Transcript Patientsäkerhetsberättelse för Capio Artro Clinic

Patientsäkerhetsberättelse för
Capio Artro Clinic
År 2013
Datum och ansvarig för innehållet
2014-03-01
Monika Ederström Vårdchef
Capio Artro Clinic
1
Innehållsförteckning
Sammanfattning
2
Övergripande mål och strategier
2
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
3
Struktur för uppföljning/utvärdering
3
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för
ökad patientsäkerhet
4
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet samt personalens
klagomål och synpunkter på kvaliteten
5
Resultat
7
Övergripande mål och strategier för kommande år
9
1
Sammanfattning

Genom nationella och interna patientenkäter följer vi regelbundet upp att vi ger
patienten en god och säker vård. Genomgång av åtgärdsplan för förbättringsåtgärder
sker i Ledningsgrupp, på enhetsnivå och även på de gemensamma
Klinikstudiedagarna.

Checklista för säkerställande av preoperativa förberedelser används rutinmässigt.

För att identifiera risker har vi tvärprofessionella möten med patientgemensamma
samarbetspartner.

Rapportering i Klinikens avvikelsesystem där inte endast negativa händelser
rapporteras utan även risker, vilket bidrar till ökad patientsäkerhet.

Synpunkter och klagomål som framförts av patienter har utredds och
förbättringsåtgärder har vidtagits.
Övergripande mål och strategier
SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§
Under 2013 så har vi tittat på alternativa lösningar till vårt befintliga avvikelsesystem. Vi
kommer under 2014 införa Centuri vilket är ett dokumenthanteringssystem som även
innehar ett avvikelsesystem .
Vårt mål har varit att kontinuerligt sträva efter att minimera riskmoment och komplikationer
genom våra etablerade system med digitala hälsodeklarationer, checklistor,
avvikelserapportering och komplikationsregister.
Med hjälp av patientenkäten Indikator och även interna enkäter följer vi fortlöpande
patienternas upplevelse av vår tillgänglighet, vårt bemötande och vårdkvaliteten. Vi har även
interna enkäter för all personal för att få information om arbetsbelastning, stressupplevelse
m.m. som kan påverka patientsäkerheten.
2
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1
VD är ytterst ansvarig för att patientsäkerhetsarbetet bedrivs och följs upp enligt gällande
regelverk.
Vårdchefen hanterar avvikelser, klagomål eller synpunkter från personal och/eller patienter.
Enhetscheferna på respektive avdelning ansvarar för intern utredning och åtgärd av
eventuella avvikelser, med återrapportering till vårdchef.
Struktur för uppföljning/utvärdering
SOSFS 2011:9 3 kap. 2 §
För att följa olika kvalitetsparametrar använder vi bl.a. följande system:








Komplikationsregister
Avvikelserapporteringssystem
Registrering av inställda operationer
Registrering av anmälningar till Socialstyrelsen
Registrering av anmälningar till LÖF
Registrering av anmälningar till Patientnämnden
Registrering av postoperativ smärta
Registrering av följsamhet avseende användning av WHO checklista
Komplikationsregistret sköts av en ansvarig sjuksköterska. I registret samlas information om
t.ex. bakterieodlingar, antibiotikabehandling etc. Informationen analyseras av
kvalitetsansvarig läkare i syfte att spåra orsaker och samband till VRI. Vid behov konsulteras
även extern expertis. Resultaten av analys och vidtagna åtgärder återkopplas till all personal
i samband med gemensamma klinikstudiedagar.
Rapporterade avvikelser behandlas på APT, samverkansmöten och klinikstudiedagar efter
analys för att säkerställa att adekvata åtgärder vidtas.
Antalet inställda operationer följs fortlöpande, och efter orsaksutredning vidtas vid behov
förbättring av information/kommunikationsvägar samt justering i vårdflödet.
Antalet anmälningar till Socialstyrelsen, LÖF, Patientnämnden registreras, och alla ärenden
analyseras individuellt för ställningstagande till förändringar vid behov.
Postoperativ smärta registreras hos samtliga patienter både i sluten vård och i dagkirurgi.
3
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som
genomförts för ökad patientsäkerhet
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2
Strukturen på vårt befintliga avvikelsesystem kan förbättras. Av den anledningen så har vi
under 2013 tittat på alternativa lösningar och kommit fram till att införa Centuri vilket är ett
dokumenthanteringssystem som även innehar ett avvikelsesystem .
I introduktionsmallen för nyanställda ingår genomgång av avvikelsesystemet.
90% av personalen har genomfört en webbaserad miljöutbildning och 90 % av läkarna har
genomfört den obligatoriska utbildningen ”Läkemedels miljöeffekter”. För att uppnå 100% så
ska även nyanställda genomföra utbildningen vilket kommer ske inom kort.
En preoperativ checklista för att säkerställa patientsäkerheten inför operation används som
ett arbetsredskap för operationskoordinatorerna för att eliminera misstag och säkerställa
operationsplaneringen.
Operationskoordinatorerna har haft sin tillhörighet och fysiska arbetsplats på mottagningen.
Samarbetet mellan operation och koordinatorer är av största vikt. Av den anledningen så har
en organisationsförändring genomförts vilket innebär att operationskoordinatorerna numera
lyder under operationsenheten och att de även fysiskt flyttat.
Uppföljning genom egenkontroll
SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§
Vi använder nedanstående instrument för mätningar och jämförelser.
Indikator patientenkät
o Jämförelse med egna tidigare resultat
o Jämförelse nationellt
Mätning sker två gånger per år. Vart annat år deltar vi i den nationella
enkätundersökningen. Målgruppen är 200 stycken slumpmässigt utvalda patienter som
besökt mottagningen. Svarsfrekvensen är i genomsnitt 40 %.

IC Quality personalenkät
o Jämförelse med egna tidigare resultat
Mätning har genomförts en gång per år i Q 4. Efter senaste undersökningen så
beslutades att medarbetarenkäten i stället skulle genomföras i början av året vilket
resulterat i att vi inte har något resultat från 2013 utan nästa tillfälle blir i Q1 2014.
Svarsfrekvensen 2012 var 80 %.


Svenska Korsbandsregistret
o Jämförelse nationellt
Capio Artro Clinic är miljöcertifierade och har genomfört årliga interna och externa
revisioner. I november 2013 var det tid för omcertifiering som visade ett resultat utan
några avvikelser.
4
Samverkan för att förebygga vårdskador
SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §
Vi har ett mycket nära samarbete med Sophiahemmet. På operationsavdelningen
omhändertas våra patienter av Capio Artro Clinic´s personal, men även av personal
tillhörande andra vårdgivare, Sophiahemmet och S:t Görans sjukhus när det gäller anestesi
och postoperativ vård. Inneliggande patienter vårdas på Sophiahemmets vårdavdelning som
därmed har ansvaret för att patienten ges en god och säker vård.
Vi har genomgående det övergripande ansvaret för våra patienter och för att säkerställa
patientsäkerheten sker samverkan med samtliga parter genom samarbetsmöten.
Riskanalys
SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §
För att identifiera patientsäkerhetsrisker har vi:


utbildningstillfälle för Husläkare för att rätt patient remitteras, vilket förkortar
remisstiden
rutin att vid organisationsförändringar, ändringar i rutiner, förändringar i
vårdprocesser mm behandlas i Samverkan.
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet samt
personalens klagomål och synpunkter på kvaliteten
SFS 2010:659, 6 kap. 4 § SOSFS 2011:9, 5 kap 3§, SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 §
Vård avvikelsesystem finns i journalsystem Kliniken vilket all personal har tillgång till. En
avvikelse eller negativ händelse rapporteras vilket kan göras anonymt. Vårdchefen går
regelbundet in i systemet för att starta utredningen. Avvikelsen skickas till ansvarig chef på
den enhet som avvikelsen inträffat för att en orsaksutredning ska genomföras. När orsaken
är identifierad och eventuell åtgärdsplan är fastställd så skickas svar tillbaka till vårdchef som
efter bedömning om rätt åtgärd är vidtagen, avslutar avvikelsen. Svar skickas till rapportör
och inblandade personer i orsaksutredningen, avvikelsen arkiveras.
Presentation, genomgång av statistik och åtgärdsplan för avvikelser finns som stående punkt
på APT, Samverkan samt Klinikstudiedagar.
5
Hantering av klagomål och synpunkter från andra än personal
SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 § SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 §
Via vår hemsida www.capioartroclinic.se kan såväl patienter som övriga lämna meddelande
och framföra synpunkter. IT-ansvarig bevakar och vidarebefordrar till rätt person för
handläggning av ärendet.
För våra patienter finns en websida www.artro.nu där de med ett personligt lösenord kan se
remissflöde, fylla i enkäter, boka läkarbesök och lämna meddelande eller framföra
synpunkter. Mottagningspersonalen ansvarar för att bevaka den kommunikationsvägen och
vid behov kontakta patienten.
Patienter som framför klagomål som är av sådan art att personalen inte kan handha ärendet,
hänvisas i första hand till vårdchefen för vidare handläggning. För att tydliggöra klagomålets
innehåll så är det önskvärt att patienten skriver ned sina synpunkter eller klagomål i text som
sedan lämnas till vårdchef. Patienten informeras om möjligheten att vända sig till
Patientnämnden, Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag eller Socialstyrelsen.
Vårdchefen ansvarar för att patientens klagomål tas på största allvar och utreds, samt att
nödvändiga åtgärder vid behov vidtas. Återkoppling och information till patienten sker
därefter. Är klagomålet av medicinsk karaktär går ärendet vidare till VD för bedömning och
ställningstagande till om det ska anmälas till Socialstyrelsen enligt Lex Maria.
Samverkan med patienter och närstående
SFS 2010:659 3 kap. 4 §
Patientens egna medverkan är ytterst viktig för att uppnå trygg och säker vård.
En tillfredställande tillgänglighet är nödvändig för att samverkan mellan oss och patienten
ska fungera. Patienter som vid läkarbesök planeras för fortsatt vård får samtidigt träffa
mottagningspersonal för att tillsammans gå igenom bl.a. ifylld hälsodeklaration, ta emot
patientens eventuella egna önskemål, ge och inhämta information och för att svara på frågor.
Vid planerad vård av minderåriga är ett gott samarbete mellan föräldrar, barn,
mottagningspersonal och ansvarig läkare ytterst betydelsefullt. God kommunikation för att
minimera oförutsedda risker ökar patientsäkerheten.
6
Resultat
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3
Strukturmått
För att nå våra definierade mål har vi använt oss av
 Avvikelsesystem
 Komplikations register
 Nationellt korsbandsregister
 WHO checklista
Processmått
Avvikelserapportering
Under 2013 rapporterades 103 avvikelser där övervägande var av administrativ karaktär.
MRSA
Punktprevalensstudie en gång per kvartal. Andel patienter där MRSA-odling är tagen enligt
vårdprogram 2013.
Kvartal 1
Män
Kvinnor
Totalt
Kvartal 2
Män
Kvinnor
Totalt
Kvartal 3
Män
Kvinnor
Totalt
Kvartal 4
Män
Kvinnor
Totalt
Totalt antal op
537
418
955
Totalt antal op
502
356
858
Totalt antal op
386
267
653
Totalt antal op
520
330
850
MRSA-odlade op
35
23
58
MRSA-odlade op
40
42
82
MRSA-odlade op
29
21
50
MRSA-odlade op
12
6
18
Andel MRSA-odlade
6,5%
5,5%
6,1%
Andel MRSA-odlade
8,0%
11,8%
9,6%
Andel MRSA-odlade
7,5%
7,9%
7,7%
Andel MRSA-odlade
2,3%
1,8%
2,1%
Kommentar: Screeningodlingar för MRSA ska alltid tas på inneliggande patienter, d.v.s.
patient som ligger kvar en natt på vårdavdelning och har någon av nedanstående
riskfaktorer:
7
a) Sår, eksem
b) KAD
c) Infart (PVK, CVK, PEG) stomi
d) Varit kontakt med sjukvård/tandvård som patient eller personal utanför Sverige det
senaste halvåret
e) Stark misstanke om MRSA av annan anledning, t.ex. närstående eller husdjur med MRSA
Patienter som haft kontakt med sjukvård utomlands ska vårdas på enkelrum med eget
hygienutrymme tills negativt svar föreligger på samtliga odlingar.
Patienter som besöker mottagningen och dag-kirurgi, d.v.s. patienter som går hem samma
dag ska MRSA-odling endast tas vid misstanke om stafylokockinfektion samt inför
antibiotikabehandling oavsett indikation, även vid profylaktisk behandling, om patienten har
någon av ovanstående nämnda riskfaktorer.
Korsbandsrekonstruktioner
Andel korsbandsrekonstruktionsopererade patienter där livskvalitetsmätning genomförts
preoperativt samt efter 12, 24 och 60 månader med EQ5D och KOOS.
Preoperativ utvärdering med EQ5D har under 2013 utförts på 97,7 % (2013 93 %, 2012
93 %, 2011 99%, 2010 98%, 2009 94 %, 2008 95 %) av patienterna, och KOOS på 98 %
(2013 98 %, 2012 98 %, 2011, 99%, 2010 99%, 2009 99 %, 2008 98 %).
Postoperativa infektioner
 Av SKLs 8 åtgärdspaket mot vårdskador så har vi fokuserat på ” Postoperativa
sårinfektioner ”. Väsentliga åtgärder som följs upp för att minska risken för infektion
är:
 Användning av korrekt antibiotikaprofylax
 Rutiner för preoperativ huddesinfektion
 Registrering av postoperativa sårinfektioner
Resultatmått
Andelen septiska artriter efter artroskopier och korsbandskirurgiska ingrepp.
Totalt antal
Knäartroskopi
Korsbandskirurgi
Könsspec. Totalt
Totalt
M
1393
247
1640
K
700
204
904
2544
Antal septiska artriter
M
1
2
3
K
0
0
0
3
Andel
M
0,1%
0,8%
0,2%
K
0,0%
0,0%
0,0%
Totalt
0,05%
0,44%
0,1%
Förväntad infektionsfrekvens: C:a 1% efter korsbandsoperation enligt litteraturen, dock med
viss variation. Infektionen vid knäartroskopi avser en patient opererad med menisksutur där
implantat används vilket ökar risken för infektion trots antibiotikaprofylax.
Kommentar: Under 2013 har vi noterat låg infektionsfrekvens i överenstämmelse med som
kan förväntas vid denna typ av kirurgi.
8

Antalet patientskadeärenden från Landstingets Ömsesidiga
Försäkringskassa/Patientskadereglering PSR och de förebyggande åtgärder som
vidtagits för att säkerställa att dessa typer av patientskador inte återupprepas har
sammanställts.
Män
Kvinnor
Totalt
Antal patientnämnden
Antal LÖF
2
3
5
9
8
17
Antal HSAN
(Socialstyrelsen)
0
0
0
Kommentar: Under 2013 har 5 ärenden avslutats i Patientnämnden. Inget av dessa
föranledde några vidare åtgärder.
17 ärenden, inkluderande händelser mellan 2008-2013, anmälda till LÖF
(patientförsäkringen) har reglerats. 11 av dessa föranledde ingen åtgärd. I övriga 6 fall utgick
ersättning, varav i 3 fall för djup infektion efter operation. En patient fick ersättning efter att
efter operation ha drabbats av en djup ventrombos, en för missprydande ärr, och en för
”fördröjd diagnos och behandling”.
2013 har det inte gjorts någon anmälan till HSAN (Socialstyrelsen) som kommit till vår
kännedom.
Övergripande mål och strategier för kommande år

Nytt dokumenthanteringssystem
Programmet Centuri införs. I detta ska samtliga rutiner, policys, vårdprogram mm
strukturellt samlas.Samtliga medarbetare har tillgång till Centuri via Intranätet.

Nytt Avvikelsesystemet
I dokumenthanteringssystemet Centuri ingår ett avvikelsesystem. I detta förses alla
avvikelser med ett diarienummer och kategoriseras. Det underlättar möjligheten att ta
fram statistik på förekomst.

Utbildning i patientsäkerhet.
Samtliga i chefsposition som på ett eller annat sätt har patientansvar ska genomgå
en kurs i patientsäkerhet för att ge ökad förståelse och kunskap i hur god och säker
vård kan garanteras patienten.
9