Transcript Användarhandbok arbetstidsavtal och avtal för tjänstgöring i en

Avtal för OFR/O FM och OFR/S
2012-11-05
Sida 1 / 5
Användarhandbok arbetstidsavtal och avtal för tjänstgöring i en
internationell militär insats
Omfattning
Denna användarhandbok omfattar Försvarsmaktens avtal om arbetstid och
arbetstidsberoende ersättningar samt Försvarsmaktsavtal om villkor vid tjänstgöring i en
internationell militär insats för arbetstagare tillhörande OFR/O FM och OFR/S per 12-10-08.
I handboken finns det mesta som berör de nya avtalen. För det som inte gått att samla i
handboken finns hänvisningar till aktuell information.
Användning
Navigering
I användarhandboken kan man med hjälp av Adobe Reader navigera på följande sätt:
Med hjälp av de bokmärken som finns inlagda i filen.
Genom att klicka på länkarna i dispositionen för dokumentet.
Avtal för OFR/O FM och OFR/S
2012-11-05
Genom att klicka på länkarna i dispositionen för fråga/svar-dokumentet.
Genom att söka efter nyckelord med hjälp av sökfunktionen.
Sida 2 / 5
Avtal för OFR/O FM och OFR/S
2012-11-05
Sida 3 / 5
Utskrift
För utskrift av ett helt avsnitt av handboken kan man ange de sidhänvisningar som finns
angivna i dispositionen.
För att skriva ut åhörarkopior av utbildningsunderlagen kan följande utskriftsinställningar i
Adobe Reader användas:
Visa bildspel
För att visa bildspel kan man använda helskärmsläge.
Avtal för OFR/O FM och OFR/S
2012-11-05
Hänvisningar
Bildspel samt frågor och svar
HR-portalen - Arbeta med HR - Utbildningar och seminarier - Nya arbetstids- och
utlandsavtalet
Film om nytt arbetstidsavtal
emil - PRIO - Informationsmaterial - Filmer - Nytt arbetstidsavtal
Avtal
HR-portal - Arbeta med HR - Styrande dokument
Användarinstruktioner
PRIO ESS - Hjälpknappen
Sida 4 / 5
Avtal för OFR/O FM och OFR/S
2012-11-05
Disposition
Sida 5 / 5
För utskrift
Förhandlingsprotokoll arbetstid
sid 06 - 09
Arbetstidsavtal
sid 10 - 33
Underbilaga 1 till arbetstidsavtal (gällande ALFA-paragrafer)
sid 34 - 39
Underbilaga 2 till arbetstidsavtal (kurser undantagna från arbetstidsreglering)
sid 40
Förhandlingsprotokoll avtal för tjänstgöring i internationell militär insats
sid 41 - 43
Avtal för tjänstgöring i internationell militär insats
sid 44 - 53
Underbilaga 1 till avtal för tjänstgöring i internationell militär insats
(insatstilläggskalkylatorn)
sid 54
Utbildningsunderlag per 2012-04-24 uppdaterat efter ändringar
per 2012-10-08
sid 55 - 104
Utbildningsunderlag omfattande ändringarna per 2012-10-08
sid 105 - 154
Fråga/svar efter genomförda partsgemensamma utbildningar
sid 155 - 214
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 1 (4)
2012-10-08
16 115:65477
Förhandlingsprotokoll
till Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar
för arbetstagare tillhörande OFR/O FM och OFR/S
1§
Parterna tecknar Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar m.m.
med bilaga (bilaga 1).
2§
Parterna är överens om att nedanstående avtal upphör att gälla i och med att parterna sluter
Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar.
•
Försvarsmaktens avtal om arbetstid 2001-04-06.
•
Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för arbetstagare
tillhörande OFR/O FM och OFR/S 2012-02-13.
•
Försvarsmaktsavtal om jour och ställningstjänst, chefslöner och arbetstid i insats utom
regleringen avseende chefslöner.
•
Samtliga förbandsavtal som slutits med stöd av nuvarande Avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar utom arbetstidsavtal som slutits vid F7, sjöförbanden och
helikopterflottiljen samt Avtal om lokala arbetstidsbestämmelser vid tjänstgöring
ombord på marinens segelfartyg under segelfartygsexpedition slutet vid SSS.
•
Beredskaps- och insatsavtal (I-avtalet) samt Försvarsmaktsavtal om särskild verksamhet
(SV-avtalet).
3§
Parterna är överens om att nedanstående villkor upphör att gälla i och med att parterna sluter
Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar:
•
Tjänstgöringstillägg vid förbandsövning i Avtal om övningsverksamhet m.m. inom
Försvarsmakten (ÖVA). 3 § första meningen i nämnda avtal ersätts enligt följande:
”Vid förbandsövning har arbetstagaren rätt till fria måltider. Vid annan övningsverksamhet samt vid sjötjänstgöring på marinens och av andra av marinen bemannade fartyg
har arbetstagaren rätt till fria måltider samt ett tjänstgöringstillägg med 62 kronor/dygn.”
Detta innebär i övrigt ingen ändring av ÖVA.
•
5 § i Försvarsmaktsavtal om villkor vid tjänstgöring i utlandsstyrkan. (Upplysning:
Resterande delar av Försvarsmaktsavtal om villkor vid tjänstgöring i utlandsstyrkan
upphör att gälla genom att parterna sluter Försvarsmaktsavtal om villkor vid tjänstgöring
i en internationell militär insats.)
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 2 (4)
2012-10-08
16 115:65477
Parterna är överens om att punkten Helgtillägg i Försvarsmaktens avtal om lön, avsnitt III, 2
kap. 3a § upphör att gälla den 31 december 2012.
4§
Parterna konstaterar gemensamt att åtminstone nedanstående verksamheter är föremål för
undantag från arbetstidreglering enligt Europaparlamentets och rådets arbetstidsdirektiv.
•
Insatsverksamhet som beordras av ÖB eller C Insats och regleras i order och som på
grund av arbetets art inte kan arbetstidsplaneras.
Med insatsverksamhet avses:
- såväl själva insatsen som stödinsatser inom insatsområdet samt vid uppkommen
händelse även stödinsatser inom och utom insatsområdet,
- även förberedelsetid i högst åtta (8) veckor (som inte behöver vara sammanhängande),
- verksamhet i samband med beredskapskontroll som har beordrats av ÖB eller C
Insats.
•
Övning som inte kan tidsplaneras
Med sådan övning avses verksamhet för att öva och samträna stabs- och/eller förbandsenheter, eller del därav, i deras uppgifter samt att pröva enheters användbarhet. Verksamheten ska vara sammanhängande och bedrivas på ett sådant sätt att arbetstagarens arbetsinsatser inte kan tidsplaneras. Med sådan övning avses även sammanhängande övning
under kurs eller utbildning där arbetstagarens arbetsinsatser inte kan tidsplaneras.
•
Högvakt
Högvakten utgör en förbandsresurs för territoriell chef i alla beredskapsnivåer inom ramen
för Försvarsmaktens insats- och beredskapsplan. I förordningen (SFS 1996:927) med
bestämmelser för Försvarsmaktens personal framgår att militär personal svarar för
vakttjänst vid statschefens residens och att närmare bestämmelser om högvakten meddelas
av Försvarsmakten. I Försvarsmaktens föreskrift (FFS 2005:6) med instruktion för
överkommendanten och kommendanten i Stockholm framgår dessutom bl.a. att
befogenheten (för dessa) att utnyttja både av- och pågående högvaktsförband regleras i
särskild ordning.
Ersättningar och andra villkor för ovanstående undantag regleras i 27 respektive 28 §§ Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar.
Om endera parten vill att undantaget ska gälla ytterligare verksamhet ska detta regleras i
kollektivavtal mellan parterna.
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 3 (4)
2012-10-08
16 115:65477
5§
Parterna konstaterar gemensamt att åtminstone nedanstående verksamheter är föremål för
undantag från bestämmelserna om jour enligt Europaparlamentets och rådets
arbetstidsdirektiv. Undantaget gäller dock inte för verksamhet som bedrivs på ett sådant sätt att
den inte behöver undantas.
•
Insatsberedskap för skyddsstyrkor. Med insatsberedda styrkor avses de styrkor som bl.a.
har till uppgift att ingripa vid kränkningar av och angrepp på Sveriges territorium och
svenska intressen i närområdet i tid av fred och kris. Här avses även TPSS.
•
Verksamhet som bedrivs med specialutbildad personal som snabbt ska kunna analysera
uppgifter om och agera på misstänkta kränkningar av Sveriges territorium och initiera
avvärjning av en sådan misstänkt kränkning, t.ex. incidentberedskap.
•
Vakthavande befäl med uppgift i enlighet med andra punkten ovan.
Skyddsregel
En arbetstagare som har deltagit mer än två (2) månader i följd i verksamhet enligt 4 § ovan
gäller en skyddstid innan skyldigheten att fullgöra jour inträffar. Skyddstiden omfattar hälften av
den tid som arbetstagaren har tjänstgjort i verksamhet enligt 4 §, dock högst två (2) månader.
Berörda parter vid förband får i det enskilda fallet överenskomma om kortare skyddstid.
Om endera parten vill att undantaget ska gälla ytterligare verksamhet ska detta regleras i
kollektivavtal mellan parterna.
6§
Parterna konstaterar gemensamt att åtminstone nedanstående skäl utgör objektiva skäl till att
inte ge kompenserande vila utan i stället lämpligt skydd (se 14 § Försvarsmaktens avtal om
arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar).
En åtgärd måste vidtas för att undvika
- risk för hälsa eller säkerhet,
- att stora ekonomiska värden riskeras.
Parterna konstaterar gemensamt att lämpligt skydd innebär att arbetstagaren erbjuds ett samtal
hos företagshälsovården.
Om endera parten vill tillföra ytterligare skäl att inte ge kompenserande vila utan i stället
lämpligt skydd ska detta regleras i kollektivavtal mellan parterna.
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 4 (4)
2012-10-08
16 115:65477
7§
Enligt 12 § Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar fastställs lista
genom två alternativa metoder.
En utvärdering avseende tillämpning av två metoder för att fastställa lista bör genomföras
18 månader efter avtalets ikraftträdande. Endera parten kan därefter påkalla förhandling i denna
fråga.
------------------------------------------------------------------------------------------------------
Stockholm 2012-10-08
Vid protokollet
Björn Stålhamre
Försvarsmakten
Marie-Louise Räisänen
OFR/O FM
OFR/S
Niklas Simson
Hans Jonsson
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 1 (24)
2012-10-08
16 115:65477
Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende
ersättningar för arbetstagare tillhörande OFR/O FM och OFR/S
Allmänt
1§
Detta avtal är träffat med stöd av 1 kap. 4 § Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA). Avtalet
kompletteras med en bilaga (underbilaga 1) som omfattar gällande bestämmelser i ALFA.
2§
Detta avtal ersätter ALFA 4 kap. 5 – 8 §§, 13 – 19 §§, 20 § första stycket, 21 §, 23 § tredje stycke
(kvalificerad övertid), 24 § sista stycket, 25 § samt 28 §.
Parternas gemensamma protokollsanteckningar
ALFA 4 kap. 31 § ska tillämpas för tillsyningsmän eller motsvarande. Om behov av förtroendearbetstid uppstår för ytterligare befattningshavare ska Försvarsmakten uppta överläggningar därom
med parterna i detta avtal. Parterna i detta avtal får sluta kollektivavtal om förtroendearbetstid med
stöd av 1 kap. 4 § ALFA.
3§
I nedanstående frågor ska arbetstidslagens (ATL) regler tillämpas.
- Undantag från viss offentlig verksamhet (2 § 3 st. ATL) enligt protokoll till detta avtal
- Nödfallsövertid (9 § 1 och 2 st. ATL)
- Nödfallsmertid (10 § 2 st. andra meningen ATL)
- Arbetsgivarens skyldighet att föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid (11 § ATL)
- Rast (15 § ATL)
- Paus (17 § ATL)
Ovanstående regler i ATL är härmed kollektivavtalsreglerade. Om dessa bestämmelser i ATL
ändras ska parterna i detta avtal ta upp förhandling i frågan.
Tillämpningsområde
4§
Detta avtal gäller för arbetstagare anställda i Försvarsmakten.
Avtalet gäller dock inte:
- arbetstagare enligt 1 kap. 1 § ALFA,
- arbetstagare med förtroendearbetstid,
- arbetstagare som genomgår viss utbildning enligt underbilaga 2
- arbetstagare vid F7, sjöförbanden och helikopterflottiljen så länge som respektive förbandsavtal gäller,
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 2 (24)
2012-10-08
-
16 115:65477
reservofficerare tjänstgörande i insatsorganisationen enligt definition i Försvarsmaktens
avtal om lön- och anställningsvillkor för reservofficerare.
Förutom 27 och 28 §§ gäller avtalet inte heller då arbetstagare arbetar i verksamheter som är
undantagna från arbetstidsreglering enligt Europaparlamentets och rådets arbetstidsdirektiv (se 4 §
Förhandlingsprotokoll till Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar).
Avvikelser från avtalet
5§
I fråga om säkerhets- och övervakningsarbeten som kräver permanent närvaro för att skydda egendom eller personer får avvikelser från arbetstidsreglering göras enligt nedan. Verksamheter som
här avses är främst VB-tjänst, vakttjänst, luft- och sjöbevakning samt räddningstjänst.
Avvikelser får göras vad gäller bestämmelserna om rast, dygnsvila samt veckovila.
Vid planering av lista eller omplaneringslista ska vid avvikelse enligt ovanstående stycke ledighet
planeras på motsvarande sätt som kompenserande ledighet enligt 14 §.
Definitioner
6§
Arbetspass
Sammanhängande period av arbetstid.
Arbetsperiod
En arbetsperiod består av ett eller flera arbetspass.
Arbetspassen bör inte vara fler än två.
Arbetsplats
Plats där arbete utförs.
Arbetsställe
Den plats där arbetstagaren utför huvuddelen av sitt arbete.
Utförs detta under förflyttning eller på arbetsplatser som hela
tiden växlar, anses i regel den plats där arbetstagaren hämtar
och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina
arbetsuppgifter som arbetsställe.
Arbetstid
Tid då arbetstagare utför arbete för arbetsgivarens räkning, har
paus eller måltidsuppehåll.
Beredskap
Skyldighet för arbetstagare att under tjänstgöringsfri tid stå till
arbetsgivarens förfogande för att vid behov och inom angiven
tid infinna sig på platsen för tjänstgöringen och utföra arbete.
(Jmf Insatsberedskap)
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 3 (24)
2012-10-08
16 115:65477
Beräkningsperiod
Den tidsperiod för vilken genomsnittlig ordinarie arbetstid,
beredskap, jourtid, övertid och nödfallsövertid ska beräknas. En
beräkningsperiod kan bestå av en eller flera listperioder.
Dygnsvila
Sammanhängande ledighet under varje 24-timmarsperiod.
Extra arbetstid
Tid för övertid, nödfallsövertid och jour. Extra arbetstid får inte
överstiga 416 timmar under ett kalenderår.
Flexibel arbetstid (flextid)
Ordinarie arbetstid för vilken arbetstagaren inom givna tidsramar bestämmer när han eller hon börjar respektive slutar sitt
arbete med hänsyn till verksamhetens krav och behov.
Flexram
De tidsramar inom vilka en arbetstagare får flexa. Flexramarna
följer den i lista förlagda arbetstiden.
Fristående extra arbetspass
Arbetspass som, utan arbetstagares egen begäran, förläggs till
annan tid än enligt lista eller omplaneringslista och som börjar
mer än 30 minuter efter hans eller hennes närmast föregående i
lista eller omplaneringslista upptagna arbetspass och slutar mer
än 30 minuter före hans eller hennes närmast efterföljande i lista
eller omplaneringslista upptagna arbetspass.
Genomsnittlig ordinarie
arbetstid
Normalt 40 timmar per vecka under beräkningsperioden.
Insatsberedskap
Tidskrav inom vilket en arbetstagare ska kunna övergå till
insatsverksamhet.
Jour
Skyldighet för arbetstagare att under tjänstgöringsfri tid stå till
arbetsgivarens förfogande för att vid behov utföra arbete.
Arbetstagaren ska befinna sig på arbetsplatsen eller, beroende på
inställelsetid och efter arbetsgivarens anvisning, i anslutning till
arbetsplatsen.
Lista
En fastställd förteckning över de arbetspass, övningsdygn, jour,
beredskap, insatsberedskap samt rast(er) som en eller flera
arbetstagare ska fullgöra.
Listperiod
Den tidsperiod under vilken arbetspassen fördelas.
Klämdag
Vardag som omedelbart såväl föregås som efterföljs av en lör-,
sön- eller helgdag.
Mertid
Tid för arbete som, efter beslut av arbetsgivaren, fullgörs av en
deltidsarbetande arbetstagare utöver den arbetstid som är
fastställd i lista eller omplaneringslista.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 4 (24)
2012-10-08
16 115:65477
Måltidsuppehåll
Uppehåll (i stället för rast) för intagande av måltid då arbetsförhållandena inte medger att rast läggs in.
Normalarbetstid
Normalarbetstiden motsvarar det arbetstidsmått en arbetstagare
skulle ha utfört per dag om arbetstagarens arbetstidsmått hade
varit jämnt fördelat över beräkningsperiodens samtliga arbetsdagar (i normalfallet 5 dagar per vecka).
Omplaneringslista
En fastställd omplanerad lista.
Ordinarie arbetstid
Den i lista fastställda arbetstiden.
Provisorisk lista
En av arbetsgivaren fastställd lista som gäller under ajournerad
listförhandling.
Rast
Avbrott i den dagliga arbetstiden då arbetstagaren inte är
skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen. En rast ska omfatta
minst 30 minuter. (Se även arbetstidslagen 15 §.)
Uppkommen beredskap/
insatsberedskap
Sådan beredskap eller insatsberedskap som uppkommer på
grund av händelse som inte kunnat förutses av arbetsgivaren
och som inte är planerad i lista eller omplaneringslista.
Uppkommen jour
Sådan jour som uppkommer på grund av händelse som inte
kunnat förutses av arbetsgivaren och som inte är planerad i lista
eller omplaneringslista.
Uppkommet övningsdygn
Övningsdygn som inte är planerat i lista eller omplaneringslista.
Veckovila
Sammanhängande ledighet under varje sjudagarsperiod.
Övertid
Arbetstid som, efter beslut av arbetsgivaren, fullgörs utöver den
arbetstid som är fastställd i lista och som inte utgör mertid.
Övning
Verksamhet som antingen går att tidsplanera eller som bedrivs
på ett sådant sätt att arbetstagarens arbetsinsatser inte kan tidsplaneras. För verksamhet av sistnämnd natur gäller undantag
från arbetstidsreglering (se Förhandlingsprotokoll till Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar).
Övningsdygn
Hel tidsperiod om 24 timmar varunder sådan övning som är
undantagen från arbetstidsreglering bedrivs. Med sådan
verksamhet avses även högvakt.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 5 (24)
2012-10-08
16 115:65477
Arbetstidens längd
Genomsnittlig ordinarie arbetstid
7§
Under ett kalenderår är för heltidsarbetande arbetstagare den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden för kalendervecka, som utöver söndag är helgfri, 40 timmar. För helgdag 1 som infaller på
måndag – fredag minskas årsarbetstiden med åtta (8) timmar. Detta gäller inte de arbetstagare som
gör omräkning enligt 9 § c).
Beräkningsperioden är 12 månader och avser ett kalenderår.
Förkortade arbetsdagar
8§
Den ordinarie arbetstiden ska minskas med fyra timmar för nedanstående dagar. Detta gäller inte
de arbetstagare som gör omräkning enligt 9 § c).
Trettondagsafton
Skärtorsdagen
Den 30 april som infaller på en måndag-fredag
Dagen före Nationaldagen
Dagen före Alla Helgons dag
Den 23 december som infaller på en fredag.
Omräkning av arbetstid
9§
För arbetstagare med oregelbunden förläggning av arbete avräknas veckoarbetstiden med:
a) 2 timmar om arbetstiden till någon del under berörd vecka är förlagd mellan klockan 23.00 och
06.00.
b) 4 timmar om arbetstiden till någon del under berörd vecka är förlagd mellan klockan 23.00 och
06.00 samt dessutom till någon del på lördag, söndag eller helgdag.
c) 5 timmar om arbetstiden är förlagd enligt rullande system, dvs. att arbetstiden är förlagd på
dagar oavsett om dessa är vardagar, lör-, sön- eller helgdagar. Dessutom ska minst en arbetsdag
under varje 9-veckorsperiod infalla på dag som inte är vardag.
Arbetstidens förläggning
10 §
Arbetsgivaren beslutar om arbetstidens förläggning i lista efter överenskommelse med arbetstagare
alternativt förhandling med berörd(a) arbetstagarorganisation(er).
Arbetstid får förläggas till veckans alla dagar.
Rast ingår inte i arbetstiden. Om arbetsförhållandena inte medger att rast läggs in kan den utbytas
mot måltidsuppehåll. Måltidsuppehåll ingår i arbetstiden.
1
Som helgdagar vilka inträffar på måndag – fredag räknas även midsommarafton, julafton och nyårsafton.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 6 (24)
2012-10-08
16 115:65477
Listperiodens längd
11 §
Arbetsgivaren beslutar om listperiodens längd, vilken dock ska vara minst fyra (4) veckor och högst
ett (1) kalenderår. Dock ska en listperiod alltid ta slut vid ett kalenderårsskifte. Detta kan innebära
att denna listperiod blir kortare än fyra (4) veckor.
Fastställd lista (även provisorisk lista) gäller normalt tills vidare.
Fastställande av lista
12 §
Förläggningen av den ordinarie arbetstiden, övningsdygn, jour, beredskap samt insatsberedskap
bestäms i förväg genom att en lista upprättas.
Tid för utbildning ska om möjligt fastställas i lista enligt tiden i kursplan.
Fastställande av lista sker genom två alternativa modeller – antingen kommunikation mellan
arbetsgivaren och en arbetstagare/en grupp arbetstagare, lista metod A, eller förhandling med
berörd(a) arbetstagarorganisation(er), lista metod B.
En arbetstagare anmäler till arbetstidsplanerande chef vilken metod som ska användas vid
fastställande av lista för honom eller henne. Den metod som anmäls av en arbetstagare gäller tills
vidare. Byte av metod ska anmälas minst sex (6) veckor innan närmast följande listperiod.
Lista metod A
Utgångspunkten är att den enskilde får ett ökat ansvar och inflytande över sin egen arbetssituation.
Senast 30 dagar före den tidpunkt då en arbetstagares lista är avsedd att börja gälla ska arbetsgivaren presentera verksamhetens behov av bemanning samt övriga omständigheter som ska tas
hänsyn till under den tid listan är avsedd att gälla (bl.a. övningsdygn och insatsberedskap).
Senast 21 dagar före den tidpunkt då listan är avsedd att börja gälla ska varje arbetstagare lämna
förslag till lista i vilken han eller hon själv har förlagt sin arbetstid samt i förekommande fall jouroch beredskapstid. Förslaget ska även uppta av arbetsgivaren angiven tid för övningsdygn och
insatsberedskap. Förläggningen ska ske i samarbete med berörda kollegor.
Arbetsgivaren fastställer listan efter eventuella justeringar som diskuterats med de berörda arbetstagarna.
Senast 14 dagar före den tidpunkt då listan är avsedd att börja gälla ska den nya överenskomna
listan skriftligen föreligga.
Lista metod B
Innan arbetsgivaren beslutar om arbetstidens förläggning, samt i förekommande fall övningsdygn,
jour-, beredskaps- och insatsberedskapstider i lista ska denne förhandla med berörd(a) arbetstagarorganisation(er) på förbandsnivå.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 7 (24)
2012-10-08
16 115:65477
Senast 30 dagar före den tidpunkt då listan är avsedd att börja gälla ska arbetsgivaren på förbandsnivå förhandla med berörd(a) arbetstagarorganisation(er) och därvid presentera sitt förslag till
beslut avseende lista. Parterna har ett gemensamt ansvar för att listförhandlingen är avslutad
alternativt ajournerad senast då den nya listan ska vara fastställd enligt angiven tid nedan.
Om parterna skriftligen enas i listförhandlingen beslutar arbetsgivaren om lista enligt parternas
överenskommelse senast 14 dagar före den tidpunkt då listan är avsedd att börja gälla.
Om parterna inte enas i listförhandlingen gäller följande:
1. Förhandlingen ajourneras och parterna på försvarsmaktsnivå förhandlar om riktlinjer för
listans utformning.
2. Arbetsgivaren på förbandsnivå får – när det krävs av verksamhetsskäl – besluta om en
provisorisk lista över förläggning av arbetstiden, jour och beredskap med beaktande av de
delar som parterna var överens om i listförhandlingen.
3. Den ajournerade listförhandlingen mellan parterna på förbandsnivå återupptas snarast efter
att parterna på försvarsmaktsnivå avslutat förhandlingen om riktlinjer för listans utformning. Listförhandlingen ska bedrivas skyndsamt och parterna på förbandsnivå ska beakta
resultatet av förhandlingen på försvarsmaktsnivå.
4. Om parterna på förbandsnivå enas i den återupptagna listförhandlingen beslutar arbetsgivaren om lista enligt parternas överenskommelse. Den nya listan ersätter den provisoriska listan.
Fastställande av omplaneringslista
13 §
Arbetsgivaren får vid behov omplanera gällande fastställd lista vad avser arbetstid. För ny
arbetstidsförläggning under en pågående listperiod ska bestämmelserna nedan gälla. Om nästa lista
är fastställd kan en omplanering ske in i den listperioden. Det ska av lista framgå när
beräkningsperioden börjar respektive slutar.
Lista metod A
En arbetstagare ska till arbetsgivaren lämna förslag till omplaneringslista, i vilken han eller hon
själv förlägger sin arbetstid. Förläggningen ska ske i samarbete med berörda kollegor.
Arbetsgivaren fastställer listan efter eventuella justeringar som diskuterats med de berörda
arbetstagarna.
Omplaneringslista ska skriftligen föreligga senast 14 dagar före den tidpunkt då ändringen(arna) är
avsedd(a) att börja gälla. Om arbetstagaren så önskar och blir överens med arbetsgivaren, kan
ledighet läggas ut på tid som infaller före den tidpunkt då ändringen är avsedd att börja gälla.
Lista metod B
Innan arbetsgivaren beslutar om arbetstidens förläggning, samt jour och beredskap, i omplaneringslista ska denne förhandla med berörd(a) arbetstagarorganisation(er) på förbandsnivå.
Om parterna enas i förhandlingen av omplaneringslista beslutar arbetsgivaren om omplaneringslista enligt parternas överenskommelse senast 14 dagar före den tidpunkt då ändringen(arna) är
avsedd(a) att börja gälla. Om arbetstagaren så önskar och blir överens med arbetsgivaren, kan
ledighet läggas ut på tid som infaller före den tidpunkt då ändringen är avsedd att börja gälla.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 8 (24)
2012-10-08
16 115:65477
Om parterna inte enas i listförhandlingen gäller vad som regleras i 12 § Lista metod B.
Vid omplanering av lista utbetalas ett omplaneringstillägg om 800 kronor för den vecka där
arbetsgivaren gör en förändring av listan som inskränker arbetstagarens fritid. Om en arbetstagare
vill förändra sin lista utbetalas inget omplaneringstillägg.
Dygns- och veckovila
14 §
Dygnsvila
En arbetstagare ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om
tjugofyra timmar.
Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har
kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren får kompenserande ledighet
motsvarande den tid som återstår för att uppfylla kravet om tid för dygnsvila. Ledigheten ska
förläggas på så sätt att den närmast följande arbetsperiodens början förskjuts den aktuella tiden.
Om särskilda verksamhetsskäl föreligger får ledigheten förläggas så att den efterföljande arbetsperioden avkortas med den aktuella tiden. Ledigheten får dock inte förskjutas mer än högst två
dygn samt det antal timmar som arbetstagaren redan vilat före avvikelsen.
För arbetstagare som omfattas av undantag från bestämmelserna om jour i 5 §
förhandlingsprotokollet och inte kan få kompenserande ledighet enligt föregående stycke gäller
följande. Vid uppkommen avvikelse får inte den närmast följande arbetsperiodens början
förskjutas. Istället ska om möjligt avkortning av arbetspass ske utan skyldighet till återtjänstgöring.
Om synnerliga verksamhetsskäl föreligger som gör att det inte är möjligt att bevilja ledighet enligt
ovan, ska berörd arbetstagare ges lämpligt skydd. I sådant fall gäller att tid som enligt lista skulle
ha varit vilotid eller beredskapstid och som tagits i anspråk för arbete ska ersättas som övertid.
Dock ingår inte denna tid i beräkningen av vare sig övertidsuttag eller extra arbetstid (se 21 §
tredje stycket).
I dygnsvilan ska tiden mellan midnatt och klockan 5 ingå. Avvikelse från detta får göras om
arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste
bedrivas under nämnda tid. Vid nattarbete gäller dock inte detta stycke.
Veckovila
En arbetstagare ska ha minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet under varje period om
sju dagar. Veckovilan ska så långt möjligt förläggas till veckosluten.
Veckovila för två på varandra följande sjudagarsperioder får slås samman till en sammanhängande
ledighet om minst 72 timmar, som ska förläggas efter den verksamhet som föranledde sammanslagningen.
Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 9 (24)
2012-10-08
16 115:65477
kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren får kompenserande ledighet
motsvarande den tid som återstår för att uppfylla kravet om tid för veckovila. Ledigheten ska
förläggas på så sätt att den närmast följande arbetsperiodens början förskjuts den aktuella tiden.
Om särskilda verksamhetsskäl föreligger får ledigheten förläggas så att den efterföljande arbetsperioden avkortas med den aktuella tiden.
Om synnerliga verksamhetsskäl föreligger som gör att det inte är möjligt att bevilja sådan ledighet,
ska berörd arbetstagare ges lämpligt skydd.
Om en arbetstagare tjänstgör längre än 11 dygn i följd utan att veckovila erhålls ska ersättning ges
i enlighet med tabellen under 29 §. Den kompenserande ledigheten ska förläggas direkt efter den
verksamhet som föranlett avvikelse från reglerna om veckovila.
Undantag
Undantag från bestämmelserna i denna paragraf gäller arbetstagare i vissa verksamheter (se 5 §
Förhandlingsprotokoll till Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende
ersättningar). Detta innebär att jour inte anses som arbetstid vid beräkning av dygns- och
veckovila. Dock ska bestämmelserna ovan om avvikelser tillämpas.
Flexibel arbetstid
Allmänt
15 §
Inom ramen för den planerade arbetstiden får en arbetstagare utnyttja flexibel arbetstid om verksamheten så tillåter.
Flextidens förläggning och uttag av ledighet m.m.
16 §
Flexramen följer den planerade arbetstidens förläggning på så sätt att arbetstagaren får flexa
- en och en halv (1,5) timme före och en och en halv (1,5) timme efter den planerade
arbetsperiodens början,
- en och en halv (1,5) timme före och tre (3) timmar efter den planerade arbetsperiodens slut,
- vid lunch/middag gäller en flexram på totalt två (2) timmar inom vilken en obligatorisk rast
ska förläggas.
Då en arbetstagare genomgår utbildning, som inte har fastställts i lista, ska den enligt kursplan
fullgjorda studietiden som understiger den i lista fastställda tiden per dag registreras som minustid
i flexsystemet.
Om arbetstagaren så önskar får arbetsgivaren medge att arbetstid förläggs till tid utanför flexramen. I sådant fall utbetalas inte obekvämtidstillägg.
Ledighet får tas ut som del av dag eller hel dag (t.ex. klämdag) då arbetstagaren önskar och verk-
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 10 (24)
2012-10-08
16 115:65477
samheten så medger. Den del av sådan ledighet som inte ryms inom flexramen ska ha beviljats av
arbetsgivaren och regleras i flexsaldot.
Avstämning och flexsaldo
17 §
Avstämningstidpunkter är 31 januari, 31 maj och 31 oktober.
Plussaldot får vid varje avstämningstidpunkt uppgå till högst 40 timmar. Vid varje avstämningstidpunkt regleras en arbetstagares plussaldo på så sätt att tid utöver tillåtna 40 timmar stryks ur
saldot.
Minussaldot får vid varje avstämningstidpunkt uppgå till högst 10 timmar. Minustid därutöver
regleras genom löneavdrag senast före nästkommande avstämningstidpunkt. Avdraget motsvarar
1/175 av den fasta lönen per månad för varje timme som överstiger det tillåtna negativa saldot.
Innan sådan åtgärd vidtas ska arbetsgivaren informera berörd arbetstagarorganisation.
Undantag från tillämpning av flexibel arbetstid
18 §
Vid särskilda skäl, t.ex. misskötsel av flexibel arbetstid eller tidregistrering, får arbetsgivaren
besluta att en enskild arbetstagare inte får utnyttja flexibel arbetstid. Arbetstiden för den berörda
arbetstagaren är därmed den i lista angivna tiden. Ett sådant beslut ska vara skriftligt och avse en
period om högst ett år. Innan ett sådant beslut fattas ska samråd ske med berörd arbetstagarorganisation.
Då den berörda arbetstagaren undantas från flexibel arbetstid ska hans eller hennes flexsaldo
regleras på så sätt att plustid förfaller och för minustid görs avdrag motsvarande 1/175 av den fasta
lönen per månad för varje sådan timme.
Frånvaro vid koncentrerad och/eller oregelbundet förlagd arbetstid för
heltidsarbetande
Definition
19 §
Koncentrerad arbetstid innebär att en arbetstagares arbetstid är förlagd så att antalet arbetsdagar i
en vecka eller i genomsnitt för en vecka normalt understiger fem.
Oregelbundet förlagd arbetstid innebär att en arbetstagares arbetstid är förlagd så att det tillämpliga dagarbetstidsmåttet enligt lista minst någon gång under beräkningsperioden över- eller
understiger det ordinarie dagarbetstidsmåttet.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 11 (24)
2012-10-08
16 115:65477
Beräkning av frånvarotid vid ledighet
20 §
Om det ordinarie dagarbetstidsmåttet om 8 timmar understiger den arbetstid som en arbetstagare
skulle ha fullgjort dag under ledigheten, är han skyldig att som ordinarie arbetstid fullgöra den
återstående arbetstiden på sådan tid som är lämplig för verksamheten. Den återstående tiden ska
regleras inom beräkningsperioden.
Om det ordinarie dagarbetstidsmåttet om 8 timmar överstiger den arbetstid som en arbetstagare
skulle ha fullgjort dag under ledigheten har han rätt till ledighet motsvarande den överstigande
tiden på sådan tid som är lämplig för verksamheten. Denna ledighet ska regleras inom beräkningsperioden.
Omplanering i lista på grund av det som sägs i första och andra styckena ovan får beslutas av
arbetsgivaren efter samråd med berörd arbetstagare. Vid sådan omplanering utbetalas inte
omplaneringstillägg.
I stället för omplanering i lista på grund av det som sägs i första stycket ovan får en arbetstagare
kvitta ut den återstående ordinarie arbetstiden med flextid eller kompensationsledig tid för övertid,
mertid eller övningsdygn.
Ovanstående gäller dock inte vid frånvaro av följande orsaker:
– sjukfrånvaro,
– ledighet med tillfällig föräldrapenning,
– ledighet med ersättning för närståendevård,
– ledighet enligt avtalet om fackliga förtroendemän.
Övertid
21 §
Utöver de bestämmelser i ALFA som äger giltighet enligt detta avtal, gäller följande.
Med övertidsarbete avses sådant arbete som, efter beslut av arbetsgivaren, utförs
- av heltidsarbetande arbetstagare på tid utöver den arbetstid som är fastställd i lista eller
omplaneringslista,
- av deltidsarbetande arbetstagare såväl på tid utöver det ordinarie arbetstidsmåttet för
heltidsarbetande (8 timmar) som på tid utöver mertid.
Om arbetsgivaren bedömer att det finns särskilda skäl, får arbetsgivaren begära att en arbetstagare
ska arbeta på övertid högst 50 timmar under en kalendermånad, dock högst 416 timmar (extra
arbetstid) under ett kalenderår inklusive nödfallsövertid och jourtjänstgöring. Övertid (gäller även
nödfallsövertid) som har kompenserats med ledighet ska inte räknas in i de 416 timmarna. Sådan
ledighet ska förläggas under det berörda kalenderåret.
Övertidsarbete på vardag ska om möjligt förläggas i anslutning till den ordinarie arbetstiden och på
så sätt att arbetstagaren får rast.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 12 (24)
2012-10-08
16 115:65477
Vid beräkning av övertidsersättning gäller följande:
Enkel övertid är övertid som inte enligt nedan är kvalificerad övertid.
Kvalificerad övertid är övertid
- mellan klockan 19.00 på fredag och klockan 07.00 på måndag,
- mellan klockan 19.00 på dag före tjänstgöringsfritt (-fria) kalenderdygn och klockan 07.00
dagen efter det (de) tjänstgöringsfria kalenderdygnet (-n),
- mellan klockan 19.00 på dag före trettondedag jul, 1:a maj, Kristi himmelsfärds dag eller
Nationaldagen och klockan 07.00 närmast följande vardag,
- mellan klockan 19.00 på Skärtorsdagen och klockan 07.00 närmast följande vardag,
- mellan klockan 19.00 på dag före Midsommarafton, Julafton eller Nyårsafton och klockan
07.00 närmast följande vardag,
- samt i övrigt mellan klockan 22.00 och 06.00.
Styrkta merkostnader som uppkommer för arbetstagaren på grund av beordrat övertidsarbete ska
bestridas av arbetsgivaren. Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren vilka merkostnader som
kommer att uppstå i samband med att denne blir beordrad.
Fristående extra arbetspass
22 §
Vid tjänstgöring under ett fristående extra arbetspass får arbetstagaren övertidsersättning för den
faktiska tiden för arbete, dock minst tre (3) timmar. Dock utgör endast den faktiska arbetstiden
underlag vid beräkning av extra arbetstid.
Ett fristående extra arbetspass som avbryts av rast om 30 minuter utgör endast ett sådant arbetspass. Detsamma gäller då rasten på grund av arbetstagarens önskan är längre än 30 minuter.
Jour
23 §
Med jour avses skyldighet för en arbetstagare att under tjänstgöringsfri tid stå till arbetsgivarens
förfogande för att vid behov utföra arbete. Under jouren ska arbetstagaren befinna sig på arbetsplatsen eller, beroende på inställelsetid och efter arbetsgivarens anvisning, i anslutning till arbetsplatsen.
Arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska fullgöra jour. Jourtjänstgöring ska i första hand
begäras av arbetstagare som frivilligt åtar sig detta. Befrielse från jour innan lista eller omplaneringslista är fastställd bör inte nekas då arbetstagaren är förhindrad och har godtagbara skäl.
Arbetsgivaren får även begära uppkommen jour av en arbetstagare.
Arbetsgivaren får inte begära jourtjänstgöring av den som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig
med stöd av lag eller för vård av barn enligt tjänstledighetsförordningen.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 13 (24)
2012-10-08
16 115:65477
Tid för jourtjänstgöring ska framgå av lista eller omplaneringslista.
Arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska fullgöra jour högst 50 timmar under en kalendermånad. Jour får sammanläggas till en period för tre på varandra följande kalendermånader, dock
högst 150 timmar sammanlagt. Arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska fullgöra jour högst
416 timmar under ett kalenderår inklusive övertid och nödfallsövertid.
I viss verksamhet (se 5 § Förhandlingsprotokoll till Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar) gäller i stället att arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska
fullgöra jour högst 900 timmar under ett kalenderår inklusive övertid och nödfallsövertid.
Fr.o.m. 2014-01-01 gäller att de 900 timmarna enligt sjätte stycket istället uttrycks som 484
timmar utöver de 416 timmar som framgår av femte stycket. Då arbetsgivaren begär att en
arbetstagare ska fullgöra jour i viss verksamhet (se 5 § Förhandlingsprotokoll till Försvarsmaktens
avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar) ska fullgjord tjänstgöring avräknas de 484
timmarna så länge sådana finns att tillgå. Först när de 484 timmarna är fullgjorda får arbetsgivaren
begära jourtjänstgöring med stöd av femte stycket.
Vid ingripande under jourtjänstgöring får arbetstagaren ersättning enligt bestämmelserna för
övertid, dock inte enligt fristående extra arbetspass.
Tillfälligt ingripande under jourtjänstgöring i form av mottagande av enstaka kortare telefonsamtal/e-post utgör inte övertid.
Jourtillägg erhålls för minst 13 timmar då jour fullgörs:
- mellan tidpunkten för den ordinarie arbetstidens slut en arbetsdag och arbetstidens början
påföljande arbetsdag,
- som sammanhängande jourpass under tjänstgöringsfritt kalenderdygn under tiden mellan
klockan 06.00 och 22.00.
Dock utgör endast den faktiska jourtiden underlag vid beräkning av såväl begränsningen enligt
sjätte stycket ovan som extra arbetstid.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 14 (24)
2012-10-08
16 115:65477
För jourtjänstgöring utbetalas jourtillägg enligt nedanstående tabell. Tillägget utbetalas inte när en
arbetstagare har ersättning för övningsdygn.
Vardagar från måndag kl. 07.00 till fredag kl. 19.00:
60:-/tim.
Mellan kl. 19.00 på fredag och kl.07.00 på måndagar:
120:-/tim.
Mellan kl.19.00 på dag före Trettondedag jul, 1:a maj,
Kristi himmelsfärds dag eller Nationaldagen och kl. 07.00
närmast följande vardag:
120:-/tim.
Mellan kl. 19.00 på Skärtorsdagen och kl. 07.00 närmast
följande vardag:
180:-/tim.
Mellan kl.19.00 på dag före Pingstafton, Midsommarafton,
Julafton, eller Nyårsafton och kl. 07.00 närmast följande vardag:
180:-/tim.
Extra tillägg för beordrad uppkommen jour:
400:-/påbörjad
24-timmarsperiod
Beredskap
24 §
Med beredskap avses skyldighet för en arbetstagare att under tjänstgöringsfri tid stå till arbetsgivarens förfogande för att efter besked om inställelse bege sig till platsen för tjänstgöringen och
utföra arbete. Under beredskapen ska arbetstagaren finnas i bostaden eller på annan överenskommen plats och vara nåbar. Arbetstagaren ska infinna sig på platsen för tjänstgöringen inom
högst den av arbetsgivaren angivna tiden från det han eller hon erhållit besked om utryckning.
Arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska fullgöra beredskap. För beredskapstjänstgöring
ska i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta. Befrielse från beredskap innan
lista eller omplaneringslista är fastställd bör inte nekas då arbetstagaren är förhindrad och har
godtagbara skäl. Arbetsgivaren får även begära uppkommen beredskap av en arbetstagare.
Arbetsgivaren får inte begära beredskapstjänstgöring av den som är partiellt sjukskriven, partiellt
ledig med stöd av lag eller för vård av barn enligt tjänstledighetsförordningen.
Tid för beredskapstjänstgöring ska framgå av lista eller omplaneringslista men utgör inte arbetstid.
Till dygns- och veckovila räknas beredskapstid, dvs. den tid då arbetstagaren inte tas i anspråk för
arbete.
En heltidsarbetande arbetstagare är skyldig att fullgöra beredskap i högst 1000 timmar under ett
kalenderår. Parterna på förbandsnivå får överenskomma att arbetstagare är skyldig att fullgöra
beredskapstjänstgöring utöver det som sägs i första meningen.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 15 (24)
2012-10-08
16 115:65477
När arbetstagare fullgör beredskap och beordras att inställa sig för tjänstgöring påbörjas respektive
avslutas arbetstiden vid avresa från respektive återkomst till hemmet eller annan plats som
överenskommits med arbetsgivaren.
Beredskap får endast begäras av en arbetstagare som kan nyttja sin ordinarie bostad, pendlingsbostad eller annan överenskommen plats.
Tillfälligt ingripande under beredskapstjänstgöring i form av mottagande av enstaka kortare
telefonsamtal/e-post utgör inte övertid.
För beredskapstjänstgöring utbetalas beredskapstillägg enligt nedanstående tabell. Tillägget
utbetalas inte när en arbetstagare har ersättning för övningsdygn.
Vardagar från måndag kl. 07.00 till fredag kl. 19.00:
30:-/tim.
Mellan kl. 19.00 på fredag och kl.07.00 på måndagar:
60:-/tim.
Mellan kl.19.00 på dag före Trettondedag jul, 1:a maj,
Kristi himmelsfärds dag eller Nationaldagen och kl. 07.00
närmast följande vardag:
60:-/tim.
Mellan kl. 19.00 på Skärtorsdagen och kl. 07.00 närmast
följande vardag:
90:-/tim.
Mellan kl.19.00 på dag före Pingstafton, Midsommarafton,
Julafton, eller Nyårsafton och kl. 07.00 närmast följande vardag:
90:-/tim.
Extra tillägg för beordrad uppkommen beredskap:
300:-/påbörjad
24-timmarsperiod
Insatsberedskap
25 §
Arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska fullgöra insatsberedskap. Arbetsgivaren får även
begära uppkommen insatsberedskap av en arbetstagare.
Under insatsberedskap ska arbetstagaren vara nåbar. Arbetstagaren ska infinna sig på den av
arbetsgivaren angivna platsen och tiden enligt besked om inställelse.
Arbetsgivaren får inte begära insatsberedskap av den som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig
med stöd av lag eller för vård av barn enligt tjänstledighetsförordningen.
Tid för insatsberedskap utgör inte arbetstid. Till dygns- och veckovila räknas insatsberedskapstid,
dvs. den tid då arbetstagaren inte tas i anspråk för arbete.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 16 (24)
2012-10-08
16 115:65477
Inställelsetid:
a) Inställelse inom 1 – 3 dygn
Beredskap omfattar hela dygn.
b) Inställelse inom 4 – 10 dygn
Beredskap omfattar hela dygn.
För insatsberedskap med inställelse inom 24 timmar gäller vad som regleras i 24 §.
För tjänstgöring i insatsberedskap utbetalas insatsberedskapstillägg enligt nedanstående tabell.
Ersättning för
insatsberedskap
uppkommen insatsberedskap
* 1 – 3 dygn:
181:-/dag eller 5 500:-/mån.
247:-/dag eller 7 500 :-/mån.
* 4 – 10 dygn:
69:-/dag eller 2 084:-/mån.
116:-/dag eller 3 500:-/mån.
Inställelse inom
Under insatsberedskap med inställelse 1–3 dygn eller 4–10 dygn kan en arbetstagare även ha jourtjänstgöring eller tillfälligtvis vara beordrad beredskap med inställelse inom högst 24 timmar. I sådant
fall utbetalas även jourtillägg (23 §) resp. beredskapstillägg (24 §).
Obekväm arbetstid
26 §
En arbetstagare som tjänstgör på obekväm tid får ob-tillägg enligt nedanstående tabell. Tillägget
utbetalas endast för ordinarie arbetstid enligt lista eller omplaneringslista. Om arbetsperioden
förskjuts enligt 14 § andra och sjunde styckena utbetalas ob-tillägg i förekommande fall.
Tillägget utbetalas inte när en arbetstagare har ersättning för övningsdygn eller schablonarbetstid.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 17 (24)
2012-10-08
16 115:65477
Enkel ob-tid
- mellan kl. 19.00 och kl. 22.00, i den mån det inte är
fråga om tid enligt nedan:
20:-/tim.
Kvalificerad ob-tid, I
- mellan kl. 19.00 på fredag och kl.07.00 på måndagar,
- mellan kl.19.00 på dag före Trettondedag jul, 1:a maj,
Kristi himmelsfärds dag eller Nationaldagen och kl. 07.00
närmast följande vardag,
- all tid på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag,
- tid i övrigt mellan kl. 22.00 och 06.00:
60:-/tim.
Kvalificerad ob-tid, II
- mellan kl. 19.00 på Skärtorsdagen och kl. 07.00 närmast följande vardag,
- mellan kl.19.00 på dag före Pingstafton, Midsommarafton,
- Julafton, eller Nyårsafton och kl 07.00 närmast följande vardag
90:-/tim
Ersättning m.m. för verksamheter undantagna från arbetstidsreglering
(se 4 § Förhandlingsprotokoll till Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar.)
27 §
Insatsverksamhet
Planerad insats
Varje vecka som genomförs som planerad insats anses motsvara 40 timmar fullgjord arbetstid med
beaktande av förkortade arbetsdagar enligt §§ 7 och 8.
Planerat stöd
Varje dygn som genomförs som planerad stödinsats anses motsvara 8 timmar fullgjord arbetstid.
En planerad stödinsats inom eller utom ett insatsområde får omfatta högst 16 dagar sammanhängande tid.
Parterna på förbandsnivå får överenskomma om längre planerad stödinsats än 16 dagar.
Uppkommen stödinsats
Vid stödinsats inom eller utom insatsområde m.a.a. uppkommen händelse gäller följande:
• undantag från arbetstidsreglering får tillämpas under högst 56 dagar per kalenderår, dock
högst 16 dagar som sammanhängande tid; vid en stödinsats kortare än sju dagar avräknas
sju dagar,
•
en arbetstagare anses ha fullgjort den arbetstid som han eller hon skulle ha fullgjort enligt
fastställd lista eller omplaneringslista.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 18 (24)
2012-10-08
16 115:65477
En planerad stödinsats om högst 16 dagar sammanhängande får direkt efterföljas av en
uppkommen stödinsats om högst 16 dagar sammanhängande och detta gäller även det omvända.
Parterna på förbandsnivå får överenskomma om längre uppkommen stödinsats än 16 dagar.
Ersättning för insatsverksamhet utbetalas enligt följande tabell.
Tjänstgöring under
- minst en kalendermånad:
- mindre än en kalendermånad:
månadslön = 1,3 * I-lön + 8000:lönetillägg per påbörjat dygn = 0,0099 * I-lön + 264:-
För stödinsatser m.a.a. uppkommen händelse utbetalas även följande ersättning:
- extra tillägg om 66 :-/fullgjord 24-timmarsperiod
- ledighet om en (1) dag för tjänstgöring på varje dag som är tjänstgöringsfri enligt planerad
lista eller omplaneringslista.
För insats med anledning av uppkommen händelse erhålls ledighet om en dag för tjänstgöring på
varje dag som är tjänstgöringsfri enligt planerad lista eller omplaneringslista. Under tid denna
bestämmelse tillämpas ska inte 11 § Försvarsmaktsavtal om villkor vid tjänstgöring i en
internationell militär insats för arbetstagare tillhörande OFR/O FM eller OFR/S tillämpas.
28 §
Övningsdygn
För varje övningsdygn ska 8 timmar förläggas i lista eller omplaneringslista.
Avbryter arbetsgivaren ett påbörjat övningsdygn ska övningsdygnet anses fullgjort. Innebär detta
att arbetstagaren utövar annan verksamhet än övning utbetalas ingen ytterligare ersättning under
det påbörjade övningsdygnet.
Inställer arbetsgivaren ett ej påbörjat övningsdygn som är inplanerat, bör den för berörd vecka
planerade och återstående arbetstiden snarast läggas ut på för arbetstagaren normalt sätt inom
arbetsområdet.
Avbryter en arbetstagare övningsdygn på grund av beviljad semester eller tjänstledighet ska det
övningsdygn som avbryts anses som fullgjort om arbetstagaren deltagit i övningsdygnet under
minst 12 timmar.
Uppkommet övningsdygn ska i första hand begäras av en arbetstagare som frivilligt åtar sig detta.
Befrielse från uppkommet dygn bör inte nekas då en arbetstagare är förhindrad och har godtagbara
skäl.
Om en arbetstagare beordras till uppkommet övningsdygn ska han eller hon anses ha fullgjort den
arbetstid som han eller hon skulle ha fullgjort enligt fastställd lista eller omplaneringslista.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 19 (24)
2012-10-08
16 115:65477
En arbetstagare har rätt att välja ersättning i form av antingen övningstillägg A och ledighet om
8 tim./ö-dygn eller övningstillägg A, ledighet om 4 tim./ö-dygn och övningsdygnstillägg B. För en
och samma övning gäller endast ett val. Arbetstagaren ska anmäla sitt/sina val för nästkommande
kalenderårs övningar till arbetstidsplanerande chef senast 1 november. Anmälan gäller tills vidare
till dess en ny anmälan (inför nytt kalenderår) inkommer. Om antalet planerade övningar väsentligt
förändras har en arbetstagare rätt att göra om sitt val i samband med planering av nästkommande
lista.
För fullgjort övningsdygn utbetalas ersättning enligt nedanstående tabell. Ledighet enligt nedan ska
förläggas snarast efter genomförd övning.
Övningsgdygnstillägg A /ö-dygn
988:alternativt
988:-
Ledighet/ö-dygn
8 tim.
4 tim.
Uppkommet ö-dygn
Extra tillägg
- vardag:
- lör-, sön-, helgdag:
329:- /dygn
639:-/dygn
Övningsdygnstillägg B /ö-dygn
---0,023 x I-lön
För varje fullgjort uppkommet övningsdygn under arbetsfri dag erhålls ytterligare 8 timmars
ledighet.
För en arbetstagare som är anställd och tjänstgörande hos Försvarsmakten mindre än 30 dagar i
följd gäller följande:
Övningsgdygnstillägg A /ö-dygn
988:-
Ledighet/ö-dygn
----
Övningsdygnstillägg B /ö-dygn
0,046 x I-lön
Anställningsperioder om vardera 29 dagar i följd ska åtskiljas av minst en vecka. Om undantagsvis så inte kan ske av verksamhetsskäl, har arbetstagaren rätt till ersättning i form av enbart
ledighet eller ledighet och övningsdygnstillägg enligt de valfria alternativen i tabellen ovan.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 20 (24)
2012-10-08
16 115:65477
Arbetstid under tjänsteresa, förrättning och övning
29 §
Nedanstående bestämmelser gäller under såväl inrikes som utrikes tjänsteresa och förrättning samt
övning, dock inte vid förrättning i planerat eller beslutat insatsområde.
Bestämmelserna tillämpas vid tjänsteresa fr.o.m. avresa från och t.o.m. återkomst till arbetsstället,
bostaden eller annan ort som arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om.
Vid utrikes tjänsteresa ska om möjligt arbetstiden planeras och fastställas i lista eller omplaneringslista. I annat fall gäller att en schablon- arbetstid inplaneras om högst tretton (13) timmar per
kalenderdygn.
Ersättning för schablonarbetstid:
100:-/dygn
Veckovila
Om en arbetstagare under tjänsteresa och förrättning som varar längre än 11 dygn inte får
72 timmars sammanhängande veckovila under en fjortondagarsperiod får arbetstagaren ersättning
enligt nedan.
Tjänstgöring
12 – 15 dygn
16 – 19 dygn
20 – 22 dygn
23 dygn eller fler
Kompensation för utebliven veckovila
800:-/dygn för dygn 12 – 15
1600:-/dygn för dygn 16 – 19
2400:-/dygn för dygn 20 – 22
3200:-/dygn för dygn 23 –
Kompenserande ledighet
96 tim.
120 tim.
144 tim.
168 tim.
Ledigheten ska förläggas direkt efter fullgjord tjänsteresa. Ordinarie arbetstid får planeras att
påbörja direkt efter angiven vila.
Undantagsvis får efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och en arbetstagare en till två arbetsdagar inplaneras för arbete vid hemkomsten om det krävs ur rapporteringssynpunkt, inlämning av
utrustning eller annat skäl.
Byte av förband eller anställningens upphörande
Ordinarie arbetstid m.m.
30 §
För en arbetstagare som slutar sin anställning hos Försvarsmakten eller byter förband gäller
följande.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 21 (24)
2012-10-08
16 115:65477
Om arbetsgivaren i samband med uppsägning eller besked om förbandsbyte konstaterar att arbetstagaren kommer att ha fullgjort mer eller mindre ordinarie arbetstid än anställningstiden motsvarar,
har arbetsgivaren rätt att omplanera arbetstagarens arbetstid i syfte att uppnå korrekt fullgjord
arbetstid. Därvid gäller att:
-
om bytet av förband/anställningens upphörande sker på arbetstagarens önskan ska
omplaneringstillägg inte utbetalas,
-
om bytet av förband/anställningens upphörande sker utan arbetstagarens önskan ska
omplaneringstillägg utbetalas.
Om ovanstående ändock inte helt kunnat regleras gäller följande:
-
vid förbandsbyte övergår arbetstagarens saldon avseende ordinarie arbetstid, övertid,
nödfallsövertid, jour, beredskap samt kompensationsledighet,
-
vid anställningens upphörande ersätts fullgjord arbetstid enligt lista utöver ordinarie arbetstid – för varje sådan timme utbetalas 1/165 av den individuella lönen – eller görs avdrag för
tid som inte motsvarar fullgjord ordinarie arbetstid – för varje sådan timme görs avdrag
motsvarande 1/175 av den fasta lönen per månad eller, om sådant avdrag inte kan göras,
faktureras arbetstagaren aktuellt belopp. Ersättning eller avdrag enligt sista strecksatsen görs i
samband med den slutliga regleringen av lön och andra ersättningar.
-
Övningsdygnskompensation ska tas ut i ledighet innan anställningen upphör. Om det finns
särskilda verksamhetsskäl till att detta inte kunnat ske, ersätts innestående
övningsdygnskompensation i pengar. För varje sådan timme utbetalas 1/165 av den
individuella lönen.
Flexsaldo
31 §
Innan byte av förband ska en arbetstagare reglera sitt flexsaldo på så sätt att detta vid förbandsbyte
uppgår till högst + 40 respektive -10 (för heltidsarbetande). Härvid ska arbetsgivaren medverka till
denna reglering.
Innan en arbetstagare slutar sin anställning hos Försvarsmakten ska han eller hon reglera tidssaldot
genom ledighet eller inarbetning. Om arbetstagaren önskar och verksamheten så tillåter får sådan
ledighet omfatta mer än en dag i följd. En arbetstagare som har ett plussaldo och inte har tagit ut
ledighet ersätts inte för plustiden. Om arbetstagaren inte har inarbetat minustid ska detta regleras
genom avdrag motsvarande 1/175 av den fasta lönen per månad för varje sådan timme eller, om
sådant avdrag inte kan göras, faktureras arbetstagaren aktuellt belopp. Innan sådant avdrag/åtgärd
görs ska berörd arbetstagarorganisation informeras.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 22 (24)
2012-10-08
16 115:65477
Särskilda bestämmelser för deltidsarbetande arbetstagare
Arbetstidens längd
32 §
Den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden för deltidsarbetande arbetstagare är proportionell i
förhållande till veckoarbetstiden för heltidsarbetande enligt 7 §.
Övriga tidsmått
33 §
Samtliga tidsmått i avtalet avser heltidsarbetande arbetstagare. För deltidsarbetande ska de tidsmått
som anges i 8, 9, 16, 17 (avseende flexsaldo) samt 24 (avseende beredskapsskyldighetens
omfattning) §§ vara proportionella i förhållande till det som gäller för heltidsarbetande.
Arbetstidens förläggning
34 §
En deltidsarbetande arbetstagares arbetstid ska förläggas, oavsett form av deltid och i förekommande fall med beaktande av skälen till nedsättning av arbetstiden, i enlighet med
bestämmelserna i 10 – 14 §§.
Frånvaro vid koncentrerad och/eller oregelbundet förlagd arbetstid
Definition
35 §
Koncentrerad arbetstid innebär att en arbetstagares arbetstid är förlagd så att antalet arbetsdagar i
en vecka eller i genomsnitt för en vecka normalt understiger fem.
Oregelbundet förlagd arbetstid innebär att en arbetstagares arbetstid är förlagd så att det tillämpliga dagarbetstidsmåttet enligt lista minst någon gång under beräkningsperioden över- eller
understiger det ordinarie dagarbetstidsmåttet.
Beräkning av frånvarotid vid ledighet
36 §
För en deltidsarbetande gäller att det ordinarie arbetstidsmåttet i varje en- eller, i tillämpliga fall,
tvåveckorsperiod som helt eller delvis berörs av frånvaron divideras med det antal dagar under den
aktuella perioden som är arbetsdagar för arbetstagare med heltidsarbete. Den erhållna kvoten
multipliceras med det antal arbetsdagar som infaller under frånvarotiden. Produkten är normalarbetstiden.
Om normalarbetstiden understiger den arbetstid som arbetstagaren skulle ha fullgjort under frånvarotiden, är han eller hon skyldig att som ordinarie arbetstid fullgöra den återstående arbetstiden
på sådan tid som är lämplig för verksamheten. Återstående tid ska regleras inom beräkningsperioden.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 23 (24)
2012-10-08
16 115:65477
Om normalarbetstiden överstiger den arbetstid som arbetstagaren skulle ha fullgjort under frånvarotiden har han eller hon rätt till ledighet motsvarande den överstigande tiden på sådan tid som är
lämplig för verksamheten. Denna ledighet ska regleras inom beräkningsperioden.
Omplanering i lista på grund av det som sägs i andra och tredje styckena ovan får beslutas av
arbetsgivaren efter samråd med berörd arbetstagare. Vid sådan omplanering utbetalas inte
omplaneringstillägg.
Ovanstående gäller dock inte vid frånvaro av följande orsaker:
– sjukfrånvaro,
– ledighet med tillfällig föräldrapenning,
– ledighet med ersättning för närståendevård,
– ledighet enligt avtalet om fackliga förtroendemän.
Giltighetstid och uppsägningstid
37 §
Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 november 2012 tills vidare under ALFA:s giltighetstid med en
ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Om införande av PRIO blir försenat gäller avtalet från
det nya införandedatumet, vilket i så fall bekräftas i särskilt protokoll, dock senast fr.o.m. den 1
januari 2013.
Övergångsbestämmelser
38 §
För arbetstagare som slutar sin anställning mellan den 1 november 2012 och 31 december 2012
ska 30 § tillämpas oavsett när arbetstiden är fullgjord respektive inte fullgjord före den 1 november
2012.
Fr.o.m. den 1 november 2012 får arbetsgivaren begära att en arbetstagare ska genomföra jour om
högst 50 timmar per månad under november respektive december. Jour får sammanläggas till
perioden november-december med högst 100 timmar sammanlagt. För de arbetstagare som
omfattas av bestämmelserna i 5 § förhandlingsprotokollet gäller följande. Arbetsgivaren får här
begära att en arbetstagare ska genomföra jour om högst 75 timmar per månad under november
respektive december. Jour får sammanläggas till perioden november-december med högst 150
timmar sammanlagt. Om behov uppstår om ytterligare jour lyfts frågan till parterna i detta avtal.
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 24 (24)
2012-10-08
16 115:65477
Fr.o.m. den 1 november 2012 får arbetsgivaren begära att en arbetstagare ska genomföra övertid
om högst 50 timmar per månad under november respektive december.
Stockholm den 8 oktober 2012
Försvarsmakten
Marie-Louise Räisänen
OFR/O FM
OFR/S
Niklas Simson
Hans Jonsson
Underbilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 1 (6)
2012-10-08
16 115:65477
Bestämmelser i ALFA 4 kap. som gäller för arbetstagare hos
Försvarsmakten
Ersätter arbetstidslagen
1§
Bestämmelserna i detta kapitel ersätter arbetstidslagen (ATL).
Tillämpningsområde
2§
Bestämmelserna i avsnitt A avser arbetstagare som normalt har sin ordinarie arbetstid förlagd till
måndag – fredag (s.k. kontorsarbetstid).
Bestämmelserna i avsnitt B avser arbetstagare som har särskilda bestämmelser om arbetstidens
förläggning.
Gemensamma grunder för arbetstiden
Arbetstidens förläggning
3§
Verksamhetens krav på bemanning ska utgöra grund för arbetstidens förläggning. Arbetstiden ska
förläggas och regleras på ett sätt som medverkar till att målen för verksamheten uppnås och att
verksamheten bedrivs effektivt och rationellt.
Arbetstidens förläggning ska vid behov ses över för att anpassas till förändrade verksamhetskrav.
Arbetstiden ska också förläggas på ett sätt som främjar en god arbetsmiljö och motverkar ohälsa.
Inom ramen för verksamhetens krav ska arbetstidens förläggning så långt som möjligt anpassas till
arbetstagarnas önskemål om mer flexibla och individuella lösningar.
Övriga arbetstidsvillkor
För att kraven på effektivitet kvalitet i verksamheten ska kunna uppfyllas när omvärlden förändras,
krävs utveckling och förnyelse. Sådana arbetsvillkor som inte längre motsvarar verksamhetens
krav måste kunna ändras så att det ekonomiska värde som villkoren representerar kommer till
bättre nytta.
Den närmare utformningen av anställningsvillkor måste alltid ske i nära anslutning till verksamhetens bedrivande. Det är naturligt att utveckling och effektivisering av verksamheten bygger på
en förtroendefull och ändamålsenlig samverkan mellan de lokala parterna och på att den enskilde
arbetstagaren får ett ökat ansvar och inflytande över sin egen arbetssituation.
Ett framgångsrikt förändringsarbete förutsätter motiverade medarbetare och stöds av kompensation
i olika former genom väl avvägda arbetsvillkor.
Underbilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 2 (6)
2012-10-08
16 115:65477
Lokala förhandlingar om arbetstidsvillkor
(Försvarsmaktsnivå)
4§
Om lokal part påkallar förhandling i frågan ska parterna pröva om arbetstidsvillkor som är reglerade i lokala kollektivavtal är väl anpassade till verksamhetens krav eller om de bör ersättas av
andra villkor som bättre motsvarar dessa krav.
I ett första steg ska parterna genomföra en gemensam översyn och analys av arbetstidsvillkoren
och kostnaderna för dessa.
Parterna ska därefter, utifrån såväl ett kort- som långsiktigt perspektiv, diskutera förändringsbehov
av arbetstidsvillkoren med de gemensamma grunder för arbetstid som anges i 3 § detta kapitel som
utgångspunkt. I arbetet ska parterna sträva efter att enas.
På parternas gemensamma begäran kan centrala parter eller Samarbetsrådet för det statliga avtalsområdet medverka till att parterna kommer överens om förändrade arbetstidsvillkor i det lokala
kollektivavtalet.
Avsnitt A
Arbete på mertid
9§
Om arbetsgivaren bedömer att det finns särskilda skäl för det, kan arbetsgivaren begära att en
deltidsarbetande arbetstagare ska arbeta utöver den ordinarie dagliga arbetstiden (mertid). Mertidsarbetet får dock inte sträckas ut till tid som går utöver det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande. Arbete på mertid anses som arbete på ordinarie arbetstid.
För arbete på mertid ska i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta. Befrielse
från mertidsarbete bör inte nekas då arbetstagaren är förhindrad och har godtagbara skäl och
framställning om befrielse görs i samband med arbetsgivarens begäran om mertidsarbete.
Arbetsgivaren får inte begära mertidsarbete av den som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig med
stöd av lag eller för vård av barn. Av en delpensionsledig arbetstagare får arbetsgivaren begära
mertidsarbete under högst 25 timmar per kalenderår.
Arbetsgivaren kan begära att en deltidsarbetande arbetstagare utöver arbetet på mertid ska arbeta
på övertid.
Under ett kalenderår får den uttagna mertiden och övertiden sammanlagt för en arbetstagare vara
högst 200 timmar. Mertiden får dock inte överstiga 175 timmar under ett kalenderår.
(Råd)
Underbilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 3 (6)
2012-10-08
16 115:65477
Ersättning för mertid
10 §
Arbetstagare som enligt arbetsgivarens beslut har arbetat på mertid har rätt till ersättning. Ersättning lämnas i form av ledighet eller pengar (mertidstillägg) och ska lämnas i den form som arbetstagaren önskar, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl bestämmer något annat.
Beräkning av mertidstillägg
11 §
Mertidstillägg betalas med ett belopp för timme som motsvarar arbetstagarens individuella lön
uppräknad till den lön som motsvarar full ordinarie arbetstid och därefter dividerad med 165.
Mertidstillägg betalas inte för kortare tid än 15 minuter i följd.
Beräkning av kompensationsledighet vid mertidsarbete
12 §
Ledigheten skall omfatta lika lång tid som mertiden.
Arbete på övertid
20 §
(Första stycket ersätts av reglering i 21 § detta avtal.)
Antalet timmar får överskridas när det enligt arbetsgivarens bedömning behövs för att en arbetstagare ska kunna slutföra ett uppdrag som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten.
För arbete på övertid ska i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta. Befrielse
från övertidsarbete bör inte nekas då arbetstagaren är förhindrad och har godtagbara skäl och
framställning om befrielse görs i samband med arbetsgivarens begäran om övertidsarbete.
Arbetsgivaren får inte begära övertidsarbete av den som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig med
stöd av lag eller för vård av barn. Av en delpensionsledig arbetstagare får arbetsgivaren begära
övertidsarbete under högst 25 timmar per kalenderår.
I den totala övertiden (enligt FM:s arbetstidsavtal 21 § tredje stycket, eller i förekommande fall
stycket ovan) inräknas inte sådan övertid som kompenseras med ledighet.
(Råd)
Ersättning för övertid
22 §
Arbetstagare som enligt arbetsgivarens beslut har arbetat på övertid har rätt till ersättning.
Underbilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 4 (6)
2012-10-08
16 115:65477
Ersättning ges i form av pengar (övertidstillägg) eller som ledighet (kompensations- ledighet).
Kompensationsledighet ska ges under förutsättning att arbetstagaren önskar det och att arbetsgivaren bedömer att det är möjligt med hänsyn till verksamhetens krav.
Beräkning av övertidstillägg
23 §
Övertidstillägg per timme betalas enligt följande.
Enkel övertid =
den individuella lönen per månad
94
Kvalificerad övertid =
den individuella lönen per månad
72
(Andra och tredje stycket ersätts av reglering i 21 § detta avtal)
Övertidstillägg betalas inte för kortare tid än 15 minuter i följd.
Vid beräkning av övertidstillägg för deltidsarbetande arbetstagare skall arbetstagarens lön räknas
upp till den lön som motsvarar full ordinarie arbetstid.
Anmärkning
Semestertillägg ingår i beloppen för övertidstillägg (jfr ALFA 5 kap. 13 §).
Kompensationsledighet vid övertidsarbete
24 §
Kompensationsledighet per övertidstimme omfattar:
•
•
vid enkel övertid en och en halv gång så lång tid som övertidsarbetet,
vid kvalificerad övertid dubbelt så lång tid som övertidsarbetet.
(Andra stycket ersätts av reglering i 21 § detta avtal.)
Lokalt avtal
(Försvarsmaktsnivå)
26 §
Lokalt avtal ska slutas om förläggning av den ordinarie veckoarbetstiden enligt ALFA
4 kap. 13 §.
Lokalt avtal får i övrigt slutas om avvikelser från vad som gäller enligt reglerna i ALFA
4 kap. avsnitt A.
Lokalt avtal får också slutas om bland annat flextid, inarbetning av s.k. klämdag, arbetstidens
beräkning m.m. vid tjänsteresa samt jour och beredskap.
Underbilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 5 (6)
2012-10-08
16 115:65477
Lokalt avtal får dock inte slutas om längre begränsningsperiod (den tidsperiod för vilken den
genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden ska beräknas) än tolv månader.
Om lokalt avtal sluts om kvotberäknad semester för arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid med
koncentrerad förläggning finns förslag om hur en sådan modell kan se ut i ALFA bilaga 7.
(Råd)
Avsnitt B
Inledande bestämmelser
27 §
Av detta avsnitt framgår:
dels att särskilda bestämmelser om arbetstidens förläggning gäller för:
• arbetstagare med oregelbunden arbetstidsförläggning (ALFA 4 kap. 29 §),
• arbetstagare som är stationerade utom riket (ALFA 4 kap. 30 §),
• arbetstagare för vilka sjöarbetstidslagen gäller (ALFA 4 kap. 30 §),
dels vilka arbetstagare som har s.k. förtroendearbetstid (ALFA 4 kap. 31 §).
Arbetstagare med oregelbunden arbetstidsförläggning
29 §
För arbetstagare med oregelbunden arbetstidsförläggning1) ska gälla vad som regleras i lokalt avtal
(Försvarsmaktsnivå). I bilaga 2 till ALFA regleras förhandlingsordning för sådana lokala avtal.
Den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden får i det lokala avtalet beräknas för en tidsperiod
(begränsningsperiod) om högst fyra månader.
Lokalt avtal får dock slutas om längre begränsningsperiod (den tidsperiod för vilken den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden ska beräknas) dock inte längre än tolv månader.
Om lokala parter inte överenskommer om annat, ska sådana centrala och lokala bestämmelser om
arbetstid, arbetsskyldighet och arbetstidsberoende ersättningar, som gällde dagen innan ALFA
trädde i kraft den 1 januari 1997, tas in i lokala avtal vid berörda myndigheter.
Beloppen för övertidstillägg ska beräknas med stöd av bestämmelserna i ALFA 4 kap. 23 § (utom
tredje stycket) och FM:s arbetstidsavtal 21 §.
Lokalt avtal får inte innebära att mindre förmånliga regler ska tillämpas för arbetstagarna än som
följer av EG:s arbetstidsdirektiv.
(Råd)
1)
Här avses sådana arbetstagare för vilka RAMA samt 3 kap. och 2 kap. 5 § 1 mom. andra stycket i fjärde avd. SA-C
eller ATH tillämpades eller skulle ha tillämpats dagen innan ALFA trädde i kraft den 1 januari 1997.
Underbilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 6 (6)
2012-10-08
16 115:65477
Arbetstagare som är stationerade utom riket m.fl.
30 §
I stället för bestämmelserna i avsnitt A gäller särskilda bestämmelser för arbetstagare som är
stationerade utom riket,
För sådana arbetstagare för vilka sjöarbetstidslagen är tillämplig gäller bestämmelserna i den
lagen.
Arbetstagare med förtroendearbetstid
31 §
)
Med förtroendearbetstid 1 avses sådan arbetstid som en arbetstagare med hänsyn till sina arbetsuppgifter har förtroendet att själv disponera.
Följande arbetstagare har förtroendearbetstid (utdrag):
• Arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har verksledande
eller därmed jämförbar ställning.
• Arbetstagare som normalt utför arbete i hemmet eller annars under sådana förhållanden att
det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat.
(Råd)
1)
Förtroendearbetstid har ingen annan innebörd än begreppet oreglerad arbetstid så som det tillämpades före den 1
april 2001 varför begreppet oreglerad arbetstid fortsättningsvis bibehålles för dessa arbetstagare.
Underbilaga 2
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
Sida 1 (1)
2012-10-08
16 115:65477
Arbetstagare som arbetstagare som genomgår utbildning som avses i
4§
Nedanstående kurser/utbildningar är undantagna från arbetstidsreglering.
•
•
•
•
•
Högre stabsofficersutbildning (HSU)
Stabsutbildning (SU)
Taktisk stabskurs (TSK)
Concept development and experiment (CD & E)
Militärteknisk påbyggnadskurs (MPU)
Parterna är överens om att förteckningen över kurser/utbildningar regelbundet ska överses.
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
2012-10-08
16 115:65478
Förhandlingsprotokoll
till Försvarsmaktsavtal om villkor vid tjänstgöring i en
internationell militär insats för arbetstagare tillhörande OFR/O
FM eller OFR/S
1§
Parterna tecknar Försvarsmaktsavtal om villkor vid tjänstgöring i en internationell
militär insats.
2§
Genom att parterna sluter Försvarsmaktsavtal om villkor vid tjänstgöring i en
internationell militär insats upphör Försvarsmaktsavtal om villkor vid tjänstgöring
i en internationell militär insats för arbetstagare tillhörande OFR/O FM eller
OFR/S (2012-02-13). 5 § i det tidigare upphävda Försvarsmaktsavtalet om villkor
vid tjänstgöring i utlandsstyrkan upphör att gälla när Försvarsmaktens avtal om
arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för arbetstagare tillhörande OFR/O
FM och OFR/S 2012-10-08 träder i kraft.
3§
Parterna konstaterar gemensamt att i och med slutandet av Försvarsmaktsavtal om
villkor vid tjänstgöring i en internationell militär insats av den 13 februari 2012
erhöll samtliga anställda individuell lön (I-lön). Systemet med befattningslöner
upphörde därmed att gälla.
4§
Parterna är överens om att vid genomförande av insatser där risknivån motsvarar
den som normalt råder under en fredsframtvingande insats under dess inledande
skede, eller är högre, ska en ersättning om 2 000 kronor per månad betalas ut.
Detta är en faktor som ingår i insatstilläggskalkylatorn. Ersättningen betalas ut
under den tid de anställda arbetar under den högre risknivån.
Parterna är vidare överens om att denna regel ska utvärderas årligen. Första
utvärdering ska ske ett år efter den 1 april 2013.
Innan arbetsgivaren fattar beslut om risknivå enligt första stycket ska
arbetstagarorganisationerna på försvarsmaktsnivå informeras om det tilltänkta
beslutet.
Sida 1 (3)
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
2012-10-08
16 115:65478
Anteckning:
Följande definitioner är hämtade ur prop. 2009/10:160, sid. 141-142
Internationella militära insatser
Fredsfrämjande verksamhet är inte något entydigt begrepp. De fredsfrämjande
insatserna bygger i regel på beslut av Förenta nationerna, men någon enhetlig
definition av sådana insatser finns inte i FN-stadgan. I stället har en avgränsning
av vad som anses höra till fredsfrämjande verksamhet vuxit fram efterhand. I
Sverige har begreppet fått inkludera konfliktförebyggande, fredsskapande,
fredsbevarande, fredsframtvingande och fredsförebyggande insatser. Avväpning
och avrustning har också ansetts kunna ingå som en fredsfrämjande åtgärd.
Fredsbevarande insatser i traditionell bemärkelse avser insatser som görs efter ett
freds- eller eldupphöravtal. Insatserna baseras på parternas medgivande samt på
en opartisk inställning till konflikten. Våldsanvändning kan förekomma inom
ramen för självförsvar. Det använda våldet ska då vara ett direkt svar på en
motsvarande åtgärd från någon av parterna, våldet ska stå i proportion till vad
angriparen använt och våldet ska inte förorsaka onödig skada eller onödigt
lidande.
Fredsframtvingande insatser utförs för att med militärt våld, eller hot om militärt
våld, upprätthålla eller återställa fred i ett område. Denna typ av insatser kan
alltså innebära våldsanvändning utöver vad som kan anses vara självförsvar. Både
våldsanvändningen och själva insatsen i sig kan ske utan medgivande från
parterna i konflikten.
5§
Parterna är överens om att arbetstagare som reser till ett insatsområde för att
utföra de ordinarie arbetsuppgifterna i en vakant befattning ska ingå in
insatsförbandet.
6§
Parterna är överens om att vid tjänstgöring mindre än 30 dagar vid
vakansrekrytering kan parterna i Försvarsmaktens avtalsråd pröva om
vakanstillägg ska utbetalas. Detta trots att tjänstgöringen inte är en hel månad
med hänsyn till att verksamhetens krav inte beaktats.
Sida 2 (3)
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
2012-10-08
16 115:65478
7§
Parterna är överens om att tidigast ett år, dock senast två år, efter avtalets
ikraftträdande följa upp i hur stor omfattning utbildning som undantas från
arbetstidsreglering genomförs utomlands under längre tid än 14 dagar i en följd.
Stockholm 2012-10-08
Vid protokollet
Björn Stålhamre
Försvarsmakten
OFR/S
Marie-Louise Räisänen
Hans Jonsson
OFR/O FM
Niklas Simson
Sida 3 (3)
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
2012-10-08
16 115:65478
Försvarsmaktsavtal om villkor vid tjänstgöring i en
internationell militär insats för arbetstagare tillhörande
OFR/O FM eller OFR/S
1§
Inledande bestämmelser
Detta avtal är träffat med stöd av 1 kap. 4 § Allmänt löne- och förmånsavtal
(ALFA).
Detta avtal gäller all personal som utbildas inför tjänstgöring i eller tjänstgör i
internationella militära insatser inom Försvarsmakten. Med tjänstgöring i
internationella militära insatser avses även andra tjänsteresor till insatsområdet.
Följande bestämmelser i ALFA ska tillämpas.
2 kapitlet
3 kapitlet under utbildningen
5 kapitlet, dock inte upplysningen i 12 §
6 kapitlet under utbildningen, dock inte för direktrekryterade
7 kapitlet
8 kapitlet
9 kapitlet med undantag av 2 § b) – f) under utbildningen för direktrekryterade
och GSS/T
9 kapitlet 2 § a) och 8 § d) under utlandstjänstgöringen
10 kapitlet
11 kapitlet dock inte för direktrekryterade och GSS/T
12 kapitlet
13 kapitlet
Försvarsmaktens avtal om lön tillämpas inte vid utlandstjänstgöring.
Försvarsmaktens avtal om rörlighet och kostnadsersättningar ska tillämpas under
utbildningen, dock inte för direktrekryterade och GSS/T. För GSS/T och
direktrekryterade gäller 2 § förutom rätten till logitillägg.
Försvarsmaktens avtal om arbetstid tillämpas inte vid utlandstjänstgöring förutom
det som finns reglerat under rubriken Insatsverksamhet i 27 §.
Avtalet om övningsverksamhet m.m. inom Försvarsmakten och Försvarsmaktens
avtal om villkor vid idrottsverksamhet inom Försvarsmakten tillämpas inte vid
utlandstjänstgöring.
Sida 1 (10)
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
2012-10-08
16 115:65478
Avtal om ersättning m.m. vid tjänsteresa och förrättning utomlands ska, med
undantag av 5 och 6 §§, inte tillämpas under:
•
•
utbildning inför en utpekad internationell militär insats
utlandstjänstgöring
2§
Vissa definitioner
Anställd
Den som ska tjänstgöra i en
internationell militär insats.
Barn
Med barn avses hemmavarande barn
under 18 år eller hemmavarande barn
under 20 år som inte har avslutat
gymnasieskola, som är den anställdes
egna barn eller make/makas barn. Med
barn avses även adoptivbarn, fosterbarn
och barn för vilka den anställde eller
hans eller hennes make/maka är rättslig
vårdnadshavare. Vidare avses även barn
som vid delad vårdnad bor minst halva
tiden hos den anställde.
Direktrekryterad
Personer som har rekryterats och
anställts särskilt för att genomföra en
tjänstgöringsperiod.
Försvarsmaktsanställd
Den som är anställd i Försvarsmakten.
Individuell lön (I-lön)
Den anställdes tillsvidarelön.
Make/maka
Med maka/make ska, förutom registrerad
partner, likställas en person som den
anställde sammanbor med under
äktenskapsliknande förhållanden och
som är folkbokförd på samma fastighet
som den anställde sedan minst sex
månader.
Tjänstgöringsperiod
Tjänstgöringsperioden omfattar
utbildning, insats och hemkomstperiod
Sida 2 (10)
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
2012-10-08
16 115:65478
(då inarbetad semester och annan
ledighet uttas).
Utbildning
Utbildning inför utlandstjänstgöring
Utbildning av förband eller enskilda
arbetstagare som genomförs av HKV
eller anställande förband motsv. då
insatsområdet är känt. Förbandet lämnar
Sverige i nära anslutning till att
utbildningen genomförts. Avser även
utbildning inför upprättandet av en s.k.
EU Battle Group.
Utlandstjänstgöring
Tjänstgöring i insatsområdet i en
internationell militär insats.
3§
Lön vid tjänstgöring i Sverige
En anställd som tjänstgör en eller flera perioder i Sverige i ordinarie befattning
under tiden för utlandstjänstgöring erhåller I-lön. Tillägg enligt 6 § samt i
förekommande fall 7 § första stycket nedan utbetalas inte. Detsamma gäller vid
omplacering till Sverige.
En anställd som i en eller flera perioder tjänstgör i Sverige inom ramen för sin
befattning i en internationell militär insats erhåller lön enligt 4 § första meningen
och tillägg enligt 6 § samt i förekommande fall 7 § nedan.
Styrkta merkostnader som uppkommer för arbetstagaren på grund av omplacering
till Sverige som beror på omständigheter som inte kan påverkas av den enskilde
ska ersättas av arbetsgivaren. Den anställde är skyldig att begränsa sina kostnader
så långt som möjligt. Kostnaden för eventuell bostad ersätts högst med kostnaden
på orten för en bostad motsvarande den som den anställde har.
4§
Lön under utlandstjänstgöring
Anställda som tjänstgör i en internationell militär insats erhåller I-lönen
multiplicerad med en faktor 1,3 samt ett belopp på 8 000 kronor per månad. Om
det finns särskilda skäl kan arbetsgivaren sätta en högre tidsbegränsad lön.
Sida 3 (10)
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
2012-10-08
16 115:65478
Anställda som har en tidsbegränsad lön och ska tjänstgöra i en internationell
militär insats där den kompetens som orsakar den tidsbegränsade lönen används
erhåller den tidsbegränsade lönen multiplicerad med en faktor på 1,3 samt ett
belopp på 8 000 kronor per månad.
Löneavdrag vid tjänstledighet utan lön ska för varje kalenderdag vara 3,3 % av
den fasta lönen per månad.
5§
Övriga villkor under utbildningstid i Sverige
Under utbildningstiden för en försvarsmaktsanställd erhålls, då behov utifrån
utbildningsmålet så motiverar (t.ex. teambuilding), fritt logi under maximalt sju
dygn. Under denna tid tillämpas den förläggningsstandard som erbjuds och finns
tillgänglig.
En försvarsmaktsanställd som i ovanstående situation erbjuds enkelrum med
dusch och toalett utanför rummet eller eget sovrum i delad lägenhet erhåller ett
logitillägg om 200 kronor per natt. Är endast logementstandard tillgänglig på
arbetsorten erhåller arbetstagaren ett logitillägg om 400 kronor per natt.
6§
Tillägg under utlandstjänstgöring
Insatstillägg
Ett insatsstillägg utbetalas. Detta fastställs för varje internationell militär insats
genom en bedömning av ett antal kriterier enligt insatstilläggskalkylatorn se
bilaga 2. Arbetet med att ta fram förslag till insatstillägg sker i samverkan mellan
parterna i detta avtal. Insatstillägget kan variera inom insatsområdet.
Översyn av insatstillägget genomförs en gång per år, gällande från 1 april, eller
från annan tidpunkt då särskilda skäl föreligger.
Det insatstillägg som gäller vid påbörjandet av en internationell militär insats
gäller under hela den aktuella utlandstjänstgöringen utom om insatstillägget under
denna period höjs, då det högre beloppet betalas ut.
Insatstillägget utbetalas fr.o.m. avresedatum till insatsområdet t.o.m.
hemkomstdatum från insatsområdet.
Sida 4 (10)
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
2012-10-08
16 115:65478
Utlandstillägg
Under utlandstjänstgöring mer än 30 dagar utbetalas ett utlandstillägg. Detta
täcker de omkostnader som den enskilde har i Sverige p.g.a. utlandstjänstgöring.
Utlandstilläggets storlek är 3 000 kronor per månad. För den som har barn är
utlandstillägget 7 000 kronor per månad. Om alla barn vid ”familjeinsatser” följer
med under hela tjänstgöringen, eller del därav, erhålls 3 000 kronor per månad för
motsvarande tid.
Utlandstillägget utbetalas fr.o.m. avresedatum till insatsområdet t.o.m.
hemkomstdatum från insatsområdet. Vid medicinsk repatriering bibehålls
utlandstillägget intill dess att arbetstagaren återgår till tjänst i Sverige.
7§
Utlandstjänstgöring med kort varsel
Tillägg för hög tjänstgöringsfrekvens
Om tjänstgöring enligt 4 § ovan innebär att den anställde inte får lika långt
uppehåll mellan den senaste och kommande utlandstjänstgöring som den senaste
tjänstgöringens längd och/eller den nya utlandstjänstgöringen överstiger 15
månader erhåller en försvarsmaktsanställd ett tillägg om 2 500 kronor per månad.
Vid tjänstgöring som redan vid tidpunkten för beslutet, utifrån den
försvarsmaktsanställdes önskemål, är längre än 15 månader utbetalas inte detta
tillägg.
Vakanstillägg
Försvarsmaktsanställd personal kan med kort varsel komma att tjänstgöra i en
internationell militär insats för att ersätta en annan anställd som är uttagen för
tjänstgöring men inte kan fortsätta denna (s.k. vakansrekrytering), bemanna en
uppkommen nyinrättad befattning eller fylla ut en lucka som inte kunnat fyllas i
tid.
En försvarsmaktsanställd som placeras i ett insatsförband inför, dock inte i
samband med den av en verksamhetsplan styrda ordinarie bemanningen av
verksamheten, eller under insats erhåller följande ersättning. Under förutsättning
att det är kortare tid än tre månader kvar till avresedagen för utlandstjänstgöring i
ett insatsområde utbetalas ett belopp om 2 000 kronor multiplicerat med antalet
hela månader som insatsen planeras pågå.
En försvarsmaktsanställd som under uppkommen insatsberedskap enligt
”Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för
arbetstagare tillhörande OFR/O FM eller OFR/S” 25 § punkterna a) och b) tas i
Sida 5 (10)
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
2012-10-08
16 115:65478
anspråk för utlandstjänstgöring i insatsområde erhåller ett belopp om 2 000
kronor multiplicerat med antalet hela månader som den berörda arbetstagaren
avses tjänstgöra i insatsområdet.
Beloppet utbetalas om möjligt i samband med första lönen efter påbörjad insats.
Om den anställde även uppfyller kravet för tillägg för hög tjänstgöringsfrekvens
utbetalas inte vakanstillägg.
8§
Reseförmåner
Resa i samband med sjukdom och dödsfall m.m.
En anställd som blir sjuk under ledighet ska erhålla återresa till
förrättningsplatsen så snart sjukdomen medger det.
En anställd som beordrats att resa till Sverige för vård, ska erhålla en resa till
platsen för vården och åter.
Om en anställd beviljas tjänstledighet med lön utan avdrag vid allvarligt
sjukdomsfall, dödsfall eller begravning för nära anhörig erhålls resa till hemorten
och åter till tjänstgöringsplatsen.
Hemresa
Lägsta antal hemresor framgår av nedanstående tabell. Resorna genomförs till
hemorten i Sverige och åter till tjänstgöringsplatsen. Den lediga tiden i Sverige
ska vara lägst sex dagar 1. Hemresor ska om möjligt genomföras med flyg
motsvarande ekonomiklass.
Utlandstjänstgöring om
3 månader
6 månader
9 månader
12 månader
Antal hemresor till Sverige
1
2
3
4
Anmärkning
Om hemorten inte ligger i Sverige avgörs eventuella hemresor från fall till fall.
1
Om särskilda skäl föreligger kan parterna i detta avtal medge kortare ledighet i Sverige.
Sida 6 (10)
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
2012-10-08
16 115:65478
Vid ”familjeinsats” då familjen medföljer erhålls inga fria hemresor.
Arbetsgivaren får, inför rekrytering till ny internationell militär insats, besluta om
möjlighet till ytterligare hemresor utöver ovan angivna antal. Styrande för antalet
är om insatsen är nyetablerad (kräver hög bemanning) eller om insatsen är
etablerad sedan en längre tid (lägre krav på bemanning). En annan omständighet
är att det måste vara så att det operativa läget i insatsområdet eller eventuella
andra regelverk gör en hemresa möjlig.
9§
Familjeförmåner
En anställd som tjänstgör i ”familjeinsats” under en avtalsbunden tid om minst 12
månader ska ersättas för medföljande anhörig enligt avsnitten 1-2 nedan.
1. Make eller maka och barn har rätt till resa med ev. övernattning samt ev.
anslutningsresor från ordinarie bostad i Sverige till tjänstgöringsplatsen
och åter. Resan ska ske i ekonomi- eller turistklass.
2. Kostnader för skolgång för medföljande barn ska ersättas med skäliga och
styrkta skolkostnader enligt arbetsgivarens bestämmande. Skolkostnader
ska ersättas fr.o.m. det läsår under vilket barnet fyller sex år längst t.o.m.
det läsår under vilket barnet fyller 20 år (motsv. gymnasienivå).
Med läsår avses det för den aktuella utbildningen gällande läsår (normalt
höst- och vårtermin).
Med skolkostnader ska avses terminsavgifter, obligatoriska anmälningsoch inskrivningsavgifter, kostnader för läromedel och dagliga resor till
och från skolan med skolbuss eller allmänna kommunikationsmedel.
Till skolkostnader ska inte räknas kostnader för skolmåltider, skoldräkt,
extraundervisning i musik eller gymnastik eller undervisning i syfte att
erhålla överbetyg, icke obligatoriska avgifter till skolförening, bibliotek,
deltagande i icke-obligatoriska sport- och skolresor etc.
Vid val av skola förutsätts att onödigt dyra undervisningsalternativ
undviks. Om det inte finns lämplig skola på bostadsorten kan skolgång
medges på annan ort efter särskild förhandsprövning av arbetsgivaren.
Förskott för skolkostnader ska beställas genom arbetsgivaren.
Sida 7 (10)
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
2012-10-08
16 115:65478
Ersättning ska erhållas för pass, viseringar och vaccinationer för
medföljande maka eller make och barn enligt arbetsgivarens
bestämmande.
10 §
Övriga förmåner
Under tjänstgöring ska arbetsgivaren tillhandahålla den utrustning som fordras för
tjänstgöringen.
Intill dess att Försvarsmakten kan tillhandahålla viss utrustning gäller
nedanstående:
En kvinnlig arbetstagare har under utlandstjänstgöring rätt att erhålla ersättning
med max 1 800 kronor för varje sexmånadersperiod inklusive utbildningstid mot
uppvisande av kvitto för sådan inköpt utrustning.
Nödvändiga vaccinationer inför utlandstjänstgöringen erhålls fritt.
11 §
Semester och annan ledighet
Semester
Betald semesterledighet som är intjänad under utlandstjänstgöring bör av
arbetsgivaren förläggas i direkt anslutning till hemkomsten efter avslutad
tjänstgöring utomlands. Om en försvarsmaktsanställd önskar har han eller hon rätt
att få semesterledighet i direkt anslutning till hemkomst. För direktrekryterade
förlägger arbetsgivaren semester efter avslutad tjänstgöring utomlands om det
ryms inom aktuell anställning.
Vid betald semesterledighet enligt föregående stycke ska den anställde erhålla
semesterlön motsvarande lön enligt 4 §.
En försvarsmaktsanställd har dock rätt att istället spara del av semester för senare
uttag. Sammanlagt antal sparade semesterdagar får dock inte överstiga 35 dagar.
Om då antalet sparade semesterdagar vid ett årsskifte överstiger 35 dagar får den
anställde ta ut de dagar som överstiger 35 dagar (eller det högre antal dagar som
den anställde kan ha enl. övergångsbestämmelser till ändring av 5 kap. 9 §
ALFA) senast två månader efter hemkomstdatum.
Sida 8 (10)
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
2012-10-08
16 115:65478
Om ordinarie årssemester är förbrukad innan utlandstjänstgöringen påbörjas
genereras inga dagar med den högre semesterlönen. Dock kan sparade
semesterdagar användas för att fylla upp för dessa dagar. Om en
försvarsmaktsanställd önskar har han eller hon rätt att få semesterledighet i direkt
anslutning till hemkomst.
Ovanstående ledighet avräknas med fem dagar per vecka.
Ovanstående reglering kring semester gäller inte för arbetstagare som gör andra
tjänsteresor till insatsområdet som är mindre än en kalendermånad.
Annan ledighet
Vid utlandstjänstgöring mer än 6 dagar erhålls 0,166 dagars ledighet per
tjänstgöringsdag. Brutet tal avrundas uppåt. Dessa dagar tas ut i samband med
planerad ledighet inom tjänstgöringsperioden, dock inte under utbildningen.
Eventuell återstående ledighet upp t.o.m. 21 dagar som ryms inom
anställningstiden tas ut i samband med hemkomst. Om ytterligare ledighetsdagar
återstår utbetalas en ersättning för dessa med 3,3 % per dag av den lön som anges
i 4 §. Ledighetsdagarna ska tas ut före eventuellt semesteruttag.
Ovanstående ledighet avräknas med sju dagar per vecka.
Vid planerad stödinsats, uppkommen stödinsats och uppkommen insats gäller
istället det som regleras i 27 § i Försvarsmaktens avtal om arbetstid och
arbetstidsberoende ersättningar för arbetstagare tillhörande OFR/O FM och
OFR/S.
12 §
Förhandlingsordning
Följande förhandlingsordning gäller vid beslut om förändring av insatstillägg
enligt 6 § och beslut om ytterligare hemresor enligt 8 §. Innan arbetsgivaren fattar
beslut enligt ovanstående bestämmelser ska arbetstagarorganisationerna på
försvarsmaktsnivå informeras om det tilltänkta beslutet.
Arbetstagarorganisationerna har rätt att begära förhandling om det tilltänkta
beslutet. En sådan begäran ska göras inom fem arbetsdagar räknat från den dag
organisationen fick information om det tilltänkta beslutet. Om parterna inte enas
vid en förhandling enligt denna bestämmelse eller om förhandling inte begärs
inom angiven tid, får arbetsgivaren besluta i frågan.
Sida 9 (10)
Bilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
2012-10-08
16 115:65478
Vid beslut om högre lön enligt 4 § ska informationen enligt ovan ske till
arbetstagarorganisationen på förbandsnivå. I övrigt gäller förhandlingsordningen
ovan.
13 §
Övergångsbestämmelse
För FS 24 och KS 26 tillämpas I-lön enligt 3 § i förhandlingsprotokollet och
Försvarsmaktens avtal om arbetstid under utbildningen. För arbetstagare som den
1 september 2012 tjänstgör utomlands i en militär insats tillämpas
Försvarsmaktens avtal om villkor vid tjänstgöring i utlandsstyrkan under
resterande utlandstjänstgöring. För observatörer, solitärer, stabsarbetare m.fl. med
enskilda rotationer tillämpas detta avtal från och med den 1 september 2012.
14 §
Giltighetstid
Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 september 2012 tills vidare under ALFA:s
giltighetstid med en ömsesidig uppsägningstid om sex månader.
Stockholm den 8 oktober 2012
För Försvarsmakten
Marie-Louise Räisänen
För OFR/O FM
För OFR/S
Niklas Simson
Hans Jonsson
Sida 10 (10)
Underbilaga 1
HÖGKVARTERET
Datum
Beteckning
2012-10-08
16 115:65478
Faktorer som ingår i insatstilläggskalkylatorn
•
Typ av insats
•
Uppgift och grad av parternas ”concent”
•
Allmän hotbild kopplad till:
- Minfara eller OXA
- Kriminalitet/terrorism
- Katastrof, jordbävning, ras, översvämning
- Smittorisk
- Hot om våld mot insatspersonal
- Övrigt
•
Personliga umbäranden och förutsättningar
- Klimat
- Förläggningsstandard
- Hygienförhållanden
- Arbetstidsuttag och förläggning över dygnet
- Möjlighet till leave
- Övrig personalvård
•
Militär hotbild
- Enligt MUST
•
Övrigt
- Tilläggsnivåer i närliggande områden
- Tidigare nivåer i samma område
- Ersättningsnivå på övrig svensk personal i området
Sida 1 (1)
version per 12-11-05
VI VERKAR, SYNS OCH RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Nytt arbetstidsavtal
OFR/S, OFR/O FM, SACO Försvar
 Protokoll + FM avtal + delar i ALFA + delar i Arbetstidslagen (EG-direktivet
för arbetstid är inarbetat i lagen) + rättspraxis = HELHETEN
 Avtalet gäller inte för:
• Arbetstagare med förtroendearbetstid
• Arbetstagare vid F 7, sjöförbanden och helikopterflottiljen
• Reservofficerare tjänstgörande i insatsorganisationen (gamla KRO)
• Delvis inte för arbetstagare som är undantagna från
arbetstidsreglering enligt EG-Direktiv (förutom vad avser ersättning)
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Arbetstidens längd
 Genomsnittlig ordinarie veckoarbetstid under ett kalenderår = 40 timmar
• Undantag då helgdag infaller på måndag – fredag
• Undantag vid förkortade arbetsdagar
• Undantag för arbetstagare med oregelbunden förläggning av arbetstid
• Undantag vid förläggning av arbetstid under natt eller natt under helg
Arbetstidens förläggning
 Arbetstid får förläggas till veckans alla dagar
 Rast ingår inte i arbetstiden (minst 30 minuter)
 Rast får bytas ut mot måltidsuppehåll och ingår då i arbetstiden
 En listperiod får vara minst 4 veckor (utom sista listan för året som får vara
kortare) och högst ett kalenderår
 En fastställd lista gäller normalt tills vidare
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel
a)
Listperiod A = +40h
Listperiod B = -40h
b)
+40h
-40h
Listperiod A = +/-0
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
 Av en lista ska framgå:
• Ordinarie arbetstiden
• Övningsdygn
• Jour
• Beredskap
• Insatsberedskap
 Fastställande av lista sker genom två alternativa modeller:
• Kommunikation mellan arbetsgivaren och en arbetstagare/ en grupp
arbetstagare = Lista metod A
• Förhandling med berörd(a) arbetstagarorganisation(er) = Lista metod B
 En utvärdering avseende tillämpningen av de två metoderna bör genomföras
18 månader efter avtalets ikraftträdande
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
 Lista metod A:
• Den enskilde får ett ökat ansvar och inflytande över sin egen
arbetssituation
• Senast 30 dagar innan listan börjar gälla ska arbetsgivaren presentera
verksamhetens behov av bemanning (även tex övningsdygn och
beredskap)
• Senast 21 dagar innan listan börjar gälla ska arbetstagaren lämna
förslag på lista till arbetsgivaren. Förläggningen ska ske i samarbete
med övriga kollegor.
• Arbetsgivaren fastställer listan efter ev. justeringar som diskuteras med
berörd arbetstagare
• Senast 14 dagar före den tidpunkt då listan är avsedd att börja gälla ska
den nya överenskomna listan skriftligen föreligga
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
 Lista metod B:
• Arbetsgivaren förhandlar med berörd(a) arbetstagarorganisation(er)
• Senast 30 dagar innan listan börjar gälla ska arbetsgivaren presentera
förslag på lista
• Om parterna skriftligen enas i listförhandlingen beslutar arbetsgivaren om
lista enligt parternas överenskommelse senast 14 dagar innan listan börjar
gälla
• Om parterna inte enas gäller följande:
 Förhandlingen ajourneras och parterna på försvarsmaktsnivå
förhandlar om riktlinjer för listans utformning
 Arbetsgivaren på förbandsnivå får besluta om en provisorisk lista
 Den ajournerade listförhandlingen på förbandsnivå återupptas snarast
efter att parterna på försvarsmaktsnivå avslutat förhandlingen om
riktlinjer för listans utformning
 Om parterna på förbandsnivå enas om en ny lista ersätts den
provisoriska listan av den nya
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Modell A
Modell B
30 dagar
Arbetsgivaren anger
verksamhetens behov
Arbetsgivaren presenterar
förslag lista för ATO
21 dagar
Arbetstagaren presenterar
förslag till lista
14 dagar
Arbetsgivaren fastställer listan
Vid oenighet
Arbetsgivaren fastställer listan
Förhandlingsordning
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
 Omplaneringslista:
• Endast arbetstid kan omplaneras
• Omplaneringslista ska föreligga senast 14 dagar före den tidpunkt då
ändringen(arna) är avsedd(a) att börja gälla
• Enligt listmetod A lämnar arbetsgivaren förutsättningar för omplanering
• Enligt listmetod A lämnar arbetstagaren därefter förslag till
omplaneringslista enligt samma rutin som vid fastställande av lista
• Enligt listmetod B sker en förhandling av omplaneringslistan enligt
samma rutin som vid fastställande av lista
• Omplaneringstillägg utbetalas med 800 kronor för den vecka i vilken
arbetstagarens fritid inskränks
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel
14 dagar
Omplanering
Ej omplanering
To -4h
(inskränker ej fritiden)
Behov
ändring
Ej omplaneringstillägg
Ti +4h
(inskränker fritiden)
Omplaneringstillägg
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel
14 dagar
Omplanering
Ej omplanering
Fre -4h
Behov
ändring
(inskränker ej fritiden)
Ej omplaneringstillägg
Ons +4h
(inskränker fritiden)
Omplaneringstillägg
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel
a) Det är tillåtet att förlägga överskjutande tid till kommande listperiod vid
omplanering där nästa listperiod är fastställd
Listperiod I
Listperiod II
14 dagar
+8h
-8h
b) Det är tillåtet att förlägga över- eller underskjutande tid till tid som är förlagd
tidigare än 14 dagar före ändringen om arbetstagare och arbetsgivare är överens
Listperiod I
14 dagar
Listperiod II
-8h
+8h
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Dygns och veckovila
 En arbetstagare ska ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet
under varje period om 24 timmar
 En arbetstagare ska ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet
under varje period om sju dagar. Veckovilan för två på varandra följande
sjudagarsperioder får slås samman till en sammanhängande ledighet om
minst 72 timmar och ska förläggas i slutet av sammanslagningen.
 Avvikelse får göras tillfälligtvis från dygns- och veckovila p.g.a.
förhållanden som arbetsgivaren inte kunnat förutse. Arbetstagaren ska då
få kompenserande ledighet motsvarande den tid som återstår att
uppfylla. Om synnerliga skäl föreligger som inte gör det möjligt att bevilja
kompenserande ledighet ska arbetstagaren ges lämpligt skydd vilket
innebär att arbetstagaren ges möjlighet till ett samtal hos
företagshälsovården. Sådana skäl kan enligt parterna vara då en åtgärd
måste vidtas för att undvika:
• Risk för hälsa eller säkerhet
• Att stora ekonomiska värden riskeras
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel
7 dagar
Sammanslagen
veckovila 72h
sammanhängande
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel
= planerat arbete
= planerat vila
Inom denna period ska
11h dygnsvila ha
uppnåtts.
2 dygn + det antal h man
hunnit vila före störningen
Dygnsvilan blir störd så
den inte uppgår till 11h
sammanhängande.
Om den kompenserande
vilan inte tagits ut inom
denna tidsfrist ska den
ersättas som övertid.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
 Avvikelser från veckovilan får planeras för mer än 11 dygn och sedan
ersättas ekonomiskt och med ledighet enligt samma bestämmelser som för
arbetstid under tjänsteresa, förrättning och övning.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Arbetstid under tjänsteresa, förrättning och övning
(gäller ej vid förrättning i ett planerat eller beslutat insatsområde)
 Vid utrikes tjänsteresa kan en schablon om högst 13 timmar per kalenderdygn
läggas ut om det inte är möjligt att planera arbetstiden. Ersättningen är då 100
kronor per dygn.
 Om en förrättning eller övning varar längre än 11 dygn utan veckovila får
arbetstagaren ersättning och kompenserande ledighet enligt nedan för detta.
Ledigheten ska förläggas direkt efter fullgjord tjänsteresa. 1-2 arbetsdagar kan
dock inplaneras för arbete i samband med hemkomst.
Tjänstgöring
Kompensation för
utebliven veckovila
Kompenserande
ledighet
12 – 15
800:-/dygn
96 timmar
16 – 19
1 600:-/dygn
120 timmar
20 – 22
2 400:-/dygn
144 timmar
23 dygn -
3 200:-/dygn
168 timmar
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Flexibel arbetstid
 Flexibel arbetstid får nyttjas om verksamheten så tillåter
 Flexramen är enligt nedan:
• 1,5 timme före och 1,5 timme efter den planerade
arbetsperiodens början
• 1,5 timme före och 3 timmar efter den planerade
arbetsperiodens slut
• Vid lunch/middag gäller en flexram på totalt 2 timmar inom
vilken en obligatorisk rast ska förläggas
 Arbetsgivaren kan medge att det går att flexa på tid utanför
flexramen, OB ersättning utbetalas inte
 Om verksamheten och arbetsgivaren medger får ledighet tas ut
som del av dag eller hel dag (t.ex. klämdag)
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
 Arbetstagare som genomgår utbildning där avvikelse från
normalarbetstiden inte fastställts i lista ska registrera minustid i
flexsystemet om studietiden understiger den i lista fastställda tiden
 Avstämning av flexsaldo sker:
• Den 31 januari
• Den 31 maj
• Den 31 oktober
 Plussaldo får vid varje avstämningstidpunkt uppgå till högst 40 timmar, tid
utöver stryks ur saldot
 Minussaldo får vid varje avstämningstidpunkt uppgå till högst 10 timmar.
Minustid därutöver regleras genom löneavdrag. ATO ska dessförinnan
informeras.
 Vid misskötsel av flexibel arbetstid får arbetsgivaren besluta om att en
enskild arbetstagare inte får nyttja flexibel arbetstid. ATO ska
dessförinnan informeras.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Frånvaro vid koncentrerad och/eller oregelbundet
förlagd arbetstid för heltidsarbetande
 Om det ordinarie dagarbetstidsmåttet om 8 timmar understiger den arbetstid
arbetstagaren skulle ha fullgjort under ledigheten ska den återstående tiden
återtjänstgöras
 Om det ordinarie dagarbetstidsmåttet om 8 timmar överstiger den arbetstid
arbetstagaren skulle ha fullgjort under ledigheten ska den överstigande tiden
tas ut som ledighet
 Ovanstående tid kan omplaneras i lista (inget omplaneringstillägg) eller kvittas
med flextid eller annan kompensationsledighet
 Ovanstående gäller inte vid
• Sjukfrånvaro
• Ledighet med tillfällig föräldrapenning
• Ledighet med ersättning för närståendevård
• Ledighet enligt avtalet om fackliga förtroendemän
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Konsekvens vid uttag av en dags ledighet
Tid i lista
Ordinarie dagarbetstidsmått
Resultat
12h
8h
4h ska återtjänstgöras
4h
8h
4h ska tas ut i ledighet
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Deltidsarbetande arbetstagare
 Den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden är proportionell i
förhållande till veckoarbetstiden för heltidsarbetande
 För deltidsarbetande är samtliga tidsmått i avtalet proportionella i
förhållande till det som gäller för heltidsarbetande
Beräkning av frånvarotid vid ledighet
Det ordinarie arbetstidsmåttet i en- eller tvåveckorsperioder som berörs av
frånvaron divideras med det antal dagar under den aktuella perioden som är
arbetsdagar för arbetstagare med heltidsarbete. Kvoten multipliceras med
det antal arbetsdagar som infaller under frånvarotiden. Produkten är
normalarbetstiden.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
To
Må
Ti
On
8
8
8
ledig
Fr
Lö
Sö
Må
8
Ti
On
To
Fr
8
Ordinarie arbetstidsmått = 40 timmar / två veckor
Antal arbetsdagar för en heltidsarbetande = 10 dagar
40/10 = 4
4 x 1 (arbetsdagar under frånvarotiden) = 4 (normalarbetstiden)
8 - 4 = 4 (timmar som ska återtjänstgöras)
Må
Ti
On
To
Fr
8
ledig
8
8
8
Ordinarie arbetstidsmått = 32 timmar / vecka
Antal arbetsdagar för en heltidsarbetande = 5 dagar
32/5 = 6,4
6,4 x 1 (arbetsdagar under frånvarotiden) = 6,4 (normalarbetstiden)
8 – 6,4 = 1,6 (timmar som ska återtjänstgöras)
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Mertid
 Arbetsgivaren kan begära att en deltidsarbetande arbetstagare ska arbeta
utöver den ordinarie arbetstiden (mertid). Arbete på mertid anses som arbete
på ordinarie arbetstid.
 Under ett kalenderår får den uttagna mertiden och övertiden sammanlagt för en
arbetstagare vara högst 200 timmar. Mertiden får dock inte överstiga 175
timmar under ett kalenderår.
 Arbetsgivaren får högst begära 25 timmar mertidsarbete per kalenderår av en
delpensionsledig arbetstagare
 Ersättningen för mertid är antingen i form av ledighet eller pengar:
• Ersättning i pengar motsvarar arbetstagarens individuella lön uppräknad till
den lön som motsvarar full ordinarie arbetstid och därefter dividerad med
165. Mertidstillägg betalas inte ut för kortare tid än 15 minuter.
• Ledigheten omfattar lika lång tid som mertiden
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
 Arbetsgivaren får inte begära mertid av den som är:
• Partiellt sjukskriven
• Partiellt ledig med stöd av lag, eller
• För vård av barn
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Övertid
 Med övertid avses sådant arbete som efter beslut av arbetsgivaren utförs:
• Av heltidsarbetande arbetstagare på tid utöver den arbetstid som är
fastställd i lista eller omplaneringslista
• Av deltidsarbetande arbetstagare såväl på tid utöver det ordinarie
arbetstidsmåttet för heltidsarbetande (8 timmar) som på tid utöver mertid
 Ersättning för övertid ges i form av pengar eller som kompensationsledighet.
Kompensationsledighet ska ges under förutsättning att arbetstagaren önskar
det och att arbetsgivaren bedömer att det är möjligt med hänsyn till
verksamhetens krav.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
 Beräkning av övertidstillägg per timme:
Enkel övertid =
den individuella lönen
94
Kvalificerad övertid =
den individuella lönen
72
Övertid betalas inte för kortare tid än 15 minuter i följd
Vid beräkning av övertidstillägg för deltidsarbetande arbetstagare ska
arbetstagarens lön räknas upp till den lön som motsvarar full ordinarie
arbetstid
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
 En arbetstagare får arbeta övertid högst:
• 50 timmar under en kalendermånad
• högst 416 timmar under ett kalenderår (inklusive nödfallsövertid
och jour). Begränsning finns för deltidsarbetande.
 Övertid som har kompenserats med ledighet ska inte räknas in i de
416 timmarna om ledigheten förläggs under det berörda
kalenderåret
 Kompensationsledighet vid övertidsarbete:
• Vid enkel övertid en och en halv gång så lång tid som
övertidsarbetet
• Vid kvalificerad övertid dubbelt så lång tid som övertidsarbetet
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Jour
Övertid
Nödfallsövertid
Max 416h
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Jour
Max 416h
Övertid
Nödfallsövertid
Tid som har
kompenserats
med ledighet
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
 Styrkta merkostnader som uppkommer för arbetstagaren på grund av
beordrat övertidsarbete ska betalas av arbetsgivaren. Arbetstagaren ska
meddela arbetsgivaren vilka merkostnader som kommer att uppstå i
samband med att han eller hon blir beordrad övertid.
 Vid tjänstgöring under ett fristående extra arbetspass får arbetstagaren
övertidsersättning för den faktiska tiden för arbete, dock minst 3 timmar.
Ett fristående extra arbetspass som avbryts av rast om 30 minuter utgör
endast ett sådant arbetspass.
 Arbetsgivaren får inte begära övertid av den som är:
• Partiellt sjukskriven
• Partiellt ledig med stöd av lag, eller
• För vård av barn
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Jour
 Med jour avses skyldighet för en arbetstagare att under tjänstgöringsfri tid
stå till arbetsgivarens förfogande för att vid behov utföra arbete.
Arbetstagaren ska befinna sig på arbetsplatsen eller i anslutning till
arbetsplatsen.
 Vid jour gäller reglerna kring dygns- och veckovila (förutom för vht enl § 5
förhprot , då gäller att jour får räknas som vilotid och att avvikelse enligt
avtalet § 14 ska tillämpas)
 Tid för jour ska framgå av lista eller omplaneringslista
 Jour får genomföras:
• Högst 50 timmar under en kalendermånad, eller
• Högst 150 timmar sammanlagt till en period på tre på varandra följande
kalendermånader
• Högst 416 timmar under ett kalenderår (inklusive övertid och
nödfallsövertid) (förutom för vht enl § 5 förhprot där 900 timmar gäller,
se nästa bild! )
 Vid ingripande under jourtjänstgöring får arbetstagaren ersättning enligt
bestämmelserna för övertid, dock inte enligt fristående extra arbetspass
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Jour
 Fr.o.m. 2014-01-01 gäller att de 900 timmarna istället uttrycks som 484
timmar utöver de 416 timmarna då det från detta datum kommer finnas
systemstöd för detta i PRIO.
 Då arbetsgivaren begär att en arbetstagare ska fullgöra jour i
undantagsverksamhet ska fullgjord jourtjänstgöring avräknas de 484
timmarna så länge sådana finns att tillgå.
 Först när de 484 timmarna är fullgjorda får arbetsgivaren begära
jourtjänstgöring som avräknas de 416 timmarna för tjänstgöring i
undantagsverksamhet.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
 Jourtillägg erhålls för minst 13 timmar då jour fullgörs:
• Mellan tidpunkten för den ordinarie arbetstidens slut en arbetsdag
och arbetstidens början påföljande arbetsdag
• Som sammanhängande jourpass under tjänstgöringsfritt
kalenderdygn under tiden mellan klockan 06.00 och 22.00
 För jourtjänstgöring utbetalas jourtillägg enligt nedan:
• Vardagar 60:-/timme
• Helg 120:-/timme
• Vissa storhelger 180:-/timme
• Extra tillägg vid uppkommen jour 400:-/påbörjad 24-timmarsperiod
 Arbetsgivaren får inte begära jour av den som är:
• Partiellt sjukskriven
• Partiellt ledig med stöd av lag, eller
• För vård av barn
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Beredskap
 Med beredskap avses skyldighet för en arbetstagare att under
tjänstgöringsfri tid stå till arbetsgivarens förfogande för att efter besked om
inställelse bege sig till platsen för tjänstgöringen och utföra arbete
 Beredskapstjänstgöring ska framgå av lista eller omplaneringslista
 Till dygns- och veckovila räknas beredskapstid
 En heltidsarbetande arbetstagare är skyldig att fullgöra beredskap i högst
1 000 timmar under ett kalenderår
 Arbetstid räknas från avresa till återkomst
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
 Beredskapstillägg utbetalas enligt nedan:
• Vardagar 30:-/timme
• Helger 60:-/timme
• Vissa storhelger 90:-/timme
• Extra tillägg för uppkommen beredskap 300:-/påbörjad 24-timmarsperiod
 Arbetsgivaren får inte begära beredskapstjänstgöring av den som är:
• Partiellt sjukskriven
• Partiellt ledig med stöd av lag, eller
• För vård av barn
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Insatsberedskap
 Med insatsberedskap avses skyldighet för en arbetstagare att under
tjänstgöringsfri tid stå till arbetsgivarens förfogande för att efter besked
om inställelse tjänstgöra i insatsverksamhet
 För insatsberedskap med inställelse inom 24 timmar gäller dessutom
bestämmelserna vid beredskap eller jour
 Insatsberedskap kan utöver ovanstående delas in i inställelse inom:
• 1 – 3 dygn (R 10 beredskap)
• 4 – 10 dygn (R 30 beredskap)
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
 Insatsberedskapstillägg utbetalas enligt nedanstående tabell:
 Arbetsgivaren får inte begära insatsberedskap av den som är:
• Partiellt sjukskriven
• Partiellt ledig med stöd av lag, eller
• För vård av barn
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Obekväm arbetstid (OB)
 En arbetstagare som arbetar på obekväm tid får ob-tillägg enligt nedan:
• Enkel OB = 20:-/timme
• Kvalificerad OB, I = 60:-/timme (helger)
• Kvalificerad OB, II = 90:-/timme (vissa storhelger)
 Ob-tillägg utbetalas inte när en arbetstagare har ersättning för övningsdygn
eller schablonarbetstid
 Ob-tillägg utbetalas när en arbetstagare arbetar på obekväm tid på grund
av förskjutning av arbetspass föranlett av tidigare övertidstjänstgöring
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Undantag från Europaparlamentets och rådets
arbetstidsdirektiv avseende arbetstidsreglering
 Undantag I från arbetstidsreglering är insatsverksamhet som beordras av
ÖB eller C Insats och som regleras i order och som på grund av arbetets
art inte kan arbetstidsplaneras. Med insatsverksamhet avses:
• Såväl själva insatsen som stödinsatser inom insatsområdet samt vid
uppkommen händelse även stödinsatser inom och utom
insatsområdet
• Även förberedelsetid i högst 8 veckor (behöver inte vara
sammanhängande)
• Verksamhet i samband med beredskapskontroll som har beordrats av
ÖB eller C Insats
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Undantag från Europaparlamentets och rådets
arbetstidsdirektiv avseende arbetstidsreglering
 Undantag II från arbetstidsplanering är övningar som inte kan
tidsplaneras. Med sådan övning avses verksamhet för att öva och
samträna stabs- och/eller förbandsenheter, eller del därav, i deras
uppgifter samt att pröva enheters användbarhet. Verksamheten ska vara
sammanhängande och bedrivas på sådant sätt att arbetstagarens
arbetsinsatser inte kan tidsplaneras. Med sådan övning avses även
sammanhängande övning under kurs eller utbildning där arbetstagarens
arbetsinsatser inte kan tidsplaneras.
 Undantag III är Högvakten
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
 Planerad stödinsats inom eller utom ett insatsområde får omfatta högst 16 dagar
sammanhängande tid. Parterna på förbandsnivå får överenskomma om längre tid.
 Uppkommen stödinsats inom eller utom ett insatsområde får tillämpas under högst
56 dagar per kalenderår, dock högst 16 dagar som sammanhängande. Vid kortare
tid än 7 dagar avräknas 7 dagar. Parterna på förbandsnivå får överenskomma om
längre tid.
 Planerad och uppkommen stödinsats får tillsammans tillämpas under högst 32
dagar sammanhängande tid
 Ersättning för insatsverksamhet utbetalas enligt nedan. Tjänstgöring under:
• Minst en kalendermånad: Månadslön = 1,3 x I-lön + 8 000:• Mindre än en kalendermånad: Lönetillägg per påbörjat dygn = 0,0099 x I-lönen
+ 264: För stödinsatser m.a.a. uppkommen händelse utbetalas även följande ersättning:
• Extra tillägg om 66:-/fullgjord 24-timmarsperiod
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
 Ledighet för insatser och stödinsatser i samband med uppkommen
händelse:
• 1 ledig dag erhålls för varje dag som är tjänstgöringsfri enligt
planerad lista eller omplaneringslista
 Ledighet för planerad stödinsats:
• Varje dygn anses motsvara 8 timmar fullgjord arbetstid
 Övningsdygn:
• Övningsdygnstillägg A + ledighet om 8 timmar
• Övningsdygnstillägg B + ledighet om 4 timmar
Arbetstagaren ska anmäla sitt val av övningsdygnsmodell till
arbetsgivaren senast 1 november för nästkommande kalenderårs
övningar. Om förutsättningarna väsentligt förändras får valet ändras vid
annan tidpunkt.
 Ersättning för övningsdygn:
• Modell A = 988:- + 8 timmars ledighet
• Modell B = 988:- + 4 timmars ledighet + 0,023 x I-lönen
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
 Ersättning för uppkommet övningsdygn:
• Vardag = extra tillägg 329:-/dygn
• Lör, sön, helgdag = extra tillägg 639:-/dygn
För varje fullgjort uppkommet övningsdygn under arbetsfri dag erhålls
ytterligare 8 timmars ledighet
 För en arbetstagare som är anställd och tjänstgörande mindre än 30 dagar
i följd gäller följande:
• 988:- + 0,046 x I-lönen
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Undantag från Europaparlamentets och rådets
arbetsdirektiv avseende den sammanlagda arbetstiden,
nattarbete, dygnsvila, veckovila, kompenserande ledighet
för utebliven dygns- och veckovila samt rast
bestämmelserna om jour
 Parterna har konstaterat att nedanstående verksamheter är föremål för undantag:
• Insatsberedskap för skyddsstyrkor. Med insatsberedda styrkor avses de
styrkor som bl.a. har till uppgift att ingripa vid kränkningar av och angrepp på
Sveriges territorium och svenska intressen i närområdet i tid av fred och kris.
Här avses även högvakten och TPSS.
• Verksamhet som bedrivs med specialutbildad personal som snabbt ska kunna
analysera uppgifter om och agera på misstänkta kränkningar av Sveriges
territorium och initiera avvärjning av en sådan misstänkt kränkning, t.ex.
incidentberedskap
• Vakthavande befäl med uppgift i enlighet med andra punkten ovan
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
 Skyddsregel:
För arbetstagare som har deltagit mer än 2 månader i insatsverksamhet i
följd gäller en skyddstid innan han eller hon får fullgöra jour. Skyddstiden är
hälften av den tid arbetstagaren tjänstgjort i insatsverksamhet, dock högst 2
månader. Parterna vid förbandet kan i enskilt fall komma överens om kortare
skyddstid.
• För denna undantagsverksamhet gäller att arbetstagaren kan begära
att en arbetstagare ska fullgöra högst 900 timmar jour under ett
kalenderår (inklusive övertid och nödfallsövertid)
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Byte av förband eller upphörande av anställning
 Reglering av ordinarie arbetstid:
• Vid behov omplaneras arbetstagarens arbetstid för att uppnå korrekt
fullgjord arbetstid (med eller utan omplaneringstillägg)
 Om ovanstående inte helt kunnat regleras gäller följande:
• Vid förbandsbyte övergår arbetstagarens saldon avseende ordinarie
arbetstid, övertid, nödfallsövertid, jour, beredskap samt
kompensationsledighet
• Vid anställningens upphörande ersätts fullgjord arbetstid enligt lista
utöver ordinarie arbetstid med 1/165 av den individuella lönen eller
avdrag med 1/175 av den fasta lönen per månad för tid som inte
motsvarar fullgjord ordinarie arbetstid (alternativt fakturering)
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Flexsaldo
 Vid förbandsbyte ska flexsaldot vara reglerat så att det uppgår till
högst + 40 timmar respektive – 10 timmar (heltidsarbetande)
 En arbetstagare som slutar ska reglera sitt flexsaldo innan han eller
hon slutar. Om det ändå finns plussaldo kvar då anställningen upphör
ersätts inte den. Om det finns minustid kvar ska det regleras genom
avdrag motsvarande 1/175 av den fasta lönen per månad för varje
sådan timme, alternativt fakturering.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Avtal som upphör att gälla
 Nuvarande avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar
 Försvarsmaktsavtal om jour och ställningstjänst, chefslöner och
arbetstid i insats utom regleringen avseende chefslöner
 Samtliga förbandsavtal som slutits med stöd av nuvarande
arbetstidsavtal utom arbetstidsavtalen som slutits vid F 7,
sjöförbanden och helikopterflottiljen samt avtalet för tjänstgöring på
segelfartygen vid SSS
 Beredskaps- och insatsavtal (I-avtal) samt Försvarsmaktsavtal om
särskild verksamhet (SV-avtalet)
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Vissa villkor som upphör att gälla
 Tjänstgöringstillägg vid förbandsövning (tillägget är inbakat i
övningsdygnet)
 Helgtillägg upphör att gälla 31/12
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
version per 12-11-05
VI VERKAR, SYNS OCH RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Disposition
Förändringar i de nya avtalen:
- Förhandlingsprotokoll arbetstid
- Arbetstidsavtal
- Underbilaga 2
- Förhandlingsprotokoll avtal för internationell militär insats
- Avtal för internationell militär insats
- Underbilaga 1
Exempel på tillämpning
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar förhandlingsprotokoll arbetstid
2§
Paragrafen reglerar vilka avtal som upphör att gälla i och med detta avtal
Detta avtal ersätter såväl avtalet från 2001 som avtalet från 201202-13 i syfte att förenkla för användarna.
Därtill är ändringsmarkeringar införda som visar vad som är ändrat
jämfört med avtalet från 2012-02-13.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar förhandlingsprotokoll arbetstid
4§
Paragrafen reglerar vilka verksamheter som undantas från arbetstidsreglering
Ny mening tillagd:
Med sådan övning avses även sammanhängande övning under
kurs eller utbildning där arbetstagarens arbetsinsatser inte kan
tidsplaneras.
Detta för att möjliggöra tillämpning av ÖD även för t.ex. instruktörer
vid GMU, övning med kadettbataljon, utbildning av bergsguider m.m.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar förhandlingsprotokoll arbetstid
4 § Högvakt
Punkten är tillagd då parterna är överens om att tillämpa ÖD för
dessa.
Skrivningen i protokollet syftar till att tydliggöra högvaktens
beredduppgift vilken motiverar undantaget från EG-direktivet för
arbetstid.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar förhandlingsprotokoll arbetstid
5§
Paragrafen reglerar vilka verksamheter som undantas från arbetstidsdirektivet
Nu renodlat till undantag från bestämmelserna om jour.
Innebär i praktiken att man i verksamhet där man gör undantag för
jour kan räkna vila under jour som vilotid och att man kan fullgöra
upp till 900h jour i denna verksamhet.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar arbetstidsavtalet
1§
Paragrafen pekar ut med vilket stöd avtalet är slutet och vad det består av
Bilagan benämns nu istället underbilaga 1.
3§
Paragrafen reglerar vilka regler ur ATL som ska gälla
Borttaget är strecksatsen och det stycke som handlade om
nattarbete. Detta då nattarbete aldrig varit särskilt reglerat i FM och
den reglering som var i det förra avtalet ändå byggde på att det
skulle göras undantag eller avvikelse från ATL.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar arbetstidsavtalet
4§
Paragrafen reglerar tillämpningsområdet för avtalet
Tillagt är strecksatsen med underbilaga 2. Av denna underbilaga
framgår för vilka utbildningar vid FHS som undantag från
arbetstidsreglering tillämpas.
5§
Paragrafen reglerar avvikelser från avtalet
Högvakt är borttaget då detta ska genomföras som ÖD. Nattarbete
är borttaget i enlighet med 3 §.
6§
Paragrafen reglerar definitioner av begrepp som förekommer i avtalet
Tillagt är Med sådan verksamhet avses även högvakt i enlighet
med förhandlingsprotokollet 4 §.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar arbetstidsavtalet
11 §
Paragrafen reglerar listperiodens längd
Tillagt är Dock ska en listperiod alltid ta slut vid ett
kalenderårsskifte. Detta kan innebära att denna listperiod blir
kortare än fyra (4) veckor. Detta då EG-direktivet för arbetstid
föreskriver en längsta beräkningsperiod om 12 månader och vi för
enkelhets skull valt att förlägga denna bunden till kalenderåret.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar arbetstidsavtalet
13 §
Paragrafen reglerar fastsällande av omplaneringslista
Nu renodlat till att endast omfatta omplanering av arbetstid och
ingenting annat.
13 § rutan
Skrivningen ändrad till …där arbetsgivaren gör en förändring av
listan som inskränker arbetstagarens fritid.
Exempel: En dag är 8h arbetstid förlagd, men arbetsgivaren väljer
att omplanera så att ÖD ska genomföras den dagen. Det har inte
påförts någon ytterligare arbetstid då denna är schablonmässigt
beräknad för ÖD, men det inskränker arbetstagarens fritid då denne
är arbetsskyldig hela dygnet.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar arbetstidsavtalet
14 §, andra stycket, sista meningen.
Paragrafen reglerar regler för dygns- och veckovila
Tillagt är …samt det antal timmar som arbetstagaren redan vilat
före avvikelsen.
Borttaget är …under en sjudagarsperiod.
Motivet för tillägget är att den som vilat tio timmar har mindre behov
av kompenserande vila än den som endast har vilat en timme.
Motivet för borttagandet av sjudagarsperioden är att den inte fyller
något syfte då parterna enats om denna modifiering av
”tvådygnsregeln” och hanteringen av verksamhet där man gör
undantag för jour.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar arbetstidsavtalet
14 §, tredje stycket
Har enbart bäring på verksamhet där man gör undantag för jour och
innebär:
– Avvikelse får planeras. Vid såväl planerad som uppkommen
avvikelse tillämpas tvådygnsregeln. Den kompenserande
ledighet som inte kunnat ges inom denna tidsgräns ska ersättas
som övertid i enlighet med fjärde stycket.
– Vid uppkommen avvikelse tillämpas inte förskjutning av
nästkommande arbetspass utan istället avkortning utan
skyldighet till återtjänstgöring.
Under vila som infaller under avkortat arbetspass har arbetstagaren
jour om det faller inom de 13h som ersättning för jour omfattar.
Arbetstagaren får dock inte ersättning för uppkommen jour.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar arbetstidsavtalet
14 §, undantag
Skrivningen är förtydligad så det framgår att bestämmelserna om
avvikelse ska tillämpas för verksamhet där man gör undantag för
jour.
17 och 18 §§
Paragraferna reglerar avstämning av flexsaldo
Månadslönen är ändrat till den fasta lönen per månad.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar arbetstidsavtalet
23 §
Paragrafen reglerar jour
Här tydliggörs att den högre skyldigheten att fullgöra jour endast kan
tillämpas under tid som arbetstagaren tjänstgör i just sådan
verksamhet. Detta ska tillämpas från och med nu, dock finns inte
systemstöd förrän 2014-01-01.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar arbetstidsavtalet
26 §
Paragrafen reglerar obekväm arbetstid
Tillagt är Om arbetsperioden förskjuts enligt 14 § andra och
åttonde (korrfel i avtalet) styckena utbetalas ob-tillägg i
förekommande fall.
Detta handlar om när arbetstagaren arbetar på obekväm tid p.g.a.
att denne tidigare tjänstgjort på övertid som föranlett förskjutning av
nästkommande arbetsperiod.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar arbetstidsavtalet
27 §
Paragrafen reglerar insatsverksamhet
Antal dagar som stödinsats får genomföras har ökat från 15 till 16
för att vara anpassat till reselogistiken.
Av särskilt protokoll framgår att för varje tjänstgöringsdag under
sådan förberedelse intjänas 0,166 dagars ledighet. En förutsättning
för detta är att tjänstgöringen sammantaget är längre än 6 dagar.
Ledigheten ska senast tas ut efter utlandstjänstgöring.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar arbetstidsavtalet
28 §
Paragrafen reglerar övningsdygn
Ett nytt andra stycke är tillagt.
Bakgrunden till detta är att parterna vill hantera detta pragmatiskt.
Har man planerat ÖD och påbörjat tjänstgöringen ska det anses
fullgjort och arbetstagaren ska få ersättning för ÖD oaktat om
verksamheten övergått i något annat.
Om den nya verksamheten fortsatt bedrivs dygn 2 ska relevant
ersättning utgå fr.o.m. det dygnet och framåt.
29 §
Paragrafen reglerar arbetstid under tjänsteresa, förrättning och övning
Tillagt är Övning då man kan bedriva övning utan att vara på
tjänsteresa.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar arbetstidsavtalet
30 §
Paragrafen reglerar hantering av ordinarie arbetstid m.m. vid byte av förband
Individuella månadslönen är ändrat till individuella lönen. Den
fasta månadslönen är ändrat till den fasta lönen per månad.
En ny sista strecksats är tillagd.
Denna tydliggör att övningsdygnskompensation ska tas ut i ledighet
innan anställningen upphör.
Om det på grund av arbetsgivaren inte möjliggjorts för arbetstagaren
att få ut sin innestående ledighet ersätts den i pengar.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar arbetstidsavtalet
31 §, andra stycket
Paragrafen reglerar hantering av flexsaldo vid byte av förband
Den fasta månadslönen har ändrats till den fasta lönen per månad.
37 §
Paragrafen reglerar giltighetstid och uppsägningstid
Nytt giltighetsdatum per den 1/11-12.
38 §
Ny paragraf med övergångsbestämmelser.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Ny underbilaga 2 till arbetstidsavtalet
Av denna framgår att följande kurser/utbildningar är undantagna från
arbetstidsreglering:
–
–
–
–
–
Högre stabsofficersutbildning (HSU)
Stabsutbildning (SU)
Taktisk stabskurs (TSK)
Concept development and experiment (CD & E)
Militärteknisk påbyggnadskurs (MPU)
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar förhandlingsprotokoll avtal för
internationell militär insats
2§
Paragrafen reglerar vilka avtal som upphör att gälla i och med detta avtal
Tydliggör att avtalet ersätter såväl avtalet från 2005 som avtalet från
2012-02-13.
3§
Paragrafen omfattar upphörandet av systemet med befattningslöner
Endast bytt tempus då denna förändring nu har trätt i kraft.
4§
Paragrafen reglerar ersättning vid hög risk
Är nu tydliggjort att detta är en faktor som ingår i
insatstilläggskalkylatorn.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar avtal för internationell militär insats
1§
Paragrafen pekar ut med vilket stöd avtalet är slutet, vilka det omfattar och vilka
regler i ALFA som ska tillämpas
ALFA kap 3 ska tillämpas även för direktrekryterade.
Det innebär att även direktrekryterade får traktamente under
utbildningen.
Anledningen till förändringen är att Försvarsmakten bedömt att det
kommer vara hämmande för rekryteringen att inte utge traktamente.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar avtal för internationell militär insats
ALFA kap 9, med undantag av § 2b)-2f) ska gälla för direktrekryterade
och GSS/T.
Ändringen innebär en begränsning av GSS/T möjligheter till ledighet
vilket motiveras av att de bara tjänstgör i Försvarsmakten under sina
tjänstgöringsperioder vilka är avpassade för den utbildning och den
verksamhet de ska genomföra med sina förband och alltså inte för
exempelvis ledighet för flytt.
Däremot får även de rätt till ledighet vid t.ex. dödsfall och begravning
inom den närmsta släktkretsen.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar avtal för internationell militär insats
ALFA kap 11 ska inte gälla för GSS/T. Kapitlet handlar om
uppsägningstid.
Anledningen är att de kommer vara anställda med stöd av Lag
(2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar vilken reglerar
uppsägningstid i särskild ordning.
Försvarsmaktens avtal om rörlighet och kostnadsersättningar ska
inte tillämpas under utbildningen för GSS/T. För GSS/T och
direktrekryterade gäller dock 2 § vilket ger dem rätt till
förrättningstillägg, dock inte logitillägg.
Anledningen är att jämförbara kategorier ska ha samma villkor.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar avtal för internationell militär insats
2§
Paragrafen reglerar definitioner av begrepp som förekommer i avtalet
Definitionen av Direktrekryterad har ändrats till: Personer som har
rekryterats och anställts särskilt för att genomföra en
tjänstgöringsperiod.
Anledningen till förändringen är att reservofficerare som tjänstgör inom
ramen för en specifik insats ska omfattas, men inte GSS/T.
6§
Paragrafen reglerar tillägg under utlandstjänstgöring
Andra stycket om utlandstillägg har kompletterats enligt följande:
…Vid medicinsk repatriering bibehålls utlandstillägget intill dess
att arbetstagare återgår i tjänst i Sverige.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar avtal för internationell militär insats
11 §
Paragrafen reglerar semester och annan ledighet
Nytt sista stycke under rubriken semester: Ovanstående reglering
kring semester gäller inte för arbetstagare som gör andra
tjänsteresor till insatsområdet som är mindre än en
kalendermånad.
Anledningen till det nya stycket är att de som gör andra tjänsteresor,
t.ex. stödresor, som är kortare än en månad inte ska ha rätt till uttag av
semester i direkt samband med hemkomst med den högre
utlandslönen som grund. Detta då de under dessa tjänsteresor får ett
rörligt tillägg enligt arbetstidsavtalet § 27 som den som tjänstgör i
insatsen inte får då de istället har ett fast tillägg.
Skillnaden mellan fast och rörligt tillägg är att det rörliga tillägget är
semestertilläggsgrundande medan det fasta inte är det.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändringar avtal för internationell militär insats
13 §
Paragrafen reglerar övergångsbestämmelser
Ny sista mening som specificerar vilka som omfattas från den 1
september 2012.
För observatörer, solitärer, stabsarbetare m.fl. med enskilda
rotationer tillämpas detta avtal från och med den 1 september
2012.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändring underbilaga 1
Punkten 1 ändras från Typ av mission till Typ av insats
Anledningen till ändringen är att vi övergått från benämningen
missioner till insats.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel
14 dagar
Omplanering
Ej omplanering
To -4h
(inskränker ej fritiden)
Behov
ändring
Ej omplaneringstillägg
Ti +4h
(inskränker fritiden)
Omplaneringstillägg
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel
14 dagar
Omplanering
Ej omplanering
Fre -4h
Behov
ändring
(inskränker ej fritiden)
Ej omplaneringstillägg
Ons +4h
(inskränker fritiden)
Omplaneringstillägg
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel
a) Det är tillåtet att förlägga överskjutande tid till kommande listperiod vid
omplanering där nästa listperiod är fastställd
Listperiod I
Listperiod II
14 dagar
+8h
-8h
b) Det är tillåtet att förlägga över- eller underskjutande tid till tid som är förlagd
tidigare än 14 dagar före ändringen om arbetstagare och arbetsgivare är överens
Listperiod I
14 dagar
Listperiod II
-8h
+8h
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel
= planerat arbete
= planerat vila
Genomförd vila
Inom denna period ska
11h dygnsvila ha
uppnåtts.
2 dygn + det antal h man
hunnit vila före störningen
Dygnsvilan blir störd så
den inte uppgår till 11h
sammanhängande.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Arbetstidsplanering
1. Kontrollera tillämpningsområde
-
§ 4, anger vilka avtalet gäller respektive inte gäller för
2. Välj listmetod A eller B
-
§ 12 anger hur lista fastställs
3. Fastställ listperiod
-
§ 6 anger definitioner
§ 11 anger listperiodens längd
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Arbetstidsplanering
4. Beräkna tillgänglig arbetstid efter förkortningar och tjänstgöring i insats eller ÖD
-
§ 7 anger genomsnittlig ordinarie arbetstid
§ 8 anger förkortade arbetsdagar
§ 9 anger arbetstidsförkortning beroende av förläggning
§ 27 anger vilken arbetstid som insats och stödinsats motsvarar
§ 28 anger hur mycket arbetstid som ska förläggas i lista för ÖD
5. Förlägg arbetstiden
-
§ 10 anger regler för arbetstidens förläggning
§ 14 anger regler för dygns- och veckovila
§ 23 anger regler för jour
§ 24 anger regler för beredskap
§ 25 anger regler för insatsberedskap
§ 27 anger vilken arbetstid som insats och stödinsats motsvarar
§ 28 anger regler för övningsdygn
§ 29 anger regler för arbetstid under tjänsteresa, förrättning och övning
§ 5 anger möjliga avvikelser från avtalet
§ 14 anger att dessa bestämmelser ska tillämpas vid undantag för jour
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
Uppkommen avvikelse förskjutet arbetspass
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel 1:1
= planerat arbete
= planerad vila
= övertid
= komp vila
= förskjutet arbetspass
Må
Grundplanering
Ti
13h
11h
Ons
8h
16h
To
8h
16h
Fre
8h
16h
Lö
Sön
8h
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
Uppkommen avvikelse förskjutet arbetspass
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel 1:2
= planerat arbete
= planerad vila
= övertid
= komp vila
= förskjutet arbetspass
Avvikelse uppstår efter 3h vila
Må
Ti
13h
11h
Ons
8h
16h
To
8h
16h
Fre
8h
16h
Lö
Sön
8h
5h ÖT
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
Uppkommen avvikelse förskjutet arbetspass
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel 1:3
= planerat arbete
= planerad vila
= övertid
= komp vila
= förskjutet arbetspass
Må
Ti
13h
11h
Ons
8h
16h
To
8h
16h
Fre
8h
16h
Lö
Sön
8h
8h kompenserande vila
ska vara uttagen inom 2
dygn + 3h
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
Uppkommen avvikelse förskjutet arbetspass
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel 1:4
= planerat arbete
= planerad vila
= övertid
= komp vila
= förskjutet arbetspass
Må
Ti
13h
11h
Ons
8h
16h
To
8h
16h
Fre
8h
16h
Lö
Sön
8h
Kompenserande vila 8h
Förskjutet arbetspass
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
Uppkommen avvikelse förskjutet arbetspass
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel 1:5
= planerat arbete
= planerad vila
= övertid
= komp vila
= förskjutet arbetspass
Från kl 19.00 betalas Ob ut
Må
Ti
13h
11h
Ons
8h
16h
To
8h
16h
Fre
8h
16h
Lö
Sön
8h
Tid efter den ordinarie
arbetstidens slut kan kvittas ut
mot kompensationsledig tid eller
flextid eller så kan
återtjänstgöring ske på annan tid
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
Uppkommen avvikelse förskjutet arbetspass
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel 1:6
= planerat arbete
= planerad vila
= övertid
= komp vila
= förskjutet arbetspass
Tid efter den ordinarie
arbetstidens slut kan kvittas ut
mot kompensationsledig tid eller
flextid eller så kan
återtjänstgöring ske på annan tid
Avvikelse uppstår efter 3h vila
Må
07 08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
Ti
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
Från kl 19.00 betalas Ob ut
18
19
20
21
22
23
Ons
00 01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
To
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
Fre
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
12
8h kompenserande vila
ska vara uttagen inom 2
dygn + 3h
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
Uppkommen avvikelse avkortat arbetspass
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel 2:1
= planerat arbete
= planerad vila
= övertid
= komp vila
= förskjutet arbetspass
= avkortat arbetspass
Må
Grundplanering
Ti
13h
11h
Ons
8h
16h
To
8h
16h
Fre
8h
16h
Lö
Sön
8h
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
Uppkommen avvikelse avkortat arbetspass
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel 2:2
= planerat arbete
= planerad vila
= övertid
= komp vila
= förskjutet arbetspass
= avkortat arbetspass
Avvikelse uppstår efter 3h vila
Må
Ti
13h
11h
Ons
8h
16h
To
8h
16h
Fre
8h
16h
Lö
Sön
8h
8h ÖT
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
Uppkommen avvikelse avkortat arbetspass
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel 2:3
= planerat arbete
= planerad vila
= övertid
= komp vila
= förskjutet arbetspass
= avkortat arbetspass
Må
Ti
13h
11h
Ons
8h
16h
To
8h
16h
Fre
8h
16h
Lö
Sön
8h
8h kompenserande vila
ska vara uttagen inom 2
dygn + 3h
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
Uppkommen avvikelse avkortat arbetspass
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel 2:4
= planerat arbete
= planerad vila
= övertid
= komp vila
= förskjutet arbetspass
= avkortat arbetspass
Må
Ti
13h
Ons
11h
8h
16h
To
8h
Avkortas så dygnsvilan
före onsdagens
arbetspass blir 11h
sammanhängande
16h
Fre
8h
16h
Lö
Sön
8h
Särskilda verksamhetsskäl hindrar
att onsdagens arbetspass förskjuts
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
Uppkommen avvikelse avkortat arbetspass
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel 2:5
= planerat arbete
= planerad vila
= övertid
= komp vila
= förskjutet arbetspass
= avkortat arbetspass
Tid efter den ordinarie
arbetstidens slut kan kvittas ut
mot kompensationsledig tid
eller flextid
Avvikelse uppstår efter 3h vila
Må
07 08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
Ti
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
Från kl 19.00 betalas Ob ut
18
19
20
21
22
23
Ons
00 01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
To
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
Fre
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
12
Avkortas så dygnsvilan
före onsdagens
arbetspass blir 11h
sammanhängande
8h kompenserande vila
ska vara uttagen inom 2
dygn + 3h
Särskilda verksamhetsskäl hindrar
att onsdagens arbetspass förskjuts
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
Uppkommen avvikelse lämpligt skydd
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel 3:1
= planerat arbete
= planerad vila
= övertid
Grundplanering
Må
Ti
13h
11h
Ons
13h
11h
To
13h
11h
Fre
13h
11h
Lö
Sön
13h
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
Uppkommen avvikelse lämpligt skydd
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel 3:2
= planerat arbete
= planerad vila
= övertid
Avvikelse uppstår efter 3h vila
Må
Ti
13h
11h
Ons
13h
11h
To
13h
11h
Fre
13h
11h
Lö
Sön
13h
8h kompenserande vila
ska vara uttagen inom 2
dygn + 3h
Synnerliga verksamhetsskäl hindrar att arbetspassen
förskjuts eller avkortas. Den kompenserande vilan
som inte tagits ut inom tidsgränsen ersätts som övertid,
i detta fall 8h, men avräknas inte de 416h skyldighet.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
Uppkommen avvikelse lämpligt skydd
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel 3:3
= planerat arbete
= planerad vila
= övertid
Avvikelse uppstår efter 3h vila
Må
07 08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
Ti
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
Ons
00 01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
To
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
Fre
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
12
8h kompenserande vila
ska vara uttagen inom 2
dygn + 3h
Synnerliga verksamhetsskäl hindrar att arbetspassen
förskjuts eller avkortas. Den kompenserande vilan
som inte tagits ut inom tidsgränsen ersätts som övertid,
i detta fall 8h, men avräknas inte de 416h skyldighet.
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
Planerad avvikelse vid undantag för jour
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel 4:1
= planerat arbete
= planerad vila/jour
Må
Ti
14h
Ons
10h
To
Fre
Lö
Sön
8h
1h kompenserande vila
ska vara uttagen inom 2
dygn + 10h
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
Planerad avvikelse vid undantag för jour
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Exempel 4:2
= planerat arbete
= planerad vila/jour
Må
07 08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
Ti
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
Ons
00 01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
To
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
Fre
00
01
08
09
10
11
12
13
14
15
12
1h 02
kompenserande
vila
03 04 05 06 07
ska vara uttagen inom 2
dygn + 10h
VI VI
VERKAR,
VERKAR,SYNS
SYNSOCH
OCHRESPEKTERAS
RESPEKTERAS
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 1 / 60
Innehåll
Arbetstidsförkortning .................................................................................................................................... 2
Arbetstidsförläggning .................................................................................................................................... 2
Direktrekryterade .......................................................................................................................................... 6
Dygns- och veckovila ..................................................................................................................................... 7
Ersättning för styrkta merkostnader ............................................................................................................. 9
Flextid .......................................................................................................................................................... 10
Fria hemresor .............................................................................................................................................. 15
Förberedelsetid ........................................................................................................................................... 16
Föräldraledighet .......................................................................................................................................... 16
Hög tjänstgöringsfrekvens och vakansrekrytering ...................................................................................... 17
Insatsberedskap ........................................................................................................................................... 17
Insats och stödinsats ................................................................................................................................... 18
Jour och beredskap...................................................................................................................................... 21
Lista.............................................................................................................................................................. 27
Listmetod ..................................................................................................................................................... 31
Mertid .......................................................................................................................................................... 36
Omplanering ................................................................................................................................................ 37
PRIO ............................................................................................................................................................. 40
Restid ........................................................................................................................................................... 42
Semester ...................................................................................................................................................... 42
Tjänsteresa .................................................................................................................................................. 43
Utlandslön ................................................................................................................................................... 44
Utlandstillägg ............................................................................................................................................... 45
Återtjänstgöring........................................................................................................................................... 45
Övertid ......................................................................................................................................................... 45
Övning.......................................................................................................................................................... 50
Övrigt ........................................................................................................................................................... 56
Frågor och svar som ändrats sedan senaste utgåvan är markerade med gul överstrykning i sin helhet.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 2 / 60
Arbetstidsförkortning
1. Arbetstidsförkortning lördag eller söndag
Om arbetstid planeras lördag eller söndag, ska arbetstiden minskas med 5h då?
Svar
Man ska avräkna arbetstiden med 2h om den till någon del är förlagd mellan 23 och 06. Om
den dessutom till någon del är förlagd till lö, sön eller helgdag ska det avräknas 4h.
2. Arbetstidsförkortning natt eller helg
Finns regler kvar avseende arbetstidsförkortning för den som jobbar regelbundet på natt
eller helg?
Svar
Ja. För den som jobbar på natt eller helg gäller reglerna om arbetstidsförkortning om 2
respektive 4h för varje vecka då arbetet förläggs på det sättet. För den som regelbundet
arbetar helg kan istället den generella arbetstidsförkortningen till 35h arbetsvecka tillämpas.
Arbetstidsförläggning
1. Jour arbetstidsmått
Om man har haft 12h jour, ska den tiden avräknas arbetstidsmåttet då?
Svar
Nej, jour räknas inte in i arbetstidsmåttet, däremot räknas den faktiska jourtiden in då man
tillämpar bestämmelserna kring dygnsvila då jour i rättslig mening är likställt med arbetstid.
2. Planering arbetstid på fritid
Ska planering av arbetstid göras på arbetstid eller fritid?
Svar
På arbetstid.
3. Oregelbunden förläggning rullande lista
Oregelbunden förläggning av arbetstid och rullande lista, hur definieras det?
Svar
Oregelbunden förläggning är all annan förläggning än kontorsarbetstid som är regelbundet
förlagd måndag till fredag.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 3 / 60
Rullande lista är att arbetstiden är förlagd på dagar oavsett om dessa är vardagar, lör-, söneller helgdagar. Dessutom ska minst en arbetsdag under varje 9-veckorsperiod infalla på dag
som inte är vardag.
4. Arbetspass arbetstidslagen
Gäller arbetstidslagens bestämmelse om att ett arbetspass får vara som mest 5h?
Svar
Ja.
5. Förläggning arbetstid per vecka
Kan man lägga ut annat än 40h per vecka?
Svar
Ja, så länge arbetstidsmåttet i listperioden går jämnt ut.
6. Deltid koncentrerad förläggning
Accepterar Försäkringskassan att man förlägger deltid koncentrerat?
Svar
Ja, det kan till och med vara så att man i vissa fall förordar koncentrerad förläggning för det
kan vara lämpligast för individen i ett specifikt fall.
7. Måltidsuppehåll
Kan man ha flera måltidsuppehåll under en dag?
Svar
Ja, man kan ha måltidsuppehåll exempelvis såväl till lunch som middag om verksamheten är
av sådan art att man inte kan ha rast.
8. Definition av natt
Hur definieras ”natt”?
Svar
Det är tiden mellan kl 23.00 och 06.00.
9. Arbete under natt
Vilken konsekvens får arbete på natt?
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 4 / 60
Svar
Om arbetstiden är förlagd till någon del mellan kl 23.00 och 06.00, alltså under natt, får man
en arbetstidsförkortning om 2h för berörd vecka. Om arbetet förutom att vara förlagt under
natt dessutom är förlagt till någon del på lördag, söndag eller helgdag får man en
arbetstidsförkortning om 4h för berörd vecka.
10. Arbetsmiljölagen om arbetstid
Vad säger arbetsmiljölagen om arbetstidsuttag?
Svar
Arbetsmiljölagen innehåller inga fastställda gränser för arbetstidsuttag. Lagen anger dock att
man inte får tillämpa ett arbetstidsuttag eller en arbetstidsförläggning som leder till risker
för liv eller hälsa. Andemeningen är att man kontinuerligt ska analysera verksamheten med
avseende på riskfaktorer och efterhand eliminera dessa innan de får negativa konsekvenser.
11. Helgdagar
Om man är etnisk rom, när infaller helgdagen, enligt den svenska kalendern eller den
romska?
Svar
Enligt den svenska.
12. Storhelg
Storhelger, vilka är det som räknas, de enligt den svenska almanackan eller något annat?
Svar
Det är samma storhelger som gäller enligt det tidigare avtalet, vilket är enligt den svenska
almanackan.
13. Arbetstid per vecka
Finns det begränsningar i hur mycket arbetstid man förlägger i en enskild vecka förutsatt att
man följer skyddsreglerna kring dygns- och veckovila?
Svar
De tidigare gränserna att arbetstiden i en enskild vecka inte bör överstiga 48h eller 56h i en
vecka som innehåller ÖD finns inte kvar. Däremot ska man vara uppmärksam på
arbetsmiljölagens regler som innebär att man inte får förlägga arbetstid på ett sådant sätt
som leder till att arbetsmiljön inte blir tillfredsställande.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 5 / 60
14. Planerad arbetstid
Hur många h kan man planera som mest respektive minst per dag?
Svar
Det är dygnsvilan som avgör. Som mest, om man inte tillämpar någon form av undantag, kan
13h arbetstid, jour eller kombination av arbetstid och jour planeras. Om man tillämpar
undantag för verksamhet enligt 5 § förhandlingsprotokollet till arbetstidsavtalet kan man
dock planera mer arbetstid än 13h per dygn. Man måste dock beakta att man inte kan
planera så mycket arbetstid att man inte innehåller arbetsmiljölagens krav om att
arbetsförhållandena ska vara tillfredsställande, även med avseende på arbetstidsuttag och
arbetstidens förläggning.
Det finns ingen nedre gräns för planering av arbetstid.
15. Årsarbetstid
Kan man tillämpa årsarbetstid?
Svar
Ja, om man fastställer en lista för ett helt år.
16. Arbetspass
Hur kort kan ett arbetspass vara, kan jag planera att plutonen ska jobba 15 min på en
lördag?
Svar
Teoretiskt ja, men gör du det utan att mycket goda verksamhetsskäl har du förmodligen
skapat ett ledarskapsproblem.
17. Maximal arbetstid per vecka
I det gamla avtalet finns en begränsning om 48h arbetstid i en vecka respektive 56h arbetstid
i vecka som innehåller ÖD, finns de bestämmelserna kvar?
Svar
De finns inte kvar, däremot ställer arbetsmiljölagen fortfarande krav på att arbetstagarna ska
ha en tillfredsställande arbetsmiljö med avseende på bland annat arbetstidsuttag och
arbetstidsförläggning.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 6 / 60
18. Arbetstidsförläggning
Kan man förlägga 12h arbetstid per dag förutsatt att man får rätt dygns- och veckovila?
Svar
Ja, med beaktande av att arbetsmiljölagen ställer krav på att arbetstagarna ska ha en
tillfredsställande arbetsmiljö med avseende på bland annat arbetstidsuttag och
arbetstidsförläggning.
Direktrekryterade
1. Direktrekryterade mat och logi vid insats
Ska direktrekryterade betala för mat och logi vid insats?
Svar
Nej, de kommer få fri mat och logi som övriga.
2. Reservofficerare direktrekryterade
Reservofficerare har en anställning i Försvarsmakten, varför tas de in som direktrekryterade
vid insats?
Svar
Reservofficerare har en tillsvidareanställning i Försvarsmakten. Den anställningen är kopplad
till gamla KRO. De kan därutöver ha en tidsbegränsad anställning för tjänstgöring i GRO.
Ersättning för de två olika tjänstgöringarna är reglerade i kollektivavtal. En internationell
tjänstgöring kan i sin tur bli en tredje tidsbegränsad anställning och i sådana fall är det
jämställt med att vara direktrekryterad.
3. Direktrekryterade lön
Hur ska man bestämma lönerna för direktrekryterade?
Svar
Det ska bestämmas individuella löner för dessa på samma sätt som för övriga
försvarsmaktsanställda.
4. Direktrekryterad fri mat
Får direktrekryterade fri mat under insats och förmånsbeskattas den i så fall?
Svar
De får fri mat men förmånsbeskattas inte då fri mat under insats enligt inkomstskattelagen
är skattefritt.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 7 / 60
5. Direktrekryterad utlandstillägg
Gäller utlandstillägget även för direktrekryterad personal?
Svar
Ja.
Dygns- och veckovila
1. Dygnsvila kompenserande ledighet
Om arbetstagaren ska ha kompenserande ledighet för att man inte fått 11h dygnsvila och
denne inte vill ha det, måste man som arbetsgivare beordra arbetstagaren att inte komma
till jobbet då?
Svar
Ja, detta då det i grund och botten är en lagregel och därmed inte valbart att följa eller inte
vilket innebär att även arbetstagaren har en skyldighet att följa regeln.
2. Dygnsvila efter eller före arbetspass
Måste dygnsvilan ligga efter ett arbetspass?
Svar
Det finns inte ett sådant uttryckligt krav vare sig i avtalet eller lagstiftningen. Kravet är att
man får 11h sammanhängande dygnsvila under varje period om 24h. Däremot är såväl
avtalets som lagstiftningens andemening att man så långt möjligt ska vila efter utfört arbete.
3. Veckovila för en sjudagarsperiod
Sammanslagen dygnsvila för två på varandra sjudagarsperioder ska förläggas i slutet av de
sammanslagna perioderna. Kan man lägga veckovilan för en sjudagarsperiod om 36h var
som helst i sjudagarsperioden?
Svar
Ja, det måste dock ligga minst en arbetsdag emellan dygnsvilorna, annars blir det ju en
sammanslagen veckovila för två på varandra följande sjudagarsperioder.
4. Dygns- och veckovila frivillighet
Är det frivilligt att ta dygns- eller veckovila?
Svar
Nej, det är inte frivilligt då det styrs av tvingande bestämmelser i EG´s arbetstidsdirektiv. Det
finns dock i avtalet vissa möjligheter till avvikelser och undantag för vissa verksamheter eller
vissa händelser som inte gått att förutse.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 8 / 60
5. Dygnsvila under övningsdygn
Gäller 11h sammanhängande dygnsvila under övningsdygn?
Svar
Nej. I avtalet finns inga vilobestämmelser under övningsdygn. Istället gäller de regler och
krav som framgår av försvarsmaktens egen regelgivning, exempelvis SäkI, och
arbetsmiljölagen.
6. Dygnsvila under utbildning
Gäller reglerna om dygnsvila även under utbildning i Sverige eller utomlands?
Svar
Ja, om det inte är en utbildning som bedrivs med stöd av något av de undantag från
arbetstidsreglering som framgår av § 4 i förhandlingsprotokollet till arbetstidsavtalet.
7. Jour, beredskap och vilotid
Om jag har jour i hemmet, räknas det som vilotid?
Svar
Jour i hemmet benämns i det nya avtalet beredskap och beredskap räknas som vilotid.
8. Schablontid sammanhängande dygnsvila
Om man har schablontid 13h, måste man fortfarande ha 11h sammanhängande dygnsvila
då?
Svar
Ja, men man kan göra samma avvikelser som gäller vid fast planerad arbetstid.
9. Dygnsvila eget val
Får arbetstagaren på eget bevåg ha mindre än 11h dygnsvila?
Svar
Nej, även arbetstagaren har en skyldighet att följa skyddsreglerna.
10. Synnerliga skäl
Synnerliga skäl, på vilken nivå får beslutet fattas?
Svar
Det är inte reglerat utan får beslutas vid respektive förband utifrån de olika förutsättningar
som råder.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 9 / 60
11. Förskjuten dygnsvila
Konsekvensen av förskjutningen kanske uppstår först dygn 2, ersätter arbetsgivaren i så fall
för merkostnaderna?
Svar
Ja, om det påtalas när övertidssituationen uppstår.
12. Dygnsvila
Veckopendlare vill jobba komprimerat för jobba undan så att helgen blir längre hemma, kan
man bryta mot 11h dygnsvilan om man själv vill?
Svar
Nej.
13. Planerade avvikelser
Enligt arbetstidsavtalet § 14 får man göra avvikelse från dygns- och veckovila om det
föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under
förutsättning att arbetstagaren får kompenserande ledighet. Får man i förväg planera sådan
avvikelse i lista?
Svar
För den ordinarie verksamheten får man inte planera i förväg för avvikelse. Om det däremot
handlar om verksamhet för vilken man gör undantag i enlighet med arbetstidsavtalets
förhandlingsprotokoll § 5 får avvikelse planeras i förväg, innebärande att mer än 13h
arbetstid och/eller jour får planeras per dygn. Man måste dock beakta att man inte kan
planera så mycket arbetstid att man inte innehåller arbetsmiljölagens krav om att
arbetsförhållandena ska vara tillfredsställande, även med avseende på arbetstidsuttag och
arbetstidens förläggning.
Ersättning för styrkta merkostnader
1. Ersättning styrkta merkostnader
Gäller ersättning för styrkta merkostnader även vid medicinsk repatriering?
Svar
Ja.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 10 / 60
Flextid
1. Flex Ob-ersättning
Om man knappar in sig för 06.00 en måndagsmorgon får man idag Ob-ersättning med
automatik, är det rättat i PRIO?
Svar
Det är endast de som lyder under SEKO´s avtal som ska få Ob-ersättning på flextid, så det ska
inte vara möjligt i systemet.
2. Flex uttag begränsning
Finns det någon gräns för hur många dagar man kan ta ut som flex om arbetsgivare och
arbetstagare är överens?
Svar
Nej.
3. Flextid dygns- och/eller veckovila
Får man bryta mot dygns- och/eller veckovila på flextid?
Svar
Nej.
4. Flex avstämningstidpunkt högst -10h
Hur får man som arbetsgivare reda på att en arbetstagare överstiger det tillåtna negativa
saldot om -10h i flexen i samband med avstämningstidpunkten?
Svar
Arbetsgivaren måste kontrollera det i PRIO.
5. Flextid kontra verksamhetens krav
Om verksamheten kräver att man är på plats kl 07.00, kan man flexa då?
Svar
Nej, verksamhetens behov styr när man kan flexa och inte.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 11 / 60
6. Flextid dokumentation
Var ska flextid dokumenteras?
Svar
I system PRIO.
7. Flextid uttag hela dagar
Får man ta ut flextid för hela dagar för andra dagar än klämdagar?
Svar
Ja, förutsatt att arbetsgivaren har medgivit uttaget.
8. Flextid deltidsarbetande
Är tidsmåtten för flextid proportionella för den som jobbar halvtid?
Svar
Ja, såväl avseende flextidens förläggning (framgår av § 16) som flexsaldo (framgår av § 17).
9. Flex beordring
Får man beordra flex?
Svar
Nej.
10. Flextid vissa dagar
Om man har en verksamhet där man måste vara på jobbet en exakt tid vissa dagar vilket
omöjliggör tillämpning av flextid, kan man ändå tillämpa flextid de övriga dagarna då det är
möjligt?
Svar
Ja.
11. Flextid syfte
Vad är syftet med avstämningstidpunkterna för flextid?
Svar
Att arbetstagaren inte på eget bevåg ska inarbeta mer ledig tid än det är möjligt att ta ut
utan konsekvenser för verksamheten.
12. Flextid misskötsel
Finns det exempel på vad misskötsel av flexibel arbetstid skulle kunna vara?
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 12 / 60
Svar
Det kan exempelvis vara att man rapporterar närvarotid trots att man inte varit närvarande
eller att man tar ut flextid trots att verksamheten inte medger det.
13. Flextid omfattning
Då nu flexibel arbetstid införs i Försvarsmaktsavtalet, innebär det därmed att alla förband får
flextid?
Svar
Ja, om verksamheten medger det.
14. Flextid flex hel dag
Om man tar flex en hel dag som är planerad till 12h arbetstid, hur många timmar flex går det
åt då?
Svar
Det går så många timmar flex som är planerat för den dagen i lista.
15. Flex avstämningstidpunkter
Ska listor över hur mycket flex som är inarbetat rapporteras in till central nivå?
Svar
Det kommer inte krävas någon inrapportering till central nivå då flextid utöver 40h
försvinner om det inte är uttaget vid avstämningstidpunkten. Har man mer än 10h minus ska
man göra löneavdrag. Innan man gör avdraget måste man informera ATO.
16. Flex avstämningstidpunkter
Är det chefen på lägsta nivå som ska följa upp arbetstagarens flextid och ta kontakten med
ATO?
Svar
Varje chef ska följa upp sina underställda medarbetare. Vem som ska ta kontakten med ATO
får man bestämma vid respektive förband utifrån rådande förutsättningar.
17. Flextid arbete i hemmet
Om man själv väljer att arbeta på flextid, får det arbetet utföras i hemmet?
Svar
Arbetstidsavtalet lägger inga hinder för var arbetet utförs. Man måste dock beakta det
särskilda regelverk som gäller för distansarbete.
18. Flex och övertid
Jag har flexat ut och blir sedan uppringd innan ordinarie tid är slut. Blir det övertid då?
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 13 / 60
Svar
För den tid som är förlagd i lista blir det inte övertid. Bakgrunden till det är att det är tillåtet
att flexa under förutsättning att verksamheten tillåter det, vilket verksamheten i det fallet
uppenbarligen inte tillät. Skulle arbetet dock dra ut över den tid som är förlagd i lista blir den
tiden övertid.
19. Flexbank
Vad händer om man råkar ha över 40h i flexbanken när avtalet börjar gälla?
Svar
Då det nu ges god framförhållning inför första avstämningstidpunkten ska man försöka flexa
ut så man kommer ner till 40h.
20. Ledighetstak
Varför finns det tak för hur mycket flextid man får spara när det inte finns ett sådant tak för
kompensationsledighet för ÖD?
Svar
Arbetstagaren äger själv bestämmanderätten över flexen vilket man inte gör när det gäller
övningsverksamheten, vilket är anledningen till att det finns ett tak för sparande av flex
medan det inte gör det för sparande av kompensationsledig tid för ÖD.
21. Flexram
Om en arbetstagare förändrar sin arbetstid genom att alltid komma 1,5h tidigare för att
varje dag sluta 1,5h tidigare, är det ok?
Svar
Om verksamheten medger det är det ok, men man kan i det fallet också överväga om
arbetstagaren ska ha ett annat schema istället.
22. Uttag flextid
Kan man ta ut två på varandra följande dagar som flexkompensation?
Svar
Ja, förutsatt att man är överens med arbetsgivaren om det.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 14 / 60
23. Utbildning och flex
Utbildningsbegreppet, i dagens avtal refereras det till elever på skolor, är det den referensen
som avses i avtalet?
Svar
Nej, exempel är om man går en Excel-kurs några dagar, det är alltså inte HSU och
motsvarande som avses.
24. Avstämningstidpunkt flex
Är tanken att det ska komma listor från HRC som visar hur man ligger till inför
avstämningstidpunkterna?
Svar
Arbetstagaren ser själv i PRIO hur mycket flextid denne har och arbetsgivaren ser också i
PRIO hur mycket flextid som de underställda arbetstagarna har varför det inte finns något
behov av särskilda listor från HRC.
25. Minustid i flexen
Får man ha mer än 10h minus i flex?
Svar
Det är tillåtet att ha mer än 10h minus i flex mellan avstämningstidpunkterna, dock inte vid
avstämningstidpunkterna.
26. Jour PRIO
Hur anmäler man i systemet personal som ska ha det högre taket för jour?
Svar
Övertidsrapporten återfinns i chefens MSS och det är verktyget för att hålla koll på att man
dels inte överstiger 416h övertid inklusive nödfallsövertid och jour eller 900h jour och
övertid per kalenderår för de arbetstagare som har det högre taket. Rapporten som sådan
räknar ned från 416h för att säkra att det inte tas ut mer än 416h hur mycket övertid man än
återför genom uttag av kompensationsledighet innevarande års övertidstjänstgöring. Att det
räknar nedåt innebär i praktiken att arbetstagare med det högre taket kan gå ned till -484h i
tillgänglig extra tid. Detta innebär att chef med ansvar för uppföljning av arbetstiden måste
kontrollera kolumnen ”Tillgänglig extra arbetstid”, ”Övertid” och ”Nödfallsövertid” för att se
så de inte tillsammans överstiger 416h. Samtidigt måste chef kontrollera om det finns utfall i
kolumnen ”Återförd övertid” då utfall i denna kolumn innebär att det frigjorts ytterligare
utrymme för övertid eller jour vilket i sin tur innebär att det totala utfallet i kolumnerna
”Övertid” och ”Nödfallsövertid” kan vara mer än 416h.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 15 / 60
Från och med den 1/1 2014 kommer dock skyldigheten i avtalet om totalt 900h jour delas
upp i en skyldighet om 484h för undantagsverksamhet och en skyldighet om 416h för
ordinarie verksamhet. Uttag av jour vid undantagsverksamhet kommer då göras ur banken
om 484h intill dess den banken är tömd och först då får banken om 416h nyttjas för
undantagsverksamhet. Till detta kommer också ett mer användarvänligt systemstöd i PRIO
att ha utvecklats. Parterna är vidare överens om att detta i praktiken ska vara tillämpningen
från och med den 1/11 2012 trots att systemstödet för tillfället inte fullt ut stödjer detta.
Fria hemresor
1. Utlandstjänstgöring fri hemresa fritt val
Kan man som arbetstagare välja att inte åka hem på fri hemresa för att istället ta ut
ledigheten när man kommer hem?
Svar
Nej.
2. Hemresa till annat land
Kan man få hemresa betald till annat land än Sverige om exempelvis de anhöriga befinner sig
utomlands?
Svar
Man kan aldrig få hemresa betald till annat land än där man är bosatt. Däremot kan man få
ta ut ledigheten i ett annat land under förutsättning att det godkänns för den specifika
insatsen.
3. Fria hemresor för direktrekryterade under utbildning
Fria hemresor för direktrekryterade under utbildning, kommer de få sådana?
Svar
Ja.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 16 / 60
Förberedelsetid
1. Förberedelsetid inför insats
När man är undantagen från arbetstidsreglering under förberedelsetid inför insats, är man
då undantagen från logitillägg för boende på logement också?
Svar
Man är inte generellt undantagen utan rörlighetsavtalet och ÖVA gäller fortfarande under
sådan tid. Det innebär att när övning enligt definitionen i ÖVA tillämpas är man undantagen
från logitillägg medan man inte är det under tid då rörlighetsavtalet tillämpas.
2. Insatsverksamhet undantag för stöd
Gäller undantag för förberedelse inför insatsverksamhet som får tillämpas under maximalt 8
veckor endast de som ingår i insatsen eller gäller det även för de som exempelvis ska
evaluera verksamheten?
Svar
Det undantag som kan tillämpas för den som ska evaluera verksamheten är undantaget för
övningsdygn då sådana får användas för att pröva stabers eller förbands användbarhet.
3. Förberedelse för insats
När ett förband ska på insats med kort varsel kan annan personal än den som ska delta i
insatsen behöva arbeta mycket för att alla förberedelser ska bli klara i tid. Kommer sådan
verksamhet stödjas av det här avtalet?
Svar
För de som ska ingå i insatsen kan man nyttja den förberedelsetid om max 8v under vilken
man inte behöver vara arbetstidsreglerad och för de som inte ska i insatsen får man i första
hand planera om och i de fall det inte går eller räcker får man nyttja övertid istället.
Föräldraledighet
1. Föräldraledighet
Är föräldraledighet exempel på ledighet med stöd av lag?
Svar
Ja.
2. Föräldraledighet och beräkning av frånvarotid
Om man har någon som är föräldraledig en dag per vecka, ska man räkna som frånvaro för
deltidsarbetande arbetstagare då?
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 17 / 60
Svar
Nej, den bestämmelsen gäller inte då man är föräldraledig då man inte får kräva att någon
som är föräldraledig med stöd av lag ska återtjänstgöra tid på grund av att man varit
föräldraledig.
Hög tjänstgöringsfrekvens och vakansrekrytering
1. Tillägg för hög tjänstgöringsfrekvens
Om någon har anmält sig som frivillig trots att man inte varit hemma minst lika lång tid som
den tidigare utlandstjänstgöringen var lång, får denne ändå tillägget för hög
tjänstgöringsfrekvens?
Svar
Enda gången som frivilligheten spelar någon roll för utbetalning av tillägget för hög
tjänstgöringsfrekvens är om utlandstjänstgöringen överstiger 15 månader på grund av
arbetstagarens önskemål, exempelvis för att en längre tjänstgöringstid bättre skulle passa
arbetstagarens sociala situation.
2. Vakanstillägg tidsgräns
Från när räknas tiden tre månader vid vakansrekrytering?
Svar
Från avresa till insatsområdet och bakåt tre månader.
3. Tillägg hög tjänstgöringsfrekvens 15 mån utlandstjänstgöring
Om man har en utlandstjänstgöring som överstiger 15 månader har man rätt till tillägg för
hög tjänstgöringsfrekvens. Får man tillägget från första månaden eller från den 15:e?
Svar
Från första månaden.
4. Tillägg för hög tjänstgöringsfrekvens och vakansrekrytering
Tillägg för hög tjänstgöringsfrekvens, tillämpas det vid uppkommen insats?
Svar
I grunden är det vakanstillägget som då träder i kraft. Skulle man dock uppbära tillägget för
hög tjänstgöringsfrekvens gäller det tillägget istället.
Insatsberedskap
1. Insatsberedskap
Gäller insatsberedskapen bara internationella insatser?
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 18 / 60
Svar
Nej, det gäller vid nationell insats också.
Insats och stödinsats
1. Stödinsats ersättning logi
Under stödinsats till insatsområde, finns det någon ersättning för underskridande av
boendestandard då?
Svar
Nej.
2. Systemstödsresa
Vid systemstödsresa jobbar man ofta mer än 8h per dag, har man fortfarande möjlighet att
schablonplanera 13h per dag?
Svar
Under stödinsats är man inte arbetstidsreglerad. Som ersättning för det erhåller man
insatslön d.v.s. I-lönen x 1,3 + 8.000kr/mån. I lista ska dock 8h arbetstid förläggas per dag.
3. GSS/T utlandstjänstgöring omplacering till Sverige
Om en GSS/T måste avsluta sin utlandstjänstgöring i förtid på grund av exempelvis ett
politiskt beslut om neddragning av insatsen, vad gäller då?
Svar
Lagen säger att Försvarsmakten i det fallet ska betala lön under max en månad, om inte
arbetstagaren kan gå tillbaka till sin andra ordinarie anställning tidigare.
4. Insatstillägg översyn
Om läget i en insats förändras, är det ändå bara 1 april som insatstillägget överses?
Svar
Om läget förändras kan insatstillägget överses vid annan tidpunkt än 1 april.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 19 / 60
5. Skyddstid efter insatsverksamhet
Från när räknas skyddstiden efter insatsverksamhet?
Svar
Från när hemkomstprogrammet är avslutat.
6. Stödinsats uppkommen
Om stödinsatsen är avslutad men man på grund av utvecklingen i området inte kan komma
därifrån, vad händer då?
Svar
Då räknas den tid man blir kvar i insatsområdet som uppkommen stödinsats.
7. Insats längd
Finns det någon övre gräns för hur lång en insats kan vara?
Svar
Det finns ingen övre gräns angiven i avtalet.
8. Stödinsats måltider
Har man fri mat vid stödresor (stödinsats)?
Svar
Det är ett arbetsgivarbeslut att bestämma huruvida man ska ha fri mat eller traktamente vid
tjänsteresa varför det inte är reglerat i detta avtal.
9. Stödinsats
Vilket försäkringsskydd gäller under stödinsats?
Svar
Enligt JURS gäller samma försäkringsskydd som för den som ingår i insatsen. Detta baseras
på tolkning av lagen för internationell militär insats. Det är inte särskilt reglerat i avtalet.
10. Insatstillägg under leave
När man har leave i Sverige, bibehåller man insatstillägget då?
Svar
Ja.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 20 / 60
11. Stödinsats exempel
Vad är stödinsatser inom och utom insatsområde?
Svar
Det kan vara en tjänsteresa till insatsområde. Det kan också vara kopplat till incident i en
insats där man behöver stöd i insatsen, exempelvis krisledning.
12. Stödinsats FMLOG
Om FMLOG är beordrad till reparationsberedskap, är det att klassa som stödinsats då?
Svar
Det ska vara verksamhet som är av specifik militär natur som inte kan tidsplaneras. Det är
tveksamt om reparationsberedskap skulle falla in under det. Om de dock tas i anspråk skulle
den tjänstgöringen kunna klassas som stödinsats. Vid tveksamma fall hänvisas till
avtalsrådet.
13. Uppkommen insats och uppkommen stödinsats
Gäller reglerna för uppkommen insats och uppkommen stödinsats även för nationella
insatser?
Svar
Ja.
14. Kompensationsledighet uppkommen stödinsats
En arbetstagare ska erhålla en dag ledigt för varje dag som är ledig enligt lista. Vad händer
om man tar ledigt en dag för vilken mer eller mindre än 8h arbetstid är planerat?
Svar
Bestämmelsen utgår från normalarbetstidsmåttet om 8h. Om man tar ledigt en dag då
exempelvis 4h eller 12h arbetstid är förlagd träder reglerna om frånvaror vid koncentrerad
och/eller oregelbundet förlagd arbetstid för heltidsarbetande in. Detta innebär att om man
tar ledigt en dag där 4h arbetstid är förlagd har man sedan rätt till ytterligare 4h ledigt, tar
man ledigt en dag där 12h arbetstid är förlagd ska man sedan återtjänstgöra 4h vid annat
tillfälle.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 21 / 60
Jour och beredskap
1. Jour undantag för IBSS
Vad innebär undantagen kring jour för exempelvis IBSS?
Svar
Det innebär för det första att jour i den verksamheten räknas som vilotid varför man alltså
kan få sin dygnsvila trots att man samtidigt har jour. Det innebär för det andra att man kan
fullgöra som mest 900h jour och/eller övertid under ett kalenderår.
Från och med den 1/1 2014 kommer dock skyldigheten i avtalet om totalt 900h jour delas
upp i en skyldighet om 484h för undantagsverksamhet och en skyldighet om 416h för
ordinarie verksamhet. Uttag av jour vid undantagsverksamhet kommer då göras ur banken
om 484h intill dess den banken är tömd och först då får banken om 416h nyttjas för
undantagsverksamhet. Till detta kommer också ett mer användarvänligt systemstöd i PRIO
att ha utvecklats. Parterna är vidare överens om att detta i praktiken ska vara tillämpningen
från och med den 1/11 2012 trots att systemstödet för tillfället inte fullt ut stödjer detta.
2. IBSS vakttjänst och undantag
Ska man tolka IBSS och soldater i vakttjänst som samma sak?
Svar
Nej, vakttjänst och IBSS behöver inte vara samma sak. Den verksamhet Försvarsmakten har
laglig rätt att göra undantag för är sådan verksamhet som är specifikt militär, alltså enkelt
förklarat sådan verksamhet som inte kan utövas av någon annan. Om man enbart bedriver
inpasseringskontroll kan man alltså inte göra undantag, men om man samtidigt har som
beredduppgift att utgöra IBSS kan man göra undantag.
3. Beredskap inställelsetid
Vad kan arbetsgivaren sätta för krav på inställelsetid vid beredskap?
Svar
Det är inte reglerat i avtalet utan är beroende av verksamhetens behov.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 22 / 60
4. Beredskap mottagande telefonsamtal
Om man har beredskap och får ett telefonsamtal, får man övertid för det då?
Svar
Mottagande av enstaka, kortare telefonsamtal utgör inte arbetstid. Någon exakt gräns är
inte dragen i avtalet utan man får göra en rimlighetsbedömning.
5. Beredskap tillhandahålla transport
Finns det någon skyldighet för arbetsgivaren att tillhandahålla transport vid beredskap?
Svar
Arbetsgivaren är inte skyldig att tillhandahålla transportmedel. Skulle man ändå göra det
finns risken att arbetstagaren blir förmånsbeskattad för det beroende på hur
skattelagstiftningen ser ut.
6. Beredskapsersättning
Ska personal i ett beredskapsförband med automatik ha beredskapsersättning?
Svar
När personalen är beordrad till inställelse inom 1-3 dygn eller 4-10 dygn ska personalen ha
ersättning enligt avtalet. Det finns inget krav på att hela förbandet ska ha samma
inställelsetid, utan det kan variera över tiden och mellan de olika befattningshavarna.
7. Beredskap inställelsetid
Om man har 1,5h restid till arbetsplatsen och behovet är 1h inställelsetid, vems är då
problemet, arbetstagarens eller arbetsgivarens?
Svar
Arbetsgivaren kan inte begära var arbetstagaren ska vara bosatt och man kan inte begära en
inställelsetid som arbetstagaren inte kan uppfylla.
8. Beredskap lista
Ska beredskap planeras i lista och ska man i så fall planera beredskap från arbetsdagens slut
ena dagen till nästa arbetsdags början?
Svar
Beredskap ska planeras i lista. Hur många timmar som ska planeras beror på verksamhetens
behov.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 23 / 60
9. Beredskap deltidsarbetande
Är beredskapsskyldigheten för deltidsarbetande proportionell mot tjänstgöringsgraden?
Svar
Ja.
10. Jour VB
Det finns en begränsning om max 50h per månad eller sammanslaget 150h, gäller de
fortfarande för VB som man gör undantag för och som kan fullgöra 900h jour?
Svar
Nej, det gäller inte. Däremot ska man komma ihåg att arbetsgivaren i första hand ska nyttja
den som är frivillig för jourtjänstgöringen.
Från och med den 1/1 2014 kommer dock skyldigheten i avtalet om totalt 900h jour delas
upp i en skyldighet om 484h för undantagsverksamhet och en skyldighet om 416h för
ordinarie verksamhet. Uttag av jour vid undantagsverksamhet kommer då göras ur banken
om 484h intill dess den banken är tömd och först då får banken om 416h nyttjas för
undantagsverksamhet. Till detta kommer också ett mer användarvänligt systemstöd i PRIO
att ha utvecklats. Parterna är vidare överens om att detta i praktiken ska vara tillämpningen
från och med den 1/11 2012 trots att systemstödet för tillfället inte fullt ut stödjer detta.
11. Jour undantag omfattning
Kan man ha jour 24h per dygn i undantagsverksamheten?
Svar
Ja.
12. Jour undantag skyddsobjekt
De officerare och soldater som ska skydda skyddsobjekt, omfattas de av
undantagsmöjligheten?
Svar
Skiljelinjen mellan möjlighet att omfattas av undantag går vid om det är verksamhet som
istället skulle kunna skötas av exempelvis Securitas eller inte. Kan det skötas av någon annan
än Försvarsmakten så kan den inte omfattas av undantag. Om det är en insatsuppgift ställd
till IBSS är det dock att betraktas som sådan verksamhet för vilken man får tillämpa
undantag.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 24 / 60
13. Jour och arbetstid
Kan det beordras 3h arbetstid för lördag och söndag och resten av tiden jour?
Svar
Ja, exempelvis kan man planera 3h arbetstid en lördag och 10h jour, eller 3h arbetstid och
21h jour om det handlar om verksamhet för vilken undantag gäller enligt
förhandlingsprotokollet § 5.
14. Jour 900h omfattning
Vad ingår i de 900h som kan tillämpas i undantagsverksamhet?
Svar
Jour såväl planerad som uppkommen, övertid och nödfallsövertid.
Från och med den 1/1 2014 kommer dock skyldigheten i avtalet om totalt 900h jour delas
upp i en skyldighet om 484h för undantagsverksamhet och en skyldighet om 416h för
ordinarie verksamhet. Uttag av jour vid undantagsverksamhet kommer då göras ur banken
om 484h intill dess den banken är tömd och först då får banken om 416h nyttjas för
undantagsverksamhet. Till detta kommer också ett mer användarvänligt systemstöd i PRIO
att ha utvecklats. Parterna är vidare överens om att detta i praktiken ska vara tillämpningen
från och med den 1/11 2012 trots att systemstödet för tillfället inte fullt ut stödjer detta.
15. Beredskap inställelsetid
Är inställelsetiden vid beredskap reglerad i avtalet?
Svar
Nej.
16. Jour och beredskap kompensationsledig tid
Kan man få kompensationsledig tid för jour eller beredskap?
Svar
Nej.
17. Beredskap förläggning
Kan man lägga 8h om dagen som beredskap eller måste man lägga dygnet runt?
Svar
Man ska förlägga beredskap utifrån det verksamhetsbehov som finns.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 25 / 60
18. Beredskap ersättning
Gäller betalning för minst 13h även för beredskap på samma sätt som för jour?
Svar
Nej, det gäller endast för jour.
19. Jour och uppkommen jour
Gäller begränsningen om 416h endast för planerad jour eller gäller den för uppkommen jour
också?
Svar
Den gäller för uppkommen jour också.
20. Beredskap inställelsetid
Kan man kombinera beredskap med krav på en inställelsetid?
Svar
Ja, man ska som arbetsgivare tydliggöra kravet på inställelsetid. Det måste dock vara ett
rimligt krav som arbetstagaren kan innehålla.
21. Jour
Måste man förlägga arbetstid i samband med ett jourdygn eller kan man ha 24h jour?
Svar
Man måste inte förlägga arbetstid utan kan, vid tillämpning av undantag för exempelvis IBSS,
ha jour 24h. Om man inte tillämpar undantag kan man som mest förlägga 13h jour ett dygn.
22. Beredskap
Finns det något extra kostnadsskydd under beredskap för arbetstagaren?
Svar
Nej, du har ju beredskap för att kunna inställa dig på arbetsplatsen inom den överenskomna
inställelsetiden.
23. Jour och/eller beredskap under förrättning
Vi är ofta på tjänsteresa och förrättning och har då ofta behov av beredskap eller jour. Vad
gäller under dessa förhållanden?
Svar
Under tjänsteresa och förrättning kan jour beordras medan beredskap på annan plats än i
bostaden endast kan beordras om arbetsgivare och arbetstagare är överens om det.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 26 / 60
24. Undantag VB och BERTO
Får man göra undantag för BERTO vid förband och för VB enligt andra punkten som har att
leda BERTO?
Svar
Man får göra undantag för sådana verksamheter som uppfyller kriterierna i § 5 i
förhandlingsprotokollet. Det är parterna vid respektive förband som ska komma överens om
vilka dessa verksamheter är. Skulle parterna inte kunna enas hänvisas de till avtalsrådet där
parterna på Försvarsmaktsnivå kommer hjälpa till med tolkning.
25. Undantag för annan verksamhet än sådan som omfattas av § 5
förhandlingsprotokollet
Det finns i förhandlingsprotokollet § 5 angivet viss verksamhet för vilken man får göra vissa
undantag från skyddsreglerna. Sedan finns det annan verksamhet som krävs för att
”undantagsverksamheten” ska kunna bedrivas. Borde man inte få göra undantag även för
den verksamheten?
Svar
Undantagsmöjligheterna som finns i förhandlingsprotokollet är en tillämpning av
arbetstidsdirektivets undantagsmöjligheter och bygger på direktivets föreskrift att det
endast är sådan militär verksamhet som är av sådan specifik natur att direktivets
bestämmelser inte kan innehållas som får undantas. Det innebär i praktiken att vi inte får
göra undantag för sådan verksamhet som bedrivs såväl i Försvarsmakten som på resten av
arbetsmarknaden där man på resten av arbetsmarknaden inte får göra undantag. Exempel
på sådan verksamhet kan vara snöröjning där man på resten av arbetsmarknaden inte får
göra undantag utan istället dimensionera organisationen så den klarar uppkomna behov,
och på samma sätt måste man alltså anpassa organisationen i Försvarsmakten för sådan
verksamhet man inte får göra undantag för.
26. Inställelsetid jour och beredskap
Inställelsetiden kan enligt avtalet vara kortare än 24 h, hur kort kan den vara?
I vissa förbandsavtal är det reglerat i avtal att om det är mindre än 30min inställelsetid ska
det vara jour I och är det mer än 30min inställelsetid ska det vara jour II. Gäller samma i det
nya avtalet?
Svar
Inställelsetiden är inte reglerad i avtalet, det måste man komma överens om utifrån de
behov och förutsättningar man har vid respektive organisationsenhet.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 27 / 60
27. Jour och ersättning
Om en arbetstagare arbetar 8h en dag och sedan går över till jour, då innebär regeln om
minst 11h sammanhängande dygnsvila att man som mest kan ha 5h jour under den 24hperioden utan att bryta mot skyddsreglerna. Hur kan man då ha en regel som säger att man
får ersättning för 13h jour?
Svar
Det är endast den faktiskt fullgjorda jourtiden som räknas i förhållande till regeln om minst
11h sammanhängande dygnsvila samt begränsningen om maximalt 416h jour på ett
kalenderår. De 13h är bara en modell för ekonomisk ersättning.
28. Jour och extra personal
Om en arbetstagare har haft jour över natten kan man ju inte planera in arbetstid för nästa
dag på grund av dygnsvilan. Måste man alltså planera in en arbetstagare extra för att kunna
lösa verksamheten?
Svar
Det kan bli konsekvensen då det är tvingande regler i arbetstidsdirektivet som styr detta.
29. Jourkompensation
Jour räknas ju som arbetstid, kan man ta ut jour i ledighet också?
Svar
Nej.
Lista
1. Listförhandling förbandsnivå
Finns det flera nivåer under förbandsnivå?
Svar
Rent formellt finns bara avtalsrätten på en nivå inom ett förband. När det gäller
listförhandling delegeras dock rätten att föra sådan förhandling till arbetstidsplanerande
chefer och fackets listförhandlare.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 28 / 60
2. Lista kalendervecka eller sjudagarsperiod
Måste en lista delas in i kalenderveckor?
Svar
Nej, det kan vara sjudagarsperioder utifrån vad som är mest praktiskt för verksamheten och
arbetstagaren. Man ska dock vara uppmärksam på att om en sjudagarsperiod startar
exempelvis en onsdag kommer de därpå följande sjudagarsperioderna också att starta på
onsdagar. För att byta start på en sjudagarsperiod måste man då tidigarelägga en veckovila
så att nästa sjudagarsperiod kan starta på en annan veckodag.
3. Listperiod längd
Hur lång får en listperiod vara?
Svar
Den ska vara minst fyra veckor och som mest ett kalenderår.
4. Lista planering på arbetstid
Ska arbetstagaren ges arbetstid för att kunna planera sin egen lista, om så, hur mycket tid
ska man tillåta?
Svar
Lista ska planeras på arbetstid då det är en del av arbetsuppgifterna. Arbetstagaren ska först
erbjudas utbildning för att lära sig planera, därefter ska tillräckligt mycket arbetstid för
planering medges. Det finns ingen bestämmelse som styr hur mycket som är tillräcklig tid
utan det får avgöras från fall till fall.
5. Lista skriftlig
Behöver en lista skrivas ut och skrivas på, eller räcker det om den finns i PRIO?
Svar
Det är inte ställt något vidare formkrav utöver att listan ska vara ”skriftlig”. Det överlåts åt
parterna vid respektive förband att enas om den ordning som passar bäst vid respektive
förband.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 29 / 60
6. Lista arbetstidsmått
Kan man fastställa en lista där arbetstidsmåttet inte går jämnt ut?
Svar
Nej, man får inte föra arbetstid mellan de olika listperioderna vid ordinarie planering. Man
kan däremot i undantagsfall vid omplanering föra arbetstid mellan olika listperioder
förutsatt att bägge är fastställda.
7. Listperiod olika längd
Får man ha olika varianter, alltså olika längd, på listperiod under året eller måste alla
listperioders längd fastställas i början av året?
Svar
Man får ha olika längd på listperioderna och behöver inte fastställa längden i förväg utan kan
planera listperioderna efterhand, förutsatt att man håller tidsgränserna för planering och gör
listperioderna som minst 4v och som mest ett kalenderår långa.
8. Skriftlig lista
Avtalet säger att det ska föreligga en lista skriftligen, räcker det att ha fastställt i PRIO eller
måste det ut på papper?
Svar
Det viktiga är spårbarheten, det har inte ställts något formkrav kring om det ska vara fysiskt
på papper eller i något system. Parterna förutsätter att man vid respektive förband kommer
överens om den hantering som passar bäst utifrån rådande förutsättningar.
9. Listperiod
Idag fastställer vi hur listperioderna ska ligga redan året innan. Efterhand planeras därefter
listorna och fastställs. Finns det någon bestämmelse som säger att man måste göra så?
Svar
Nej, det finns inget sådant krav att man ett år i förväg ska bestämma hur lång respektive
listperiod ska vara.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 30 / 60
10. Fastställande av listperiod
Om man har planering klar för ett helt kalenderår så måste man väl ändå inte ha hela årets
arbetstid förlagd i lista, det räcker väl med att förlägga för fyra veckor åt gången?
Svar
Man behöver inte förlägga arbetstiden för hela året utan det räcker att förlägga för fyra
veckor åt gången. Om det däremot är så att man behöver omfördela mycket tid mellan olika
perioder kan man behöva ha en längre listperiod för att få det hela att gå ihop. Som längst
kan listperioden omfatta hela kalenderåret.
11. Listperiod och arbetstidsmått
Kan man ha olika tidsuttag i respektive listperiod, exempelvis att man tar ut mindre arbetstid
än vad arbetstidsmåttet är i en listperiod för att sedan ta ut mer arbetstid än vad
arbetstidsmåttet är i en annan listperiod?
Svar
Varje listperiod ska ha lika mycket arbetstid förlagd som arbetstidsmåttet är för den aktuella
perioden. Man får inte genom planering av lista föra arbetstid från den ena listperioden till
den andra. Finns sådant behov får man i så fall tillämpa en längre listperiod för att
möjliggöra omfördelning av arbetstiden så den möter verksamhetens behov.
Exempel
a)
Listperiod A = +40h
Listperiod B = -40h
b)
+40h
Listperiod A = +/-0
-40h
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 31 / 60
Listmetod
1. Listförhandlingsmetod
Hur ofta och med vilken framförhållning kan man hoppa mellan de olika
listförhandlingsmetoderna?
Svar
Arbetstagaren kan byta metod om denne anmäler det senast sex veckor innan nästföljande
listperiod.
2. Listförhandling oenighet
Vad kan man vara oenig om vid listförhandling och vad bedömer man kommer att hänföras
till förhandling mellan parterna på försvarsmaktsnivå, är det endast vad avtalet innebär eller
kan det också vara verksamhetsbehoven?
Svar
Verksamhetsbehoven är inte förhandlingsbara, däremot kan man ju ha olika uppfattning om
hur man med stöd av avtalet ska täcka dessa behov.
3. Lista metod A arbetsgivaren ändrar
Finns det något som hindrar arbetsgivaren att göra ändringar i förslaget från arbetstagaren
under perioden mellan 21 och 14 dagar?
Svar
Om arbetsgivaren lämnar nya förutsättningar mellan dag 21 och 14 blir det omplanering
med omplaneringstillägg.
4. Planering lista metod A förslaget passar inte
Om arbetstagaren ger förslag till en lista som inte passar med övriga kollegor, kan man som
arbetsgivare ändra den då?
Svar
Om arbetsgivaren har angett verksamhetens behov och övriga förutsättningar att ta hänsyn
till och arbetstagaren inte har beaktat det vid framtagandet av förslaget har arbetsgivaren
rätt att ändra. Om dock alla förutsättningar som arbetsgivaren känt till inte varit kända av
arbetstagaren eller förutsättningarna har förändrats blir det istället omplanering med
omplaneringstillägg.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 32 / 60
5. Listmetod A underskrift
Behöver lista vara underskriven av arbetsgivaren och arbetstagaren för att den ska gälla?
Svar
Arbetsgivaren har ansvaret att leda och fördela arbetet vilket gäller även om arbetstagaren i
det här fallet fått en större möjlighet att påverka arbetstidsförläggningen genom att själv
planera sin arbetstid utifrån arbetsgivarens presentation av verksamhetens behov. Detta
innebär att när listan ska fastställas är det arbetsgivaren som ska skriva under den. Det finns
dock inget som hindrar att arbetstagaren skriftligen kvitterar att man tagit del av den
slutgiltigt fastställda arbetstiden om man tycker det är praktiskt.
6. Lista metod A rullande lista
Om man går på en fast rullande lista, kan man gå på lista metod A då?
Svar
Det kan man, men möjligheten för arbetstagaren att påverka arbetstidsförläggningen
kommer förmodligen att vara ganska liten.
7. Lista val av metod
Finns det något man som arbetsgivare kan göra för att styra vilken listmetod som
arbetstagarna ska välja?
Svar
Nej.
8. Lista metod A justeringar
Om man väljer lista metod A, 21 dagar innan kommer arbetsgivaren på att det finns
ytterligare behov. Man ska sedan fastställa efter eventuella justeringar. Vad får justeringarna
omfatta?
Svar
Justeringarna får omfatta sådant som arbetstagaren av någon anledning har missat,
exempelvis att man inte planerat utifrån de behov som arbetsgivaren presenterat eller att
man missat att göra arbetstidsförkortning i enlighet med avtalet.
Om förutsättningarna har förändrats sedan arbetsgivaren lämnade ifrån sig ett underlag för
arbetstagaren att förhålla sig till för sin planering ska arbetsgivaren fastställa den planering
som arbetstagaren föreslår för att därefter vid behov omplanera utifrån de nya
förutsättningarna för vilket arbetstagaren får omplaneringstillägg för den/de veckor där
arbetstagarens fritid inskränks.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 33 / 60
9. Lista metod A oenighet
Om man blir oeniga vid planering med stöd av listmetod A, vem bestämmer?
Svar
Arbetsgivaren.
10. Listmetod byte
Får man byta listmetod efterhand?
Svar
Ja, förutsatt att arbetstagaren meddelar arbetsgivaren om detta minst 6v före nästa
listperiod.
11. Listmetod A oenighet
Vad händer om man blir oeniga vid listmetod A?
Svar
Då bestämmer arbetsgivaren vilken förläggning av arbetstiden som ska gälla.
12. Listmetod oorganiserade
Listmetod B är gentemot de organiserade, listmetod A gäller alltså gentemot de
oorganiserade?
Svar
För organiserade kan såväl listmetod A som B användas medan endast listmetod A kan
användas för oorganiserade då det inte finns någon organisation som kan föra
listförhandling för deras räkning.
13. Listmetoder i samma arbetslag
Kan man i ett och samma arbetslag ha såväl listmetod A som B?
Svar
Ja, då det är arbetstagaren som väljer.
14. Listmetod byte mellan A och B
Kan man byta mellan listmetod A och B och finns det någon tidsgräns för det?
Svar
Man kan byta förutsatt att man meddelar sitt byte av metod senast 6v innan närmast
följande listperiod.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 34 / 60
15. Listmetod B
Kan listmetod B bara omfatta den som är medlem i facket?
Svar
Ja.
16. Val av listmetod
Måste det dokumenteras på listan vilken metod som är vald?
Svar
Man måste ha valt och sedan är det inte reglerat i avtalet hur det ska dokumenteras
17. Listförhandlingsmodell A och B
Om en arbetstagare vill planera själv, några arbetstagare vill planera tillsammans och någon
arbetstagare vill att det ska förhandlas med ATO blir det besvärligt. Det är också chefens sak
att i vissa fall bestämma vem som ska göra vad utifrån kompetens och lämplighet. Kan man
som arbetsgivare med tillämpning av modell A verkligen bestämma vem som ska göra vad?
Svar
Arbetsgivaren har rätten och ansvaret att leda och fördela arbetet, vilket i grunden inte
förändrats genom dessa bestämmelser. Det är snarare formen för hur arbetsgivaren leder
och fördelar som förändrats på så sätt att arbetsgivaren vid listförhandlingsmodell A har att
presentera vilka behov verksamheten har. Behoven kan exempelvis vara att en viss
kompetens krävs för att utföra en viss arbetsuppgift. När arbetsgivaren har presenterat
verksamhetens behov ska sedan arbetstagarna planera arbetstidens förläggning med
beaktande av de behoven. Om verksamhetens behov tillgodoses genom arbetstagarnas
planering är det den planeringen som ska gälla. Vilka konsekvenser detta kommer få rent
praktiskt kommer skilja sig åt beroende på vilken verksamhet som bedrivs, i vissa
verksamheter spelar det ingen roll vem som utför arbetet medan det i andra verksamheter
kanske bara finns en som kan utföra en specifik arbetsuppgift. I det första fallet kommer den
nya ordningen att kunna innebära ett större inflytande för arbetstagaren över sin
arbetstidsförläggning medan det i det senare fallet kan innebära ett mindre inflytande.
Parterna på försvarsmaktsnivå kommer utvärdera tillämpningen då avtalet tillämpats i 18
mån.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 35 / 60
18. Förhandlingsordning för lista
När man väljer ordning för lista, vem ser till att ATO blir informerad om valet, är det
arbetstagaren eller arbetsgivaren?
Svar
Arbetstagaren har ett ansvar att anmäla sitt val till såväl arbetsgivaren som sin fackliga
organisation. I övrigt bör man komma överens vid respektive förband hur det rent praktiskt
ska gå till utifrån de behov och förutsättningar man har.
19. Val av listmetod
Är det helt fritt för arbetstagaren att välja modell A eller B för planering, man kan ju ha flera
olika arbetstagare som vill ha olika lösningar?
Svar
Det är helt fritt för arbetstagaren.
20. Listmetod A, ”tvättstugemodell”
Skulle man kunna göra ungefär som inom vården med ”tvättstugemodell” för listmetod A?
Svar
Ja, om bara arbetsgivaren har tydliggjort vilka behov verksamheten har och dessa blir
tillgodosedda efter det att alla har valt sin arbetstid är det ok.
21. Listmetod A, flera förslag
Om arbetstagaren har valt listmetod A och har ett förslag till lista medan arbetsgivaren har
ett annat förslag till lista, är det arbetsgivaren som beslutar vilken lista som ska fastställas
då?
Svar
Arbetsgivaren ska inte ge förslag till lista. Arbetsgivaren ska ange vilka behov verksamheten
har så att arbetstagaren kan planera utifrån det. Om arbetstagarens förslag sedan uppfyller
verksamhetskraven ska inte arbetsgivaren ändra i förslaget till lista. Det är endast om
verksamhetskraven inte blir tillgodosedda som arbetsgivaren har rätt att ändra i förslaget till
lista, eller om arbetsmiljön blir eftersatt på grund av att exempelvis det alltid är en och
samma arbetstagare som gör jour av någon anledning.
22. Fastställande av lista
Kan listan fastställas när som helst mellan 30 dagar och 14 dagar innan den ska gälla
förutsatt att den är klar?
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 36 / 60
Svar
Ja.
23. Listförhandling listmetod B
Enligt listmetod B ska arbetsgivaren fastställa listan. Är det inte egentligen arbetsgivaren och
facket som fastställer, bägge parter skriver ju under listan?
Svar
Signaturen visar att man är klar med listförhandlingen. Det krävs sedan att arbetsgivaren
fattar ett beslut att fastställa listan för tillämpning.
Mertid
1. Mertid deltidsanställning
Om man är deltidsanställd på 50% av en heltid, kan det bli fråga om mertidsarbete då?
Svar
Ja, skyldigheten att fullgöra mertid gäller för alla deltidsarbetande. Definitionen av
deltidsarbetande är arbetstagare med deltidsanställning, delpensionsledig arbetstagare och
heltidsanställd arbetstagare vars arbetstid är nedsatt genom partiell ledighet utan lön under
minst 4 hela kalenderveckor i följd.
2. Mertid deltid på grund av barn
Om man jobbar deltid om 75% för att man har barn upp till åtta år, måste man jobba mertid
då?
Svar
Då sådan ledighet är lagstadgad har man inte den skyldigheten.
3. Mertid och övertid
Deltidsarbetande, ska man först arbeta mertid innan det blir övertid?
Svar
Man har mertid fram till den tidpunkt då arbetet slutar för heltidsarbetande medarbetare,
det är först på tid därefter eller då 8h arbete har uppnåtts under dagen som det blir övertid.
4. Mertid ersättning
Ersättning i form av ledighet eller pengar för mertid, vem bestämmer vilket det ska bli?
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 37 / 60
Svar
ALFA säger att ersättningen ska lämnas i den form arbetstagaren önskar, om inte
arbetsgivaren av särskilda skäl bestämmer något annat.
Omplanering
1. Omplanering tjänsteresa
Vid uppkommen tjänsteresa, räknas det som inskränkning av fritiden då?
Svar
Tjänsteresa planeras inte i lista.
2. Omplanering omplaneringstillägg
Får man bara ett omplaneringstillägg oavsett hur mycket arbetstid som omfördelas till en
vecka vid omplanering?
Svar
Ja.
3. Omplanering sjukdom
Om man har omplanerat och lagt 8h arbetstid till en dag som skulle ha varit tjänstgöringsfri
och sedan blir arbetstagaren sjuk den dagen, vad händer då?
Svar
Det blir sjukavdrag på samma sätt som för en dag då ordinarie arbetstid är planerad.
4. Omplanering i samma vecka
Om man lägger på 4h på en måndag och tar ut 4h senare samma vecka, blir det inget
omplaneringstillägg då?
Svar
Jo, på måndagen har man utökat arbetstiden vilket föranleder omplaneringstillägg.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 38 / 60
5. Omplanering förläggning av minskning av tid
Kan man vid omplanering lägga minskningen av arbetstid före utökningen?
Svar
Det är tillåtet att planera på det sättet under förutsättning att arbetsgivaren och
arbetstagaren är överens om det, arbetstagaren har alltså ingen skyldighet att acceptera
sådan förläggning.
-8h
Listperiod I
14dgr
Endast om AG och
AT är överens
+8h
Listperiod II
-8h
6. Omplanering oenighet listmetod A
Om arbetsgivaren och arbetstagaren inte blir överens vid omplanering, kan arbetsgivaren då
bestämma vad som ska gälla?
Svar
Ja, dock inte om det handlar om att förlägga minskningen av arbetstiden mindre än 14 dagar
före utökningen av arbetstid då det förutsätter arbetstagarens medgivande.
7. Omplanering lista plus minus noll
Om man har en lista som gäller tillsvidare, måste inte en omplaneringslista gå plus minus noll
då?
Svar
Jo.
8. Omplanering föra tid mellan listperioder
Om all tid ligger förlagd under vecka 1-3 under en lista och det inte ligger någon tid under
vecka 4, kan man då omplanera så att man för 40h från kommande listperiod till sista veckan
i första perioden?
Svar
Ja, det förutsätter dock att den kommande listperiodens lista är fastställd.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 39 / 60
9. Omplanering
Om man vill planera om förutsätter det väl att kommer överens i omförhandlingen, oaktat
om man valt listmetod A eller B?
Svar
Det finns en skillnad mellan A och B då arbetsgivaren i listmetod A slutligen har att
bestämma arbetstiden.
10. Omplanering efter förhandling
Kan arbetsgivaren ändra förutsättningarna efter det att listan är färdigförhandlad med ATO
men ännu inte har beslutats/fastställts formellt utan att det blir omplaneringstillägg?
Svar
Nej, listan gäller oavsett när den skrivs på efter det att förhandling är slutförd.
11. Omplaneringslista
Om någon valt metod A, är det verkligen arbetstagaren som ska omplanera om
arbetsgivaren får ett nytt behov?
Svar
Arbetsgivaren måste presentera att det finns ett ändrat behov. Sedan måste arbetstagaren
omplanera och har då ett visst utrymme att påverka exempelvis vilken dag man vill kvitta ut
den ändrade tiden.
12. Omplanering in i nästa listperiod
Om arbetstagaren har 8 veckor som är fastställda i en listperiod och arbetsgivaren
bestämmer att arbetstagaren behöver arbeta ytterligare fyra timmar i sista veckan, kan man
omplanera in i nästa listperiod då?
Svar
Om arbetstiden för nästa listperiod är fastställd kan man ändå förlägga ytterligare fyra
timmars arbetstid i sista veckan i den första perioden och, om det inte går att minska
arbetstiden med fyra timmar någon annan dag den veckan, genom omplaneringslista minska
arbetstiden med motsvarande fyra timmar någon vecka under nästa listperiod.
Omplaneringstillägg ska utbetalas för den vecka där någon dag påförs arbetstid, men inte för
den vecka där arbetstiden endast minskas.
Man får dock inte minska arbetstiden som är förlagd tidigare än 14 dagar före den av ändrad
verksamhet föranledda förändringen, om inte arbetsgivare och arbetstagare är överens om
det.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 40 / 60
Exempel
a) Det är tillåtet att förlägga överskjutande tid till kommande listperiod
Listperiod I
Listperiod II
+8h
14dgr
-8h
b) Minskning av arbetstid mindre än 14 dagar före förändringen
-8h
Listperiod I
14dgr
Endast om AG och
AT är överens
+8h
Listperiod II
-8h
13. Omplanering jour och beredskap
Kan man inte omplanera jour eller beredskap?
Svar
Nej, jour och beredskap kan bara planeras i lista. När den väl är planerad kan den inte
omplaneras. Uppkommer ändå behov av ändring på grund av att verksamhetens behov
förändrats kan arbetsgivaren bestämma att den planerade jouren eller beredskapen inte ska
fullgöras. Om arbetsgivaren bestämmer att jour eller beredskap istället ska fullgöras på
annan tid än vad som är planerat blir jouren eller beredskapen uppkommen och ska därmed
ersättas såsom uppkommen jour eller beredskap.
PRIO
1. Saldon PRIO
Ska man hålla koll på jour för viss verksamhet i ett saldo och normal jour separat?
Svar
För de som omfattas av undantag i enlighet med förhandlingsprotokollet § 5 ska man
manuellt lägga in ett högre tak för jour i PRIO.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 41 / 60
2. PRIO ersättningsmodell ÖD
Hur skiljer man på de olika ersättningsmodellerna vid inrapportering i PRIO?
Svar
De två ersättningsmodellerna har varsin närvarotyp.
3. Systemstöd 416h
Finns det systemstöd för att se hur mycket av de 416h som återstår för en eller flera
arbetstagare?
Svar
Ja.
4. PRIO excel
Kan man dra ut information från PRIO till Excel och vice versa?
Svar
Ja, man kan dra rapporten från PRIO och överföra till Excel. Beroende på vad det gäller kan
det finnas en standardrapport eller så krävs utveckling av en rapport. Alla rapporter som
finns går att överföra till Excel. Det går också att uppdatera SAP från Excel med ett
inläsningsprogram. Exempelvis läses alla nya traktamenten från Excel.
5. Lista och PRIO
Om man har en lista som gäller tillsvidare, hur fungerar PRIO då? Ligger det ett
grundarbetsschema som man faller tillbaka till när en oregelbundet förlagd lista löper ut
eller kan man ha en lista med oregelbundet förlagd arbetstid som hela tiden repeteras?
Svar
Ja, det finns ett grundschema i botten som gäller om ingen skiftplanering är gjord. Dock kan
man endast förlägga arbetstid i schemat, alltså inte övningsdygn, jour och beredskap. För
övningsdygn, jour och beredskap måste alltså alltid skiftplanering göras.
6. Systemstöd i PRIO
Kommer PRIO hålla reda på de 416h?
Svar
Ja, det finns bland annat möjlighet för chefen att ta ut övertidslistor.
7. Ledighetssaldon
Kommer PRIO hålla koll på saldoberäkningarna?
Svar
Ja.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 42 / 60
Restid
1. Restidsersättning
Restidsersättning, är det reglerat i avtalet?
Svar
Nej, restidsersättning är reglerat i rörlighetsavtalet (FAS kap 3) och den regleringen har inte
förändrats.
2. Restid arbetstidsförläggning
När man är på utbildning på annan ort är ofta arbetstiden förlagd så att man ska hinna resa
till och från. Ska man då förlägga arbetstiden endast efter kurstiden?
Svar
Resa ska i första hand företas på arbetstid. Det är endast vid resor som ligger utanför det
som normalt är arbetstid som restid ska tillämpas.
Semester
1. Semester efter insats full bank
Om man redan har full semesterbank, kan man då ändå spara semester till nästa år?
Svar
Man får ha fler än 40/35 dagar i banken upp till två månader efter att man kommer hem
efter insats, även om man passerar ett årsskifte.
2. Timsemester
Kan man ta ut semester timme för timme?
Svar
Nej.
3. Sparande och uttag av semesterdagar efter utlandstjänstgöring
Om jag väljer att spara semesterdagar som jag tjänat in under utlandstjänstgöringen, får jag
den högre ersättningen när jag sedan tar ut dem?
Svar
Nej, man får då ersättning med värdet för den lön som gäller när man tar ut semestern.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 43 / 60
4. Semester efter stödinsats
Om man genomfört stödinsats som är kortare än en kalendermånad, har man då rätt att ta
ut den semester som intjänats under stödinsatsen i samband med hemkomst med den högre
lönen för utlandstjänstgöring som grund för beräkningen?
Svar
Nej, detta då man för tjänstgöring mindre än en kalendermånad uppbär ett rörligt tillägg
som i sin tur är semesterlönetilläggsgrundande.
Tjänsteresa
1. Förrättning utomlands arbete vid hemkomst
Om man varit på förrättning utomlands 14 dagar och sedan måste arbeta 1-2 dagar i
samband med hemkomst, räknas de dagarna som dag 15-16 i uppräkningen då?
Svar
Ja.
2. Utrikes tjänsteresa
Kan man vid utrikes tjänsteresa lägga arbetstid några dagar i Sverige före resan som i
slutänden gör att man går över 11 dygn sammanhängande?
Svar
Ja.
3. Schablonarbetstid vid utrikes tjänsteresa
Om det är planerat schablonarbetstid om 13h per dygn vid den utrikes tjänsteresan men
arbetstagaren jobbar mer än 13h, blir det övertid då? Vem har tolkningsföreträde och finns
det några anvisningar om hur hantera detta?
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 44 / 60
Svar
Om arbetstagaren har beordrats till mer arbete än 13h blir den överskjutande tiden övertid.
Inför en utrikes tjänsteresa ska arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om hur
man ska göra om behov av övertid uppkommer då chef med mandat att besluta om övertid
inte alltid är tillgänglig för arbetstagaren. Om man inför den utrikes tjänsteresan gör
bedömningen att arbetstagaren kanske kommer ha behov av mer arbetstid än vad som är
planerat då saker inte alltid går som man tänkt sig och att arbetstagaren inte kommer kunna
komma i kontakt med arbetsgivaren under resan kan arbetsgivaren och arbetstagaren i
förväg komma överens om ett rimligt antal övertidstimmar som vid behov får nyttjas utan
särskilt beslut av arbetsgivaren. Utöver detta finns inga särskilda anvisningar om hur det ska
hanteras.
4. Kompenserande ledighet efter utrikes tjänsteresa
Efterskänks tid när man tar ut den kompenserande ledigheten efter utrikes tjänsteresa?
Svar
Ingen arbetstid efterskänks. Om det handlar om en planerad utrikes tjänsteresa ska man i
lista ha förlagt arbetstiden så att det finns utrymme för den kompenserande ledigheten efter
resan. Om det handlar om en uppkommen utrikes tjänsteresa där hemkomsten inträffar om
mer än 14 dagar ska man planera om arbetstiden i omplaneringslista så att det finns
utrymme för den kompenserande ledigheten.
5. Utrikes tjänsteresa till planerat insatsområde
Vad är ett planerat insatsområde och vad gäller vid tjänsteresa dit?
Svar
Ett planerat insatsområde är ett område som anvisas av regering och riksdag där vi i
framtiden planeras göra en insats. Från och med då området blivit anvisat som planerat
insatsområde genomförs utrikes tjänsteresor till området med stöd av avtalet för
internationell militär insats.
Utlandslön
1. Tidsbegränsad lön och utlandslön
Om man har en tidsbegränsad lön på grund av att man för tillfället bestrider en annan
befattning än sin egen som är mer kvalificerad, ligger den tidsbegränsade lönen till grund för
utlandslönen då?
Svar
Om det är den befattningen man fullgör sin utlandstjänstgöring i så ska den tidsbegränsade
lönen ligga till grund för utlandslönen.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 45 / 60
Utlandstillägg
1. Utlandstillägg och hemresor
Om jag har huvuddelen av familjen med mig under utlandstjänstgöringen, men något barn
fortfarande är kvar i Sverige, får jag det högre utlandstillägget och fria hemresor då?
Svar
Om man har något barn hemma får man det högre utlandstillägget. Man ska dock ha haft
vårdnaden om barnet till minst 50% innan utlandstjänstgöringen påbörjades. Däremot får
man då inga fria hemresor då man har huvuddelen av familjen med sig.
2. Utlandstillägg för 6v
Om man bara är ute 6v, vad blir utlandstillägget då?
Svar
6v är mer än en månad, därför får man först tillägg för en hel månad, därefter 3,3% av
utlandstillägget per dag för de sista två veckorna.
Återtjänstgöring
1. Återtjänstgöring
Om man ska ta tjänstledigt en fredag som inte är planerat i förväg, kan jag ta ut tid ur någon
av ledighetsbankarna istället för att återtjänstgöra tid vid ett senare tillfälle?
Svar
Ja. Observera dock att om du ska vara tjänstledig med stöd av lag finns inget krav på
återtjänstgöring.
2. Återtjänstgöring arbetstid VAB
Måste man jobba igen planerad arbetstid om man tar ut en VAB-dag?
Svar
Nej, när man är ledig med stöd av lag kan inte arbetsgivaren kräva att man ska
återtjänstgöra den tiden.
Övertid
1. 416h överskridande
Kan man förhandla om överskridande över de 416h?
Svar
Nej. Enda möjligheten till överskridande av de 416h är genom att tillämpa de
undantagsmöjligheter som framgår av § 5 i förhandlingsprotokollet.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 46 / 60
2. Jour och övertid ersättning
Kan man få ersättning för jour och övertid samtidigt?
Svar
Ja, då jourtillägg erhålls för minst 13h då jour fullgörs mellan tidpunkten för den ordinarie
arbetstidens slut en arbetsdag och arbetstidens början påföljande arbetsdag så blir det effekten
om arbetstagaren beordras i arbete under den jourtiden.
3. Beredskap och övertid
Om man har beredskap, kan arbetsgivaren då begära att arbetstagaren ska arbeta mer
övertid än den tid för vilken beredskap är planerad?
Svar
Ja, det finns ingen begränsning som gör att man endast skulle kunna beordra övertid på tid
då jour eller beredskap är planerat.
4. Övertid frivillighet
Måste arbetstagaren vara frivillig för att man ska kunna beordra övertid?
Svar
Grunden är att man i första hand ska beordra den som är frivillig. Finns däremot ingen
frivillig eller om det av någon anledning inte är lämpligt att beordra den frivillige får
arbetsgivaren beordra någon annan arbetstagare till övertid. Det ska dock observeras att om
beordrandet av övertid föranleder en styrkt merkostnad och arbetstagaren påtalar detta i
samband med beordrandet är arbetsgivaren skyldig att ersätta arbetstagaren för
merkostnaden.
5. Övertid kompensationsledighet
Hur mycket kompensationsledig tid får man för övertid?
Svar
Om arbetsgivare och arbetstagare är överens om att ersättning för övertidsarbete ska ges
som kompensationsledig tid får arbetstagaren 1,5h ledig tid för varje timme fullgjord enkel
övertid och 2h ledig tid för varje fullgjord timme kvalificerad övertid.
6. Övertid och semester
Om man har semester, blir det övertid om man beordras i arbete då?
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 47 / 60
Svar
Det ska ligga arbetstid förlagd i lista även då man tar ut semester. Detta innebär att det inte
blir övertid enbart beroende på att man brutit semestern, det är först om den faktiska
arbetstiden överskrider den tid som finns fastställd i lista eller fullgörs på annan tid än vad
som är förlagt i lista som det blir övertid.
7. Beredskap övertid veckovila
Bryter övertid vid beredskap veckovila och hur gör man i så fall?
Svar
Ja, övertid bryter veckovilan. I sådant fall ska den närmast följande arbetsperiodens början
förskjutas så att arbetstagaren får kompenserande ledighet motsvarande den tid som
återstår för att uppfylla kravet om tid för veckovila. Om särskilda verksamhetsskäl föreligger
får ledigheten förläggas så att den efterföljande arbetsperioden avkortas med den aktuella
tiden. Om synnerliga verksamhetsskäl föreligger som gör att det inte är möjligt att bevilja
sådan ledighet ska berörd arbetstagare ges lämpligt skydd, vilket utgörs av att arbetstagaren
erbjuds ett samtal hos företagshälsovården vilket ska syfta till att arbetstagaren ska kunna få
en professionell bedömning av om arbetstidsuttaget och förläggningen som tillämpas för
denne är skadligt eller inte.
8. Fristående extra arbetspass och övertid
Fristående extra arbetspass, räknas det som kvalificerad övertid?
Svar
Enkel eller kvalificerad övertid styrs dels av vilken tid på dygnet den fullgörs, dels av om
dagen är planerat tjänstgöringsfri eller inte. Om dagen är planerat tjänstgöringsfri blir
övertiden kvalificerad.
9. Övertid framförhållning
Hur sent kan övertid beordras?
Svar
Det finns ingen gräns för hur sent man kan beordra övertidstjänstgöring och arbetstagaren
kan inte neka övertidstjänstgöring. Däremot ska man komma ihåg att arbetsgivaren i första
hand ska nyttja den som är frivillig för övertidstjänstgöringen.
10. Övertid saldon
Vem håller räkningen på övertidstimmarna så man får rätt betalt och rätt antal timmar dras
av ur ”banken” vid övertidstjänstgöring?
Svar
PRIO ska vara uppsatt för att hantera det.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 48 / 60
11. Övertid vägran
Vad händer om en arbetstagare vägrar arbeta övertid?
Svar
Det är arbetsvägran och ska hanteras som sådan. Däremot ska man komma ihåg att
arbetsgivaren i första hand ska nyttja den som är frivillig för övertidstjänstgöringen.
12. Övertid kompenserande ledighet
Om man blir beordrad att jobba övertid så att nästa arbetspass start förskjuts, man
fortfarande vill gå hem den tid som är planerad den dagen där arbetspasset har förskjutits
och inte samtidigt har någon kompledig tid att kvitta ut med, får man då minus i flexen som
man måste jobba igen vid ett annat tillfälle?
Svar
Om man inte har någon plustid i flex eller annan kompensationsledig tid att tillgå får man
antingen jobba igen den tiden direkt dygnet därpå eller registrera minustid i flex som man
får jobba igen vid annat tillfälle.
13. Förskjutning av arbetstid på grund av övertid
Måste man jobba igen den tid man blir skyldig på grund av att man haft kompenserande vila
dygnet efter övertidstjänstgöring och får man Ob-ersättning om det sker på obekväm tid?
Svar
Tiden måste återtjänstgöras och det utbetalas Ob-ersättning om återtjänstgöringen sker på
obekväm tid. Om verksamheten tillåter det kan man dock välja att jobba igen den tiden vid
annan tidpunkt än direkt dygnet efter övertidstjänstgöringen om det passar bättre.
14. Övertid på ledig dag
Om man gör övertid en timme på en dag man är ledig, hur många timmars
övertidsersättning får man då?
Svar
Man får ersättning för ett fristående extra arbetspass som innebär betalning för minst 3h
även om den faktiskt fullgjorda tiden skulle vara kortare. I förhållande till
övertidsskyldigheten räknas dock bara den faktiskt fullgjorda tiden.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 49 / 60
15. Övertid beordran
Vem får beordra till övertid då man inte får beordra sig själv?
Svar
Om man inte har tillgång till ansvarig chef kan man lösa det i förväg genom att klara ut under
vilka förutsättningar man under jour förväntas träda i tjänst.
16. Fristående extra arbetspass, beordrande
Kan jag som arbetsgivare beordra en arbetstagare som slutar 16.30 att han eller hon ska
delta i ett möte 20.30?
Svar
Ja, men det blir ett fristående extra arbetspass för vilket arbetstagaren ska ha ekonomisk
ersättning för minst 3h även om den faktiska arbetstiden är kortare.
17. Fristående extra arbetspass, från när räknas övertiden
Från när räknas övertiden, från då arbetstagaren nås av telefonsamtalet eller då denne
inställt sig på jobbet?
Svar
Om det är ett fristående extra arbetspass som inträffar när arbetstagaren har beredskap
räknas övertiden från det att arbetstagaren lämnar hemmet till och med återkomst till
hemmet. Om arbetstagaren inte har beredskap räknas övertiden från när arbetstagaren
inställt sig på jobbet.
18. Övertidsskyldighet
Max 50h per kalendermånad får ju arbetsgivaren begära, men om arbetstagaren är villig att
göra mer övertid, får man göra det då?
Svar
Nej, skyddsreglerna har sin grund i arbetstidslagen och arbetstidsdirektivet och syftar till att
utgöra ett skydd för arbetstagaren oaktat om arbetstagaren skulle vara villig att arbeta mer
eller inte. Vidare är skyddsreglerna reglerade i kollektivavtal vilket såväl arbetsgivare som
arbetstagare är skyldiga att följa.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 50 / 60
19. Planering övertid
Kan arbetsgivaren planera övertid?
Svar
Nej, övertid får bara beordras när det uppstår en oförutsedd situation. Ersättningen för
övertid kan vara ekonomisk ersättning eller ledighet. Ledighet förutsätter att förhållandena
medger att kompensationsledighet tas ut och att arbetstagaren vill ha ledigt. Om
arbetstagaren inte vill ha ledigt eller förutsättningarna inte medger att bevilja ledighet blir
det ekonomisk ersättning istället.
20. Beslut synnerliga skäl
På vilken nivå ska beslut om övertid och tillämpning av synnerliga skäl fattas?
Svar
Den frågan är inte reglerad i avtalet. Det är dock arbetsgivaren som ska tydliggöra var
beslutsmandatet ligger.
Övning
1. Uppkommet övningsdygn beordras sent
Kan ett uppkommet övningsdygn beordras hur sent som helst?
Svar
Det finns ingen tidsgräns för hur sent det kan beordras.
2. Övningsdygn övningsledning
Är det endast det övade förbandet som omfattas av undantag från arbetstidsreglering i
samband med övning, eller kan även övningsledningen anses ingå i övningen och därmed
omfattas av undantag?
Svar
Övningsledningen ingår i övningen trots att det inte är övningsledningen som övas. Det är
dock inget likhetstecken mellan att ingå i övningen och planeras på övningsdygn. Det som är
grunden för att övningsdygn ska tillämpas är att arbetstiden inte går att planera i detalj. Har
man sådana uppgifter som inte går att planera i detalj kan man tillämpa övningsdygn.
3. Övningsdygn försvarsmusiken
Försvarsmusiken, deltar i tattooer utomlands. Har tidigare använt övningsdygn, vad ska man
använda sig av nu?
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 51 / 60
Svar
Schablonarbetstid kan vara ett lämpligt sätt att hantera den verksamheten.
4. Övningsdygn blandning av modell
Kan man blanda modeller, alltså välja exempelvis hälften av övningsdygnen enligt modell A
och hälften enligt modell B?
Svar
Enligt avtalet ska man göra sitt val i november året före. Vid det valet kan man välja
kombination av modell A och B. Om sedan förutsättningarna förändras har arbetstagaren
rätt att ändra sitt val. Vidare finns inget hinder att byta modell så länge arbetsgivare och
arbetstagare är överens.
5. Övningsdygn val av modell arbetsgivarens inflytande
Har arbetsgivaren någon inflytande över vilken modell som ska väljas, kan man alltså med
hänsyn till den verksamhet som ska bedrivas säga åt alla att välja modell B?
Svar
Nej.
6. Övningsdygn senare än 14 dagar innan
Om övningsdygn inte är planerat i lista och det vid beordringstidpunkten är 13 dagar kvar
innan övningsdygnet ska genomföras, vad händer då?
Svar
Då blir det uppkommet övningsdygn.
7. Övningsdygn ersättning lö-, sön- och helgdag
Tidigare fanns extra ersättning för övningsdygn på lö-, sön- och helgdag, finns det kvar?
Svar
Det värdet är inbakat i den nya övningsdygnsersättningen.
8. Övningsdygn kopplat till insats
Kan man använda övningsdygn även om övningen inte är kopplad direkt mot en förestående
insats?
Svar
Ja, så länge man uppfyller kraven för övning enligt avtalet får man tillämpa övningsdygn utan
att det behöver vara kopplat direkt till en förestående insats.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 52 / 60
9. Övningsdygn max antal
Finns det något tak för antalet övningsdygn eller maximalt antal timmar innestående
kompensationsledighet?
Svar
Nej.
10. Övningsdygn elev
Förr fanns elevövningsdygn där man bara fick ersättning i pengar och inte i ledighet, finns
det kvar?
Svar
Nej.
11. Övningsdygn modell A och B
Kan man välja ersättningsmodell A för vissa övningsdygn och ersättningsmodell B för andra
under samma år?
Svar
Ja, man har möjlighet att välja att exempelvis de första tio dygnen ska följa modell A medan
övriga dygn ska följa modell B. A och B har olika lönearter, vilket arbetstagaren själv ska
knappa in och chefen ska godkänna.
12. Övningsdygn uppkommet tidsgräns
Uppkommet övningsdygn, vilken tidsgräns gäller för beordrande?
Svar
Det finns ingen gräns för hur sent man kan beordra ett uppkommet övningsdygn. Däremot
ska man komma ihåg att arbetsgivaren i första hand ska nyttja den som är frivillig för den
uppkomna övningsdygnstjänstgöringen.
13. ÖD kompensationsledighet
Kommer det blir övergångsbestämmelser för kompensationsledighet för ÖD?
Svar
Det finns inget behov av övergångsbestämmelser då det inte finns något tak för sparande av
kompensationsledighet för ÖD i det nya avtalet.
14. Övningsdygn, för vilken verksamhet
Under vilka förutsättningar får man använda övningsdygn.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 53 / 60
Svar
Det är två kriterier som ska vara uppfyllda, dels att det är övning enligt definitionen i
arbetstidsavtalet, dels att övningen är av sådan art att arbetstagarens arbetsinsatser inte i
detalj kan tidplaneras. Övningsdygn är alltså inte en ersättning som ska användas för varje
verksamhet där man tycker det är besvärligt att planera.
15. Övningsdygn kompensationsledighet
När ska kompensationsledigheten läggas ut?
Svar
Arbetsgivaren anser att ledigheten ska läggas ut i direkt anslutning till att övningen är
genomförd. Detta då man idag i ekonomisystemet redovisar innestående ledighet som en
kostnad.
16. Hur mycket tid kan man ha i ÖD-banken?
Svar
Det finns ingen gräns längre. Trots det ska man sträva efter att lägga ut ledigheten i nära
anslutning till genomförd verksamhet. Arbetsgivaren vill inte att det byggs ledighetsberg.
17. ÖD val av ersättningsmodell
Kan man välja att för de första tio dygnen ta ut ersättning enligt modell A och för resten av
dygnen ta ut ersättning för modell B?
Svar
Det får man komma överens om vid respektive förband.
18. Övning längre sammanhängande
Kan man ha övning som är längre än 11 dygn i sträck även om man inte är på tjänsteresa?
Svar
Ja.
19. Uppkommet ÖD
Behöver man ersätta någon annan som exempelvis har blivit sjuk för att man ska kunna
tillämpa uppkommet ÖD?
Svar
Nej, tidigare fanns en sådan bestämmelse men det enda som är styrande i det nya avtalet är
när övningsdygnet planeras eller beordras.
20. Kompensationsledighet för ÖD
Måste ÖD-kompensation nollas innan övergång till annat förband?
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 54 / 60
Svar
Nej.
21. Längre övning
Kan vi öva längre sammanhängande perioder, t.ex. 14-15 dagar i sträck med detta avtal?
Svar
Ja.
22. ÖD-ersättning modell A eller B
Man ska ju välja om man vill ha ÖD-ersättning enligt alternativ A eller B den 1 nov varje år.
Hur ska man göra om det inte finns en slutlig plan för nästkommande år då?
Svar
Förbanden är delaktiga i uppdragsdialogen med HKV vilket innebär att om det inte finns en
slutgiltig fastställd plan för kommande år den 1 nov så får man göra ett antagande om
övningsplanen kommer bli så som förbandet har föreslagit eller om den kommer att
förändras och därefter göra sina val utifrån antagandet. Skulle det sedan visa sig att den
slutliga planen avviker väsentligt från antagandet har arbetstagaren rätt att göra om sitt val
inför planering av kommande lista.
23. Kompensationsledighet och ersättning för ÖD
Kompensationsmodell för ÖD, finns det möjlighet för den som valt 8h kompledighet att välja
om så man får betalt för den lediga tiden i efterhand?
Svar
Man har rätt att välja modell för kommande år 1 november varje år. Därefter har man rätt
att ändra sitt val om förutsättningarna väsentligt har förändrats, exempelvis att 50 ÖD var
planerade men det blir bara 25. Då får man välja om i samband med planering av nästa lista.
Att ”välja om i efterhand” finns det dock inte utrymme för i avtalet.
24. Övergångsbestämmelse ÖD
Det finns många arbetstagare som har många timmar innestående kompensationsledig tid
för ÖD idag. Finns det någon övergångsbestämmelse för dessa?
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 55 / 60
Svar
Då det inte finns något tak i det nya avtalet för hur mycket kompensationsledig tid för ÖD
som får sparas så behövs ingen övergångsbestämmelse sett ur avtalsperspektivet. Däremot
kan det finnas behov av ett arbetsgivardirektiv om hur man ska hantera den sparade tiden
Försvarsmakten som arbetsgivare inte har något intresse av att ledighetsbanker ska växa då
även de kostar pengar.
25. Uppkommet ÖD, ersätta någon annan
I dagens avtal måste man för att kunna tillämpa särskild ÖD ersätta någon annan
arbetstagare. Gäller detsamma för uppkommet ÖD i det nya avtalet?
Svar
Nej, man behöver inte ersätta någon annan.
26. Uppkommet ÖD, när blir det uppkommet
När blir det uppkommet ÖD?
Svar
Det ska uppkomma senare än 14 dagar innan det ska genomföras. Upptäcker man behovet
tidigare än 14 dagar innan det ska genomföras ska man planera om och lägga in ett ordinarie
ÖD.
27. 64h-gränsen för kompensationsledighet för ÖD
Är 64h-gränsen för innestående kompensationsledighet för ÖD som finns i dagens avtal
borttagen och innebär det i så fall att man kan spara sin ledighet yrkeslivet ut?
Svar
Den är borttagen och det finns ingen gräns, men från arbetsgivarsidan uppmanas alla att
förlägga ledigheten så att inga ledighetsberg byggs.
28. Definition ÖD
Definitionen av övningsverksamhet är i det nya avtalet i stort sett samma text som i avtalet
ÖVA. Är det alltså inte fritt valt att tillämpa ÖD utan det måste finnas ett förband eller en
stab som ska prövas i enlighet med TOEM?
Svar
Det stämmer att det inte är fritt valt, vilket i praktiken är detsamma som gäller i det gamla
avtalet.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 56 / 60
29. ÖD vid kurs och utbildning
Kan man använda övningsdygn vid kurser och utbildning exempelvis GMU, instruktörskurs
för fjällguider o.s.v.?
Svar
Ja, detta då definitionen av övning som inte kan tidsplaneras enligt arbetstidsavtalets
förhandlingsprotokoll § 4 lyder ”…och bedrivs på ett sådant sätt att arbetstagarens
arbetsinsatser inte kan tidsplaneras. Med sådan övning avses även sammanhängande övning
under kurs eller utbildning där arbetstagarens arbetsinsatser inte kan tidsplaneras.”
Övrigt
1. Stora ekonomiska värden
Stora ekonomiska värden, vad innebär det?
Svar
Begreppet är taget från arbetstidsdirektivet. Exempel kan vara ett datasystem som håller på
att haverera vilket skulle kunna påverka löneutbetalning för flera.
2. Internationell tjänstgöring övergång av verksamhet
De mekaniker som kommer tillhöra FS 24 och som den 1/1 2013 kommer tillhöra en annan
myndighet, hur kommer de hanteras?
Svar
Vid verksamhetsövergång kan de tidigare anställnings- och kollektivavtalen tillämpas under
som mest ett år.
3. Nära anhörig definition
Är begreppet nära anhörig definierat?
Svar
Råd till FAS kap 9:
”Med den egna familjen eller närmaste släktkretsen avses make, maka, sambo, registrerad
partner, barn, barnbarn, syskon, föräldrar, mor- och farföräldrar, svärföräldrar och
fosterföräldrar. När det är fråga om begravning, bouppteckning eller arvsskifte tillkommer
farbror, faster, morbror, moster, syskonbarn, svärson, svärdotter, svåger och svägerska.
Arbetsgivaren kan bevilja en arbetstagare ledighet med rätt till lön i särskilda fall även om
det rör andra anhöriga eller en närstående. Det kan ju vara så att en arbetstagare har en
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 57 / 60
moster som enda släkting, som dessutom har uppfostrat arbetstagaren och alltså fungerat
som förälder.”
Försvarsmaktsavtal om villkor vid tjänstgöring i en internationell militär insats 2 §:
”Barn
Med barn avses hemmavarande barn under 18 år eller hemmavarande barn under 20 år som
inte har avslutat gymnasieskola, som är den anställdes egna barn eller make/makas barn.
Med barn avses även adoptivbarn, fosterbarn och barn för vilka den anställde eller hans eller
hennes make/maka är rättslig vårdnadshavare. Vidare avses även barn som vid delad
vårdnad bor minst halva tiden hos den anställde.”
”Make/maka
Med maka/make ska, förutom registrerad partner, likställas en person som den anställde
sammanbor med under äktenskapsliknande förhållanden och som är folkbokförd på samma
fastighet som den anställde sedan minst sex månader.”
4. Logistandard undantag
Om det inte finns något val avseende logementsstandard, vad gör man då?
Svar
Då får man erbjuda den logistandard som finns tillgänglig och de logitillägg som gäller enligt
avtalet. Arbetstagaren har sedan rätt att acceptera eller avvisa erbjudandet.
5. Tjänstledighet fullgjord arbetstid ledighetssaldon
Vad händer med ledighetssaldon vid tjänstledighet för annan statlig verksamhet?
Svar
Intjänad ledighet står kvar med undantag för flextid som överstiger 40h i samband med ett
avstämningstillfälle.
6. Arbetsgivare
Vem räknas som arbetsgivare?
Svar
Det beror på arten av fråga och framgår av försvarsmaktens arbetsgivarnyckel och den
delegering som görs vid respektive förband.
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 58 / 60
7. Frågor efterhand
Finns det någon möjlighet att ställa frågor efter utbildningen?
Svar
Frågor ska då ställas till HR direkt eller via de fackliga organisationerna.
8. Arbetstidsreglering elever på FHS
Elever på chefsprogrammet, ska de arbetstidsregleras nu?
Svar
Nej, detta finns reglerat i underbilaga 2 till arbetstidsavtalet.
Kursprogrammet ska innehålla schemalagd tid, semester, studiedagar och övrig ledighet som
ges ut till elever och berörda organisationsenheter. För elever gäller arbetsmiljölagen, vilket
bland annat innebär att åtgärder ska vidtas som behövs för att förebygga ohälsa eller
olycksfall.
Elev som behöver vara ledig av personliga skäl under kurstid kan, om ledigheten beviljats,
omfördela den förlorade studietiden till annat tillfälle inom skolans tidsram. Om en elev
exempelvis behöver vara ledig en onsdag kan han eller hon ta igen den förlorade studietiden
en lördag, som för övriga elever är tjänstgöringsfri. Anteckningar om ledigheten och
inarbetningstiden ska ske vid skolan.
Om elev är frånvarande på grund av sjukdom ska sjukanmälan göras från första sjukdagen.
Behöver elev vara tjänstledig med stöd av lag eller avtal ska en skriftlig ansökan göras och i
båda fallen ska vedertagen rutin tillämpas.
9. Avtal vid FMV
Om man går över till FMV, vilka avtal kommer att gälla då?
Svar
Om det handlar om övergång av verksamhet kommer försvarsmaktsavtalen att tillämpas
som längst i 12 månader för de som omfattas av övergången. Tanken med den
lagbestämmelsen är att parterna vid FMV ska ha ett år på sig att föra
inrangeringsförhandlingar för att komma fram till förändrade eller nya avtal vid FMV.
10. Förbandsavtal
Vad har man rätt att göra på förbandet, kan man skriva tolkningsregler om hur hantera
Försvarsmaktsavtalet?
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 59 / 60
Svar
Det ska inte finnas behov av att teckna förbandsavtal om särskild tillämpning, däremot kan
man behöva göra överenskommelser om hur vissa saker ska fungera.
Arbetsgivaren vill inte att man ska göra separata förbandsavtal då detta kan leda till att man
tappar kontrollen över hur regleringen ser ut.
11. Facklig anslutning
Måste man som arbetsgivare hålla koll på om de anställda är fackligt anslutna eller inte?
Svar
Arbetstagarna ska tala om vilken metod som ska användas. Om någon som inte är facklig
medlem ändå skulle välja metod B kommer det uppmärksammas av den facklige
förtroendemannen vilken inte har rätt att förhandla för den som inte är medlem.
12. Övergångsbestämmelser utlandsavtalet
Gäller övergångsbestämmelserna bara för utlandsavtalet eller gäller det även
arbetstidsavtalet?
Svar
I det nya arbetstidsavtalet har särskilda övergångsbestämmelser reglerats i § 38.
13. Implementering
Har man kommit överens med ATO om inkörningsperiod efter det att avtalet trätt i kraft så
att det inte blir tvisteförhandlingar direkt?
Svar
Vi har avtalsråd där vi träffas varannan torsdag som har som syfte att undvika tvister. Kan vi
inte lösa det där genom en gemensam tolkning kan det bli antingen en förhandlingsfråga om
ändring i avtalet eller en tvistig fråga som slutar i tvisteförhandling, men parterna är överens
om att det ska vara den tågordningen.
14. Löneavdrag
Är löneavdragen i avtalen beräknade på lön per månad?
Svar
Ja.
15. Vilka avtal ska tillämpas
Vi tar över personal från förband med försöksarbetstidsavtal som kommer vara placerade
tidsbegräsat eller tillsvidare hos oss. Vi har inget försöksarbetstidsavtal. Vilket avtal kommer
tillämpas för de tillkommande?
Frågor och svar arbetstidsavtalet och avtalet för
internationell militär insats
2012-11-05
Sida 60 / 60
Svar
De nya avtalen ska tillämpas för dem. Om ni däremot tar emot personal som är hos er på
tjänsteresa ska ni tillämpa de avtal som gäller där de är placerade tidsbegränsat eller
tillsvidare.