Transcript Metodövning Midsommarkrisen 1941 Källkritiken brukar indelas i två

UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för Idé- och samhällsstudier
Jacob Stridsman
samtidshistoria
Vt 2012
Metodövning Midsommarkrisen 1941
Denna metodövning syftar till att öka er källkritiska medvetenhet. För att kunna
göra metodövningen bör ni känna till grunderna i källkritiken. Jag skall därför
först skriva något om detta. För ytterligare information läs gärna Stig Ekman
m.fl. (red), Metodövningar i historia 1, s 30-38.
Källkritiken brukar indelas i två delar:
1) Yttre kritik – äkthetsprövning:
Vad är källan en kvarleva av? Är den det den utger sig för att vara eller en
förfalskning? Om man är säker på att källan inte är en förfalskning kan man gå
vidare med nästa steg som kallas
2) Inre kritik – trovärdighetsprövning:
Det finns ett antal kriterier som en källa helst skall uppfylla för att vara
trovärdig.
1. Tendenskriteriet - Frågan är här om källan är objektiv, det vill säga
saklig och allsidig eller tendentiös, det vill säga medvetet förvränger
framställningen för att passa ett visst syfte. Det tendentiösa behöver inte
innebära att källan framför direkta lögner. Det kan också vara fråga om ett
ensidigt urval av fakta, alltså att relevant information tonas ned eller helt
utelämnas.
2. Beroendekriteriet - Den fråga man bör ställa sig är i vilket förhållande
den aktuella källan står till andra samstämmiga källor. Om det är som så
att två eller flera källor oberoende av varandra säger samma sak ökar
naturligtvis trovärdigheten. På samma sätt fast omvänt ökar inte
trovärdigheten om källorna är beroende av varandra, det vill säga går
tillbaka på samma ursprung.
3. Närhetskriteriet – Här är det fråga om källans rumsliga närhet till det
den skildrar. Fråga dig om den som författat texten varit åsyna vittne till
den händelse som skildras eller återger vad någon annan har berättat.
4. Samtidskriteriet - Fråga dig också om skildringen har skrivits ned i nära
anslutning till händelsen eller långt senare. Ju längre tid som hunnit gå
desto större risk är det naturligtvis att göra sig skyldig till minnesfel.
Den historiska händelse som metodövningen behandlar är den så kallade
Midsommarkrisen. Midsommarkrisen föranleddes av Operation Barbarossa, det
tyska anfallet på Sovjetunionen, som igångsattes vid midsommar 1941. Kort
efter anfallets igångsättande begärde Tyskland via diplomatiska kanaler att få
transitera en fullt stridsutrustad division (15 000 man) från Norge till Finland via
svensk järnväg. Den aktuella divisionen kallades Engelbrecht och skulle från
Finland sättas in i anfallet på Sovjetunionen.
Efter några dagars betänketid offentliggjorde den svenska samlingsregeringen
tyskarnas begäran och tillkännagav att den hade beslutat att säga ja. Beslutet
hade dock föregåtts av ganska intensiva diskussioner och betydande oenighet
inom samlingsregeringen. Men om detta fick man inte veta något i samtiden. I
efterhand har det dock framgått och vad som fått benämningen
midsommarkrisen har blivit en av de mest omdiskuterade svenska händelserna
under andra världskriget. Vad som skulle ha hänt om vi hade sagt nej och
huruvida beslutet att tillmötesgå tyskarna var omoraliskt eller inte är saker som
har blivit grundligt diskuterade. Men man har också diskuterat hur det gick till
när beslutet togs och i anslutning till detta kanske framför allt intresserat sig för
kungens (Gustav V) och statsministerns (Per Albin Hansson) agerande. Vad
gäller kungen, som var starkt för att Sverige skulle säga ja till tyskarna, har
fokus legat på huruvida han hade hotat att abdikera vid ett eventuellt nej. Vad
gäller statsministern har det hävdats att han skickligt manipulerade sin egen
riksdagsgrupp till att byta ett nej mot ett ja.
Metodövningen går ut på att ni skall analysera och värdera ett antal källor som
innehåller uppgifter om det interna spelet inom regeringen under
midsommarkrisen. Dessa källor finns återgivna i Thomas Lindkvist (red),
Metodövningar i historia 2. Historisk teori, metod och källkritik, Lund 1996.
Läs Torbjörn Nilssons introduktion av metodövningen och lös sedan följande
uppgifter:
1. Gå igenom källorna nr 1, 3, 4, 5, 9, 13 i tur och ordning och bedöm deras
trovärdighet (utgå från de ovan beskrivna källkritiska kriterierna tendens,
beroende, närhet och samtid). Vilka källor är mindre tillförlitliga om man
söker klarlägga det inre spelet inom regeringen, inklusive kungens och
statsministerns agerande? Vilka står sig källkritiskt bättre?
2. Varför beskrivs beslutet om transiteringen som en kris? Vilka hot mot
landet, det politiska systemet eller enskilda partier och personer fanns?
3. Var beslutet om att tillåta transiteringen av division Engelbrecht rätt eller
fel? Motivera ditt svar.
Uppgift 1 skall besvaras skriftligt och muntligt (seminariet 28/5). Uppgift 2
och 3 besvaras bara muntligt förutsatt att du närvarar vid seminariet 28/5
(frånvaro vid seminariet innebär att även dessa två uppgifter får besvaras
skriftligt).
Skriftliga uppgifter skickas till [email protected] senast
28/5 samt lämnas i pappersform till Johanna Overud vid seminariet samma
dag.