Metodövning

 

Midsommarkrisen

 

1941

  Denna övning syftar till att öka din källkritiska medvetenhet. Den är utarbetad av Torbjörn Nilsson och finns i: Thomas Lindkvist (red),

Metodövningar i historia 2. Historisk teori, metod och källkritik

, Lund 1996, s 160-204. Du skall skriftligt besvara de första två (1-2) av de sex arbetsuppgifterna (s 165). För att kunna göra detta bör du känna till de i metodövningen nämnda källkritiska kriterierna närhet, oberoende och tendens. Vad dessa betyder beskrivs nedan. För ytterligare information rekommenderas Klas Åmarks avsnitt om källkritik som finns i följande bok: Stig Ekman & Per Thullberg & Klas Åmark (red),

Metodövningar i historia 1. Historisk teori, metod och källkritik

, Lund 1993, s 30-39. Din lösning på de två arbetsuppgifterna skall skickas (som bifogad fil) till [email protected]

senast tisdag 21 december kl 13.00.

Källkritiken brukar indelas i två delar:

1) Yttre kritik – äkthetsprövning:

Vad är källan en kvarleva av? Är den det den utger sig för att vara eller en förfalskning? Om man är säker på att källan inte är en förfalskning kan man gå vidare med nästa steg som kallas

2) Inre kritik – trovärdighetsprövning:

Det finns tre kriterier som en källa helst skall uppfylla för att vara trovärdig.

Närhetskriteriet

(källans rumsliga och tidsliga närhet till det förlopp den återger) - Ta t.ex. ett brev där någon berättar om något som har hänt. För att denna källa skall anses uppfylla närhetskriteriet bör brevskrivaren helst själv ha bevittnat den händelse som återges i brevet. Dessutom bör brevet (eller anteckningar som har kunnat användas som stöd för att författa brevet) vara nedtecknat ganska snabbt efter det att händelsen bevittnats. Ju längre tid som hinner gå desto större risk är det naturligtvis att göra sig skyldig till minnesfel.

Tendenskriterie

t - Frågan är här om källan är objektiv och saklig eller tendensiös, det vill säga medvetet eller omedvetet förvränger sin framställning. Det tendensiösa behöver inte innebära att källan framför direkta lögner. Det kan också vara fråga om ett ensidigt urval av fakta, alltså att relevant information tonas ned eller helt utelämnas.

Beroendekriteriet

– Den fråga man bör ställa sig är i vilket förhållande den aktuella källan står till andra samstämmiga källor. Om det är som så att flera källor oberoende av varandra säger samma sak ökar naturligtvis trovärdigheten. På samma sätt fast omvänt ökar inte trovärdigheten om källorna är beroende av varandra, det vill säga går tillbaka på samma ursprung.