Transcript Sakkunnigutlåtande rörande ansökan om att antas som

2013-11-15
Uppsala universitet
Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper
Box 256
751 05 Uppsala
Sakkunnigutlåtande rörande ansökan om att antas som docent i
pedagogik vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Uppsala
universitet, dnr UFV-PA 2013/1799 – Morten Nørholm
Inledning
Ph.D. Morten Nørholm har ansökt om att antas som docent i pedagogik vid Uppsala
universitet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper. Utgångspunkt för bedömningen är av
Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper fastställda Riktlinjer för antagning som docent
(2011-10-27). Här anges bl.a. (p. 6) att den sakkunniga skall avge yttrande över den sökandes
vetenskapliga skicklighet (min kursiv).
För att bli antagen som docent krävs enligt riktlinjerna en vetenskaplig produktion av god
kvalitet, som går utöver doktorsexamen. Denna meritering skall i omfång motsvara ytterligare
en avhandling och bedömas ”enligt de kvalitetskriterier som gäller inom det aktuella
forskarutbildningsämnet”. Förmåga till nytänkande och självständighet i förhållande till
tidigare forskning är av stor betydelse. Vikt skall läggas vid internationell meritering. Den
sökande skall vidare styrka tillräcklig pedagogisk skicklighet genom undervisning och/eller
ledning av undervisning under senaste femårsperiod på grundnivå, avancerad nivå eller
forskarnivå om minst 300 klocktimmar, samt redovisa genomgången handledarutbildning.
I utlåtandet redovisas inledningsvis en sammanställning och första bedömning av Morten
Nørholms meriter, varvid avseende i huvudsak fästs vid de vetenskapliga meriterna. I det
därpå följande avsnittet redovisar jag min sammanfattande bedömning av huruvida han
uppfyller de ovan angivna kraven för att antas som docent i pedagogik.
Redovisning av den sökandes meriter
Utbildning och anställningar
Morten Nørholm (f. 1960) avlade Ph.D-graden vid Danmarks Pædagogiske Universitetsskole,
Aarhus universitet, år 2008. Cand. mag. (M.A.) avlade han 1992 och Bachelor of Science
1990. Vid Uppsala universitet redovisar han internutbildning i form av grundkurserna
Direktredigering samt Fullredigering i webredigeringsverktyget InfoGlue 2011-12,
1
Kursvärderingar – en del i kvalitetsarbetet 2011, samt deltagande i kursen Handledning av
doktorander 2013.
Sedan år 2011 innehar Morten Nørholm anställning som universitetslektor i pedagogik
vid Uppsala universitet (föräldraledig delar av tiden sedan juni -11). 2009-10 var han på deltid
anställd som post doc inom VR-projektet ”Praktiska yrkesteorier och förvetenskapligad
praktik” vid Högskolan i Kristianstad och 2008-10 på heltid anställd som adjunkt (efter
disputationen, ung. motsv. svensk lektor) vid Danmarks Pædagogiske Universitet (DPU), Inst.
for Pædagogisk Sociologi. 2004-08 var han heltidslektor (ung. motsv. svensk adjunkt), varav
tjänstledig ett år för avhandlingsarbete och förberedelse för fortsatt forskning, och 2001-04
Ph.D.-stipendiat, allt vid ovan nämnda institution vid DPU. Även 1999-2001 var han
heltidsanställd som lektor vid Danmarks Pædagoghøjskole, senare DPU, och 1995-99 externt
finansierad akademisk assistent till prof. Staf Callewaert, Köpenhamns universitet samt
forskningsassistent vid projektet ”Sygeplejevidenskab – myte eller virkelighet”, lett av Karin
Anna Petersen. Åren 1987-1995 redovisar han olika anställningar som lärare, vägledare,
redaktör och ”studenterkustode” vid danska universitet och högskolor. Ett år var han anställd
vid danska Forbrugerstyrelsen som pedagogisk och ekologisk konsulent.
Vetenskapliga meriter
Morten Nørholms forskningsintresse riktas mot objektet evalueringsforskning, där han i
Ph.D.-avhandlingen utvecklat ett teoretiskt perspektiv och prövat en analysansats med vars
hjälp ett antal evalueringar av utbildning studerats. Med utgångspunkt i detta perspektiv har
han därefter analyserat bl.a. New Public Management på universitets-, forsknings- och
forskningsfinansieringsområdet samt problemställningar rörande relationer mellan teori och
praktik och deras pedagogisk-sociologiska implikationer. Ytterligare ett spår i Nørholms
forskning berör föreställningar om skillnader mellan biologiskt och socialt kön och dessa
föreställningars teoretiska rötter.
Nørholms publikationsförteckning omfattar förutom Ph.D.-avhandlingen sex
refereegranskade artiklar i vetenskapliga tidskrifter (tre i nordiska tidskrifter, en i utomnordisk
tidskrift och två i danska tidskrifter), 11 övriga vetenskapliga artiklar, 10 refereegranskade
kapitel och två övriga kapitel i vetenskapliga antologier, två refereegranskade vetenskapliga
rapporter, sex refereegranskade och sex övriga bidrag till vetenskapliga konferenser. Inalles
rör det sig om 44 vetenskapliga texter, av vilka Nørholm är ensam författare till 35. Härtill
kommer en populärvetenskaplig bok, fem debattartiklar samt redaktionellt arbete och
översättningar i form av 12 bokpublikationer och två artiklar. 18 av dessa texter dateras efter
Nørholms avhandling för doktorsgraden. Han har till ansökan bifogat Ph.D.-avhandlingen och
24 övriga texter (artiklar, bokkapitel, konferensbidrag).
Nørholm medverkar aktivt i flera nordiska och nationella forskarnätverk, bl.a. som
medstiftare och medlem av det nordiska nätverket Praxeologi sedan 2012, medlem av
arbetsgruppen för socioanalys vid Uppsala universitet och medlem av forskarnätverket
ETHOS. Han är aktiv medarbetare i det nordiska forskningsprojektet ”Nursing science – myth
or reality?” från 2013, var som gästforskare knuten till VR-projektet ”Praktiska yrkesteorier
och förvetenskapligad praktik” från 2009 och har som medsökande erhållit medel för
nätverksstöd av Riksbankens Jubileumsfond vid två tillfällen 2009-10. Han redovisar
2
ledamotskap i ”bedømmelseudvalg” för dansk Ph.D.-avhandling och har varit extern
kommentator vid 90-procentseminarium för svenskt doktorsavhandlingsmanus. Morten
Nørholm har i över tjugo år varit aktiv medlem av Bourdieugruppen vid Köpenhamns
universitet och svarat för en omfattande insats i form av redaktionellt arbete och
översättningar av centrala texter inom denna tradition. Han anlitas som referee och har i ett
antal år varit medlem av redaktionen för den nordiska vetenskapliga tidskriften Praktiske
Grunde.
Morten Nørholms Ph.D.-avhandling från 2007, Om den sociale og symbolske funktion af
utdannelsesevalueringer – konstruktionen af et objekt (HEXIS Forlag, 334 pp.), behandlar
evaluering av utbildning, och fokus sträcker sig från att avtäcka förhållanden rörande
evalueringar till att utveckla en teori om evaluering. Perspektivet söker förstå evalueringar
som förekomst i världen genom att bryta med och söka nå bortom en omedelbar, ”normal”
förståelse av verksamheten och i stället söka systematiskt och teoretiskt förklara förekomsten
av evaluering och evalueringsforskning i termer av dessa företeelsers sociala konsekvenser
och symboliska funktioner. Ytterst är syftet att söka konstruera, förklara och förstå
utbildningsevalueringars praktik. Den teoretiska referensramen utvecklas utifrån Pierre
Bourdieus teori och tar avstamp i dennes begrepp fält, kapital, habitus som teoretiska redskap,
varefter Bourdieus praktikteori diskuteras i relation till Émile Durkheims tänkande om konst,
praktisk teori och vetenskap. Härefter fördjupas perspektivet utifrån Bourdieus och Passerons
utbildningssociologiska arbete om skolans sociala och symboliska funktioner, för att så knyta
an till den position Ulf P. Lundgren formerat kring teoribaserad utvärdering. Analysen knyter
också an till Staf Callewaerts teoretiska position rörande professionsutbildningars kunskap.
Valet av teoretiskt perspektiv problematiseras därtill i ett utkast till reflexiv auto-socio-analys
av avhandlingsförfattarens egen position.
Den konkreta konstruktionen av objektet utbildningsevaluering inleds med att undersöka
hur utvärdering/evaluering av utbildning liksom evalueringsforskning förstås i nationella,
nordiska och internationella uppslagsverk och översiktsarbeten över internationell forskning,
varefter ett spektrum av normal dansk evalueringsforskning – ett provisoriskt fält –
konstrueras i form av positioner som intas av ett urval etablerade danska evalueringsforskare.
Härefter ägnas åtta olika danska evalueringar inom vård- och hälsoutbildningarnas område
under 1990-talet fördjupad analys. Det gäller utvärderingar av sjuksköterskeutbildning, vissa
andra medellånga ”videregående” vårdutbildningar, barnmorskeutbildning, medicinsk
kandidatutbildning, tandläkarutbildning samt grundläggande social- och vårdutbildning. Bl.a.
analyseras utvärderingarnas metodik och formella ramar som de presenteras i
evalueringsrapporterna samt de upplysningar som ges om deltagare; analysen diskuteras i
relation till en rad relevanta samhälleliga faktorer som inte behandlas i de undersökta
rapporterna och vilka således ej problematiseras – och därmed undertrycks – i de aktuella
studierna. I den avslutande analysen visas hur de undersökta evalueringarna och den
dominerande danska evalueringsforskningen formar en helhet som får till konsekvens att de
förutsättningar som evalueringarna vilar på, den metodik som tillämpas och de resultat som
erhålls, normaliseras. Här visas också vilka sociala och symboliska funktioner som
utvärderingarna därmed bidrar till att upprätthålla och vilka konsekvenserna blir för de
aktuella professionsutbildningarna. Evalueringarna formar ett av flera samverkande steg i
3
vidmakthållandet av en social sorteringsmekanism, i återskapandet av en redan existerande
social differentiering.
Morten Nørholms Ph.D.-avhandling är ett omfattande arbete som präglas av insiktsfull
analys och som är väl förankrat teoretiskt och metodologiskt. Den utgör ett väsentligt bidrag
till den vetenskapliga förståelsen av utvärdering/evaluering som samhällelig praktik och ger
prov på metodologiskt nytänkande. Arbetet är av hög kvalitet och utgör en stark merit.
I ett antal antologikapitel, tidskriftsartiklar och konferensbidrag efter disputationen har
Morten Nørholm vidgat, fördjupat och skärpt analyserna från avhandlingen. I antologibidraget
”Om uddannelseevalueringers sociale og symbolske funktion” (i At sætte spor på en vandring
fra Aquinas til Bourdieu, HEXIS Forlag 2008, 339-359) sammanfattas och diskuteras kritiskt
avhandlingens kunskapsbidrag, och i Outlines of the social and symbolic function of
evaluations of education (2009, 23 pp.) syntetiseras avhandlingens teoretiska ansats och
empiriska resultat i engelsk språkdräkt och ges analysen ytterligare skärpa. I kapitlet ”Om
evalueringsforskningens relative autonomi – dansk normal evalueringsforskning som et ikkeautonomt (sub)felt i magtens felt” (i Studier af Pædagogisk praksis, Danmarks Pædagogiske
Universitetsforlag 2008, 131-160) prövas och diskuteras den eventuella förekomsten av ett
relativt autonomt (sub)felt av producenter av evalueringsforskning i relation till en analys av
de teoretiska förutsättningarna för att ett fält skall betraktas som autonomt enligt Bourdieu.
Detta tema diskuteras också i ett bidrag i en konferensrapport, Danske producenter af det som
kalder sig og anerkendes for at være evalueringsforskning (2005, 743-758).
Några arbeten ger perspektiv på avhandlingens bakgrund och framväxt. NFPF-bidraget
Forholde mellem magt og viden i moderne samfund (1999, 12 pp.) presenterar en skiss till
undersökning av den sociala och symboliska funktionen hos utbildningsevalueringar, och i
antologikapitlet ”Uddannelsesevalueringer og social reproduktion” (i Praktikker i erhverv og
uddannelse, Akademisk Forlag 2001, 549-575) görs en preliminär analys av några av de
evalueringar som fokuseras i avhandlingen. Andra texter före disputationen utgör exempel på
Nørholms kritiska analyser av dansk sjuksköterskeutbildning, inklusive evalueringen av
densamma: Resume, analyse og kritik af Evaluering af Sygeplejerskeuddannelsen (1997, 20
pp.), Ro og ordnede forhold i sygeplejerskeuddannelsen? (1999, 11 pp.), samt Studier i
(klinisk) praxis (1999, 13 pp.).
Morten Nørholm har efter disputationen fört intresset för evaluering av utbildning vidare
till att innefatta analys av frågor rörande evaluering och styrning av forskning och
universitetspolitik. I artikeln ”Social alkymi, konsekration, reproduktion” (i Praktiske grunde
2011 nr 1, 26-42) analyseras den evaluering av forskningsrådssystemet i Danmark som
genomfördes 2009; teoretisk utgångspunkt tas hos Durkheim, Wittgenstein, Bourdieu,
Lundgren och Callewaert och analysen visar att utvärderingen snarare skett utifrån politiskadministrativ habitus än i form av vetenskaplig rekonstruktion. Artikeln innefattar
begreppsutveckling; ”den egentligt pædagogiske funktion” konstrueras här som begrepp
innefattande social och symbolisk funktion. Artikeln ”Selskabstømning i akademiet” (i
Praktiske grunde 2009 nr 3, 31-51) tar ett punktnedslag i form av ett högtidstal hållet av
dekanen för DPU som utgångspunkt för en lärd och kritisk analys, i dialog med Kant,
Durkheim och Bourdieu, av konsekvenserna för kunskapsproduktionen när universitet styrs
och leds enligt New Public Management. Också artiklarna ”Sanders lig på bordet” (2009, 7
4
pp.) och ”Undervisningsindustri påvirker offentlig uddannelsespolitik” (2010, 5 pp.)
diskuterar aktuell universitets- och forskningspolitik.
Ett annat tema i Nørholms forskning fokuserar relationen mellan teori och praktik och tar
utgångspunkt i Bourdieus praktikteori; bl.a. berörs frågor om kunskapsformer i
professionsutbildningar. Artikeln ”What is the relation between human practical action and an
accompanying discourse?” (i Social Work & Society 2005 nr 1, 59-71, m. U. Brinkkjær),
analyserar och diskuterar innebörder hos praktisk teori. Startpunkt tas i Durkheims klassiska
distinktion mellan konst, praktisk teori och vetenskap och i Bourdieus handlingsteori; texten
analyserar insiktsfullt och kritiskt relationen mellan att tillägna sig ett konkret praktiskt
behärskande och talet därom, bl.a. i termer av sjuksköterskeutbildningars abstrakta tal om
”praktisk teori”. Temat behandlas också i artikeln ”Praktisk teori på ethjulet cykel” (i Dansk
pædagogisk Tidskrift 2002, 10 pp.) och i två bokkapitel av samma båda författare: ”Hvorfor er
det så svært at omsætte teori til praktik?” (18 pp.) och ”Om fornuften i skolegørelsens
ufornuft” (18 pp.), båda i Pedagogiske praktikker, Forlaget PUC (2000). Detta
forskningsintresse kommer även till uttryck i ett av Nørholms arbeten inom projektet
”Praktiska yrkesteorier och förvetenskapligad praktik”, Er verksamhetsforlagd utbildning
(VFU) en løsning på problemet eller findes de samme problemer som før? från 2009 (15 pp.),
där teoretiska och empiriska förutsättningar utvecklas för att bygga en teori om VFU.
Tre av de inlämnade texterna utgör exempel på Nørholms intresse för frågor om kön och
omsorg: ”Omsorgen, kønnet og konstruktionen” (i antologin Pædagogisk sociologi,
Danmarks Pædagogiske Universitetsforlag 2003, 263-280), ”Ansatser til en diskussion af køn,
omsorgsudøvelse og investeringen af en uintresseret god vilje” (i Nyhedsbrev for HEXIS
2003, 26 pp.) och ”Kvinder, køn og omsorg” (i Tidskrift for Akademiske Sygeplejersker 2005,
24-34). Bourdieus praktikteori, teori om fält och social reproduktion samt om kön/genus
brukas här i diskussioner av förhållandet mellan kön, omsorgsutövande och investeringar i
god vilja; bl.a. problematiseras dominansförhållanden inom kategorierna manligt och
kvinnligt biologiskt kön. Även här ges prov på Nørholms goda förmåga att behandla
vetenskapsteoretiska och kunskapsfilosofiska frågor; bl.a. framhålls vikten av att objektivera
och problematisera inte bara det undersökta utan även forskarens position – en fråga som
ägnas analys också i bokkapitlet ”Forholdet mellem observatør og det observerede i
videnskab, forvaltning og undervisning – mellem Niels Bohr og Pierre Bourdieu” (i
Praktikteori i sundhedsvidenskab, Akademisk Forlag 1995, 31-43).
De två texterna ”EURBiol – hjælpemiddel eller undertrykkelsesredskab?” (i Nordisk
Pedagogik 1997 nr 2, 111-117) och ”What is ’Science for a Sustainable Society’?” (1997, 18
pp.) visar ytterligare på bredden i Morten Nørholms forskningsprofil; här diskuteras
kunskapsformer, makt och konstruktion av vetenskap i det moderna samhället.
Sammanfattningsvis kan konstateras, att Morten Nørholms vetenskapliga produktion
genomgående håller hög kvalitet och med god marginal svarar mot kravet att i omfång svara
mot ytterligare en doktorsavhandling. Nørholms arbeten ger prov på lärdom och utmärkt
analytisk förmåga. De vittnar om såväl självständighet i förhållande till tidigare forskning på
området som förmåga till nytänkande och kritisk analys. Nørholm dokumenterar gedigen
internationell meritering.
5
Pedagogiska meriter
Morten Nørholms pedagogiska meriter är breda, omfattande och väl dokumenterade. Han
anställdes som universitetslektor i pedagogik vid Uppsala universitet år 2011 och
dokumenterar från och med detta år 277 katedertimmar undervisning i pedagogik på
grundnivå och avancerad nivå, handledning, samt examination av 27 examensuppgifter på
avancerad nivå. Härtill kommer kursledarskap. Han redovisar därutöver mångårigt ansvar för
undervisning, handledning och examination från sina anställningar vid danska lärosäten.
Under åren 2008-2010 dokumenterar han sålunda 204 katedertimmar undervisning samt ett
omfattande ansvar för handledning och examination av examensuppgifter på C/D-nivå vid
Institut for Pædagogisk Sociologi vid DPU. Han har vidare anlitats för ett antal
gästföreläsningar. Han styrker sin pedagogiska skicklighet genom intyg och exempel på
förtjänstfullt utarbetade studiehandledningar och kursplaneringar.
Sammanfattningsvis visar Morten Nørholm en synnerligen gedigen, bred och väl
dokumenterad pedagogisk meritering som avsevärt överstiger kraven för docentkompetens.
Han genomgår utbildning för handledare av doktorander vid Uppsala universitet år 2013.
Sammanfattande bedömning och förslag
Morten Nørholm uppvisar en vetenskaplig meritering av hög kvalitet, som med god marginal
svarar mot de krav Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper ställer för docentkompetens.
Hans arbeten visar stor förtrogenhet med en central samhällsvetenskaplig tradition,
Bourdieutraditionen, och han har lämnat viktiga bidrag till utvecklingen av denna tradition i
Norden. Ph.D.-avhandlingen om evaluering som samhällelig praktik utgör en stark merit och
ger prov på nytänkande, självständighet och god analysförmåga. Morten Nørholms samlade
vetenskapliga produktion utöver Ph.D.-avhandlingen är omfattande och fyller kvalitativt och
kvantitativt mer än väl kravet på ytterligare en doktorsavhandling. Också arbetena före
disputationen vittnar om självständighet, kritisk analysförmåga och förmåga till nytänkande.
Efter avhandlingsarbetet har han svarat för teoretiskt och metodologiskt väl förankrade studier
av problemställningar på andra områden, varvid hans insiktsfulla analyser av
kunskapsfilosofiska och vetenskapsteoretiska frågeställningar och av universitetspolitik
särskilt bör framhållas. Nørholm redovisar gedigen internationell meritering som forskare och
akademisk lärare. Hans pedagogiska meriter är breda och omfattande och går klart utöver
kraven för docentkompetens.
Med hänvisning till ovanstående förordar jag att Morten Nørholm antas som docent i
pedagogik vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Uppsala universitet.
Örebro dag som ovan
Agneta Linné
Professor em.
Örebro universitet
Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap
701 82 Örebro
[email protected]
6