Transcript ESS-Nytt 2010:3

1(64)
ESS-Nytt
ErgonomiSällskapet Sverige
Redaktörer: Anki Nyström, [email protected], och Ulrika Aasa, [email protected]
03/10
Lösenord på hemsidan: Sverige
ESS styrelse: Ordf. Christina Jonsson, [email protected].
Hemsida: www.ergonomisallskapet.se.
ESS-Nytt
Nästa nummer december 2010. Manusstopp 16 november. Välkommen
med bidrag!
INNEHÅLL
ESS................................................................................. 5
Nu finns ESS på Facebook! ...............................................5
Ny logga för ESS! ............................................................6
Viktig information till alla ESS-medlemmar! ........................7
Vinnare ESS studentpris 2010 ...........................................8
LEVI-priset 2010 .............................................................9
FEES ..............................................................................10
1st European FEES Conference on Ergonomics ..................10
Motion till FEES council ..................................................11
Forskning/Avhandlingar ...............................................12
Ny forskning om sjukgymnastik och psykosociala faktorer ..12
Sömnstörningar vanligt hos yrkesförare ...........................14
2(64)
Engagerade medarbetare kräver konsekvent och uthållig
ledning ........................................................................16
Ny princip för hur muskelsmärta signaleras upptäckt..........18
Forskning pågår ............................................................20
Fysisk aktivitet, stillasittande och riskfaktorer för hälsa ......20
Arbetshälsa i fokus för nytt samarbetsprojekt....................22
Starka och väl utformade nätverk gynnar småföretag ........23
Nära 40 miljoner kronor till ny forskning om arbetsmiljö och
hälsa ...........................................................................26
Bättre prestationer på tysta kontor ..................................27
Kurser/Seminarium ......................................................29
Boka 21 oktober för ESS seminarium på Alnarp! ................29
Frukostseminarier hösten 2010 .......................................31
Seminarium om en ny internationell standard
"Bedömningsmetoder i arbetslivet" ..................................32
Endagsutbildning i synergonomi ......................................33
Vad gör arbetslivet med människors hälsa?.......................33
Seminarier om arbetsmiljö och hälsa vid KI ......................35
Organisatorisk rättvisa och hälsa................................................. 35
Fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan ............................... 35
Bättre arbetsätt i kassan – ny metod för företagshälsovården ......... 37
Bättre styrsystem i hemtjänsten – hur förenas goda
arbetsförhållanden, ekonomi och kvalitet? .................................... 37
Ergonomisektionens utbildningsdagar ..............................38
World Usability Day, 11 november. ..................................39
Nordisk arbeidsmiljømøte på Island .................................39
3(64)
Konferens internationellt ..............................................40
International Control Room Design Conference, Paris, 25-26
oktober, 2010...............................................................40
Konferens/Seminarium/Kongress som varit .................41
Arbetsliv i förändring - en konferens som ägde rum
19-21 maj 2010 ............................................................41
Arbetsmiljö, hälsa och framgång - ett självklart samband?..42
Stressforskningskongress 2010 i Stockholm ......................42
Ergonomi i arbetslivet ...................................................43
Den som inte får vila blir trött. ........................................43
Stockholms stad har målsättningen att bli världens mest
tillgängliga huvudstad år 2010. .......................................45
Inhyrda har sämre arbetsvillkor ......................................46
Obekväma tider hotar hälsa och säkerhet .........................46
Låt lunchen bli lugn! ......................................................47
The Ergonomics Design Award ......................................48
KTH forskare erhåller The Ergonomics Design Award ..........48
”MultiTrolley” får SKAPA Stipendiet ..................................50
Nytt ergonomiskt rön kring sittarbetshjälpmedel löser
ryggbesvär!..................................................................51
Debatt ...........................................................................53
Vi påminner om CBF forum!............................................53
Länktips ........................................................................53
Ny bok: J*vla skitsystem!...............................................53
RSS (Rich Site Summary) -flöden från olika källor .............54
Niklas Fögher tipsar om en hemsida som han gjort! ...........54
En bra sida på nätet om ergonomi ...................................54
4(64)
Bättre arbetssätt i kassan...............................................54
Studie om hälsokontroller inom företagshälsovården ..........55
Undersökning om frisörers arbetsställning ........................55
Rehabilitering vid långvarig smärta. En SBU-rapport ..........55
Nolia Arbetsmiljö & Hälsa den 20-21 oktober i Umeå ..........55
Aktuellt från Arbetsmiljöverket .....................................56
Arbetsmiljöriksdagen 2010 - ett hälsosamt arbetsliv ..........56
GIH - Doktorsexamen....................................................56
GIH får rätt att utfärda doktorsexamen ............................56
Ljudergonomi ................................................................58
Svårt att leva i landet Kakafoni .......................................58
Synergonomi .................................................................60
Synergonomiskt nätverk i Sverige har nu gjort en
formaliserad omstart .....................................................60
Synergonomi för syns skull.............................................61
5(64)
ESS
Nu finns ESS på Facebook!
www.facebook.com/?sk=events#!/group.php?gid=135195439829
432&ref=ts
ESS har nu en Facebook grupp som vi välkomnar dig till.
Facebook gruppen är även öppen för dem som ännu inte är medlemmar i
ESS, eftersom vi tror att det är ett sätt att öka intresset för ESS och för
medlemskap.
Vårt syfte med ESS på Facebook är att:
- Nätverka. Vi vill att du ska använda sidan för att informera och
kommunicera med andra inom och utanför ESS (potentiella medlemmar).
Det kan handla om att du går in där och skriver en blänkare om något
intressant du har läst eller hört inom ergonomiområdet. Du kan ha varit
på en intressant föreläsning eller haft en diskussion med kollegor som du
vill delge andra. Du kan också gå in på sidan och kommentera vad andra
medlemmar har berättat om. Kort sagt: Information och kommunikation
om stort och smått!
- Arrangera möten och medlemsträffar. Vi vill använda Facebook sidan till
att bjuda in till enkla träffar. Det kan handla om att ni som t.ex. finns i
Umeå eller i Jönköping bjuder in till en träff över en fika för att lära känna
varandra och knyta trevliga och värdefulla kontakter. Enkla möten som
inte kräver förberedelser, utöver inbjudan på Facebook sidan, och där var
och en bidrar efter bästa förmåga.
- Öka möjligheter för andra organisationer, företag och myndigheter att se
och ta kontakt med ESS. Är vi aktiva på ESS, är vi synliga för andra på ett
helt annat sätt än via hemsidan och ESS-Nytt.
6(64)
- Skapa intresse för nyheter och artiklar i ESS-Nytt och ny information på
hemsidan. Vi kommer att skriva korta blänkare på Facebook sidan och
hänvisa till ESS-Nytt eller hemsidan för mer information.
- Informera om intressanta artiklar, böcker, föreläsningar, seminarier,
konferenser etc. Här ser vi Facebooksidan som ett komplement till ESSNytt och hemsidan.
Följ NES konferensen på vår Facebooksida!
Vi drar igång Facebook sidan ordentligt i samband med NES konferensen
6-8 september i Stavanger. Vi kommer att skriva och kommentera från
seminarier, möten och annat på konferensen.
Varmt välkommen till ESS’ Facebooksida!
http://www.facebook.com/?sk=events#!/group.php?gid=1351954398294
32&ref=ts
Ny logga för ESS!
Vi vill ha en ny logga. Det finns med i verksamhetsplanen för 2010
som beslutades på årsmötet i mars.
Styrelsen behöver hjälp med detta och vi har därför bestämt att vi ska
utlysa en designtävling. Alla är välkomna att delta! Medlemmar och icke
medlemmar.
Inbjudan kommer att gå ut i september och vi vill ha din hjälp med att
sprida den utanför ESS.
Alla som skickar in ett förslag får ett ESS-medlemskap 2011.
Vinnaren får, förutom ESS-medlemskap 2011, även fritt deltagande i NES
konferensen 2012 i Stockholm.
7(64)
Juryn består av styrelsen i ESS och vi kommer att utse vinnaren i
december.
Den nya loggan ska spegla ESS’ identitet och vad föreningen står för.
Centralt är Ergonomi/Human Factors = MTO, dvs. samspelet mellan
människa, teknik och organisation.
ESS är en förening för praktiker och forskare och vi vill vara en bro mellan
dessa.
ESS är en kontaktskapande arena och ett forum för utbyte av
tvärvetenskaplig kunskap och erfarenhet.
ESS verkar för att stärka ergonomins roll inom arbetsliv, forskning och
samhälle, med målsättningen att optimera:
- hälsa och välbefinnande hos individen,
- prestanda vid utformning av produkter och system,
- kvalitet, produktivitet och lönsamhet i företagen.
/Christina & Jane
Viktig information till alla ESS-medlemmar!
I vårt led att öka servicen till medlemmarna har styrelsen beslutat
att göra delar av medlemsmatrikeln tillgänglig för medlemmarna
på hemsidan.
Detta kommer att ske i form av ett lösenordsskyddat nedladdningsbart
låst PDF-dokument. Detta innebär att endast medlemmar med tillgång till
lösenordet (erhålles via ESS-nytt, ändras varje år). Detta ligger nu
placerat i ESS-NYTTs huvud i nedre högra hörnet, så här ser det
ut:
Lösenord på hemsidan: Sverige
Den 1 oktober kommer du åt medlemsmatrikeln på hemsidan. Det inte
går att kopiera informationen till andra dokument utan endast läsa på
8(64)
skärmen eller på pappersutskrift. Detta för att förhindra att oönskade
maillistor skapas.
De poster som kommer att finnas med är:
Efternamn Förnamn Företag
Ort
Adamson
Destad [email protected]
Beda
C-ergonomi
E-mailadress
Detta utdrag ur medlemsmatrikeln är avsett för enskilt bruk och det är
inte tillåtet att utifrån denna information skapa och/eller till utomstående
sprida listor över föreningens medlemmar!
Utdraget för 2010 kommer att baseras på betalande medlemmar 31/8,
2010 (med undantag för ev. strykningar enligt nedan) och kommer att
läggas ut 1/10, 2010. Denna lista kommer att ligga kvar på hemsidan till
samma datum 2011 då en ny uppdaterad lista läggs ut.
Om någon inte vill vara med på listan eller vill stryka någon
information skall vederbörande meddela detta till Göran M Hägg
([email protected]) senast 24/9.
Vinnare ESS studentpris 2010
ESS studentpris för 2010 går i år till Karin Ekman från Chalmers
Tekniska Högskola för sitt arbete med titeln:
Development of an Ultrasound Machine for the Emergency
Department - A usability study of the user and the usage.
Priskommitténs motivering;
Ekman har på ett mycket förtjänstfullt sätt tagit sig an uppgiften att
designa en medicinsk ultraljudsapparat i enkelt utförande för akut bruk.
Med god teoretisk grund och med ett brukarperspektiv har hon med
relevanta metoder steg för steg arbetat fram en kravspecifikation för en
optimal design utifrån givna förutsättningar. Optimeringen beaktar såväl
9(64)
fysisk och kognitiv belastning på användaren som funktionskvalité och
patientsäkerhet. Arbetet presenteras i en tydlig och välskriven rapport.
Arbetet ger intrycket av att vara genomfört av en professionellt mogen
person.
Abstractet finner du på http://www.ergonomisallskapet.se/
Karin kommer att vara svensk representant i tävlan om NES studentpris
som delas ut på NES konferensen i Stavanger, 6-8 september. Där
bedöms arbetet, rapporten och den presentation som Karin, och de andra
tävlande från respektive nordiskt land, ska göra på konferensen. Vinnaren
utses av en nordisk jury och meddelas på konferensen. Vi håller
tummarna för Karin och önskar henne lycka till!
LEVI-priset 2010
Levipriset ska årligen tilldelas den person eller de personer som
arbetar på, eller har nära samarbete med, ett svenskt tekniskt
universitet eller svensk teknisk högskola och som presterat ett
arbete som bäst motsvarar prisets syfte.
Det är roligt att i år 2010 såväl som förra året är vinnaren en
styrelseledamot för ESS. Föregående år gick priset till Linda Rose och nu i
år till Anna-Lisa Osvalder. ESS gläder sig åt detta och har anledning att
upprepa ett stort grattis i år igen.
Om Levipriset
LEVI-priset utdelas till en person gjort stora insatser för att öka intresset
för arbetsmiljö bland studenter vid tekniska högskolor i landet. Priset
utdelas den 23 september.
10(64)
Mottagare av årets Levipris är Anna-Lisa Osvalder, biträdande professor
vid avdelningen för design och human factors, institutionen för produktoch produktionsutveckling på Chalmers.
Anna-Lisa Osvalder har tveklöst bidragit till en hög kvalitet i
undervisningen i sina kurser i ergonomi och arbetsvetenskap.
Hon har stor förmåga att stimulera och skapa intresse för
arbetsmiljöämnet, har initierat forskning och utvecklingsarbete inom
området och utvecklat samarbete med andra högskolor samt företag och
organisationer.
Priskommittén fäster särskild vikt vid att pristagare
•
visat stor förmåga att skapa och stimulera intresse bland
teknologerna för arbetsmiljöämnet
•
initierat utvecklingsarbete inom arbetsmiljöområdet
•
utvecklat samarbete med andra högskolor och/eller företag och
organisationer.
FEES
1st European FEES Conference on Ergonomics
Ergonomics in and for Europe
10 – 12 oktober, 2010 i Brügge, Belgien
För första gången arrangerar FEES, Federation of European Ergonomics
Societies, en europeisk konferens. Syftet med konferensen är höja profilen
11(64)
för ergonomi inom politik och näringsliv i Europa. Konferensens tema är
kvaliteten i arbetslivet för äldre arbetstagare. Läs mer om konferensen på
webbplatsen www.ece2010.be
Motion till FEES council
ESS har tillsammans med den norska föreningen för ergonomi och
human factors (NEHF) och den finska ergonomiföreningen (ERY)
skrivit en motion till FEES council (årsmötet i Federation of
European Ergonomics Societies). Mötet hålls i oktober i Brügge,
Belgien.
I motionen efterlyser vi förbättrad information och kommunikation inom
FEES. Det handlar om kommunikationen mellan styrelsen och
medlemsföreningarna, om tydligare och mer transparanta
beslutsprocesser och om möjligheter för oss som är medlemmar att delta i
aktiviteter som styrelsen tar initiativ till. Vi vill ha en öppen förening, där
vi känner oss efterfrågade och välkomna att delta.
Exempel på åtgärder som vi föreslår är:
- Ett regelbundet nyhetsbrev från FEES ordförande till
medlemsföreningarna
- En årlig aktivitetsplan som tas fram i samarbete med
medlemsföreningarna och fastställs på årsmötet (council)
- En medlemsenkät för att ta reda på vad medlemsföreningarna behöver
och vill ha av FEES – vad som skapar nytta och värde för oss i ESS och
personerna i de andra medlemsföreningarna.
/Christina, ordförande ESS
12(64)
Forskning/Avhandlingar
Ny forskning om sjukgymnastik och psykosociala faktorer
En svensk studie av 160 distriktsläkare, distriktssjukgymnaster
och privatpraktiserande sjukgymnaster i Örebro län visar hur svårt
det är att integrera psykosociala faktorer i primärvården.
Thomas Overmeer, ergonom på Arbets- och miljömedicinska kliniken, som
disputerade den 28 maj på Universitetssjukhuset Örebro med sin
avhandling om sjukgymnastik och psykosociala faktorer.
Undersökningen har genomförts vid Örebro Universitet och
Universitetssjukhuset Örebro och fokuserar på omhändertagandet av
patienter med ont i ryggen och nacken.
Dessa utgör en av de största patientgrupperna i primärvården och 5-10
procent av dem löper risk att utveckla långvariga problem.
- För att komma tillrätta med dessa patienter behöver man arbeta med de
psykosociala faktorerna, dvs bl a hur rädd eller stressad man är på grund
av sina problem, säger Thomas Overmeer, ergonom vid Arbets- och
miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro i sin
doktorsavhandling:
Implementing psychosocial factors in physical therapy treatment
for patients with musculoskeletal pain in primary care.
13(64)
Avhandlingen visar att en relativt stor del av läkarna och sjukgymnasterna
var okunniga om innehållet av de evidensbaserade riktlinjerna för
behandling av nackryggpatienter. 60 procent angav att de följde
riktlinjerna i sitt dagliga arbete.
För att öka kunskapen om de evidensbaserade riktlinjerna i primärvården
visar avhandlingen att interaktiv utbildning och diskussion är en bra
metod. Pedagogik som rymmer möjlighet till repetition och feedback leder
lättare till ökad kunskap och förändrat beteende.
- Dessutom borde de evidensbaserade riktlinjernas kliniska nytta
utvecklas ytterligare, säger Thomas Overmeer.
Avhandlingen visar också att sjukgymnaster i viss mån är medvetna om
psykosociala faktorers betydelse i behandlingen.
Behov av ett nytt och tidigare omhändertagande
Avhandlingen visar att en universitetskurs kunde ändra attityder, öka
kunskap och färdigheter hos de deltagande sjukgymnasterna så att de tog
större hänsyn till att psykosociala faktorer påverkar smärtupplevelsen.
Trots dessa förändringar ledde kursen inte till en större förbättring av
patienternas smärta och funktionsproblem. Detta gällde framförallt
patienter i riskzonen för långvarig smärta och funktionsproblem. Olika
möjliga förklaringar diskuteras i avhandlingen.
- Antagligen är det för svårt att som ensam sjukgymnast i primärvården
behandla patienter som är i riskzonen att utveckla långvarig smärta och
funktionsproblem i nacke och rygg.
Vi behöver förändra processen som lotsar dessa patienter genom
sjukvården och hjälpa dem tidigare till en mer lämplig behandling och på
så sätt spara både lidande och pengar, säger Thomas Overmeer.
/Annika Gelin
14(64)
Sömnstörningar vanligt hos yrkesförare
Sömnstörningar är vanligt förekommande bland buss- och
spårvagnsförare i Göteborg. Var fjärde förare uppger att de
upplever problem med dagtrötthet, något som riskerar att påverka
säkerheten.
Det visar en ny studie från Sahlgrenska akademin som presenterades
under den sömnmedicinska årskongressen i Göteborg den 21-23 april.
Den sömnmedicinska årskongressen i Göteborg arrangerades för tredje
året i rad av Svenska Föreningen för Sömnforskning och Sömnmedicin
(SFSS). Cirka 250 forskare, läkare och inbjudna gäster från hela världen
deltog i kongressen som pågick den 21-23 april. Vid kongressen
redovisades flera nya forskningsrön som kan leda till bättre behandling
och diagnostisering av olika sömnsjukdomar. Men även nya kunskaper om
sömnmekanismer, dygnsreglerande funktioner och vilken betydelse de
sömnmedicinska sjukdomarna har för samhället i stort.
Bland föreläsarna fanns forskare från Sahlgrenska akademin som
berättade om sina senast vetenskapliga resultat, bland annat Mahssa
Karimi som är doktorand på centrum för sömn och vakenhetsstörningar. I
hennes forskningsprojekt har de tittat på förekomsten av sömnstörningar
bland 116 buss- och spårvagnsförare vid Göteborgs spårvägar. Studien
visar att 23 procent av dem upplever problem med uttalad
dagtidströtthet, 28 procent besväras av insomningsbesvär, 29 procent
lider av så kallade restless legs (rastlösa ben) besvär och 19 procent har
sömnapné, det vill säga andningsuppehåll i sömnen. Sömnapné kan leda
till bland annat stor trötthet och koncentrationssvårigheter.
- Vi tittade närmare på förarna med sömnapné eftersom tidigare studier
har visat att dessa patienter har en klart ökad olycksfallsrisk på grund av
deras sömnighet , säger Mahssa Karimi.
De förare som led av sömnapné fick behandling med en CPAP-maskin.
Den håller andningsvägarna öppna tack vare andningsmasken som skapar
15(64)
ett övertryck i luftvägarna. Maskinen förhindrar på så sätt snarkning och
andningsuppehåll i sömnen.
- Studien visade att hos dessa förare upphörde alla andningsuppehåll
under natten och de fick även ett betydligt sänkt blodtryck och framför allt
en kraftigt minskad dagtidströtthet, säger Mahssa Karimi.
Forskarna har aktivt fått leta efter sömnstörningar bland gruppen av
yrkesförare som inte självmant har sökt sjukvård för sina besvär. De
hittade ett stort antal sömnstörningar hos yrkesförarna som i många fall
påverkar deras vakenhets- och koncentrationsförmåga kraftigt. När
förarna fick behandling mot sina sömnbesvär blev det en klar förbättring.
- Våra fynd tyder på det är viktigt att systematiskt undersöka
yrkeschaufförer och andra säkerhetsklassificerade yrkesgrupper för att
kunna behandla eventuella sömnstörningar. Eftersom deras
arbetsuppgifter kräver uppmärksamhet och koncentration i alla lägen,
säger Mahssa Karimi.
FAKTA SÖMNAPNÉ
Obstruktivt sömnapnésyndrom är vanligt. Ungefär 4 procent av alla män
och 2 procent av alla kvinnor har tillståndet, som kännetecknas av
trötthet under dagtid, snarkning och uppehåll i andningen under sömnen.
Vid obehandlad sömnapné finns risk för följdeffekter, exempelvis högt
blodtryck. Orsaken till sömnapné är oklar, ärftlighet spelar in men även
riskfaktorer, bland annat övervikt kan bidra till tillståndet. Behandling med
CPAP-maskin och bettskena kan minska dagtröttheten.
För mer information kontakta:
Mahssa Karimi, doktorand på centrum för sömn och vakenhetsstörningar,
institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin, telefon. 073-99 313
38, e-post: [email protected]
Professor Jan Hedner vid Sahlgrenska akademin och överläkare på
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, telefon 073- 500 20 77, e-post:
16(64)
[email protected]
Docent Ludger Grote vid Sahlgrenska Akademin och läkare på
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, telefon: 0709-798 111, e-post:
[email protected]
Engagerade medarbetare kräver konsekvent och uthållig
ledning
Engagerade medarbetare som vill hugga i lite extra när det gäller
är drömmen för företagsledare. Men alltför få företag lyckas ta
tillvara på de anställdas engagemang och idéer.
En avhandling vid Göteborgs universitet visar att det krävs ett aktivt
ledningsarbete och ett ömsesidigt förtroende för att bygga företag med
engagerade medarbetare.
Att företagsledningar deklarerar: "Personalen är vår viktigaste resurs" är
mer regel än undantag. I sin avhandling noterar Richard Berglund, vid
institutionen för arbetsvetenskap, att det ordagranna uttrycket får 34 000
träffar i Google.
Han har i mer än 25 år arbetat vid tillverkningsindustrins
branschforskningsinstitut, Swerea IVF, och har på så sätt fått insyn i
uppemot tusen svenska företag och deras produktionsmiljöer.
17(64)
Slöseri av stora mått
- Det finns en imponerande kompetens i de allra flesta företag. Nästan
alla människor i produktionen har kloka synpunkter. Ges de chansen att
bidra med dem blir de engagerade och gör mer än vad som förväntas.
Tyvärr efterfrågas bara en bråkdel av detta potentiella engagemang. Och
därför omvandlas det inte till förbättringar och utveckling. Det är ett
slöseri av stora mått, säger Richard Berglund. I sin studie undersöker han
hur företagsledningar inom tillverkningsindustrin agerar när de inför
produktionskonceptet Lean på bred front, ett koncept vars retorik bland
annat betonar respekt för människor och engagerade medarbetare.
Ambition att uppmuntra
Avhandlingen bygger på ett fyraårigt forskningsprojekt där Richard
Berglund har följt utvecklingen inom tre tillverkande företag, som arbetar
enligt Lean, och där ledningen haft en uttrycklig ambition om att
uppmuntra medarbetarnas engagemang.
I sin avhandling har Berglund undersökt tio faktorer som starkt påverkar
viljan hos anställda att engagera sig. En av dem är ”tilltro”.
- Det handlar om människosyn. En kultur av öppenhet och låga
statusskillnader visar att de anställda är värdefulla.
En annan faktor är ”ansvar och befogenheter”. Chefens beslut kan bli en
flaskhals som eroderar engagemanget. Delegerade befogenheter och egna
resurser att genomföra idéer ger snabbt ringar på vattnet. Vad gör det om
det blir fel någon gång, när det blir så mycket mer som är rätt?
Handlingen räknas
Även faktorn ”ledningens aktiva medverkan” är viktig.
- Engagemang och delaktighet betyder inte att ledningen kan abdikera.
Den svåra uppgiften blir att koordinera en massa initiativ från botten med
en drivning från toppen. Det kräver mycket närvaro, kommunikation och
förståelse, säger Richard Berglund.
Han understryker att det svåra inte är att säga vad man ska göra, utan att
18(64)
göra vad man säger. Det är alltså handlingen som räknas.
- Engagemang kräver förtroende, något som tar lång tid att bygga, men
kan raseras på ett ögonblick. Av stor betydelse är också att ledningen
lyckas skapa en stabil linje i alla de förändringar som ständigt pågår,
säger Richard Berglund.
En vecka före disputationen erhöll Richard Berglund 193 000 kronor från
AFA Försäkring för att ta fram en populärskrift baserad på avhandlingen.
Läs avhandlingen i fulltext: http://hdl.handle.net/2077/22303
För mer information eller ett recensionsexemplar av avhandlingen,
kontakta Richard Berglund, tel: 0707-806047,
[email protected]
Källa: http://www.ufn.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/engagerade-medarbetarekraver-konsekvent-och-uthallig-ledning-.cid942328
/Torsten Arpi, pressansvarig
(Nyhet 2010-06-15)
Ny princip för hur muskelsmärta signaleras upptäckt
2010-06-22
Långvarig muskelsmärta kan hänga samman med en tidigare
okänd princip för hur smärtsignaler fortplantas i
människokroppen.
Det visar Umeåforskarna Tuija Athanassiadis och Karl-Gunnar Westberg, i
samarbete med kanadensiska kolleger, i den vetenskapliga tidskriften
PLoS One.
19(64)
Karl-Gunnar Westberg
I musklerna finns sinnesorgan som kallas muskelspolar. Deras uppgift är
att informera hjärnan om förändringar i muskellängden. Muskelspolarna
innehåller därför en speciell typ av grova nervtrådar, som signalerar vid
muskelsträckningar. Umeåforskarnas studier visar att muskelspolar även
innehåller tunna nervtrådar med smärtreceptorer. När en muskel skadas
till följd av överbelastning aktiveras dessa smärtreceptorer genom
frisättning av en signalsubstans från de närliggande sträckkänsliga
nervtrådarna i muskelspolen.
Tidigare har man trott att muskulaturens smärtreceptorer uteslutande
ligger i de hinnor som omger musklerna eller i anslutning till musklernas
blodkärl, och att smärta uppstår när muskelfibrer omkring dessa
strukturer blir skadade, t ex vid överbelastning. Med dessa nya fynd fäster
Umeåforskarna uppmärksamheten på en hitintills okänd och intressant
mekanism. Skador på muskelspolens sträckkänsliga nervtrådar kan bidra
till och underhålla långvariga smärttillstånd i såväl käkmuskler som i
andra muskler.
För mer information, kontakta Karl-Gunnar Westberg på:
telefon 090-786 69 48
e-post [email protected]
Referens:
James P. Lund, Somayeh Sadeghi, Tuija Athanassiadis, Nadia Caram
Salas, François Auclair, Benoît Thivierge, Isabel Arsenault, Pierre Rompré,
20(64)
Karl-Gunnar Westberg, Arlette Kolta: Assessment of the Potential Role of
Muscle Spindle Mechanoreceptor Afferents in Chronic Muscle Pain in the
Rat Masseter Muscle
PLoS One juni 2010; volym 5, utgåva 6, e11131.
Artikeln finns publicerad på
http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.
0011131
Forskning pågår
Fysisk aktivitet, stillasittande och riskfaktorer för hälsa
Nya hot mot vår hälsa - vad betyder stillasittande, brist på fysisk
aktivitet och dålig kondition för risken att bli överviktig och
drabbas av hjärtkärlsjukdom?
Bakgrund
Regelbunden fysisk aktivitet och träning samt bra kondition är några av
våra viktigaste och mest allmänverkande livsstilsfaktorer. Fysisk aktivitet
och stillasittande har hittills betraktats som två ytterligheter av samma
beteende. Emellertid, nyligen publicerade studier visar dock att längre
stunder av stillasittande, oberoende av övrig fysisk aktivitet, innebär
hälsorisker. Stillasittande innebär en begränsning av vardaglig lågintensiv
fysisk aktivitet med ökad muskulär inaktivitet i kroppens stora
muskelgrupper som följd.
En annan viktig riskfaktor för hälsan, kopplad till livsstilen, är ett överskott
av kroppsfett, framförallt när den är centrerat till buken.
Vilken betydelse förhållandet mellan olika nivåer av fysisk aktivitet,
stillasittande och övervikt har, är ofullständigt klarlagt, framförallt på lång
sikt (≥10 år). Att studera dessa förhållanden är essentiellt för att kunna
21(64)
lyfta fram den fysiska aktivitetens och idrottens betydelse för framtida
hälsa.
Därtill är det känt att fysisk aktivitet, på grund av sin komplexa natur, är
svår att mäta. Även kondition, som maximal syreupptagning, är i de flesta
större studier såväl som i den kliniska vardagen praktiskt omöjlig att
mäta. Det är även alltför riskabelt att utsätta alla för maximala arbeten.
De metoder som i dagsläget används för att estimera de ovan beskrivna
verkliga, svåruppmätta värdena, måste ytterligare förbättras.
Syfte
A) att studera hur sambandet mellan fysisk aktivitet, fysisk inaktivitet och
bukfetma har betydelse för riskfaktorstatus för svenska kvinnor och män
på lång sikt (> 10 år).
B) därtill att vidareutveckla metoderna att mäta och utvärdera fysisk
aktivitet/inaktivitet samt kondition.
Genomförande: I två tidigare tvärsnittstudier (10 år sedan) finns
information kring fysisk aktivitet, hälsa och livsstil samt medicinska och
fysiologiska tester. Deltagarna kontaktas igen, och en uppföljningsstudie
kommer att genomföras. På detta sätt erhålls information om betydelsen
av de ingående livsstilsvariablerna på lång sikt.
Därtill har projektet just genomfört en metodstudie för att utvärdera och
vidareutveckla metoden att mäta fysisk aktivitet och kondition som
använts i ovanstående tvärsnittsstudier.
Pågående projekt
Betydelsen av fysisk aktivitet, kardiovaskulär prestationsförmåga och
abdominell övervikt för hjärt-kärlsjukdomar.
Projektet bedrivs av Elin Ekblom Bak med handledare Professor Mai-Lis
Hellénius KI, Professor emeritus Björn Ekblom GIH
22(64)
(Allan Toomingas utfrågades i ämnet i Aktuellt 5/7 (cirka 9 minuter in i
programmet))
Länk till inslaget
http://svtplay.se/v/2067377/aktuellt/5_7_21_00?sb,p102536,1,f,-1
Arbetshälsa i fokus för nytt samarbetsprojekt
En hälsosammare arbetsplats är det förväntade resultatet av ett
nystartat samarbete mellan Högskolan i Gävle och Ovako i Hofors.
Ovako, ett företag i stålbranschen, har under lång tid satsat på hälsa och
säkerhet. Visionen är att nå attraktiva och säkra arbetsplatser där ingen
anställd ska behöva skada sig. Därför satsas nu på att alla anställda ska
bli mer medvetna om arbetsmiljö, säkerhet, hälsa och livsstil.
- Vi fortsätter arbeta med tekniska skydd och ergonomiska arbetsplatser.
Men olyckor beror till ca 80 procent på beteende och endast 20 procent på
säkerheten vid våra anläggningar, säger Mats Carlsson, ansvarig för miljö,
hälsa, säkerhet. Anställda tar ofta risker och därför är det viktigt att alla
blir mer medvetna om sina attityder, sitt beteende och om sin egen
säkerhet.
- Vi har saknat ett verktyg som Beteende Baserat Säkerhetsarbete, BBS, i
skyddsarbetet i alla tider. Att vi nu får detta hjälpmedel i skyddsarbetet
känns som en högvinst. Med detta kan alla anställda förbättra sin säkerhet
genom en större medvetenhet om sin egen roll i risktagandet, säger
Kyösti Ylinen, huvudskyddsombud.
Från Högskolan, som satsar på Hälsofrämjande arbetsliv som en stark
profil, deltar CBF, Centrum för belastningsskadeforskning, med doktorand,
forskare och ergonom. De ska utifrån sitt vetenskapliga perspektiv följa
och stödja Ovakos arbete att realisera arbetsmiljömålen.
23(64)
Samarbetet är en del i CBF:s forskningsprogram som syftar att skapa ny
kunskap som kan tillämpas i arbetslivet, t.ex. kunskap om hur man kan
gå tillväga för att förbättra fysisk och psykosocial arbetsmiljö.
- Det är väldigt roligt att bedriva forskning som har praktisk tillämpbarhet
i arbetslivet och att medverka till forskning som kan bidra till bättre hälsa
på arbetet. Det är också roligt att vi, i hård konkurrens, fått
forskningsmedel så att vi kan finansiera en doktorand, Hasse Nordlöf, och
forskares arbetstid, säger Katarina Wijk, forskare.
För mer information, kontakta:
Katarina Wijk, chef och forskare vid CBF, 026-64 86 78, 070-50 99 543
Mats Carlsson, chef och ansvarig för miljö, hälsa, säkerhet inom
Ovakokoncernen
0290- 253 98, 070-31 75 605
Starka och väl utformade nätverk gynnar småföretag
Stora nätverk med starka styrgrupper ger kraft åt småföretagens
utveckling, särskilt om företagen själva tagit initiativ till att bilda
nätverket.
Sara Thorgren, Ekonomie doktor LTU
Det slås fast i en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. 53
svenska nätverk ingår i studien och den ger ett tydligt svar, att det har
betydelse hur nätverken utformas.
- Ju fler företag som ingår i nätverket och ju fler personer som sitter med
i nätverkets styrgrupp, desto större möjlighet att driva framgångsrika
24(64)
utvecklingsprojekt, säger Sara Thorgren, ekonomie doktor vid Luleå
tekniska universitet.
Hennes forskning handlar om formella nätverk som bildas av företag i
samma bransch, i samma geografiska område och med specifika
affärssyften. Det är annars allt för resurskrävande för små- och
medelstora företag att själva driva utvecklingsprojekt. I den här
nätverksmodellen ingår även att det finns en styrgrupp som koordinerar
företagens gemensamma utvecklingsprojekt. Detta är en typ av nätverk
som är särskilt vanliga i Skandinavien.
I sin avhandling har Sara Thorgren pekat ut framgångsfaktorer som visar
hur nätverken kan designas för att gynna företagen. Storlek på så väl
nätverk som styrgrupper är en sådan faktor, vilket förklaras med att det
ger kraft åt nätverksaktiviteterna. Hennes forskning visar även att det är
bättre om företagen själva, än någon extern part, har tagit initiativ till
nätverket.
- Att vara med och forma nätverket ger redan från start en delaktighet
som kan vara mycket viktig för viljan att bidra i gemensamma
utvecklingsprojekt, säger hon.
Kunskap att använda externa resurser gynnar småföretag.
Text: Leif Nyberg
2010-06-21
Länk http://www.ltu.se/press/d2958/1.62313
Disputation i entreprenörskap - Vinit Parida
25(64)
När konkurrensen ökar är det viktigt för små teknikintensiva
företag att se över sina kostnader och stärka sin
innovationsförmåga.
LTUs yngste teknologie doktor föreslår i en ny avhandling att företagen
bör stärka sin förmåga att ta vara på resurser och kompetens utanför det
egna företaget för att öka sin konkurrenskraft.
-
De små teknikföretagen som är beroende av högteknologi tjänar på
att samverka och dela resurser och kompetens. Men det krävs
speciella kompetenser för att lyckas väl med detta och uppnå en
hög konkurrenskraft, säger Vinit Parida, teknologie doktor vid Luleå
tekniska universitet.
Vinit Parida är 26 år gammal, född i Indien och universitetets yngsta
disputerade forskare. I sin avhandling har han studerat hur små
teknikintensiva företag kan bli mer konkurrenskraftiga. Det krävs att de
små företagen har förmågan att komma åt externa resurser som finns hos
andra aktörer utanför det egna företaget.
- Det handlar dels om en förmåga att hantera informations- och
kommunikationsteknik, så att du kan samarbeta enklare. Men framför allt
om en social förmåga att kunna använda sitt nätverk av kontakter på ett
sätt som gynnar det egna företaget, säger Vinit Parida.
Företagens ledningspersoner behöver lägga mer tid på att utveckla
företagets förmåga att kunna skapa ömsesidigt lönande samarbeten,
bedömer Parida. Han föreslår även att man på politisk nivå tar initiativ till
utbildning för småföretag som kan utveckla deras förmåga att utnyttja
externa resurser.
Avhandlingen går att ladda ner via:
http://pure.ltu.se/ws/fbspretrieve/4634236
26(64)
Nära 40 miljoner kronor till ny forskning om arbetsmiljö och
hälsa
Pressmeddelande 9 juni 2010
AFA Försäkring har beviljat 38 539 021 kronor till 18 nya FoUprojekt inom arbetsmiljö och hälsa.
Det är en bred spännvidd på projekten som fått anslag – från Lean i
offentlig sektor och förbättrad arbetsmiljö för flygplatslastare till
förebyggande av halk- och fallolyckor och forskning om vad som sker i
hjärnan vid utmattningssyndrom.
Anslagen har gått till forskare verksamma vid Lunds universitet,
Göteborgs universitet, Karolinska Institutet, Linköpings universitet,
Högskolan i Gävle, Örebro universitet, Linnéuniversitet i Växjö, Umeå
universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet och Transportfackens Yrkes- och
Arbetsmiljönämnd.
Ivanka Savić, Karolinska Institutet, får 4 000 000 kronor för forskning om
hjärnpåverkan vid kronisk arbetsrelaterad stress och behandlingsmetoder
för utmattningssyndrom.
Forskare vid Linköpings universitet har beviljats 4 482 000 kronor för att
följa Verksamhetslyftet - ett program för utbildning och stöd vid
implementering av Lean i offentlig sektor, som drivs av Trygghetsfonden
och Sveriges kommuner och Landsting.
AFA Försäkring beviljar 2 822 904 kronor till Erik Alphonse,
Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, TYA, för att undersöka
och komma på förslag till förbättringar av flygplanslastares arbetsmiljö.
Halka orsakar många arbetsskador och därför beviljar AFA Försäkring
2 300 000 kronor till Chuansi Gao vid Lunds universitet för att undersöka
27(64)
sambanden mellan friktion, balans och halk- och fallolyckor.
Anders Ahlbom, Karolinska Institutet, har beviljats 3 231 300 kronor i
anslag från AFA Försäkring för att studera mobiltelefonanvändning och
hälsa. Studien – som kallas COSMOS – ingår i ett internationellt
forskningssamarbete där trafikinformation från mobilteleoperatörer
jämförs med enkätsvar.
Omsättningen bland kommunala chefer är stor och det rapporteras om
ökade svårigheter att rekrytera kompetenta chefer. Ett forskningsprojekt
beviljas 3 585 267 kronor från AFA Försäkring för att undersöka orsaker
till problemen och eventuella åtgärder. Forskningsprojektet leds av
professor Annika Härenstam, Göteborgs universitet, och är en del i ett
pågående projekt CHEFiOS, organisatoriska förutsättningar för
välfungerande chefskap i offentlig sektor.
Det finns ytterligare 12 projekt som fått anslag.
Mer information:
Hans Augustson, avdelningschef FoU-beredningen , AFA Försäkring, 086964854, 0708-939595, [email protected]
Rolf Eriksson, pressansvarig, AFA Försäkring, 08-6964816, 0708-939577,
[email protected]
Bättre prestationer på tysta kontor
Buller i öppna kontorslandskap gör att vi presterar sämre, blir
tröttare och mindre motiverade. Att titta på en kort naturfilm
under en rast gör oss piggare.
Det framgår av ny forskning från Högskolan i Gävle.
Tidigare studier har visat att buller kan vara störande för dem som sitter i
28(64)
kontorslandskap. Det gäller särskilt när ljudbilden varierar och när
bakgrundsljudet är så tydligt att det inte går att ignorera - man hör och
förstår vad som sägs. Det stör koncentrationen på det vi arbetar med, vi
måste anstränga oss mer och stressen ökar.
Högskolan i Gävle har undersökt effekterna av kontorsbuller i öppna
landskap, om och hur det påverkar stress, minne och inlärning. Forskarna
har också undersökt vad som händer om anställda får ta korta pauser i en
god ljudmiljö.
Gävleforskarna har byggt upp ett simulerat kontorslandskap på
Högskolan. I ett försök fick ett antal studenter arbeta i två timmar med
uppgifter som krävde att de använde sin minnesförmåga och andra
kognitiva färdigheter. Arbetet utförde de i en god respektive dålig
ljudmiljö, där ljudnivån varierade.
Resultatet är att i den dåliga ljudmiljön så mindes deltagarna färre ord, de
sade att de blev tröttare och mindre motiverade.
I samma studie fick deltagarna ta en sju minuter lång rast. En grupp fick
se en naturfilm med porlande vatten och ljud, en annan bara lyssna på
ljudet av den porlande bäcken medan den tredje fick stanna kvar i den
bullriga miljön.
Resultatet blev att de som såg naturfilmen tyckte att de hade mer energi
efter pausen än de båda andra grupperna. De som stannade kvar i
kontorsbuller under pausen kände sig mindre motiverade än de andra.
Forskarnas slutsats är att i öppna kontorslandskap är det viktigt att
minska störningen av bakgrundsljud för att kunna prestera bättre. Att
erbjuda en god, tyst ljudmiljö under raster är viktigt för återhämtningen.
Studierna är gjorda av doktorand Helena Jahncke och professor Staffan
29(64)
Hygge. Resultaten är preliminära och ännu ej publicerade i någon
vetenskaplig tidskrift. (HÄLSONYHET 2010-05-27)
Kurser/Seminarium
Boka 21 oktober för ESS seminarium på Alnarp!
En dag med högaktuella föredrag om pågående projekt och
forskning inom ergonomiområdet; belastningsergonomi, kognitiv
ergonomi, olycksfall, psykosocial arbetsmiljö och ledarskap.
Några rubriker:
”Säkert bondförnuft – utbildning av handledare för olycksfallsprevention”
"Äldre i arbetslivet; varför stannar vissa människor kvar i arbete, t ex
inom lantbruk?”
"Teknik och äldre"
”Att arbeta med hästar”
TIDER
Start kl. 9.00 med kaffe och mingel.
Seminarium kl. 10.00 - 16.00, inkl. lunch
Mingel med tilltugg fram till ca kl 17.00.
Värd för seminariedagen är institutionen för Arbetsvetenskap, Ekonomi
och Miljöpsykologi som tillhör Statens lantbruksuniversitet (SLU) och har
sin hemvist på Alnarp utanför Lund.
Alnarp är känt för sin rehabiliteringsträdgård; grön rehabilitering och
naturens inverkan på människors hälsa. Det har varit många reportage i
massmedia om trädgården och metodiken som används för att få
människor att komma tillbaka igen till arbetslivet och finna livsglädje efter
30(64)
t ex stress och utmattningssyndrom. Om möjligt kommer ett föredrag om
detta också att anordnas under dagen.
PROGRAM & ANMÄLAN
Detaljerat program för seminariet, information om anmälan och
vägbeskrivning till Alnarp kommer på ESS hemsida om några veckor. Vi
skickar också ut en utförlig inbjudan i september.
Dessutom annonserar vi senaste nytt om seminariet på ESS Facebooksida.
KONTAKT
Alnarps kontaktperson: Lotta Löfqvist, [email protected], 040-41 54 91
ESS kontaktperson: Anna Lisa Osvalder, [email protected], 031-772 36 43
Vi ses på Alnarp 21 oktober! Välkomna!
/Anna-Lisa Osvalder
31(64)
Ergonomisällskapet Sverige Ergonomisektionen/LSR Frukostseminarier hösten 2010
Tema: Säkerhetskultur
Tid:
8.15 – 9.45
Frukost serveras från 8.15. Seminarierna börjar 8.45 och slutar 9.45.
OBS! Annan tid för seminariet 2 november!
Plats:
TCO:s lokaler
Linnégatan 14, Stockholm
Tisdag 5 oktober
”Så arbetar Handeln med säkerhet och arbetsmiljö”, föreläsare från Handelns
Arbetsmiljökommitté, HAK (namn meddelas senare)
Tisdag 2 november kl. 8:15–11
OBS! Tiden!
Föreläsning kl. 9 - ca kl. 10, därefter frågor och diskussion
"Säkerhetskultur - Kejsarens nya kläder eller?" Carin Sundström-Frisk, Leg. psykolog och
fd säkerhetsforskare, F-RiskManagement, Uppsala
Tisdag 7 december
”Säkerhet i arbetsmiljön på Scania” Thomas Paulsson, arbetsmiljöingenjör Scania
Anmälan: Anmälan är bindande. Anmäl dig senast fredagen innan seminariet till
Christina Jonsson/ESS, e-post: [email protected], mobil: 070-672 23 51,
arbete: 08-730 94 18
Pris:
Studentmedlem i ESS
Gratis
Medlem i ESS eller i Ergonomisektionen/LSR
100 SEK
Övriga
250 SEK
Betalning: Ta med jämna pengar till seminariet. Du får kvitto på plats. Vid fakturering
tillkommer en avgift på 50 kronor. Vänligen ange faktureringsadressen tydligt i anmälan.
Uteblir du utan att ha avanmält dig sänder vi en faktura på aktuellt belopp plus en
faktureringsavgift på 50 kronor. Det går bra att överlåta platsen till en arbetskamrat vid
förhinder.
VARMT VÄLKOMMEN!
I samverkan med Arbetsmiljöverket och TCO Development
32(64)
Seminarium om en ny internationell standard
"Bedömningsmetoder i arbetslivet"
Den 21 september anordnar SIS (Swedish Standards Institute) ett
seminarium i Stockholm.
Det handlar om en ny internationell standard, "Bedömningsmetoder i
arbetslivet", som håller på att tas fram. Förslaget är ute på remiss just nu.
Syftet med standarden är att beskriva krav och rekommendationer för
procedurer och metoder som används vid undersökningar och
bedömningar av personer, grupper eller organisationer i arbetsrelaterade
syften. Den kommer att bli aktuell för många av oss, då den är avsedd för
alla som idag genomför eller deltar i någon form av sådana
undersökningar och bedömningar. Exempel är arbetsmiljöundersökningar,
rehabiliteringsundersökningar, rekrytering, urval, coachning, rådgivning,
intervjuer, m.m.
Standarden består av två delar.
Part 1: Requirements for the service provider
Part 2: Requirements for the client
För mer information och eventuella kommentarer om standarden och om
seminariet hänvisar vi till ESS’ Facebooksida (se tidigare information i
detta nummer om ESS på Facebook).
/Christina, ordförande ESS
33(64)
Endagsutbildning i synergonomi
Stockholm, Torsdag 23 september 2010, 8.30-16.30
Ett arrangemang av Svensk Förening för Företagsoptiker (SFF)
Plats
Optikerprogrammets lokaler, S:t Eriks Ögonsjukhus, Polhemsgatan 50,
112 82 Stockholm (ingång Fleminggatan)
Program
Denna endagsutbildning är ett arrangemang som belyser aktuell
forskning, nytt inom relaterade EU-direktiv och optimering av
arbetsplatsens visuella ergonomi. På eftermiddagen kommer det att finnas
möjlighet att välja mellan en detaljerad information om de senaste
arbetsglasen som har kommit eller en grundläggande information om de
olika typer av arbetsglas som finns med praktisk övning av synscreening
med +1 metoden.
Kostnad: 495 kronor.
Begränsat antal platser. Först till kvarn!!
För Information och anmälan, kontakta: [email protected]
Vad gör arbetslivet med människors hälsa?
Seminarium med arbetslivsforskarna Cary Cooper och Göran
Kecklund
Vårt arbetsliv blir alltmer flexibelt. Från att tidigare ha styrts av
stämpelklocka och löpandebanduppgifter har många människor nu
möjlighet att själva påverka när, hur och var de arbetar. Det passar de
flesta, men långt ifrån alla.
34(64)
Hur kan då organisationer och företag tillsammans med sina anställda dra
nytta av det flexibla arbetslivets möjligheter?
Seminariefakta
Tid
Torsdag 23 september kl 13 – 16.30
Efter seminariet och prisutdelningen mingel med
dryck och tilltugg
Plats
Ingenjörshuset, Malmskillnadsg. 46, Stockholm
Huvudtalare
Cary Cooper
Göran Kecklund
professor
docent
Storbritanniens
stressforskare vid
ledande forskare
Stressforskningsinstitutet i
inom psykologi och Stockholm
hälsa
inom
organisationer
Under dagen delas även det årliga Levipriset ut.
Anmälan Senast 16 september på formuläret via länken
nedan.
Seminariet är kostnadsfritt. Om du uteblir
debiteras en avgift på 400 kronor + moms.
http://www.sverigesingenjorer.se/kalendarium/Sidor/leviprisseminariet_2
010.aspx
35(64)
Seminarier om arbetsmiljö och hälsa vid Karolinska Institutet
Organisatorisk rättvisa och hälsa
Fredag den 24 september kl. 13:00-16.00
Relationer på jobbet är en viktig del av arbetsmiljön som påverkar vår
psykiska hälsa. Kan stress i form av till exempel höga krav leda till att
risken för relationsproblem som konflikter ökar? Finns det sätt att skapa
goda förutsättningar för bra relationer mellan medarbetare och mellan
medarbetare och chefer på en arbetsplats?
Ulrich Stoetzer har i sin avhandling undersökt relationer på arbetet och
dess betydelse för hälsan – både ur ett individperspektiv och ur ett
organisatoriskt perspektiv.
Medverkande: Ulrich Stoetzer, med dr, Karolinska Institutet
Plats: Fatburen plan 2 (Stora Nassa), Västgötagatan 2, Stockholm
Mer information och anmälan:
http://www.folkhalsoguiden.se/Utbildning.aspx?id=3795&cid=588&search
text=&saitems=&soitems=
Fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan
Torsdag den 21 oktober kl. 13:00-17:00
Fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att förebygga och behandla fysisk,
mental och stressrelaterad ohälsa. Med regelbunden fysisk aktivitet blir
kroppen dessutom bättre rustad för att klara av både fysiska och mentala
påfrestningar.
36(64)
Vid seminariet presenterar Ingibjörg Jonsdottir, docent vid Institutet för
stressmedicin i Göteborg, de senaste forskningsrönen kring den fysiska
aktivitetens och inaktivitetens betydelse för hälsa och sjukdom kopplat till
stress och hjärnans funktion.
Medverkande: Ingibjörg Jonsdottir, docent vid Institutet för stressmedicin
i Göteborg
Mer information och anmälan:
http://www.folkhalsoguiden.se/Utbildning.aspx?id=3796&cid=588&search
text=&saitems=&soitems=
Krav- och funktionsschema – en norsk metod för att bedöma
arbetsförmåga
Fredag den 29 oktober kl. 09:00-16:00
I Norge använder företagshälsovården en metod som kallas Krav- och
funktionsschema för att bedöma arbetsförmåga.
Schemat är en hjälp att identifiera områden där arbetstagarens
funktionsförmåga understiger arbetskraven och kan ligga till grund för till
exempel anpassningar av arbetet. Bedömningen utgår från ett
strukturerat samtal mellan arbetstagare och arbetsledare eller chef.
Samtalet leds av någon från företagshälsovården.
Metoden är utvecklad av Marijke Engbers som är företagsläkare,
sjukgymnast och specialist i arbetsmedicin i Norge. På kursen presenterar
hon metoden och deltagarna får testa att använda den genom praktiska
övningar i grupp.
Medverkande: Marijke Engbers, företagsläkare och sjukgymnast, Modum
Felles, Bedriftshelsetjeneste, Norge
37(64)
Mer information och anmälan:
http://www.folkhalsoguiden.se/Utbildning.aspx?id=3623
Bättre arbetsätt i kassan – ny metod för företagshälsovården
Fredag den 12 november kl. 13:00-16:00
Besvär i rörelseorganen är vanligt hos kassapersonal. Med hjälp av
instrumentet Bättre arbetssätt i kassan (BAsIK) kan företagshälsovården
aktivt arbeta med att förebygga och lindra dessa besvär
BAsIK gör det möjligt att bedöma personalens arbetssätt vid arbete i
utgångskassa och identifiera om det finns behov av utbildning. Genom
participativ ergonomi kan personalen vara med och identifiera om deras
arbetsteknik och förhållningssätt till bland annat stress behöver förändras
och i så fall hur.
Instrumentet består av fyra olika delar: ett observationsprotokoll av
arbetsteknik, ett frågeformulär om stress, arbetssätt och besvär i
rörelseorganen, ett frågeformulär om hur kassaarbetet är organiserat och
en checklista om den fysiska utformningen. Vid seminariet presenteras
dessa delar och tips och råd ges om hur man praktiskt kan använda
instrumentet ute på arbetsplatser i handeln.
Medverkande: Malin Josephson, docent, beteendevetare och Peter Palm,
ergonom, båda vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala, och Katarina
Kjellberg, ergonom med. dr, Karolinska Institutet
Mer information och anmälan:
http://www.folkhalsoguiden.se/Utbildning.aspx?id=3800
Bättre styrsystem i hemtjänsten – hur förenas goda
arbetsförhållanden, ekonomi och kvalitet?
Fredag den 26 november kl. 13:00-16:00
38(64)
Hemtjänsten har genomgått stora förändringar under senare år. Beställare
och utförare har skilts åt och verksamheten bedrivs av ett stort antal
utförare både i kommunal och privat regi.
Vid seminariet presenteras ett förslag till kvalitetsledningssystem för
beställare av hemtjänst, där goda arbetsförhållanden ingår som en
självklar del i omsorgskvaliteten. Dessutom redovisas olika typer av
målkonflikter som kan uppstå mellan olika styrsystem, till exempel
ekonomiska ersättningssystem och lagstiftning.
Vi diskuterar effekter av olika former av styrning i hemtjänsten och det
föreslagna kvalitetsledningssystemets styrkor och svagheter.
Medverkande: Ingela Målqvist, personalvetare och utredare, Karolinska
Institutet, Kalle Kraus, ek.dr, Ekonomiska forskningsinstitutet,
Handelshögskolan, Stockholm
Mer information och anmälan:
http://www.folkhalsoguiden.se/Utbildning.aspx?id=3799
Ergonomisektionens utbildningsdagar
Stockholm respektive Umeå
Stockholm: fredag 8/10, kl 9.00-16.00
Umeå: fredag 19/11, kl 9.00-16.00
Ämne: Från risk till frisk - Att bedöma belastningsergonomiska
exponeringar och risker, samt något om friskfaktorer
Föreläsare: Per Lindberg och Göran Hägg,
Centrum för Belastningsskadeforskning, CBF, Högskolan i Gävle
Lokal meddelas senare.
Pris (lunch ingår): 400 kr för medlem i sektionen, 800 kr för icke
medlem, 200 kr för student
Anmälan via e-post till:
I Stockholm till [email protected] senast 24/9
39(64)
I Umeå till [email protected] senast
29/10
Ange ditt namn och din e-postadress samt telefonnummer. Vid anmälan
skickas bekräftelse som du ska ta med när du betalar. Kontant betalning i
dörren. Du kan överlåta din plats i fall du får förhinder och inte kan
komma.
World Usability Day, 11 november, uppmärksammas även i
Sverige
Making life easy! Besök deras hemsida:
http://www.worldusabilityday.org/
ESS har beslutat att vi inför WUD den 11 november
(Världsanvändbarhetsdagen) ska ta fram ett informationsmaterial om
human factors/ergonomi i form av en PowerPoint presentation. Den ska
läggas på hemsidan och fritt kunna användas av medlemmarna. Håll
ögonen öppna!
Nordisk arbeidsmiljømøte på Island
Nordisk arbeidsmiljømøte (NAM) arrangeres hvert år for nordiske
fagpersoner innen arbeidsmiljø og -helse, og er en viktig
møteplass for forskere, tilsynsmyndigheter og folk fra
praksisfeltet.
I år holdes det 55. Nordiske arbeidsmiljømøtet (NAM) på Island, og
Statens arbeidsmiljøinstitutt (STAMI) er med som arrangør, sammen med
40(64)
de andre nordiske arbeidsmiljøinstituttene.
Fra programmet vil vi nevne:
• Kaj Husman (FIOH/Finland): Helsefremme og HMS-organisering
• Carel T.J. Hulshof (Coronel Inst/Nederland): HMS-kvalitet og nytte
• Odd Einar Johansen (Arbeidstilsynet/Norge): Fremme og utbre
informasjon innenfor arbeidshelse
• Jussi Vahtera: (FIOH/Finland)Økonomiske endringer og arbeidshelse
• Stein Knardahl (STAMI/Norge): Mobil arbeidskraft og arbeidshelse
• Otto Melchior Poulsen (NFA/Danmark): Ny teknologi og helserisiko
• Representanter for de nordiske land: Demografiske forandringers
betydning for arbeidsliv og helse
Praktiske opplysninger
NAM 2010 avholdes i Reykjavik (Grand Hotel) på Island 4.-6. oktober.
Läs mer: http://www.stami.no/?nid=63933&lcid=1044
Konferens internationellt
International Control Room Design Conference, Paris,
25-26 oktober, 2010
Toni Ivergård svensk key note speaker.
Länk och mer information
http://www.ergonomisallskapet.se/dokument/ICOCO2010.pdf
41(64)
Konferens/Seminarium/Kongress som varit
Arbetsliv i förändring - en konferens som ägde rum 19-21 maj
2010
Forum för Arbetslivsforskning är en mötesplats för
arbetslivsforskning och fungerar som en samlande kraft för
arbetslivsforskningen i Sverige.
Föreningen deltar i debatten om arbetslivsforskningens inriktning och
finansiering samt uppmuntrar arbetslivsforskares medverkan i debatten
om arbetslivsfrågor.
Konferensen arbetsliv i förändring hade dessa bl a följande huvudrubriker;
Ledarskap och arbetsorganisation, Sjuk och/eller frisk, Arbetsmarknad,
Fysisk arbetsmiljö, Det nya arbetslivet – perspektiv på LEAN, Interaktiv
forskning
Presentationerna finns att hämta på;
http://www.falf.se/konferens/konferenstexter
Forskarnätverket Forum för arbetslivsforskning (FALF) inbjöd tillsammans
med Malmö högskola och Lunds universitet till en nationell
arbetslivskonferens.
Konferensen syftade till att gemensamt och över vetenskapliga
ämnesgränser, givet arbetslivets förändring, samt att söka svar på frågor
som;
-
Hur skapar vi arbeten och arbetsmarknad som inte sliter ut och
skadar människor?
-
Hur skapar vi en hållbar arbetsmarknad och arbeten som gör
människor friska och motiverade?
-
Hur skapar man ett icke diskriminerande och jämställt arbetsliv?
Konferensen inleddes med att författaren Fredrik Ekelund reflekterade
över arbetslivets förändring. Plenarföreläsare med skilda perspektiv var
Håkan Hydén, professor i rättssociologi vid Lunds universitet, Lena
42(64)
Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet
samt Catarina Nordander, överläkare, MD och FD vid Lunds universitet.
Arbetsmiljö, hälsa och framgång - ett självklart samband?
Med anledning av ett seminarium som ägde rum på Rosenbad den
4 juni 2010.
Vill vi informera om att seminariet kan ses i sin helhet och
presentationer som visades finns att hämta.
http://www.fhvdelegationen.se/sv/nyheter/arbetsmiljo-halsa-ochframgang
Stressforskningskongress 2010 i Stockholm
Den 17 och 18 maj arrangerades den åttonde
stressforskningskongressen i Stockholm
med teman som:
1. "Utmattningssyndrom - ett kontroversiellt begrepp"
2. "Ledarskap och stress"
3. "Intervention och behandling"
Stressforskningsinstitutet arrangerar årligen i samarbete med
styrgruppen för "Svenska Nätverket för Stressforskning" en kongress för
nätverkets medlemmar. Syftet med kongressen är att skapa en
tvärvetenskaplig och multidisciplinär plattform för Sveriges
stressforskare.
Presentationerna kan laddas ned (pdf)
http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=13520
43(64)
Ergonomi i arbetslivet
Den som inte får vila blir trött.
Varje ansträngning kräver sin återhämtningstid. Iaktta
trötthetsuppbyggnad och återhämtningsbehov i arbetsprocessen.
Verktyg
När Linda Rose, teknologiedoktor vid skolan för Teknik och hälsa vid KTH,
berättar om sin forskning i arbetsmiljö tar hon det till en början ganska
basic. Det är en god ingång till vad det är fråga om - axiom att bygga
vidare på. Hon har gjort det i över 20 år. I dag tar hon emot på sin
arbetsplats på KTH:s campus i Flemingsberg.
En arbetsplats som inte ger tid till återhämtning tappar i produktivitet.
Folk som slits ner jobbar knappast bättre. Att minska återhämtningstiden,
utan att förlora produktivitet, kan ske genom en ergonomisk analys av
produktionsprocessen där belastande moment identifieras. Är det fråga
om en risk för skador må de tas bort - genom tekniska lösningar och
eftertanke.
Mindre behov av återhämtningstid ger mer arbetstid. Ganska enkelt.
Linda Rose har precis startat ett nytt projekt. Afa Försäkring anslår 3,4
miljoner för utvecklingen av ett it-baserat system för att identifiera risker i
arbetsmiljön. Det finns redan sådana system, bland annat hos Scania och
Arla med vilka KTH kommer att samarbeta. Nyheten i projektet är att det
ska samla hittillsvarande kunskap från företagens praktik och göra den
gratis tillgänglig via nätet.
- Och det här verktyget ska även nå ut till Kalles snickeri. Stora företag
har ofta redan ett bra arbetsmiljöarbete.
De mindre företagen har inte samma specialkunskaper i ergonomi, men itverktyget ska vara utformat så att icke experter ändå kan få vägledning i
jakt på risker och förslag på vad man kan göra åt dem.
Verktyget ska också försöka addera konkreta moduler för fler och fler
arbetsområden. En modul är i detta sammanhang ett val i it-verktyget
44(64)
som leder vidare till anpassade analysuppslag och rekommendationer. De
företagsutvecklade systemen är för specialiserade medan
Arbetsmiljöverkets AFS 1998:01 om belastningsergonomi är alldeles för
allmänt hållen.
Risker kräver värderingar från fall till fall. Linda Rose delar schematiskt
bedömningen i två delar.
- Hur sannolikt är det att något händer?
- Och vilka blir konsekvenserna om det händer?
Återstår för företaget att se till sina risker och att fatta beslut. Verktyget
ska hjälpa dem.
Det påbörjade it-verktyget har föregångare i Ergo-Index - ett program för
att vetenskapligt beräkna återhämtningstider, använt av bland andra
General Motors - och system för att beräkna sambandet mellan
arbetsmiljö och ekonomi. Inom detta område pågår också forskning och
utveckling i ett samarbetsprojekt mellan KTH och Ryersonuniversitetet i
Toronto.
Det är lätt - och förmodligen riktigt - att säga att ingen är förlorare på en
bra arbetsmiljö. Att gå "Från ord till handling", vilket råkar vara det tuffa
namnet på Afa-programmet, är dock inte alltid friktionsfritt.
Det har förekommit oklarheter på Volvo AB om ergonomiverktygens
användning. Det har handlat om vem som ska göra analysen och vem
som ska bestämma var kritiska gränsdragningar ska göras. Det kan också
bli en spontant negativ reaktion då fakta om missförhållanden blottläggs.
Forskning på ett av Sveriges största byggföretag visade att mellan 30 och
60 procent av byggjobbarna hade en nedsatt fysisk förmåga med 20
procent på grund av ständiga inflammationer. En reaktion blev: "Detta får
inte komma ut".
-
Ha förståelse för företagen. Rigida modeller fungerar inte, säger
Linda Rose. Gör rimliga anpassningar och resultaten blir tagna på
allvar.
http://www.arbetarskydd.se/administration/kommentarer/article144947.ece.
(Publicerad 29 april 2010 av Johan Fock)
45(64)
Stockholms stad har målsättningen att bli världens mest
tillgängliga huvudstad år 2010.
Sedan länge har vi riktlinjer för utformning av en tillgänglig och
användbar utemiljö.
Riktlinjerna sammanfaller numera i många fall med Boverkets föreskrifter.
Visionen för Stockholm år 2030 är en konkurrenskraftig och attraktiv
storstad i världsklass. Stockholms väg mot visionen präglas av en intensiv
utveckling, där stadsdelar och byggnader växer fram vid sidan av ny
infrastruktur och omfattande underhållsinsatser.
Alla aktörer som medverkar vid ny- och ombyggnad av den fysiska
miljön har möjligheten och ansvaret att påverka hur väl den slutgiltiga
miljön kommer att fungera för personer med funktionsnedsättning. Syftet
med handboken är att utifrån lagtexter, föreskrifter och allmänna råd visa
hur tillgängliga miljöer kan skapas, att redogöra för vilka riktlinjer som
gäller i Stockholm samt att skapa förståelse för de krav som personer
med funktionsnedsättning har på utformningen av miljön. Handboken är
ett underlag för planerare, projektörer, arkitekter, byggherrar, utförare,
handikapporganisationer, handikappråd och förtroendevalda.
Cirka
tio
procent
av
Sveriges
befolkning
har
någon
form
av
funktionsnedsättning. Många fler lever under avgränsade perioder med till
exempel ett benbrott, eller med småbarn i vagn, och har då också behov
av en tillgänglig miljö. Ju äldre man blir upptäcker man också att en väl
fungerande utemiljö tillåter en större rörlighet och frihet. Överhuvudtaget
är en miljö som är bra för personer med funktionsnedsättningar också bra
för alla andra.
Det pågår hela tiden utveckling inom de områden som handboken
innefattar. Nya aspekter tillkommer och nya lösningar tas fram. Det är
46(64)
därför viktigt att innehållet i handboken utvecklas och revideras
kontinuerligt.
Inhyrda har sämre arbetsvillkor
Anställda i bemanningsbranschen har högre andel arbetsskador,
men också sämre arbetsvillkor på andra områden, skriver
Du&jobbet i sitt nya nummer.
Anställda i bemanningsbranschen drabbas av arbetsskador i större grad
än andra, enligt Arbetsmiljöverkets nya statistik.
Tio av tusen anmälde olycka med sjukfrånvaro i inom personaluthyrning
mot sex av tusen för samtliga branscher 2004–2008.
Störst är skillnaden när det gäller skador med transportutrustning, som i
hög grad handlar om truckolyckor.
Det är framför allt unga män mellan 18 och 34 som drabbas, främst
lagerarbetare och maskinoperatörer.
Ny forskning visar att arbetsvillkoren är sämre även på andra områden.
Risken är att de bemanningsanställda blir en sekundär arbetskraft, menar
forskare.
Läs mer i Du&jobbet nr 5 på sid 32-33 och 55-56.
(Press 2010-05-06)
Obekväma tider hotar hälsa och säkerhet
Att jobba skift, natt eller mycket övertid tillhör de stora
arbetsmiljöproblemen i vår tid.
Det visar flera nya undersökningar som Du&jobbet kan redovisa i sitt nya
nummer.
Bara var fjärde anställd i Europa jobbar kontorstid. Resten arbetar på
obekväma tider. Forskningen visar att det är sammankopplat med en
47(64)
mängd varierande hälsoproblem: från hjärtdödlighet och cancer till
psykisk ohälsa och arbetsolyckor.
- Riskerna kan vara måttliga, men eftersom många arbetar obekväma
tider blir det många som påverkas, säger Arne Lowden, forskare vid
Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.
Nyligen kom en studie som visade att sömnstörningar innebär en ökad
risk för att skadas på jobbet. För kvinnor var riskökningen 50 procent, för
män 20 procent. De flesta skiftformer hade ett samband med ökad andel
arbetsolyckor, men risken var störst för dem som hade roterande
skiftgång.
Andra studier på senare tid har visat att långa arbetsdagar kan vara
skadligt för hjärtat och att för mycket övertid kan leda till fler misstag i
arbetet. Vissa cancerformer, som bröstcancer och prostatacancer, har
konstaterats ha samband med att arbeta natt och rotera skift. Skiftarbete
har även visat sig ge graviditetsstörningar. Det finns resultat som tyder på
att det ökar risken för reumatism, psykiska sjukdomar, diabetes och
magsjukdomar.
Allt sammantaget gör att Arne Lowden och andra forskare menar att
obekväma arbetstider är ett av de allvarligaste arbetsmiljöproblemen just
nu.
Läs mer i Du&jobbet nr 6 på sid 47-48.
(PRESS 2010-06-10)
Låt lunchen bli lugn!
Många har för kort lunch, och kan inte heller släppa jobbet under
tiden de äter, visar Du&jobbets nya undersökning.
48(64)
Nästan hälften av de 2 000 som svarat har en halvtimme på sig. För kort,
menar måltidsforskaren Maria Lennernäs.
Vi behöver äta i lugn och ro, byta miljö och få dagsljus. Allt det är
svårt att hinna med på en halvtimme, om man inte har turen att ha en
personalmatsal utan långa köer. Det konstaterar Maria Lennernäs,
professor i mat och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning
vid Högskolan i Kristianstad, apropå Du&jobbets enkät.
45 procent av de som svarat har en halvtimmes lunch, 21 procent har 45
minuter, 13 procent har en timme, 14 procent kan bestämma själva hur
lång lunchen ska vara, medan 7 procent har mindre än en halvtimme.
För många är dessutom jobbet ständigt närvarande även under lunchen.
39 procent var inte helt fria från jobb. Det handlade då inte om jobbprat,
utan om att t ex behöva svara på frågor från kollegor eller kunder, eller i
förskolepersonalens fall ha s k pedagogisk lunch med barnen.
– Bullrig mage kan bero på att du äter snabbt och under stressande
omständigheter, påpekar Maria Lennernäs.
Läs mer i Du&jobbet nr 6!
(PRESS 2010-06-10)
The Ergonomics Design Award
KTH forskare erhåller The Ergonomics Design Award
Jörgen Eklund, forskare vid KTH, representerade
utvecklingsnätverket för 3M™ som fick pris för
produktutvecklingen av Speedglas™ 9000 och 9100 svetshjälmar.
49(64)
Jörgen Eklund med priset (tredje från vänster)
Priset visar att bra ergonomisk design kräver många olika kompetenser
som samverkar väl med varandra. Forskningssamarbetet fortsätter där nu
fler KTH forskare kopplats in / Jörgen Eklund
De flesta människor förknippar ergonomi med hur man ställer in stolen
framför datorn. Men ergonomi är så mycket mer. Ergonomi handlar om
hur arbetet och arbetsmiljön påverkar människan och hur människan kan
få förutsättningar att göra ett bra arbete. Ergonomi är därför ett viktigt
inslag för skadeprevention och hälsa. Det handlar om att tillämpa
vetenskaplig kunskap för att utforma produkter, system och miljöer för
människor.
The Institute of Ergonomics and Human Factors (IEHF, den engelska
ergonomiföreningen) i England har instiftat ett nytt pris som belönar goda
exempel på integrering av ergonomi i produkter eller i produktutveckling.
Priset för 2010 tilldelades Utvecklingsnätverket för 3M™ Speedglas™ 9000
och 9100 svetshjälmar, som representerades av Jörgen Eklund, professor
i ergonomi vid KTH Teknik och hälsa. Priset delades ut den 14 april i
samband med IEHFs årliga konferens vid Keele University i England.
Produktutvecklingen av Speedglas™ 9000 och 9100 svetshjälmar har
skett i ett nätverk som koordinerats av utvecklingsteamet från 3M,
tidigare Hörnell Elektrooptik AB, och i det har Ergonomidesign samt
forskare från KTH och Linköpings universitet ingått. Samarbetet mellan
tillverkaren, ergonomer, designers, forskare, svetsare och andra experter
50(64)
har pågått i över 15 år. Här har det ergonomiska perspektivet varit starkt
och olika ergonomiska verktyg och metoder har använts.
Nyhet 2010-05-19, Läs mer;
http://www.kth.se/sth/nyheter/kth-forskare-erhaller-the-ergonomicsdesign-award-1.60519
Ergonomi – hjälpmedel
”MultiTrolley” får SKAPA Stipendiet
ALMI Företagspartner Mälardalen i Örebro har den 30 juni utsett
Peder Jensen med sin produkt "Multi Trolley" till vinnare av SKAPA
Stipendiet i Örebro Län och därmed representant för länet i den
nationella tävlingen.
Juryns motivering:
Med denna uppfinning har ett ofta fysiskt tungt och krävande arbete fått
en lösning. Genom att använda sig av detta innovativa hjälpmedel kan ett
företag i branschen minska personalens belastningsskador och
sjukfrånvaro samtidigt som kapaciteten och lönsamheten ökar.
Uppfinningen är mycket enkel att använda och noga genomtänkt i varje
del. Konstruktionen är utvecklad genom såväl teoretiska som praktiska
prov med mycket gott resultat.
(www.multitrolley.se , www.stiftelsenskapa.se)
SKAPAs utvecklingsstipendium är i år totalt 980 000 kr där vinnaren får
500 000 kr och de 24 länsfinalisterna 20 000 kr vardera. Vinnaren av
stipendiet presenteras på Tekniska Mässan i Stockholm den 19 oktober
2010.
51(64)
Nytt ergonomiskt rön kring sittarbetshjälpmedel löser
ryggbesvär!
Sittarbetshjälpmedlet är den första i sitt slag som avlastar och
sträcker ut ryggen sittande, enligt Karri Rinne.
Med sittarbetshjälpmedlet uppnår man inte bara en markant
avlastningseffekt av ryggens diskar. Man får också en optimal minskning
av muskelspänningar. Detta ger den behövande den bästa tänkbara
ergonomiska förutsättningen att hålla ryggbesvären borta. Detta enligt
Kari Rinne.
Ergonomiskt innovativ och patenterad
Ett säte där den bakre delen av sitsen är rörlig och avlastar sittbenen vid
sittande är hemligheten till att muskelspänningar och överbelastningen av
ryggen kan undvikas, uppger Karri Rinne. När sätet vippas nedåt ”lyfts
ryggen upp” så att ryggraden kan vila och återhämta sig helt utan
belastning. Den patenterade ergonomiska konstruktionen som gör att
sättet kan vippas kallas WO-BPS system.
Enligt Karri Rinne har studier visat sig att arbetshjälpmedlet passar alla
oavsett om man redan har ryggbesvär - eller vill undvika att få det.
Internationellt publicerade forskningsstudier
Karri Rinne uppger att det världsledande institutet Rehabilitation Institute
of Chicago, USA som vunnit titeln ”No1 Rehabilitation Hospital in America"
sedan 1991, helt verifierar sittarbetshjälpmedlets unika avlastningseffekt
på ryggens disk och muskulatur. Deras forskning visar att avlastningen är
så effektiv att trycket mot diskarna inte är större än att de kan återfå sin
normala höjd. Avlastningen är effektivast i just de kritiska områden där
behovet av avlastning är störst - det vill säga i den nedre regionen av
ländryggen, mellan ländryggs kotor S1-L4. I detta område bildas 90 % av
diskbråck och andra vanliga åkommor. Forskningsresultaten är
52(64)
publicerade i (2)SPINE, (3)Applied Ergonomic och (4)BMC Musculoskeletal
Disorders, och påvisar att stolen effektivt kan förebygga och lindrar
kroniska ryggbesvär som uppkommit på grund av långvarigt stillasittande.
Sittarbetshjälpmedlets Off-loading system
Karri Rinne med det nya sittarbetshjälpmedlet, här visar han hur den
bakre delens sitts fälls ned så att ryggen fritt kan vila och återhämta sig
helt utan belastning.
Källa:
(1) ”Work-related Low Back Disorders”, Op De Beeck, R. och Hermans, V.,
Europeiska arbetsmiljöbyrån, 2000, ISBN 92-95007-02-6
(2) Sitting with adjustable ischial and back supports: biomechanical
changes.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12782977?ordinalpos=15&itool=EntrezSystem2.P
Entrez.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_DefaultReportPanel.Pubmed_RVDocSum
(3) Reducing whole-body vibration and musculoskeletal injury with a new
car seat design.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16251155
(4) Biomechanical effects of sitting with adjustable ischial and lumbar
support on occupational low back pain: evaluation of sitting load and back
muscle activity.
http://www.biomedcentral.com/1471-2474/10/17/
Kontaktuppgift Tommi W Rinne [email protected]
eller + 8 (0)73 5861451
53(64)
Debatt
Vi påminner om CBF forum!
På CBF forum kan man diskutera frågor inom
belastningsskadeområdet. Under en veckas tid efter ett inlägg från
forskare vid CBF, kan ni diskutera med forskaren.
Vi rekommenderar att ni går in och läser ”Ut i mörkret” av Fredrik
Hellström och ”Hur vet vi att insatta åtgärder har effekt” av Birgitta
Wiitavaara. Både Fredrik och Birgitta är forskare vid Centrum för
Belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle.
http://www.hig.se/Organisation/Akademier/Akademin-for-halsa-ocharbetsliv/Avdelningar/Avdelningen-for-arbets--och-folkhalsovetenskap/Centrum-forbelastningsskadeforskning/CBF-Forum.html
Länktips
Ny bok!
“J*vla skitsystem!”
Hur en usel digital arbetsmiljö stressar oss på jobbet – och hur vi kan ta
tillbaka kontrollen.
Författare är Jonas Söderström, seniorkonsult och informationsarkitekt.
Läs mer och beställ på http://www.javlaskitsystem.se/om/
54(64)
OBS! Vi hoppas kunna ordna rabatt på boken för ESS medlemmar. Mer
information kommer så snart vi vet. Håll utkik på Facebook sidan eller på
hemsidan.
RSS (Rich Site Summary) -flöden från olika källor
Niklas Fögher tipsar om en hemsida som han gjort!
Den samlar ihop RSS-flöden från olika källor.
Titta gärna in på hemsidan www.netvibes.com/samrehab
Har ni tips och idéer på förbättringar, andra tidskrifter, annan
klassificering av flikar, fler flikar mm så går det bra att mejla till;
Niklas Föghner, Leg sjukgymnast, förbättringssamordnare
Samrehab, Landstinget i Kalmar län
Telefon: 070-282 26 39 070-282 26 39
E-post: [email protected]
En bra sida på nätet om ergonomi
Leif Häggström Nätfalk, Arbetsmiljöinspektör /ergonom
tipsar om en bra sida på nätet med ergonomilänkar.
Läs mer; http://www.humanics-es.com/recc-ergonomics.htm
Bättre arbetssätt i kassan
Besvär i rörelseorganen är vanligt hos kassapersonal.
Med hjälp av instrumentet Bättre arbetssätt i kassan (BAsIK) kan
företagshälsovården aktivt arbeta med att förebygga och lindra dessa
besvär.
Läs mer;
http://www.folkhalsoguiden.se/Informationsmaterial.aspx?id=3804
55(64)
Studie om hälsokontroller inom företagshälsovården
Health examinations by occupational health services - goals,
realization and results.
Läs mer;
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=28275&a=102927&l=en
Undersökning om frisörers arbetsställning
Upper Arm Postures and Movements in Female Hairdressers across
Four Full Working Days.
Läs mer;
http://annhyg.oxfordjournals.org/cgi/content/abstract/meq028
Rehabilitering vid långvarig smärta. En SBU-rapport
Partiell uppdatering och fördjupning av SBU-rapport "Metoder för
behandling av långvarig smärta" från år 2006
SBU-rapporten ”Metoder för behandling av långvarig smärta” publicerades
2006. Sedan dess har ytterligare forskningsresultat tillkommit. SBU har
därför gjort en uppdatering av kunskapsunderlaget avseende
rehabilitering i vid bemärkelse vid långvarig smärta från nacke, skuldror
och ländrygg samt vid generaliserad smärta inklusive fibromyalgi. Läs
mer;
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/rehab_smarta_samfa
ttning.pdf
Nolia Arbetsmiljö & Hälsa den 20-21 oktober i Umeå
Läs mer www.nolia.se/ah
56(64)
Aktuellt från Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöriksdagen 2010 - ett hälsosamt arbetsliv
Datum: 2010-10-29
Plats: Nalen, Regeringsgatan 74, Stockholm
Målgrupp: Arbetsgivare, arbetstagare, skyddsombud, journalister,
forskare
Temat för årets arbetsmiljövecka är ”Ett hälsosamt arbetsliv”.
Arbetsmiljöverkets inspektioner kommer att riktas in på hur arbetsgivare
och arbetstagare uppfyller kraven på kunskaper i arbetsmiljölagen och
reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Arbetsmiljöriksdagen genomförs i samarbete med berörda parter på
arbetsmarknaden och andra aktörer inom arbetsmiljöområdet som en
avslutning på arbetsmiljöveckan. Politiker bjuds in för att tillsammans med
arbetsmarknadens parter, forskare och experter diskutera och informera
om hur vi kan fortsätta att förbättra arbetsmiljön.
Håll utkik på http://www.av.se/Aktuellt/kalendarium/2010-06-29.aspx
Anmälan kan ännu inte göras!
GIH - Doktorsexamen
GIH får rätt att utfärda doktorsexamen
Den 29 juni 2010 är en historisk dag för Gymnastik- och
idrottshögskolan, rätten att utfärda doktorsexamen är en av de
allra viktigaste händelserna i GIH:s snart 200-åriga historia.
GIH får äntligen den status som kan anses förtjänat men som regelverket
inte tillåtit. I och med rätten att utfärda doktorsexamen så kommer
attraktionsgraden som forskningsinstitution att öka, men också som
57(64)
högskola på grundutbildningsnivå. Med beslutet följer också rätten att
utfärda licentiatexamen och masterexamen.
Betydelsefullt för GIH och för samhället
GIH är idag stolta och glada över att ha fått detta tillstånd och får genom
detta en tydligare roll som ledande kunskapscentrum för Idrott, fysisk
aktivitet och hälsa. Beslutet är även en kvalitetsstämpel för GIH:s
forskning och bekräftar att de har en framgångsrik forskningsmiljö.
Möjligheten att tävla om forskningsresurser ökar genom examensrätten.
GIH blir nu också tydligare i internationella sammanhang.
Ur ett samhälligt perspektiv är det också ett viktigt steg som har tagits
idag. Forskning inom fysisk aktivitet och hälsa, kultur och lärande samt
träning och prestation speglar de samhälleliga områdena befolkning, skola
och idrott, där det är av stor vikt att tvär- och mångvetenskaplig forskning
bedrivs.
Det var i mars i år som Gymnastik- och idrottshögskolan lämnade in en
ansökan till Högskoleverket om rätten att få utfärda doktorsexamen. En
rättighet som hittills har varit förbehållen universitet samt högskolor med
så kallat vetenskapsområde. Regeringen öppnade emellertid för andra
lärosäten att söka examensrättighet inom ett begränsat profilområde. GIH
tog den möjligheten och har nu fått ett positivt svar.
Området för tillståndet är Idrott, fysisk aktivitet och hälsa.
Den nya examensrättigheten för GIH gäller inom området: Idrott, fysisk
aktivitet och hälsa. Första examensämnet är Idrottsvetenskap. GIH kan
senare själv inrätta ytterligare examensämnen inom området men har
inga sådana planer för närvarande.
Att examinera på forskarnivå innebär att GIH nu självständigt utan hjälp
från andra lärosäten kan utbilda forskare och utfärda doktorsexamen inom
58(64)
området idrott, fysisk aktivitet och hälsa. Även om GIH redan
bedriver forskarutbildning, har de hittills behövt ta hjälp av andra
högskolor och universitet i de formella delarna som examination.
Nu kan GIH skapa ett eget regelverk för detta efter deras egna
förutsättningar, vilket inte minst underlättar för de doktorander som är
verksamma vid GIH.
Ökad attraktionskraft
GIH är redan idag är ett lärosäte med mycket högt söktryck. Möjligheten
att studera vidare på avancerad och forskarutbildningsnivå ökar nu
attraktionskraften ytterligare och kommer att få ytterligare studenter att
söka till GIH.
Karin Henriksson-Larsén, Rektor GIH, 08-402 22 06
[email protected]
Ljudergonomi
Svårt att leva i landet Kakafoni
En fullsatt tunnelbanevagn. Morgontrötta människor med
uttryckslösa ansikten, kanske fördjupade i en tidning eller med
musik i öronplopparna.
Mentalt på väg till den väntande arbetsdagen, funderingar över dagens
praktiska pussel.
Kan vara rätt vilsamt, särskilt om folk sitter stilla och begrundar över ett
mejl i sina mobiler och inte pratar i dem. På morgonen känns
toleransnivån för att ofrivilligt delta i andras privatsamtal lägre än i
eftermiddagsrusningens allmänna brus.
59(64)
Ljuden omger oss hela tiden och ofta är de störande. Värst är det givetvis
för alla som har någon form av hörselskada, men ljudföroreningarna
drabbar alla.
Hela 44 procent av alla anställda har svårt att höra vad andra säger på
jobbet, enligt en undersökning från Hörselskadades riksförbund, HRF. Med
annonskampanjer och en landsomfattande turné har HRF startat vad de
kallar en befrielserörelse mot dålig ljudmiljö. För ett samtalsvänligt
Sverige, som det heter med en mer positiv ansats.
Vi lever i Kakofonien – landet bakom ljudnivån, tycker HRF. Och radar upp
exempel från en opinionsundersökning, bland annat med medlemmar i
fem fackliga organisationer. Varannan har svårt att höra på kafé och
restaurang, nästan 60 procent tycker att ljudmiljön i kontorslandskap är
störande.
Skola och dagis är tuffa miljöer. Två av tre lärare och förskollärare tycker
att ljudnivån på jobbet är ett problem. Ingen verkar ha frågat eleverna
och barnen vad de tycker om sin arbetsmiljö. Men bullret är ju inte mindre
jobbigt för små öron. På en del skolor har man köpt in hörselkåpor för den
som behöver kunna koncentrera sig. ”Strutsmentalitet!” ryter HRF. Gör
något åt problemen istället.
Absolut, håller med. Visst vore det skönt med miljöer byggda också för
örat, inte bara ögat. Till att börja med går det ju att ägna en tanke åt
medpassagerarna och sänka pratnivån när mobilen ringer.
Källa: Publicerad i Svenska Dagbladet den 22 februari 2010
60(64)
Synergonomi
Nuläge.
SNiS omfattar i dagsläget 25
personer.
En bra början!
Synergonomiskt nätverk i Sverige har nu gjort en formaliserad
omstart.
2006 startade synergonominätverket i Sverige och gick 2007 till en
nordisk nivå dvs NES.
2008-2009 var en teknisk kommitté` inom området synergonomi
etablerad i International Ergonomics Assocation, IEA. Man skulle kunna
säga att synergonominätverket tog en snabb långresa direkt.
Det vi nu menar är att internationellt arbete, för att överleva långsiktigt,
måste bygga på aktiva nationella nätverk.
SNiS så här långt
•
SNiS är ett nätverk för ESS-medlemmar som är intresserade av
synergonomi
•
En definition för synergonomi ska tas fram, sker med största
sannolikhet på NES-konferensen. Vi kommer att lämna förslag
•
Vi ska arrangera ett seminarium både höst och vår som
kunskapsutvecklar oss inom synergonomiområdet
61(64)
Så här i SNiS-starten har vi en liten kulig eller klurig fråga.
Vet ni varför pirater hade en lapp över ett seende öga?
Skicka gärna ditt svar till
[email protected] el. [email protected]
Synergonomi för syns skull
Hon hade ont i ryggen, men orsaken satt inte där. Det var ögonen
som orsakade besvären. När Sanna Göransson fick rätt hjälp blev
hon också av med sin smärta. Kan man få ont i ryggen av att se
dåligt? Ja, faktiskt. Vi är så beroende av vår syn att vi omedvetet
vrider vår kropp för att se ordentligt och det kan leda till
spänningar och värk. Det fick Sanna Göransson erfara.
Sanna Göransson (sittande) slipper nu ögontrötthet
och huvudvärk tack vare synergonomen Annika Mattus-Tufvessons hjälp.
Ryggont, axelvärk och stela muskler känner många av som arbetar
framför en datorskärm. Nu visar forskning att orsaken kan vara synen.
Ser vi texten på skärmen för dåligt så anstränger vi oss mer i kroppen för
att kunna se bra, och då spänner vi oss.
62(64)
Sanna Göransson led av kronisk ryggont och stela axlar när hon tog hjälp
av Företagshälsan.
– Jag hade inte ens nämnt att jag hade ont i ögonen, säger hon.
Men när synergonom Annika Mattus-Tufvesson från Företagshälsan kom,
såg hon genast att Sannas problem inte satt i ryggen utan i ögonen.
Miljön, ljuset och sittställningen – allt var fel och tvingade Sanna att vrida
kroppen för att se skärmen på ett bra sätt. Och det gav henne värk i
kroppen.
Annika gjorde några justeringar i arbetsrummet och visade Sanna varför
hon hade ont i kroppen och hur hon skulle sitta för att bli av med sina
problem.
Bättre sikt gav frisk rygg
När Sanna Göransson tog kontakt med Annika Mattus-Tufvesson på
Företagshälsan sa hon att hennes besvär främst satt i ryggslutet, men att
hon även hade värk i axlar och nacke. När Annika kom till Sannas
arbetsplats såg hon ganska snabbt var problemen låg.
Det Sanna berättade tillsammans med arbetsplatsens utformning med
bland annat sitt felaktiga ljus och pressande sittställning fick Annika att
förstå problemet.
Ögonens trötthet
Skärmens placering, inställning och belysningen i rummet gjorde det
ansträngande för Sannas ögon och hon fick därför kompensera med
kroppen och spänna ryggen och nacken för att se ordentligt. Hon blev
också trött i ögonen och fick ont i huvudet varje dag.
– Det tog ungefär en halvtimme efter jobbet innan ögonen var normala
igen och huvudvärken satt i hela kvällen, säger Sanna.
Annika mätte ljusmängden och såg till att den ena taklampan justerades,
så att Sanna inte skulle skymma ljuset. Den andra lampan skulle inte
tändas mer än nödvändigt. Dessutom fick Sanna råd beträffande
justering av bord och stol, hantering av tangentbord, mus, telefon,
63(64)
manus, pärmar och framför allt skärmens position på bordet. Det är
viktigt att ögonen har möjlighet att arbeta så avslappnat som möjligt, att
man får ett behagligt ljus och att man inte får några reflexer i skärmen.
Belysningen ska ge ljus i rätt riktning, ge lagom starkt ljus, inte för
mycket och samtidigt inte för lite och får inte blända. Inga skuggor ska
finnas på arbetsplatsen. Dessutom fotograferade hon Sanna när hon
arbetade för att de tillsammans skulle kunna se vilka förändringar som
Annika ville göra. Annika förklarar varför.
– Jag vill att alla ska förstå varför jag vill ändra. Då blir de motiverade
och kommer ihåg det bättre. Man får en hållbar förändring. För Sanna
har förändringarna fått stor effekt. Värken är nästan helt borta trots att
alla förslag till ändringar ännu inte har genomförts.
– Nu känns det lika avslappnat att titta på bildskärmen som att läsa en
bok, säger Sanna. Och jag kan sitta en hel dag och bara skriva utan att
få besvär. För ett år sedan kunde jag inte sitta mer än en halvtimme åt
gången. Sedan var jag tvungen att resa på mig för att vila, säger hon.
Många blir bättre
Annika Mattus-Tufvesson har verkat som synergonom senaste året.
Bland alla arbetsplatsbedömningar, har hon haft tio uppdrag i Mark där
personer uppgivit att de har lidit av huvudvärk varje dag eller varje
vecka. Nio av dessa tio blev av med sin huvudvärk när arbetsplatsen
anpassades synergonomiskt, så ögonen kunde arbeta mer avslappnat.
På det sättet blir även många av med spänningarna
i nacke och rygg, ögontrötthet och andra besvär i ögonen
försvinner.
– Hur effektiv är man om man har huvudvärk varje dag, frågar hon
retoriskt.
Efter två månader görs en uppföljning för att se vilka effekter som ägt
rum. Varje arbetsplats är unik då man utgår från personen som sitter där
och vilken typ av arbete som utförs vid bildskärmen.
64(64)
Därför kan de ergonomiska och synergonomiska råden se mycket olika ut
för olika personer. Det är bra att man ser över sin arbetsplats med jämna
mellanrum för vi blir alla äldre och kroppens behov förändras. Exempelvis
kräver ögonen mer ljus med åldern och då är det viktigt att det blir rätt
sorts ljus.
För att läsa artikeln i sin helhet så hänvisar vi till
http://markbladet.se/pdf/2010/naringsliv.pdf
[email protected]