nationens hopp!

Download Report

Transcript nationens hopp!

Building a bridge from Hell
towards an unknown future...
Norges skoleledare
- nationens
hopp!
Michael Uljens
Åbo Akademi
Vasa, Finland
Skolelederkonferensen
Ledelse og kvalitet i skolen
Trondheim7-8.2.2013
Körplan
1. Den neoliberala stormen och Finlands svar
2. Hur blev det så här? Litet historia
3. Hur skall man för klara den STORA variationen
INOM Finland?
4. Kan vi lära oss något?
Inledande observation
• PISA blev en Sputnik-shock (jfr USA 1957).
• Kursändring av skolan kräver starka moment.
• Har Finland drabbats av en Sputnik shock ?
11.2.2013
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
Också detta stämmer:
• Skillnaderna ökar mellan skolorna i Finland.
• PISA nivån sjunker i läsning.
• Stora skillnader mellan flickors och pojkars
prestationer.
• Betydande skillnader mellan landets två
språkgrupper.
• Motivationsproblem: intresset för inlärning svagt.
• Stor avbrott på efter grundskolan, ca 14% avbryter.
• Samarbetet mellan olika myndigheter behöver
utvecklas.
• Juridifiering: Utbildningsmedvetna föräldrar ställer
nya krav på skolan.
11.2.2013
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
Rekontextualisering…
A. Den liberala nationalstaten etableras under 1800-t
och fortsätter1917-45
B. Välfärdsstaten styrd av samhällsideal (1945-1990)
1948:
1968:
Riktlinjer till ett nytt Europasamarbete (Kol & stål)
Demokratifostran viktig efter II VKR
Symbol för jämställdhet och solidaritet
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
C. Marknadsstaten styrd av samtidskrav (1990-2008)
1989:
Sovjet faller, Tyskland återförenas, kalla kriget slut,
perestroika och glasnost – nationalstatsprojektet
omdefinieras i Europa (EU)
2008:
Den globala finansmarknaden & tron på marknadsekonomin
vacklar. USA, Island, Grekland, Irland, Portugal ...
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
D. Post-nationella, hållbara staten – styrs av balanstänkande
Ett socialt, kulturellt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart
utvecklingsarbete
11.2.2013
Åbo Akademi
Från välfärdsstat till marknadsstat
- skolan blev redovisningsskyldig
…men inte i Finland. Finlands framgång I PISA etc. visar på att den nordiska
modellen är strukturellt sund.
”Kunskapens träd vattnas bäst
med marknadens logik”
1. Skolan
 ”Konkurrens är kvalitetshöjande!”
 Hur skapa konkurens? Öka valfrihet!
 Hur öka valfrihet? Decentralisera, avreglera.
 Hur förverkliga valfrihet? Mät och rangordna så
att informerade beslut kan tas.
 En individ som är fri att besluta är själv
ansvarig för följderna.
2. Arbetslivet
En kunskapsbaserad ekonomi
- ”innovationsbaserad produktivitetsutveckling”
- ”kompetensbaserad konkurrenskraft”
11.2.2013
Planering och evaluering – under fyra decennier
(1972-2012)
Läroplanen
Centralt ansvar
(A)
1.
Regel- och
läroplansstyrd
skola – givna mål,
Läraren utvärderar
Utvärdering:
Lokalt ansvar
(B)
4.
Forskningsbaserad skolutveckling och utvecklingsorienterad forskning?
= Reprofessionalisering?
Utvärdering:
Centraliserat
ansvar
3.
Resultatorienterad
och effektiv skola
(NPM, accountability)
Deprofessionalisering?
2.
Ökat lokalt
inflytande över
mål, innehåll,
metod.
Professionalisering .
Läroplanen
Ökat lokalt ansvar
11.2.2013
Se närmare: http://www.vasa.abo.fi/users/muljens/pdf/Education.pdf
Fält nr 3: Pedagogiskt paradigmskifte
& nya styrteknologier
• Från en jämlikhetsutopi till konkurrenseufori
• Den resultat-, konkurrens- eller vinstorienterade
staten som, syvende och sist, instrumentaliserar
individen.
• Tre grundläggande policyteknologier i operation:
- ekonomisering
- privatisering
- produktivitet & effektivitet
• Utvecklingen varierar stort i olika Europeiska
länder .
11.2.2013
Åbo Akademi Vasa
1. ”Principal-agency” modell
(staten är upphandlare, inte upprätthållare)
P = Upphandlare (stat &hem) A = Aktör (skola)
11.2.2013
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
Överenstämmelsen mellan uppdragsgivarens
(kundens) önskemål och aktörens prestation
övervakas av granskning av prestationens kvalitét
(elevernas resultat).
Framgångsrikt koncept?
Finns det ”evidens” på att elevernas kunskapsnivå med
denna policy stigit
- någonstans i världen?
11.2.2013
Åbo Akademi – Academill - Vasa
2. Den nya policystyrningen
(planekonomi?)
Centralt
Policyn ger målen och riktningen
Utvärderingen mäter resultaten
Lokalt
Skolan uppgift: effektiv måluppfyllelse.
Ledarskapet
ansvarar för
ekonomiskt effektiva arbetsmetoder.
Läraren har pedagogisk s.k. metodfrihet.
11.2.2013
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
3. Kausalistisk syn på relationen
undervisning och inlärning
Undervisningsteori
”Forsknings- och
vetenskapligt baserad”
”Evidens- och
policybaserad”
Teaching-StudyingLearning
Teaching-Learning
Man kan inte mäta undervisningens kvalitet
med inlärningsresultat
utan noggranna analyser som tar hänsyn
till många mellanliggande och
omkringliggande faktorer.
11.2.2013
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
4. Rädslans pedagogik
PISA = Soft Governance:
- Offentlig rangordning skapar och upprätthåller
känsla av otillräcklighet (jfr. elevbetyg)
- Utnyttjar behovet att ”erkännas” (A. Honneth)
- Att bli erkänd och sedd kräver nu självanpassning
11.2.2013
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
5. Internkontrollerade professioner
kontrolleras externt
Expertorganisationer:
- inifrån styrda
- commitment - personligt ansvar
- privat och professionell identitet hänger samman
”Jag bär ansvar för mina resultat och korrigerar brister –
hederssak att göra gott jobb.”
-----Hur långt, hur länge
bär sig den
kontrollbaserade filosofin….?
Och vart bär den...?
11.2.2013
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
6. Att rangordna utan förklaringar
Styrningsmekanism inom EU - Open Method of Coordination (OMC)
= Styrning utan sanktioner:
Policy formuleras – Indikatorer utarbetas – Evaluering genomförs
= Självsanering sätter in
”Peer pressure” = ingen vill vara sämst i klassen
”Skamvråns pedagogik” = ”naming and shaming”
”Best practice/better practices benchmarking”
= att jämföra sig med hur de bästa gör saker för att själv
bestämma hur man skall bli bättre (t.ex. snabbare, bättre,
billigare)
11.2.2013
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
7.
Två former av pedagogisk
redovisningsskyldighet
”Forsknings- och
vetenskapligt baserad”
”Evidens- och
policybaserad”
Redovisningsskyldighet
Handlandets avsikter,
grunder och mening
-
Hur metod leder
till resultat
Utvärderingslogik
Utvärdering baserad
på tilltro
Utvärdering baserad
på misstro
Rekommendation
Utveckling
Korrektion
11.2.2013
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
Utvärdering i Finland
• Konstruktivt “tonläge” mellan utbildningsmyndigheter,
universiteten och kommunal skolpraxis.
• Inga rankinglistor publiceras.
• NB! Över 100-årig nationell studentexamen som
gemensam referenspunkt – upplevs oproblematisk i sig.
• Nationella test genomförs – men ingen “testkultur”.
Skolorna kan beställa analyser av UBS.
• Vitsord ges av läraren på alla nivåer och i alla skolformer
•
- Grundskola ocg gymnasium 4-10, Studentexamen 1-7,
Yrkesutb. 1-3, Universitet 1-5, Magisteruppsats 1-7
11.2.2013
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
8.
”Teaching for testing”
”Förr evaluerade vi det som vi hade planerat, nu
planerar vi utgående från det som kommer att
evalueras.”
Pedagogik riskerar göras till metodisk effektivitet att nå
givna mål som i sig inte diskuteras.
Pedagogik utan framtidsbilder? Är det pedagogik?
11.2.2013
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
Produktivitetspressen
Bl.a. teknologin ger oss effektiva instrument att
”monitorera” arbetsprocessen och dess resultat.
Kanske en ensidig, kontrollorienterad översyn
riskerar
döda
den kreativitet
som är
kunskapsekonomins
viktigaste förutsättning?
NPM = K o n t r a p ro d u k t i v a konsekvenser
11.2.2013
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
Tre modeller för skola-samhälle
Två normativa modeller
1. Socialisatorisk modell
(John Locke)
2. Samhällstransformerande modell
(J.J. Rousseau)
Samhälle
Samhälle
Skola
Skola
Skolan förbereder för
rådande ordning
Skolan utnyttjas i politiska syften
- spjutspets
Skolan underordnad politik och
ekonomi
Utbildningspolitiken ändrar samhället med skolan som instrument
Det reala är normerande.
Det ideala är normerande.
11.2.2013
Åbo Akademi
3. Icke-affirmativ
pedagogik
(J.V.Snellman,
Z. Cleve)
Samhälle
Skola
1. Skolans relativa frirum (hem, samhälle) garanteras - frirum för eleven.
2. ”Skolan skall förbereda för det rådande - på ett ifrågasättande sätt.”
3. Demokratiskt bildningsideal – förbereder för öppen framtid.
4. ”Skolan leder fram till frågorna som existerande kunskap är svar på.”
5. Skolans skall bilda omdömesförmågan – sanning & rättvisa.
6. Uppfordran till självverksamhet – erkänner människans frihet.
11.2.2013
Åbo Akademi
Finlands ”PISA shock 1808-1809”
Det geo-politiska och kulturhistoriska perspektivet
A. Sverige –Finland (-1809)
B. Finland som Storfurstendöme
(1809-1917)
Nation – Språk – Bildning!
C. Finland självständigt 1917
D. II VKR....
11.2.2013
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
B. Finland som Storfurstendöme (1809-1917)
1.
2.
2
3.
4.
5.
6.
Helsingfors huvudstad 1812, akademin brinner och flyttas till
Helsingfors 1828 och blir Kejserl. Alexanders universitetet
(Alexander I,1809)
Kamp mellan ryska inklusionssträvanden, västlig Åbo-romantik och
finsk-nationell rörelse: ”Svenskar äro vi inte längre, ryssar vilja vi
icke bli, låt oss vara finnar”
Nationalromantiken. Lönnroth: Kalevala, 1835
Finska litteratursällskapet, 1831.
Första professuren 1852 i ”pedagogik och didaktik” (svensk),
lärarutbildningen till Kejserliga Alexanders universitetet.
Från Vasarektorn Lars Stenbäcks pietism till Snellmans och Cleves
hegelianism (1855-62)
Strategi i autonomisträvanden – autonom kyrka, skola, mynt (1862)
Utbildningsstyrelsen och studentexamen grundas 1860-t.
Kejs. Nikolaj II: 1899. grundlagsrättigheterna upphävs,
Förryskningsperiod, Sibelius komponerar Finlandia, uruppförs 1898
Eugen Schauman skjuter generalguvernör Bobrikov 1904
Storstrejk 1905, Riksdag och allmänna val 1906, allmän rösträtt
Första finska professuren 1907- (M. Soininen, f. Johansson)
Nation – Språk – Bildning!
11.2.2013
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
Implikationer för ledarskap och lärarskap
Scenarium 1:
Universal managment (UM) – Deprofessionalisering.
1. Fokus på effektiv styrning gällande mål-, resultat- och kvalitetssäkring.
– Behövs pedagoger för sådant ledarskap? Vem får blir rektor?
- Generell ledarbehörighet?
- Neo-managerialism?
2. Kunskapsutvecklingen sker inte i relation till pedagogik
- andra discipliner övertar skolforskningen
vilket direkt hotar professionsbasen.
3. Extern kontroll minskar betydelsen av lokalt pedagogiskt
målformuleringsarbete
11.2.2013
.
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
Deprofessionaliseringshot?
4. Då målen är givna kvarstår metodisk effektivitet – för lärare
och ledare – en mera begränsad professionskonception.
5. Växande ansvar för ekonomi och resultat på skolnivå driver
fram ett managerialistiskt ledarskap.
6. Finns empirisk evidens för att extern kvalitetskontroll är
gynnsam? Gynnsamt för vad?
7. Ifrågasätter det nya ledarskapsparadigmet etablerad
lärarprofessionalitet? Känner sig flera lockade till läraryrket
genom uppmärksamheten i media?
8. Kvantitativa resultat för uppföljning på systemnivå - av
begränsat värde på aktörsnivå.
11.2.2013
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
Scenarium 2: Reprofessionalisering – mot ett
kunskapsbaserat skolutvecklingsarbete?
1. Evaluering: från kontrollinstrument till
utvecklingsinstrument!
2. Kommun, stat, skolor och universitet samverkar kring
forskningsbaserat skolutvecklingsarbete - genererar
forskning och praxisutveckling parallellt.
3. Regionala utvecklingscentra knutna till akademiska miljöer
– koordinering av resurser.
4. Rektorsutbildningens pedagogikvetenskapliga grund
stärks och ny teori utvecklas – och mycket är helt oforskat!
5. Hur ser praxisutvecklande vetenskapligt arbete ut i
lärarutbildningen? Vad är ett vetenskapligt slutarbete?
11.2.2013
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo
”Skolan är allas ansvar”
a)Skolvärlden bör ha stor autonomi och
tillåtas fungera långsiktigt.
b)Skolan tar sitt ansvar.
c)Skolan inte politisk tummelplats.
d)Skolkulturen organisk del av övriga
samhället.
e)Får skolan ställa krav på eleverna?
f) Hemmets stöd för skolan viktigt!
g)Tillit, ambition och ansvar.
11.2.2013
Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo