Transcript Inspiration

Program
13.00-13.20 Vad är ”Ett friskare Sverige”?
Magdalena Sundqvist, hälsoutvecklare VLL
13.20-13.50 Behövs ett friskare Västerbotten?
Eva Eurenius, hälsoutvecklare VLL
13.50-14.15 Inspiration för ett friskare Västerbotten
14.15-14.30 Kaffepaus
14.30-15.15 Planera din kommunikation
Ann-Katrin Högdahl, informationsstrateg VLL
15.15-16.00 Hur går vi vidare?
Vad är Ett friskare Sverige?
”Ett friskare Sverige ska ge inspiration och kunskap till
att äta bra och röra sig. Vi vill öka möjligheten till att öka
människors hälsosamma val genom att uppmärksamma
konkreta aktiviteter från hela landet”
Uppdraget är ett samverkansprojekt som syftar till att:
- hos allmänheten främja goda matvanor och fysisk aktivitet
- öka kunskapen och medvetenheten om goda matvanor och
fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan
- särskilt uppmärksamma sociala skillnader i hälsa
- uppmärksamma personer med intellektuell
funktionsnedsättning.
Ett friskare Sverige 2011
•
Kommuner, landsting, ideella organisationer och privata
aktörer deltog.
•
Drygt 3000 aktiviteter genomfördes och ca 1000 arrangörer
deltog v. 19, vilket är en tredubbling från 2010.
•
Alla län medverkade ─ aktiviteter över hela landet.
• Fysisk aktivitet (56%), mat (15%), mat och fysisk aktivitet
(29%).
•
Allmänheten i stort, äldre och barn 0−12 år mest i fokus.
Exempel på genomförda aktiviteter 2011
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Rullatorrally
Skolbarn bjöds på frukt hela veckan
Hälsovecka på äldreboende
Restauranger serverade enbart nyckelhålsmärkta lunchrätter
Friskis&Svettis-medlemmar bjöd på gratis prova på-träning
Debattartikel i lokaltidning
Simning för personer med funktionsnedsättning
Lunchföreläsning om fysisk aktivitet
Lek och rörelse i förskolan
Hopprepsfest bland skolorna
Sockerutställning i foajén till hälsocentralen
Extrapriser på frukt och grönt på ICA
Friskvårdsaktiviteter för personalen på Försäkringskassan
Rullstolshandboll
Erfarenheter och lärdomar från
Ett Friskare Sverige 2011
•
Framgångsrikt att knyta länskontakter till uppdraget.
•
För att nå de grupper i befolkningen som har mer ohälsa och
särskilda behov krävs särskilda åtgärder.
•
Det finns ett stort intresse i media för frågor kring mat och
fysisk aktivitet.
2012
Utgångspunkterna är konkreta tips med en hälsofrämjande ansats.
Temaområde matvanor
frukt och grönsaker, nyckelhålsmärkt mat, livsmedelsval som är
bra för hälsan och miljön, samt varierande och regelbundna måltider.
Temaområde fysisk aktivitet
följa de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet och
undvika en stillasittande fritid.
Aktörer under veckan
•
Vidareförmedlare, ex. ledare inom idrotts- och
pensionärsföreningar, förskole- och skolpersonal,
dagligvaruhandlare, BVC-personal.
•
Påverkare, ex. folkhälsosamordnare, tjänstemän inom
frivilligsektorn.
•
Beslutsfattare, ex. politiker, högre tjänstemän som t.ex.
kostchefer.
•
Opinionsbildare, ex. media, journalister, forskare och experter.
Kvalitetskriterier
• Budskap kring matvanor ska gå i linje med de svenska
näringsrekommendationerna (SNR 2005) och de svenska
kostråden.
• Budskap kring fysisk aktivitet ska gå i linje med de nationella
rekommendationerna för fysisk aktivitet.
• Aktiviteten har fokus på att främja hälsa, i motsats till
exempelvis enbart viktnedgång.
Sociala skillnader i hälsa
•
Det finns stora hälsoklyftor mellan olika grupper i befolkningen
i världen, men även i Sverige.
•
Det är av stor vikt att minska klyftorna. Det handlar om social
rättvisa.
•
Att utjämna skillnaderna i hälsa stämmer väl överens med det
övergripande målet i svensk folkhälsopolitik.
•
I uppdraget Ett friskare Sverige ska sociala skillnader i folkhälsa
beaktas så att aktiviteter ska kunna nå de grupper som särskilt
har behov av dem.
Hur ser skillnaderna ut?
•
•
•
•
•
•
I glesbygd är man mindre fysiskt aktiv än man är i stan.*
Kvinnor födda utanför Europa är mindre fysiskt aktiva.**
Svenska män äter mindre frukt och grönsaker än svenska
kvinnor.**
Utlandsfödda män och kvinnor har oftare en stillasittande fritid.**
Fler svenska män än kvinnor är överviktiga.**
Personer med funktionsnedsättning har oftare en stillasittande fritid
och äter mindre frukt och grönsaker än personer utan
funktionsnedsättning.**
* Den byggda miljöns betydelse för fysisk aktivitet i glesbygd, Statens folkhälsoinstitut, R 2011:28
** Levnadsvanor. Lägesrapport 2010, Statens folkhälsoinstitut, A 2010:13
Anpassa aktiviteter
Går det att anpassa aktiviteten med hänsyn till:
• Ekonomiska förhållanden
─ Har alla råd? Behövs dyr utrustning? Finns billig transport?
• Kön
─ Passar aktiviteten både för män och kvinnor, pojkar och flickor?
• Etnicitet
─ Finns information på flera språk? Kan aktiviteten förläggas till ett
invandrartätt område? Finns kulturella hinder att delta?
• Funktionsnedsättning
─ Är aktiviteten tillgänglig? Är informationen tillgänglig?
• Ålder
─ Kan aktiviteten anpassas efter olika åldrar?
Stöd för genomförandet
Kommunikationsstöd
• Webbsidor med information om uppdraget och material
för nedladdning, www.fhi.se/ettfriskaresverige.
• Informationswebbplats, www.ettfriskaresverige.nu, med fakta
och inspiration för allmänheten samt Sverigekarta med alla
anmälda aktiviteter och medverkande aktörer.
• En grafisk verktygslåda med mallar och andra underlag
för t.ex. annonser och affischer.
Kunskapsstöd
• Checklista för sociala skillnader i hälsa
• Inspirationsmaterial ”Nu är goda råd … enkla!”, riktat
till skolan
• Inspirationsmaterial om pedagogiska miljöer
Grafisk verktygslåda
Här finns symbolen, affischer, vykort, informationsblad, mallar för
annonser och affischer, samt kunskapsstöd som man kan ladda ner
eller beställa gratis.
Hälsoläget i Västerbotten
Hälsans bestämningsfaktorer
Levnadsvanor
Hur mycket ska vi röra på oss varje vecka?
• fysisk aktivitet som ger en ökning av puls och andning
(dvs. måttlig intensitet) i minst 150 minuter
t.ex. en rask promenad varje dag eller
• fysisk aktivitet som ger en markant ökning av puls och
andning (dvs. hög intensitet) i minst 75 minuter
t.ex. 20-30 minuters löpning 3 gånger per vecka eller
• kombinera ovanstående
• muskelstärkande övningar minst 2 dagar per veckan
• äldre bör även träna balans
• äldre eller de med kroniska sjukdomstillstånd eller
funktionshinder, bör vara så aktiva som möjligt
• regelbundna korta pauser för den som är
mycket stillasittande
Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna. Framtagna av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet och
antagna av Svenska Läkaresällskapet den 24 oktober 2011.
Fysisk aktivitet
I Västerbotten är 62 % fysiskt aktiva 30 min per dag.
- 82-84 % vill öka sin fysiska aktivitet
- 27-38 % anser sig behöva stöd för att göra det
Källa: Hälsa på lika villkor 2010
Dos-responskurva fysisk aktivitet
”Hälsoeffekt”
Totala mängden
fysisk aktivitet
inaktiv
individ
aktiv
individ
Fysisk aktivitet - kvinnor
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Margareta Norberg 2010
Mycket fys aktiv
Måttligt fys aktiv
Inaktiv
Fysisk aktivitet - män
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Margareta Norberg 2010
Mycket fys aktiv
Måttligt fys aktiv
Inaktiv
Viktutveckling - BMI
•
•
•
Mer än 130 000 hälsoundersökning
Enkätsvar och provsvar
Tidsperiod 20 år
BMI - män
28
27,5
27
26,5
26
25,5
25
24,5
24
23,5
Margareta Norberg 120817
40
50
60
BMI - kvinnor
28
27
26
25
40
24
50
60
23
22
Margareta Norberg 120817
Utveckling av BMI - utbildningsnivå
Åldersjusterade värden
BMI i VHU, män
Bmi i VHU, kvinnor
30
30
29
Grundskola
28
29
Grundskola
28
27
Gymnasium
26
27
Gymnasium
26
25
Högskola
24
23
Övre gräns för
normalvikt
Margareta Norberg 120817
25
24
Högskola
23
Övre gräns för
normalvikt
Utveckling av BMI – skillnader i länet
Åldersjusterade värden
BMI i VHU, Män
BMI i VHU, kvinnor
28,5
28,5
28
28
27,5
27
26,5
26
25,5
25
24,5
24
23,5
Margareta Norberg 120817
27,5
Umeå
Skellefteå
Lycksele
Glesbygd kust
27
26,5
26
25,5
Umeå
Skellefteå
Lycksele
Glesbygd kust
25
Glesbygd inland
Gräns normalvikt
24,5
24
Glesbygd inland
Gräns normalvikt
Övervikt/fetma bland 13-15 åringar
i Umeåregionen, Robertsfors, Lycksele, Storuman samt delar av Skellefteå
25
20
Pojkar n=2517
%
15
Flickor n=2470
10
5
0
Pojkar
Vaezghasemi, Lindkvist, Ivarsson, Eurenius. Scand J Public Health 2012
Flickor
Övervikt i Västerbotten
4-åringar 2007/2008
4-åringar 2002/2003
25
25
22,3 %
20
19 %
20
17,2 %
15
15
14,2 %
Fetma
Fetma
10
Övervikt 10
5
5
Övervikt
0
0
Pojkar
Flickor
Blomquist HK & Bergström E. Acta Paediatr 2009.
Pojkar
Flickor
Frukt- och grönsakskonsumtion
9% av svenska befolkningen äter
frukt- och grönsaker enligt
rekommendationen.
Kvinnor är bättre (13%)
än män (5%).
Öppna Jämförelser Folkhälsa, 2010
Skillnad män/kvinnor fruktkonsumtion
samt utbildningsnivå i Skellefteå
14
12,7
Andel som äter 5 F&G minst 5 ggr/dag
12
Andel i %
10
8
6,8
Män
Kvinnor
6
4
2,6
2
0,1
0
Kort utbildning
Öppna Jämförelser Folkhälsa, 2010
Lång utbildning
WHO:s riskfaktorer för förtidig död
•
Källa: World Health Organization (2009). Global health risks. Mortality and burden of disease attributable to selected major risks Geneva:
World Health Organization [WHO].
WHO:s riskfaktorer för förtidig död
Personer med funktionsnedsättning
-
tio gånger oftare en sämre hälsa
30 procent av hälsan är påverkbar
Vanligare med riskfaktorer som:
tobaksbruk, hög alkoholkonsumtion, fetma och stillasittande
Andelen som anser sig behöva stöd för att behöva förändra
sina vanor är betydligt högre än bland den övriga
befolkningen.
Onödig ohälsa, FHI, 2008
Vad händer hos dig?
Rolighetsteorin
http://www.youtube.com/watch?v=ivg56TX9kWI
Frukt- & grönsaksbingo
Gör så här:
Sätt ett kryss i rutan när du
genomfört uppdraget. För att få
bingo krävs tre rader med fem
kryss. Du kan kryssa en rad lodrät,
vågrät eller diagonalt.
Fakta om frukt och
grönsaker:
Det är bra att sammanlagt äta
500 g frukt och grönsaker
varje dag. Det är ungefär
fem frukter eller
grönsaker. En näve
rivna morötter
räknas som
”en” grönsak.
Försök få till
”5 om dan”.
Varje dag:
Ät en
banan till
frukosten
Ät en
grönsak som
du aldrig
smakat
Ät en hel
rå morot
Prova en
ny fryst
grönsaksblandning
Ta med en
frukt till
mellanmål
Prova
apelsinbitar
i frukostfilen
Ät en
fruktsallad
till
kvällsfika
Ät en
vegetarisk
måltid
Ät bär i
naturellt fil
el yoghurt
Testa en
klyfta rå
vitkål till
middagen
Ät fem
frukter &
grönsaker
på en dag
+
Ät bär till
efterrätt
Ät fem
frukter &
grönsaker
på en dag
Ät fem
frukter &
grönsaker
på en dag
Testa koka
broccoli
tillsammans
med pasta
Prova en
frukt du
aldrig
smakat
Ta med en
frukt till
mellanmål
Gör en
smoothies
av bär
Ät varma
grönsaker
till
middagen
Prova rivet
äpple och
kanel i fil el
yoghurt
Köp en
kålrabbi
och ät rå
Använd extra
Gör en
mycket
veckosallad
grönsaker i
med bla vitkål
& oljedressing matlagningen
+
Bjud en
vän på
frukt
Ät en
vitkålssallad
till maten
+
+
=
Hur mycket frukt och grönsaker äter du?
Bilda lag med fem personer och tävla under vecka 42. Utmana
era kollegor! Fyll i en grön eller röd prick varje gång någon i ditt
lag äter en frukt eller grönsak.
Vinnarna får en fruktkorg och 10 tröstpriser lottas ut.
Skicka in ert tävlingsresultat senast den 24 oktober till:
”Frukttävling”, VU-staben, Skellefteå Lasarett.
Gratis är gott!
Hälsojakt
Bensträckare med fika
Hur går du vidare?
För mer information
Folkhälsoinstitutets webbplats: www.fhi.se/ettfriskaresverige
Där kan ni:
• prenumerera på nyheter från Ett friskare Sverige.
• hitta kontaktuppgifter till länskontakten för Ett friskare Sverige
i just ditt län.
• följa tidplanen och ta del av kvalitetskriterierna.
• beställa material såsom affischer, vykort och kunskapsstöd.
Informationswebbplatsen www.ettfriskaresverige.nu
Där kan ni:
•anmäla er aktivitet.
•hitta fakta och inspiration kring att äta bra och röra på sig
riktat till allmänheten.
•göra enkla tester om frukt, grönt och rörelse.
•se vad som händer i ditt eget område v.42.
Anmäl din aktivitet!
•
•
•
•
Du anmäler din aktivitet på www.ettfriskaresverige.nu fr.o.m.
vecka 25.
Efter granskning publiceras och synliggörs aktiviteten på
webbplatsen.
Aktiviteterna ska i huvudsak förläggas under v.42 men kan efter
kontakt med Folkhälsoinstitutet även ligga under andra delar av
året.
I dessa fall ska aktiviteten även uppmärksammas under v.42.
Några exempel på aktiviteter som kan genomföras under veckan
är konferenser, föreläsningar, presentation och diskussion av
strategiska dokument, prova på-aktiviteter, debattartiklar,
tävlingar, utbildningar, offentliga möten m.m.
Lina Tjärnström, länskontakt Västerbotten
[email protected]
Utvärdering av dagen
1. Vad har varit bra?
2. Vad saknade du?
3. I vilken utsträckning tror du att dagens innehåll kommer
vara användbart i ditt arbete?
– Ingen eller mycket liten utsträckning
– Ganska liten utsträckning
– Ganska stor utsträckning
– Mycket stor utsträckning