Transcript Till Miniprojektet. Om rapporten

Den vetenskapliga rapporten
– funktionen
– delarna
– formen
Om innehållet
– vad är en rapport?
– vad är en vetenskaplig metod?
– vad skall den innehålla för delar?
– och lite till…
Vad är en rapport?
En rapport är en utredande text som
uppfyller vissa krav
Kraven är:
– en vetenskaplig metod/arbetssätt
– en bestämd form/utseende
Utredande text är…
• en texttyp man använder när man skall
besvara en eller flera frågor, till exempel:
hur är ungas syn på alkohol?
• en texttyp som använder sig av flera källor
• objektiv; dvs. utan egna åsikter eller
ställningstaganden
Utredande text är inte…
• Argumenterande; du driver ingen tes
• Tendentiös; dvs. påverkad av dina åsikter
• Skojig, vitsig eller ”personlig”
Måste texten vara tråkig?
Frågan är felställd, för:
– en utredande text har ett syfte och det är
att svara på en eller flera frågor
– en utredande text tar inte ställning
– en utredande text är inte ute efter att roa
Till Innehåll
Vetenskap; vad är det?
Vetenskapens krav kan formuleras så här:
• Du skall kunna redovisa vilka frågor du vill
ha svar på
• Du skall kunna redovisa en metod (dvs.
hur du har arbetat)
• Du skall kunna redovisa vilka källor du
har använt och deras kvalitet
Var öppen och tydlig!
Du kan inte vara hemlig i hur du har
arbetat och hur du har kommit fram till de
resultat och slutsatser du så småningom
presenterar i din rapport
Varför så krångligt?
En hörnsten i all vetenskap är att vem
som helst skall kunna göra om din
undersökning, använda samma källor,
arbeta på samma sätt och…
få samma svar och slutsatser!
Vetenskap är
ingen
gissningslek!
Låt oss skapa en rapport
Vi behöver:
• Ett område vi skall undersöka
• En frågeställning
• Några källor (minst två)
Området
• Vi vill undersöka ungdomars syn på
alkohol
• Ämnet eller området är stort så vi
avgränsar undersökningen till att gälla:
Avgränsningen
• Ungdomar i gymnasieåldern och som bor
i Täby, Vallentuna och Österåker
• Vi vill fråga ett antal ungdomar och
bestämmer att vi behöver 30 stycken
• Helst vill vi att dessa skall vara jämnt
fördelade mellan de olika orterna
Frågeställningen
Vi vill ha svar på följande frågor:
•
•
•
•
Hur ofta dricker ungdomar?
Hur mycket dricker ungdomar?
Vad dricker ungdomar?
Tycker ungdomar att de hanterar alkohol
bra eller är det ett problem för dem?
• Kan man se några skillnader beroende på
var ungdomarna bor?
Frågorna
Så här formulerar vi frågorna:
• I vilken kommun bor du?
• Hur ofta dricker du alkohol?
• Hur mycket alkohol dricker du i månaden/i
veckan?
• Vad dricker du för sorts alkohol?
• Tycker du att du kan hantera alkohol bra
eller är det ett problem för dig?
Om frågeställningen
Då har vi några frågor vi kan börja med.
Upptäcker vi att vi behöver ställa fler
eller andra frågor eller ändra under
arbetets gång, så är det möjligt att göra.
Nästa steg blir att bestämma metoden,
dvs. hur vi genomför undersökningen
Metod; hur vi skall arbeta
• Vi måste först och främst välja ut 30
ungdomar som skall svara på frågorna
• Dessa får svara skriftligt på en enkät
• När det är gjort skall vi välja ut några som
vi tänker göra djupintervjuer med för att
kunna utveckla svaren
Mer om metoden
• Vi kommer att studera de skriftliga svaren
och sammanställa dem. De allra flesta
frågorna är av kortsvarstyp, så det blir
ganska lätt att göra en sammanställning.
• Materialet vi får av de intervjuer vi kommer
att hålla kommer att ge oss en bättre,
djupare bild av området.
Ytterligare mer om metoden
• Vi kommer att jämföra de resultat vi får
med den fakta och tidigare forskning som
finns inom området, och som vi hämtar
från Stockholms läns landstings hemsida
(samt eventuellt mer material)
• Så, detta är vår arbetsgång. Har vi glömt
något?
Urvalet
Innan vi fortsätter måste vi lösa frågan om
hur vi skall göra urvalet, av de 30 och
sedan de (hur många?) som vi vill
intervjua.
Här finns inga tydliga rätt eller fel, men du
måste vara medveten om på vilka grunder
du gör dina val.
Källor
• Den första källan är svaren på våra frågor
• Den andra källan, som bygger på den
första, är intervjuerna
• Den tredje källan är en hemsida som
Stockholms läns landsting ligger bakom.
Där hittar vi fakta om alkohol och
ungdomar. Där finns också länkar till andra
sidor.
Källkritik?
• Vilka fördelar eller brister har våra källor,
vårt material?
• Dessa frågor måste vi kunna besvara i vår
rapport och för oss själva.
• Det handlar om en källas värde och
trovärdighet. Källorna är grunden som
resultaten bygger på.
Och sedan då?
När undersökningen är klar skall du skriva
din rapport
Kommande sidor visar dig hur du gör…
Rapportens delar
– Försättsblad
– Innehållsförteckning
– Inledning
– Undersökning
– Sammanfattning
– Referensförteckning
Till Innehåll
Försättsblad
Det första som möter läsaren
Kan ha lite olika utseenden, men man
brukar följa principen i detta exempel;
se nästa bild
Rubrik,
som tillsammans med en förklarande underrubrik
gör att läsaren förstår vad uppsatsen handlar om
Notera felet!
Innehållsförteckning
En förteckning över innehållet kan ha olika
utseende. Utgå från att göra den så tydlig
och enkel som möjligt.
Titta på ett exempel; nästa sida
Vad kan man dra för slutsatser av
innehållsförteckningen?
• Vilka delar innehåller uppsatsen?
• Vilket notsystem används?
• Något mer?
Inledning
• I detta avsnitt, som kommer direkt efter
innehållsförteckningen, börjar din rapport
på allvar.
• Detta är den första sida som numreras och
den har sidnummer två.
• Denna del av rapporten innehåller:
Inledningens innehåll
En presentation av:
•
•
•
•
Undersökningens syfte
Frågeställningar
Metoden (gäller inte miniprojektet)
Källorna
Undersökningen
• Undersökningens del i rapporten börjar
alltid på ny sida
• Här presenterar du dina resultat
• Så fort du skriver något du inte själv har
kommit på, exempelvis fakta du har
hämtat någonstans ifrån, så måste du
göra en källhänvisning.
Källhänvisning
• Det finns två huvudsakliga system för att
hänvisa till en källa; Harvard och Oxford
• Det system vi skall lära oss och använda i
fortsättningen är Oxford.
• För att du skall förstå skillnaden mellan
systemen och principerna för dem, så
visar vi även Harvard.
Källhänvisning; Harvard
Med Harvardsystemet, som också kallas
författare-årtal-systemet anger du i texten
inom parentes varifrån du har hämtat din
fakta, dvs. din källa. Det kan se ut så här:
Hildingsson menar vidare att ”Många ungdomar älskar
skolan, och framförallt lektionerna oerhört mycket, men kan
inte riktigt erkänna det”. (Hildingsson 1764, s.83).
Källhänvisning; Oxford
Med Oxfordsystemet sätter du ut en not i
den löpande texten, och i noten anger du
sedan källan. Det kan se ut så här:
Hildingsson menar vidare att ”Många ungdomar älskar
skolan, och framförallt lektionerna oerhört mycket, men kan
inte riktigt erkänna det”.1
Hur gör jag i Word? Steg 1
Hur gör jag i Word? Steg 2
Jag väljer mellan fotnoter och slutkommentarer
Fotnot eller slutkommentar?
• Först väljer vi alternativet fotnot. Då
hamnar en siffra automatiskt längst ner på
sidan. Denna siffra, not, följer sedan med
det textstycke du har noten i oavsett hur
mycket du stuvar om i din rapport.
• Se nästa bild hur en sida med fotnoter
kan se ut:
Notens innehåll; 1
Vad skall finnas med i noten?
Svaret är: det beror på om det är första
gången källan är med.
Om det är första gången kan en not se ut
så här:
5
Nilsson, Sven A, 1989, På väg mot militärstaten. Krigsbefälets
etablering i den äldre Vasatidens Sverige, Uppsala, s. 17ff.
Notens innehåll; 2
Vi ser efternamn, förnamn, utgivningsår,
titel (i kursiv stil), utgivningsort, samt
sidhänvisning.
Notens innehåll; 3
• Andra gången en källa är med behöver
man inte vara så utförlig, utan anger då
endast:
7
Nilsson, s. 78
• Har man flera källor med samma
författare, så skriver man ut utgivningsåret,
för att lätt kunna skilja källorna åt:
11
Nilsson, 1991, s. 78
Andra sorters källor
Om det är en artikel i en tidskrift:
Gullbring, Leo. 2007. ”Fega, snåla Sverige”. Fokus
2007:37. s. 24 – 30
Om det är en hemsida:
1 ”Kan
man avstava Internetadresser?” (fråga 3) (1998).
Svenska datatermgruppen [www]. Tillgängligt på
<http://www.nada.kth.se/dataterm/fos-lista.html#f3>.
Hämtat 2 juni 1998.
Är du tveksam, så var hellre för noggrann än för
sparsmakad. Datum är viktigt.
Om hänvisning; fler frågor?
• Följande hemsidor ger dig bra hjälp:
• Språkrådet: http://www.sprakradet.se/,
samt deras Svenska skrivregler
• Svenska Datatermgruppen:
http://www.nada.kth.se/dataterm/
Sammanfattning
• Kallas ibland för Sammanfattande
diskussion eller liknande
• Glöm aldrig: sammanfattningen är en
sammanfattning. Det innebär att inget
nytt får framkomma här, utan bara sådant
du redan har skrivit tidigare i rapporten.
Referensförteckning
Källan anger du fortlöpande i
undersökningsdelen
Sist i rapporten behöver du en lista, en
förteckning, med alla dina källor
Låt oss titta på vad en lista skall innehålla
Referensförteckning; innehåll
1. Författarens namn
2. Utgivningsår
3. Den fullständiga titeln. Är källan en artikel
anges också den tidskrift som artikeln ingår i
4. Utgivningsort, alltså inte tryckort
5. Utgivande förlag, institution etc.
6. Utgåva (endast om skriften är utgiven i flera
utgåvor)
7. Volym eller band
Och, något mer?
Om du har någon bilaga, så placerar du det
sist i din rapport