Transcript Klimat och väderlek – en utställning på Åbo landsarkiv fr

Klimat och väderlek – en utställning på Åbo landsarkiv fr.o.m. 13.11.2010
Klimatet har varit av central betydelse i människans historia. Det har påverkat flera omständigheter i naturen, som i
sin tur har resulterat i människornas förhållanden och miljö. Dylika omständigheter är längden av tillväxtperioden,
vinterns varaktighet, snötäckets mängd och varaktighet, frost och tjäle, frysningen, regnmängderna och fuktigheten,
altituden på vattenytorna och vattnets temperatur, översvämningarna, torrheten, vindens kraft och styrka.
1) Åbo lotsdistrikt: Utö lotspositions Journal 1837-1862; Efb:1
Ordet meteorologi togs i bruk av Aristoteles, som i sin bok Meteorologica ca år 340 ftb kombinerade
väderleksobservationer med övertankarna om väderleksföreteelsernas ursprung. Typisk för tidiga
väderleksobservationerna var, att man sökte förutse väderlek. I bibeln och i tidiga almanackor fanns det regler för att
förutse väderlek. Vetenskaplig meteorologi utvecklades från och med 1600-talet. Då upptäcktes bland annat Galileis
termometer, barometern, mätinstrument för vind och fuktighet. Atmosfärens fysikaliska processer blev mera kända
på 1700-talet. Då man upptäckte telegrafen 1843, förorsakade det en revolution i växlingen av väderleksinformation.
De första observationerna startades i Paris och Berlin på 1810-talet. I Finland startade företrädare för meteorologiska
institutet, det magnetiska observatoriet vid Helsingfors universitet, med ett beslut, som Nikolai I undertecknade
28.3.1838.
2) Kustö församlings arkiv: Almanackor 1833-1887; II Hb:1
Tidiga almanackor bestod av kalendern och prognosen av väderlek. På 1700-talet avstod den Svenska
Vetenskapsakademien från att publicera prognoser i almanackorna och började ta med uppgifter om
väderleksobservationer, som hade samlats 19 år tidigare. Eftersom månens episoder upprepades varje19. år, tänkte
man, att också väderleksomständigheterna upprepades. I almanackan för år 1886 skulle man ha publicerat
väderleksomständigheter, som hade rått år 1867, som visserligen var en missväxtår, därför gjorde man det inte, utan
upprepade bara gynnsamma observationerna. Från och med 1887 publicerade man inte mera
väderleksobservationer i almanackorna.
3) Rimito församling: Förteckningen över döda 1693-1725; IC:1, året 1697
Det mest kända exemplet på hur klimatet har influerat historien, är den s.k. lilla istiden på 1600-talet. Tidsperioden
var präglad av kriser. De s.k. Stora dödsåren 1695-1697 i Finland berodde på, att väderleken hade varit särskilt kall
under flera år. År 1695 var våren och sommaren ytterst kalla och på hösten kom frosten tidigt. Till följ av detta fick
man mycket litet spannmål, och dess kvalitet var dålig: spannmålet var inte lämpligt till utsäde. Följande vinter var rik
på snö, och framkallade väldiga översvämningar på våren. Sådden blev försenad, och på sommaren regnade det
mycket. Frosten kom 19.augusti. Växtsjukdomar bredde ut sig i ogynnsamma omständigheter. På vintern 1696-1697
kom hungersnöden. Även på förmögna lantgårdar var det brist på säd, och boskapen hade använts som föda för
länge sen. Man skickade spannmål från Sverige, men alldeles för små mängder. Ytterligare var Finland den största
delen av året blockerad av is, och många fartyg, som hade spannmål som last, förliste. Dessutom delades
spannmålet upp till förmögna gårdar som lån mot ränta. Människorna lämnade sina hemorter och började vandra
omkring som tiggare, och sjukdomar, liksom tyfus bredde ut sig. Man har uppskattat, att ungefär 30 % av
befolkningen dog under den här perioden. Den kalla eran på 1600-talet följdes av en varm period fr. mitten av 1700talet till början av 1800-talet. Medeltemperaturen steg med två grader, vilket betydde, att växtperioden var två
månader längre.
Turun maakunta-arkisto
Åbo landsarkiv
Aninkaistenkatu 11
Aningaisgatan 11
PL 383, 20101 Turku
PB 383, 20101 Åbo
Puh. (02) 276080
Tel. (02) 276080
Faksi (02) 276 0810
Fax (02) 276 0810
[email protected]
http://www.narc.fi
De Stora nödåren 1866- 1868
I början av 1800-talet blev der kallt igen: på eran upprepades hungersnöden, till exempel åren 1808-1809, på 1830talet och i slutet av 1860-talet.
De Stora nödåren var den senaste omfattande hungersnöden in Finland. Man har uppskattat, att ungefär 8 % av
befolkningen dog av hunger och sjukdomar, som bredde ut sig med hungern. I Norra Finland kom missväxten redan
år 1857, liksom också år 1862, och samma upprepades år 1865. I mitten av augusti såg allt ännu bra ut, men
2.8.1865 kom frosten och förstörde skörden på vidsträckta områden. Det var också brist på hö. Sommaren 1866 var
mycket regnig, och potatisen och andra rotsaker ruttnade. Vintern var lång och sträng: i Södra Finland var snötäcket
tjockt ännu i början av maj. Vårsäden blev försenad, och det blev brist på foder. I augusti kom den första frosten, och
efter den tredje september var det flera frostnätter, under vilka resten av skörden förstördes. På hösten var det
kraftiga och varaktiga regnfall, som förstörde potatisskörden. Vintern 1867 var också sträng, och våren kom
försenad, snötäcket varade till maj, och det var is i sjöarna. Frön grodde inte, och i augusti kom frosten, liksom
föregående år. Våren 1868 kunde man äntligen så i tid, och även skörden lyckades. Men epidemierna, som spriddes
av tiggarna, fortsatte ännu. I början av 1868 nåddes toppen i dödligheten.
4) Euraåminne församlings arkiv: Inkomna kungörelser; II Ef:18. Kungörelsen om nödvändigheten att mocka
snö 18.4.1867
5) Åbo och Björneborgs länsstyrelse: Guvernörernas berättelser 1861-1870; Dt:4
Finlands senat skötte dåligt hungersnöden. Staten hade inte råd att importera föda från utlandet, och det tog tid att
förstå, hur allvarlig nöden var. Guvernörernas rapporter var i någon mån förskönande. Guvernören i Åbo och
Björneborgs län beskriver lantbrukets utveckling med gynnsamma ord, men konstaterar också, att åren 1866 och
1867 har åtskilliga trakter av Satakunda och Vemo härad drabbats av missväxt, som bland befolkningen framkallade
hungersnöd och tyfus, till vilkas dämpande landets styrelse dock ”skyndsammast vidtog kraftiga åtgärder”. Spannmål
hämtades till Finland från olika håll av Europa, och staten ordnade nödarbeten. Organisationen av hjälpen visade sig
ändå vara otillräcklig.
6) Euraåminne församlings arkiv: Ankomna brev och beslut från myndigheterna; II Ec:8
Guvernören C.M. Creutz cirkulär till lokala myndigheterna 30.7.1867
Då situationen försämrades, och människorna gav sig i väg att vandra och tigga, försämrades också
opinionsklimatet. Guvernören i Åbo och Björneborgs län skickade ett cirkulär till lokala myndigheter, där han
uppmanade dessa att inte medge respass till oförmögna, liksom barn och andra ”mindre arbetsföra personer”. Detta
motiverades med sedlighet och hälsovård med mera, men i bakgrunden var förordningarna, som förbjöd tiggeriet och
hindrade arbetslösa, ”lösa”, människor att flytta från en ort till en annan, i synnerhet om de skulle förbli där och
behöva fattighjälp.
7) Vittis församlings arkiv: Sockenstämmans protokoll 18.9.1867; II Cab:
I Vittis funderade man i sockenstämman 18.9.1867, hur man kunde hindra de fattiga att vandra, och få barn och
andra icke arbetsföra människor att stanna på sin hemort. Församlingen kom till, att ingen föda skulle ges åt dessa
vandrande tiggare, utan de skulle utmanas att gå till sin hemort och plocka mossa till vintern, ty ”den, som inte
arbetar, skall inte äta heller” eller med andra ord: ”om man inte samlar föda till vintern, skall man i lugn och ro dö av
Turun maakunta-arkisto
Åbo landsarkiv
Aninkaistenkatu 11
Aningaisgatan 11
PL 383, 20101 Turku
PB 383, 20101 Åbo
Puh. (02) 276080
Tel. (02) 276080
Faksi (02) 276 0810
Fax (02) 276 0810
[email protected]
http://www.narc.fi
hunger på våren.” På våren 1868 var dödligheten pga hunger och sjukdomar rekordartad. De tiggare, som vandrade
omkring undgick sjukdomar bättre än de, som hamnade tvångsarbete eller jordbruksarbete.
Turun maakunta-arkisto
Åbo landsarkiv
Aninkaistenkatu 11
Aningaisgatan 11
PL 383, 20101 Turku
PB 383, 20101 Åbo
Puh. (02) 276080
Tel. (02) 276080
Faksi (02) 276 0810
Fax (02) 276 0810
[email protected]
http://www.narc.fi