Transcript Patientsäkerhetsberättelse för Capio Artro Clinic

 Patientsäkerhetsberättelse för
Capio Artro Clinic
År 2012
Datum och ansvarig för innehållet
2013-03-01
Monika Ederström Vårdchef
Capio Artro Clinic
1 Innehållsförteckning
Sammanfattning 2 Övergripandemålochstrategier 2 Organisatorisktansvarförpatientsäkerhetsarbetet 3 Strukturföruppföljning/utvärdering 3 Hurpatientsäkerhetsarbeteharbedrivitssamtvilkaåtgärdersomgenomförtsför
ökadpatientsäkerhet 4 Hälso‐ochsjukvårdspersonalensrapporteringsskyldighetsamtpersonalens
klagomålochsynpunkterpåkvaliteten 5 Resultat 6 Övergripandemålochstrategierförkommandeår 9 1 Sammanfattning
•
Viktiga åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten är bl.a. att arbetet med att
implementera ett kvalitetsledningssystem pågår samt att checklista för säkerställande
av preoperativa förberedelser har sammanställts och tagits i bruk.
•
Genom nationella och interna patientenkäter följer vi regelbundet upp att vi ger
patienten en god och säker vård. Genomgång av åtgärdsplan för förbättringsåtgärder
sker i Ledningsgrupp, på enhetsnivå och även på de gemensamma
Klinikstudiedagarna.
•
För att identifiera risker har vi tvärprofessionella möten med patientgemensamma
samarbetspartner.
•
Rapportering i Klinikens avvikelsesystem där inte endast negativa händelser
rapporteras utan även risker, vilket bidrar till ökad patientsäkerhet.
•
Synpunkter och klagomål som framförts av patienter har utredds och
förbättringsåtgärder har vidtagits.
Övergripandemålochstrategier
SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§
Arbetet med att utveckla ett komplett kvalitetsledningssystem pågår. Vår ambition är att
under 2013 fullfölja och färdigställa detta för att säkerställa verksamhetens kvalitet.
Vårt mål har varit att kontinuerligt sträva efter att minimera riskmoment och komplikationer
genom våra etablerade system med digitala hälsodeklarationer, checklistor,
avvikelserapportering och komplikationsregister.
Med hjälp av patientenkäten Indikator och även interna enkäter följer vi fortlöpande
patienternas upplevelse av vår tillgänglighet, vårt bemötande och vårdkvaliteten. Vi har även
interna enkäter för all personal för att få information om arbetsbelastning, stressupplevelse
m.m. som kan påverka patientsäkerheten.
2 Organisatorisktansvarförpatientsäkerhetsarbetet
SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1
VD är ytterst ansvarig för att patientsäkerhetsarbetet bedrivs och följs upp enligt gällande
regelverk.
Vårdchefen hanterar avvikelser, klagomål eller synpunkter från personal och/eller patienter.
Enhetscheferna på respektive avdelning ansvarar för intern utredning och åtgärd av
eventuella avvikelser, med återrapportering till vårdchef.
Strukturföruppföljning/utvärdering
SOSFS 2011:9 3 kap. 2 §
För att följa olika kvalitetsparametrar använder vi bl.a. följande system:
•
•
•
•
•
•
•
•
Komplikationsregister
Avvikelserapporteringssystem
Registrering av inställda operationer
Registrering av anmälningar till Socialstyrelsen
Registrering av anmälningar till LÖF
Registrering av anmälningar till Patientnämnden
Registrering av postoperativ smärta
Registrering av följsamhet avseende användning av WHO checklista
Komplikationsregistret sköts av en ansvarig sjuksköterska. I registret samlas information om
t.ex. bakterieodlingar, antibiotikabehandling etc. Informationen analyseras av
kvalitetsansvarig läkare i syfte att spåra orsaker och samband till VRI. Vid behov konsulteras
även extern expertis. Resultaten av analys och vidtagna åtgärder återkopplas till all personal
i samband med gemensamma klinikstudiedagar.
Rapporterade avvikelser behandlas på APT, samverkansmöten och klinikstudiedagar efter
analys för att säkerställa att adekvata åtgärder vidtas.
Antalet inställda operationer följs fortlöpande, och efter orsaksutredning vidtas vid behov
förbättring av information/kommunikationsvägar samt justering i vårdflödet.
Antalet anmälningar till Socialstyrelsen, LÖF, Patientnämnden registreras, och alla ärenden
analyseras individuellt för ställningstagande till förändringar vid behov.
Postoperativ smärta registreras hos samtliga patienter både i sluten vård och i dagkirurgi.
3 Hurpatientsäkerhetsarbeteharbedrivitssamtvilkaåtgärdersom
genomförtsförökadpatientsäkerhet
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2
Vi har fortsatt vårt arbete med förbättringar av avvikelsesystemet. I samband med införande
av miljöledningssystem på kliniken, infördes en introduktionsmall för nyanställda där
genomgång av avvikelsesystemet ingår.
I samband med miljöcertifiering genomgick 90 % av personalen en webbaserad
miljöutbildning. 90 % av läkarna har genomgått den obligatoriska utbildningen ”Läkemedels
miljöeffekter”.
En preoperativ checklista för att säkerställa patientsäkerheten inför operation har införts.
Checklistan används som ett arbetsredskap för operationskoordinatorerna för att eliminera
misstag och säkerställa operationsplaneringen.
Uppföljninggenomegenkontroll
SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§
Vi använder nedanstående instrument för mätningar och jämförelser.
•
Indikator patientenkät
o Jämförelse med egna tidigare resultat
o Jämförelse nationellt
Mätning sker två gånger per år. Vart annat år deltar vi i den nationella
enkätundersökningen. Målgruppen är 200 stycken slumpmässigt utvalda patienter som
besökt mottagningen. Svarsfrekvensen är i genomsnitt 40 %.
•
IC Quality personalenkät
o Jämförelse med egna tidigare resultat
Mätning utförs en gång per år. Svarsfrekvensen 2012 var 80 %.
•
Svenska Korsbandsregistret
o Jämförelse nationellt
Kliniken genomgick en extern miljörevision i dec 2012. Resultatet av revisionen medgav
fortsatt certifiering.
4 Samverkanförattförebyggavårdskador
SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §
Vi har ett mycket nära samarbete med Sophiahemmet. På operationsavdelningen
omhändertas våra patienter av Capio Artro Clinic´s personal, men även av personal
tillhörande andra vårdgivare, Sophiahemmet och S:t Görans sjukhus när det gäller anestesi
och postoperativ vård. Inneliggande patienter vårdas på Sophiahemmets vårdavdelning som
därmed har ansvaret för att patienten ges en god och säker vård.
Vi har genomgående det övergripande ansvaret för våra patienter och för att säkerställa
patientsäkerheten sker samverkan med samtliga parter genom samarbetsmöten.
Riskanalys
SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §
För att identifiera patientsäkerhetsrisker har vi:
•
•
utbildningstillfälle för Husläkare för att rätt patient remitteras, vilket förkortar
remisstiden
rutin att vid organisationsförändringar, ändringar i rutiner, förändringar i
vårdprocesser mm behandlas i Samverkan.
Hälso‐ochsjukvårdspersonalensrapporteringsskyldighetsamt
personalensklagomålochsynpunkterpåkvaliteten
SFS 2010:659, 6 kap. 4 § SOSFS 2011:9, 5 kap 3§, SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 §
Vård avvikelsesystem finns i journalsystem Kliniken vilket all personal har tillgång till. En
avvikelse eller negativ händelse rapporteras vilket kan göras anonymt. Vårdchefen går
regelbundet in i systemet för att starta utredningen. Avvikelsen skickas till ansvarig chef på
den enhet som avvikelsen inträffat för att en orsaksutredning ska genomföras. När orsaken
är identifierad och eventuell åtgärdsplan är vidtagen skickas svar tillbaka till vårdchef som
efter bedömning om rätt åtgärd är vidtagen, avslutar avvikelsen. Svar skickas till rapportör
och inblandade personer i orsaksutredningen, avvikelsen arkiveras.
Presentation, genomgång av statistik och åtgärdsplan för avvikelser finns som stående punkt
på APT, Samverkan samt Klinikstudiedagar.
5 Hanteringavklagomålochsynpunkterfrånandraänpersonal
SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 § SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 §
Via vår hemsida www.capioartroclinic.se kan såväl patienter som övriga lämna meddelande
och framföra synpunkter. IT-ansvarig bevakar och vidarebefordrar till rätt person för
handläggning av ärendet.
För våra patienter finns en websida www.artro.nu där de med ett personligt lösenord kan se
remissflöde, fylla i enkäter, boka läkarbesök och lämna meddelande eller framföra
synpunkter. Mottagningspersonalen ansvarar för att bevaka den kommunikationsvägen och
vid behov kontakta patienten.
Patienter som framför klagomål som är av sådan art att personalen inte kan handha ärendet,
hänvisas i första hand till vårdchefen för vidare handläggning. För att tydliggöra klagomålets
innehåll så är det önskvärt att patienten skriver ned sina synpunkter eller klagomål i text som
sedan lämnas till vårdchef. Patienten informeras om möjligheten att vända sig till
Patientnämnden, Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag eller Socialstyrelsen.
Vårdchefen ansvarar för att patientens klagomål tas på största allvar och utreds, samt att
nödvändiga åtgärder vid behov vidtas. Återkoppling och information till patienten sker
därefter. Är klagomålet av medicinsk karaktär går ärendet vidare till VD för bedömning och
ställningstagande till om det ska anmälas till Socialstyrelsen enligt Lex Maria.
Samverkanmedpatienterochnärstående
SFS 2010:659 3 kap. 4 §
Patientens egna medverkan är ytterst viktig för att uppnå trygg och säker vård.
En tillfredställande tillgänglighet är nödvändig för att samverkan mellan oss och patienten
ska fungera. Patienter som vid läkarbesök planeras för fortsatt vård får samtidigt träffa
mottagningspersonal för att tillsammans gå igenom bl.a. ifylld hälsodeklaration, ta emot
patientens eventuella egna önskemål, ge och inhämta information och för att svara på frågor.
Vid planerad vård av minderåriga är ett gott samarbete mellan föräldrar, barn,
mottagningspersonal och ansvarig läkare ytterst betydelsefullt. God kommunikation för att
minimera oförutsedda risker ökar patientsäkerheten.
Resultat
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3
Strukturmått
För att nå våra definierade mål har vi använt oss av
• Avvikelsesystem
• Komplikations register
• Nationellt korsbandsregister
• WHO checklista
6 Processmått
Avvikelserapportering
Rapporterade avvikelser har registrerats och antalet i december föregående år var 48
stycken där övervägande var av administrativ karaktär.
MRSA
• Punktprevalensstudie har utförts en gång per kvartal. Andel patienter där MRSAodling är tagen enligt vårdprogram
Kvartal 1
Män
Kvinnor
Totalt
Kvartal 2
Män
Kvinnor
Totalt
Kvartal 3
Män
Kvinnor
Totalt
Kvartal 4
Män
Kvinnor
Totalt
Totalt antal op
374
246
620
Totalt antal op
345
196
541
Totalt antal op
233
150
383
Totalt antal op
415
271
686
MRSA-odlade op
21
10
31
MRSA-odlade op
41
30
71
MRSA-odlade op
18
24
42
MRSA-odlade op
17
15
32
Andel MRSA-odlade
5,6%
4,1%
5,0%
Andel MRSA-odlade
11,9%
15,3%
13,1%
Andel MRSA-odlade
7,7%
16,0%
11,0%
Andel MRSA-odlade
4,1%
5,5%
4,7%
Korsbandsrekonstruktioner
• Andel korsbandsrekonstruktionsopererade patienter där livskvalitetsmätning
genomförts preoperativt samt efter 12, 24 och 60 månader med EQ5D och KOOS.
ƒ
ƒ
Preoperativ utvärdering med EQ5D har under 2012 utförts på 93 % (2011 99%,
2010 98 %, 2009 94 %, 2008 95 %) av patienterna
KOOS på 98 % (2011 99%, 2010 99 %, 2009 99 %, 2008 98 %).
Riksgenomsnittet i Svenska Korsbandsregistret var för 2012 för EQ5D 64 % och för
KOOS 71 %.
7 Postoperativa infektioner
• Av SKLs 8 åtgärdspaket mot vårdskador så har vi fokuserat på ” Postoperativa
sårinfektioner ”. Väsentliga åtgärder som följs upp för att minska risken för infektion
är:
ƒ Användning av korrekt antibiotikaprofylax
ƒ Rutiner för preoperativ huddesinfektion
ƒ Registrering av postoperativa sårinfektioner
Resultatmått
•
Andelen septiska artriter efter artroskopier och korsbandskirurgiska ingrepp.
Totalt antal
Knäartroskopi
Korsbandskirurgi
Könsspec. Totalt
Totalt
M
1367
269
1636
K
863
220
1083
2719
Antal septiska artriter
M
1
1
2
K
0
3
3
5
Andel
M
0,1%
0,4%
0,1%
K
0,0%
1,4%
0,3%
Totalt
0,04%
0,82%
0,2%
Förväntad infektionsfrekvens: C:a 1% efter korsbandsoperation enligt litteraturen, dock med
viss variation. Under 2012 har vi noterat väsentligen oförändrad infektionsfrekvens i
överenstämmelse med det som kan förväntas vid denna typ av kirurgi.
•
Antalet patientskadeärenden från Landstingets Ömsesidiga
Försäkringskassa/Patientskadereglering PSR och de förebyggande åtgärder som
vidtagits för att säkerställa att dessa typer av patientskador inte återupprepas har
sammanställts.
Antal
patientskadenämnden
Män
2
Kvinnor
1
Totalt
3
Antal LÖF
5
10
15
Antal HSAN
(Socialstyrelsen)
0
0
0
2012 har totalt 18 ärenden registrerats. Jämfört med föregående år så noteras en ökning i
antalet anmälningar till patientförsäkringen. En bidragande orsak kan vara att informationen
till patienten har förbättrats angående dennes rättigheter vid klagomål eller önskemål att
framföra synpunkter på vården.
2012 anmäldes 3 ärenden till patientskadenämnden, ingen av dessa föranledde
vidare åtgärd
2012 har 15 ärenden reglerats i LÖF. Av dessa beviljades ersättning i 5 ärenden med
anledning av postoperativ infektion.
2012 har det inte gjorts någon anmälan till HSAN (Socialstyrelsen)
8 Y˜‡”‰”‹’ƒ†‡ ¤Ž‘…Š•–”ƒ–‡‰‹‡”ˆÚ”‘  ƒ†‡¤”
•
Kvalitetscertifiering.
Ett kvalitetsledningssystem som tydliggör kvalitétsarbetet som bedrivs på Kliniken för
trygg och säker vård ska färdigställas
•
Utbildning i patientsäkerhet.
Samtliga i chefsposition som på ett eller annat sätt har patientansvar ska genomgå
en kurs i patientsäkerhet för att ge ökad förståelse och kunskap i hur god och säker
vård kan garanteras patienten.
•
Utarbeta förbättringar i Avvikelsesystemet
Systemet ska vidareutvecklas så att varje avvikelse förses med ett diarienummer och
kategoriseras.
9