RISKHANTERINGSPLAN FÖR - Tredje AP

AP3 är en av fem buffertfonder inom det allmänna pensionssystemet. AP3 har riksdagens uppdrag att förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå. Buffertfondernas uppgift är att dels att balansera in- och utbetalningar i inkomstpensionssystemet, dels att bidra till pensionssystemets långsiktiga finansiering. I lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder fastslås att fondens styrelse årligen skall fastlägga en verksamhetsplan. AP3s dokument Investeringsprinciper samt måldokument för kapitalförvaltningen utgör fondens verksamhetsplan. Riskhanteringsplan för förvaltningsverksamheten är ett komplement till Investeringsprinciper. Riskhanteringsplanen skall beskriva de huvudsakliga risker som är förenade med placeringsverksamheten och hur dessa risker skall hanteras inklusive den interna kontrollstrukturen. All kapitalförvaltning är förknippad med risk, dvs med osäkerhet om framtida utfall för olika marknadsstorheter eller andra variabler. Riskhantering, riskuppföljning och riskkontroll är därför en central del av AP3s verksamhet och en integrerad del av styrningen av AP3s verksamhet. Styrelsen i AP3 är ytterst ansvarig för riskerna i fondens verksamhet. Syftet med detta dokument är att sammanfatta de av styrelsen och verkställande ledning beslutade roll- och ansvarsfördelningarna inom ramen för fondens riskhantering, beskriva riskerna som fondens förvaltningsverksamhet är förenade med, fastställa riktlinjer och riskmandat för förvaltningen samt fastställa riktlinjer för uppföljning av beslutade begränsningar av risker i fondens förvaltningsverksamhet. Det åligger ledningen att ansvara för att dokumentera nödvändiga förändringar i denna riskhanteringsplan. Riskhanteringsplanen fastställs av styrelsen minst årligen eller vid behov. Bilden nedan beskriver de centrala delarna riskhanteringsplanen. Något förenklat kan man konstatera att fokus i de första tre punkterna är på fondstyrning och strategisk riskhantering. Dessa punkter beskrivs mer utförligt i fondens Investeringsprinciper. De sista tre punkterna betonar operativ riskhantering och står i fokus för Riskhanteringsplanen.

Operativ riskhantering Fondstyrning/strategisk riskhantering Övergripande mål och Investerings- Investerings- styrande dokument principer filosofi Roller och ansvars- fördelning Riskmandat Riskkontroll och risk rapportering

1.1 DEFINITIONER: RISK, RISKHANTERING OCH RISKKONTROLL

AP3 är i sin förvaltningsverksamhet exponerad för risker av olika slag.

Riskhantering Risk

definieras som osäkerhet om framtida utfall av olika marknadsstorheter och andra omgivningsfaktorer som påverkar verksamheten. (eng. risk management) är den process i vilken risker identifieras, värderas och hanteras av de ansvariga för verksamheten. En risk kan innebära negativa eller positiva konsekvenser. Ofta fokuserar riskhanteringen på de negativa konsekvenserna av riskerna, men eftersom de negativa och positiva utfallen beror på samma underliggande fördelning av möjliga utfall, är riskhantering egentligen en process där fondens risk- och avkastningsprofil hanteras. På högsta nivån utsätts fonden för risker att pensionssystemets förutsättningar ändras, bland annat genom förändringar i befolkningsunderlaget. Dessa risker analyseras i fondens ALM-process och beskrivs i

Investeringsprinciper. Den operativa riskhanteringen fokuserar på finansiella risker i verksamheten givet de ramar som har fastställts av styrelsen. Fondens verksamhet går per definition ut på att ta positioner i finansiella instrument inom av styrelsen godkända limiter i syfte att generera avkastning. Den maximala tillåtna exponeringen samt målformuleringen är på förhand bestämd.

Riskkontroll

är den funktion som följer upp att riskramverket efterlevs.

riskrapportering

Via riskkontrollprocessen säkerställs att organisationen i sin helhet såväl som i sina delar håller sig inom limiter samt följer de restriktioner/instruktioner den är ålagd. Riskkontrollen skall vara en oberoende funktion, organisatoriskt fristående från de funktioner som tar aktiva affärsbeslut. Riskkontrollen bygger på att det finns en effektiv . Finansiella risker följs upp och rapporteras dagligen till AP3s ledning. För operativa risker och andra typer av risker som inte är direkt kvantifierbara görs kvalitativa bedömningar bl a i form av självutvärderingar. Denna typ av utvärderingar genomförs minst årligen eller vid behov.

5 (37)

2 FONDSTYRNING OCH INVESTERINGSPROCESS

AP3s riskhantering och riskkontroll sker inom ramarna för en väl definierad målbild och enligt de övergripande principerna för AP3s investeringsverksamhet som beskrivs i Investeringsprinciper och fastställts av styrelsen. Inom ramarna för dessa mål och principer skall AP3s förvaltning och verksamhet optimera riskexponeringen för att nå hög avkastning. I detta avsnitt beskrivs de övergripande målen från lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder och processen som leder fram till den operativa uppdragsbeskrivningen som styrelsen fastställer. Den operativa uppdragsbeskrivningen kompletteras med en strategi för förvaltningsstrukturen som styr agerandet inom lagens och målens ramar.

RIKSDAGEN STYRELSE OPERATIV LEDNING Övergripande mål Operativ uppdragsbeskivning Operativ förvaltning Övergripande restriktioner

» Investeringsprinciper » Långsiktig portfölj » Övergripande allokering på riskklassnivå » Övergripande riskramar »Mål och riktlinjer för den operativa förvaltningen » Förvaltningsstruktur » Implementering och förvaltning av övergripande allokering på riskklassnivå » Affärsplan » Mål, riktlinjer och riskmandat för enskilda förvaltningsuppdrag

2.1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RESTRIKTIONER SAMT TILLÅTNA INSTRUMENT 2.1.1 Övergripande målsättning

AP3 lyder under lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder. AP-fonderna är helt oberoende av varandra och ska självständigt fastställa sina investeringsstrategier. Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder är AP3s mål för placeringsverksamheten att:  förvalta medel inom försäkringen för inkomstgrundad ålderspension (4 kap. 1 §)  ha en total risknivå i fondernas placeringar som skall vara låg (4 kap. 1§),  vid vald risknivå, placera fondmedlen så att långsiktigt hög avkastning uppnås (4 kap. 1 §),  förvalta fondmedlen på sätt som blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension (4 kap. 1 §),  ha nödvändig beredskap i sin placeringsverksamhet för att kunna överföra medel till Pensionsmyndigheten (2 kap. 2 §).

2.1.2 Övergripande placeringsrestriktioner

I lagen (2000:192) återfinns riktlinjer för placeringsverksamheten (4 kap. 3 -18§§).  Placeringar får ske i alla förekommande instrument på kapitalmarknaden som är marknadsnoterade och omsättningsbara.  Minst 30 procent av fondens tillgångar ska placeras i räntebärande värdepapper med låg kreditrisk och god likviditet.  Högst 40 procent av tillgångarna får exponeras för valutarisk.  Marknadsvärdet på fondens totala innehav av aktier i svenska aktiebolag som är noterade vid en svensk börs eller en auktoriserad marknadsplats får inte överstiga 2 procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier.  Varje fond får äga högst 10 procent av rösterna i ett enskilt börsnoterat företag.

6 (37)

  Maximalt 5 procent av fondens tillgångar får placeras i onoterade värdepapper. Dessa placeringar får ske i aktier eller andelar i riskkapitalföretag eller indirekt via värdepappersfonder eller liknande. AP-fonderna får äga högst 30% av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i ett enskilt riskkapitalföretag.  Minst 10 procent av tillgångarna ska förvaltas av utomstående förvaltare. Dessutom finns några restriktioner om vilka tillgångar fonden kan investera i:  Fonden får inte placera i optioner, terminer eller andra liknande finansiella instrument med råvaror som underliggande tillgång. Högst 10 procent av fondens tillgångar får placeras i fondpapper eller andra finansiella instrument utfärdade av en emittent eller av en grupp av emittenter med inbördes anknytning.  Alla finansiella derivat är tillåtna men handel i derivat skall ske främst i syfte att effektivisera förvaltningen, skydda tillgångarna mot olika risker och för att ändra positionen i riskhänseende. Dessa behöver inte vara noterade eller omsättningsbara. OTC-derivat är sålunda tillåtna. Fondens funktion för riskkontroll följer kontinuerligt upp att dessa regler och restriktioner efterlevs.

2.1.3 Tillåtna instrument

Som framgår ovan har AP-fonderna tämligen fria placeringsbestämmelser. Detta gäller även begränsningar av tillåtna instrumenttyper. Lagens begränsningar i detta avseende sammanfattas i nedanstående tabell.

Sammanfattning av lagregler för enskilda instrument

Placeringsinstrument

Alla instrument på kapitalmarknaden. Aktier och fordringsrätter skall vara marknadsnoterade och omsättningsbara (för undantag se nedan).

Aktier Obligationer Derivat Repor, värdepapperslån Dagslånemarknad Upplåning Fondandelar Fast egendom Icke finansiella placeringar

I princip bara noterade aktier, men två undantag: 1.

fastighetsbolag 2.

riskkapitalbolag Endast obligationer som är utgivna för allmän omsättning, med två undantag: 1.

placeringar som syftar till att tillgodose en fonds behov av likviditet 2.

AP-fondernas egna fastighetsbolag som emittent Alla finansiella derivat är tillåtna, också indexderivat där underliggande är t.ex. aktieindex, fastighetsindex eller konsumentprisindex. Handel skall ske i syfte att effektivisera förvaltningen, skydda tillgångarna mot olika risker och för att ändra positionen i riskhänseende. Behöver inte vara noterade eller omsättningsbara. OTC-derivat är sålunda tillåtna. Samma principer som för derivat Endast för likviditetshantering Kort upplåning för tillfälliga behov. Möjlighet till lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning. Får placeras i Bara för eget behov Är ej tillåtna (t.ex. råvaror, ädla metaller och derivat på dessa) Extern upplåning av kapital i placeringssyfte är inte tillåtet. Dock får kortfristig finansiering tas upp för att effektivisera likviditetshanteringen. Värdepappersutlåning är tillåten men förbehåll ska finnas avseende utlåning av svenska aktier. Förbehållet ska ge AP3 rätt att begränsa utlåning i samband med bolagsstämmor för att säkra AP3s rösträtt.

2.1.4 Godkännande av nya instrument

Inom ramen för det som anges av lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder beslutar ledningen för AP3 huruvida en ny typ av instrument skall godkännas för investeringar. För godkännande krävs att instrumentet kan hanteras på ett tillfredsställande sätt såväl affärsmässigt, administrativt som riskkontrollmässigt. För att säkra transaktionsflödena och för att kunna upprätthålla en kvalitativ riskkontroll ställs följande krav på analys och dokumentation innan handel får ske: Produkt och affärsmotiv Värderingsprinciper

7 (37)

Rutiner för att mäta, hantera och kontrollera risker Betalningar och bekräftelser Redovisning Legal riskanalys Systemkrav En checklista för nya instrument skall fyllas i. Varje avdelning signerar checklistan för att säkerställa att det nya instrumentet kan hanteras korrekt genom hela transaktionskedjan. Ansvarig för att processen fullföljs är den som initierar önskan om att handla ett nytt instrument. RMC skall godkänna instrumentet för handel efter att checklistan är komplett. Middle office/Riskkontroll ansvarar för att det finns en uppdaterad lista avseende för fonden godkända instrument.

2.2 OPERATIV UPPDRAGSBESKRIVNING

Styrelsen ansvarar för att fastställa fondens övergripande mål och fastställer riktlinjer för den operativa förvaltningen. Styrelsen har också det yttersta ansvaret för fondens riskhantering och interna kontroll.

2.3 OPERATIV FÖRVALTNING

Fondens operativa ledning ansvarar för att löpande förvalta fondkapitalet inom de ramar som styrelsen fastställt. Fondens operativa ledning ansvarar även för att fastställa en förvaltningsstruktur som ligger i linje med mål och riktlinjer för den operativa förvaltningen. Ansvar för fondens operativa riskhantering åligger VD efter samråd med Risk Management Committee (”RMC”). Principer för fondens förvaltningsstruktur beskrivs i dokumentet Investeringsprinciper samt i Mål och övergripande riktlinjer för Kapitalförvaltningen. AP3s förvaltning av fondkapitalet sker inom fondens investeringsportfölj vilken är uppdelad i riskklasserna Aktier, Räntor, Krediter, Inflation, Valuta och Övriga exponeringar. Därutöver finns ytterligare en riskklass vilken inkluderar absolutavkastande strategier. I bilaga 1 återfinns en bild över AP3s riskklasstruktur.

8 (37)

3 ROLLER OCH ANSVAR

Detta avsnitt beskriver den beslutsordning och roll- och ansvarsfördelning inom AP3s riskhantering som delvis följer av lagen och som beslutats av styrelsen.

3.1 BESLUTSFATTANDE ORGAN 3.1.1 Styrelsen

Styrelsen utses av regeringen och består av nio ledamöter. Styrelsen är ytterst ansvarig för verksamhetens styrning och riskhantering. Av lagen om AP-fonder (2000:192) framgår att styrelsen ansvarar för fondens organisation och förvaltning av fondens medel, dvs fonden har en styrelse med fullt ansvar för verksamheten. Med stöd härav ansvarar styrelsen för att:  fastställa en verksamhetsplan bestående av Investeringsprinciper samt Mål och riktlinjer för Kapitalförvaltningen,  fastställa fondens mål och övergripande riktlinjer för den operativa förvaltningen,  fastställa riktlinjer för dynamisk allokering inkl. riskklasstruktur, övergripande allokering och avvikelsemandat på riskklassnivå,  fastställa portfölj för utvärdering av den dynamiska allokeringen,  fastställa riktlinjer för absolutavkastande strategier,  fastställa Riskhanteringsplan för verksamheten inklusive begränsningar avseende exponering och risktagande samt delegering av beslutanderätt till den operativa ledningen,  fastställa kriterier för godkända motparter samt hanteringen av motpartsrisk.

3.1.2 VD

VD utses av styrelsen (enligt lag (2000:192)). VD har det operativa ansvaret för verksamheten och ledningsgruppen är rådgivande till VD. VD:  ansvarar för den löpande förvaltningen,  fattar beslut om implementering och löpande förvaltning av dynamiska allokeringsbeslut inom av styrelsen fastställda riktlinjer,  fattar beslut om investeringar utanför den indexrelaterade förvaltningen inom av styrelsen fastställda riktlinjer,  fastställer fördelningen av risk mellan absolutavkastande strategier inom av styrelsen fastställda riktlinjer,  ansvarar för är att uppnå ett så gott förvaltningsresultat som möjligt i relation till det uppdrag, med tillhörande restriktioner, som erhållits från styrelse och riksdag.

3.1.3 Dynamiska allokeringsgruppen(DA-gruppen)

VD ansvarar för att utse ledamöter till DA-gruppen. Nuvarande sammansättning består av VD, chefen för kapitalförvaltningen och chefen för strategisk allokering. Ytterligare deltagare kan vara adjungerade. DA gruppen bereder frågor till styrelsen rörande fondens övergripande riskklassallokering samt till VD rörande implementering och löpande förvaltning av styrelsens allokeringsbeslut. Chefen för strategisk allokering är föredragande i DA-gruppen. Beslut fattas av VD efter samråd med DA-gruppen. DA-gruppen ansvarar för att:  utveckla beslutsunderlag och modeller för fondens dynamiska allokering,  bereda styrelsebeslut avseende övergripande allokering och avvikelselimiter,  definiera riskklasstrukturen inkl. underriskklasser,  bereda VD-beslut avseende index kopplade till den likvida delen av riskklasstrukturen,  bereda VD-beslut avseende implementering av styrelsens allokeringsbeslut och eventuella beslut om förändringar inom fastställda avvikelsemandat,   implementering av allokeringsbeslut genomförs, följa upp och analysera fondens risknivå och avkastning i förhållande till beslutsmodellen.

9 (37)

3.1.4 Risk Management Committee (RMC)

VD ansvarar för att utse ledamöter till RMC. Nuvarande sammansättning består av VD, chefen för kapitalförvaltningen, chefen för alternativa investeringar, chefen för alfaförvaltningen, chefen för betaförvaltningen, chefen för externförvaltning, chefen för strategisk allokering, chefen för affärsstöd kontroll och chefen för middle office. RMC bereder frågor till styrelsen rörande fondens övergripande riskhantering och riskkontroll.

Chefen för affärsstöd och kontroll är föredragande i RMC. Besluten fattas av VD efter samråd med RMC. RMC ansvarar för att:  Säkerställa att fondens Riskhanteringsplan är ändamålsenlig samt bereda förslag på förändringar till styrelsen o Inkl. definition av risker och riskmått, mandat- och limitstruktur samt rapporteringsplan  Uppföljning av riskrapportering och limituppföljning inkl. incidenter och tillhörande åtgärder  Godkänna: o o o Mandatdelegering inkl limiter Motparter (värdepappershandel, OTC, diskretionära förvaltare, fondförvaltare) Instrument (inkl. strukturerade produkter & fonder)   Bereda fondens övergripande riskanalys för styrelsen Bereda frågor inom riskområdet på uppdrag av styrelsen och revisionsutskottet

3.2 AVDELNINGAR Styrelse

Compliance Officer Charlotte Jürgenthal Kommunikation Christina Hillesöy

VD

Kerstin Hessius Kapitalförvaltning Gustaf Hagerud Affärsstöd & kontroll Katarina Utterström Strategisk allokering

Mårten Lindeborg

Betaförvaltning

Hans Ericsson

Alternativa investeringar

Bengt Hellström

Extern förvaltning

Mattias Bylund

IT & Kontorsservice

Mikael Gustafsson

Backoffice

Elisabeth Johnson

HR Legal Alfaförvaltning

Lars Orest

Finansiell kontroll

Yvonne Thomson

Middle office

Johan Meijer

3.2.1 Kapitalförvaltning

Kapitalförvaltning leds av chefen för kapitalförvaltning, tillika fondens vice VD. Kapitalförvaltning har ett övergripande ansvar för konstruktionen av fondens portfölj likväl som för implementering och förvaltning av densamma. Kapitalförvaltningen skall sträva efter att optimera risk/avkastning/kostnad och ansvarar för att en effektiv riskbudgeteringsprocess följs inom förvaltningen. Målet är att generera högsta möjliga riskjusterade avkastning för fonden inom de av styrelsen bestämda risk- och kostnadsramarna. Förvaltarna

10 (37)

ansvarar för att alla affärer sker med av styrelsen godkända motparter samt i enlighet med behörigheter och fastställda limiter. Förvaltarna är ansvariga för att registrera affärer i affärssystemet så att exponering, risk och värdeförändring kan följas. Ledningen för kapitalförvaltningens huvuduppgifter är:  att ansvara för analys av fondens åtagande i pensionssystemet och fondens ALM-process,  att ansvara för konstruktion av fondens riskklasstruktur inklusive beredning av beslut om indexkonstruktion,  fondens övergripande riskbudgetering 1 inkl optimal kostnadsbudgetering,  att utvärdera nya tillgångsklasser och investeringsalternativ,  att driva utvecklingsarbetet inom förvaltningen,  att förvalta eventuella egna mandat som erhålls från VD,  att ansvara för att de positioner där man har direkt förvaltningsansvar är korrekta i affärssystemet inkl. värdering och risk,  att säkerställa att hänsyn till ESG (Environment, Social responsibility, Governance) inkluderas i investeringsprocessen där så är möjligt. Kapitalförvaltningen är uppdelad i fem ansvarsområden; strategisk allokering, betaförvaltning, alfaförvaltning, externförvaltning och alternativa investeringar

Strategisk allokering

s huvuduppgifter består i att:  ansvara för att analysera sammansättningen av totalportföljen,  genomföra analys baserad på strukturell och konjunkturell makro, riskaptit och värdering på globala finansmarknader,  bereda beslutsunderlag till styrelsen avseende beslut om fondens risknivå och övergripande allokering,  bereda beslutsunderlag till VD för behandling av DA-gruppen avseende kapital- och riskallokering på medellång sikt inom av styrelsen fastställd övergripande allokering och avvikelsemandat,  årligen bereda en självutvärdering avseende allokeringsbeslut av betydelse inom den dynamiska allokeringsprocessen,    vidareutveckla beslutsmodeller och beslutsunderlag för fondens allokering, förvalta eventuella egna mandat som erhålls från VD,    ansvara för att de positioner där man har direkt förvaltningsansvar är korrekta i affärssystemet inkl. värdering och risk, säkerställa att hänsyn till ESG (Environment, Social responsibility, Governance) inkluderas i investeringsprocessen där så är möjligt,  utöva en ansvarsfull ägarstyrning och verka för att företag som fonden investerar i uppfyller fondens miljö- och etikkrav (delat ansvar med Kommunikation).

Betaförvaltningen

ansvarar för: att den likvida delen av portföljen implementeras och förvaltas på ett kostnadseffektivt sätt, att bistå DA-gruppen med analyser och förslag till beslutsunderlag   att skapa mervärde inom av VD erhållna riskmandat baserat på av styrelsen fastställda mål, att positioner inkl. värderingar är korrekta i affärssystemet,  att säkerställa att hänsyn till ESG (Environment, Social responsibility, Governance) inkluderas i investeringsprocessen där så är möjligt,  att fonden har en effektiv och adekvat likviditetshantering,  att fondens valutasäkring genomförs effektivt och i linje med fastställda ramar,  exekvering av transaktioner på uppdrag av andra förvaltande avdelningar inom AP3,  fondens värdepappersutlåning inklusive riktlinjer för återinvestering av kontantsäkerheter. 1 För definition av riskbudgetering, se sid 19.

11 (37)

Alfaförvaltningen

ansvarar för:  att generera en absolutavkastning utifrån en av VD given risk- och kostnadsram baserat på av styrelsen fastställda ramar och mål,  att positioner inkl. värderingar är korrekta i affärssystemet    att bistå DA-gruppen med analyser och förslag till beslutsunderlag.

Extern förvaltning

ansvarar för:  att säkerställa att hänsyn till ESG (Environment, Social responsibility, Governance) inkluderas i investeringsprocessen där så är möjligt, att bistå betaförvaltningen inom områdena räntor, valutor och krediter, att upphandla, välja och utvärdera externa förvaltare på uppdrag av övriga avdelningar inom kapitalförvaltningen,  att bistå DA-gruppen med analyser och förslag till beslutsunderlag,  att följa upp externa förvaltningsuppdrag på uppdrag av beta- och alfaförvaltningen,    att identifiera lämpliga investeringsalternativ utifrån kapitalförvaltningens mål, att positioner inkl. värderingar är korrekta i affärssystemet,  att säkerställa att hänsyn till ESG (Environment, Social responsibility, Governance) inkluderas i investeringsprocessen där så är möjligt.

Alternativa investeringar

huvuduppgifter är att:  består av investeringar i bland annat Private Equity, fastigheter och övriga investeringar utanför den indexrelaterade förvaltningen. Avdelningen för alternativa investeringars den illikvida delen av portföljen implementeras och förvaltas på ett kostnadseffektivt sätt inom av styrelsen och VD fastställda ramar och mål, bistå DA-gruppen med analyser och förslag till beslutsunderlag,  positioner inkl. värderingar är korrekta i affärssystemen,  säkerställa att hänsyn till ESG (Environment, Social responsibility, Governance) inkluderas i investeringsprocessen där så är möjligt,  utvärdera och presentera alternativa investeringsförslag för DA-gruppen för beslut av VD,  förbereda och förvalta investeringar innefattande avtalsgenomgångar, godkännande av ev. förvaltningsavgifter, vinstdelning etc.,  följa upp och utvärdera befintliga investeringar.

3.2.2 Kommunikation och hållbara investeringar samt VD stöd

Kommunikation och VD stöd ansvarar för fondens externa och interna kommunikation samt assistans till VD. Huvudsakliga ansvarsområden är:  presskontakter och mediabevakning,  extra- och intranät,  upprättande av årsredovisning,  företagsprofil (logotyp, mallar, företagspresentation etc.),  utöva en ansvarsfull ägarstyrning och verka för att företag som fonden investerar i uppfyller fondens miljö- och etikkrav och arbeta för ESG som en integrerad del i investeringsprocessen (delat ansvar med Kapitalförvaltningen),  representera AP3 i AP-fondernas Etikråd.

3.2.3 Affärsstöd och kontroll

Affärsstöd och kontroll ansvarar för fondens stöd- och kontrollfunktioner. Avdelningen ansvarar för att skapa förutsättningar för, stödja, kontrollera samt följa upp och analysera förvaltningsverksamheten. Avdelningen består av sex grupper; back office, IT och kontorsservice, middle office/riskkontroll, ekonomi, juridik, compliance och HR. Avdelningen deltar inte i och är fristående ifrån fondens investeringsprocess varför en oberoende kontroll av verksamheten kan utövas. Beskrivning av avdelningen huvudsakliga ansvar per grupp beskrivs nedan.

12 (37)

Fondens

chief financial officer (CFO)

ansvarar för:  att upprätta och utveckla fondens riskramverk och därtill hörande instruktioner,  att tillse att mandatstruktur och delegeringar sker inom av styrelsen fastställda ramar,  genomförandet av en årlig övergripande riskanalys inkl operativa risker,    rapportering av limitöverdrag och incidenter till styrelsen, att bereda ärenden samt vara föredragande i RMC,  att bereda frågor till revisionsutskottet.

Back office

ansvarar för: affärsavstämning av transaktioner, positioner och bankkonton,  värdepappersbetalningar och värdepappersleveranser,    allmän värdepappershantering (t ex corporate actions, utdelningar och restitutioner), kassaflyttar och säkerhetshantering för OTC-derivat, grunddata i portföljsystemet (WSS) såsom motparter, bankkonton och regler för avgifter och courtage,  avtals- och relationsansvar gentemot depåbank och clearingbanker.

IT och kontorsservice

ansvarar för:   AP3s övergripande IT-infrastruktur och IT-säkerhet, IT-policy och IT-riktlinjer,  drift, förvaltning och utveckling av fondens affärssystem,  nätverk, Office IT och telefoni,  IT-avtal och IT-budget.        lokaler och allmän drift av kontoret (inkl. ansvar gentemot hyresvärden), katastrofplanering och kontorssäkerhet, reception och växel, post och arkiv, inklusive administrativt ansvar för diariet, ytplanering,    kontorsmaterial, catering och mötesrum,  resebokningar.

Middle office/Riskkontroll

ansvarar för: uppföljning och rapportering av incidenter, värderingsprinciper och priskällor, uppdatering, sammanställning och validering av benchmarks,  principer för beräkning av performance, sammanställning, analys och rapportering,  principer för beräkning av risk, sammanställning, analys och rapportering,  oberoende kontroll av AP3s marknadsrisker och därtill relaterade limiter,  uppföljning och kontroll av fondens motparter och motpartsrisker och därtill relaterade limiter,  ansvara för grunddata i portföljsystemet avseende portföljer, instrumentuppsättning och marknadsdata,  fondens risk- och performancesystem.  att ansvara för konstruktionen av fondens långsiktiga portfölj för utvärdering av fondens långsiktiga förvaltningsstrategi,  att ansvara för utvärdering av fondens avkastning mot en i förväg definierad internationell jämförelsegrupp,  att följa upp fondens avkastning i förhållande till det långsiktiga målet om 4% real avkastning i snitt över tid.

13 (37)

Juridik

ansvarar för:  att följa upp att såväl externa regelverk som AP3s interna regelverk efterlevs,  stötta organisationen med juridisk kompetens inom såväl avtals- som ägarfrågor inkl. stöd i skatterelaterade frågor,   fondens diarie- och arkivprocess.

Ekonomi

ansvarar för:  styrelsestöd i form av sekreterare till styrelsen, upprättande och utveckling av AP-fondernas Redovisnings- och värderingsprinciper tillsammans med de andra AP-fonderna,    extern redovisning och rapportering inkl. upprättande av resultat- och balansräkning, leverantörsreskontra,  personaladministration.

HR/Personal

ansvarar för: fondens personal- och pensionspolicy,   att bereda frågor till ersättningsutskottet.

Compliance

ansvarar för:  stöd till ledning och chefer i personalrelaterade frågor såsom rekrytering, kompetensutveckling, lönerevision etc., att bevaka fondens efterlevnad av externa lagar och regler,  tillse att nödvändiga interna regelverk finns på plats samt att dessa efterlevs,  utreda eventuella regelbrott, missbruk av tjänsteställning el dyl på eget initiativ eller efter information från intern eller extern källa (s.k. whistle blower-funktion),  att tillse att interna etiska riktlinjer finns på plats och efterlevs,  koordinera översynen av fondens operativa risker,  tllse att det finns riktlinjer och rutiner för operativ due diligence och uppföljning av fondens externa leverantörer,  tillse att det finns riktlinjer och rutiner för incidentrapportering och uppföljning av åtgärder,  direkt rapporteringsväg till styrelsen om så bedöms nödvändigt. Fondens compliance officer är även bolagsjurist och rapporterar organisatoriskt till CFO. Denne kan träda i compliance officers ställe vid behov och har också en direkt rapporteringsväg till styrelsen. Beroende på frågans karaktär rapporterar compliance officer till sin närmaste chef, VD eller styrelsen direkt.

3.3 REVISIONSUTSKOTT

Revisionsutskottet är ett av styrelsen tillsatt organ och består av tre av styrelsens medlemmar. Revisionsutskottet skall vara beredande och bevakande åt styrelsen inom de områden som anges i utskottets arbetsordning. I första hand verkar utskottet inom områdena finansiell rapportering, redovisning, intern kontroll, riskhantering och extern revision. Utskottet skall också för styrelsens räkning upprätthålla en fortlöpande kontakt med fondens revisorer samt följa upp hur revisorernas rekommendationer hanteras i organisationen.

14 (37)

4 RISKER OCH RISKSTRATEGI

I detta avsnitt beskrivs översiktligt de risker som AP3s förvaltningsverksamhet är förenade med samt den strategi som AP3 har för hantering av respektive risk. I avsnitt 5 beskrivs strukturen för riskmandat och delegeringsordningen. All kapitalförvaltning, och den stödjande verksamhet som krävs, är exponerad för risker av olika slag, eftersom verksamheten per definition går ut på att hantera osäkerhet och skapa mervärde. Portföljens värde påverkas av förändringar i olika marknadsstorheter som aktiepriser, räntor och valutakurser. Utöver marknadsrisker utsätts verksamheten också för ett antal andra typer av risker, s k operativa risker som inte i lika stor utsträckning är kvantifierbara. Bilden nedan sammanfattar de viktigaste typer av risker som organisationen utsätts för. Dessa kommenteras i mer detalj nedan. Marknadsrisker • Aktiekursrisk • Ränterisk • Valutarisk • Inflationsrisk Kreditrisker • Emittentrisk • Motpartsrisk • Leveransrisk Likviditetsrisker • Omsättningsrisk • Refinansieringsrisk Operativa risker • Riskkultur • Processrisk • Personalrisk • Systemrisk • Instrumentrisk • Compliancerisk • Legalrisk

4.1 RISKDEFINITIONER 4.1.1 Marknadsrisk

Marknadsrisken hos en finansiell produkt definieras av hur mycket dess värde förändras när de marknadsstorheter (t ex aktiekurser, räntor och valutakurser) som bestämmer produktens värde förändras. Dessa kan också benämnas prisrisker. De för fonden viktigaste marknadsriskerna är valutakursrisk, aktiekursrisk, ränterisk och likviditetsrisk.  Aktiekursrisk avser risken för en negativ värdeförändring pga en för positionen ofördelaktig prisförändring på en enskild aktie eller ett index.  Ränterisk definieras som risken för en negativ värdeförändring pga en för positionen ofördelaktig förändring av marknadsräntan för relevant kvalitet och löptid.  Med valutakursrisk avses risken för en negativ värdeförändring pga att en valutas kurs mot basvalutan, svenska kronor, rör sig i en för positionen ofördelaktig riktning.  Inflationsrisk avser risken för en negativ värdeförändring pga en för positionen ofördelaktig inflationsutveckling. Prissättning av finansiella tillgångar kan också påverkas av andra storheter såsom volatilitet, inflation, rating, politisk risk, landrisk osv. I modellering av varje instruments riskprofil är det väsentligt att de rätta

15 (37)

faktorerna fångas in i modellen. Exponeringen är det underliggande värde som kan förändras pga specifika händelser. Dessa händelser definieras i ett scenario vilket även kan inkludera sannolikheten för att detta skall inträffa. Risken ger en uppskattning om den negativa värdeförändring som kan komma at inträffa givet en viss exponering och ett valt scenario. Vid sammanläggning av risk från flera positioner och olika tillgångsklasser kan också riskernas samvariation, korrelation, inkluderas.

Exponering Scenarier RISK

Risken kan presenteras antingen i absoluta eller relativa termer, vara framåtblickande(ex ante) eller spegla det som redan hänt (ex post) Bland de vanligaste riskmåtten finns bland annat volatilitet, value-at-risk 2 , tracking error 3 , och enkla känslighetsmått.

4.1.1.1 Value at Risk

AP3 använder Value at Risk(VaR) för att mäta marknadsrisk aggregerat över olika tillgångsslag. VaR beräknas såväl för totalportföljen som för riskklasser, underriskklasser och enskilda mandat. För fondens absolutavkastande strategier används VaR för att limitera såväl det sammanlagda risktagandet som enskilda mandat. Det VaR-mått som används avseende styrelsens delegerade riskmandat till absolutavkastande strategier och som sedan limiterar enskilda mandat definieras som 95% konfidensintervall, en dags innehavsperiod, historiska dataserier avseende 360 dagar och en decay-faktor på 0,94. En decay-facktor innebär att historisk data vägs exponentiellt efter tid. I AP3s fall innebär detta att de 80 senaste dagarna dominerar historiken med störst tyngd på de senaste 20 dagarna. Beräkningsmetoden som används är en simulering av möjliga framtida utfall, sk Monte Carlo-simulering. Den korta tidshorisonten och den exponentiella viktningen av historik motiveras av att placeringshorisonten för mandat under absolutavkastande strategier är relativt kortsiktig. Vid beräkning av VaR för hela AP3 används idag samma parametersättning som för absolutavkastande strategier. Denna ska ses över då fondens långsiktiga placeringshorisont medför att såväl innehavsperiod som viktning av historisk data bör anpassas. VaR är ett statistiskt riskmått baserat på historisk data vilket fungerar under normala marknadsförhållanden. För att fånga känsligheten i positioner för mer dramatiska händelser borde VaR kompletteras med enkla känslighetsmått, scenarieanalyser och stresstester av olika slag.

4.1.2 Kreditrisk

Kreditrisk är den generella risken för förluster som uppstår genom att motparten i en finansiell transaktion inte fullgör sina åtaganden oavsett orsak och kan delas in i emittentrisk, motpartsrisk och leveransrisk (settlement risk).  Emittentrisk är risken att en emittent av ett värdepapper inte kan fullfölja sitt åtagande att på slutförfallodagen återbetala det nominella beloppet,  Motpartsrisk är risken att en motpart inte kan fullfölja sitt åtagande i ett bilateralt finansiellt kontrakt. För en deposit eller repa är risken på hela det nominella beloppet med hänsyn tagen till 2 Mäter den maximala potentiella förlust som med en viss sannolikhet och över en viss tidsperiod kan uppstå. Måttet kan uttryckas i absoluta termer men även i relativa termer, till exempel risken att förlora mot ett index. 3 Mäter osäkerheten i den aktiva avkastningen. Mäts som standardavvikelse. För en given informationskvot beskriver måttet hur mycket risk man måste ta för att nå en viss aktiv avkastning. Historisk (ex post) tracking error beskriver variationen i den realiserade aktiva avkastningen och mäter således förvaltningens risknivå i efterhand. Förväntad (ex ante) tracking error är en framåtblickande prognos byggd bland annat på estimat av historiska standardavvikelser och korrelationer.

16 (37)

ev. erhållen säkerhet. För ett derivat uppskattas risken som kostnaden för att ersätta kontraktet i marknaden med ett nytt kontrakt med samma villkor.  Leveransrisk uppkommer vid avräkning av finansiella kontrakt om inte parternas åtaganden kan utföras simultant. Potentiell förlust är värdet av den betalning eller leverans som skall erhållas efter att vi har uppfyllt vår del av åtagandet. Inom stora delar av den organiserade handeln med finansiella instrument har ovanstående risker minimerats genom centrala clearingsystem där åtaganden för respektive kontrahent säkerställs enligt givna regelverk och där leveranser och likvider utväxlas simultant. Även vid den typen av handel förekommer risker för utebliven avveckling eller default och kostnader förknippade med detta, men i sammanhangen brukar risken rubriceras ”avvecklingsrisk” och potentiell skada är generellt väsentligt mindre än vid icke clearad handel.

4.1.3 Likviditetsrisk

Likviditetsrisken är risken för att fonden inte skall kunna genomföra önskade eller nödvändiga förändringar i portföljens sammansättning utan att belastas med orimligt höga transaktionskostnader.  Omsättningsrisk är risken att inte kunna sälja eller köpa tillgångar utan orimligt höga transaktionskostnader.  Refinansieringsrisk är risken att inte kunna infria ingångna åtaganden utan orimligt höga finansieringskostnader.

4.1.4 Operativa risker

Operativa risker är risk för förluster pga otillräckliga eller felaktiga processer, system, personal samt externa händelser såsom t ex bedrägeri. Förlusten kan bestå i en ekonomisk förlust eller utebliven förtjänst, anseendeförlust och/eller skadat förtroende för verksamheten. AP3 har definierat sju kategorier av operativa risker:  Riskkultur – medvetenhet, insikt och inställning inför hantering av risk inom organisationen.  Processrisk – ansvarsfördelning, tydliga flöden, relevanta kontroller och dokumentation.  Personalrisk – nyckelpersonsberoenden, kompetens, lojalitet, hög etik och moral samt möjlighet att behålla och attrahera rätt personal.  Systemrisk – ändamålsenliga och tillförlitliga system, behörighetsstrukturer som stödjer kontrollstruktur och ansvarsfördelning samt beredskapsplanering.  Instrumentrisk – förståelse och kompetens, hantering av flöden, positionsuppföljning, värdering och riskmätning.  Compliancerisk – regelverkstolkning och regelverksefterlevnad.  Legal risk – avtalsskrivningar, förändringar i lagar och regelverk inklusive skatteregler. AP3 har upprättat en metod för att identifiera operativa risker, klassificering och värdering. Fondens riskträd inkluderar identifierade risker utifrån kategori. Varje risk värderas utifrån sannolikhet att den kan komma att inträffa och vad det skulle ha för konsekvens för fonden. En riskmatris upprättas utifrån värdering och risker vilka kräver åtgärd för att minska risken identifieras. Metoden bygger på självutvärdering. Uppföljning av identifierade risker och dessas värderingar ska ske på årsbasis för att säkerställa ett kontinuerligt arbete med att minimera operativa risker. Återrapportering sker till styrelsen på årsbasis.

4.2 RISKSTRATEGI

En betydande del av AP3s affärsverksamhet består i att på ett effektivt sätt hantera olika typer av risker. AP3s strategi är att mot bakgrund av detta ha en medveten och väl avvägd riskexponering. Marknadsriskerna, emittentrisken och likviditetsrisk skiljer sig logiskt något från de flesta andra typer av risker då de tas avsiktligt i investeringsprocessen i syfte att generera avkastning. De övriga riskerna kan anses som en ofrånkomlig följd av den verksamheten som bedrivs, sk residualrisker.

17 (37)

AP3s riskstrategi är uppdelad utifrån de olika riskkategorierna.  Marknadsrisker, emittentrisker och likviditetsrisk skall ledningen fastställda riskprofilen för att möjliggöra bästa möjliga avkastning på totalportföljen. Detta genomförs genom en klar delegering av riskmandat till förvaltningen där risk följs både med ’top down’- och ’bottom up’-analyser. Processen baseras på ett disciplinerat riskbudgeteringsramverk och stöds av en effektiv riskkontroll som löpande följer upp riskexponeringen.

optimeras

inom den av styrelsen och  Motparts- och leveransrisker skall säkerställande med sina motparter.

minimeras

. Detta sker genom att endast godkända motparter accepteras. Motparterna utvärderas och godkänns i en fastställd process där hänsyn tas till t ex motparternas rating. Riskkontroll följer löpande upp utvecklingen av motparternas rating (se avsnitt 5.5 nedan). AP3 arbetar aktivt med att ytterligare minska riskerna genom att ingå avtal om  Operativa risker skall

minimeras

genom bland annat upprättande av relevanta policydokument, utbildning av personal samt investeringar i verksamhetsutveckling där det är nödvändigt. De operativa riskerna följs upp årligen genom självutvärdering. Eventuella incidenter rapporteras till ledningen och i allvarliga fall till styrelsen. Katastrofplanering är också en viktig del av den operationella riskhanteringen. För mer detaljerad beskrivning av Katastrof- och krishantering se fondens katastrofplan . Samtliga risker som tas inom förvaltningsverksamheten ska förstås och kunna mätas och följas upp av såväl förvaltningsansvarig som middle office/riskkontroll. Det ska finnas en utsedd ansvarig för varje delegerat riskmandat, dvs det finns alltid en ansvarig för varje risk som tas inom förvaltningen.

18 (37)

5 RISKMANDAT

Detta avsnitt innehåller riktlinjer och mandatstruktur för AP3s förvaltningsverksamhet. Principer för fondens förvaltningsstruktur beskrivs i dokumentet Investeringsprinciper samt i Mål och övergripande riktlinjer för Kapitalförvaltningen. AP3s förvaltning av kapital sker inom fondens investeringsportfölj. Allokering mellan riskklasser inom investeringsportföljen sker inom fondens processer för dynamisk allokering. Utöver investeringsportföljen finns absolutavkastande strategier vilkas verksamhet styrs av riskmandat fastställda av styrelsen för vidare delegering av VD.

5.1 DELEGERING AV BESLUT INOM DYNAMISK ALLOKERING

Baserat på beslutsunderlag framtagna av Strategisk allokering och rekommenderade av DA-gruppen beslutar styrelsen om fondens risknivå. Styrelsen beslutar också om investeringsportföljens övergripande allokering på riskklassnivå. Allokering görs utifrån önskad exponering inom respektive riskklass. VD tilldelas av styrelsen avvikelsemandat från den beslutade allokeringen. Om styrelsen finner det befogat kan separata limiter fastställas en nivå ner i riskklasstrukturen, dvs på underriskklassnivå. Styrelsen delegerar till VD att implementera och förvalta den beslutade allokeringen på det sätt som bedöms mest optimalt utifrån riskjusterad avkastning, kostnad och operativ risk. VD kan delegera vidare inom organisationen hela eller delar av av styrelsen tilldelade avvikelsemandat för investeringsportföljen förutsatt att styrelsen godkänner detta. Godkända delegeringar återfinns i bilaga 7. VD har vidare rätt att delegera implementeringsmandat till Betaförvaltningen för den dagliga förvaltningen av portföljen. VD beslutar om allokering per underriskklass, likvida och mindre likvida, efter samråd med DA-gruppen och baserat på beslutsunderlag framtaget av Strategisk allokering. Den likvida delen av investeringsportföljen förvaltas till största delen efter fastställt benchmark uppbyggt av de index och allokeringsvikter som definierats för respektive underriskklass och beslutats av VD. De index som används ska produceras av en erkänd indexleverantör. Allokering till absolutavkastande mandat är också möjligt. För den mindre likvida delen av investeringsportföljen fastställs av styrelsen ramar för förvaltningen i Mandat för ej indexrelaterad förvaltning. Implementering av allokeringen kan också ske via derivat i sk overlaystrategier inom respektive riskklass. Investeringsportföljens risk och avkastning följs upp av strategisk allokering utifrån förväntade nivåer i beslutsunderlagen. För att uppfylla styrelsens uppdrag om en optimal och effektiv förvaltning kan VD besluta om förändringar av allokeringen inom de av styrelsen fastställda avvikelsemandaten. Beslut sker efter samråd med DA-gruppen och baserat på beslutsunderlag från Strategisk allokering som också ansvarar för dokumentation av samtliga beslut samt återrapportering till styrelsen. Strategisk allokering ansvarar för att av VD fattade allokeringsbeslut implementeras i investeringsportföljen. Till sin hjälp har chefen för strategisk allokering en implementeringsgrupp bestående av chefen för betaförvaltningen, chefen för alternativa investeringar samt chefen för middle office. Chefen för betaförvaltningen och chefen för alternativa investeringar ansvarar för att genomföra implementeringen i den likvida resp. den mindre likvida delen av investeringsportföljen. Chefen för middle office ansvarar för att implementera beslutade förändringar av benchmark enligt fondens riktlinjer.

5.1.1 Index för betaförvaltningen

AP3s förvaltningsmodell baseras på absolut avkastning och risk. Förvaltningen sker inte mot ett fastställt referensindex. Målet är uttryckt i absolut avkastning. Index används dock för att operationalisera betaförvaltningen samt för att följa upp Betaförvaltningen mot sitt mål om en kostnadseffektiv förvaltning. Beslut om index för Beta ska fattas av VD efter samråd med DA-gruppen.

5.2 DELEGERING AV RISKMANDAT

Styrelsen beslutar om riskmandat för absolutavkastande strategier utanför investeringsportföljen och delegerar mandat till VD. Inom fonden följs en disciplinerad delegeringsprocess där varje beslutsnivå i processen kan delegera mandat vidare inom sina risklimiter. Samtliga delegeringar av mandat skall godkännas av RMC. Fondens riskkontrollfunktion följer upp mandatstrukturen och ser till att den är byggd på ett ändamålsenligt sätt. I allokeringen av mandat tillämpas en strukturerad riskbudgeteringsprocess. Storleken på olika riskmandat återspeglar bland annat följande:

19 (37)

  Den erfarenhet och kompetens som den beslutsansvarige har, De externa möjligheter (t.ex. konkurrens och marknadseffektivitet) som finns att långsiktigt erhålla en god positiv avkastning,  Betydelsen för fondens totala resultat,  Konsistent med, och väl avvägt i förhållande till, fondens totala riskmandat. Strategi, omfattning, mål och limiter för interna mandat beskrivs mer detaljerat i enskilda mandatbeskrivningar. Risklimiter sätts i form av VaR men kompletteras vid behov med andra mått. Där så är möjligt ska konsultationsnivåer och stop loss-limiter definieras för att begränsa förlustrisken baserat på ackumulerat resultat per kalenderår.

5.2.1 Riskbudgeteringsprocess

Riskbudgetering innebär att fastställa mål för avkastning och risk för enskilda förvaltningsmandat, att kombinera mandaten på ett optimalt sätt samt att följa upp riskallokeringen. Riskbudgeteringen utgår från de tre styrvariablerna förväntad avkastning, risk och kostnader. Syftet med riskbudgeteringen är att optimera riskutnyttjandet i förhållande till avkastning efter kostnader. Processen ska leda till att fördela tillgängligt riskutrymme för att få ett diversifierat risktagande med låg korrelation mellan olika mandat. Kapitalförvaltningen ansvarar för att genomföra riskbudgetering inom förvaltningen minst årligen.

20 (37)

5.3 DELEGERING AV BESLUT OCH RISKMANDAT

Tabellen sammanfattar fondens mandatdelegeringsprocess.

Utgångspunkt Från Till Mål

Lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder Operativt ramverk för förvaltningen VDs mandat att implementera och förvalta styrelsens övergripande riktlinjer för verksamheten; Vidaredelegering av riskmandat Riksdag Styrelse VD Avdelnings chef Styrelse VD Tolkning av uppdraget: beslut om övergripande avkastningsmål Riktlinjer för implementering och förvaltning av övergripande allokering och tilldelade riskmandat Kapitalförvaltningen Implementering och förvaltning av investeringsportföljen inom fastställda mandat samt förvaltning av riskmandat för absolutavkastande strategier. Förvaltare (interna eller externa) Mål och risklimiter definierade i enskilda mandatbeskrivningar

Typer av risker

Pensionssystem (åtaganden), Marknad Marknad, Kredit, Operativa, Regelverk Marknad, Kredit, Marknad Kredit

Slutdokument

Investeringsprinciper, ALM-beslut i form av övergripande avkastningsmål Ramverk för dynamisk allokering, Mål och riktlinjer för Kapitalförvalt ningen, Mandat för ej indexrelaterad förvaltning, Riskmandat för absolutavkastande strategier och Riskhanteringsplan Implementerings- och förvaltningsmandat, riskmandat Riskmandat

Uppföljning

Styrelsen, Compliance Officer Extern revision Strategisk allokering, Compliance Officer Middle office/Riskkontroll Extern revision RMC; Middle office/Riskkontroll RMC; Middle office/Riskkontroll

21 (37)

5.4 IKRAFTTRÄDANDE OCH OMPRÖVNING AV MANDAT

Som beskrivits ovan allokeras specificerade mandat till definierade beslutsnivåer och delportföljer inom AP3s investeringsprocess. Härvidlag åligger det fondens ledning att tillse att de riskmandat som delas ut till underliggande beslutsnivåer och delportföljer sammantaget står i överensstämmelse med och ej leder till överträdelser av de mandat som styrelsen satt för den totala verksamheten. Enskilda förvaltningsmandat reglerar syfte och inriktning, målnivåer för risk och avkastning, risklimiter och konsultationsnivåer för det enskilda mandatet. I det enskilda förvaltningsmandatet regleras också beslutsgång och rapporteringsväg vid en eventuell överträdelse av limit samt tillvägagångssätt för att korrigera överträdelsen. I de enskilda förvaltningsmandaten framgår tydligt om och när mandatet är giltigt. Fonden upprätthåller en förteckning över alla aktuella förvaltningsmandat. Middle office/Riskkontroll ansvarar för att förteckningen är uppdaterad.

22 (37)

6 BEGRÄNSNINGAR FÖR INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Nedan följer övergripande begränsningar för investeringsverksamheten fastställda av styrelsen. Dessa begränsningar kan dels vara tolkningar/förtydliganden av begränsningar angivna i AP-fondslagen, dels vara begränsningar som styrelsen beslutat att fastställa för AP3s investeringsverksamhet.

6.1 MARKNADSRISK 6.1.1 Valutarisk

Högst 40 procent av tillgångarna får exponeras för valutarisk (SFS 2000:192, 4 kap. §10)

Styrelsen fattar beslut om AP3s valutaexponering som en del av den övergripande allokeringen till investeringsportföljen. Till VD delegeras ett avvikelsemandat för den operativa förvaltningen.

6.1.2 Ränterisk

Minst 30 procent av fondens tillgångar ska placeras i fordringsrätter med låg kreditrisk och god likviditet

(SFS 2000:192, 4 kap. §4)

Styrelsen fattar beslut om fondens allokering till riskklasserna räntor, krediter och inflation med ett avvikelsemandat till VD för operativ förvaltning. De beslutsunderlag som presenteras för styrelsen skall inkludera hänsynstagande till denna begränsningsregel. Fondens tolkning av 30%- regeln och principer för vad som utgör låg kredit- och likviditetsrisk

Fondens tolkning av 30%-regeln är konfidentiell information.

6.1.3 Aktiekursrisk

Styrelsen fattar beslut om fondens allokering till riskklassen Aktier inklusive ett avvikelsemandat till VD för den operativa förvaltningen.

Marknadsvärdet på fondens totala innehav av aktier i svenska aktiebolag som är noterade vid en svensk börs eller en auktoriserad marknadsplats får inte överstiga 2 procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. (SFS 2000:192, 4 kap. §6) Varje fond får äga högst 10 procent av rösterna i ett enskilt börsnoterat företag (SFS 2000:192, 4 kap. §9)

6.2 LIKVIDITETSRISK

Skall hålla nödvändig beredskap i sin placeringsverksamhet för att kunna överföra medel till Pensionsmyndigheten (SFS 2000:192, 2 kap. §2) :

AP3 skall hålla en betalningsberedskap utifrån fondens uppgift att täcka nettounderskott i betalningsflödet i pensionssystemet.

Fondens definition av betalningsberedskap är konfidentiell information.

6.2.1 Leverage

Fonden får låna medel för att tillgodose ett tillfälligt penningbehov och åta sig förpliktelser som är förenade med ett sådant lån (SFS 2000:192, 4 kap. §17)

4 För fondens tolkning av låg likviditetsrisk se stycket om Likviditetsrisk

23 (37)

Fondens uppdrag är att förvalta det anförtrodda kapitalet. Fonden ska inte uppta lån för att finansiera investeringar, dvs inte skuldsätta svenska staten, det sk låneförbudet. Lagen tillåter däremot derivat, repor och värdepapperslån förutsatt att dessa används för att effektivisera förvaltningen, skydda tillgångar mot olika risker eller förändra en position i riskhänseende. Dessa typer av transaktioner kan ge upphov till samma effekter som att placera lånade medel. För att säkerställa att förvaltningen inte strider mot låneförbudet bör fondens leverage följas upp över tiden.

Fondens definition och hantering av leverage är konfidentiell information.

6.2.2 Refinansieringsrisk

Förutom faktiska investeringar ingår fonden åtaganden om framtida utbetalningar. Som exempel på denna typ av åtaganden kan nämnas åtaganden till riskkapitalfonder, derivattransaktioner och säkerställande avtal för OTC derivat. Finansieringskällor för framtida åtaganden kan definieras som tillgångar vilka kan repas, tillgångar tillgängliga för försäljning samt eventuella bekräftade kreditlinor.

Fondens hantering av refinansieringsrisk är konfidentiell information.

6.3 KREDITRISK 6.3.1 Stora exponeringar

Högst 10 procent av fondens tillgångar får placeras i fondpapper eller andra finansiella instrument utfärdade av en emittent eller av en grupp av emittenter med inbördes anknytning (SFS 2000:192, 4 kap. §11)

För beräkning av stora exponeringar definieras grupp av emittenter med inbördes anknytning som bolag inom samma koncern. I exponeringen inkluderas underliggande kreditexponering i derivat. Begränsningen avseende högst 10% exponering mot en emittent gäller inte emittenter som anges i 4 kap. §6 stycke A i lagen om (1994:2004) kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Detta stycke innehåller en definition av emittenter med riskvikt noll. Exempel på sådana är svenska staten, svensk kommun, utländsk stat eller centralbank som regeringen föreskriver och andra emittenter med motsvarande risknivå.

6.3.2 Beslut om limiter och godkända motparter för AP3

Styrelsen fastställer en motpartsrisklimit och en leveransrisklimit för fondens depåbank efter förslag från RMC.. Styrelsen har delegerat rätten att godkänna en motpart och tilldela motparten motparts- och leveransrisklimiter, till RMC under förutsättning att nedanstående av styrelsen fastställda kriterier är uppfyllda. Inom av styrelsen fastställda ramar får RMC besluta om limiter och godkänna motparter enligt följande: 1.

Värdepappersaffärer som inte medför motparts- eller leveransrisk, avistaaffärer, (transaktioner som avvecklas likvid mot leverans, ”dvp” (delivery versus payment), inom ett slutet avvecklingssystem) får genomföras med bank, investmentbank, värdepappersbolag eller fondbolag som står under Finansinspektionens eller under annan behörig myndighets tillsyn. Motparten skall godkännas av RMC enligt av RMC fastställda riktlinjer. 2.

Transaktion som medför motparts- eller leveransrisk får endast genomföras med motparter som uppfyller följande kriterier:  Motparten måste vid var tid ha en long-term rating som är lägst A- från Standard & Poor’s (S&P/long) och jämförbara ratinginstitut.. En motpart som saknar egen rating får godkännas om det finns en fullgod garanti från moderbolag eller annat bolag i samma

24 (37)

koncern med rating lägst A-. En garanti ska för att vara fullgod innebära att AP3s risk mot garanten i allt väsentligt ska motsvara den underliggande risken mot motparten. Vid beräkning av fondens exponering mot garanten ska exponeringen mot den garanterade motparten därmed adderas.  Motparten måste vid var tid stå under tillsyn av Finansinspektionen eller av annan behörig myndighet i hemlandet  Förutsättning för att handel får påbörjas är att legala dokument finns upprättade. AP3 skall följa marknadens standardiserade avtal såsom exempelvis ISDA, ISMA, GMSLA och Give-up avtal i anslutning till clearingavtal. Ett sk Credit Support Annex, CSA, till ISDA skall också finnas på plats för nya motparter innan handel får starta. CSA ställer krav på säkerställande av utestående fordringar i form av orealiserade resultat på utestående OTC derivat enligt i avtalet fastställda nivåer baserade på motpartens kreditvärdighet.

Kreditriskkategorier och beslut

RMC får tilldela motparter limiter för motparts- och leveransrisk enligt av styrelsen fastställda nivåer nedan.

Fondens limitramverk är konfidentiell information.

Fastställda limiter gäller under förutsättning att respektive motpart vid var tid inte har en long-term rating som är lägre än A- från Standard & Poor’s (S&P/Long) och jämförbara ratinginstitut. Om denna situation inträffar, t.ex. till följd av försämrad rating, får endast värdepappersaffärer som inte ger upphov till motparts- eller leveransrisk genomföras med den motparten. RMC ska i dessa fall omedelbart reducera en motparts- eller leveransrisklimit, besluta om tillfällig nödlimit samt besluta om att handel med motparten skall upphöra. Den tillfälliga nödlimiten kvarstår under rimlig tid för att byte till en kreditvärdigare motpart skall kunna genomföras. Om RMC fastställer en tillfällig nödlimit skall styrelsen omedelbart informeras. I en instruktion beslutad av RMC skall riktlinjer för godkännande av motparter och rutiner vid en eventuell nedgradering av motpartens rating fastställas. I bilaga 6 finns en tabell med fastställda limiter och godkända motparter. Riskkontroll ansvarar för att listan med godkända motparter och fastställda limiter vid var tid finns tillgänglig för alla inom förvaltningen samt att årligen informera styrelsen.

6.3.3 Godkända motparter för extern förvaltningen

Vid externa förvaltningsuppdrag ska säkerställas att samma regler som ovan följs vad gäller vilka motparter som är godkända för såväl värdepappershandel dvp som för transaktioner som medför en direkt motpartsrisk. I en instruktion fastställd av RMC framgår riktlinjerna för godkännande av motparter inom ramen för den externa förvaltningen.

6.3.4 Landrisk

Investeringar inom den likvida delen av portföljen får ske i länder vilka ingår i indexleverantören MSCIs definition av developed och emerging markets. För mindre likvida tillgångar i den ej indexrelaterade förvaltningen anges i det mandat som fastställts av styrelsen vilka länder/regioner som är tillåtna för respektive område. Analys av landrisk ska ingå vid bedömningen av en investerings risk. RMC kan godkänna investeringar i länder utanför det universum som anges ovan. Revisionsutskottet ska för styrelsens räkning informeras om sådana beslut.

25 (37)

6.4 ONOTERADE TILLGÅNGAR

Aktier (eller andra andelar i riskkapitalbolag) och fordringsrätter som inte är upptagna till handel på en auktoriserad marknadsplats och aktiefonder som har en procentsats överstigande 50 procent onoterade instrument får som högst utgöra fem procent av AP3s totala fondvärde. (SFS 2000:192, 4 kap. §8) AP-fonderna får äga högst 30% av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i ett enskilt riskkapitalföretag. (SFS 2000:192, 4 kap. §9)

Onoterade tillgångar inkluderas i det av styrelsen fastställda mandatet avseende ej indexrelaterad förvaltning.

6.5 VÄRDEPAPPERSUTLÅNING

Styrelsen har fastställt mandat för värdepappersutlåning inklusive mottagande av kontantsäkerheter och reinvestering av dessa. Utlåning får inte ske till motpart som har ett kreditbetyg från Standard & Poor’s eller jämförbara ratinginstitut vilket understiger A- (long-term rating) eller motsvarande från likvärdigt kreditratinginstitut. Riktlinjer för återinvestering av säkerheter skall godkännas av RMC. Betaförvaltningen ansvarar för värdepappersutlåningsverksamheten inom AP3 under ett mandat tilldelat av VD.

Fondens mandat för värdepappersutlåning är konfidentiell information.

26 (37)

7 INTERN KONTROLL OCH RAPPORTERING

7.1 INTERN KONTROLL

Med intern kontroll avses alla de metoder och åtgärder som fastlagts av AP3 för att säkerställa att de avsiktliga eller oavsiktliga fel som eventuellt kan begås inom verksamheten inte leder till fel i förvaltning, redovisning eller förluster för fonden. Grund för den interna kontrollen är denna riskhanteringsplan, i vilken fondens övergripande ansvarsfördelning, mål, risker, risklimiter och riskmandat samt rutiner för rapportering, uppföljning och kontroll av riktlinjernas efterlevnad fastlagts av styrelsen. Riktlinjerna anger även beslutsordningen, vilken skall gälla i den löpande förvaltningen. För en mer detaljerad beskrivning av den interna kontrollprocessen och ansvarsfördelningen hänvisas till Instruktion för intern kontroll samt till olika avdelningars arbets- och rutinbeskrivningar. Organisationen hos AP3 innefattar systematiska rutiner vilka syftar till att:     säkerställa att limiter och instruktioner efterlevs samt att verksamheten i övrigt bedrivs i överensstämmelse med styrelsens och ledningens intentioner, säkerställa en riktig och fullständig redovisning, säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och andra bestämmelser, skydda fondens tillgångar. Intern kontroll består av beslutade kontrollmoment (attester och avstämningar), en distinkt ansvars- och arbetsfördelning samt ändamålsenlig rapportering. Rutiner finns som säkerställer att:     samtliga affärshändelser omgående registreras och kontrolleras av oberoende funktion/person, samtliga registrerade transaktioner är verkliga, affärshändelser registreras med rätt värde och värdering sker löpande enligt fastställda riktlinjer, att omvärderingar görs på ett korrekt sätt,   att betalningar och betalningsinstruktioner måste genomföras av två personer i förening, affärshändelser bokförs i enlighet med fondens redovisningsprinciper. Organisation, ansvarsfördelning och rutiner för intern kontroll är föremål för löpande översyn. Ansvarig för upprättande av god intern kontroll är VD. AP3s organisation, rutiner och interna kontroll granskas och utvärderas regelbundet av fondens externa revisorer. Externrevisorerna avger rapporter till såväl VD som till styrelsen. Fonden har inte en egen internrevisionsfunktion men styrelsen har gett i uppdrag till revisionsutskottet att årligen besluta om en internrevisionsinsats ska upphandlas samt omfattningen av denna. Genomförd internrevision behandlas av revisionsutskottet och återrapporteras till styrelsen. En övergripande riskanalys ska genomföras på årlig basis vilken inkluderar verksamhetsrisker, affärsrisker, operativa risker och anseenderisker. Denna riskanalys sker i form av en självutvärdering och återrapportering sker till revisionsutskott och styrelse. Områden som identifierats som högre risk vilken kräver åtgärder ska följas upp av fondens ledning. Återrapportering av åtgärder sker också till fondens revisionsutskott.

7.2 KRISHANTERING

Fondens sårbarhet för katastrofer skall hållas låg. Driftstopp pga utebliven tillgång till fondens lokaler, systemhaveri, plötslig förlust av medarbetare, hot mot verksamheten eller enskilda medarbetare mm kan medföra stora ekonomiska konsekvenser varför en krishanteringsplan skall finnas på plats för att minimera eventuell skada. Målen för fondens krishanteringsplan är att:  professionellt kunna omhänderta drabbade för att minska onödigt lidande,

27 (37)

 kunna återställa verksamheten till en fungerande nivå så snart som möjligt vid en krissituation,  tillse att fondens rykte och varumärke inte äventyras,  säkerställa att det finns en dedikerad krisledning med tydligt ansvar, mandat och instruktioner för att kunna leda organisationen och minimera skada. Riktlinjer för krishantering finns inom fondens ramverk för fondstyrning.

7.3 ETISKA REGLER

Etiska regler har antagits av styrelsen och gäller för samtlig personal anställd i AP3. Dessa regler skall biläggas samtliga anställningsavtal som AP3 ingår och utgör en del av anställningsavtalet. Reglerna inkluderar bl a regler kring bisysslor, jävsituation, handel med egna värdepapper, insiderregler, representation och gåvor.

7.4 RAPPORTERINGSPLAN

Rapportering skall ske i enlighet med följande rapporteringsplan

7.4.1 Rapportering till ledningen

För att VD och förvaltningsansvariga skall kunna bevaka och utvärdera förvaltningen och kunna fatta tillfredsställande beslut för att nå uppsatta mål skall följande rapporter finnas tillgängliga för VD, förvaltningsansvariga och övriga förvaltare.

Omgående

Ansvarig förvaltare är skyldig att rapportera överträdelse av limit till närmaste chef och riskkontroll/middle office så snart en överträdelse upptäcks. Middle office/riskkontroll skall på motsvarande sätt omgående rapportera till ansvarig förvaltare samt dennes närmaste chef om en limitöverträdelse upptäcks. Ansvarig förvaltare skall avge en förklaring och redovisa vidtagna åtgärder. Närmaste chef och riskkontroll/middle office gör bedömning om vidtagna åtgärder är tillräckliga. Vid allvarligare överträdelse av någon av VD eller RMC fastställd limit, vid överträdelse av limit fastställd av styrelsen eller av lag samt vid annan incident ska VD, chefen för kapitalförvaltning och CFO informeras omgående. Riskkontroll/middle office ansvarar för denna rapportering som även ska innehålla förklaring samt vidtagna åtgärder. CFO ansvarar därefter för bedömning av om styrelsen ska informeras efter vad som sägs under 7.4.3. Samtliga limitöverträdelser, och incidenter följs sedan upp av RMC avseende åtgärder. Återrapportering sker också till revisionsutskottet på utskottets ordinarie möten.

Dagligen (från Middle office/Riskkontroll)

Avkastning och risk för totalportföljen, utifrån operativ struktur och riskklasstruktur.

Veckovis (från Middle office/Riskkontroll)

Sammanställning av avkastning för kapitalförvaltningen.

Månadsvis (från Middle office/Riskkontroll)

Månadsrapport: avkastning och risk inklusive kommentarer från förvaltningen Attributionsanalys mot långsiktig portfölj (med start våren 2012)

I samband med ordinarie styrelsemöten (Strategisk allokering)

Återrapportering avseende allokeringsbeslut fattade av VD efter samråd med DA-gruppen, inklusive indexförändringar för Beta. Allokering under av VD delegerad del av avvikelsemandatet återrapporteras som en del av DA-gruppens allokeringsbeslut.

28 (37)

7.4.2 Rapportering till RMC

Vid varje RMC möte (från Middle office/Riskkontroll)

Motparts- och kreditexponering Uppföljning av limiter och incidenter Tillfälliga limitförändringar Modellvärderade tillgångar Uppföljning av leverage Nettoflöden mot pensionssystemet Logg över ansökan nya instrument

7.4.3 Rapportering till styrelsen

Omgående

Vid väsentlig överträdelse av någon av VD eller RMC fastställd limit skall styrelsen informeras. Detsamma gäller avseende en inträffad incident av annat slag än limitöverträdelse. Fondens CFO ansvarar för denna rapportering vilken sker till styrelsens ordförande och ordförande för revisionsutskottet så snart en händelse konstaterats. Resterande del av styrelsen informeras i samband med närmast följande styrelsemöte. Rapporteringen ska inkludera en förklaring av händelsen samt beskrivning av vidtagna åtgärder.. Väsentlig överträdelse/incident definieras som en överträdelse/incident som har eller skulle kunna ha medfört större ekonomisk skada och/eller förtroendeskada för fonden. Ett riktmärke för definitionen större ekonomisk skada är en påverkan på fondkapitalet på 0,1%. Överträdelse av en limit fastställd av styrelsen eller en laglimit ska så snart den konstaterats rapporteras till styrelsens ordförande och ordförande för revisionsutskottet. Fondens CFO ansvarar för denna rapportering som ska inkludera förklaring till överträdelsen samt vidtagna åtgärder. Styrelsen i sin helhet informeras i samband med närmast följande styrelsemöte. Vid överträdelse av laglimit ska också Finansdepartementet informeras senast före nästkommande externa rapporttillfälle.

Månadsvis (från Middle office/riskkontroll)

Månadsrapport: avkastning och risk inklusive kommentarer från förvaltningen

Kvartalsvis (från CFO)

Genomgång av fondens avkastning och risk, resultat- och balansräkning , kostnadsuppföljning samt kommentarer.

Behandlas av styrelsen minst en gång per år

Mål och riktlinjer för Kapitalförvaltningen, Kostnadsbudget, Riskhanteringsplan, Fondens övergripande riskanalys inklusive operativa risker Rapport från fondens compliance officer

7.4.4 Övrig rapportering

Månadsvis (från Ekonomi)

Riksbanksrapportering

Kvartalsvis (från Ekonomi)

Rapportering till SCB (Statistiska Centralbyrån)

29 (37)

Halvårsvis (från Kommunikation)

Delårsrapport för publicering

Årligen (från Kommunikation)

Årsredovisning till Finansdepartementet samt för publicering Innehavslistor för publicering på hemsida Ägarstyrningsrapport för publicering Årligen (

från Etikrådet

) Årsrapport över etikrådets verksamhet för publicering

7.4.5 Rapportering till Riksdagen

Årligen

Vad gäller uppföljning och granskning på uppdrag av riksdagen överlämnar regeringen en gång per år en utvärdering av fondens verksamhet till riksdagen. Huvudsyftet med utvärderingen är att bedöma huruvida fonden på ett tillfredsställande sätt har agerat enligt det uppdrag man erhållit från riksdagen. Kontroll av att fonden följer de restriktioner som anges i lagen (2000:192) görs också. Denna årliga utvärdering av fonden görs under ledning av Finansdepartementet. Till denna rapportering bidrar också den årliga granskningen av verksamheten som görs av fondens externa revisorer.

30 (37)

8 BILAGA 1: BESKRIVNING AV RISKKLASSSTRUKTUREN

AP3 Totalt

Aktier Räntor

Investeringsportföljen

Kredit Inflation

SEK* N A Europa Japan Asien GEM Life science Private Equity

*Inklusive Micro cap

SEK USA EUR UK Japan Australien Bostadsobl Företagsobl Inv Grade Företagsobl High Yield Säkerställda banklån Realränte obl.

Fastigheter Jordbruks mark Skog Infrastruktur

Valuta

valutor

Övrig exponering

Försäkrings relaterade Konvertibler

Absolut avkastande strategier

Likvida Mindre likvida

31 (37)

9 BILAGA 2: DEFINITION AV LÅNGSIKTIG STATISK PORTFÖLJ

Styrelsebeslut den 7 december 2011.

9.1.1 Syfte

Som en del av fondens utvärderingsmodell ingår en jämförelse mot en långsiktig statisk portfölj(LSP). Syftet är att utvärdera den valda investeringsstrategin och därmed om diversifiering och dynamiskt förvaltad risk tillför värde på lång sikt. LSP ska vara en enkel portfölj uppbyggd av likvida tillgångar. Det ska vara en global marknadsportfölj men pga fondens hemvist har en viss home bias lagts till. LSP ska baserat på antaganden om normal risk och avkastning beräknas kunna generera en real avkastning på 4% över tid till en för AP3 acceptabel risknivå.

Fondens definition av långsiktig statisk portfölj är konfidentiell.

32 (37)

10 BILAGA 3: INVESTERINGSPORTFÖLJEN; ALLOKERINGSBESLUT PER RISKKLASS SAMT AVVIKELSELIMITER

Styrelsebeslut den 7december 2011. Fondens allokeringsbeslut är konfidentiell information.

33 (37)

11 BILAGA 4: RISKMANDAT FÖR ABSOLUTAVKASTANDE STRATEGIER

Styrelsebeslut den 15 december 2009. Mål uppdaterade på styrelsen den 7 december 2011. Fondens riskmandat för absolutavkastande strategier är konfidentiell information.

34 (37)

12 BILAGA 5: GODKÄNDA MOTPARTER OCH FASTSTÄLLDA LIMITER

Fondens godkända motparter samt limiter är konfidentiell information.

35 (37)

13 BILAGA 6: MANDAT UTANFÖR DEN INDEXRELATERADE FÖRVALTNINGEN

Beslutad av styrelsen 2011-08-25. Fondens mandat för investeringar utanför den indexrelaterade förvaltningen är konfidentiell information.

36 (37)

14 BILAGA 7: DELEGERADE MANDAT UNDER VD:S AVVIKELSEMANDAT FÖR INVESTERINGSPORTFÖLJEN

Fondens delegering av mandat är konfidentiell information.

37 (37)