype
samtidigt. Det blir gruppseminarier på upp till två
timmar där läraren driver samtalen framåt.
– Jag har nära kontakt med alla elever och vet
vad var och en har gjort. Det gör det lätt för mig att
ge den hjälp de behöver och att sedan bedöma deras
jobb, berättar Anders Edlund, en av Peters lärare.
VILKA RÅD HAR DÅ PETER
PETER KOHLSTRÖM är i grunden byggnadsmålare.
Han fick jobb direkt efter utbildningen vid
Dragonskolan 1990. Men i mitten av 90-talet kom
byggkrisen, samtidigt som Volvo rekryterade personal.
– Jag sökte och blev kvar. Och jag har trivts hela
tiden! konstaterar Peter..
Med stor inlevelse berättar han hur jobbet
har förändrats under hans tid på Volvo fram till
den pågående förändringen av monteringen med
minskning från elva till nio segment. Allt för att göra
hyttfabriken i Umeå än mer konkurrenskraftig.
– Ett företag som Volvo ligger långt fram när det
gäller logistik och transport, konstaterar en nöjd Peter
Kohlström. l
#4 2010 Hytten 23
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR umeå
european manufacturing
volvo trucks
KAPACITET 2010
– Det är dags att leverera
och leva upp till vad vi lovat
Projekt ”Kapacitet 2010” är på väg i sin sista fas och
nu är det upp till bevis.
Volvo Lastvagnar, Umeå, har fått drygt 1,5 miljarder
för att investera i hyttfabriken.
– Nu är det dags att leverera det vi har lovat
och leva upp till de förväntningar som vi har på
oss, säger Josef Stenman, projektledare för hela
kapacitetsprojektet.
Nu handlar det om att trimma in nya
Mainline, vår flexibla robotlinje, som kan
producera både FH- och FM-hytter i
samma produktionslinje. Arbetet går ut
på att öka tillgängligheten, eliminera både
kvalitetsproblem och tekniska störningar.
För säkerhets skull har rivningen av
den gamla FH-linjen stoppats och får leva
vidare till intrimningen är klar. Det har fått
konsekvensen att den planerade Dörrbanan
byggs upp och testas i Holmsund för att
sedan installeras på gamla FH-ytan.
Många undrar säkert om detta aldrig ska
bli klart någon gång..?
Sedan några veckor tillbaka är nämligen
nya Mainline inne i en ny fas och ett särskilt
team har bildats för att finjustera i den
tekniska utrustningen. Teamet går under
namnet ”BIW Launch Project”.
MÅNGA TESTER OCH FULLFARTSPROV
Tidigare var det line-byggaren ABB
Frankrike som ansvarade för att vi
kunde leverera 25 hytter/timme med
uthållighet. Efter mängder av tester och
fullfartsprov visade det sig att problemen
som uppstod var mer riktade mot
funktioner i robot och kommunikation
mellan olika utrustning, än i problem med
fixturer.
24 Hytten #4 2010
– Eftersom även denna utrustning är
levererad av ABB har vi tagit ett gemensamt
beslut att ABB globalt och Volvo göra ett
slags nystart, berättar Roger Jonsson, ansvarig
tekniker på Volvo Lastvagnar, Umeå.
ABB Frankrike finns fortfarande
väl representerade, men teamet har
kompletterats av fler automationsexperter
från ABB Sverige som kan gå in och göra
ändringar i olika funktioner som t ex
elektrodformering, mätning av TCP mm,
som sedan starten orsakat onormalt många
stopp.
FOKUS PÅ TEKNIKEN
Projektet leds av Roger Jonsson (Volvo)
tillsammans med Torbjörn Geerberg,
ABB (Globalt) och Thierry Joneau, ABB
Frankrike.
– Vi fokuserar på tekniken , dvs felkoder
på utrustning, fördjupning av frekventa
stopp, robotfunktioner med konstig logik
mm. och implementerar även t ex fler
”weldfinders” som ska ge ett jämnare
kvalitetsutfall på kortbågssvetsning.
Förutom Produktions dagliga driftmöten
arbetas det maniskt från projektets sida med
att släcka punkter på handlingsplanen.
– Här har vi ovärderlig hjälp från våra
egna tre processkötare och en ABB-
robotskötare per skift. De hjälper till med
djuplodad rapportering efter varje skift.
Dessa team ska efter bästa förmåga hålla
produktionen rullande och även assistera
sina kollegor vid kortare fel, förklarar Roger
Jonsson.
Trond Johnsen är en av tre processkötare
på det ena skiftet.
– Vi har kommit en bra bit på väg, men
det är lite tidigt att säga att vi har allt under
kontroll, menar Trond.
ALLA TYPER AV STOPP RAPPORTERAS
Till handlingsplanen rapporteras alla
typer av stopp; högt och lågt eller bara en
frekvent störning. Den följs upp dagligen
och prioriteras på veckobasis.
– Allt vi kan lösa direkt görs bokstavligt
talat direkt, men sedan finns det lite
klurigare fel eller ändringar av t ex givarnas
placering eller nyprogrammering.
Detta planeras in som en aktivitet
på helgen och tas då om hand av det sk
”problemlösarlaget”
Det laget består av en mindre grupp
riktiga värstingar, enligt Roger Jonsson,
duktiga på både PLC och robot, och de
jobbar systematiskt bort de problem som
prioriterats på handlingsplanen; både på
utrustning och funktion.
– Det kortsiktiga målet är att inom
10 veckor kunna producera 20 hytter
per timme med jämn teknisk uthållighet.
Trenden på antal stopp ser mycket bra ut
och vi kommer att nå över mål, lovar Roger
Jonsson. l
Björn Svensson,
ABB Robotservice, (tv)
och Roger Jonsson ,
Volvo Lastvagnar Umeå,
trappar upp samarbetet
för att öka produktionen.
Björn Andersson, Trond Johnsen och
Johnny Sundling arbetar dagligen med
förbättringsåtgärder i nya Mainline.
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Har du hört?
… att Kristoffer Österlund, vår landslagsman
i maraton, vann Volvos
Lastvagnar, Umeås,
klubbmästerskap i
terränglöpning – med
över tio minuter!
… att det tyska
transportföretaget
Finsterwalder Transport
och Logistik väljer för
första gången att köpa
in Volvo-fordon i sin
vagnspark. De har beställt
100 dragbilar och 5
jämnlastbilar med Euro 5
EEV-motorer på 460 hk
och Volvos automatiska
växlingssystem I-Shift.
Globetrotter XL-hytterna
ska vara föraranpassade
och utrustas med funktioner som motoroberoende luftkonditionering, komfortpaket och
vilopaket.
… att Volvo Lastvagnar
i Centralasien och Kaukasien har tecknat ett
avtal på 100 lastbilar
med ett av Armeniens
största åkerier, Spayka
LLC. 45 fordon har
redan levererats och de
återstående 55 kommer
att levereras under första
kvartalet 2011.
… att UD Trucks
och Nissan Motor
avslutar samarbete
inom legotillverkning
av lätta lastbilar. Volvos
japanska dotterbolag UD
Trucks samarbete inom
legotillverkning av lätta
lastbilar löper ut i slutet
av januari 2011.
#4 2010 Hytten 25
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
FAKTA
Tätningslinjen
• Tätningslinjens längd: 46 meter för robotcellerna.
• Antal stationer: 7 + 2 tomma för framtida möjligheter.
• Antal robotar: 9.
•
Antal doserare: 10 med kapacitet på mellan 10 cm och 700 cm.
• Antal material som appliceras: 3.
•
Antal kameror för lokalisering av hytten: 42 fasta och fyra (4) robothållna.
•
Tätningslängd FM-hytten: 19,5 meter invändigt och 16,7 meter utvändigt.
•
Tätningslängd FH-hytten: 18,7 meter invändigt och 18,6 meter utvändigt.
• Antal olika specialmunstycken: 3 för tätning.
26 Hytten #4 2010
Helautomatisk och hype
Den nya tätningslinjen i Måleriet går
snart i skarp produktion.
Tester har pågått under hela hösten
och resultaten ser mycket bra ut.
– Vi har lovat att köra igång första
veckan i december och vi räknar
med hålla den tidplanen, säger
projektledaren Erik Bonnedahl.
Den gamla tätningslinjen har bytts ut i Måleriet
och på samma yta ståtar nu den helautomatiska
och hypermoderna anläggningen för tätning av
hytter.
Bakgrunden är att hyttfabriken i Umeå, dels
behöver öka kapaciteten, dels att ersätta den
gamla utrustningen som började bli sliten.
– Med den nya tätningslinjen får vi också
en större flexibilitet och en bättre ergonomi,
samtidigt som vi sänker våra kostnader och gör en
rationalisering, säger Erik Bonnedahl, projektledare
för nya Tätningslinjen.
HELAUTOMATISK APPLICERING
Appliceringen kommer att vara helautomatisk
redan från start, men en station blir bemannad för
att kunna göra mindre justeringar. Under våren
nästa år har projektet satt som ambition att gå
upp till 100 % automation.
– Vi har kvar en manuell station i slutet på linjen
för att ta hand om mindre justeringar. I en sådan här
avancerad teknik vill vi ha utrymme för att trimma
in och finjustera anläggningen innan vi trycker på
knappen fullt ut, förklarar Bonnedahl.
När allt är igång kommer två operatörer per skift
att sköta om den nya anläggningen, som har nio (9)
robotar på sju (7) stationer.
SÅ HÄR TÄTAS VOLVO-HYTTEN
Hur går det då till att täta hytterna med
tätningsmassa..?
Ja, de olika robotarna har olika munstycken,
men har olika längd på anslutningarna för att nå
och få rätt vinkel mot hytterna vid appliceringen.
Pumparna som distribuerar ut materialet från de
stora 1000 kg leveranstunnorna har återanvänts
från den gamla tätningen. Då pumpade de
stomljuddämpningsmassa.
– Efter rengöring och renovering som vi gjorde
själva i vår underhållsverkstad har de nu integrerats
med den nya utrustningen, berättar Erik.
Efterjustering av tätning sker med två (2)
robotburna spacklar för att säkra tätningsplan
kring dörrarna, samt vind- och globetrotterruta.
Spacklarna kommer att automatsikt rengöras under
produktionscykeln först med en avskrapning mot en
kant och sedan av ultraljud i ett vattenbad med ett
milt rengöringsmedel tillsatt.
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
ermodern tätning av hytter
– Vad jag vet är vi först inom hela
bilindustrin med applikation att kunna
automatisera efterbearbetningen, säger
Erik med stolthet i rösten.
Yta med stomljudsdämning för FHhytten är 1,8 kvadratmeter eller 5,8 kg
med det nya vattenburna materialet och
uppdelat på 22 områden.
MATERIALET TORKAR SNABBT
Det nya ljuddämpningsmaterialet
torkar snabbt i luften och därför måste
varje munstycke förvaras och rengöras
i ett vattenbad mellan hytterna och i
samband med produktionsuppehåll.
Materialet innehåller ca 20 % vatten
och därför är alla rör, pumpar och
ventiler tillverkade i rostfritt stål. Vattnet
avgår i ugnen under härdningen.
– Det gör att det blir en lägre vikt som
blir kvar på den färdiga lastbilen, vilket är
bra för kunden, förklarar Erik Bonnedahl.
Före tätningslinjen sker ett manuellt
arbete med förtätning kring sitsresare
(smältringar), men också dräneringsoch fixtureringshål som tätas med små
bitumenbitar (silverdollar). Här byts också
ED-låsen i dörrarna till målerifixturer,
samt att luckorna öppnas.
EN SÄRSKILD STATION
En särskild station för specialhytter har
också installerats med plats för manuellt
arbete på lågvolymhytter, dvs t ex platt
tak och Crew Cabs.
– Det som är standard på S-hytterna
(ofta golv) kommer att göras av robotar.
Det innebär att vi även kan hantera de
specialhytter som tillverkas på UA i
vår nya ordinarie process, slutar Erik
Bonnedahl, nöjd projektledare för
Tätningsprojektet i Måleriet. l
Här har Johan Lövgren, Peder Jonsson,
Urban Henriksson, och Erik Bonnedahl
trängt ihop sig inne i robotburen på nya
tätningslinjen på Måleriet.
#4 2010 Hytten 27
EN TIDNING FÖR ANSTÄLLDA
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
FAKTA
Induktions-
härdning
Induktionshärdning
fungerar så att
man med hjälp av
induktionspolar
skapar ett magnetfält.
Detta magnetfält
ger upphov till elektriska virvelströmmar
som lokalt hettar upp
materialet på grund
av dess resistans.
Det gör i sin tur
att limmet härdar i
de punkter, där man
placerar spolarna.
Materialet hettas
upp till 200°C i
var och en av de
åtta (8) punkterna
runt luckan med en
upphettningstid på
30 sekunder samt
en hålltid på 30
sekunder.
Flytt av frontluckecellen
för leverans
utan truck
Under sommaruppehållet flyttades
frontluckecellen till dess nya plats
i UB-fabriken – allt i enlighet med
fiskbensfabriken, dvs tillverkning sker i
anslutning till påhängning på Finishline.
Nu är den första etappen av flytt och
nyinstallation för dörrar och luckor inne
på UB klar.
Tidigare har tillverkningen av dörrar och luckor
tillhört Driftområde 2 (DO 2) med placering
i UA-fabriken. Organisatoriskt har dörrar och
luckor redan övergått till DO3 och nu börjar även
placeringen av utrustningen komma på plats.
Produktionen av Frontluckecellen startade utan
problem under vecka 32 och nästa steg är att ta det
nya conveyorsystemet i drift.
– Nyheten är att vi ska börja transportera
frontluckorna direkt till finishline – utan
trucktransporter, säger Malin Eliasson, projektledare
för dörrar och luckor, som om allt går som det ska
sker under vecka 50.
Då ska conveyorinstallatören förberett allt som
går i själva conveyorsystemet, men också installation
av själva hissen som ska droppa ner frontluckan till
Finishline.
– Hissen installeras under helgen vecka 49 för att
vi ska få så lite störningar på Finishline som möjligt,
förklarar Malin.
FRONTLUCKOR UTAN VRIDNING
Ända sen installationen av Frontluckecellen inne
på UA-fabriken 2008 har vi haft problem med
FH-frontluckor som har vridit sig. Det har pågått
utredningar och tester för olika lösningar till
problemet.
Den temporära lösningen blev att härda luckorna
i en ugn på UA-fabriken för att hålla formen på
luckorna som av någon anledning vred sig när
de kom in i måleriprocessen. Lösningen blev en
induktionshärning, där härdningen integrerades i
produktionsprocessen istället för att transportera
luckorna till en ugn.
Malin Eliasson samspråkar med Fredrik Nyberg och Björn Ahlgren om installationen vid den nya frontluckelinjen.
28 Hytten #4 2010
– Automatiseringen gör allting enklare,
fast på ett otroligt komplicerat sätt.
Torvald Gahlin
tidningfor
föremployees
anställda
A en
magazine
UMEÅ
atVIDtheVOLVO
tuveLASTVAGNAR,
plant
european
manufacturing
european manufacturing
volvotrucks
trucks
volvo
Här ser vi principen för induktionshärdning…
– Nu slipper vi både transporten av frontluckan,
samtidigt som vi vet att härda luckor i en ugn är en
mycket mer tidskrävande process med tanke på de
stora värmeförlusterna, förklarar Martin Olsson, som
ansvarat för både flytt av cellen och integrering av
induktionshärdningsutrusningen till frontluckan.
MANUELLA PROVER PÅ VISSA PUNKTER
Innan semestern gjordes manuella prover att
endast förhärda vissa punkter runt luckan med
induktionshärning. På så sätt kunde frontluckorna
hålla formen till dess att hytten gick genom
måleriugnen och färdighärdades.
Resultatet av proverna var lovande och därför
köptes en induktionsutrusning för att integreras i
cellen i samband med flytten.
– Både flytten och integreringen av
induktionsutrustning lyckades väl och vi har nu en
hög kvalitet med stabilt utfall till en minimal ledtid,
avslutar Martin. l
Hans Eriksson (tv) och Martin Olsson vid stationen för
induktionshärdning vid den nya frontlucklinen.
#4 2009 Hytten 29
EN TIDNING FÖR ANSTÄLLDA
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Har du hört?
.… att Volvo IT har tecknat ett flerårigt avtal med
det norska försäkringsbolaget Storebrand.
Avtalet, som tecknats
med moderbolaget,
gäller drift av system
som hanterar försäkringsbolagets fondpengar för
den svenska marknaden
inom dotterbolaget
SPP. Avtalet är Volvo
IT:s första affär utanför
Volvobolagen i Norge.
… att Volvo Bussar
startade serieproduktion i
maj av sina hybridbussar
Volvo 7700 Hybrid och
dubbeldäckaren Volvo
B5L. Företaget har på
kort tid fått order på
ca 150 hybridbussar i
Europa. Nu tar företaget
nästa steg och startar
testkörningar i Brasilien
och Mexiko.
… att Volvo Bussar​har
fått en order på 300
dubbeldäckare från SBS
Transit i Singapore, till ett
värde av ca 800 miljoner
kronor. SBS Transit har än
en gång valt bussar med
låga emissioner.
Ny tillverkning av bagageluckor
Nu har installationerna börjat för den nya
tillverkningen av bagageluckor.
Ytan ligger alldeles nedanför
västra kontoret i UB-fabriken och har
”Frontluckan” som närmaste granne.
– Uppmärkningen av bagageluckecellen började under vecka 39 och under
vecka 43 kommer robotarna att finnas
på plats i cellen, berättar Malin Eliasson
projektledare för dörrar och luckor.
Bagageluckecellen är en helautomatisk process för FH- och FM-luckor, där robotar hanterar ytteroch innerpaneler direkt från processracks.
Dessa processracks kommer antingen direkt från
Presshallen eller från Detaljen, där förstärkningsartiklar
eller muttrar sätts på innerpanelen.
Cellen består av sju (7) robotar, varav tre (3)
rullfalsar kanterna på luckan i de falsbäddar, som
kommer att vara placerade på två vridbord.
– När robotarna är på plats kommer utprovningen
av falsarna kunna påbörjas, berättar Malin Eliasson.
CONVEYOR OCH SKYWALK
Bagageluckorna kommer, precis som Frontluckan,
att levereras med conveyor till Finishline. Stål till det
nya conveyorsystemet har efter sommaruppehållet
installerats nedanför västra kontoret. Installationer
kommer att pågå under november för att färdigställa
själva conveyorn för front- och bagageluckor.
– Conveyorn för bagageluckor kommer däremot
inte att tas i drift förrän vi rivit gamla FH-line.
Orsaken är att rackplatserna för FHL2-luckan
krockar med befintligt rullmatningsbord från FHlinjen. Innan vi kan leverera alla luckor i sekvens kan
vi inte börja använda conveyorn, förklarar Malin.
Den gamla ”Skywalken” mellan gamla FH-linjen
och Finishline kommer att stängas för persontrafik,
när conveyorn tas i bruk. I framtiden kommer den
endast att användas för Underhåll för att ha tillgång
till conveyorn och elskåpen som tillhör Finishline. l
Dörrar testas i Holmsund
Den gamla FH-linjen har ännu inte rivits och
därför blir det ingen flytt av nya Dörrbanan till
UB-fabriken innan årsskiftet.
… att Harold Mooney,
professor vid Stanford
University i Kalifornien,
har utsetts till mottagare
av Volvos Miljöpris år
2010. Han är en av
världens ledande forskare
kring biologisk mångfald
och ekosystemtjänster, ett
område som idag får allt
större uppmärksamhet
världen över.
Dörrbanan byggs upp i Holmsund för att testa
både kvalitet och kapacitet.
30 Hytten #4 2010
Här är en layout över robotcellen för Bagageluckan.
Material kommer att levereras till Holmsund fram
till vecka 46, men elinstallationer och montering av
utrusning pågår för fullt.
Materialstationer byggs upp för att testas ut mot
de riktiga fixturerna så att material blir placerat så
bra som möjligt.
Ingen löpande produktion av FH och FM
dörrar kommer att ske i Holmsund . Istället sker
produktion och tester enbart för att testa kvalitet
och kapacitet innan dörrlinjen flyttas in till
hyttfabriken i Umeå.
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Himmelska
höjder..?
Nej, det är ingen ny kyrka som byggs
på UB. Det är den nya godsmottagningen
som reser sig mot skyn.
Det är ingen kyrka som byggs
bredvid presshallen – det är
den nya godsmottagningen.
Den är placerad där
verktygsteknik tidigare hade
sitt kontor och där gamla
omklädningsrummet i UBfabriken fanns.
Godsmottagningen är
etapp 5B inom ramen för
projekt ”Kapacitet 2010”.
I framtiden kommer materialleveranserna mest lastbil in via Vakten, passerar under skywalken som knyter ihop omklädningen med
östra kontoret och vänder sedan utan-
för UA-fabriken.
På väg tillbaka mot Vakten kör
lastbilarna fram till porten vid nya
godsmottagningen. Då skickas en signal
till godsmottagningen att lastbilen står
utanför porten och med ett knapptryck
öppnas in- och utfartsporten.
Ett draperi stängs vid öppet läge
av portarna och går isär när portarna
stängs igen. Draperiet är till för att
minskar värmeförlusterna i godsmottagningen.
En kedjetransportör för emballage
(tomma/ fyllda) säkrar transporten
– enligt vårt VPS-systemet – in till
presshallen via ”Norra länken”.
– Anledning till att vi lossar lastbilar
inomhus är att bibehålla kvaliteten, utan
att riskera att materialet blir vått, säger
Michael Uland, Site-Manager i projektet.
På det övre planet på nya
godsmottagningen planeras för en
ny matsal med 150 sittplatser. Godsmottagningen beräknas vara klar före jul
och matsalen i februari nästa år. l
#4 2010 Hytten 31
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
5
5 S STÅR FÖR
SORTERA bort allt
onödigt, men se till att
rätt material finns kvar.
SYSTEMATISERA
så att allt har sin plats.
STÄDA. Hur gör man
för att det inte ska bli
stökigt?
STANDARDISERA,
ARBETA SMART
Nytt steg i 5 S-arbetet,
nu handlar det om att synas
Nu tas ytterligare ett steg i 5 S-arbetet
vid Volvo Lastvagnar, Umeå.
Det handlar om visualisering – att vi
ska visa vad vi håller på med.
– Det som inte syns, finns inte, säger
Åsa Norberg, 5 S-expert på hyttfabriken
i Umeå.
Idag finns fem (5) olika sk pilot-områden utsedda
inom hyttfabriken i Umeå. Två har varit igång
en längre tid – ledningsgruppens kontor i UEAkontoret och segment 8 i Monteringen.
De övriga pilot-områdena som alla startade
under september månad är:
•
•
•
•
DO 4 - Bättringen UD
DO 3 - Finishline seg2
DO 2 - Detaljen
Underhåll - Mekaniska UC
VIKTIGT MED SYNLIGHET
Det är viktigt att visa för alla
medarbetare vad som pågår i
hyttfabriken. Därför har Åsa
Norberg som 5 S-expert tillverkat
några särskilda statustavlor för
varje pilotområde som på ett
enkelt och tydligt sätt visar vilka Åsa Norberg
5 S-aktiviteter som pågår inom pilotområdet.
– Tydlighet är A och O för att vi ska bli bättre på
det vi gör, menar Åsa.
När det gäller visuell styrning är olika typer av
statustavlor mycket viktiga i förbättringsarbetet. De
visar hur vi presterar, mål och möjligheter, och vilka
insatser som måste göras för att vi ska bli bättre.
– Resultat ska följas upp och presenteras synligt
och kontinuerligt för alla som är involverade i ett
förbättringsarbete, fastslår Åsa Norberg.
skapa rutiner och
standards.
SE TILL. Följ upp att
de fyra första punkterna
underhålls (Sunt
förnuft!).
5 S-EXPERTER
Varje fabrik ska ha en
expert på vart och ett av
några prioriterade verktyg
inom VPS (Volvo
Production System),
däribland 5 S.
Fabrikens 5 S-expert
ansvarar för införandet
och utvecklandet av 5 S
på fabriken och stöttar
VPS-koordinationen.
32 Hytten #4 2010
Erik Liungman, kvalitetschef och Åsa Norberg,
5S-expert,
håller i vårt
arbete med 5S.
– Att visa sig är 40 procent av livet.
Woody Allen
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
5 S ÄR ETT VPS-VERKTYG
5S som är ett verktyg inom VPS – Volvo Production
System – är till för att göra arbetet enklare. En
självklarhet kan tyckas, men som inte alla vill förstå
förrän man själv provat på och använt 5 S-verktyget.
5 S är faktiskt en av grundstenarna och en
förutsättning för att vi ska vara ett företag i världsklass.
– Det viktigaste är att alla vet varför vi gör detta,
och 5 S är ett förhållningssätt som gör det lättare att
göra sitt jobb, menar Åsa Norberg.
På hyttfabriken i Umeå finns en VPS-koordinator
– Andreas Alseryd – med huvudansvar för hela VPSarbetet. Det finns också en 5 S-expert i Umeå.
– Det är jag, säger Åsa Norberg med ett leende.
Åsas uppgift är att stötta de olika avdelningarna
med 5 S-arbetet. Just nu är hennes fokus på de olika
pilotområdena.
Full rulle i
Driftområde 2
KEY USERS HJÄLPER MEDARBETARNA
De ökade volymerma har också
medfört att fyrskift infördes i Presshallen f r o m måndag 4 oktober
för att svara upp mot den ökade
efterfrågan.
– Vi har internrekryterat medarbetarna till det fjärde skiftet och
en intensiv upplärning pågår, hälsar
driftchefen Jörgen Bäckman.
Den nya presslinjen – med två
2000 tons och tre 800 tons pressar –
fungerar allt bättre.
Investeringen ingår i projekt ”Kapacitet 2010” där tillgänglighet
är nyckelordet. Idag klarar vår andra
presslinje ca 67 procents processäkerhet
med uppåtgående trend.
Det finns också ett antal sk Key Users (nyckelanvändare) som har till uppgift att stötta medarbetarna
på varje avdelning i frågor som rör 5 S-arbetet.
På hyttfabriken finns också nyckelområden utsedda
inom varje driftområde. Ett nyckelområde är ett
område som har en viktig betydelse för verksamheten
och dess utfall.
Det kan vara ett huvudflöde eller en del av t ex
produktionsprocessen. En flaskhals i produktionen kan
också vara ett nyckelområde.
– Innan vi bestämmer ett nyckelområde har vi
gjort en faktabaserad analys, t ex en värdeflödesanalys
eller att det finns olika mål som kan förbättras,
förklarar Åsa Norberg, som vill att fler medarbetare
ska förstå varför vi arbetar med 5 S.
– Tro mig, det finns så mycket positivt med att
ha ordning och reda runt omkring sig själv och på sin
arbetsplats… l
Det är full rulle inom Driftområde 2. Volymerna har
ökat under hösten och som
alla vet pressar och tillverkar
Umeå plåtartiklar till de flesta
av Volvo Lastvagnar fabriker
runt om i världen.
– Målet är att vi ska upp till 85
procents processäkerhet innan vi är
nöjda. Räknat i slag per minut ska vi
nå 9,5 under körning, rekordet ligger
på 10,8 slag per minut, förklarar
Jörgen Bäckman.
Det pågår också ett intensivt
arbete med att både in- och outsourca verktyg, allt beroende på
volymer och efterfrågan. Parallellt
pågår också ”try-outer” för olika
verktyg, både för tung pressning och
bandpressar.
Inom DO 2 jobbar man
vidare med arbetsorganisation
med särskilt fokus på rollerna
som Segmentsamordnare,
Förbättringsoperatör och hemmastation, men också inrättande av
Teamcorner och statustavlor.
– Vi jobbar också med att utreda
behovet av att förändra beläggningen
för att möta produktionsvolymen,
men trots allt, det viktigaste är att vi
håller en så hög processäkerhet som
möjligt, avslutar Jörgen Bäckman. l
Key Users i Umeå
Här är våra 5 S Key Users på hyttfabriken i Umeå:
Petra Jansson
LGR kontor UEA
Torbjörn Järvholm och
Michael von Walter
DO 5 Segment 8
Mattias Grundström/
Per-David Carlsson
DO 4 Bättringen UD
Fredrik Nilsson
DO 3 Finishline segm 2
Marie Nyman
DO 2 Detaljen
Per Olofsson
Underhåll Mekaniska UC
Ett skenbart lugn vid en höstfager hyttfabrik.
Innanför väggarna är det full fart – inte bara
vid Driftområde 2.
#4 2010 Hytten 33
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Genombrott
för alkolås
Mer än var fjärde
tung lastbil som Volvo
säljer i Sverige är numera fabriksutrustad
med alkolås.
- En milstolpe för
trafiksäkerheten på de
svenska vägarna, säger
Carl Johan Almqvist,
ansvarig för trafik- och
produktsäkerhet på
Volvo Lastvagnar.
Alkohol är den
direkta orsaken till
ungefär 30 procent av
alla trafikolyckor med
dödlig utgång.
– Bland yrkesförare
är det väldigt få
som kör onyktra.
Men eftersom
konsekvenserna av
en olycka med tunga
fordon kan bli så
allvarliga är det viktigt
att göra allt för att
förhindra att någon
sätter sig bakom
ratten med alkohol
i blodet, säger Carl
Johan Almqvist.
Volvo Lastvagnar
har erbjudit
fabriksmonterat
alkolås sedan 2005
och är fortfarande den
enda lastbilstillverkare
som gör det. Intresset
bland kunderna har
ökat successivt.
Många stora och
medelstora åkerier
har numera som
policy att utrusta sina
lastbilar med alkolås.
Alla nyanställda får
hälsoundersökning
Både före och efter semestern kom
glädje-beskedet för många att Volvo
Lastvagnar nyanställer medarbetare.
På Företagshälsovården vid
hyttfabriken i Umeå har det varit bråda
dagar under hela hösten för att ta emot
alla nya medarbetare.
– Varje medarbetare får gå igenom
en hälsoundersökning för att se om det
finns några medicinska hinder för en
anställning, säger Ingrid Sturesson, vår
HÄLSOUNDERSÖKNING OCH FRÅGEFORMULÄR
företagsläkare.
• Mätning av handkraft med vigorimeter
• Drogtest (urinprov)
• Längd och vikt
• Blodtryck
• Hb (blodvärde)
• Lungfunktion s. k spirometri
• Hörsel- och synkontroll
Efter semestern har Företagshälsovården hunnit
undersöka över 150 nya medarbetare, och
majoriteten har passerat utan anmärkning.
– Det är bara ett fåtal som vi har bedömt
inte klarar jobbet, säger Birgitta Sjöberg, en av
företagssköterskorna.
Varför gör vi då en hälsoundersökning..?
Jo, dels för att förhindra att medarbetaren
placeras i ett arbete som innebär risk för ohälsa,
men också för att förebygga att företaget inte
anställer personer med hälso- eller livsstilsproblem
som innebär en risk för andra medarbetare eller
företagets kunder.
Det har varit bråda dagar under hösten för läkaren
Ingrid Sturesson och sköterskorna Berit Berggren
och Birgitta Sjöberg.
34 Hytten #4 2010
Hälsoundersökningen hos företagssköterskan tar ca
1-1,5 timme och innehåller en rad olika mätningar
och provtagningar.
Eller vad sägs om följande:
• Genomgång av frågeformulär
FRÅGOR OM HÄLSA OCH SJUKDOM
Frågeformuläret innehåller frågor angående personens
hälsa och eventuella sjukdomar, besvär från rygg,
nacke, axlar, mage, lungor etc. Även frågor kring
användande av alkohol, tobak och motionsvanor
ingår samt eventuell tidigare sjukskrivning hos den
arbetssökande. Drogtestet skickas till Karolinska
Institutet i Stockholm och det tar ca 2-4 dagar innan
svaret anlänt.
–Informationen från frågeformuläret
och hälsoundersökningen utgör en del i
helhetsbedömningen av den tjänst som personen i
fråga har sökt, säger Birgitta Sjöberg.
När allt är klart och svaret från drogtestet kommit
tillbaka, skrivs ett medicinskt utlåtande med en
rekommendation om personen är lämplig eller inte
lämplig för jobbet, men också om FHV inte kan göra
en bedömning.
Det medicinska utlåtandet skickas sedan till HRavdelningen (personalavd) för vidarebefordran till
närmaste chef. Det slutgiltiga beslutet tas alltid av
chefen. l
Här blåser Anneli Hellqvist,
nyanställd medarbetare,
för allt vad tygen håller.
Företagssköterskan Birgitta Sjöberg,
kan bara konstatera att
”här var det friska lungor”.
– Den som inte sköter om sin mage,
sköter inte om något annat heller.
Samuel Johnson, brittisk författare
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
#4 2010 Hytten 35
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
VGAS 2010
med vissa
förändringar
Redan i förra numret
av Hytten berättade
vi att VGAS (Volvo
Group Attitude
Survey) kommer
att göras om och
att Tuve-fabriken
blir pilot för den
nya attitydundersökningen.
Nu påminner vi
om en av förändringarna i nya VGAS.
Istället för ”nöjda
medarbetare” kommer vi att mäta ”medarbetarnas engagemang”och redovisas i form av
EEI (Employee
Engagement Index).
”Nöjda medarbetare”, dvs
ESI (Employee
Satisfaction Index) och CLI
(Communicative
Leadership Index)
kommer även i
fortsättningen att
mätas.
Pilotundersökningen genomförs
lokalt i Tuve-fabriken,
globalt på Volvo Logistics och på Volvo
Construction Equipment i Kina under
vecka 40 och 41.
Inom de andra delarna av Volvo genomförs undersökningen i
mars 2011.
Bussiga
blodgivare
Blodbussen har varit på besök igen.
För vilken gången är svårt att veta, men
många gånger är det.
De som vill lämna blod har fått
blodad tand, skulle man kunna säga...
För en tid sedan var Blodbussen på besök igen. För
vilken gång i ordningen är det svårt att veta.
Wolmar Björkholm, som kört blodbussen i 19 år,
har under sin tid besökt Volvo Lastvagnar i Umeå
flera gånger per år.
– Det är ett bra gäng att få tappa på blod, alla
är så positiva till att vi kommer hit, säger Wolmar
samtidigt som han knappar in nya blodgivare på
sin dator.
Ann-Charlotte Erlandsson, som vi träffar
tillsammans med Harriet Söderlund i
provtagningshörnan, är en som hittat tillbaka som
blodgivare efter 18 år.
– Jag tycker att alla som kan lämna blod
ska passa på när Blodbussen är här, säger AnnCharlotte och tillägger:
– Det är ju också bra att företaget ger oss
möjlighet att få lämna blod l
Dessa glada gossar satt och väntade på att lämna sitt
bidrag i form av blod till sjukvården, fr.v: Krister Sjögren,
Håkan Nordin och Ronny Renman.
Lisa Gilborne och Ingegärd Valingren som med vassa
nålar och flinka fingrar tappar våra anställda på blod.
Ann-Charlott Erlandsson, Måleriet, får sitt blodvärde testat av Harriet Söderlund i Blodbussen.
36 Hytten #4 2010
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Plast med
tåg och lastbil
När Västerbottens landshövding, Chris Heister, (i förgrunden), hade besök av kvinnliga ambassadörer i
Sverige, ville hon visa upp något som hon känner
stolthet över – Volvo Lastvagnars hyttfabrik i Umeå. Det
blev ett uppskattat besök med Thor Persson som värd.
För en tid sedan fick hyttfabriken besök av kunder
från Carlsberg i Sverige, som har beställt tio Volvolastbilar, fem FH och fem FM. De ville se hur vi tillverkar
arbetsplatserna åt deras chaufförer, fr.v: Jonas
Kudermann, Nicklas Strandberg, Tommy Olsson och
Sonny Brännström, samtliga från Carlsberg, samt PerOlof Olsson och Andreas Gröning från Volvo.
Fjmio Yamamoto, Staffan Lindqvist, Kezunari Araki
arbetar tillsammans med det japanska kvalitetssystemet Shokiryudo.
Det gamla Oresjökontoret, som stått parkerat
utanför UB-fabrikens vackra fasad under ett par
år, kommer inom kort att flyttas till en ny plats...
....nämligen utanför Volvo IT:s datahus, där det är
förberett för att ta emot den gamla kåken.
Kontorslandskapet
förändras
Det gamla Oresjö-konoret har länge stått
parkerad utanför UB-fabrikens fasad – så länge
att kvarterets graffitimålare hunnit ägna sig åt
krumelurendrejeri.
Men nu är det snart slut med det, för snart
ska baracken flyttas. Skarpsinniga Volvoiter
tycker sig redan se att fabrikens datahus har
börjat förbereda sig för att få en ny granne...
De senaste åren målar vi
som bekant plastartiklar
tillsammans med hytten i
vårt måleri i Umeå.
De plastartiklar som
inte monteras direkt på
hytten i Umeå packas
ned i olika emballage
för vidare transport till
Gent- och Tuve-fabriken.
Varje dag levererar
Umeå 1-2 trailers med
plastartiklar till Gent.
Plastdetaljerna går med
tåg till Göteborg och
sedan vidare med färjan
(Eurobridge) till Gent.
Till Tuvefabriken
däremot, levereras plastartiklar med lastbil.
Inom logistik går det
under namnet WOW(!),
”Warehouse on Wheels.
I dag är det transportören Nordprotekt
som kör ner och lämnar
av släpet vid Tuvefabriken. På hemvägen
plockar de upp annat
gods som ska till Umeå.
Positiv till
koldioxidlagstiftning
​ olvo är positiv till
V
EU-kommissionens
ambition att lägga fram
ett förslag till europeisk
koldioxidlagstiftning
som reglerar utsläpp
från lastbilar. En
förutsättning är att
utsläppen mäts utifrån
det transportarbete
som fordonen utför och
inte enbart utifrån det
individuella fordonets
utsläpp.
#4 2010 Hytten 37
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Outsourcing
av CKD-plast
Hyttfabriken lägger nu
ut CKD-plast målning
till våra IM-fabriker runt
om i världen och som
kommer att vara klart
före årsskiftet.
Därmed fullföljer vi
strategin att plastartiklar
ska målas tillsammans
med hytten för att uppnå
rätt kulör-matchning
mellan artiklar och hytt.
– Det är mycket
svårt att få exakt kulör
överensstämmelse om
hytt och plast målas i
separata processer, säger
Jonas Örmin, teknikchef
på Måleriet i Umeå.
Även om man
använder exakt samma
färg så påverkar miljön,
utrustningen och
körsättet kvalitetsutfallet
och det ger inte en exakt
matchning av kulör.
För hyttfabriken i
Umeå innebär denna
outsourcing av CKDplast att vi frigör
kapacitet.
– Vi har tidigare
beräknat att klara
maximalt 10 % CKDplastmålning, utan
att göra ytterliggare
investeringar i
måleriprocesserna, säger
Jonas Örmin.
Ytterligare en positiv
del med att lägga ut
CKD-plastmålning är
att balansförlusterna blir
mindre i våra processer.
Vi slipper ”tomdrag”
genom processen, vilket
gör att effektiviteten blir
bättre.
38 Hytten #4 2010
KORT & GOTT
Till Volvo
med Volvo
Häromdagen levererades det
plåt i en skinande blank och
ny Volvo FH. En lastbil från
Volvo som kommer att köra
till Volvo...
Det var FAMAmaskins nya lastbil
som ska användas
till att transportera
plåtrullar till Volvo
Lastvagnar i Umeå.
FAMA, som för
ändamålet köpt två
nya lastbilar visade
upp den första bilen
med en chaufför
som är helnöjd.
Finn Brändström, som rattade
ekipaget, säger:
– Det är en helskön bil att köra, den går väldigt
mjukt på vägen.
Malin Mattsson, vår egen
transportguru, var
med i upphandlingen
av transporter av
plåtrullarna.
– Det är självklart
att de bilar som
har kontrakt på att
transportera gods till
oss också ska köra
godset på Volvobilar,
menar Malin.
Ansvaret för
lager och transport
av plåten ligger hos
SCA Interforest som
i sin tur nu anlitat
FAMA.
Till Volvo
med Morris
En pärla på fyra hjul!!
Denna Morris Minor
1000 från 1958 sprider
glädje och nyfikenhet
i trakterna Hoting
i Jämtland. Det är
Sara Lindh, en annan
pärla(!), på Anläggningar som kör denna
engelska raritet.
Malin Mattsson framför Famas nya Volvo-lastbil,
tillsammans med gänget som ser till att våra plåtrullar
kommer till hyttfabriken i Umeå, fr.v: Kennart Andersson
Fama, Finn Brändström, d:o, Malin Mattsson, Volvo,
Tomas Larsson och Patrik Mattsson SCA Transforest.
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Johnny Hedström, käglans överman, har det rätta greppet när det gäller att leda bowlingsektionen
mot nya framgångar. Käglans överman
Johnny Hedström, produktionsplanerare,
på Volvo Lastvagnar i Umeå har många
strängar på sin lyra.
Förutom att han är en av de som planerar produktionen på hyttfabriken i Umeå
syns han också ofta på Bowlinghallen.
Det är Johnny Hedström, tillsammans med några
andra bowlingentusiaster, som håller bowlingen
levande på vår arbetsplats.
– Jag har jobbat i styrelsen sedan 1988, då jag
ersatte Einar Eriksson på posten som sekreterare
och ansvarig för Internserien. Sedan förra året så är
jag kassör i Bowlingsektionen, säger Johnny.
Bowlingsektionen, som ingår i Volvos Fritidsklubb, har varit aktiv sedan början på 70-talet.
Sektionen aktiverar ett 100-tal personer under
vintersäsongen genom Internserien, som i år spelas
för 32:a året i rad sedan starten 1978.
Det är en handicap-serie för 3-mannalag inom
Volvo Lastvagnar i Umeå. I år deltar åtta lag som
spelar match varannan tisdag.
– Det är många som passerat revy inom
bowlingen på Volvo, säger Johnny och räknar upp
namn på personer som gått i pension.
– Det började med Hans Öberg en gång i
tiden och har fortsatt med Kjell Grönlund, Einar
Eriksson och Göte Karlsson.
GRATTIS!
EN BLOMSTRANDE PERIOD
60 år
Hela 1980-talet var en blomstrande period för
bowlingen i Umeå och på Volvo Lastvagnar. Totalt
fanns ett 20-tal lag med i olika serier. Under åren
1976 till 2009 spelade Volvo-gänget seriespel för
8-manna lag.
– Genom åren har vi spelat mot lag från
Kiruna ned till Östersund och Sundsvall. Våra
största framgångar hade vi i slutet av 80-talet,
då vi vann vår div 1-serie och gick upp i
Nordallsvenskan. Där spelade vi tre säsonger innan
det var dags att återgå till div 1 igen. Men numera
är inte intresset lika stort, säger Johnny, avslutar
med en uppmaning till alla.
– Kom och prova på att bowla. Alla kan
bowla och till julen anordnar vi den traditionella
skinktävlingen, en handicaptävling med julskinkor
som pris. l
50 år
30/9
Ola Ågerlind
DO4 Måleriet
5/10
Marina Lindberg
DO2 Detaljavdelningen
12/11
Per-Ola Thysell
DO4 Måleriet
23/11
Hans Forss
EME
13/12
Lennart Lundgren
DO2 Pressning
30/10
Bernice Martin
Logistik CKD
22/11
Roland Lindgren
DO4 Måleriet
25/11
Anders Nordin
Material/Logistik
10/12
Kenneth Söderlind
DO4 Måleriet
Bäst i
badminton!
Nöjda pristagare från Volvo Lastvagnar,
Umeås, klubbmästerskap i badminton, fr.v:
Patrik Vinberg (trea), Ann Bergqvist (tvåa),
Mattias Ulfhielm (segrare), Louise Selberg
(segrare) och Johan Eriksson (tvåa).
Ola Ågerlind fyllde 50 år
den 30 september.
#4 2010 Hytten 39
A
en tidning för anställda
VID VOLVO LASTVAGNAR, UMEÅ
european manufacturing
volvo trucks
Avs: Hytten, Volvo Lastvagnar AB, Umeå
Box 1416, 901 24 UMEÅ
faKTA: ANDERS NYBERG
Ålder: 36 år.
Anställningsår: 1999
Intressen: Mitt största intresset är ishockey.
Jag har hållit på med det i hela mitt liv och
spelar i ett gäng från Volvo Lastvagnar i Umeå.
1
5
2
4
MITT JOBB
Jag har arbetat på plastpackningen
(Unloading) sedan den startade och
tycker det är ett omväxlande jobb
eftersom vi inom avdelningen byter
arbetsuppgifter varje dag.
1
Ramarna med de målade plastdetaljerna
som kommer in på linjen
blir automatiskt inlästa i
systemet. Jag tittar på den
översta bildskärmen för att
se vilken order som kommer in.
2
På den nedre bildskärmen knappar
jag in ordern för att se om
det är några plastdetaljer
som saknas och måste
kompletteras.
3
3
Jag hämtar eventuella kompletteringar från ramarna här
borta. De här plastdetaljerna
har blivit sprutlackerade i en
annan del av måleriet och
ersätter de detaljer som inte
håller måttet.
4
Sedan skriver jag
in kollinummer på den lilla handdosan för att mata in i systemet och tala om att ordern har kompletterats och
är färdig för leverans till
kunden.
5
Den kompletterande plastdetaljen skickas över till packningen. De paketerar plastdetaljen till-
sammans med de övriga detaljerna som hör till
ordern.