Transcript Begreppsbestämning av förändring i relation till hälsoprocesser

Sykepleievitenskap . Omvårdnadsforskning . Nursing Science
Begreppsbestämning av
förändring i relation till
hälsoprocesser
Susanne Salmela,
HVM, projektledare
Lisbeth Fagerström,
HVD, prefekt
Katie Eriksson, FD, professor
CONCEPT DEFINITION OF
THE CONCEPT CHANGE IN
RELATION TO THE PROCESS
OF HEALTH.
ABSTRACT
The purpose of this theoretical
study is to gain deeper understanding of the concept ‘change’ and
thereby give a meaningful understanding based on interpretation
about the process of health. This
study is based on Koort’s semantical analysis methods in the light
of Eriksson’s approach for concept determination using eleven
Swedish dictionaries between the
years 1926–2000.
The results of the ontological
determination have been articulated into two main dimensions or
contents of meaning; transformation and shift. A hermeneutical
interpretation of the results ends
in the concept of reforming.
Reforming can be seen as outer
or inner nature in the health process when seeing health as a
movement, e.g. health as doing,
being and becoming.
Furthermore, achieving a higher degree of integration in
changing the process of health
there needs to bring the change
into an action, and therefore,
demands the unity of the outer
and the inner reforming in order
to shape life as well as health.
This change needs a motive related to health driven by the vision
of possible actions.
KEY WORDS: change, transformation, process of health, concept analysis
20
av sundhet, friskhet och välbefinnande (4).
Hälsan utgör en viktig del i våra
För att kunna åstadkomma en
liv och Medin & Alexanderson
förändring i människars hälsopro(1) framhåller, med referens till
cess är det viktigt att närmare
WHO:s «hälsa för alla», hälsan
analysera begreppet förändring.
som en mänsklig rättighet. Inom Förändring som begrepp samt att
hälso- och sjukvården kan man
åstadkomma en förändring är
observera en förskjutning och
aktuell oberoende av om det är
paradigmskifte från behandling
frågan att leda förändring, där
av sjukdom till hälsofrämjande
förändringar berör vårdkulturen
och stärkande av hälsan. Idag kan och vårdverkligheten, eller att
man dessutom konstatera att det
åstadkomma en förändring i hälfinns en mångfald av synsätt på
soprocessen, vilket denna artikel
hälsa och att begreppet hälsa
fokuserar på.
används i många olika måldokument inom hälso- och sjukvårTidigare forskning och
den. (1) Att åstadkomma föränlitteratur om hälsprocesser
dringar i den enskilda människans hälsoprocesser utgör en
Hälsa skall förstås som ett intecentral del av vården inom hälso- grerat tillstånd av sundhet, friskoch sjukvården. Qvarsell &
het och välbefinnande (4). Hälsa
Torell (2) konstaterar att mångmåste dock förstås i ett meningsfalden är stor vad gäller perspek- sammanhang (5) och enligt
tiv och att kunskapen har ökat
Råholm (6) innebär hälsa en längkring hälsans och sjukdomarnas
tan efter meningssammanhang
betydelse för människan och
och en längtan bortom den aktusamhället samt att den humanisella livssituationen. Synen på
tiska hälsoforskningens betydelse hälsa som en process innebär att
kommer att öka.
hälsan är något som ständigt
Hälsa är emellertid svårdefini- förändras, påverkas och skapas i
erbart och komplext och upplevs
en rörelse och i en process som
subjektivt samt är socialt och kul- utvecklas i relation till individ,
turellt betingat. Hälsa ses som ett handling och omgivning (1).
dynamiskt tillstånd och hälsobeDen integrerade hälsoproceshovet är olika för varje människa sen utgörs av människans väg till
utgående från den egna potentia- helhet, i vilken ingår upplevelsen
len (3), men hälsa kan också ses
av att vara hel till kropp, själ och
som ett tillstånd, en resurs, en
ande och enligt Fagerström (7)
process och som en upplevelse.
kan hälsoprocess förklaras med
En grov indelning enligt en biohur hälsan förändras under en
medicinsk och humanistisk syn
viss tidsrymd, eller som hälsans
på hälsa med respektive subgrup- rörelser. Eriksson (4) framhåller
per kan göras. Enligt den humaatt hälsan som rörelse innebär en
nistiska synen på hälsan ses hälförändring och där ingår männissan som något mer än frånvaro av kans möjligheter att forma sitt liv
sjukdom och där helheten är mer och sin hälsa mellan aktual och
än summan av delarna, men
potential, eller mellan situation
delarna måste dock förstås i rela- och möjligheter, med en strävan
tion till helheten (1). Eriksson (4) att förverkliga potentialen utgåpåtalar den subjektivt upplevda
ende från visionen om olika
hälsan som endast kan förstås i
handlingsmöjligheter. Rörelsens
sitt sammanhang, eller i sin konriktning baseras på människans
text, och som förändras i tiden,
behov och begär samt viljan till
dvs. hälsan är relativ. Hälsa behö- mening, liv och kärlek och är
ver nödvändigtvis inte enbart
beroende av livskraften. Graden
betyda frånvaro av sjukdom, utan av hälsa avgörs av hälsans rikthälsa inbegriper en helhetskänsla ning. Hoppet ger hälsan riktning
Inledning
VÅRD I NORDEN 4/2007. PUBL. NO. 86 VOL. 27 NO. 4 PP 20–25
Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015
utgående från tron och genom
kärleken till sig själv och andra.
Den integrerade hälsan, eller att
vara hälsa, ställer emellertid krav
på den enskilda människan och
hennes ansvar för den egna hälsan. Detta förutsätter en utveckling av hennes inre stöd, eller
självstöd, med stöd utifrån i relation till aktuell mognadsnivå för
att utveckla omsorgen om sig
själv. (4)
Hälsa som görande, varande
och vardande i den integrerade
hälsoprocessen som ingår i den
ontologiska hälsomodellen skall
förstås utgående från den mångdimensionella synen på hälsan
och människans varande som
kropp, själ och ande (8). Modellen beskriver olika vägar till hälsa
(9) som en integrerad del av människans liv och vardande till verklig helhetsupplevelse genom hälsans dimensioner som görande,
varande och vardande. På görandenivån handlar det om problemlösning och på varandenivån tillfredsställs behov, medan begär
riktar sig till vardandenivån (8).
Fagerström (10) gör en tolkning
av vårdbehov som problem,
behov och begär, där begär efter
liv, kärlek och mening är centrala
element. För att nå en förändring
i hälsoprocesserna och för att lindra lidande förutsätts en förståelse för patientens vårdbehov på
alla tolkningsnivåer, dvs. problem
förstås och tolkas på en rationell
nivå, behoven på en kontextuell
nivå, medan människans begär
tolkas och förstås på en existentiell nivå.
Enligt empiriska studier bland
unga kan den unga nå en inre
styrka och ökad frihet genom en
ökad medvetenhet om hälsans
dialektiska rörelse mellan motsatser, vilka ger de unga livskraft
(5). Meningsfullheten i tillvaron
framsteg som viktig för förändring och rörelse med en egen
personlig omformning och förvandling, men även för att ge hälsan dess betydelse. Enligt Lindholm (5) är bejakelsen av motsatser viktig eftersom den ger en
försoning som frigör livskraften i
vardandet. Det är hela människan
med kroppsliga, sjäsliga och andliga dimensioner som drabbas vid
en allvarlig sjukdom och i sjukdomskampen söks meningen med
det som händer (11). Meningsfullheten kan människan nå
genom en förändring som en första strävan mot förnyelse och
nyorientering i sitt liv. Ett nytt
livsperspektiv med en ny syn på
livet och ett sant liv i enlighet
med sina nya värden medverkar
till att en meningsfullhet kan uppnås. En ökad öppenhet för egna
behov och begär som inkluderar
begäret att bli sedd som en hel
människa samt stöd och förståelse i sin kamp blir en resurs i
hälsoprocessen. Enligt Arman
(11) är längtan efter det andliga
ett sökande efter förståelse,
mening och sammanhang och
genom att finna meningen med
sin situation sker en utveckling
mot helande samt acceptans och
försoning. Genom att vara öppen
och modigt möta livet sådant det
blivit, i närheten av döden och i
existensen mellan att leva och att
inte leva, fås livskraft genom att
våga bryta upp och svara på den
innersta längtan. Att vara i vardandet innebär en inre växt i skapandet av ett meningssammanhang samt upplevelse av förnyelse och förvandling genom upptäckten av sin helighet, dvs. sin
inre kärna eller enhet (6).
Hanteringen av en kronisk
sjukdom sker genom en förändringsprocess av känslor, värden
och övertygelser samt hur man
uppfattar både sjukdomen och sig
själv (12). Att identifiera människan med sjukdomen gör det svårare att integrera sjukdomen som
en del i livet (13) och genom att
finna meningen i en kronisk sjukdom påverkas de kognitiva strategierna för hantering (14) och ett
emotionellt sammanhang kan nås
(15). Hanteringen har en avgörande roll för handikappade (16)
som påverkas av tro, hopp och ett
stark egenvärde. En känsla av
sammanhang korrelerar starkt
vårdvetenskapens substansutveckling med en utredning av ett
begrepps meningsinnehåll och
omfång (20) för att få en fördjupad förståelse för fenomenet
‘förändring’. I den hermeneutiska
begreppsbestämningen (22)
förankras modellen i ett vårdveSyfte och frågeställningar
tenskapligt perspektiv med ett
Syftet med artikeln är att klargöra bestämt sökande i rörelsen mellan
och tydliggöra det meningsbäden ontologiska och den kontexrande i begreppet förändring och tuella bestämningen för att ge
genom detta fördjupa förståelsen begreppet dess mening som Paley
för människans hälsoprocesser.
(21) framhåller.
Frågeställningarna är:
En begreppsanalys kan göras
1) Vad är det meningsbärande i
utgående från studier av litteratur
begreppet förändring?
och ordböcker, eller som en
2) Hur gestaltas förändring i för- empirisk studie för att förtydliga
hållande till hälsoprocesser?
och öka förståelsen av begrepp
för upplevelser, erfarenheter och
fenomen (24). Enligt Eriksson
Begreppsbestämingens
(20) klargör begreppsanalysen
metodologi
begreppets ursprung, utveckling,
I takt med tiden och med föränmetamorfos och innebörd genom
dringar som sker i den egna värl- en etymologisk och semantisk
den och omvärlden förändras
analys samt diskriminationsanaockså språket med dess tankeinlys (24). Den etymologiska och
nehåll och betydelse. För att und- semantiska analysen ger en ontovika diffushet och otydlighet i
logisk bestämning av begreppet
vetenskapliga sammanhang behö- ‘förändring’ och dess meningsbäver begrepp tydliggöras för att
rande innehåll och väsen, medan
förståelsen skall kunna delas (19). en kontextuell bestämning ger de
Verklighetens olika innebörd och drag som begreppet får i olika
mening beskrivs genom begrepp, kontexter (20, 25).
där begrepp sammanbinder teori
och empiri (20), då begrepp refe- Metodens genomförande
rerar till fenomen i verkligheten
Genomförandet baseras på valda
och dessa i sin tur påverkar
delar av Erikssons vidareutvecbegreppsbildningen. Därför är det klade modell (20) utgående från
viktigt att definiera de begrepp
Koort (24). Begreppsanalysen
som används och deras inbördes
startar med en ontologisk bestämrelationer. Enligt Lassenius (19)
ning varvid den etymologiska
kan man genom att gå till ett
analysen utforskar begreppets
begrepps innebörd få fram kunursprung och metamorfos, medan
skap som öppnar nya vägar till
den semantiska analysen, eller
vårdandets värld utan att för den
betydelseanalysen, granskar
skull fixera begrepp.
begreppets betydelse i 11 svenska
Enligt Paley (21) är teoriladordböcker utgivna åren
dade begrepp samtidigt begrepp
1926–2000 varvid en synonymtasom också bygger upp en teori.
blå fås (20). Dessa ordböcker
Därför måste begreppsbestämutgör materialet för begreppsbesningen ha anknytning till en teori, tämningen.
där valet av teori ger begreppet
Om bindningarna i synonymdess mening.
tablån, eller synonymitetsgraden,
Begreppsbestämning beskriver mellan det undersökta begreppet,
modellen, där sökandet inriktas
dvs. ‘förändring’, och synonypå Vad-frågan (22) och ses som
merna överstiger 50% är de
ett metodologiskt närmelsesätt i
besläktade (24).
mellan hantering och livskvalitet
(17) och en aktiv hantering associeras med en högre livskvalitet,
där patienter med en stark känsla
av sammanhang aktivt tar del i
den egna hälsoprocessen (18).
Synonymitetsgraden uträknas
enligt formeln:
antal befintliga bindningar x 100
antal möjliga bindningar
Vid diskriminationsanalysen görs
en analys av de närbesläktade
begreppens kännetecken och diskriminerande kännetecken som
slutligen utmynnar i ett diskriminationsparadigm, i vilken de olika
begreppen ställs i relation till
varandra för att få ett samband till
begreppet förändring och till
varandra för att erhålla olika
begreppsdimensioner. Diskriminationsparadigmet tydliggör de
ord, eller begrepp, som har samband till förändring tillika med
innebörden i ‘förändring’(24).
Begreppsfamiljen med dess betydelsedimensioner speglas därefter
mot hälsa som ett skeende utgående från tidigare forskning och
litteratur om hälsoprocesser för
att få verifiering för den mening
begreppen får i denna kontext
(22). Slutligen åskådliggörs den
hermeneutiska begreppsbestämningen (22) i en hermeneutisk
spiral mellan helheten och
delarna av den ontologiska
bestämningen samt analysen av
meningssammanhanget (20) utgående från ett vårdvetenskapligt
tänkande. Kunskapsbehållningen
framstiger genom tolkning och
förståelse i den hermeneutiska
rörelsen.
Resultat utgående från
begreppsbestämningen
Resultatet från den semantiska
analysen, som är en del av den
ontologiska bestämningen, presenteras i en synonymtablå (tabell
1). Från synonymtablån framgår
de kvantitativt starkaste synonymerna till begreppet förändring.
Det har inte skett någon nämnvärd
betydelseförskjutning för begreppet ‘förändring’ under tidsperioden, utan betydelsen är rätt stabil.
De begrepp som har samband
till ‘förändring’ med dess innebörd (24) och synonymer samt
sambanden sinsemellan framsti-
SUSANNE SALMELA, LISBETH FAGERSTRÖM OG KATIE ERIKSSON
Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015
21
Sykepleievitenskap . Omvårdnadsforskning . Nursing Science
22
Antal bindningar
(37) Bonniers synonym ordbok. 2000. 3 upplagan.
(36) Nya stora synonymordboken. 1998. 2 upplagan.
(35) Bonniers synonymordbok. 1995. 2 upplagan.
(34) Nordstedts svenska ordbok. 1992. 4 upplagan.
(33) Stora synonymordboken. 1987.
(32) Strömbergs synonymordbok. 1979. 5 upplagan.
(31) Ord för ord. 1977. 2 upplagan.
(30) Illustrerad svensk ordbok. 1964. 3 upplagan.
(29) Ord för ord. Svenska synonymer och uttryck. 1960.
(28) Illustrerad svensk ordbok. 1958. 2 upplagan.
(27) SAOB. 1926.
efter tyskans ‘verändern’ har
betydelsen åstadkomma att någon
Tabell 1. Synonymtablå
eller något blir olika mot vad han,
hon, det förut varit, giva något
annat utseende, skick, innehåll
o.d. (38). I Ordbok öfver svenska
språket (39) förklaras ‘förändring’ med handlingen eller verkningen, genom vilket något förändras.
Den första betydelsedimensionen förvandling, verbalsubstantiv
till förvandla ges enligt SAOB
(38) betydelsen omvandling,
omskapande, omdaning och
förändring från fornsvenskans
forvandling, medelnedertyska
‘vorwandelinge’ och tyskans ‘verwandlung’. Huvudbegreppen
omvandling, omdaning, reform
och utveckling hör också till
Förändring
denna betydelsedimension genom
begreppen omdaning och metaomställning
x x x
x x x x x x 9
morfos, där metamorfos har synoförvandling
x x x x
x x x x x 9
nymen omgestaltning (40).
omändring
x x x x
x x
x x 8
Omvandling kommer från tyskans ‘umwandeln’ (41) i betyreform
x x x x
x x x
x 8
delsen ge något en annan väsentomvandling
x x x x
x x x
x 8
lig annan natur eller beskaffenhet
utveckling
x x
x
x x
x
x 7
i betydelsen ombilda, omdana,
växling
x x
x
x x
x
x 7
omändra, eller förvandla.
Omvandling har dessutom ett
fluktuation
x x x x x x x
7
enkelriktat samband till växling.
omdaning
x
x
x x x x x 7
Omdaning ges enligt SAOB (41)
variation
x
x
x
x x
x 6
betydelsen ombilda eller omgestalta något, förvandla, förändra,
changemang
x
x
x x x
x 6
eller göra om något till något.
ombyte
x
x
x
x x
5
Reform ges betydelsen förändring, nydaning, ombildning och
omorganisering av tyskans och
ger ur diskriminationsparadigmet till omdaning liksom ombyte har engelskans reform som kommer
av franska rèforme (41). Enligt
(figur 1). Riktningen för synony- till omändring.
mitetsgraden anges av pilens riktResultatet av den etymologiska Wessén (37) ges reform betyanalysen enligt Wessén (37) visar delsen omdaning och förbättring.
ning. Av figuren framgår att förUtveckling kommer enligt Wesvandling har det starkaste ömsesi- att begreppet ‘förändring’ utgår
sén (37) efter tyskans ‘Auswicdiga sambandet till ‘förändring’
från förändra som är känt från
enligt den uträknade synonymi1600-talet efter tyskans verändern klung’ och ‘Entwicklung’. Synotetsgraden. Därefter följer variamed samma betydelse, med först- nymer till de enskilda begreppen
framgår av figur 1.
avelsen ver- till ändern. ‘Föräntion, ombyte och omvandling
Förändring som förvandling
samt omdaning, reform, omställ- dring’ jämförs med tyskans
innebär att någon, eller något,
ning, utveckling, växling och
‘veränderung’ och är verbalsubgenomgår en omvandling, eller
changemang som är ytterligare
stantiv till förändra i betydelsen
metamorfos om inte en förintelse
en handling att förändra något
lite svagare. Det finns ett starkt
sker för att omskapa något, ge en
ömsesidigt samband mellan föreller ett förhållande som blir
annan natur. Genom den etymoloförändrat av någon eller något,
vandling och omvandling, variagiska analysen är det begreppen
tion och ombyte samt mellan
dels i betydelsen ändring, växombildning, omdaning och metareform och omdaning. Växling
lingar, dels i betydelsen föränhar ett svagt enkelriktat samband drade förhållanden. ‘Förändring’ morfos som sammanbinder
VÅRD I NORDEN 4/2007. PUBL. NO. 86 VOL. 27 NO. 4 PP 20–25
Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015
begreppen och genom omdaningen sker en ombildning,
omformning eller en omgestaltning, för att göra om något
genom begreppen ombilda,
omdana och gestalta i betydelsen
omforma, omskapa och omorganisera (46). Gestaltning (38) är en
avledning till gestalta och har
betydelsen av en handling att
gestalta, forma eller dana något
för att erhålla en viss skepnad,
bildning eller form. Genom
ombildningen och omdaningen
kan också en reform ske som
genom ombildning och framsteg
leder till utveckling, vilket sker i
ett förlopp eller i en process.
De andra huvudbegreppen är
fluktuation, växling, variation,
ombyte och changemang. Enligt
den etymologiska analysen ges
fluktuation betydelsen (43) röra
sig hit och dit och i överförd
användning ostadighet, växling,
vacklan, stigande och fallande
från danskans fluktuere, tyskans
fluktuieren av latinets fluctuare,
av fluctus i betydelsen ström,
våg, bölja till fluere som flyta.
Variation ges betydelsen skiftningsvidd (39) och kommer från
latinska ‘varia’tio’ i betydelsen
omväxling, av ‘va’rio’ som vara
olika, förändra(s) (44). Ombyte
(38) motsvarar betydelsen
ombyta, dvs. handlingen att byta
om något, eller förhållande att
något bytes ut mot något, omväxling, växling, eller omslag.
Changemang ges betydelsen
förändring (45), ombyte som
kommer från franskans ‘changement’, verbalsubstantiv till
changer, där changera kommer av
senlatinska ‘cambiare’. Jämförelse kan göras till engelska
‘change’ som kommer av franska
changer och senlatinska cambiãre. Den andra betydelsedimensionen för dessa blir växling.
Förändring som variation och
ombyte liksom förändring som
växling innebär en avvikelse eller
omväxling i en ombytt handling,
eller förhållande, inom en given
skiftningsvidd, dvs. en övergång
som karaktäriseras av ostadighet.
annat innehåll, utseende eller
skick (38, 39).
Figur 1. Diskriminationsparadigm av begreppet förändring
Begreppet förändring i relation
till hälsoprocesser
Fluktuation ger också uttryck för
en ostadighet. Changemang innebär en scenväxling, vilket även
kan relateras till förändring som
ombyte, dvs. omväxling och variation trots att endast ett enkelriktat samband mellan dessa finns.
Förändring kan mao. förstås eller
tolkas som omgestaltning som
kan vara av yttre och/eller inre
karaktär.
Omställning och omändring är
fristående huvudbegrepp till
förändring. Enligt den etymologiska analysen ges omställning
betydelsen omge (41), eller beslå
något med något i jämförelse med
fornsvenskans umställa som ställa,
eller anbringa något i annan riktning, eller annat läge, eller på
annan plats, anbringa enheter,
omkasta, eller låta byta plats.
Förändring ses emellertid som
värdeneutral då man kan konstatera att en förändring skett utan
en värdering, medan utveckling i
regel förutsätter ett ändamål som
är mer differentierat (44) och
som ofta inkluderar en värdering.
Enligt den etymologiska analysen förutsätter förändring en
handling för att förändra ett förhållande (37) i syfte att ge ett
Förändring i relation till hälsoprocessen innebär att hälsan är i
en ständig rörelse mellan dess
dimensioner som görande,
varande och vardande mot upplevelsen av att vara hel till kropp,
själ och ande (8). Förändringen
kan ses som en omgestaltning i
dimensionen för vardande om
omgestaltningen är av inre karaktär, medan omgestaltningen av
yttre karaktär kan symboliseras
genom scenväxling i dimensionen
för görande som sker genom att
omskapa och omorganisera samt
växling i dimensionen för
varande. Omgestaltning som
scenväxling sker genom förändringar i hälsobeteendet, medan
växlingar sker genom tillfredsställelse av olika aktuella behov.
En förändring i människans liv
kan ske genom en handling som
ger livet ett annat innehåll, eller
mening. Den inre omgestaltningen innebär att människan formas eller danas i förhållande till
aktuella livsfrågor och genomlevda lidanden där människan
inte är främmande för lidande och
som kan uttryckas genom människans vishet. Visheten är ett
uttryck för människans mognad
som erhålls genom kontakten
med sitt inre, man utvecklas och
växer som människa samt genom
försoningen med omständigheterna (9).
Förändring som omställning
innebär en anpassning till
rådande omständigheter. Genom
omställningen fogar man sig till
omständigheterna och löser problem vart efter de framträder.
Genom en genomgången förändringsprocess av livssituation och
livssammanhang lär man sig att
hantera sjukdomen och situationen (13), vilket påverkar livskvaliteten (18) som i ännu högre grad
påverkas om man aktivt tar del i
hanteringen (19) och den egna
SUSANNE SALMELA, LISBETH FAGERSTRÖM OG KATIE ERIKSSON
Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015
23
Sykepleievitenskap . Omvårdnadsforskning . Nursing Science
24
hälsoprocessen om en stark
känsla av sammanhang finns. I
sökande efter meningssammanhang påverkas strategierna för
hantering (15) som utmynnar i en
försoning (16) med livssituationen.
En öppenhet för egna behov
och begär utgör en resurs i hälsoprocessen (12), vilket kan ske
genom att vara öppen och modigt
möta livet samt att svara an på
den innersta längtan (7) i
sökande efter förståelse och
meningssammanhang (12).
Meningsfullhet i tillvaron påverkar viljan till förändring och hälsans rörelse (6) och den betydelse hälsan får (5). Genom skapandet av ett sammanhang och
upptäckten av sin inre kärna och
enhet sker en inre växt med förvandling (7), en personlig
omformning (6) och en utveckling mot helande (12). Meningsfullhet uppnås genom en förändring som är ett första steg mot
förnyelse och nyorientering i liv
och livsperspektiv samt ett sant
liv (12). Livskraft fås genom försoningen i vardandet (6, 7, 12).
Förändring som växling kan
också representeras av hälsans
rörelse mellan de olika dimensionerna som görande, varande och
vardande och som kan variera
och finnas i olika grad, där växlingen är beroende av det aktuella livssammanhanget och livsomständigheterna (4, 8, 17, 18).
De olika dimensionerna kompletterar emellertid varandra. I hälsa
som varande eftersträvs en balans
och harmoni mellan hälsans
dimensioner, men omväxlingen
kan upplevas som ostadig och
osäker om människan inte har
kontakt med sitt inre, har en tro
på sig själv, eller är medveten om
sin hälsopotential. Liksom behoven förändras, växlar tillfredsställelsen av behov. En balans i
olika livssituationer och relationer eftersträvs också (9).
Förändring som omändring
innebär att göra om något, dvs.
det yttre omändras. Genom
omändringar i människans liv
hälsans rörelse. Det kan ses som
att hälsan som görande, varande
och vardande växlar och är beroende av det aktuella livssammanDiskussion
hanget och livsomständigheterna
Strävan i denna studie har varit
(4). Detta är också förenligt med
att redogöra för forskningsprohälsan som integration (4, 8, 10)
cessen så sakligt och nyanserat
som är mer än summan av
som möjligt (47). Ordboksmate- delarna (1, 4, 8), som nämligen
rialet kan kritiseras för användan- förutsätter hälsans dynamiska
det av samma ordböcker, men
rörelse mellan de olika dimensioupplagorna är olika samt revide- nerna som påvisar att man är
rade eller omarbetade. Begreppet hälsa. Den yttre omgestaltningen
förändring finns dessutom inte i
kan åskådliggöras genom föränalla ordböcker, men däremot
dringar i hälsobeteendet, omänförändra. Tanken var att olika
dringar i människans liv och
årtionden under tidsperioden
leverne, tillfredsställelse av, eller
skulle täckas, men ordböcker
växling mellan olika aktuella
från 1930- och 1940-talet har inte behov samt en omställning till
hittats. Det som är meningsbärådande omständigheter.
rande för förändring har dock
Utgående från att hälsa kan
erhållits och kan anses vara gilförstås som en rörelse och föräntigt, men som inte skulle ha varit dring kan man fråga sig vad som
möjligt genom valet av annan
sätter hälsan i rörelse. Det som
metod. Kunskapsbehållningen
framhålls är att det är motivet
har relevans då en central uppgift som sätter hälsan i rörelse (10)
för hälso- och sjukvården är att
och skall förstås utifrån det totala
åstadkomma förändringar i hälmeningssammanhanget (4) då
soprocesserna med beaktande av hälsan är socialt och kulturellt
människans varande som kropp,
betingad (3). Den enskilda mänsjäl och ande (8) och för att
niskan har ett personligt motiv till
uppnå en helhetskänsla av sundhälsa som är förankrat i hennes
het, friskhet och välbefinnande
livsåskådning (10). Andra bety(4).
delsefulla aspekter är livskraften
Resultatet från den ontologiska som påverkar viljan till föränbestämningen utmynnar i två
dring (6) och hoppet (9). Tidigare
betydelsedimensioner, förvandforskning (6, 7, 12) lyfter fram
ling och växling. Genom en herförsoningens betydelse. Man kan
meneutisk tolkning av resultatet
anta att försoningen frigör livskan man säga att förändring
kraft, vilket medför att patienten
handlar om omgestaltning som
inser sitt ansvar för den egna hälkan vara av yttre och/eller inre
soprocessen som tillsammans
karaktär, där förändring förutsät- med motivet (9) och upptäckten
ter någon form av handling (38,
av sitt meningssammanhang (6 7,
39, 40). Omgestaltningen kan
12) sätter hälsan i en rörelse melrelateras till förändringen, eller
lan de olika dimensionerna över
formningen av hälsoprocesser
ett visst tidsperspektiv (4, 8).
som också kan vara av yttre eller Genom försoningen sker en överinre karaktär, dvs. hälsan som
gång till den inre omgestaltgörande, varande och vardande
ningen i hälsans dimension för
(8) genom att se hälsan som ett
vardandet. Genom formningen av
skeende, vilket överensstämmer
de inre hälsoprocesserna, eller
med Medins & Alexandersons (1) inre omgestaltningen, kan man nå
syn på hälsan som en process
djupare in i vardandet, där
samt med Eriksson (4) som påpe- meningsfullheten inverkar på den
kar att hälsan som rörelse innebär betydelse som hälsan får i tillvaen förändring och Fagerström (7) ron (5).
som förklarar hälsoprocessen som
och leverne berörs hälsan i
dimensionen för görande.
VÅRD I NORDEN 4/2007. PUBL. NO. 86 VOL. 27 NO. 4 PP 20–25
Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015
Det är emellertid i människans
vardag som de verkliga förändringarna äger rum (48) och sett
ur ett kulturperspektiv och med
tanke på människans delaktighet i
rådande kultur och kontext blir en
omgestaltning av föreställningar,
uppfattningar, idéer och värderingar samt förändrade tankemönster (49) viktiga för att åstadkomma en förändring i hälsoprocesserna. Detta resulterar i att
hennes handlingar förändras.
Men det krävs också att man har
förståelse för patientens vårdbehov som problem, behov och
begär (11). Strävan efter balans
och harmoni, genom övergången
från ett tillstånd till ett annat, en
växling, eller genom nya kombinationer av handlanden och tankemönster kan emellertid nås
utan en genomgripande förändring (49).
Den integrerade hälsan, dvs. en
hälsa i vardande, ställer emellertid krav på den enskilda människan och hennes ansvar för den
egna hälsan. Möjligheter bör därmed ges till att människan får
forma sitt liv och sin hälsa utgående från visionen om olika
handlingsmöjligheter (4). Hälsa i
vardande förutsätter också möjligheten att överlämna sig åt sitt
inre, att utvecklas och växa samt
finna ro med sig själv genom att
penetrera livsfrågor som inbegriper frågor om livsmening (10).
Med hjälp av ett yttre stöd kan
människan utvecklas (4), men
hjälp kan också behövas för att
tillfredsställa olika behov och
lösa olika problem.
Slutsatsen är att en verklig
förändring i den integrerade hälsoprocessen åstadkoms genom en
omgestaltning och ändrade tankemönster. För att nå en högre grad
av hälsa och en verklig helhetsupplevelse behöver människan
både en inre och yttre omgestaltning för att forma sitt liv och sin
hälsa. Detta sker tillsammans
med motivet för hälsa och utgående från visionen om olika
handlingsmöjligheter.
Godkjent for publisering
8.05.2007
Susanne Salmela, HVM, projektledare
Institutionen för forskning och
utveckling
Svenska yrkeshögskolan, hälsovård och det sociala området
[email protected]
9. Eriksson K., Herberts S. 1992.
Den mångdimensionella hälsan.
En studie av hälsobilden hos sjukvårdsledare och sjukvårdspersonal. Projektrapport 2. Vasa sjukvårdsdistrikt kf. och Institutionen
för vårdvetenskap, Åbo Akademi.
10. Fagerström Lisbeth. 1999. The
patient’s caring needs. To understand and measure the unmeasurable. Akademisk avhandling.
Åbo Akademis Förlag, Åbo.
Lisbeth Fagerström, HVD, prefekt
11. Arman Maria. 2003. Lidande och
Svenska yrkeshögskolan, hälsoexistens i patientens värld. Kvinvård och det sociala området
nors upplevelser av att leva med
Docent, Åbo Akademi, Institutiobröstcancer. Akademisk avhandnen för vårdvetenskap
ling. Åbo Akademis Förlag, Åbo.
Katie Eriksson, FD, professor
Åbo Akademi, Institutionen för
vårdvetenskap
Referenser
1. Medin Jennie & Alexanderson
Kristina. 2000. Begreppet hälsa
och hälsofrämjande – en litteraturstudie. Studentlitteratur, Lund.
2. Qvarsell Roger & Torell Ulrika.
2001. Humanistisk hälsoforskning. Ett växande forskningsfält. I
Roger Qvarsell & Ulrika Torell
(red.). Humanistisk hälsoforskning. En forskningsöversikt. Studentlitteratur, Lund.
3. Ewles Linda & Simnett Ina. 1994.
Hälsoarbete – en praktisk vägledning (Övers. Karin Larsson Wentz).
Studentlitteratur, Lund. ss. 14–21.
4. Eriksson Katie. 1996. Hälsans idé.
2 upplagan. Almqvist & Wiksell,
Stockholm.
5. Lindholm Lisbet. 1998. Den unga
människans hälsa och lidande.
Akademisk avhandling. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa.
6. Råholm Maj-Britt. 2003. I kampens och modets dialektik. Akademisk avhandling. Åbo Akademis
Förlag, Åbo.
7. Fagerström Lisbeth. 1991. Uppfattningar om hälsa och integrerade hälsoprocesser – teoretiskt
och i psykiatrisk vårdkontext.
Hoitotiede 3/-91, ss 111–117.
8. Eriksson K. (red), Bondas-Salonen T., Herberts S., Lindholm L.,
Matilainen D. 1995. Den mångdimensionella hälsan – verklighet
och visioner. Slutrapport. Vasa
sjukvårdsdistrikt skn och Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi.
12. Ashe B., Taylor M., Dubouloz
CJ., 2005. The process of change:
listening to transformation in
meaning perspectives of adults in
arthritis health education groups.
Canada Journal of Occupational
Therapy, December 72(5), 280–8.
13. Tilden B., Charman D., Sharples
J., Fosbury J., 2005. Identity and
adherence in a diabetic patient:
transformations in psychotherapy.
Quality Health Research, Mars
15(3), 312–24.
14. Lee AM., Poole G., 2005. An
application of the transactional
model to the analysis of chronic
illness narratives. Quality Health
Research, Mars 15(3), 346–64.
15. Ramfelt E., Severinson E., Lutzen
K., 2002. Attempting to find meaning in illness to achieve emotional coherence: the experiences of
patients with colorectal cancer.
Cancer Nursing, April 25(2),
141–9.
16. Soderlund A., Lindberg P., 2003.
Whiplash-associated disorders –
predicting disability from a process-oriented perspective of
coping. Clinical Rehabilitation,
February 17(1), 101–7.
17. Chair SY., Lopez V. 2005. Sense
of coherence, coping and quality
of life following a critical illness.
Journal of Advanced Nursing,
January 49(2), 173–81.
18. Kershaw T., Northouse L., Kritpracha C., Schafenacker A., Mood
D., 2004. Coping strategies and
quality of life in women with
advanced breast cancer and their
family caregivers. Psychology and
Health, April 19(2), 139–55.
19. Lassenius Erna. 2005. Rummet i
vårdandets värld. Akademisk
avhandling. Åbo Akademis Förlag, Åbo.
20. Eriksson Katie. 1997. Perustutkimus ja käsiteanalyysi. I Paunonen,
M. & Vehviläinen-Julkunen, K.
(toim.). Hoitotieteen tutkimusmetodiikka. WSOY, Helsinki, ss
50–75.
34. Walter Göran. 1995. Bonniers
synonymordbok. 2 kraftigt utvidgade upplagan. Bokförlaget Bonnier Alba AB, Stockholm.
35. Strömberg Alva. 1998. Nya stora
synonymordboken. 2 helt omarbetade upplagan. Strömbergs, Stockholm.
21. Paley John MA. 1996. How to
clarify concepts in nursing. Journal of Advanced Nursing 24,
605–612.
36. Walter Göran. 2000. Bonniers
synonymordbok. 3 fullständigt
reviderade upplagan. Albert Bonniers Förlag, Stockholm.
22. Kasén Anne. 2002. Den vårdande
relationen. Akademisk avhandling. Åbo Akademis Förlag, Åbo.
37. Wessén Elias. 1973. Våra ord och
deras ursprung. Andra tillökade
upplagan. Läromedelsförlagen,
Språkförlaget, Stockholm.
23. Forsberg Christina & Wengström
Yvonne. 2003. Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av
omvårdnadsforskning. Natur och
Kultur, Stockholm.
24. Koort Peep. 1975. Semantisk analys och konfigurationsanalys. Studentlitteratur, Lund.
25. Sivonen Kerstin. 2000. Vården
och det andliga. Akademisk
avhandling. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa.
26. Svenska akademins ordbok. 1926.
A.-B.PH. Lindstedts Univ.-Bokhandel, Lund
27. Molde Bertil (red.). 1958. Illustrerad svensk ordbok. 2 reviderade
upplagan. Bokförlaget Natur och
Kultur, Stockholm.
28. Palmér Johan & Friedländer Herbert. 1960. Ord för Ord. Svenska
synonymer och uttryck. Nordiska
uppslagsböcker, Stockholm.
29. Molde Bertil (red.). 1964. Illustrerad svensk ordbok. 3 reviderade
upplagan. Natur och Kultur,
Stockholm.
30. Palmér Johan. 1977. Ord för ord.
2 moderniserade upplagan. PA
Nordstedts & Söners Förlag,
Stockholm
31. Strömberg Alva. 1979. Strömbergs synonymordbok. 5 upplagan. Strömbergs Bokförlag AB,
Stockholm.
32. Strömberg Alva. 1987. Stora
synonymordboken. Strömbergs,
Stockholm.
33. Blomqvist Hans & Swedenborg
Lillemor. 1992. Nordstedts svenska ordbok. Ord för ord. 4 upplagan. Nordstedts Förlag AB, Stockholm.
38. Svenska akademins ordbok. 1928.
A.-B. PH. Lindstedts Univ.-Bokhandel, Lund.
39. Dahlin A.F. 1850–1855. Ordbok
öfver svenska språket. Svenska
Bokförlaget Norstedts, Stockholm.
40. Svenska akademins ordbok. 1944.
A.-B. PH. Lindstedts Univ.-Bokhandel, Lund.
41. Svenska akademins ordbok. 1952.
A.-B. PH. Lindstedts Univ.-Bokhandel, Lund.
42. Svenska akademins ordbok. 1926.
A.-B. PH. Lindstedts Univ.-Bokhandel, Lund.
43. Nationalencyklopedins ordbok.
1996. Bokförlaget Bra Böcker
AB, Höganäs.
44. Svenska akademins ordbok. 1925.
C.W.K. Gleerups Förlag, Lund.
45. Malmström Sten, Györki Irene,
Sjögren Peter A. 1986. Bonniers
svenska ordbok. Otava, Keuruu.
46. Eriksson Katie. 1992. Broar.
Introduktion i vårdvetenskaplig
metod. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi.
47. Svenska akademins ordbok. 1930.
A.-B. PH. Lindstedts Univ.-Bokhandel, Lund.
48. Parmander Marianne. 2005. Från
idé till verklig förändring. Att planera, genomföra och utvärdera
förändringsprojekt i kommun och
landsting. Studentlitteratur, Lund.
49. Alvesson Mats. 2001. Organisationskultur och ledning. Liber AB,
Malmö.
SUSANNE SALMELA, LISBETH FAGERSTRÖM OG KATIE ERIKSSON
Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015
25